Biogas - Slf

skild vattenmolekyl befinnersig i rötkammaren, den genomsnittligauppehållstidenför materialet kan man ändåberäkna mycket enkelt. Uppehållstidenför materialet ien rötkammare är definieradsom rötkammarens volym divideradmed volymen av detdagligen tillförda substratet.Vid rötning av enbart stallgödselbrukar man användasig av en uppehållstid påcirka en månad. Med åkergrödorsom substrat krävs iallmänhet en något längreuppehållstid för att materialetskall hinna bli ordentligt utrötat.Bioavfall och matresterhinner däremot bli utrötat påett par veckor.Ju mer substrat som perdygn matas in i en rötkammare,desto kortare bliruppehållstiden. De metanbildandebakterierna somdeltar i biogasbildningenförökar sig relativt långsamt.Om man matar en rötkammaremed klart mer materialän vad som är lämpligt fördess storlek riskerar manatt utspolningen av metanbildandebakterier blir störreän återväxten. Vid överbelastningav en rötkammareblir dessutom nedbrytningsgradenav materialet dålig(figur 3).som tillförs rötkammaren perdygn dividerat med rötkammarensstorlek.Den maximala storlekenpå den rötkammarbelastningsom kan användasbestäms av egenskapernahos det material som skallrötas. Med lätt nedbrytbartmaterial kan högre rötkammarbelastninganvändas änmed svårt nedbrytbart material.Rötning av matavfalleller vallgrödor tillåter en högrerötkammarbelastning änrötning av djurgödsel ellerhalm. En biogasanläggningklarar med flytgödsel somsubstrat cirka 3 kg organisktmaterial per kubikmeterrötkammarvolym och dygn.Med vallgrödor kan en rötkammarbelastningpå cirka6 kg organiskt material perkubikmeter och dygn användas.OmblandningFör att en hög biogasproduktionskall uppnås måstebakterierna som gör jobbeti biogasprocessen kommaväl i kontakt med materialetsom skall rötas. Det här arrangerasgenom omrörningav materialet i rötkammaren.Utan omrörning sker enskiktning av materialet så atthuvuddelen av bakteriemassansamlar sig i närheten avbottnen på rötkammarenmedan det mesta substratetsamlar sig nära ytan.Trots att en välfungerandeomrörning av materialet ärnödvändig, gäller det ändåatt inte röra om för mycketoch för våldsamt. Orsakentill det här är att de ättiksyrabildandebakterierna ochde metanbildande bakteriernalever i ett symbiotisktförhållande till varandra. VidRötkammarbelastningSom mått på hur mycketmaterial man kan tillföra enrötkammare per tidsenhetanvänds begreppet rötkammarbelastning.Rötkammarbelastningendefinieras sommängden organiskt materialFigur 3. Den maximala gasproduktionen med en viss rötkammareuppnås vid rätt kort uppehållstid medan den maximala utrötningenav ett substrat nås vid en lång uppehållstid. Om den genomsnittligauppehållstiden är kortare än cirka 7 dygn kommer biogasprocessenatt kollapsa på grund av alltför stor utsköljning av metanbildandebakterier.145