AKTIE- OCH FONDHANDBOKEN - Aktiespararna

AKTIE- OCH FONDHANDBOKEN

Aktiespararna KunskapBesöksadress: Rådmansgatan 70A, StockholmPostadress: 113 89 StockholmTelefon: 08-506 515 00E-post: kunskap@aktiespararna.seHemsida: www.aktiespararna.seVi tackar familjen Lundin-Nierenburg för att de välvilligt ställde upp för fotografering.© Aktiespararna KunskapGrafisk form: Tidning&Form Helena Åberg ABOmslagsfoto: Peter Nordahl, Nordahl BildTryckt hos: Kristianstads Boktryckeri AB, Kristianstad augusti 2007Andra upplaganISBN 91-89212-25-8

6 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

FOTO: PETER NORDAHLDet blir allt viktigare att välja strategi och inriktning för ditt sparande.Att spara i aktier och aktiefonder är ett sätt att spara kapital till din pensioneller för andra ändamål.8 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

11InledningKapitalplaceringar och ekonomi är tvåbegrepp som är sammanlänkade medvarandra på flera sätt. Ekonomi är främstatt handskas med resurser som inte äroändliga. Men ekonomi innebär ocksåatt vi tvingas att göra val, till exempel attavstå från att förbruka resurser i dag föratt kunna använda dem senare – alltså attspara.Samhället, det vill säga vi själva,har ansett det nödvändigt attspara kapital för att försörja ossnär vi slutar arbeta. Så gott somalla svenskar sparar därför ochdetta har blivit tydligare på senareår då alla inkomsttagare får ettpensionsbesked där det framgårhur stort kapital som samlats pådet personliga pensionskontot.Genom införandet av premiepensionenhar vi dessutom fåttmöjlighet att göra egna val förplacering av delar av pensionskapitalet.För yngre personerkommer en växande del av pensionssparandetske inom ramenför premiepension. Det blir därförallt viktigare att välja strategioch inriktning för sparandet.Många av oss sparar meraktivt och för andra ändamål änpensionen. Även där ställs kravpå oss att träffa val, att värdesäkrakapitalet, få avkastning ellertillväxt. Hur vi än beter oss ställsvi inför valsituationer som är förknippademed sparande. Hanterarvi sparandet framgångsriktbehöver vi inte avstå en lika stordel av dagens resurser. Kapitaletväxer ”av sig självt”, eller bevararsitt värde, utan nya tillskott.Sparande görs i olika formerav tillgångar. De viktigaste gruppernaär aktier, räntebärande placeringareller fastigheter. Andratyper av tillgångar kan vara kontanter,råvaror, konst eller samlarobjekt,men de senare är oftastförknippade med något personligtintresse. En konstintresseradbetraktar kanske inte i förstahand objekten som en placering.Även pengar ”i madrassen” är enform av placering, sedlarna äringet annat än skuldförbindelserfrån svenska staten. Skuldsedlarsom innebär att vi lånar ut pengarräntefritt till svenska staten.I denna grova uppdelning äraktier och aktiefonder sammaslags tillgång, det är bara organisationenav ägandet av aktiernasom skiljer sig åt. Vad spararenvill åt är aktiemarknadens egenskaper,eller snarare de börsnoteradeföretagens egenskaper.Med aktier blir vi delägare i företagen.Företagande innebär en konkurrensoch konkurrensen vässarföretagen – eller får dem att misslyckas.Företagen ska konkurreramed andra företag om kunder,det är det mest uppenbara. Inteminst märker vi detta på all denreklam som sköljer över oss. Menföretagen ska också konkurreraom placerarnas kapital och det äralla gånger inte lika uppenbart.När du har läst igenom bokenhar du förhoppningsvis fått ensmula insikt om företagens rollpå aktiemarknaden och derasaktiers beteende.De svenska hushållen (privatpersoner)hade en sammanlagtfinansiell förmögenhet på 2 900miljarder kronor vid slutet av2006. Fördelningen framgår avdiagrammet på nästa sida.▼A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N9

1INLEDNING▼Hushållens förmögenhet mdrHälften av de svenska hushållensförmögenhet är beroende av aktiemarknadensutveckling.Källa: SCBAktiespararnas Gyllene Regler för sparande i aktier och aktiefonder1. Sätt mål för ditt sparandei aktier och aktiefonder– var långsiktigDet är du som sätter målet förditt aktiesparande. Ha realistiskaförväntningar. Historiskt setthar aktier och aktiefonder getten genomsnittlig totalavkastningpå 10 – 12 procent per år. Påkort sikt kan aktiers och aktiefondersvärde fluktuera kraftigt.Aktier och aktiefonder är därfören långsiktig sparform.2. Investera regelbundetInvestera inte hela kapitaletsom du avsatt för ditt sparandei aktier och aktiefonder vid ettenda tillfälle. Då riskerar du attköpa dyrt. Återinvestera utdelningaroch avstå från att hoppaut och in i marknaden – det medförofta stora omkostnader.3. Kontrollera riskernaSatsa inte allt på en eller ett fåtalaktier. Köp 10 till 15 aktier i 5 till6 olika branscher. Då är du mindreexponerad för svängningarnai både bolag och branscher. Enordentlig riskspridning ger ettvisst skydd om några enstakaaktier i portföljen faller i värde.Satsa inte heller allt på en fondeller ett fåtal fonder, med alltförsnäv inriktning. En spridningmellan branscher och länderger en minskad exponering motmarknadens risker. Tänk dockpå att för många fonder inomen och samma kategori oftast ärsämre än en indexfond.4. Var försiktig med belåningAtt köpa aktier och aktiefonderför lånade pengar kan leda tillstora vinster snabbt, men kanockså innebära privat ekono -10 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

INLEDNING11En viss del av sparandet itra ditionella försäkringar (pensionsförsäkringar)är i formav aktier, och huvuddelen avfondsparan det är i aktiefonder.Ungefär hälften av hushållensförmögenhet finns placerade itillgångar som är beroende avaktiemarknadens utveckling.Aktiemarknaden är företagensmotsvarighet till elitserie.Bara ett fåtal av alla företag nåren sådan storlek att en börsnoteringär motiverad eller önskvärd.Det krävs anpassning av företagenför att möta ny konkurrens,utveckla nya produkter elleridéer. I det sammanhanget kanföretag ha behov av nytt kapitaloch då är en börsnotering ettalternativ. Företagen måste dåDet är just tillväxteni före-”tagens vinstersom har gjort att aktiersom tillgångsslag harutvecklats vida bättre ände andra typerna av tillgångar.”konkurrera om vårt kapital, villkorenför att vi ska skjuta till vårtkapital måste vara attraktiva.Företagen ska klara att hanteraökade kostnader eller sämretider, men de ska också ha förmågaatt dra nytta av goda tideroch ta till vara på nya möjligheter.Allt detta skapar dynamik påaktiemarknaden och ger totaltsett en tillväxt. Och det är just tillväxteni företagens vinster somhar gjort att aktier som tillgångsslaghar utvecklats vida bättre ände andra typerna av tillgångar. Såhar det varit de senaste hundraåren.Aktier som tillgång har varitdet främsta tillgångsslaget närdet gäller värdeutveckling.Eftersom börsnoterade företagi allmänhet tillhör eliten har deutvecklats bättre än samhällsekonomini stort. Detta gälleralltså börsnoterade företag i allmänhetoch på lång sikt. Men detgäller inte för alla företag och inteunder vilken period som helst.En annan betydelsefull egenskapmed börsnoterade aktier ärnämligen att värderingen är föränderligoch speglar företagensmisk katastrof. Aktiespararnaavråder inte helt från belåningmen vill starkt betona att det krävsstor erfarenhet av aktiemarknadenför att köpa aktier och aktiefonderför lånade pengar.5. Håll dig välinformeradoch följ inte råd okritisktDet krävs kunskap för att lyckasmed placeringar i aktier ochaktiefonder. Sträva därför alltidefter att hålla dig informerad omde bolag/aktiefonder du ägeraktier/andelar i. Följ med vadsom rapporteras om bolagen/aktiefonderna. Läs årsredovisningaroch delårsrapporter.Lyssna gärna på råd som andrager men följ inte råden okritiskt.Bilda dig alltid en egen uppfattning.Det är bara du själv som fårstå för konsekvenserna av att haföljt dåliga råd.6. Gör din egen analysKöp inte aktier i bolag du intehar undersökt närmare ochkänner väl till. Detsamma gällervid köp av aktiefonder. Gör dinegen analys av såväl bolaget somaktiefonden du avser att köpaaktier/andelar i. Använd Aktiespararnasanalysverktyg.7. Sätt upp reglerför när du ska omplaceraOmplacera när någon av dinaaktier/aktiefonder har kommitatt utgöra en för stor andel av dinportfölj, eller när bolaget/aktiefondeninte längre lever upp tillde förutsättningar som gälldevid förvärvstidpunkten. Att alltförofta ompröva dina investeringarkan skapa onödig stressoch leda till felaktiga beslut. Vidomplacering, planera så att duinte betalar skatt i onödan.▼A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N11

1INLEDNING▼utveckling och/eller placerarnasförväntan på företagen.Det är just föränderlighetenpå aktiemarknaden som vimåste lära oss att hantera ochdet gäller oavsett om placeringarnasker i enskilda aktier ellervia aktiefonder. Genom att följade enkla regler som Aktiespararnahar formulerat kan manminimera de olägenheter somuppstår i placeringar där värdetkan fluktuera. Dessa regler avserhanteringen av aktier eller fonder,alltså inte direkta råd omvilka aktier eller fonder som manbör äga. Dessa val är upp till varoch en att göra.Föränderligheten av aktiersoch andra tillgångars värde görockså att vi måste ha en helhetssynpå vårt sparande. Det finnsinget enkelt svar på frågan omhur stor del av vårt sparande somska fördelas på aktier, hur stor delsom bör bestå av räntebärandetillgångar eller andra tillgångsslag.Din egen syn på risk ochmöjlighet är den viktigaste faktorndär. I kapitlet ”Risker ochmöjligheter” diskuteras dettamer ingående. I helhetssynen påden egna ekonomin måste ocksåhänsyn tas till hur stora lån manhar, eller andra fasta åtagandensom begränsar handlingsutrymmet.Inriktningen i denna bok äraktier som tillgångsslag, oavsettom ägandet sker direkt i enskildaaktier eller via aktiefonder. Fondersom innehåller räntebärandevärdepapper kan vara ett värdefulltkomplement i den totala fördelningenav sparkapital, dessafonder behandlas därför också.Det finns många fackuttryck somkan vara betydelsefullt att kännatill. De viktigaste begreppen gårvi därför igenom.Den viktigaste egenskapenför en aktie- eller fondsparareär ändå en god portion sunt förnuft.Värdetillväxt skapas inte ”urluften”. I grunden bygger detta påatt företag lyckas. Tidvis förekommeremellertid överdrifter närsambanden mellan aktiers värdeoch företagens prestationer sättsur spel. De senaste hundra årenhar det inträffat tre stora ras, ellerbörskrascher, när felvärderingarsom byggts upp under några årsnabbt har korrigerats.Felvärderingar förekommeräven åt andra hållet. Aktier(eller företag) som har ett högrevärde än vad aktiemarknaden ärberedd att betala och således ärundervärderade. Felvärderingar,för höga eller för låga värderingar,är också en del av marknadensfunktion. Man kan antingenutnyttja dessa felvärderingar ochhoppa ”från tuva till tuva” för attåstadkomma extra god avkastning.Detta innebär å andra sidanen ökad risk om man hamnarbredvid tuvorna.En annan strategi är att lärasig att förstå sambanden mellanmarknadens värderingaroch företagens prestationer ochlångsiktiga förutsättningar. Medden inriktningen kan man lugntinvänta att felvärderingar rättartill sig, eller ännu bättre att intedras med i yran när felvärderingarnagrasserar som värst. Märkligtnog kan man ofta lyckas medsina placeringar genom att göraså lite som möjligt.Aktiespararnas Gyllene Reglerför sparande i aktier ochaktiefonder ger dig en bra vägledningför hur du kan få enbättre avkastning och hur du kanminska riskerna i ditt sparande.I senare kapitel i boken beskrivsmer detaljerat innebörden i deGyllene Reglerna.12 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

INLEDNING1A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N13

FOTO: PETER NORDAHLLördagsgodis, ska det vara gott och blandat i en skål eller utvalda favoriter? Ska jag väljaatt spara i enskilda aktier eller i en aktiefond med upp till 100 olika företag?14 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

2Aktier eller fonder?I slutet av 1970-talet ägde svenska privatpersoneren tredjedel av de börsnoteradeaktierna på Stockholmsbörsen, i dag ärprivatpersonernas ägarandel mindre än15 procent. Det betyder emellertid inteatt svenskarna har övergett aktier somplaceringsform, en växande del av ägandetsker i stället via fonder. Det direktaaktieägandet har således ersatts av, ellerkompletterats med, ett indirekt ägandevia fonder.Det finns för- och nackdelar medatt äga aktier direkt, liksom detfinns för- och nackdelar med attlägga sparkapitalet i fonder. Oavsetti vilken form man väljer attta del av aktiemarknadens långsiktigatillväxt, aktier eller fonder,bör man ha en strategi för atthantera risker och möjligheter. Iförra kapitlet beskrevs AktiespararnasGyllene Regler, och dessaregler kommer att behandlasmer i detalj längre fram i boken.Det kan emellertid vara på sinplats att jämföra aktieägande ochfondägande och peka på respektivesparforms egenheter.Fondägande är ett bekvämtsätt att ta del av utvecklingenpå aktiemarknaden. Man fårriskspridning från den förstainvesterade hundralappen,professionella förvaltare sköteromplaceringen av aktierna ochde har omfattande stöd av experterför att fatta sina placeringsbeslut.Hanteringen av utdelningar,emissioner, uppköpsbudeller andra förändringar sköterfonden och det leder inte tilldeklarationsbekymmer för fondandelsägare.Bekvämligheten ärden stora attraktionskraften hosfonderna. Bekvämligheten haremellertid ett pris och den somhar ett stort kapital placerat i fonderbetalar höga avgifter i kronorräknat.Vad har då en privatperson förmöjligheter att hålla jämna stegmed en aktiefonds utveckling,eller till och med överträffa den?Det går naturligtvis inte att lämnanågra garantier för att egna direktägdaaktier ska utvecklas bättreän en aktiefond. Däremot kanman studera inom vilka områdenen privatperson har möjlighet attskaffa sig fördelar.KostnadernaDen som äger fondandelar betalaren avgift varje år och avgiftentas ut som en procentsats påandelsvärdet. Den som har enmiljon placerad i en genomsnittligsvensk aktiefond betalar årligen15 000 kronor i förvaltningsavgifter.Den som har 10 000kronor betalar 150 kronor. Storafondandelsägare subventionerarsmå och olönsamma kunder tillfondbolagen. Den stordriftsfördelsom ett stort fondsparandeborde innebära kommer intefondspararen till del.De flesta fonder tar ingaavgifter vid köp och försäljningav andelar, men det är en sanningmed modifikation. Även enfond har kostnader för att köpaoch sälja aktier, dessa kostnaderbelastar hela fondens värde ochminskar andelens värde. Aktieutdelningarnaläggs in i fonden ochstörre delen av dessa brukar normaltsett gå åt för att täcka fondenskostnader. En aktie ägare fåraktieutdelningarna själv, som ettgenomsnitt har de årliga aktieutdelningarnalegat kring 2 procentav aktiernas börsvärde.▼A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N15

