Sid 51-96 - Slf

VILDMEJRAMOriganum vulgare L. –mäkimeiramiVildmejram kallas också för kungsmynta. Vildmejramär en flerårig kryddört, som växer vild isydvästra Finland. Där kan frön samlas till odling.Den blir ca 50 cm hög. Den är vinterhärdigoch trivs bäst på en torr, varm, solig, kalkhaltigoch ganska näringsfattig växtplats. Tidenfrån sådd till första skörd är 120-140 dygn. UnderartenO. vulgare subsp. hirtum kallas för grekiskoregano och O. vulgare ´Prismaticum´ föroregano.OdlingI försök i Puumala övervintrade vildmejram brapå friland och producerade grobara frön. Frönaär mycket små och därför lönar sig plantuppdragning.Fröna kan sås i april. Plantuppdragningstidenär 4-5 veckor och bästa krukstorlek5 x 5 cm. Man rekommenderar grupplantormed 4-8 frön per kruka. Gamla plantor kanockså delas. Plantorna planteras på friland med30 cm avstånd i raden och 60 cm mellan raderna.Under planteringsåret utvecklades rotsystemetoch skörden blev liten. Ogräsen förorsakarproblem i vanlig odling utan täckmaterial.Om man odlar i upphöjd bädd i svart plast elleri halm behärskas ogräsen bättre. Planteringstätheteni svart plast är 9-10 st/m 2 . Ogräsen i plastöppningarnarensades för hand och radmellanrummenklipptes med gräsklippare. Omman använder halm, 8-10 cm skikt, hindrar dethelt ogräsens tillväxt, men halmen är svår atthantera.Jorden grundgödslas kraftigt. På sensommarenefter skörd kan PK-övergödsling ges och på vårenkväve. Under regniga somrar kan svampsjukdomarangripa växtbeståndet. Odlingenförnyas med 3-5 års mellanrum.VildmejramOdlade örtväxter51

ROSMARINRosmarinus officinalis L. –rosmariiniRosmarin är en flerårig växt som inte övervintrarute utan att vara väl skyddad i Finlands klimat.Den skall helst övervintra inomhus. Dåskall den förvaras på ett svalt ställe, inte över +10oC, och i ljus. Vatten och gödselmedel ges regelbundeti små mängder för att undvika bladfällningVäxtplatsen på friland bör vara varm och vindskyddad.Den kräver en kalkad sandmulljord.Växtplatsen får inte vara våt. Rosmarin har ingastora krav på växtnäringsämnen och den kan braplanteras utan tilläggsgödsling på en plats därdet föregående år vuxit t.ex. gurka, squash ellertomat, vilka kräver mycket näring. Kalium ärviktigt för rosmarin.OdlingRosmarin förökas från frö eller sticklingar. Frönabibehåller sin grobarhet 2-3 år. Fröna grorlångsamt, det kan räcka t.o.m. en månad. Frönasås i mars-april i t.ex. torvkrukor och förs ut ikruka eller planteras i bänk i början av juni med30 cm avstånd i raden och 40 cm radavstånd.Plantbehovet är ca 840 st per ar. Sticklingar kantas på vårvintern från plantor som övervintratinomhus. Det tar flera veckor för sticklingarnaatt rota sig i t.ex. vattenglas.Under odlingen krävs främst ogräsrensning.Om rosmarinen odlas i kruka behöver den var-je år en ny och större kruka. Om den på sommarenväxer utan kruka på friland skall denplanteras i en större kruka först på hösten.SkördMan skördar stjälktopparna vid behov. Mestskördas växten under blomning. Den beskurnaplantan blir snabbt en tät ända upp till 1 m högbuske. Fr.o.m. det andra odlingsåret har man iMellaneuropa fått en skörd på 30 kg per ar. Hososs odlas rosmarin främst till färskkonsumtion.AnvändningRosmarin används i bön-, ärt- och svamprätter,i soppor, kött- och speciellt vilträtter. Den passarockså i bakverk, desserter, till kryddning avmjöd, alkoholdrycker och senap. Smaken avtarvid torkning.KRYDDSALVIASalvia officinalis L. –ryytisalviaKryddsalvian är i princip en flerårig halvbuskemed blåa blommor och gråaktiga blad. Men iFinland klarar den sig som ettårig växt enligtförsök utförda i Puumala. Växtplatsen på frilandskall vara varm, skyddad, solig eller vara i halvskugga.Växtunderlaget skall vara kalk- ochmullrikt och relativt torrt. I tidig odling odlasden i växthus.OdlingKryddsalvia förökas från frö eller sticklingar.Den kan också fröa av sig på växtplatsen om denfår blomma där. Plantsättningen tar ca tre veckor.Om man inte använder täckmaterial får manenligt försök i Puumala en säkrare och störreskörd av direktsådd på växtplatsen än av uppdragnaplantor, vilket beror på att det såddaväxtbeståndet är tätare än det planterade. Lämpligtradavstånd är 25 cm och lämplig såningstidpunktförsta eller andra veckan i maj. Vid odlingutan täckmaterial är planttätheten 14-18 st/m 2och med täckmaterial 12 st/m 2 .Plantorna kan också dras upp i växthus fr.o.m.april. Fröna bibehåller sin grobarhet 1-2 år. Mankan också ta sticklingar på vårvintern från plantorsom övervintrat inne. Under sommaren kanman ta sticklingar från plantor som växer på friland.I varmt och fuktigt rotar de sig snabbt.Kryddsalvian klarar sig med lite gödsling. Föreplantering sprider man kompost eller sammansattgödselmedel på kalkad jord. Årligen german kväve på våren och efter första skörden.Kväve ges på våren ca 0,6 kg per ar, fosforbehovetär litet. På hösten skall gödslingen vara fosfor-och kaliumrik.Rosmarin64 Nyman, I: Örtväxter på friland - odlingsanvisningar (SLF, 2008)Odlade örtväxter 65

GULLRISSolidago virgaurea L. –kultapiiskuDet fleråriga gullriset blir 30-100 cm högt. Denhar små gula blommor. De närbesläktade arternaanvänds även som medicinalväxter i Mellan-Europa, men gullris är värdefullare. Förädladesorter finns i Mellan-Europa för kontraktsodling.Den är inte så krävande vad växtplatsen beträffar,goda morots- och potatisjordar passarbra. Det viktigaste är att platsen är fri från flerårigaogräs. Eftersom det har ett kraftigt rotsystemtål arten torka.OdlingKryddsalviaOgräsen bekämpas bäst genom att planterakryddsalvian i svart plast. Salvian kan sås ellerplanteras i den svarta plasten. I Puumala fickman från de planterade växterna dubbelt så storskörd som från de sådda. Agryl-väven som höllspå sådden i fyra veckor ökade skörden jämförtmed odling utan väv. Odling på upphöjd bäddökar också skörden och då skall man hellre planteraplantor än så direkt. Sjukdomar och skadedjurförekommer sällan på kryddsalvia.SkördKryddsalvia skördas i juli-september. Förstaårets skörd är ganska liten. Senare får man tvåskördar per sommar. Bladen och stjälkarna skördasinnan plantan blommar. På basis av försökeni Puumala rekommenderas salvia till odlingi svart plast