Sid 51-96 - Slf

Nässlaplantera dem senare i åker. Fröna är små och desås i växthus i april-maj, 3-5 frön/kruka. Groningstidenär 10-14 dygn, varefter plantuppdragningenär 3-4 veckor. Plantorna kan få växai växthus i lådor som bredsådd eller ute i bänkar.Vid planteringen bör man vara försiktig med attriva känsliga rötter och blad.Plantorna kan planteras på jämn mark, i bäddarmed svart plast eller i potatisbänkar. Nässlandrar nytta av tät plantering och ger på det sättetden bästa skörden. Planteringstätheten är påjämn mark 30-40 x 20-25 cm, i bädd med plast9 plantor/m 2 och i potatisbänk 5-8 plantor/m.Nässlan kräver mycket gödsling och de i ekologiskodling godkända gödselmedlen användsenligt rekommendationerna för kålväxter. Föreplanteringen och alltid på våren ges komposteratBiolan-stallgödsel 2-3 l/m 2 . Efter bladskördges tilläggsgödsling som motsvarar 2/3 av vår-gödslingen. Det viktigaste efter planteringen äratt rensa ogräsen. Senare kan revorna tävla meddem. I odling i ås görs 2-4 hackningar maskinelltunder sommaren. En effektiv bekämpningsmetodpå jämn mark är användning av8-10 cm tjockt organiskt täckmaterial. Ifall fliseller halm används lönar det sig att lämna bredaradmellanrum för att underlätta spridningen avtäckmaterialet. En nackdel med svart plast är attrevor växer under plasten och att värmen undertorra perioder får växterna att utveckla merastjälkar än blad. Nässelfjärilens larver kan förorsakaproblem i juni och augusti. Den bästa bekämpningsåtgärdenär att härdar av larver förstörsmekaniskt. Plantorna bevattnas efter plantering.En odling med svart plast måste bevattnasunder torra perioder.Vid odling av nässla till textilfibrer odlas sammaåker åtminstone under 5 år. Växtbeståndet behöverårligen 120-150 kg N/ha. Den bästastjälkskörden (440 g/m 2 ) fick man med NPK125-50-312 kg/ha gödsling. Odlingen planterasmed planteringsmaskin för kål 45.000-50.000plantor/ha. Om man odlar i ås rensas ogräsenförsta året och därefter fyller revorna åsarna ochogräsen mellan åsarna kan bekämpas med plog.I ås växer årligen ca 120-150 stjälkar/m.SkördDen rätta tidpunkten för att skörda blad är påvåren före blomningen när växten är 30-40 cmhög och stjälkarna ännu är mjuka och gröna.Ifall växtbeståndet slås kan unga stjälkar senareskördas när de är 10-15 cm höga. Bladen skördastvå gånger under planteringsåret och undersenare år kan de skördas tre och t.o.m. fyra gånger.Den totala färska skörden är 150-300 kg/aroch 20-40 kg/ar torr bladskörd. Bladskördenkan skördas för hand eller med slåttermaskinsom har lyftband. Nässlor bör ej skördas närakompost eller liknande eftersom nässlan på sådanaställen kan innehålla för mycket för människanskadliga nitrater. Vid skörd av fibernässlaskördas stjälkarna endast en gång per år påhösten efter att fröna mognat. Den torra stjälkskördenär 30-60 kg/ar.Torrsubstanshalten i färsk bladmassa är 18-20%. Ifall det finns med förvedade stjälkar är dent.o.m. 30 %. Det väsentliga i produktionen äratt minska andelen stjälkar. Bladskörden torkasi flaktork i +40-45 o C under två dygn. Bladskördentorkar snabbare om man vänder på den.Bladen kan separeras från stjälkskörden genomatt krossa dem för hand genast efter att de tagitsbort från torken på ett katsanät. Stora mängderkan krossas med hjälp av tröskmaskin: valsenöppnas stort och den krossade bladdelen sorterasmed hjälp av 10-15 cm sållar.Från ett skifte som odlas till utsäde tas ingenbladskörd. I september när blomhängena ärmörkbruna klipps stjälkarna försiktigt på väv,torkas en vecka i rumsvärme och fröskördenkrossas genom myggnät. Vita frön för eget brukbehöver inte rengöras, sådden av frön med skalblir jämnare.Vid skörd av nässla till textilfibrer skördas stjälkarnaen gång per år i augusti och skörden måstetorkas. Skörden av 120-150 cm höga stjälkarhar lyckats med en gammal självbindande maskin.Man måste hjälpa till med händerna. Kärvartorkas i flaktork med luftblåsning ca envecka. Från ett skifte erhölls färsk och torr stjälkskörd13,0 respektive 3,4 ton/ha. Från stjälkskördenhar erhållits fibrer och metoden för attspinna garn har utvecklats och vackra textilerhar tillverkats av nässelfibrer.AnvändningNässlan är en populär tidig grönsak hos vilka deunga stjälkarna likt spenat kan användas i plättar,soppor, stuvningar, örtdrycker, vegetariskatilltugg, såser, piroger, pannkaka, bröd och semlor.Växten kan läggas in genom att torka ellerdjupfrysa den. De färska stjälkarna skall alltidförvällas före djupfrysning. Nässla som användsfärsk skall alltid förvällas före användning för attsänka på nitrathalten och för att få bort stickigheten.Torkad nässla kan användas utan förvällning.Nässelte inverkar som diuret. Den torkadeväxten är lämplig till grönmjöl eller somkrydda i bröd samt som ingrediens i örtdrycker.I den ekologiska odlingen utnyttjas nässlan bådesom gödselmedel och vid bekämpning avskadedjur. Även frön kan tillsättas i nästan vilkenrätt som helst, de kan t.ex. användas i morgongröteneller de kan strös på mysli.Nässlan innehåller rikligt med proteiner, vitamineroch mineralämnen. Jämfört med spenatinnehåller nässlan mångfaldigt med proteineroch fibrer, C-vitamin, järn och fosfor. I nässlorfinns nästan sju gånger så mycket kalcium somi spenat och den är därför lämplig i vegetariskdiet. Från nässlor får man även A-, B-, E- och K-vitaminer. Nässla kan även användas till utfodringav djur och som bränsle.78 Nyman, I: Örtväxter på friland - odlingsanvisningar (SLF, 2008)Odlade örtväxter 79