2AKTIER ELLER FONDER?▼PlaceringsreglerDet finns flera begränsningar förhur en fond får placera spararnaskapital. Dessa regler har tillkommitför att skydda spararna,reglerna är alltså inte negativa isig själva. För en normal aktiefondgäller att högst 5 procentav fondkapitalet kan placeras iett företags aktier, i några fall fårägandet omfatta 10 procent avfondkapitalet. Även om en fondvill koncentrera ägandet måstefonden ha aktier i minst sextonföretag. De flesta aktiefonder haraktier i 25–100 olika företag.Antal stora och småföretag noterade påStockholmsbörsenDe små bolagen dominerar i antal påaktiemarknaden.Källa: StockhholmsbörsenUrvalsmöjligheterDet finns praktiska begränsningarför hur fonderna kanplacera sitt kapital. En förvaltarekan inte hålla reda på hundratalsolika aktier och skulle kapitaletvara spritt på så många aktierger en framgång för en viss aktieendast en minimal påverkan påhela fondens värde. Olika fonderhar därför skapat interna reglerför placeringar. Dessa regler göratt aktiefonder i allmänhet läggerden absoluta tyngdpunktenpå de stora bolagen på börsen.Småbolagsfonder, som specialiserarsig på att investera i småbolag,undviker i allmänhet aktier iföretag med ett börsvärde underett par miljarder kronor.Ibland kan aktiefonderna bliägare till aktier i mindre företagutan ett aktivt agerande. Närstörre företag gör avknoppningarav dotterbolag delas aktierna uttill aktieägarna, däribland aktiefonderna.Ofta är de utdelade(avknoppade) företagen ganskasmå och passar inte in i aktiefondernasportföljer. För en fond kandet vara rationellt att sälja dessaaktier, trots att det kan ge negativakurseffekter när många storaförvaltare vill sälja aktierna.InvesteringstidEn aktiefond ska alltid ha helakapitalet placerat i aktier. Detär ju huvudanledningen till attvi köper andelar i fonderna. Gårbörsen upp stiger fondandeleni värde, går börsen ner sjunkerandelens värde. En fondförvaltarei en aktiefond kan aldrig väljaatt stå utanför börsen.AnseendeDet kan finnas vissa aktier som enfond inte vill bli förknippad med.Det gäller inte bara etiska fondereller miljöfonder som har en uttaladstrategi att undvika vissa typerav aktier. Ibland kan ett företageller en företagsledning ha ettsolkat anseende som en fondförvaltareinte vill bli förknippadmed. Ibland kan företagets ryktevara sämre än vad aktien är.Stort eller litet kapitalDe uppräknade restriktionernasom stora förvaltare har, gällerinte alls för privatpersoner somska bygga upp en egen aktieportfölj.En privatperson kan skapaegna regler med betydligt friareramar. Den viktigaste begränsningenför en privatperson är istället hur stort kapital som skaplaceras i aktier.Genom att välja en placeringsinriktningsom skiljer sigfrån fonderna vill man få envärdeutveckling som skiljer sigfrån fondernas. Bättre än fondernaär nog målet för de flesta.Till saken hör ju också att endasten liten del av aktiefonderna nårupp till den genomsnittliga börsutvecklingen(OMXS-index).Med egna placeringar kanman ”tävla” mot fonderna inomalla områden:1. Lägre totalkostnad.2. Inga placeringsbegränsningar.3. Möjlighet att välja aktier i mindreföretag.4. Möjlighet att ”stå utanför aktiemarknaden”tidvis och delvis.5. Ingen offentlig redovisningspliktför de aktier man äger (menmot skattemyndigheterna förstås).16 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

AKTIER ELLER FONDER?2Den som har ett mindre kapitaloch vill placera detta i aktierhar samma möjligheter som densom har ett större kapital. Menpå en väsentlig punkt skiljerdet sig. Med ett mindre kapitalhar man inte någon tydlig kostnadsfördel.Vid köp av aktier förmindre belopp måste man vägain att man får betala ett visstminimicourtage (avgift vid köpav aktier) per aktieaffär. Minimicourtagetkan vara så lågt somcirka 10 kronor, och gå upp tillcirka 200 kronor, hos olika bankeroch fondkommissionärer.Ska man ändå försöka överträffaen genomsnittlig aktiefond tänkpå följande:1. Gör endast ett fåtal omplaceringar,var noggrann med urvaletfrån början.2. Välj en helt annan placeringsstrategiän fonderna, även omdet ökar risken.3. Den tredje möjligheten, lägretransaktionskostnader förvåra omplaceringar, är troligenstängd på grund av minimicourtaget.Skattefördelar?En vanlig uppfattning är att detär skattemässigt fördelaktigt attspara i aktiefonder jämfört medegna direktägda aktier. Det ärinte alls säkert och de even tuellafördelar som finns är ganska små.När fondandelarna säljs får vibetala skatt på hela vår reavinst(30 procents skattesats).Om vi löpande byter ut aktieroch betalar skatt på de reavinstersom uppstår så har vi en mindrelatent skatt i vår aktieportfölj när”Oavsett i vilkenform man väljeratt ta del av marknadens långsiktigaaktietillväxt,aktier eller fonder,bör man ha en strategiför att hantera riskeroch möjligheter”(eller om) den säljs i framtiden.● I verkligheten brukar klokaplacerare låta de aktier somstiger i värde ligga kvar i portföljen.Beskattningen skjutspå framtiden precis som medfond andelarna.● Reavinster på aktier är kvittningsbaramot t ex låneräntor,den verkliga skattekostnadenkan lättare hanteras medmind re reavinster varje år.Aktier kräver bevakningMan ska inte sticka under stolmed att ett aktieägande kräveren del åtgärder från ägarens sida.Stora, stabila och vinstgivandeföretag ger aktieägaren en tillvarosom ger små arbetsinsatser.Aktieutdelningar skickas medautomatik och deklarationsuppgifterär oftast ifyllda i förvägpå blanketterna. Andra företagbefinner sig i förändring, behövergöra nyemissioner (få in merkapital) eller delar ut dotter bolag(så kallade avknoppningar).Andra företag kan råka ut för ettuppköpserbjudande, något somkräver att aktieägaren tar ställningtill erbjudandet. Ett aktieägandekan tidvis kräva vissainsatser från aktieägarens sida,man ska emellertid inte överdrivasvårigheterna med detta.Både aktier och fonderOavsett om aktieplaceringarnagäller ett stort eller litet kapitalkommer det att krävas vissa insatserfrån vår sida, till exempel attskaffa vissa kunskaper. I börjanav sin bana som aktie ägare harman förstås inte skaffat sig allafärdigheter och den rutin somgör att man kan sortera viktigahändelser från mindre viktiga.Det vore i ett sådant lägemind re lyckat att sälja alla sinafondandelar för att satsa på attbli en bättre aktieplacerare än deprofessionella förvaltarna somhanterar aktiefonderna.Det kan då vara en bra metodatt gradvis skifta över sina placeringar.Nya placeringar kan görasi aktier. Men genom att man harriskspridningen i botten, tackvare aktiefonden, kan man väljalite friare bland aktierna.Vart efter kapitalet och kunskapernaväxer kan man flyttaöver en större del av sparkapitalettill enskilda aktier.A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N17

FOTO: PETER NORDAHLPå tidningarnas börssidor kan du följa börskurserna för merän trehundra svenska aktiebolag vars aktier är noterade påaktiemarknaden.18 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

3Vad är en aktie?Alla företag har ett gemensamt mål, demåste tjäna pengar och de bör kunnavisa vinst. Betraktar man företaget somen levande organism är vinsterna attjämställa med syresättningen av blodet.Vinsterna behövs både för attdriva företagen vidare, men ävenför att ge avkastning till de personersom har satsat pengar i företaget.Att bedriva verksamhetmed lönsamhet är företagandetsgrundidé.All företagsverksamhet innehållerett visst moment av risk,det går inte att förutse allt somkan hända inom eller utanförföretaget många år framåt. Densom satsar pengar i ett företagriskerar därför sitt kapital. Attfå ersättning för att man satsarpengar i ett företag är en grundläggandeförutsättning för ägarna.Detta gäller oavsett vilketföretag man är delägare i.De flesta företag i Sverige ärmycket små, oftast med endasten eller ett par personer anställda.Alla företag är dock så kallladejuridiska personer, vilketbland annat betyder att de kanträffa avtal och genomföra olikatransaktioner. De juridiska personernakan ha olika företagsformer,till exempel enskild firma,handelsbolag, kommanditbolag,ekonomisk förening eller aktiebolag.De olika företagsformernaskiljer sig åt i olika avseenden,viktigast är hur delägarna ochderas kapital hör samman med,eller knyts till, företaget.Aktiebolaget har en speciellställning bland företagsformerna,inte enbart på grund av attaktiebolag är de enda som haraktier. Det kapital som delägarnahar betalat in, aktiekapitalet,stannar kvar i företaget och ska(i princip) svara för att företagetska kunna fullgöra sina åtagandenoch förpliktelser. Aktiebolagetska sköta redovisning avintäkter och kostnader, avge årsredovisning,deklarera och betalaskatt. Aktieägarna och aktiebolagetär åtskilda, det är till exempelaktiebolaget som ansvarar för attskulder som företaget har betalas.Men aktieägarna är ändådelägare i aktiebolaget genomsitt aktieinnehav och har intresseav att verksamheten går bra. Enaktie är således en ägarandel iett aktiebolag. Vilka skyldighetersom ett aktiebolag har finns reglerati Aktiebolagslagen och därfinns även upptaget vilka rättighetersom en aktieägare har. Somalltid, när det är flera personersom äger någonting gemensamt,finns det behov av att reglera hursamägandet ska fungera. Dettaregleras i Bolagsordningen somalla aktiebolag ska upprätta.Ett par tusen svenska aktiebolaghar en stor och omfattandeverksamhet, något som kräveratt de skaffar ett stort kapital.Allt kapital behöver givetvis intekomma från aktieägarna, företagenlånar även pengar för attkunna göra sina investeringar.Långivarna, banker och andraföretag, kräver dock att aktiebolagetsägare svarar för en vissdel av finansieringen. Det ärinte olikt finansieringen av egnahem, en viss del av kapitaletmåste husägaren/företagsägarenstå för. Om företaget skulleförsättas i konkurs och tvingasupphöra med verksamheten skalånen återbetalas till långivarna.Aktieägarna får tillbaka sitt satsadekapital (aktiekapitalet) isista hand. Aktiekapitalet står förden yttersta risken, aktieägarnariskerar att förlora sina satsadepengar – men inte mer. Av denanledningen säger man att aktiekapitalär riskkapital.▼A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N19

3VAD ÄR EN AKTIE?▼Börsnoterade företagFör närvarande finns mer än trehundrasvenska aktiebolag, varsaktier är noterade på aktiemarknaden.Den främsta anledningentill marknadsnotering är att företagenvid en viss tidpunkt harbehövt tillskott av nytt aktiekapital.De ursprungliga aktie ägarnahar kanske inte haft egna ekonomiskaresurser för att öka aktiekapitalet,i stället har man väntsig till aktiemarknaden och bjuditAktiebolaget fårkapital och aktie-”ägaren får aktier,som kan liknas vid ettslags ägarbevis. Det ärdessa ”ägarbevis” sombyter ägare på börsen.”in nya personer att teckna sig förnya aktier. Företaget får ett ut ökataktiekapital, men samtidigt fårde ursprungliga aktie ägarna enut ökad krets av personer somockså blir delägare i företaget.Marknadsnoteringen, eller börsnoteringen,ställer nya krav påföretaget och aktieägarna.De ursprungliga aktieägarna,ofta grundarna av företaget, hargenom sina idéer drivit framföretaget. De behöver börsno-Olika aktieslagVarje aktie i ett företag harsamma värde och aktierna harsamma rätt till del i företagetsvinst. Det är en grundlägganderegel i Aktiebolagslagen, att allaaktier ska behandlas lika. Enannan grundregel är att ingenaktieägare får fatta beslut sommissgynnar andra aktieägare iföretaget. Till varje aktie finnsen rätt att rösta på företagetsbolagsstämma, rösträtt.Denna rösträtt kan dock varaolika för olika aktieslag. Dennuvarande Aktiebolagslagenhar satt en gräns för skillnadeni rösträtt, ingen aktie får ha merän 10 gånger högre rösträtt änandra aktieslag som företagethar. Äldre företag, som införtaktieslag med olika rösträttföre 1948, kan ha aktieslag medännu större skillnad i rösträtt.Ericsson var det mest kändaexemplet på stor skillnad irösträtt, A-aktierna hade 1 000gånger högre röstvärde än B-aktierna. Detta förhållandehar emellertid förändrats så attskillnaden i rösträtt mellan Aoch B-aktier numera är 10.Anledningen till att detfinns aktier med olika rösträttär att grundarna till företagenofta har haft begränsade ekonomiskaresurser men ändåvelat behålla inflytandet. Närföretagen söker nytt kapital,emitterar nya aktier, sjunkergrundarnas andel av ägandet.Om alla aktier skulle hasamma röstvärde skulle grundarnasmöjlighet att drivaigenom beslut på bolagsstämmanminska. De olika röstvärdenahar främst tillkommit föratt skydda och tillgodose grundarnasintressen och inflytande.Nytillkommande aktieägaresom tecknar aktier medlägre röstvärde går in i dettaförhållande med öppna ögon.De nya aktieägarna anser attdet är bra att grundarna behållerett stort intresse i företagetoch driver detta vidare framgångsrikt.A-aktier brukar vanligenha 10 gånger högre röstvärdeän B-aktier. Om A-aktien har 1röst så har företagets B-aktier0,1 röst. Om A-aktien har 10röster så har B-aktien i sammaföretag 1 röst. Det är förhållandeti röstvärde som maximaltfår vara 10 gånger.B-aktier brukar vanligenha lägre röstvärde. Det finnsdock inget krav på att röststarkaaktier ska ha beteckningenA, de kan lika gärna habeteckningen C eller D ellernågot annat. Det vanligaste ärdock att A-aktier har ett högreröstvärde.20 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