och på upphöjd bädd speciellt i ekologiskodling. På större odlingar sår man direktpå växtplatsen med 25 cm radavstånd. Utsädesmängdenär då 20 kg/ha. Den färska skörden är60-120 kg/ar och den handelsdugliga skördenefter torkning 8-14 kg/ar.AnvändningKryddsalvia används i feta kött- och specielltvilträtter, stekta maträtter, till sill, i marinad,gurkinläggningar, i sallader, soppor och te. Denhar en kraftig kamferdoft och något besk smak,vilket gör att den används ganska lite hos osssom krydda, men dess fina färska blad är dockvärda att provas. Salvian används även utvärtestill att lindra kramper samt invärtes som desinficerandete.Fröna sås i 5 x 5 cm krukor med 3-6 frön/torvkruka.Den sås tidigt på våren i växthus för planteringpå våren eller på sommaren för planteringpå hösten. Bladlängden på de planteringsdugligaplantorna är 5-8 cm. På jämn mark planteras6 plantor/m 2 dvs. på 40 x 40 cm avstånd. I enpotatisbänk planteras 5-6 plantor/m. Före planteringengödslar man med 2-4 kg/m 2 kompost.Efter blomskörden i början av augusti försäkrarman sig om en kraftig tillväxt på bladrosetternagenom att ge 1-3 kg/m 2 kompost. Sammamängd kan åter ges under följande vårar när bladenbörjar växa. På jämn mark hackar och rensarman efter behov. Vid odling i ås räcker detmed att man hackar 2-3 gånger innan blomstjälkarnakommer upp och efter skörd hackas 1-2gånger. På hösten kan det förekomma bladfläcksjuka,som dock inte torde förorsaka skördeminskning.SkördBladrosetterna bildas under det första året ochfr.o.m. det andra året blommar växten varjesommar. Den blommande toppen skördas ungefäri mitten av juli innan blomställningen heltGullrisBild: V-M. Lääperislagit ut och helst i knoppstadiet. Ifall blommornaär i full blom utvecklas det av skördenfrön i torken och massan blir bomullsaktig vilketförsämrar kvaliteten. Man skördar med skäraeller sax och lämnar en stubbe på 20-30 cm.Skuren på 20 cm stubbe kan man från en ar erhålla100-200 kg färsk och 20-40 kg torkadskörd. Ifall stjälkarna är kortare blir också skördemängdenmindre.Ifall växtmassan hackas sönder till 5-8 cm längdtorkar den snabbare och underlättar hanteringen.Den torra varan packas i stora säckar ellerbalas. Utsäde kan köpas t.ex. från tyska fröfirmoreller insamlas från naturen i augusti-septembernär de mogna fröna börjar flyga frånblomstjälken. Blomstjälkarna som är skördadepå morgonen när det är fuktigt får eftermogna66 Nyman, I: Örtväxter på friland - odlingsanvisningar (SLF, 2008)Odlade örtväxter 67

på vinden eller på någon annan torr och kyligplats. Från den bomullslika växtmassan separerasfröna genom en 3 mm såll och de blåses rena.Under arbetet är det nödvändigt att användaandningsskydd.”MEXIKANSK DRAGON”,”ÖRTSAMMETSBLOM-STER”AnvändningTorkade stjälkar som plockats i början av blomningenanvänds till örtte. Gullris har diuretiskinverkan och den minskar på inflammationer.Som medicinalväxt rekommenderas den inte åtpersoner med njursjukdom eller sådana som harsvullnad beroende på alltför lam hjärtfunktion.Tagetes lucida Cav.-rohtosamettikukka, ”anisillo”Tagetes lucida Cav. är en sammetsblomsterartmed vackra gula blommor. Den är en nykomlingi Finland och har därför ännu inte här ettofficiellt namn. Mexikansk dragon är en översättningfrån engelska Mexican tarragon. I Finlandhar den även gått under namnet sammetsdragon.Den ettåriga sammetsdragonen blir30-70 cm hög. Mexikanska dragonen blommarmed orange- eller guldgula blommor från julitill den första frosten. Mexikanska dragonensfrön hinner mogna i Finland ifall sommaren ochhösten är varma. Den hör hemma i Latin-Amerika,Mexico och Texas. Den odlas i Guatemala,El Salvador och Honduras. I södra USA ochMexico används den i stället för fransk dragon,varför den kallas för mexikansk dragon eller texasdragon.Också i Stor-Britannien och Frankrikehar man börjat odla den i stället för franskdragon. Den mexikanska dragonens behagligadoft beror på eterisk olja som den innehåller.Doften påminner om doften hos fransk dragon.Den mexikanska dragonen trivs i näringsrik ochgod jord med djup mylla. På en varm och soligväxtplats växer den snabbare. Den kan bra odlaspå en plats med svart plast och plasten håller bättreom marken är fri från stenar. Den är ganskakänslig för frost och lindrig frost skadar först desirliga bladen, men redan 2-3 frostnätter förstörhela växten. Växter med bruna blommor, somlämnats till fröproduktion tål en frost på -2 - -3oC.”Mexikansk dragon, ”örtsammetsblomster”OdlingEnligt försök på MTT i S:t Michel bör denmexikanska dragonen dras upp från plantor iFinland. Ifall fröna sås direkt på friland blirskörden liten och skördeproduktionen osäker.Den sås i slutet av april eller i början av maj med4-6 frön per kruka. Ifall man använder bredsådd,skolas plantorna med 3-4 plantor per krukamed storleken 3-5 cm x 5 cm. Fröna gror braoch snabbt på 7-10 dygn. Plantuppdragningstidenfrån sådd till plantering är 4-6 veckor. Frönabehöver inte kallbehandling. Plantorna planterasi bädd med svart plast som täckmaterial på25 x 25 cm avstånd under första hälften av juni,men efter att risken för frost är förbi.I försök har man gödslat med kompost 2 kg/m 2 .Den viktigaste metoden för att bekämpa ogräsär att odla i bädd med svart plast. Gräs som växeri radmellanrum klipps med gräsklippare ellertrimmer och ogräsen som växer från planteringshålenrensas. Efter plantering är bevattningviktigt för att säkra tillväxten samt senare underlånga torra perioder. Lindrig frost kan bekämpasmed att sätta dubbel väv på växtbeståndet. Ifallplantorna toppas på försommaren får man tätareväxter. Mexikansk dragon har även odlats itvå företag som producerar krukörter i växthus.68 Nyman, I: Örtväxter på friland - odlingsanvisningar (SLF, 2008)Odlade örtväxter 69

