Biogas - Slf

självdöda eller slaktadesjuka djur eller överhuvudtagetmaterial som kan varabehäftat med sjukdomsalstraremåste materialet steriliserasinnan det får matas ien biogasanläggning. Steriliseringbetyder i praktiken attmaterialet skall upphettas till133 °C under 3 bars tryck i20 minuters tid. Värmebehandlatmaterial bör avkylasinnan det matas in enbiogasanläggnings rötkammare,alltför varmt materialskadar rötningsprocessensbiologi.Gasutbyte och -kvalitetUtbytet av biogas från ettsubstrat beror på substratetssammansättning(tabell 2). Eftersom olikarötbara material innehållerolika mycket vatten räknarman ut materialets biogaspotentialenligt substratetsinnehåll av torrsubstans.Torrsubstansen är kring 10% i flytgödsel medan den ärkring 35 % i klöverensilage.Halten av torrsubstans begränsasi våtrötningsanläggningarfrämst av det faktumatt mycket trögflytande massorär svåra att hantera ochflytta. För att processen skallfungera praktiskt bör materialetvara pumpbart.Substrat som innehållermycket fett och protein geren högre metanhalt ochdärigenom ett högre värmevärdepå gasen än materialsom innehåller mycketkolhydrater. Vid rötning avslakteriavfall, matrester ellerflytgödsel blir den produceradebiogasens metanhalthögre än vid rötning avåkergrödor som vallväxtereller majs (tabell 2). Genomfinfördelning av fiberrikasubstrat förbättras gasutbytet,finfördelningen görsubstratet mer tillgängligtför bakterierna.Mesofil rötning av enbartflytgödsel ger sällan mer än1 kubikmeter biogas per kubikmeterrötkammarvolymoch dag. Om blandningeninnehåller mer energirikamaterial som vallgrödor,sockerbetor och matavfallkan man få ut 2-3 kubikmeterbiogas per kubikmeterrötkammarvolym och dag.Den mest problematiskabeståndsdelen i biogasenär svavelväte, detta trots attdess andel av gasen brukarvara på en nivå motsvarandeen bråkdel av en procent.Svavelväte är den gas somger gasbubblorna som stigerupp ur bottnen på en sumpigstrand sin karakteristiskalukt. För att undvika korrosionsskadorpå motorer ochgaspannor måste svavel fällasut ur gasen. I sin enklasteform sker utfällningenav svavelvätet genom en inblandningav cirka 3 % lufti biogasen. Utfällningen avsvavelvätet sker genom enbiologisk process där bakterienSulfobacter oxydansoxiderar svavelvätet till elementärtsvavel. Bakteriernafinns överallt och behöverdärför inte tillsättas, för attutfällningen skall fungera effektivtbehövs ytor där Sulfobacteroxydans kan leva.Lämpliga växtunderlag förbakterien är träkonstruktioneri rötkammarens tak elleri gaslagret eller träbitar i enseparat för avsvavling konstrueradbehållare.UppehållstidDå man bygger en biogasanläggningmåste mankompromissa mellan investeringskostnadensstorlek åena sidan och utrötningsgradenav materialet å andra sidan.En fullständig utrötningav substratet kräver en långuppehållstid för materialeti rötkammaren och därigenomen stor rötkammarvolym,vilket gör investeringendyrare.På grund av att materialet ien biogasanläggning ständigtblandas om är det omöjligtatt veta hur länge en en-Material Biogasproduktion Gasensm 3 / ton våtvikt metanhalt %Slakteriavfall 250 70Bioavfall 150-250 65Åkerbiomassa 50-250 55Svingödsel 25-35 65Nötgödsel 15-25 60Tabell 2. Metanhalt och gasutbyte av olika substrat.144