VAD ÄR EN AKTIE?13teringen för att anskaffa nyttkapital, inte för att få nya företagsidéer.De nytillkommandeaktieägarna kan acceptera attde får ett mind re inflytande iföretaget. Det betyder emellertidatt de befinner sig i ett betydandeunderläge gentemot deursprungliga aktieägarna. Inteminst gäller det informationsmässigt.Därför har det skapatsett omfattande regelverk kring debörsnoterade företagens informationsgivning.Dessa reglerfinns bland annat i lagstiftningoch i det inregistreringskontraktsom alla börsnoterade företag påStockholmsbörsen måste skrivapå och följa. Reglerna är minimikravoch inget hindrar att informationenär bättre. Tävlingarom bästa årsredovisning etc,som bland annat Aktiespararnaanordnar, hjälper till att höjastandarden på företagens informationtill aktieägarna.Affärer mellan aktieägareAktiebolaget får således sitt kapitaltillskottnär (nya eller gamla)aktieägare tecknar sig för nyaaktier i en nyemission. Aktiebolagetfår kapital och aktieägarenfår aktier, som kan liknas vid ettslags ägarbevis. Det är dessa ”ägarbevis”som byter ägare på börsen.Företaget har således ingen del idetta, handeln med aktierna påbörsen är till för att aktieägarnaska kunna sälja sina aktier, ochA-aktier B-aktier Andel av röster Andel av kapitalGrundarna 1 000 000 2 000 000 85,7 % 60 %Nya aktieägare 2 000 000 14,3 % 40 %Summa 1 000 000 4 000 000 100 % 100 %Nya aktieägare får 40 procent av kapitalet, men endast 14,3 procent av rösterna.I exemplet har A-aktierna 10 röster och B-aktierna 1 röst vardera.Många företag har endastett aktieslag och alla aktier hardå samma röstvärde. Skillnadeni röstvärde är en möjlighetsom företagets grundare kanvälja att använda eller avståfrån. När väl företaget är börsnoteratär det i praktiken omöjligtatt införa aktier med högreröstvärde än de befintliga. Ensådan förändring skulle krävasamtycke från alla de aktieägaresom får en försämringav sina rättigheter.Aktieägare kan inte förbättrasina rättigheter utan vidare,däremot kan de fatta beslutsom försämrar de egna rättigheterna.En grupp A-aktieägarekan få bolagsstämmanstillstånd att omvandla en delav A-aktierna till B-aktier, såkallad omstämpling. Orsakentill omstämpling kan vara attägarna vill sälja en del av sittaktieinnehav utan att alltförmycket påverka det röstmässigainflytandet över företaget.Rösträtten för aktier harbetydelse vid röstning ombe slut på bolagsstämman. Förvissa förändringar av ett företagsverksamhet krävs majoritet(över 50 procent) eller kvalificeradmajoritet (mer än 66pro cent) och vissa beslut krävermer än 90 procents anslutning.För vanliga aktiespararehar skillnaden i rösträtt ringabetydelse, endast i undantagsfallavgörs väsentliga beslutgenom omröstning på bolagsstämmorna.Av större betydelsei den vardagliga hanteringenav aktier är att olikaaktieslag hos ett företag harolika god likviditet. Electroluxröstsvaga B-aktie omsätts imycket stort antal varje dag påbörsen, medan handeln i denröststarka A-aktien är mycketsporadisk.Alla stamaktier (A- och B-aktier) har lika rätt till företagetsvinst och kapital, sammautdelning ska lämnas på allastamaktier. Skulle företaget gåunder förlorar alla stamaktierlika mycket, ingen har bättrerätt till företagets kapital.▼A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N21

3VAD ÄR EN AKTIE?▼för att nya placerare ska kunnaköpa de befintliga aktierna frånandra aktieägare. Företaget haringen del av värdestegringen omaktier som givits ut (emitterats)för 100 kronor senare stiger ochnoteras till 200 kronor på börsen.Den senare försäljningen ären affär mellan aktieägarna. Omett annat företag emitterat aktiertill kursen 100 kronor och dessasenare noteras till 50 kronor påbörsen, påverkar inte företaget(som redan fått in 100 kronori kapital för varje aktie). Det äraktieägarna som får se värdet påsina aktier minska.Som senare kommer attbeskrivas, hänger värderingen avaktierna på börsen samman medföretagets resultatutveckling.Kursförändringarna för aktiernapåverkar dock inte företagetsresultat.På börsen är det aktier somnoteras, inte företag. Företagensvarar dock för att alla uppgifterär korrekta och de måste skrivapå ett inregistreringskontraktmed börsen. I detta kontraktfinns det noggranna bestämmelserom hur företagets informationoch andra kontakter medaktiemarknaden ska skötas.I dagligt tal gör man ingenskillnad på noteringen, vi sägeratt företaget är börsnoterat. Eftersomdet är aktierna som är börsnoteradebetyder det emellertidatt ett företag inte behöver ha allasina aktieslag börsnoterade.Aktiekapital med andraegenskaperEtt företag behöver ibland skaffanytt kapital och för att attraheranya aktieägare att satsa pengar iföretaget kan man behöva göravissa anpassningar, förbättravillkoren. Det går dock inte atthur som helst ändra villkorenför de existerande aktieslagen(A- och B-aktier). Däremot kanman införa nya aktieslag, det ärägarna till A- och B-aktier somkan fatta ett sådant beslut.Vanliga aktier kallas för stamaktier,men det finns ytterligareett aktieslag som numera sällankommer till användning. Dettaaktieslag kallas preferens aktier.Preferensaktien har rätt till utdelningföre stamaktier, om utdelningenär begränsad till en vissnivå kallas aktierna för limiteradepreferensaktier. Om företaget gåri konkurs har preferensaktiernavanligen rätt till återbetalningav kapitalet före stamaktierna.Endast ett fåtal preferensaktierfinns i dag tillgängliga på Stockholmsbörsen,de är på väg attförpassas till avdelningen förkuriosa.Konvertibla förlagslån var ettinstrument som vann popularitetunder 1980-talet, vanligen kallatkonvertibler. Ett företag som tarupp ett lån kan samtidigt ge långivarnamöjlighet, men inte skyldighet,att teckna en ny aktie tillen i förväg fastställd teckningskurs.Eftersom detta inkräktarpå stamaktieägarnas rättigheterkrävs givetvis beslut om utgivandeav konvertibler på enbolagsstämma. Senast när lånetförfaller har långivaren möjlighetatt välja mellan att få tillbakalånebeloppet eller teckna nyaaktier. Lånebeloppen motsvararofta det belopp som 100 eller 200aktier kostar att teckna. Villkorenför olika konvertibler kan skiljasig åt, de flesta konvertibler gerlångivaren möjlighet att byta utsina konvertibla lån till aktierredan innan lånet förfaller.Innehavaren av en konvertibelär långivare till företagetfram tills han/hon beslutar sigför att bli aktieägare, eller krävaåterbetalning av lånebeloppet.Om huvudintresset frånbörjan är att bli aktieägare, blirutlånings momentet ett betungandeled. Därför har ett annatinstrument tagits fram, förlagslånmed avskiljbara teckningsoptioner,vanligen kallat förtecknings optioner. Funktionenär densamma som för konvertibeln,men medan en traditionelllångivare tar hand om förlagslånet(lån med säkerhet i företagetstillgångar) är det andra personersom blir ägare till teckningsoptionerna.Teckningsoptionerär fortfarande en vanlig metod atterbjuda anställda möjlighet attbli delägare i företaget. De börsnoteradeteckningsoptionerna,som är möjliga att köpa överbörsen, krymper dock i antal.Innehavaren av en teckningsoptionhar möjlighet att teckna enny aktie i företaget till ett i förvägfastställt pris (teckningskurs).22 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

VAD ÄR EN AKTIE?3Teckningsoptionen har enbegränsad giltighetstid, ominnehavaren inte tecknar nyaaktier inom denna tid förfallerteckningsoptionen och är värdelös.Detta kan till exempel inträffaom den fastställda teckningskursenär högre än den aktuellabörskursen för aktien när optionensgiltighetstid löper ut.Värdepapper som inte gernytt kapital till företagenStamaktier och preferensaktierär delar av företagets aktiekapital.Konvertibler och teckningsoptionerkan komma att ökaföretagets aktiekapital om dessautnyttjas för nyteckning av aktier.På aktiemarknaden förekommerdessutom en mängd värdepappersom har samband med ettföretags aktiekurser, dessa värdepapperkommer emellertidinte att påverka aktiekapitalet.Aktieoptioner och warranterär de vanligaste. Aktieoptioneroch warranter är så kalladederivatinstrument. Dessa värdepapperär konstruktioner mellanolika aktörer utanför företagetoch ändrar inte företagets aktiekapital.I kapitlet om andra placeringarfinns en kort beskrivningom optioner och warranter. Merom optioner och warranter kanman läsa till exempel i Optionshandboken(Johan Tjeder) och iWarranthandboken (Jonas Siljeström).A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N23

FOTO: PETER NORDAHLDu kan spara i olika typer av tillgångar. De viktigaste äraktier, räntebärande placeringar eller ditt eget boende.24 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

4Aktier som kapitalplaceringNär vi sparar pengar avstår vi från attkonsumera, vi skjuter upp detta till ettsenare tillfälle. Vi vill ha ersättning förden tid som vi avstår våra pengar, men vivill även ha kompensation för inflationensom gröper ur köpkraften på de pengarsom vi får tillbaka.För att placera pengar i ett riskfrittsparande bör vi få en realränta och ovanpå detta en ersättningför inflationen. Den realaräntan är således ersättning föratt vi avstår pengarna under enviss tid.Vissa placeringar innehållermer risk, aktier är en sådanplaceringsform. Om vi placerarvåra sparade pengar i aktier villvi även ha ersättning för dennaextra risk, den ersättningen kalllasför riskpremie och har historisktsett legat kring 4–5 procent.Realränta+ Ersättning för inflation+ Riskpremie= AvkastningskravDe senaste åren har inflationenlegat kring 2 procent omåret, vilket även är regeringensoch Riksbankens mål, liksomEU-ländernas målsättning. Summerarvi alla komponenter får vifram ett avkastningskrav på 9–10procent för aktieplaceringar i allmänhet.Även om vi inte tänkerpå avkastningskrav är detta vadsom styr värderingen av aktiemarknadenoch värdeutvecklingenför den.I klartext betyder ett avkastningskravpå 9–10 procent attaktier (i allmänhet och i genomsnitt)bör växa i värde med 9–10procent om året. Om aktiernahåller denna värdetillväxt harspararen blivit kompenseradför den extra risken. Spararenhar fått samma utväxling på sittkapital som om han/hon valt etthelt riskfritt alternativ som gett4–5 procents ränta. Ungefär 10procents tillväxt per år är därförett vanligt önskemål från aktieägarnassida.Det finns naturligtvis olikauppfattningar om vad som ärett realistiskt mål för tillväxt påaktiemarknaden. Några bedömareanser att 7 procents långsiktigtillväxt är mer rimligt attvänta sig.Trenden för aktiemarknadenstillväxt har emellertid legatkring 10–12 procent under långtid. Utom under de två senastedecennierna då den genomsnittligatillväxten per år ökat tillVärdetillväxt från två hållVärdetillväxt för en aktieägare kan komma från två källor. Dels kanaktiekurserna stiga, dels kan aktierna ge utdelning. Som ett genomsnittför börsen har utdelningarna i förhållande till börsvärdenalegat kring två procent om året. Relationen utdelning mot aktiekurskallas direktavkastning. Utdelningen är vad aktier avkastar ”direkt”som en utbetalning.Variationen för direktavkastning mellan olika aktier är stor,många aktier ger ingen utdelning alls. Det betyder inte att aktieägarnai all framtid kommer att avstå från utdelning. Men underen viss tid prioriterar aktieägarna att företaget behåller eventuellavinster för att kunna växa snabbare.▼A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N25

4AKTIER SOM KAPITALPLACERING▼Stockholmsbörsen 1980-2007Utveckling för Stockholmsbörsen sedan januari 1980 (index = 100 den 1 januari 1980).Källa: JCF FactsetStockholmsbörsen 1980-2007 logaritmisk skalaMed en logaritmisk skala blir varje procentuell förändring lika stor. Detta diagram visar också en riktig bild av Stockholmsbörsenmen med mindre dramatik.Källa: JCF Factset26 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

FOTO: PETER NORDAHLDet finns risker med nästan allt du gör. Men det finnskloka sätt att hantera risker, som till exempel att bärahjälm när man ska på cykelutflykt, eller lära sig förståriskmomenten när man placerar i aktier och fonder.28 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