Maskrosen växer vanligen frodigt i bra jord. Iodlingsförsök gav 2-4 kg/m3 kompost en godskörd. Med en vanlig gödsling på kväve 110,fosfor 45 och kalium 120 kg/ha fick man en godskörd. Efter sådden bekämpas ogräsen i maskroslandetgenom harvning och/eller rensningoch vid behov bevattnas odlingen. Ifall bladenskördas måste blomstjälkarna tas bort. Det lyckasmed skära, lie eller trimmer. Mjöldagg kan förekomma,men det kan förebyggas genom attskörda bladen flera gånger.BladskördUnder såningsåret tas endast en bladskörd påhösten. Fr.o.m. det andra året kan bladen skördasmed 3-4 veckors intervaller, t.o.m. femgånger under sommaren. Vid bladskörd är detviktigt att tillväxtpunkten inte skadas så att detsnabbt kan utvecklas en ny bladskörd på växten.Bladen kan skördas maskinellt. Bladskördentorkas i +40 o C och ifall bladen sönderhackassker torkningen snabbare. Mängden bladskördi försök har varit i medeltal 0,35 i skörd för handoch 0,45 kg/m/gång maskinellt. En god maskinelltotal bladskörd var 3,1 kg/m. I försök harman från bänk efter fyra skördeomgångar fåttfärsk bladskörd 150-200 kg/ar andra året och250-300 kg/ar tredje året. I färsk bladskörd ärtorrsubstanshalten vanligen 11-13 % och dentorra bladskörden blir då 18-36 kg/ar.RotskördRotskörden kan skördas i slutet av växtperiodenefter andra eller tredje växtperioden i september-oktobereller tidigt på våren. Rötterna skördasför hand med hjälp av spade eller maskinelltmed plant- eller potatisupptagningsmaskin.Bladmassan måste tas bort före upptagningen avrötterna. Ifall bladmassan skördas med slåttermaskinblir dock ca 2-5 cm av bladen kvar ochde måste tas bort före torkning. Bladen kan skärasför hand med vass långskaftad hacka underbladrosetten före skörd och då kan rötterna lyftasupp hela utan blad.Efter upptagningen tvättas rötterna med vattenslang,trycktvätt eller betongkvarn. Rötterna slåsi bitar med gren- eller halmkross för att få demsnabbare torra. De torkar i +40 o C på 24-36timmar. Maskrosens rotskörd beror på växtbeståndetstäthet och ålder. Den bästa skörden fickman från rader, där plantavståndet var 10 cmoch rötterna de största. I färska rötter var torrsubstanshalten25-30 %. Från en ås på 100 mvar den förväntade torra rotskörden 15-30 kg.På den internationella marknaden finns ävenmaskros som är torkad hel med rötter och blad.Detta sätt används främst i södra Europa, därmaskrosen tas upp i juni och hela växter torkaspå loft utan maskinell torkning.FröskördDen egna fröskörden skördas andra eller tredjeåret från den del av växtbeståndet som lämnatsför det. I juni när blomningen är förbi och frönaär redan bruna, slås blomstjälkarna med slåttermaskinnär blomkorgen är sluten. De måsteslås när luftfuktigheten är hög d.v.s. på morgoneneller efter regn. Blad, blomstjälkar ochblomsterblandningen sprids på väv på en platspå vinden eller liknande där det inte drar. Frönaeftermognar och torkar på ca 10 dygn. Däreftersamlas frömassan, som lätt flyger med vinden,försiktigt i en säck. Massan krossas genomett 2-3 mm:s nät. Till slut separeras flyghår frånfröna försiktigt genom blåsning. Fröna rengörsoch sorteras med laboratoriesorterare. Fröförrådetförnyas vart annat år, eftersom maskrosensgrobarhet sjunker snabbt.AnvändningMaskrosen används som grönsak och medicinalväxtför många ändamål. Bladen innehållerolika verksamma substanser, bl.a. A-, B-, C- ochD-vitamin samt kalium. Dess användning harblivit bekant via arabiska läkare under senaremedeltiden och den används som diuret, sårbehandlingsmedel,mot störningar i levern, gulsot,problem med hemorrojder, att förstärka magensmatsmältningsorgan och till blodrenandet. Vältuggade färska blomstjälkar har använts sommedicin.Maskrosen är väl känd och använd i traditionellkinesisk läkarvetenskap, homeopatisk medicineringoch i blomsterterapi. Som medicinalväxtanvänds både torkade blad och torkade rötterseparat eller torkade tillsammans. Den vitaliserarlevern och gallan och den vägen främjar denmatsmältningen och rengör blodet. När den förbort slaggprodukter ur kroppen ökar den ävenavsöndringen av bukspott och urin. I Österrikehar maskrosblad använts bl.a. till skötsel av diabetes,utslag och gallsten. I kliniska försök harman märkt att växten främjar avsöndringen avurin och galla.Färska, små maskrosblad kan användas till sallader,juice och olika vegetariska rätter. Salladerkan dekoreras med färska eller torkade kronblad.De kan användas vid tillredning av lättbredbaraprodukter, mjöd och vin. Av torkadeblad kan man laga örtte och de kan tillsättas iolika soppor, stuvningar och semlor. Färska rötterkan upphettas mjuka till mat, men före detmåste det mörka skalet skalas bort. Roten haräven använts som surrogat till kaffe. Bladen haranvänts till ansiktsvatten.Maskrosblad- och –rötter finns i urvalet hos allainternationella partiaffärer som säljer drogväxter,speciellt i England och USA. I Finlandmarknadsförs mycket lite torkade maskrosrötter.Maskrosen säljs i Finland, men knappt någoninformation om sålda mängder finns. Desom samlar vilda blad och blommor använderdem själv. I fytoterapeutiska produkter användsmaskrosen som sådan torkad eller som olika preparatsåsom örtte, extrakt och piller. Oftastkombineras maskrosen med andra örter.72 Nyman, I: Örtväxter på friland - odlingsanvisningar (SLF, 2008)Odlade örtväxter 73

BACKTIMJANThymus serpyllum L. –kangasajuruohoBacktimjan är en flerårig liten och väldoftanderisväxt som blir 10-15 cm hög. Den har ljusa,purpurröda blommor. Den växer ställvis från södertill Norra-Österbotten-Kajana linjen på bergigabranter, torra tuvor, sandmarker och vidvägkanter. I Lappland finns en skild underart.OdlingInga egentliga sorter finns. Den odlas på varmasand-, morän- eller mulljordar. Den övervintrarbra i naturen. Vinterskador har förekommit hosodlade plantor endast beroende på alltför senskörd. I yrkesmässig odling förökas den medfrösådd eller från plantor. Fröna sås i krukor islutet av april eller i början av maj. Groningstidenär 7-14 dygn och tidpunkten för planteringär 40-50 dygn från sådd. Plantorna är låga ochde unga stjälkarna vänder sig nedåt. Citrontimjansom odlas till prydnad, förökas endast vegetativtgenom delning eller från sticklingar.Backtimjan kan odlas och plantorna planteraspå jämn mark, i bädd med svart plast, i potatisbänk,i en ås med plast eller i växthus. På jämnmark är den lämpliga planteringstätheten 6-7plantor/m 2 d.v.s. 40 x 40 cm. Arten bildar mycketrevor och fyller till hösten växtmellanrum, vilketgör rengöringen svårare. Man måste rensaogräs och hacka ofta. Skörden försvåras av attdet kommer mylla med de rotade stjälkarna.Vid odling i svart plast blir det varmt