Elevledda utvecklingssamtal - Gör vår kunskap till din egen

10Resultatet är giltigt för dessa båda skolor och utvärderingen kan inte göra anspråk på att gällasamtliga skolor som arbetar med elevledda utvecklingssamtal. Vissa mer generella slutsatser är dockmöjliga att dra utifrån jämförelse med annan forskning och utvärdering. Gruppintervjufrågorna togsfram utifrån tidigare forskning och utvärderingar av utvecklingssamtal, IUP och skriftliga omdömen.Enkätfrågorna till skolornas elever arbetades fram efter det att samtliga gruppintervjuer genomförts.Den lärare som fanns med som stöd vid elevernas besvarande av enkäten fick en skriftlig instruktionså förfarandet skulle bli så lika som möjligt i samtliga klasser. Enkäterna var trots detta delvis svåraatt besvara för de yngre eleverna. Enkätresultaten bekräftar resultaten från gruppintervjuerna.Reliabiliteten kan ha påverkats av att skolorna önskar se ett fördelaktigt resultat, utifrån att tid ochkraft under lång tid investerats i metoden för elevledda utvecklingssamtal, något som beaktats vidanalys av resultaten. Eftersom skolorna bekostat forskningen ställs också krav på forskarensintegritet. Jämförelse med tidigare forskning och utvärderingar har i båda fallen varit till hjälp.Resultatet har också diskuterats med andra forskare före publicering vid ECER 2013, EuropeanConference on Educational Research i Istanbul (Pihlgren, 2013c).ResultatArbetsgångenArbetsgången beskrivs på samma sätt av elever, lärare och skolledning och innehåller i stort sett demoment som avses i modellen. Lärarna beskriver hur de använder de olika momenten för att nå ävenandra undervisningsmål, exempelvis träna skriva och läsa. Föräldrarna beskriver tydligt de momentsom de själva deltar i men är mer osäkra i sina beskrivningar av de moment som lärare och elev gör iförberedelse- och efterarbete.FörberedelsearbetetFöräldrarna vet att barnen och läraren förbereder under lång tid, de får återkommande information iveckobreven, men i intervjuerna beskriver inte föräldrarna förberedelsearbetet som en pedagogiskprocess, särskilt inte i Landsbygdsskolan. Föräldrarna i Landsbygdsskolan beskriver inte heller attläraren har någon större påverkan på målformulerandet utan menar att det är en sak mellanföräldern och barnet, till skillnad från föräldrarna i Småstadsskolan som beskriver att lärarenpåverkar elevernas målsättningar genom förarbetet.I Landsbygdsskolan fyller eleverna i egenbedömningen på papper eller digitalt och möter därefterläraren för diskussion och formulering av målsättningarna. I Småstadsskolan genomförsförberedelserna via nätverket, såväl egenbedömning, kommunikation med läraren ochmålformulering sker genom en chatt där bedömningar och idéer om målsättningar kommunicerasdigitalt flera gånger, något som också innebär att föräldrarna får tillgång till informationen föresamtalet. Samtidigt påpekar lärarna vikten av dialogen med eleverna, i synnerhet med de yngre, somlär sig systemet samtidigt som de utvärderar. I Landsbygdsskolan finns ett starkt önskemål hosföräldrarna att få möjlighet att sätta sig in i bedömningstexterna innan samtalet, eftersom man anseratt det är svårt att hinna förstå all information under själva samtalet. Lärarna på Småstadsskolanmenar dock att föräldrarna där, som får information om elevernas utveckling och resultatregelbundet digitalt, ofta inte tar del av den information som finns tillgänglig.