5Risker och möjligheterDet finns en risk förknippad med aktieplaceringar,den går inte ta bort eller attbortse från. Risken med aktieplaceringarär att värdet på aktien kan sjunka, enaktie kan till och med bli värdelös omföretaget går i konkurs. Men även framgångsrikaföretag kan ha aktier vars värdefluktuerar över tiden.eftersom inget nytt har hänt medbolaget, endast aktiekursen harsjunkit. Vi tror att kursen kan nå230 kronor inom två år. Skulledetta inträffa har investeringengett en avkastning på 35 procent,eller 17,5 procent per år. Det ären avkastning som ligger överaktiemarknadens genomsnittoch som kan kompensera denhögre risken.Pris i dag 200 170Högsta troliga värde 230 230Värdet på aktien beror inte enbartpå hur lyckosamt företaget är, detfinns faktorer utanför företagetsom påverkar aktiekursen.Att förstå riskerna med aktieplaceringarär därför ett centraltbegrepp. Det går aldrig att elimineraalla risker med aktier. Det ärheller inte önskvärt. I priset påaktier finns nämligen ett riskavdraggjort, det är så prissättningenfungerar på aktiemarknaden.Skulle det inte finnas en risk medaktier så skulle priset på alla aktiervara betydligt högre än i dag.Genom att hantera de riskersom finns på ett klokt sätt kanman få en god avkastning påsina aktier samtidigt som risknivånhamnar inom en acceptabelnivå.En grundläggande princip förall form av kapitalplacering äratt en rationell placerare kräverersättning för risk. Ju högre riskenär, desto högre ersättningkräver placeraren. Kompensationenför en högre risk kanbara lämnas genom att priset påinvesteringen sänks.Följande exempel visar endel av beslutsunderlaget för eninvestering i en aktie. Bedömningensom gjorts är att aktienkan nå kursen 230 kronor om tvåår. Risknivån i aktien och företagetär högre än börsens genomsnitt.Betalar vi 200 kronor föraktien ger detta en avkastning på15 procent, dvs 7,5 procents årligavkastning. Trots att aktien haren högre risk än aktiemarknadeni genomsnitt skulle detta inköpsprisge en lägre avkastning än börsensgenomsnitt. Ersättningen(avkastningen) är inte tillräckligför att kompensera för risken.Vi får ett nytt tillfälle att köpaaktien, till kursen 170 kronor.Bedömningen är den sammaAvkastningpå investeringen 15 % 35 %Exemplet är givetvis förenklat,men visar att högre risk kräverhögre avkastning för att aktieägarenska bli kompenserad.Men risk är inget entydigtbegrepp. Vissa människor uppleverrisk starkare än andramänniskor trots att de ställsinför samma val. Vi har olika storriskaversion. Dessa personligaegenskaper är inget som låtersig fångas in i aktievärderingar.I stället brukar man föreslå attplaceraren ska välja en sammansättningför sina placeringar såatt denne känner sig lugn.I aktiesammanhang är riskett mått på aktiers rörlighet, enaktie vars kurs svänger kraftigtsägs vara volatil. Eftersom allaaktier rör sig vill man relateradenna rörlighet till något som▼A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N29

5RISKER OCH MÖJLIGHETER▼1. Sätt mål för ditt sparandei aktier och aktiefonder– var långsiktig2. Investera regelbundet3. Kontrollera riskerna4. Var försiktig med belåning5. Håll dig välinformeradoch följ inte råd okritiskt6. Gör din egen analys7. Sätt upp regler för närdu ska omplaceraAktiespararnas Gyllene Reglerär normalt. Detta ”normala” ärvanligen StockholmsbörsensOMXS-index, hur detta genomsnittsmåttär konstruerat kanman läsa i kapitlet om Index.Aktiespararnas Gyllene Reglerger en bra vägledning om hurman kan minska riskerna medaktieägandet.1. Sätt ett mål för dittsparande i aktier ochaktiefonder – varlångsiktigInnan man investerar bör manha ett mål för sparandet. Målsättningenavgör hur man börplacera för att kunna nå sina mål.Men målen ska vara realistiskaoch ta hänsyn till de personligaomständigheterna.En ung person som börjarspara i aktier har i allmänhetlängre tids sparande framför sig.En yngre sparare kan därför tahögre risker, ha en större andelaktier i sitt totala sparande. Överden längre tidsperioden kommeraktiemarknadens svängningaratt betyda mindre än degör under en kortare spartid.De vanligaste målen för attspara i aktier är för att få kapital tillen större investering i framtiden,till exempel en bostad, eller för attskapa en ekonomisk buffert ellerför att trygga ålderdomen.Olika människor har olikaattityd till risk, vilket också skavägas in både i målsättningenoch vid valet av metod.Några prioriterar en hög kapitalttillväxtoch är villiga att ta enhögre risk i sina investeringar.De är kanske inte beroende avlöpande inkomster från sinainvesteringar. Som placerarebrukar sådana personer betecknassom aggressiva (något sominte har med humöret att göra,endast en beteckning på placeringsfilosofin).Andra ser hellre att sparkapitaletger en löpande avkastning.Ränteinkomster och aktieutdelningarär då viktiga. Tillväxtenav kapitalet är inte ett prioriteratmål. Sådana placerare brukarbenämnas försiktiga.Det stora flertalet placerarevill ha ett mellanting, bådekapitaltillväxt och en viss årligavkastning. Personer med dennainriktning brukar kallas förbalanserade.På lång sikt stiger aktier ivärde. All statistik visar detta,men det finns även gott om rationellaskäl för detta. Alla börsföretag(med få undantag) har sommålsättning att expandera, vilketockså aktieägarna kräver. För attvisa tillväxt måste ett företag tillatt börja med växa snabbare änlandets ekonomi, dvs BNP somväxer med 2–4 procent om året.Riktig tillväxt innebär en expansionutöver detta.Alla framgångsrika aktieägare,med få undantag, har haft enmycket långsiktig inställning tillsina placeringar. Det är genomatt äga aktier i bra företag underlång tid som de största förmögenheternahar skapats.30 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

RISKER OCH MÖJLIGHETER51Årlig avkastning2. Investera regelbundetNaturligtvis vore det bäst omman kunde investera ett störrebelopp när aktiemarknaden var iett bottenläge och sedan sälja närmarknaden vänder uppåt igen.Därefter inväntar man ett nyttbottenläge för att köpa tillbakaaktierna för att vara med på nästauppgång. Det är en taktik sommånga professionella förvaltarehar försökt sig på, utan att lyckasnågon längre tid. För att kunnaavgöra om framgången beror påtur eller skicklighet krävs en långundersökningsperiod, 20 år ellermer. Den som kan lyckas fulltut med denna ”timing” besitteregenskaper som inte tillhör devanliga, jämförbara med BjörnBorgs respektive Ingemar Stenmarkstalanger inom sina områden.Ju längre tid aktierna ägs, desto högre är sannolikheten att den årliga avkastningennärmar sig marknadens genomsnittliga avkastning på 10–12 procent om året.En betydligt enklare metod ärdärför att investera regelbundetöver en längre tidsperiod, överflera år. Ibland köper man aktiertill högre kurser, ibland kan manköpa till lägre kurser. Över enlång tidsperiod kommer dettainte att ge så stor skillnad på dettotala kapitalet.3. Kontrollera riskernaDet finns två viktiga riskmomenti aktieplaceringar. Den ena riskenär att en enskild aktie utvecklasdåligt på börsen, detta kallasför bolagsrisk. I all företagsamhetfinns mängder av osäkerhetsmomentoch risker, företagensjälva kan inte gardera sig förallt vad som kan hända. Konkurrenternakan ha, hittills för ossokända, planer som kan rubbapositionen för det företag som viäger aktier i.Ny lagstiftning, ändrade konjunkturer,räntor eller nya skattereglerkan påverka företaget. Riskernafinns på många håll runtomkring företaget. För framgångsrikaföretag finns vanligenäven rader av nya möjligheter. Såär verkligheten för företagen ochdetta smittar av sig på aktierna.Bolagsrisken kan vi hanteragenom att äga flera olika aktier.Placera därför i 10–15 företag avolika storlek fördelat på åtminstone5–6 branscher.Att spara i fler aktier än 20minskar inte bolagsrisken inågon nämnvärd utsträckning.Det är emellertid viktigt atttänka på att sprida placeringarnamellan olika branscher. Med20 IT-aktier i portföljen har mantill exempel inte åstadkommitnågon riskspridning, IT-aktiernaär i grunden beroende av sammafaktorer.Den andra risken är att helaaktiemarknaden utvecklas dåligtunder en period. Detta kallas förmarknadsrisk. Den risken hanterarvi genom att ha placeringar påflera olika håll, inte enbart aktier.Hur fördelningen av sparkapitaletska vara finns inget entydigtsvar på, det är upp till en själv attavgöra.I diagrammen på nästa sidavisas exempel på vad som kanvara en lämplig mix för olikaplaceringar. Uppdelningen hargjorts efter investerarnas personlighet,dvs inställning tillrisk. Alltså samma faktorer sombestämmer målsättningen. För-▼A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N31

5RISKER OCH MÖJLIGHETER▼Personlig inställning till risk Diagrammet visar lämplig placceringsmix utifrån investerarens personlighet, dvs personens inställning till risk.delningen av tillgångsslag visarhur målsättningen ska omsättasi praktiken. Procentsatserna skatas som ungefärliga angivelser,det finns ingen absolut sanningsom är den rätta.Det är egentligen endastyngre sparare (20–40 år) ochsom har en aggressiv syn på sinaplaceringar, som kan vara heltinriktade på aktier. Den långaåterstående spartiden kommeratt kompensera en stor del avden ökade risken, en risk som deär beredda att ta.Riskspridning innebär attman samtidigt tar hänsyn tillbolagsrisken (äger flera olikaaktier) och marknadsrisken (harflera olika tillgångsslag).Bolagsrisk – MarknadsriskRiskRisken att enskilda aktier ska utvecklas dåligt kan man gardera sig mot genom att äga fleraktier. Marknadsrisken, att hela aktiemarknaden ska utvecklas dåligt, garderar man sig motgenom att ha sparkapitalet fördelat på flera tillgångsslag.BolagsriskMarknadsrisk Antalolikaaktier4. Var försiktigmed belåningAktieplaceringar är ett alternativför att få tillväxt på sitt sparkapital,alltså en sparform. Att lånapengar för att spara är en logiskkullerbytta. Den ränta som manfår betala för att låna är högre än32 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

RISKER OCH MÖJLIGHETER51Belåning vid aktieköpTotalt innvesterat kapital Procentuell förändringNär man lånar till aktier vill man utnyttja den så kallade hävstångseffekten för att nå en bättre utväxling på det placerade kapitalet. Men hävstångseffektenger också dramatiska konsekvenser om placeringarna sjunker i värde.den ränta man kan få om manplacerar pengarna i räntebärandepapper (obligationer) eller påett högavkastande räntekonto.För att få en avkastning som ärhögre än låneräntan måste manvara beredd att öka risknivån.Det är en grundregel.För den enskilde aktieägarenkan det emellertid finnas tillfällendå det kan kännas befogat attta upp lån för att köpa aktier. Detär en individuell fråga. Lånetsstorlek ska naturligtvis avpassasefter ens egna ekonomiska förutsättningar,inkomst, andra tillgångaroch attityd till risk.När man lånar pengar tillaktieköp vill man utnyttja den såkallade hävstångseffekten och fåbättre utväxling på de egna sparpengarnaman placerar.I diagrammet visas effektennär man lånar 70 000 kronor ochsatsar 30 000 i egna pengar föratt köpa aktier för sammanlagt100 000 kronor. Om placeringarnaökar med 30 procent blirdet totala värdet 130 000 kronor,medan lånet fortfarande är 70 000kronor. Den egna andelen av dettotala värdet är 60 000 kronorjämfört med de satsade 30 000kronorna, dvs. en värdestegringpå 100 procent.Hävstångseffekten verkaräven åt andra hållet. Om placeringarnasjunker med 30 procenti värde från 100 000 harman totalt 70 000 kronor i aktier.Lånet påverkas inte av kursnedgångenutan är fortfarande70 000 kronor. Den egna insatsenpå 30 000 kronor är borta.5. Håll dig välinformeradoch följ inte råd okritisktSom aktieägare är man delägare iett företag och som delägare börman följa med vad som händermed företaget och dess omvärld.På aktiemarknaden premieras deaktieägare som har kunskap ochintresse. Följ med vad som händer,i synnerhet i de bolag som duäger aktier i, läs årsredovisningaroch delårsrapporter.Det är aldrig fel att lyssna påråd, inte om aktier heller. Ochdet finns många som ger rådom aktier, i tidningar, på bankeroch fondkommissionärer. Allaråd är inte lika bra, vilket manupptäcker med tiden. En stordel av alla råd är rekommendationeratt köpa en viss aktie.Det är lönsammare för en bank▼A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N33

5RISKER OCH MÖJLIGHETER▼eller fondkommissionär att geen köprekommendation än ensäljrekommendation. Om köprådetavser en aktie som inte ärallmänt spridd hos kundkretsenkommer köprådet att ge månganya affärstillfällen när kundernaska köpa dessa aktier. Om säljrådetavser en aktie som baraett fåtal av kunderna har, så gerdetta inte några affärer. Man kaninte sälja något man inte äger.Även om man inte lyder allaråd (och det ska man inte) kandet vara lärorikt att se på demotiveringar och antagandensom ligger bakom rådet.6. Gör din egen analysIngen människa går till sin matbutikoch plockar ner varor i korgenhelt på måfå, utan att bry sigom pris eller innehåll. Aktier skainte heller köpas helt på måfå.När man satsar pengar i ett företag(som man gör när man köperaktier) bör man kunna svara påföljande frågor:● Vad gör företaget?● Hur ser affärsmodellen ut?Tillverkar man något, är manåterförsäljare, säljer man tjänstereller annat?● Vilken bransch finns före -taget i?● Hur ser framtiden ut för branschen?Är branschen i tillväxt,mogen eller på nedåtgående?● Varför köpte jag aktier i justdet företaget? Hade företagetnågon specialitet som det varensamt om?”Det är genom attäga aktier i braföretag underlång tid som de störstaförmögenheterna harskapats.”Ovanstående frågor är knappastanalys, bara några ganskasjälvklara fakta som man börveta om ett företag som manär aktieägare i. En analys innebäratt man väljer uppgifter ochnyckeltal så att aktier i olikaföretag kan jämföras. AnvändAktiespararnas analysverktyg.För analys av aktier har Aktiespararnatagit fram ett uniktanalysprogram som heter Hittakursvinnare. Programmet ochanalysmodellen finns beskrivnai en särskild bok, ”Hitta Kursvinnare”,av Anders Haskel. Förfonder har Aktiespararna tagitfram ”Råd för sparande i aktiefonder”,se kapitlet om hur manväljer fonder.7. Sätt upp regler för närdu ska omplaceraSom aktieägare är du visserligendelägare, men du måste inte alltidfölja bolagets upp- och nedgångar.Aktiekurser kan utvecklas påett sätt som vi inte har räknatmed. I stället för att passivt barafölja med i värdeförändringarnakan man skapa egna regler föratt göra omplaceringar. En aktiesom utvecklats mycket starkt kantill exempel bli din portföljs heltdominerande innehav. Risken förportföljens totala värde har ökateftersom den är starkt beroendeav utvecklingen för ett enda företagsaktier. En regel kan till exempelvara att sälja en del aktier såatt ett aktieslag inte utgör mer än20–25 procent av hela värdet.I många aktieportföljer finnsaktier som sjunkit kraftigt i värdeoch i de flesta fall ligger de kvarsom surdegar. Genom att skaparegler (och följa dessa), till exempelsälja en aktie så fort den sjunkitmed 25 procent i värde, kanman minimera förlusterna. Defrigjorda pengarna efter försäljningenkan placeras i någon/några andra aktier som har bättreförutsättningar.Fördelarna med portföljtänkandet,flera olika aktieslag, görsig åter gällande vid omplaceringareftersom reavinster ochreaförluster kan kvittas så attman därigenom inte betalar skatti onödan.34 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