underplasten och de unga plantorna växer snabbt,skörden blir dubbel och plasten hindrar stjälkarnafrån att rota sig. Skörden är betydligt renare.Den negativa sidan är att det finns ett större bevattningsbehovunder torra perioder.Vid odling i ås planteras 6-10 plantor/m. 5-6veckor efter planteringen har åsens yta täcktsmed en ganska tjock växtmatta, så att ogräseninte mera klarar sig. Skörden blir mindre än iplast som täckmaterial, eftersom allt växtmaterialinte kan beskäras beroende på rotade stjälkar.Vid odling i 30 cm hög och 60 cm bred potatisbänktäckt med svart plast planteras 9plantor/m. Under det första året trivs växternabra och skörden blir riklig och ren. Eftersomden höga åsen fryser till kan det uppstå vinterskadordå det på vårvintern varierande är köldgraderoch töväder. Backtimjan kan även odlasi växthus i bänk i stora krukor eller torvsäckar. Iväxthus får man två skördar, men växterna harhögre vattenhalt än på friland.Som grundgödsling ges 2-4 kg/m 2 kompost ochunder det andra året ges 1-3 kg/m 2 till. Det ärviktigt att rensa ogräsen efter planteringen, senareförebygger den tjocka växtmattan ogräsenstillväxt. Vid odling i svart plast är behovet avogräsrensning t.o.m. fem gånger mindre än i deövriga odlingsformerna. Växten tål torka ganskabra. Plantorna bevattnas efter plantering, specielltvid odling i ås ifall jorden inte annars är tillräckligtfuktig.SkördPå jämn mark har den färska skörden första åretvarit 0,2-0,5 kg/m 2 och under det andra året1-2,2 kg. I odling med svart plast har motsvarandemängder varit 0,85 kg och 2,5 kg. I potatisbänkhar skörden varit 0,3-0,6 kg/m. I en åstäckt med svart plast var skörden 1,2-1,8 kg/m.Eftersom luften lätt far igenom växtmassan torkarden snabbt. Den färska skördens torrsubstanshaltär 20-23 %. När växten blir äldre ökarstjälkarnas andel av skörden. Vid odling utantäckmaterial kan den torra skörden vara mycketmullhaltig och dammig och andningsskydd böranvändas vid krossandet. Inhemska frön kanskördas. Då skär man av de oskördade växternaBacktimjani september, låter dem eftermogna en vecka irumstemperatur och från den torra växtmassansepareras fröna med hjälp av myggnät.AnvändningBacktimjan är släkt med kryddtimjan och denär lämplig till liknande ändamål, t.ex. som kryd-da i fisk, vilt, kött och mjöd samt som örtte. Inomläkemedelsindustrin destillerar man oljorfrån den och de används bl.a. vid tillverkningenav hostmediciner. Användningen som medicinalväxtgrundar sig på växtens antiseptiska ochslemlösgörande ämnesdelar. Den används sområmaterial till örtdrycker och sirap.74 Nyman, I: Örtväxter på friland - odlingsanvisningar (SLF, 2008)Odlade örtväxter 75

KRYDDTIMJANThymus vulgaris L. –tarha-ajuruoho, timjamiKryddtimjan är en låg, flerårig kryddväxt, somofta odlas som ettårig. Kryddtimjan trivs på enganska torr, solig och kalkhaltig växtplats. Omden odlas som flerårig skall den täckas till vinternefter att marken frusit. Den fröar av sig ochhålls länge på samma växtplats. Växtbeståndetskall förnyas med fyra års mellanrum.OdlingKryddtimjan förökas från frö eller vegetativtfrån sticklingar eller genom delning. Fröna bibehållersin grobarhet två år. Fröna gror snabbasti ljus och plantsättningen tar ca en vecka.Kryddtimjan kan sås direkt på växtplatsen, menogräsen kan bli problem och därför skall manhelst dra upp plantor för större odlingar. Bästakrukstorleken är 5 x 5 cm och för att få en braskörd skall man så grupplantor med 5-15 frönper kruka. Plantuppdragningen kan påbörjas iväxthus i början av april. Plantorna planteras påfriland efter att frostfaran är över med 20 cmplantavstånd i raden och 20 cm radavstånd. Detgår ca 2500 plantor per ar. Gamla plantor kanklippas, delas och planteras på nytt.Om man odlar i svart plast skall man hellreplantera plantor än så direkt i öppningarna iplasten. Lämplig planteringstäthet är 12 plantor/m2 . I tätare växtbestånd gulnar de nederstabladen och kvaliteten på skörden blir sämre.Kryddtimjan gödslas kraftigt. Ogräsen rensas ellerhackas vid behov. Växtsjukdomar eller skadedjurförorsakar sällan skador.SkördKryddtimjan skördas strax före eller i början avblomningen. Man skördar i juli-augusti. Demjuka stjälkarna skördas på 5-10 cm stubb. Denfärska skörden varierar mellan 30 och 100 kgper ar. Första årets torkade skörd är under 10kg/ar och under följande år är den 10-20 kg/ar.AnvändningTimjan passar i sallader, såser, soppor, grönsaksstuvningar;i bön-, morots-, tomat-, skaldjurs-,ost-, fisk- och kötträtter, och speciellt i lök- ochpotatisrätter. Används även i äppelgelé, marinadoch te.NÄSSLAUrtica dioeca L. - nokkonenNässlan är vår viktigaste vilda ört, fastän dessanvändning i Finland som nyttoväxt är ganskaliten. Den är flerårig och blir 1-1,5 m hög ochden växer på alla bebodda områden, i lundaroch vid skogskanter. Den trivs i kvävehaltigjord, såsom på beten och omkring gamla stallgödselhögar.Till odling rekommenderas välskötta, rikligt gödslade och jämnt fuktiga halvskuggigaåkerskiften.OdlingNässlan kan förökas genom delning av basdelen,rotbitar eller frösådd. I yrkesodling användsdet effektivaste sättet, att dra upp plantor ochKryddtimjanNässla76 Nyman, I: Örtväxter på friland - odlingsanvisningar (SLF, 2008)Odlade örtväxter 77

Nässlaplantera dem senare i åker. Fröna är små och desås i växthus i april-maj, 3-5 frön/kruka. Groningstidenär 10-14 dygn, varefter plantuppdragningenär 3-4 veckor. Plantorna kan få växai växthus i lådor som bredsådd eller ute i bänkar.Vid planteringen bör man vara försiktig med attriva känsliga rötter och blad.Plantorna kan planteras på jämn mark, i bäddarmed svart plast eller i potatisbänkar. Nässlandrar nytta av tät plantering och ger på det sättetden bästa skörden. Planteringstätheten är påjämn mark 30-40 x 20-25 cm, i bädd med plast9 plantor/m 2 och i potatisbänk 5-8 plantor/m.Nässlan kräver mycket gödsling och de i ekologiskodling godkända gödselmedlen användsenligt rekommendationerna för kålväxter. Föreplanteringen och alltid på våren ges komposteratBiolan-stallgödsel 2-3 l/m 2 . Efter bladskördges tilläggsgödsling som motsvarar 2/3 av vår-gödslingen. Det viktigaste efter planteringen äratt rensa ogräsen. Senare kan revorna tävla meddem. I odling i ås görs 2-4 hackningar maskinelltunder sommaren. En effektiv bekämpningsmetodpå jämn mark är användning av8-10 cm tjockt organiskt täckmaterial. Ifall fliseller halm används lönar det sig att lämna bredaradmellanrum för att underlätta spridningen avtäckmaterialet. En nackdel med svart plast är attrevor växer under plasten och att värmen undertorra perioder får växterna att utveckla merastjälkar än blad. Nässelfjärilens larver kan förorsakaproblem i juni och augusti. Den bästa bekämpningsåtgärdenär att härdar av larver förstörsmekaniskt. Plantorna bevattnas efter plantering.En odling med svart plast måste bevattnasunder torra perioder.Vid odling av nässla till textilfibrer odlas sammaåker åtminstone under 5 år. Växtbeståndet behöverårligen 120-150 kg N/ha. Den bästastjälkskörden (440 g/m 2 ) fick man med NPK125-50-312 kg/ha gödsling. Odlingen planterasmed planteringsmaskin för kål 45.000-50.000plantor/ha. Om man odlar i ås rensas ogräsenförsta året och därefter fyller revorna åsarna ochogräsen mellan åsarna kan bekämpas med plog.I ås växer årligen ca 120-150 stjälkar/m.SkördDen rätta tidpunkten för att skörda blad är påvåren före blomningen när växten är 30-40 cmhög och stjälkarna ännu är mjuka och gröna.Ifall växtbeståndet slås kan unga stjälkar senareskördas när de är 10-15 cm höga. Bladen skördastvå gånger under planteringsåret och undersenare år kan de skördas tre och t.o.m. fyra gånger.Den totala färska skörden är 150-300 kg/aroch 20-40 kg/ar torr bladskörd. Bladskördenkan skördas för hand eller med slåttermaskinsom har lyftband. Nässlor bör ej skördas närakompost eller liknande eftersom nässlan på sådanaställen kan innehålla för mycket för människanskadliga nitrater. Vid skörd av fibernässlaskördas stjälkarna endast en gång per år påhösten efter att fröna mognat. Den torra stjälkskördenär 30-60 kg/ar.Torrsubstanshalten i färsk bladmassa är 18-20%. Ifall det finns med förvedade stjälkar är dent.o.m. 30 %. Det väsentliga i produktionen äratt minska andelen stjälkar. Bladskörden torkasi flaktork i +40-45 o C under två dygn. Bladskördentorkar snabbare om man vänder på den.Bladen kan separeras från stjälkskörden genomatt krossa dem för hand genast efter att de tagitsbort från torken på ett katsanät. Stora mängderkan krossas med hjälp av tröskmaskin: valsenöppnas stort och den krossade bladdelen sorterasmed hjälp av 10-15 cm sållar.Från ett skifte som odlas till utsäde tas ingenbladskörd. I september när blomhängena ärmörkbruna klipps stjälkarna försiktigt på väv,torkas en vecka i rumsvärme och fröskördenkrossas genom myggnät. Vita frön för eget brukbehöver inte rengöras, sådden av frön med skalblir jämnare.Vid skörd av nässla till textilfibrer skördas stjälkarnaen gång per år i augusti och skörden måstetorkas. Skörden av 120-150 cm höga stjälkarhar lyckats med en gammal självbindande maskin.Man måste hjälpa till med händerna. Kärvartorkas i flaktork med luftblåsning ca envecka. Från ett skifte erhölls färsk och torr stjälkskörd13,0 respektive 3,4 ton/ha. Från stjälkskördenhar erhållits fibrer och metoden för attspinna garn har utvecklats och vackra textilerhar tillverkats av nässelfibrer.AnvändningNässlan är en populär tidig grönsak hos vilka deunga stjälkarna likt spenat kan användas i plättar,soppor, stuvningar, örtdrycker, vegetariskatilltugg, såser, piroger, pannkaka, bröd och semlor.Växten kan läggas in genom att torka ellerdjupfrysa den. De färska stjälkarna skall alltidförvällas före djupfrysning. Nässla som användsfärsk skall alltid förvällas före användning för attsänka på nitrathalten och för att få bort stickigheten.Torkad nässla kan användas utan förvällning.Nässelte inverkar som diuret. Den torkadeväxten är lämplig till grönmjöl eller somkrydda i bröd samt som ingrediens i örtdrycker.I den ekologiska odlingen utnyttjas nässlan bådesom gödselmedel och vid bekämpning avskadedjur. Även frön kan tillsättas i nästan vilkenrätt som helst, de kan t.ex. användas i morgongröteneller de kan strös på mysli.Nässlan innehåller rikligt med proteiner, vitamineroch mineralämnen. Jämfört med spenatinnehåller nässlan mångfaldigt med proteineroch fibrer, C-vitamin, järn och fosfor. I nässlorfinns nästan sju gånger så mycket kalcium somi spenat och den är därför lämplig i vegetariskdiet. Från nässlor får man även A-, B-, E- och K-vitaminer. Nässla kan även användas till utfodringav djur och som bränsle.78 Nyman, I: Örtväxter på friland - odlingsanvisningar (SLF, 2008)Odlade örtväxter 79

Echinacea atrorubens var. paradoxa, ”gulrudbeckia”,keltapäivänhattu, har varit mindre i försökän läkerudbeckian. Den har övervintrat braoch passar som prydnadsväxt.Echinacea pallida var. pallida, läkerudbeckia,rohtopäivänhattu kan odlas i Finland till läkemedelsindustrinsbruk och den har övervintratbra på skyddade platser och gett goda skördar.Epilobium parviflorum, luddunört, nukkahorsma.Blad och blommor används bl.a. till medicinalprodukterför skötsel av prostatabesvär.RingblommaCalendula officinalis, ringblomma, tarhakehäkukka,används bl.a. till produkter för hudvårdoch örtbad.Dracocephalum moldavica, turkisk drakblomma,tuoksuampiaisyrtti, är ettårig örtkryddasom doftar till citron. Den är hemma i Sibirienoch trivs därför ganska bra i det finländska klimatet.Från de torkade bladen tillverkas te somhar en lugnande inverkan och som färsk kan denanvändas likt citronmeliss i olika maträtter.Herniaria glabra, knytling, tyräruoho, är en ellerflerårig och blir en ca 5-30 cm hög marktäckare,vilket kan förorsaka problem i odlingen,som i övrigt lyckas bra. Den växer vild, men ärsällsynt, på olika områden i landet och mest isödra Finland. Knytlingen innehåller bl.a. saponiner,flavonoider och kumariner. Växten lindrarinfektioner.LavendelLavandula, lavendel, laventelit som används i teoch botar spänningar.Leuzea carthamoides, maralrot, rohtomaraljuuri,är en sk. adaptogen växt dvs. den är uppiggandeoch ökar motståndskraften. Maralrotenhärstammar från södra Sibirien och kan bra odlasi Finland och enligt undersökningar finnsdess verkande ämnen främst i rötterna. Växtenfinns nämnd i läkemedelsförteckningen ochdärför är produkter gjorda av dem medicineroch skall säljas i apotek.LibstickaMonarda