RISKER OCH MÖJLIGHETER5A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N35

FOTO: PETER NORDAHLMed olika lönsamhetsmått kan du jämföra börsföretagen med varandra.36 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

6FöretagsekonomiEn aktie är en ägarandel i ett företag.Alla aktieägare är delägare i företagetoch företagets ekonomiska ställning ochresultat har betydelse för aktiens värde.Några grundläggande företagsekonomiskabegrepp är därför bra att känna till.Den ekonomiskaställningenAktiekapitalet är den insats somaktieägarna har tillfört företaget.Aktiekapitalet tillhör företagets”egna kapital”, men andramedel kan också hänföras hit.Ett företag som redovisar vinstkan behålla delar av vinsten föratt utveckla verksamheten. Detegna kapitalet kan således varastörre än aktiekapitalet, i synnerhetom företaget visat vinstunder många år.För att göra investeringari anläggningar, bygga upp ettvarulager eller genomföra andraåtgärder kan företaget också taupp lån.BalansräkningFöretagets balansräkningbestår av två delar. På den enasidan finns de tillgångar somföretaget har, på den andra sidanvisas hur företaget har fått kapitalför att kunna skaffa dessatillgångar. De båda sidorna avbalansräkningen är på öret likastora, de balanserar varandra,därav namnet balansräkning.Det egna kapitalet är såledesingen skuld bara för att det finnstillsammans med skulderna, detvisar att en del av kapitalet för attskaffa tillgångarna har kommitfrån aktieägarna eller från företagetsegna vinster.För långivare till företaget ärdet intressant att se relationenTillgångar Mkr Skulder och eget kapital MkrAnläggningstillgångar 500 Eget kapital 300Omsättningstillgångar 200 Långfristiga skulder 200Kortfristiga skulder 200Balansomslutning 700 Balansomslutning 700mellan företagets egna kapitaloch de lån som företaget har.I tabellen nedan är det egnakapitalets andel av den totalafinansieringen (balansomslutningen)300/700 eller knappt 43procent. Det kallas för soliditet.Det egna kapitalet består iexemplet av aktiekapital på 100Mkr och balanserade (kvarhållna)vinster på 200 Mkr. Företagethar 1 miljon aktier med ettnominellt värde på 100 kronor,men varje aktie har 300 kronorav företagets egna kapital. Somaktieägare är vi intresserade avatt se värdet per aktie.LönsamhetVi använder olika lönsamhetsmåttför att kunna följa utvecklingenunder en längre periodför ett visst företag. Lönsamhetsmåttenkan också användas föratt jämföra olika företag med varandra.Grundprincipen är enkel,aktieägare är villiga att betala etthögre pris för aktier i ett företagmed hög lönsamhet än för aktieri ett företag med lägre lönsamhet.Detta gäller om företagen iövrigt är likvärdiga.Ett ofta använt mått är marginal,som visar relationen mellanvinsten före skatt och företagetsförsäljning. Använder man vinstenefter skatt som mått kallasdet för nettomarginal.Ett annat intressant lönsamhetsmåttför aktieägare är avkast-▼A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N37

6FÖRETAGSEKONOMI▼ResultatFöretagets resultat kan mätaspå många nivåer och olikaresultatmått används för skildaändamål. En förenklad resultaträkningser ut på följandesätt:MkrFörsäljning 600Kostnad för sålda varor – 300Bruttovinst 300Rörelsens kostnader – 150Rörelseresultat 150Avskrivningar – 50Rörelseresultatefter avskrivningar 100Finansnetto – 24Resultat efter finansnetto 76Skatt – 21Resultat efter skatt 55Som aktieägare är vi intresseradeav resultatet efter skatt,det är den vinst som företagetdisponerar och kan dela ut tillaktieägarna eller behålla i företaget.Resultaträkningen i exempletger oss en hel del informationom företaget. Vi fårveta att kostnaden för varornasom säljs är 50 procent av försäljningen(300/600) och attnär företaget har betalat löneroch andra kostnader (för försäljning,administration ochannat) har det förbrukat 75procent av försäljningsintäkterna(450/600).De fasta tillgångar (maskiner,fastigheter etc) som företagethar, förslits och måstesenare ersättas. Detta fångasupp i avskrivningarna.Vidare måste företagetbetala räntor för de lån somtagits upp, vilket syns i finansnettotsom är nettot av de räntorsom företaget betalar ochde räntor som företaget får in(på bankkonton eller andraplaceringar).När alla kostnader är betaldahar företaget kvar 76 Mkrinnan skatten ska betalas ochefter skatt blir resultatet 55Mkr. Om företaget har 5 miljoneraktier blir vinsten per aktie11 kronor (55/5 = 11).ningen på eget kapital. Då jämförsresultatet efter skatt med detegna kapitalet. Om resultatet är55 Mkr och det egna kapitalet är500 Mkr ger resultatet en avkastningpå det egna kapitalet på 11procent. En avkastning på 11procent är betydlig högre än vaden aktieägare skulle få om pengarnaplacerades på banken.Så här kan marginalen användassom mått för att uppskatta ettföretags vinster de kommandeåren, se tabellen nedan. Genomatt studera hur marginalernavarit ett antal år bakåt i tiden kanMarginal visar lönsamhet i förhållande till försäljning1996 1997 1998 1999 2000 p 2001 pFörsäljning Mkr 600 660 725 800 880 970Resultat efterfinansnetto Mkr 60 60 75 80 90 100Marginal % 10 9 10,3 10 10,2 10,3Vinst/aktie kr 6,00 6,00 7,50 8,00 9,00 10,00man få en uppfattning om vadsom är en normal marginal förföretaget eller branschen. Ominget speciellt inträffat kan mani vissa fall anta att marginalernakommer att ligga kvar i ungefärsamma nivå. Återstår då attberäkna hur försäljningen kommeratt utvecklas de kommandeåren. I exemplet har företagethaft en stabil försäljningstillväxtpå 10 procent varje år. Antaletaktier är 10 miljoner, vinsten peraktie framgår av tabellen.Genom att bryta ned olikaföretagsuppgifter och redovisadessa per aktie kan vi jämföra38 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

FÖRETAGSEKONOMI6Lönsamhet i förhållande till kapitalFöretag A Företag B Per aktie i A Per aktie i BFörsäljning 25 000 Mkr 500 Mkr 1000 kr 1 000 krVinst efter skatt 1 500 Mkr 100 Mkr 60 kr 200 krNettomarginal % 6 20 6 20Eget kapital 15 000 Mkr 250 Mkr 600 kr 500 krAvkastning påeget kapital % 10 40 10 40företag av olika storlek medvarandra. Som aktieägare är viintresserade av hur det ser ut påaktienivå. Vi jämför två företag.Företaget A omsätter 25 miljarderkronor per år, företag Bomsätter 500 miljoner kronorper år. I företag A finns 25 miljoneraktier och i företag B finns500 000 aktier.Mätt per aktie visar det sig attföretag B inte alls är ”mindre” änföretag A, och lönsamheten mättsom marginal och avkastning påeget kapital är väsentligt högre.Hur skillnader i lönsamhetpåverkar värderingen av aktiernapå börsen återkommer vi till ikapitlet om Aktievärdering.Grundprincipenär enkel, aktie-”ägare är villiga attbetala ett högre pris föraktier i ett företag medhög lönsamhet än föraktier i ett företag medlägre lönsamhet.”A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N39

FOTO: PETER NORDAHLÄr en nyemissiontill lägre kurs änaktuell börskursalltid förmånlig?40 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

7AktiematematikEtt företags egna kapital är ständigt föremålför förändringar, nya vinster fyller pådet egna kapitalet och förluster minskardet. Det är en naturlig följd av företagetsverksamhet. Det finns andra tillfällen dåföretagets ägare fattar beslut om förändringaroch det måste alltid göras av enbolagsstämma. Vanligast är beslut omaktieutdelningar.En aktieutdelning innebär attföretaget för över en del av deintjänade vinsterna till aktieägarna.Man kan säga att aktieutdelningarär det slutliga måletmed all företagsamhet, ägarnatill företaget ska ta del av de vinstersom företaget gör. Det var juav den anledningen som ägarnaen gång i tiden sköt till riskkapital(aktiekapital) till företaget.Alla aktier ska ha sammarättigheter, det är en av grundpelarnai Aktiebolagslagen.Undan taget är röstvärdet somkan skilja sig åt. Aktiernas likarättigheter innebär att alla beslutsom fattas om förändringar iföretagets kapital ska gälla församtliga aktier. Lika viktigt är detatt bestämma vilka som är ägaretill aktierna, om aktierna omsättsi stora mängder varje dag kan detuppstå problem med detta.Därför bestäms en avstämningsdagnär en förändring skagenomföras. Det betyder att desom är aktieägare en viss daghar rätt till utdelning eller annanrättighet. Men egentligen tillhörrättigheten aktien (och indirektägaren till aktien).Efter avstämningsdagense pareras rättigheten (utdelningeneller annan förmån) frånaktien. Efter avstämningsdagennoteras aktien på börsen exklusiveutdelning, om aktieägarensäljer aktien därefter kommerhan/hon ändå att få utdelningenutbetald till sig eftersom han/honvar ägare på avstämningsdagen.Att vissa rättigheter är förknippademed aktien har betydelsenär vi ska beräkna värdet avvåra aktieinnehav. De två minstkomplicerade förändringarna ärsplit och fondemission.SplitEn split innebär att antalet aktieri företaget ökar, i övrigt ändrasingenting. Om ett företag somhar 1 miljon aktier gör en split 2:1blir antalet nya aktier 2 miljoner.En aktieägare som innan splittenhade 100 aktier får efteråt200 aktier. Om aktiekursen innansplitten var 250 kronor bör aktiekursenefteråt vara 125 kronor,om inget annat har inträffat sombör orsaka en ändring av aktiekursen.Anledningen till varför företaggenomför split kan vara attaktien har nått en hög kursnivåoch värdet av en normal börspostom till exempel 100 aktierhar nått ett högt belopp. Handelnmed hela börsposter kanförsvåras på grund av detta. Ettexempel på sådana splittar ärNokia-aktien som delats i 4 aktierbåde 1999 och 1997. Den somägde 100 aktier i Nokia 1997 harnumera 1 600 aktier i Nokia.Split är mycket vanligt förekommandepå den amerikanskaaktiemarknaden och brukarbetecknas som bonusaktier. Detär dock svårt att inse var bonuseffektenligger i en split 4:1, i ställetför en aktie har aktieägaren fåttfyra aktier som vardera är värd enfjärdedel av den gamla aktien.En sammanläggning av aktierkan också ske, vilket brukar kalllasför omvänd split. Bolagsstämmankan besluta till exempel att▼A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N41

7AKTIEMATEMATIK▼SplitFöre split 2:1 Efter split 2:1Totalt eget kapital 100 Mkr Totalt eget kapital 100 MkrVarav aktiekapital 50 Mkr Varav aktiekapital 50 MkrAntal aktier 1 000 000 Antal aktier 2 000 00010 aktier ska läggas samman till1 aktie. En vanlig anledning äratt aktiekursen noteras i mycketlåga nivåer, en börspost i aktien(vanligen 100 eller 200 aktier) harett lågt värde.FondemissionHar stora likheter med split,aktieägaren får sitt innehav fördelatpå fler aktier. En del avföretagets intjänade vinstmedelomvandlas dock samtidigt tillaktiekapital. I praktiken innebärdetta ingen skillnad för aktieägarensom ändå har tillgodoräknatsig sin andel av det totala egnakapitalet. Om en fondemissiongenomförs till villkoren 1:2 betyderdet att för två gamla aktier fåraktieägaren en ny aktie, dvs tvåaktier blir tre.Anledningen till att fondemissionergenomförs kan varaatt företaget önskar knyta en delav kapitalet fastare.Split och fondemission ärFondemissionokomplicerade så till vida attaktieägarna inte behöver ställaupp med nytt kapital. Antaletaktier på deras VP-konton (ellerdepåer) ökar utan att någonspeciell bevakning eller åtgärdbehöver vidtas.Ibland inträffar det att aktieägareninte har aktier som ärjämnt delbara med villkoren förfondemissionen, då uppstår delrätter.Exempel: Aktieägaren har37 aktier och aktien ska delta i enfondemission där en ny aktie gesför två gamla (fondemission 1:2).För 36 aktier får aktieägaren 18nya aktier och har totalt 54 aktier.Den 37:e aktien räcker inte för enny aktie i fondemissionen. Den37:e aktien ger en delrätt i fondemissionensom aktieägaren kansälja. Alternativt kan aktieägarenköpa ytterligare en delrätt och fåen aktie till i fondemissionen.Handel med enstaka delrätterär kostsamma för de flestaaktieägare eftersom banker ochFöre fondemission 1:2 Efter fondemission 1:2Totalt eget kapital 100 Mkr Totalt eget kapital 100 MkrVarav aktiekapital 50 Mkr Varav aktiekapital 75 MkrAntal aktier 1 000 000 Antal aktier 1 500 000fondkommissionärer tar ut ettminimicourtage vid varje transaktion.För att underlätta hanteringenav udda antal aktier brukarbolagsstämman, samtidigtmed beslutet om emissionen,besluta att udda delrätter säljspå marknaden och likviden fördessa sätts in på aktieägarensavkastningskonto (eller den depåsom aktieägaren angivit).NyemissionEn nyemission innebär attaktieägarna skjuter till nytt kapitaltill företaget i utbyte motnya aktier. Aktiekapitalet ökargenom ny emissionen samtidigtsom antalet aktier ökar. Enny emission innebär att aktieägarenmåste fatta beslut, satsa nyapengar eller på annat sätt bevakasina intressen.En nyemission skulle varaen tämligen okomplicerad företeelseom de nya aktierna tecknadestill exakt den börskurssom de gamla aktierna står i. Dåskulle det handla om att övertygaaktieägarna att öka sitt placeradekapital i ett visst företag tillsamma villkor som om de hadeköpt fler aktier över börsen.Men för att förmå aktieägarnaatt satsa nya pengar måsteman motivera tydligt varför merkapital behövs. Ett prospekt sombeskriver nyemissionen måstetas fram och presenteras förbolagets aktieägare.Det förflyter av praktiskaskäl en tid från beslutet omny emission har fattats, tills den42 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