didyma, temynta, väriminttu är enflerårig växt, som övervintrar och kan bra odlasi Finland. Av den används torkade blad ochblommor eller kronblad separat till te.Turkisk drakblommaIsopHyssopus officinalis, isop, iisoppi, har som örtväxten relativt liten betydelse. Den är dock lättatt odla, vacker och övervintrar bra. Inom landskapsvårdenkan den användas som honungsväxt,som tål torka och skyddar mot erosion.Blandad med andra örter får man gott te av den.Dess olja har en väl desinficerande verkan.Levisticum officinale, libbsticka, liperi ”lipstikka”,är den lättaste örtväxten att odla för nybörjare.Den övervintrar säkert och ger från tidigtpå våren till sent på hösten en bladskörd medkraftig arom som ersätter salt i maten, speciellti buljonger. Livsmedelsindustrin i Mellan-Europaanvänder även rotskörden.Temynta86 Nyman, I: Örtväxter på friland - odlingsanvisningar (SLF, 2008)Övriga Odlade odlade örtväxter87

Också Myrica gale, pors, suomyrtti, finns i försökför produktion av eteriska oljor till myggmedel.Den vilda porsen växer på stränder ochfuktiga platser. Buskens väl doftande blad harhos oss använts till att smaksätta öl. I folkmedicineringhar porsen även använts som medicinalväxt,bl.a. i badvatten mot hårfall och för attbota hudsjukdomar och bältros. Folket har använtporsens färska blad mot myggor genom attmassera färska blad på bar hy. Man har konstateratatt bladoljan håller myggorna borta i 2-4timmar. Den förökas från rotade sticklingar.Ogräsen har visat sig vara ett problem och i S:tMichel pågår odlingsförsök där man som täckmaterialprovat 5-8 cm tjockt lager boveteskal,som hållit ogräsen borta i två år. P.g.a. växtenstillväxtegenskaper blir dock den årliga bladskördensom skall destilleras ganska liten.Blad hos Plantago major, groblad, piharatamo,är traditionell medicinalväxt. Nuförtiden intresserarden från fröskörden separerade oljan kosmetikaindustrinoch i Torneå verksamma företagetAromtech Ab vill ha flera ton till handelsmässigvidareförädling. Odlingen och användningenav groblads blad och fröskörd har utrettsvid MTT i Lappland och i S:t Michel, men försökbeträffande odlingsteknik, speciellt ogräsbekämpningoch tillvaratagandet av små frön kräverännu utredningar.Satureja hortensis, sommarkyndel, kesäkynteli,som är lätt att odla och trivs i vårt klimat. Traditionellthar den använts till kryddning av maträttermed kål, böna och ärter samt till att främjamatsmältningen. Sommarkyndel ersätter imatlagningen peppar och delvis även salt.Försök pågår även vid MTT i S:t Michel medSorbaria sorbifolia, rönnspirea, viitapihlaja-angervo.Enligt ryska försöksresultat förebygger användningenav rönnspirea fotsvettning och dentar bort lukten av fotsvett. Nuförtiden användsvid skötseln av fotsvampinfektioner många olikamediciner både invärtes och utvärtes, menSommarkyndelp.g.a. medicinernas biverkningar kan inte allaanvända dem. Därför finns det efterfrågan föralternativa skötselmetoder som inte användermediciner. Nu används rötter i kokvatten för attbekämpa fotsvamp.RödklöverRönnspireaTrifolium pratense, rödklöver, puna-apila. Rödklöveranvänds bl.a. till produkter för skötsel avsår och till hudvård. Den lösgör slem och verkarsom diuret.Valeriana officinalis, läkevänderot, vendelört,rohtovirmajuuri, är en stor flerårig gräsväxt somväxer vild i hela landet. Från dess rötter tillverkaslugnande medel. Den odlas främst till läkemedelsindustrinsbruk och man måste varamycket försiktig med överdosering av den sommedicin.I Kina finns ca 30 traditionella kinesiska medicinalväxtersom klarar sig i Finland. Sådanamedicinalväxter är bl.a. maskros, Taraxacum;bladmynta, Perilla frutescens, mot hösnuva;sommarmalört, Artemisia annua, för skötsel avmalaria och kvanne, Angelica archangelica.Läkevänderot, vendelörtFöretaget Frantsila t.ex. odlar ca 70 olika örtväxterpå fem hektar och de har flera kontraktsodlare.88 Nyman, I: Örtväxter på friland - odlingsanvisningar (SLF, 2008)Övriga Odlade odlade örtväxter89

Vilda växter som plockas i FinlandEnligt ”Luonnonyrttiopas” samlas 29 vilda växtereller delar av dem till försäljning i Finland.De är:Rölleka, siankärsämö (Achillea millefolium),hos vilken man använder blomställningarna ochi hushåll även bladen. Den används som en mildmedicinalväxt i örtdryck mot förkylning ochmatsmältningsbesvär. Torkade blad kan användaspå samma sätt och dessutom i små mängdersom krydda i soppor samt som färsk i salladeroch hackade örter.Kirskål, vuohenputki (Aegopodium podagraria),hos vilken de nedre bladen används till sopporoch stuvningar, som rå till kryddning av sallader,till hackade örter och smörgåsar.Daggkåpa, poimulehti (Alchemilla spp.), hosvilken bladen används till örtdrycker och somfärsk hackad i sallader, soppor och stuvningar.Kvanne, väinönputki (Angelica archangelicassp. archangelica), hos vilken man använderblad, unga stjälkar och jordstam. Den är församerna en traditionell växt. Bladen krossas tillkryddning av maträtter. De saftiga unga stjälkarnakokas, ofta tillsammans med rabarber, tillsylt och äts t.ex. tillsammans med gröt. Blad,rotstamsextrakt och mogna frukter har använtssåsom te till matsmältningsbesvär och till att gematlust. Den används industriellt till kryddningav likörer.Mjölon, sianpuolukka (Arctostaphylos uva-ursi),vars blad används och den finns i läkemedelsförteckningen.Björk, koivu (Betula pendula, B. pubescens),hos vilken används unga blad och saven. Torkadeblad används i örtdrycker, som färska ellerdjupfrysta i sallader och soppor. Saven användssom sådan till dryck. Den kan även göras tilldryck likt mjöd eller svagdricka eller kokas tillsirap.Ljung, kanerva (Calluna vulgaris), hos vilkenblommorna används till örtdryck.Kummin, kumina (Carum carvi), hos vilkenman använder blad med skaft. Fröna användssom krydda eller till industriellt bruk. Som färskanvänds den som ingrediens i hackade örter,som torkad till olika maträtter som mild krydda.Rundsileshår, daggört, pyöreälehtikihokki(Drosera rotundifolia), hos vilken man använderhela växten som råmaterial till läkemedelsindustrinspeciellt för tillverkningen av hostmediciner.Duntrav, mjölkört, maitohorsma (Epilobiumangustifolium), hos vilken används blad, ungastjälkar och blommor till örtdryck. Färska ungastjälkar kan även användas till sallader och ungastjälkar kan ätas kokta likt sparris.Åkerfräken, peltokorte (Equisetum arvense),hos vilken unga gröna stjälkar plockas och användstill örtdrycker och kokas flera minuter såatt kiseln i stjälkarna hinner lösa sig i vattnet.Älggräs, älgört, mesiangervo (Filipendula ulmaria),hos vilken blad och blomställningar användstill örtdryck.Smultron, ahomansikka (Fragaria vesca), hosvilken blad och bär används till örtdryck.En, kataja (Juniperus communis), hos vilkenmogna svartblåa bär i två års ålder används samtunga skott. Med bären kryddas drycker samtsom krossade även i kött. Kan användas till si-rap och färska unga stjälkar till örtdryckblandningaroch rökning, som torkade till kryddningoch i drycker.Kamomill, kamomillasaunio (Matricaria recutita),hos vilken de nyss utslagna blomkorgarnaanvänds till örtdryck och även till badört.Gran, kuusi (Picea abies), hos vilken plockasunga årsskott, som används till sirap, sylt, ochtillverkning av sötsaker, till massage och badsamt vid luftvägssjukdomar, kan även baddas tilldryck.Tall, mänty (Pinus sylvestris), hos vilken plockasunga årsskott, som används som medicinalväxti örtdrycker, till vätska för att andas in ångoroch i badvatten.Svarta vinbär, mustaherukka (Ribes nigrum),hos vilken blad och bär används till örtdryck, ifärska sallader, för tillredning av mjöd och tillinläggning av gurka.Åkerbär, mesimarja (Rubus arcticus), hos vilkenstjälkar, bär och bärfästet används till örtdryck.Stenhallon, stenbär (Rubus saxatilis), hos vilkenblad och bär används som pressade till råmateriali utomordentlig örtdryck.Gullris, kultapiisku (Solidago viragurea), hosvilken den blommande stjälktoppen används tillörtdryck och endast till tillfällig medicinal användning.Rönn, pihlaja (Sorbus aucuparia), hos vilkenbladen används i örtdryck och torkade, finhackadebär används till örtdryck och maträtter, t.ex.bakverk. De stora knopparna är även ätbara påvåren.Maskros, voikukka (Taraxacum spp.), i hushållanvänds blomkorgarna som öppna eller i knoppi sallader samt knopparna vid tillverkningen avmjöd och vin. Bladen används färska, djupfrystaeller torkade i sallader, stuvningar, hackadeörter och i soppor. Rötterna används i soppor ellersom krydda i svagdricka och övriga dryckereller som rostad likt kaffe.Rödklöver, puna-apila (Trifolium pratense),hos vilken blomställningarna används till örtdrycksamt som malda och även färska i sopporoch bröd. Bladen används färska, djupfrysta ellertorkade i sallader, till sönderhackade örter,soppor och bröd.Vitklöver, valkoapila (Trifolium repens), hosvilken bladen används färska, torkade eller djupfrystai sallader, soppor, hackade örter och bröd.Blomställningarna används till örtdryck, malenoch även färska i soppor och bröd.Brännässla, nokkonen (Urtica dioica), hos vilkenman använder unga stjälkar och som äldreendast bladen. De används till mat som spenatoch även till örtdrycker. Torkade nässelblad ochrötter användes tidigare som kokta medicinalväxter.Nässelmjöl kan även tillsättas i bröddeg.Blåbär, mustikka (Vaccinium myrtillus), varsunga blad används till örtdryck och som färskai sallader och torkade bär används mot diarré.Lingon, puolukka (Vaccinium vitis-idaea), hosvilken blad och bär plockas och som medicinalväxtanvänds den till örtdryck.90 Nyman, I: Örtväxter på friland - odlingsanvisningar (SLF, 2008)Vilda växter som plockas Odlade örtväxter i Finland 91

Vilda grönsakerBlommor på mattallrikenI Finland används som vilda grönsaker mestblad av kirskål och smörblomma samt stjälkarav brännässla och duntrav dvs. mjölkört, mjölke,t.ex. på Knossos restauranger i Tammerforssamt i företaget Puulan Yrtti- ja Marjaherkut Abi Hirvensalmi. Duntraven är en s.k. pionjärväxtsom snabbt börjar växa på öppna platser därman fällt skog, men den kan inte mera senarekonkurrera med andra växter. Unga stjälkar avduntrav kan plockas strax efter att snön smultitoch bladen passar bäst att användas som färskaoch små. För örtdrycker plockas större blad innanblomningen. Ofta pressas duntravsbladeninnan de torkas. Duntravsblommorna plockasstrax efter att de öppnat sig. Duntravens rötterkan samlas tidigt på våren eller sent på hösten.Duntrav kan blandas med vanligt te. Unga stjälkarkokas och används som sparris. Unga bladhackas och används i sallader och grönsaksrätter.Av duntravsrötter kan man tillverka mjöl tillbröddeg eller gröt. Blommorna kan användastill ljusröd duntravsblommjöd och -dryck. Påmarknaden finns torkade duntravsblommor,örtdrycksingredienser som innehåller duntravsamt duntravsblomdryck. Duntravsbladen innehållermycket proteiner och C-vitamin.Blommor kan användas som ingrediens på olika sätt i många maträtter. Efterfrågan på sådana blommorhar ökat under de senaste åren. Produktionen skall då vara ekologisk och utan bekämpningsmedel.Följande örtväxters och vilda växters blommor används:ÖrtväxterAgastache, anisisop, iisoAllium, gräslök, ruohosipuliBorago, gurkört, kurkkuyrttiCarum, kummin, kuminaCoriandrum, koriander, korianteriFoeniculum, fänkål, fenkoliHyssopus, iisoppi, isopLavandula, lavendel, laventeliLevisticum, libbsticka, liperiMatricaria, kamomill, kamomillasaunioMentha, mynta, mintutMyrrhis, spansk körvel, saksankirveliOriganum, mejram, meiramiSalvia, salvia, salviaSatureja, kyndel, kynteliSinapis, senap, sinapitThymus, backtimjan, kangasajuruohoVilda växterAegopodium, kirskål, vuohenputkiAlchemilla, daggkåpa, poimulehdetAntennaria, kattfot, kissankäpälätArctostaphylos, mjölon, sianpuolukkaCalluna, ljung, kanervaEpilobium, duntrav, maitohorsmaFilipendula, älggräs, mesiangervoGeum, nejlikrot, kellukatLamium, plister, peipitMedicago, lusern, mailasetMelilotus, sötväppling, rohtomesikkäOxalis, oxalis, käenkaalitPotentilla, fingerört, hanhikitTanacetum, pietaryrtitTaraxacum, smörblomma, voikukkaTrifolium, rödklöver, skogsklöver, vitklöverTussilago, hästhov, leskenlehtiVaccinium, lingon, blåbär, odon, tranbärPå samma sätt användbara blommor finns även bland prydnads- och bärväxter (Raukko 1997).Inhemska vilda växter som kan användas till grönmiljöbyggande finns nu inte tillräckligt ochden främsta orsaken till detta är brist på frön. Utsäde och plantor borde kunna produceras pååkern.Bild: Eva BjörkasInom floristik och handarbete används material från skogsnaturen såsom ris av barrträd, riskvistar,näver, bark, kottar, kvistar, vide, mossa, vass, stenar, ris, lavar och lummer. Se projektet”Luonnon koriste- ja käsityömateriaaleista ansioita ja silmänruokaa” på adressen www.luontoyrittaja.net.Duntrav92 Nyman, I: Örtväxter på friland - odlingsanvisningar (SLF, 2008)Blommor Odlade på mattallriken örtväxter 93