AKTIEMATEMATIK71är genomförd och under dentiden kan aktiekursen sjunka.Om teckningskursen för nyemissionensatts till 100 kronor perny aktie, medan kursen på debefintliga aktierna är 80 kronor,skulle knappast någon aktie ägareteckna nya aktier.Det skulle vara mer förmånligtatt köpa flera aktier över börsenom man ville öka sitt ägande.Teckningskursen kan inte hellersättas lägre än aktiens nominellavärde (det belopp som ingår iföretagets aktiekapital).Teckningskursen vid en ny -emis sion sätts nästan undantagslöstlägre än den aktuellabörskursen och man vill ha engod marginal. Det innebär att detuppstår en förmån, nya aktierkan tecknas till en lägre kurs änvad man får betala för aktien vidköp över börsen. Denna förmån,rätten att teckna aktier, knyts tillde befintliga aktierna (och gynnarägarna av dessa aktier).Beslut på bolagsstämmanNär bolagsstämman fattar beslutom en nyemission finns det enrad frågor som ska besvaras. Viktigastär hur stort kapitalbehovetär. Därefter ska man ta ställningtill hur många aktier som skaemitteras. Antalet nya aktier sättsi relation till samtliga befintligaaktier i företaget. En nyemissiontill villkoren 1:5 betyder att förvarje femtal aktier man äger harman rätt att teckna en ny aktie tillden fastställda teckningskursen.Aktieutdelningarär det slutliga”målet med allföretagsamhet, ägarnatill företaget ska ta del avde vinster som företagetgör.”Villkoret 1:3 innebär att manför varje tretal aktier har rätt attteckna en ny aktie.Bolagsstämmanska fatta beslut om:● Hur stort nytt kapitalsom ska anskaffas genomny emissionen.● Till vilken kurs de nyaaktierna ska tecknas ochdärmed hur stort antal nyaaktier som måste ges ut(emitteras).● Till vilka villkor som degamla aktieägarna ska deltai nyemissionen.● Teckningstiden ska fastställas,den tid som aktieägarnahar på sig att avgöra omman vill teckna nya aktiereller inte.● Likviddagen ska bestämmas,den dag då betalningav de nya aktierna ska hagjorts.● Vidare ska en avstämningsdagbestämmas, de aktieägaresom är registreradeägare på denna dag har rättatt delta i nyemissionen.Eftersom en nyemissionregelmässigt sker till lägre kursän aktuell börskurs är det en förmånatt delta i nyemissionen.Förmånen knyts till aktien, menefter avstämningsdagen separerasden och kallas teckningsrätt.Om aktieägaren säljer sinaaktier efter avstämningsdagenmen behåller teckningsrätternakan han eller hon ändå delta inyemissionen till de beslutadevillkoren.En aktieägare kan även beslutaatt sälja teckningsrätterna,men behålla de gamla aktierna.Efter avstämningsdagen leveraktien och teckningsrätten sidavid sida. Värdet på teckningsrätternanoteras också på börsenoch i tidningarnas börstabellerkan man återfinna dessa bland”övriga noteringar”. Om teckningsrätteninte har utnyttjatssenast på likviddagen förfallerden och är värdelös.Ett nytt värdepapperuppstår – teckningsrättOm deltagandet i nyemissionenär en fördel, måste det inverkanegativt på de gamla aktiernasvärde. Så är det också. Men eftersomalla aktier ger rätt att deltai nyemissionen har detta ingenbetydelse för aktieägaren. Dennegativa inverkan på de gamlaaktierna uppvägs av fördelarnamed de nya aktierna.På aktiemarknaden sker endirekt anpassning av aktiekursernanär nyemissionen genomförs,när teckningsrätterna frånskiljs▼A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N43

7AKTIEMATEMATIK▼från aktierna efter avstämningsdagensjunker värdet på de noteradeaktierna (om nyemissionsvillkoreninnebär en fördel). Ettvärde på teckningsrätten noterasseparat efter avstämningsdagen.Summan av värdet förteckningsrätten och den gamlaaktien bör vara detsamma somvärdet på den gamla aktien föreny emissionen, om alla förutsättningari övrigt är desamma.Skulle värdet av teckningsrätternanoteras för lågt finns detmöjligheter till arbitrage (riskfrivinst) och det utnyttjas av aktiemarknaden.Risken för felprissättningar avde gamla aktierna och teckningsrätternaär därför ganska små, såvida det inte berör en aktie därhandeln är mycket sporadiskeller där framtidsutsikterna ärovissa. Då är det kanske andrafrågor än värdet på teckningsrätternasom aktieägarna i förstahand ska ställning till.Det kan ändå vara bra attkänna till hur värdet beräknasför de gamla aktierna och teckningsrätternai en nyemission.Följande exempel får illustreraeffekterna av en nyemission omvi antar att inga andra händelserpåverkar aktiekursen.Exemplet TeledataFöretaget Teledata vill genomföraen nyemission för att få in400 Mkr till att expandera. Teledatahar innan nyemissionen 5miljoner aktier som noteras till220 kronor på börsen. Teledatasbörsvärde är således 1 100 Mkr(220 kr x 5 miljoner aktier).Teledata beslutar om en nyemissiondär varje tvåtal aktierger rätt att teckna en ny aktie tillkursen 160 kronor. Teckningskursenär således satt med enmarginal till börskursen somvar 220 kronor. Nyemissions -vill koren anges som: Nyemission160 kronor 1:2.Antalet aktier i Teledatakommer att öka till 5 000 000 +2 500 000 = 7 500 000 aktier.Så här ser ställningen ut för enaktieägare som hade 200 aktieroch som deltar i nyemissionen.Antalaktier Kurs VärdeGamla aktier 200 220 44 000Nytecknadeaktier 100 160 16 000Totalt 300 60 000Efter deltagande i nyemissionenhar aktieägaren 300 aktiertill ett värde av 60 000 kronor,det genomsnittliga värdet fördessa aktier är således 200 kronor(60 000/300). Förutsatt attaktieägaren är villig att öka sininsats i företaget, har värdet avFormel:Börsvärdet av innehavetföre emissionen (44 000) +insatsen vid nyemissionen(16 000) dividerat med dettotala antalet aktier som ägsefter nyemissionen.hans investering bevarats omaktiekursen efter nyemissionenär 200 kronor.Det rimliga värdet efter ennyemission är enklast att beräknaenligt formeln nedan till vänster:BTA, ännu ett värdepapperEfter en genomförd nyemissionregistreras inte de nya aktiernaomedelbart på VP-kontot elleraktiedepån. När man utnyttjatsina teckningsrätter för att tecknaen ny aktie registreras förstaktierna med beteckningen BTA,vilket betyder Betald Tecknings-Aktie. Det är av formell karaktär,PRV ska godkänna att emissionengått riktigt till. BTA-aktiernabyts sedan ut till vanliga aktier.Beteckningen BTA för aktiernahar ingen praktisk betydelse föraktieägaren, BTA-aktier kan säljaspå samma sätt som vanligaaktier men ur skattesynpunkt ärBTA ett eget värdepapper.Formeln för att beräknateckningsrättens värde:Aktiens värde efterny emission – emissionskursen(teckningskursen)/dividerat med antalet teckningsrättersom krävs för attteckna aktien.44 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

AKTIEMATEMATIK7Nyemission 1:3Om aktieägaren inte vill deltai nyemissionen (han har kanskeinte kapital till detta) uppstårandra frågor. För att fåaktieägarna att teckna aktiersätts emissionskursen nästanundantagslöst lägre än aktuellbörskurs. Genom att tecknanya aktier kan man således fånya aktier till ett lägre pris änaktuell börskurs, det vill sägadet finns en förmån inbakad inyemissionen. Denna förmånkallas teckningsrätt och tillhörvar och en av de tidigare utgivnaaktierna.Aktieägaren kan välja mellanatt använda teckningsrätternaför att teckna nya aktiereller att sälja sina teckningsrätterpå marknaden (återfinnsunder Övriga noteringar i deflesta börstabeller). Givetviskan aktieägaren utnyttja en delav teckningsrätterna och säljaresten.I detta exempel behövs tregamla aktier för att få teckna enny aktie. Var och en av de gamlaaktierna får en teckningsrättoch det behövs tre teckningsrätterför att teckna en ny aktie.Aktieägaren som har 300 aktierfår 300 teckningsrätter som gerrätt att teckna 100 aktier.Vad är då teckningsrättenvärd? Det blir en uträkning i tvåsteg. Först beräknar man vilketmatematiskt värde som tregamla aktier (kurs 150 kronor)och en nytecknad (teckningskurs110 kronor) får, vilket är140 kronor (se beräkningarnanedan). För 110 kronor i teckningskursfår således aktieägarenen aktie som är värd 140kronor, förmånen är 30 kronoroch är värdet av de tre teckningsrättersom krävdes för attdelta. Var och en av teckningsrätternaär då värda 10 kronor.Om aktieägaren säljer sinateckningsrätter bör han få 300 x10 kronor, dvs 3 000 kronor. Detär aktieägarens kompensationA = antalet aktier före en nyemissionC = antalet nyemitterade aktierY = aktiens värde (aktiekurs) före nyemissionX = aktiens (teoretiska kurs) värde efter nyemissionenZ = nyemissionskursenför att avstå från att vara medpå nyemissionen.Det kan tyckas förmånligtatt få betalt för att inte vara medpå en nyemission. Man ska dåbetänka att aktieägaren sominte deltar får en mindre andelav bolagets framtida vinster,vilket kallas utspädning. Företagetsvinst ska ju fördelas påsamtliga aktier, även de nya.Den som vill ställa uppformler behöver ett antal variablerför att beräkna värdet påaktien efter nyemissionen ochteckningsrättens värde.Värdet av aktien efter nyemissionen till villkor 1:3 (tre gamla aktierger rätt att teckna 1 ny)X = A x Y + C x ZA + COm teckningskursen är 110 kronor och aktiekursen är 150 kronorfår man:X = 3 x 150 + 1 x 110 = 560 = 140 kr3+1 4Efter nyemissionen ska var och en av de fyra aktierna vara värda140 kronor. För att beräkna teckningsrättens värde (se den högra formelnpå föregående sida) behöver vi veta hur många teckningsrättersom krävs för att teckna en aktie.T = teckningsrättens värdeD = antalet teckningsrätter för att teckna aktienT = X – ZDI ovanstående exempel kan vi föra in värdena och får då följande beräkning:Teckningsrättens värde = 140 – 110 = 30 = Teckningsrätten är värd 10 kronor.3 3A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N45

FOTO: PETER NORDAHLPå Stockholmsbörsens A-lista hittar du de mest omsatta aktierna.46 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

8Olika listor och indexI dagligt tal kallar vi alla företag mednoterade aktier för börsnoterade, mendet är ett samlingsbegrepp på alle handanoterade aktier och ingen korrekt beskrivning.Det är endast företag med aktiernoterade på en börs som bör kallas börsnoterade.Det finns nämligen flera marknadsplatserdär man kan handla medaktier.Viktigaste och äldsta handelsplatsenär givetvis Stockholmsbörsensom ägs av OMX, ettbolag som själv är börsnoteratoch dessutom äger börserna iFinland, Danmark, Island och debaltiska börserna.Ett börsnoterat företag hartecknat ett avtal (inregistreringskontrakt)med Stockholmsbörsenoch därigenom förbundit sigatt följa vissa regler beträffanderedovisning, information ochannat. Inregistreringskontraktetställer betydligt strängare kravpå företaget än de lagar och förordningarsom företaget givetvisockså måste följa. Ett företag sombryter mot inregistreringskontraktetkan få böta (till börsen)eller i värsta fall avnoteras frånbörsen.BranscherNär ett företag börsnoteras placerasde i någon av de tio branschernasom börsen är indeladi. Stockholmsbörsen följer eninternationell indelning av branscher.Anledningen är att mångaav de stora internationella placerarnaväljer bolag efter derasbranschtillhörighet, snarare änvilket land som de är börsnoteradei. Indelningen är såledestill för att underlätta för placerarnaoch det gäller även svenskaförvaltare som vill placera påutländska börser.Branschindelade börslistorfinns främst i specialtidningarsom Aktiespararen, Affärsvärlden,Veckans Affärer med flera och ivissa av morgontidningarna.Branscherna är indelade iflera undernivåer. Till exempel ärhuvudbranschen Finans indeladi bank- och försäkring, investment-och förvaltningsbolag,övriga finansiella tjänster ochfastigheter.Den stora branschen Industrimed många representanter harflera undergrupper som byggföretag,fordon och maskiner,industrigrossister, tryckerier,transport, tekniska konsulteroch så vidare. Den gemensammanämnaren är att de har företagsom huvudsakliga kunder.Sedan Sydkraft, Graninge ochGullspång blivit uppköpta saknasbolag i branschen Kraft påStockholmsbörsen.Branscher Viktiga bolag Värdemiljarder kronorEnergi Lundin Petroleum, Vostok Nafta 60Material (råvaror) SCA, SSAB, Holmen, Boliden 250Industri Volvo, Sandvik, Atlas Copco, SKF 1325Sällanköpsvaroroch tjänster Electrolux, H&M, Autoliv 545Dagligvaror Hakon Invest, Sw Match, Axfood 105Hälsovård AstraZeneca, Meda, Getinge 250Finans Banker, Investment, fastighetsbolag 1250InformationsteknologiEricsson, Nokia, 530Teleoperatörer TeliaSonera, Tele2, Millicom 310Kraft - -Källa: Stockholmsbörsen, Affärsvärlden▼A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N47