LitteraturÖvrig litteraturGALAMBOSI, B. 2000. Vanha rohdoskasvikarvasohdake. Kotipuutarha 8-9. Helsinki.GALAMBOSI, B. 2001. Kamomillasaunio.Puutarha & Kauppa 18:16. Helsinki.GALAMBOSI, B. 2001. Siankärsämö. Puutarha& Kauppa 22:15. Helsinki.GALAMBOSI, B. 2003. Keltakatkero. Yrttilehtinenno:1. MTT, Karila. 4 s.GALAMBOSI, B. 2003. Ruusujuuri. Yrttilehtinenno:2. MTT, Karila. 4 s.GALAMBOSI, B. 2003. Etelänarnikki. Yrttilehtinenno:4. MTT, Karila. 4 s.GALAMBOSI, B. 2003. Euroopanalppitähti.Yrttilehtinen no:7. MTT, Karila. 4 s.GALAMBOSI, B. 2004. Meksikonrakuuna.Yrttilehtinen no:8. MTT, Karila. 4 s.GALAMBOSI, B. 2004. Saksankirveli. Yrttilehtinenno:9. MTT, Karila. 4 s.GALAMBOSI, B. 2004. Poimulehdet. Yrttilehtinenno:10. MTT, Karila 4 s.GALAMBOSI, B. 2005. Aitokissanminttu. Yrttilehtinenno: 19. MTT, Karila. 4 s.GALAMBOSI, B. 2005. Voikukka. Yrttilehtinenno:20. MTT, Karila. 4 s.GALAMBOSI, B. 2005. Yrteistä saatavat öljyt.Markkinalehtinen no:8. MTT, Karila. 8 s.GALAMBOSI, B. 2007. Hyvinvointia edistäviäluonnonyrttejä: uudet tutkimustulokset, viljelykokemuksetja tuotteet. Luonnontuotealanseminaari, Tampere 2-4.10.2007. 3 s.GALAMBOSI, B. & MARTTINEN, M. 2005.Yrttien markkinointimahdollisuudet Suomessa.Markkinalehtinen no:9. MTT, Karila. 8 s.MARTTINEN, M. 2004. Monipuolinen nokkonen.Puutarha & Kauppa 51-52:4-5.MOISIO, S., MÄKINEN, Y., TUOMINEN,M. & VAURAS, J. 2006. Luonnonyrttiopas.Utbildningsstyrelsen. 68 s. Helsingfors. www.oph.fi/verkkokauppaRAUKKO, E. 1997. Syötävät kukat – lajeja riittää,mutta tuottajia vielä vähän. Puutarha &Kauppa 22:7. Helsinki.AFLATUNI, A. 2005. The yield and essentialoil content of mint (Metha ssp.) in northernOstrobothnia. Avhandling vid universitetet iUleåborg. 10.6.2005.GALAMBOSI, B. 1993. Luonnonmukainenyrttiviljely. Opetushallitus. Helsinki. 176 s.GALAMBOSI, B. 2000. Matelevat yrtit muovimakkaraan.Puutarha & Kauppa 30:8. Helsinki.HAAPANEN, E & J. 2004. Suomalainen Kukkaterapia.Tunteiden ja mielen luonnonmukainenhoito. 175 s. Juva.KATCHENKO, K. G. 2001. New data aboutusing Sorbaria sorbifolia (L.) A.BR, in: Abstractsof World Conference on Medicinal andAromatic Plants, Hungary, 2001. p. 300.LÄÄPERI, V-M. 1999. Rohdos- ja maustekasvit.Tuotannollisen luonnonmukaisen viljelynohjekirja. Porvoo. 216 s.MARTTINEN, M. Puumalalaista yrttiviljelyä20 vuotta. Puutarha & Kauppa 3:4-5. Helsinki.RAIPALA-CORMIER, V. 2006. Frantsilan yrttitilankasviskeittokirja. Herkullisia, vaivattomiaja edullisia yrtein maustettuja ruokia jaleivonnaisia jokapäiväiseen ruoanlaittoon.220 s. Juva.SIIVARI, J. & GALAMBOSI, B. 2007. Processingof Rhodiola rosea and Bergenia crassifoliaraw materials for dry extracts. Abstacts of NJFSeminar 399: Beneficial health substancesfrom berries and minor crops. Piikkiö, Finland,14-15. March 2007. p. 20.SIIVARI, J. 2007. Luonnontuoteala Norbioxintoiminnassa. Nordic Bioextracts Norbiox Oy.Valtakunnalliset Luonnontuotepäivät. Tampere2-3.10.2007. 4 s.GALAMBOSI, B. 2004. Kevätesikko. Yrttilehtinenno:11. MTT, Karila. 4 s.GALAMBOSI, B. 2004. Tuoksusimake. Yrttilehtinenno: 12. MTT, Karila. 4 s.GALAMBOSI, B. 2004. Hurtanminttu. Yrttilehtinenno: 13. MM, Karila. 4 s.GALAMBOSI, B. 2005. Koiruoho eli mali.Yrttilehtinen no:17. MTT, Karila. 4 s.GALAMBOSI, B. 2005. Veripeippi. Yrttilehtinenno:18. MTT, Karila. 4 s.RYYTI, R. & MOISIO, S. 2007. Kvalitets- ochhygienguide för naturprodukter. ArktiskaAromer r.f. Suomussalmi. 38 s.TUOMINEN, L & M, GALAMBOSI, B.1999. Luonnon Yrttien Viljelyopas. ArktisetAromit ry. Suomussalmi. 64 s.Arktiska Aromer r.f., www.arktisetaromit.fi. Informationsbladom smörblomma, nässla ochduntrav från år 2007, ört dvd.MÄKITALO, I., SIIVARI, J. & HANNUKKA-LA, A. 2006. Luonnosta teolliseen tuotantoon.Maa- ja elintarviketeollisuus 62, s. 108. www.mtt.fiRAIPALA-CORMIER, V. 2004. Luontoäidinkotiapteekki. Kasvilääkintä ja luontaishoidot.188 s. Juva.RAIPALA-CORMIER, V. 2004. Luonnonkaunis.Yrtit ja luontaishoidot naisen kauneudenja terveyden tukena. 350 s. Juva.94 Nyman, I: Örtväxter på friland - odlingsanvisningar (SLF, 2008)Odlade Övrig örtväxter litteratur 95

FöretagFrantsila, www.frantsila.com, ekologiska örter,gårdsbutik, centrum för välmåendeFrantsilan Kehäkukka, www.frantsilankehakukka.fi,café, restaurang, örtprodukter, gårdsbutikVilmanKämmen, www.haarlanpalatsi.fi, hälsoochutbildningstjänster, naturtjänsterKulturandelslag Uulu, www.uulu.fi, skogensröst med fornfinska instrumentSuomen luontoyrittäjyysverkosto rf, www.luontoyrittaja.net, bl.a. projektet ”Luonnon koristejakäsityömateriaaleista ansioita ja silmänruokaa”Karjalan Minttu andelslag, i norra Karelen,mynta, spansk körvel och liknande aromväxtersdestilleringAngelikan Yrttitila, Anne ja Esko Anttila, Väylänvarrentie227, 95700 Pello, e-post: angelikan.yrttitila@co.inet.fi(kvanne)Tertin Kartano, S:t Michel, Pepita Pylkkänen,maträtter med örter, örtagårdKenkävero herrgård, S:t Michel, stor demonstrationsodlingmed örtväxterKnossos-restauranger, Tammerfors, vilda grönsakerPuulan Yrtti- ja Marjaherkut Ab, Hirvensalmi,bl.a. vilda grönsakerSavonlinnan Yrttipaja, Pertti Kärkkäinen, yrttipaja@luukku.com,pertti.karkkainen@kyyhkynetti.fi, www.yrttipaja.fiHerba Boreal, KarstulaHankintatukku Ab, Helsingfors, Karkkila,www.hankintatukku.comHerbosus Oy, www.herbosus.fiCRS Biotech OyNordic Bioextracts Norbiox Oy, Jari Siivari,Teknologiapuisto 1, 61800 Kauhajoki.Aromel, Sotkamo, myntaNamelli-tuotanto Oy, Suomussalmi, PekkaHuttunen, Sanna Anttila, myntaFinminttu Oy, norra Karelen, Jouni Korhonen,bl.a. mynta, spansk körvel, dill, åbrodd, kvanne,libsticka, kummin och tallbarr, destillering aveteriska oljorAnneli och Antero Salonen, Tuupovaara, odlareav aromväxter96 Nyman, I: Örtväxter på friland - odlingsanvisningar (SLF, 2008)