8OLIKA LISTOR OCH INDEX▼Uppdelning efter storlekEn annan uppdelning är efterföretagens storlek, det vill sägabörsvärdet. Börsvärdet får manfram genom att multipliceraantalet aktier med aktuell börskursför respektive företag. PåStockholmsbörsen, och andrabörser gör man samma indelning,allt för att underlätta förinternationella placerare.Large Cap (Stora bolag)Listan upptar de största börsföretagen,med ett börsvärde över1 miljard Euro.Mid Cap (Medelstora bolag)Företag med ett börsvärde mellan150 miljoner Euro och 1 miljardEuro finns på denna lista.Small Cap (Små företag)Listan innehåller de företag somhar ett börsvärde lägre än 150miljoner Euro.Även utländska företag kannoteras på Stockholmsbörsen.Brittiska AstraZeneca är tillexempel sekundärnoterat påStockholmsbören, men har sinprimärnotering i London.I vissa fall händer det att ettutländskt företag har fått mångasvenska aktieägare. När till exempelamerikanska Pfizer köptePharmacia betalade man medegna aktier och även Pharmaciasmånga svenska aktieägare blevägare i Pfizer. Pfizer har emellertidinte velat notera sin aktie påStockholmsbörsen, de svenskaägarna var mindre än en procentav det totala antalet.Index är skapat föratt man ska kunna”få en jämförelse.Man ska kunna jämföraen enskild akties utveckling,en aktiefonds elleren egen aktieportföljsutveckling.”Sådana aktier redovisas i tidningarnaunder beteckningenXterna listan. Banker och fondkommissionärerförmedlar handeläven i dessa aktier.Krav för notering● Bolaget ska ha en tillräcklighistorik, bedrivit verksamhet iminst tre år.● Minst 25 procent av aktiernaska finnas i allmän ägo, vilketkan ske genom aktiespridningi samband med börsnoteringen.● Börsvärdet måste minst uppgåtill en miljon Euro.● Bolaget ska kunna visa att dethar en intjäningsförmåga, detvill säga det ska gå med vinst.● Om bolaget inte går med vinstmåste man kunna visa att manhar finansiella resurser för attdriva verksamheten i minst ettår.● Om handeln i bolagets aktierär för låg kan börsen kräva attbolaget skaffar en likviditetsgarant,en bank eller fondkommissionärsom åtar sig att ställakurser och köpa och sälja aktierfrån eget lager.Det finns en mängd ytterligarekrav, till exempel på styrelsensarbete, hur informationen skaskötas och så vidare. Slutligenkan börsen bevilja undantag frånvissa av kraven och genom engeneralklausul kan börsen ävenneka ett företag notering om detskulle skada allmänhetens förtroendeför aktiemarknaden.BörsstoppHandeln med aktier på Stockholmsbörsensker i börsens SAXsystem(Stockholm AutomatedExchange) och det sker en aktivkursövervakning av handeln. Enbörsnotering ska ge företagensaktieägare möjlighet att handlamed aktierna på ett så rättvistsätt som möjligt. Om ett företagtänker presentera ny informationsom kan påverka aktiekursenkraftigt, kan företaget begäraatt handeln i aktierna stoppas, såkallat Börsstopp. Först sedan denviktiga informationen har sprittspå aktiemarknaden släpps handelnmed aktierna fri igen.Skulle kursövervakaren påStockholmsbörsen finna omotiveratstora kursrörelser i en vissaktie kan även börsen på egetinitiativ begära att en aktie börsstoppasunder den tid en närmareutredning görs av orsakerna.ObservationslistaOm det finns frågetecken beträffandeett visst företag kan aktienplaceras på en observationslistamedan en utredning företas. Detkan vara ett företag som inte48 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

OLIKA LISTOR OCH INDEX81fullgjort sina informationsplikter,företaget kan ha allvarligaekonomiska problem, det kanha genomfört mycket stora förändringarav sin verksamhet,kravet på ägarspridning kanha underskridits eller det kanvara andra skäl. En notering påobservationslistan är en tydligvarningssignal till aktiemarknaden.Om inte företaget inom enviss tid kan reda ut frågetecknenkan det komma att avregistrerasfrån börsen.Andra noteringarFöretag kan givetvis söka nyttaktiekapital utan att dettaarrangeras genom en noteringpå Stockholmsbörsen. Den absolutamajoriteten bland landetssmåföretag får nytt aktiekapitalgenom insatser från släktingareller bekanta till företagenshuvudägare. Många företag hari ett tidigt skede i utvecklingenemellertid större kapitalbehovän vad vanligtvis den närmastekretsen runt företagarna kanställa upp med. Dessa företagsöker aktiekapital, riskkapital,via andra kanaler. Vid störrekapitalanskaffningar, riktade tillallmänheten, är det vanligt attbanker eller fondkommissionärerdeltar. Det finns därefter ettlegitimt behov att skapa en handeli dessa företags aktier. Behovetav handel med aktierna finnstrots att företagen inte uppfyllerde krav som Stockholmsbörsenställer.NGM EquityNGM står för Nordic GrowthMarket NGM är en av Finansinspektionenauktoriserad marknadsplats,det vill säga en börs.Företag som noteras på NGMmåste också teckna ett inregistreringskontraktoch följa reglerför hur information ska lämnas.Handeln sker i ett elektronisktsystem som liknar Stockholmsbörsens,handel med NGMaktierkan alltså göras på sammasätt. Under NGMs system skeräven handel med vissa andraaktier som inte står under NGMsövervakning.Även NGM har en observationslistadär bolag placeras somstår under särskild övervakningen tid.För mindre och nystartadeföretag har en notering på NGMEquity varit ett sätt att göra nyemissionerför att få in nytt kapitaloch hålla en handel i aktierna.Till sakens natur hör att justnystartade och mindre företagär mer sårbara för misstag ellerförändringar som de inte rår översjälva. Generellt sett har därförNGM noterade aktier en högrerisk, vilket även gäller för aktiernoterade på de andra marknadsplatserna.Aktietorget, First NorthBehovet av att tillgodose handel imindre företags aktier uppmärksammadesäven av Stockholmsbörsen,som beslöt att upplåtasitt handelssystem, SAX, förAktietorget och First North. Detär dock endast handelssystemetsom är detsamma, Stockholmsbörsenhar ingen egentlig övervakningav företagen och derasinformationsgivning.Aktietorget har inregistreringskontraktoch ett regelverksom företagen måste följa. Denoterade bolagen är små och oftamed kort historik, det vill sägahar ett högre innehåll av risk.Aktier noterade på First Northhar inget kontrakt med Stockholmsbörsenoch behöver intefölja alla de regler som gällerför ett företag noterat på Stockholmsbörsen.Företaget måstedäremot ha ett avtal med en rådgivaresom Stockholmsbörsenhar godkänt. Det är rådgivaren,oftast en bank eller fondkommissionär,som ska se till att bolagetföljer god sed på aktiemarknaden.Övriga inofficiellanoteringarUnder denna rubrik i dagstidningarnasbörsmaterial sammanförsallehanda prisuppgifterkring den handel som sker hosbanker och mäklarfirmor. Handelnmed dessa aktier är uppdeladoch sker hos banken ellermäklarfirman som håller handeli en viss aktie.● Den inofficiella handeln medaktier har en betydligt högrerisknivå än handeln med aktiersom finns på Stockholmsbörsen.● Företagen är oftast mindre▼A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N49

8OLIKA LISTOR OCH INDEX▼och därmed mer sårbara ekonomiskt.● De befinner sig ofta i en tidigfas och är därför mer sårbara.● Handeln med aktierna är mersporadisk, vilket ger en osäkrarekurssättning.● Kravet på information frånföretagen är lägre och iblandoklara, vilket ökar osäkerhetenför en aktieägare.● Ägarspridningen av företagetsaktie är ofta lägre, en starkhuvudägare kan driva igenombeslut.● Rapporteringen i media omdessa små företag är ofta obefintlig.Det kan vara svårt fören aktieägare att hålla sig ajourmed vad som händer med företaget.Under vissa tider finns dockett starkt intresse bland allmänhetenatt investera i inofficielltnoterade aktier. Förhoppningenär att man, genom att bli ägare iett tidigt skede, får vara med påförmånliga villkor i bolagets fortsattautveckling. En inofficiellnotering är oftast ett förberedandesteg inför en senare börsnotering.Det kan vara värt attpåpeka att en inofficiell handeli en viss aktie kan ordnas oavsettom företaget finner det önskvärteller inte. En aktieägare har rättatt finna en köpare till aktier hanäger även om andra aktieägare iföretaget ogillar det.Många företag med inofficielltnoterade aktier kommer aldrigså långt som till en börsnotering.Det är en viktig faktor att väga ininnan en placering görs i en inofficielltnoterad aktie.IndexIndex används för att mäta förändringarav en grupp aktier.Vill man mäta hur hela börsenförändras mellan två dagar,eller under någon annan period,använder man OMXS-index(OMX Stockholm All share) ellerTotalindex. Det finns flera olikaindex som mäter hela börsen.Det som vanligen används imedia är StockholmsbörsensOMXS-index, men även VeckansAffärers Totalindex användseller Affärsvärldens Generalindex.Det spelar mindre roll vilketabsolut tal som dessa OMXS ellerTotalindex visar, beräkningarnasker på samma sätt. De olikatalen som index refererar tillberor på att mätningarna börjadeolika årtal, men de dagligaförändringarna ger samma procentuellavärden. Och det är deprocentuella förändringarnaman vill mäta. Ett annat vanligtindex är OMXS30-index, det ärett index för de största aktiernapå Stockholmsbörsen.När OMXS-index beräknas tarman hänsyn till företagens börsvärde,ett företag med högre börsvärdehar en större vikt (högreandel) i index. En förändring avaktiekursen i ett stort företag gerstörre utslag på OMXS-index änen kursförändring i ett mindreföretag.Beräkningen av index görsgenom att aktiekurserna multiplicerasmed antalet aktier ialla börsnoterade företag så attdet totala börsvärdet ges. Närsamma beräkning görs efter entimme, en dag eller en månad,kan man beräkna den procentuellaförändringen.Börsföretagens aktieutdelningarär i genomsnitt knappttvå procent av börsvärdet. Närett företag har lämnat aktieutdelningsjunker aktiekursen medsamma belopp som utdelningenvar på aktien. Aktieägaren fårutdelningen utbetalad och harinte fått någon förändring av sittvärde totalt sett. Om aktiekursensjunker med två kronor ochutdelningen var två kronor hardet gått jämnt upp för aktieägaren.För indexberäkningen gerdock aktieutdelning utslag dåberäkningen utgår från aktiekursenmultiplicerat med antaletaktier i företaget.En aktieägare som vill jämförasin aktieportfölj med utvecklingenför OMXS-index har därfören fördel. Utdelningarna sänkerOMXS-index , medan aktieägarenkan använda sina utdelningart ex för att köpa nya aktier.Därför har ännu ett index skapats,Avkastningsindex, som tarhänsyn till utdelningarna. Utdelningarnaantas i Avkastningsindexha använts till att köpa nyaaktier i just det företag som lämnadeutdelningen, så kalladeåterlagda utdelningar.Stora aktieägare, som fonder,pensionsförvaltare m fl har på50 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

OLIKA LISTOR OCH INDEX8grund av ett stort förvaltat kapitalsvårt att placera i mindre företagsaktier. Dessa restriktionerhar inte privatpersoner, de kanvälja vilken fördelning av aktiersom helst. För att ta hänsyn tilldetta, och skapa ett mått att jämföramot, finns ännu ett index:placerarindex. I detta index haralla företag, oavsett börsvärde,samma vikt i index. En förändringmed 1 procent i aktiekursenför Ericsson ger inte större utslagän samma förändring av aktiekursenför Boliden, vars börsvärdeendast är en tiondel av Ericssons.Placerarindex är således ettovägt index, ett index som intetar hänsyn till företagens andelav hela börsens värde.Index är, som redan nämnts,skapat för att man ska kunna fåen jämförelse. Man ska kunnajämföra en enskild akties utveckling,en aktiefonds eller en egenaktieportföljs utveckling. Detär dock inte alltid man vill jämföramot hela börsens utveckling,därför finns också speciellabranschindex där endast företaginom en viss bransch finnsrepresenterade. Beräkningen avdessa branschindex sker dockpå samma sätt som för OMXSindex,dvs vägda index.Datoriseringen har gjort attdet går snabbt och smidigt attberäkna index. Man kan utgåifrån att Stockholmsbörsens olikaindex är sofistikerat beräknade.Det är inte bara Stockholmsbörsenoch övriga börser som beräknarindex, även banker och andraaktörer presenterar olika index.Det finns flera gånger fler indexän aktier om man är intresseradav detta. Huvudprincipen äremellertid densamma för dessaindex, det är värdeförändringarsom mäts.Index mäter således förändringarnaav det totala värdet förhela börsen eller en grupp aktier.Men vad händer när ett stortföretag börsnoteras och höjer dettotala värdet på hela Stockholmsbörsen?Indexet ska inte påverkasalls den dagen, istället görsen omräkning av index bakåt itiden där man tar hänsyn till vadsom skulle ha visats om bolagetvarit börsnoterat då. På sammasätt görs justeringar bakåt i tidenom ett bolag slutar att vara noteratpå Stockholmsbörsen.Ytterligare en sak att notera ärhanteringen av utländska aktierpå Stockholmsbörsen. När indexberäknas är det endast de aktiersom är registrerade i Stockholmsom räknas in. För till exempelAstraZeneca ingår cirka 20Stockholmsbörsen 1996-2004logaritmisk skala procent av bolagets totala antalaktier när OMXS-index beräknas.För Autoliv som är ett amerikansktbolag med många svenskaaktieägare, är andelen högre.Stockholmsbörsen stämmerav månadsvis hur många av deutländska bolagens aktier somfinns på Stockholmsbörsen ochjusterar börsvärdet som ingår iindex efter detta.Det omvända sker emellertidinte. Swedish Match har sinprimärnotering på Stockholmsbörsen,men utlänningar ägeren större andel av aktierna änsvenskar. När index beräknasingår hela börsvärdet för SwedishMatch. I en logaritmisk skalaär procentuella förändringarlika stora.Ovanstående diagramär således också en”korrekt” beskrivningav utvecklingen påStockholmsbörsen.Källa: JCF FactsetA K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N51

FOTO: PETER NORDAHLVi värderar vårapersonliga sakerpå vårt eget sätt.Men hur ska manvärdera en aktie?52 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

9AktievärderingAktievärdering innebär att man använderolika analysmodeller för att försökafastställa ett rimligt värde för en vissaktie, alltså ett objektivt eller ”riktigt”värde på aktien. När detta värde jämförsmed den aktuella börskursen kan manavgöra om aktien är köpvärd eller inte.Om aktiens rimliga värde enligt analysmodellenär 150 kronor och den aktuellabörskursen är 117 kronor, har man funniten aktie som bör vara köpvärd.Riktigt så enkel är emellertidinte aktievärdering. Olika analysmodellerkan ge olika besked omvilket som är det rimliga värdetoch i flera modeller ska bedömningarom framtiden vägas in.Med olika antaganden om framtidenkan man få olika svar på vilketsom är det rimliga värdet.De olika värderingsmodellernasiktar in sig på olika delar avföretagens ekonomiska redovisning,t ex utdelningar, avkastningpå eget kapital, framtida vinstereller kassaflöden.DirektavkastningNär aktieutdelningen för en aktiesätts i relation till den aktuellabörskursen får man direktavkastningen,som anges i procent. Enaktieutdelning på 5 kronor för enaktie som värderas till 100 kronorpå börsen ger en direktavkastningpå 5 procent. Om sammautdelning (5 kronor) lämnas fören aktie som värderas till 200kronor är direktavkastningen 2,5procent.Grundtanken är att förr ellersenare kommer företagets vinsteraktieägaren till del i form avaktieutdelningar. Till skillnadfrån en obligation, som lämnarsamma avkastning år efter år, böraktieutdelningen stiga i takt medatt företagets vinster ökar.En aktie med kursen 200 kronorger ett år 5 kronor i utdelning,vilket innebär 2,5 procentsdirektavkastning. Nästa år ökarutdelningen till 6 kronor, medbibehållen direktavkastning böraktiekursen öka till 240 kronor(6/240 = 0,025).Avkastning på justerateget kapitalLönsamma företag bör värderashögre än mindre lönsamma, enprincip som är lätt att förstå. Lönsamhetenmäts i förhållande tilldet kapital som är aktieägarnas,inte enbart aktiekapitalet utanäven annat kapital som tillhöraktieägarna. Det kan vara tidigareårs vinster och övervärden i placeringarsom företaget har gjort.När man justerar för alla dessaövervärden får man fram det justeradeegna kapitalet, ett måttsom finns i de flesta affärstidningarnasbörstabeller. Ofta fördelasdetta kapital på alla aktier somfinns i företaget och i börstabellernafinns angivet justerat egetkapital per aktie. Mot detta ställsvinsten per aktie (hela företagetsvinst fördelat på samtliga aktier).I tabellerna på nästa sidafinns noteringar för tre olikaföretag. Företagens vinst och detjusterade egna kapitalet (JEK)har fördelats på varje aktie i detre företagen.När vinsten per aktie sätts iförhållande till JEK (justerat egetkapital) ser man att varje kronasom aktieägarna ägde (JEK) iVolvo gav en sämre avkastning änför aktieägarnas pengar i Autoliveller Electrolux.▼A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N53

9AKTIEVÄRDERING▼Avkastning på eget kapitalAktie Vinst/ JEK/ AvkastaktieAktie ning/JEKAutoliv 23,20 166 14 %Electrolux 13,20 70 19 %Volvo 14,80 221 7 %De flesta aktieägare har valfrihet,de kan välja andra aktieratt placera pengarna i eller heltandra alternativ. Tidigare har viberört aktieägarens avkastningskravsom långsiktigt har legatkring 9–10 procent om året. Omkapitalet har en lägre avkastningän detta avkastningskrav vill nyaaktieägare inte betala fullt ut förkapitalet. Skulle avkastningenvara högre är nya aktieägare villigaatt betala mer. Låt oss se påsamma tre aktier och deras aktiekurser.Aktiekurserna är anpassadetill de skilda nivåerna på avkastningenför det justerade egnakapitalet. En placering i någonav de tre aktierna skulle ge aktieägarnadel i respektive företagsvinster motsvarande cirka 10procent av det satsade kapitalet.Avkastningsmåttet ska an -vändas med förnuft (precis somalla modeller för övrigt). Ett företagkan ha en tillfällig svackai vinsten och redovisa en lågAvkastning i förhållande till aktiekursenP/e-talPrice earnings ratio eller vinstmultipelär ett av de vanligastförekommande nyckeltalen.Det beror på att det är lätt atträkna fram och lätt att görajämförelser med.För att räkna ut p/e-taletmåste man veta vinsten peraktie (något som framgår i deflesta börstabeller). Den aktuellaaktiekursen divideras medvinsten per aktie och ger dåp/e-talet.Börskurs Vinst per aktie P/e-tal100 20 5100 15 6,7100 12 8,3100 10 10100 8 12,5100 6 16,7100 5 20I tabellen ovan finns sjuolika aktier, alla har sammabörskurs (100 kronor). Denavkastning på JEK (justerat egetkapital), i ett längre perspektivkan avkastningen bli betydligthögre.Avkastning på justerat egetkapital är en lämplig modell föratt bedöma stora och stabilaföretag där utvecklingen lättarekan förutses.Aktie Vinst/aktie Aktiekurs Avkastning/AktiekursAutoliv 23,20 207 11,2 %Electrolux 13,20 128 10,3 %Volvo 14,80 152 9,7 %beräknade vinsten per aktieskiljer sig för alla aktierna,från 20 kronor per aktie till 5kronor. Följaktligen skiljer sigp/e-talen för de sju aktierna.P/e-tal för ett moget företagkan ligga kring 10–12. Enaktieplacerare betalar 10 till 12gånger årsvinsten för en aktie,vilket skulle ge en avkastningpå 8–10 procent (100/12 =0,083).Men när företagens vinsterstiger så sjunker p/e-talen.För en aktie i ett snabbväxandeföretag är därför aktieplacerarnavilliga att accepteraett högre p/e-tal när aktienköps. Efter några år har p/etalensjunkit till en lägre nivå(om aktiekursen inte stiger isamma utsträckning).KassaflödesmodellerI kassaflödesmodeller vill analytikerse på de kapitalströmmarsom ett företag kan använda sigav. Inte enbart företagets vinstingår utan även t ex avskrivningar(en kostnad som inte ger företagetutbetalningar). Tanken äratt företaget kan dra nytta av helakapitalflödet för sin utveckling.Vanligen görs en uppskattningpå hur stora kassaflödenakommer att vara under enföljd av år framåt i tiden. Dessakassa flöden räknas sedan omtill dagens värde. Ju längre in54 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

AKTIEVÄRDERING9Hög värdering, snabb tillväxtLåg värdering, låg tillväxtDen höga värderingen idag blir mindre utmanande närman ser de snabbt stigande vinsterna kommande år.Eftersom kommande års vinster inte ökar så mycket vill aktiemarknadenha en låg värdering av aktien.Vinstutveckling Mkr100911209913098150102170106i framtiden som kassaflödenakommer, desto lägre värde harde när de räknas om till dagensvärde (nuvärde).Den som har gjort en investeringskalkylför t ex ett maskinköp,kan lättare förstå uppbyggnadenav en kassaflödesmodell.Be räkningarna blir ganskaomfattande och kräver ingående190107210108230107260110300116Nuvärdesberäkning av framtida vinster eller kassaflöden. Ju längre in i framtidenvinsterna kommer, desto lägre värde har dessa i dag (nuvärde). Företagets värdeär beroende av de sammanlagda framtida vinsterna omräknade till ett värde i dag.Summan av vinsterna för 10 år i diagrammet är 1 860 Mkr, men nuvärdet av dessaär 1 044 Mkr om de beräknas med 10 procents ränta (avkastningskrav).kunskaper för att ta fram värdenpå det enskilda företaget. I analyserfrån banker och mäklarfirmorkan hänvisningar förekomma tillkassaflödesmodeller, eller DCF(discounted cash flow).Teknisk analysTeknisk aktieanalys försökeratt förutse en akties framtidarörelser med hjälp av historiskakursförändringar. De som förespråkarteknisk analys säger attall information ligger ”inbakad”i aktiekursen.Viktiga begrepp är stöd ochmotstånd, alltså kursnivåer däraktien har svårt att bryta igenomav olika skäl. Utöver kursrörelsernaser man på hur storavolymer som omsatts av aktien isamband med kursförändringar.Värdet av teknisk analys är ifrågasatt,men många som använderteknisk analys anser sig hanytta av metoden.A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N55

FOTO: PETER NORDAHLGlobala ekonomiska faktorer kan påverkaaktiekurserna lika mycket som händelserinom ett visst företag.56 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

10Så fungerar börsenDe teoretiskt ”rätta” värdena på aktiernaeller deras rimliga värde, som vi behandladei förra kapitlet, är bara en av flerakomponenter som bestämmer kursen påaktierna. Det är inte så ofta som det kommerfram ny information om ett företagsom gör att analytikerna behöver räknaom siffrorna för att få fram nya rimligavärden för aktierna. Om det endast varteoretiska värderingar som styrde aktiekursernaskulle de inte röra sig varje dag,åtminstone inte med några större förändringar.I verkligheten sker det dockstora kursförändringar varjedag, ibland dramatiskt stora förändringar.Det finns en mängdfaktorer som påverkar aktiekursernaoch i figuren här intill hargjorts ett försök att sammanfattade viktigaste av dessa.Det är inte enbart vad somhänder inom ett visst företagsom påverkar aktiekursen. Detallmänna ränteläget, konjunktureneller valutaförändringarär exempel på andra faktorersom inverkar och som alla liggerutanför företagets kontroll. Nästanlika omöjligt kan det vara förföretaget att motverka effekternaav vad konkurrenter gör, eller attförutse myndighetsbeslut somkan påverka en hel bransch.I det kortare perspektivet ärutbud och efterfrågan av en vissaktie (eller för aktier över huvudtaget) något som kan ge storakursförändringar. Bakom beslutetatt köpa eller sälja en aktiefinns krafter som påverkar aktieägarnasnarare än det aktuellaföretaget. Nyheter, analyser ochtill och med rykten eller skvallerkan påverka, liksom psykologiskafaktorer som rädsla ochgirighet.Det är också viktigt att inseatt aktier är endast ett blandNågra faktorer som påverkar aktiekursenOmvärldsfaktorerRänta,konjunkturenFöretagetssituationLönsamhet,branschtillhörighet,ledningen,konkurrrenternaVärderingsmodellerAKTIE-KURSENUtbud ochefterfråganFörväntningarpå företagetAnalyser,publicitet,ryktenPlacerarpsykologiRädsla,girighetAlternativaInvesteringsmöjligheteri förhållandetill aktienFaktorer som rör företaget och dess omvärld påverkar aktiekursen. Men även faktorer som rör aktieägaren spelar in.▼A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N57

10SÅ FUNGERAR BÖRSEN▼flera placeringsalternativ. Omnågot av alternativen blir mereller mind re förmånligt kan dettapåverka hela aktiemarknaden.Ofta hör man uttalandenom att börsen är högt eller lågtvärderad. Det är egentligen enfelsyn. Börsen är aldrig för högteller för lågt värderad! Den befinnersig alltid i ett slags jämviktsläge.Börsen lever inget isoleratliv utan ställs alltid i relation motandra placeringsalternativ. Omett kraftigt börsfall skulle utlösaskan det bero på att aktieplacerarnahaft felaktig uppfattningom företagens vinsttillväxt, konjunkturförloppeteller något heltannat. Men vid varje tillfälle ärbörsen rätt värderad med hänsyntill vad som är känt.1. Aktier är ett placeringsalternativbland flera och för de storaplacerarna är det räntebärandeplaceringar som är huvudalternativet.2. Det är förändringar som utlöserrörelser på aktiemarknaden,jämviktsläget rubbas pågrund av ändrade förutsättningaroch börsen intar ett nyttjämviktsläge.3. Stora placerare har alltid bådeaktier och obligationer (ellerandra räntebärande placeringar).4. Om räntan stiger blir det förmånligtför de stora placerarnaatt flytta över kapital från aktiemarknadentill räntebärandeplaceringar. När pengar drasfrån aktiemarknaden sjunkeraktiekurserna.Ändring av obligationens värdePris på Fastställd ränta Faktiskobligation = ”kupongränta” avkastning /år100 5 % 5 %110 5 % 4,5 %120 5 % 4,16 %5. Om företagens vinster stigerger aktier högre avkastning äntidigare (som var ett jämviktsläge).När de stora placerarnaflyttar över mer kapital tillaktiemarknaden ökar efterfråganpå aktier och börsen stiger.6. När efterfrågan driver upp prisetpå en tillgång (aktier ellerobligationer) med en fastställdavkastning i kronor, sjunkeravkastningen procentuellt.Eftersom räntan är bestämd iförväg ger ett högre pris på obligationenen lägre avkastning äntidigare.Ett mått som används föraktier är p/e-tal. Price-earningsratio är priset i förhållande tillvinsten (avkastningen). Föraktierna mäter man alltså tvärtom,jämfört med obligationen.Men inget hindrar att vi sätterp/e-tal även på obligationer. DenSamband ränta och p/e-talfaktiska avkastningen i tabellenär ju avkastning (earnings) i förhållandetill pris, alltså earnings/price-ratio. Vänder vi på bråketfår vi p/e-tal.Ett högre p/e-tal innebärsåledes att avkastningen på obligationenär lägre, det är bara ettannat sätt att uttrycka förhållandetmellan pris och avkastning.Medan avkastningen (räntan)för obligationen är någorlundaförutsägbar finns det ingagarantier för aktiernas värdeutveckling.För att kunna bedömaett företags värde och möjligavärdeutveckling gör man prognoseröver framtida vinster.Efterfrågan på aktier kanunder olika perioder vara olikastark. Vid sidan av vinstprognoseroch räntenivå kan det såledesfinnas andra faktorer som påverkarbörsens värde totalt sett. Iännu högre grad påverkar dettaenskilda aktier förstås.Pris på Avkastning/ Pris/avkastobligationpris (e/p) ning (p/e-tal)100 5/100 = 5 % 100/5 = 20110 5/110 = 4,5% 110/5 = 22120 5/120 = 4,16% 120/5 = 2458 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

SÅ FUNGERAR BÖRSEN10Det är viktigt att komma ihågatt Stockholmsbörsen ingår somen liten del i den globala aktiemarknadenoch utgör knappt2 procent av världens samladebörsvärde.De amerikanska börsernasvarar för drygt 50 procent av dettotala värdet. Amerikaner, såvälsom svenskar, vill ha en viss riskspridningpå sina placeringar.Utländska placerare äger numeraen tredjedel av alla aktier påStockholmsbörsen och derasägande är koncentrerat till deverkligt stora svenska börsföretagen.Utlänningars intresse försvenska aktier beror således påenskilda företag, inte på Stockholmsbörseni sig självt. Förändringari valutakurser kan dockpåverka intresset, positivt ellernegativt, för placeringar somnoteras i svenska kronor.Två trenderTvå viktiga och långsiktiga trendergäller för Stockholmsbörsenoch alla världens övriga börser.Dessa trender kommer attpåverka utvecklingen starkt denärmaste decennierna.SektoriseringStora kapitalförvaltare har avtradition gjort sina placeringarpå sina hemmamarknader somde har haft bäst kännedom om.Det blir dock allt vanligare attde koncentrerar sig på vissabranscher eller sektorer och görsitt val av aktier inom en sektor– oavsett vilket land som bolagetBakom beslutetatt köpa eller sälja”en aktie finnskrafter som påverkaraktieägarna snarare ändet aktuella företaget.Nyheter, analyser ochtill och med rykten ellerskvaller kan påverka,liksom psykologiskafaktorer som rädsla ochgirighet.”är noterat i. De stora företagenhar ju ofta en närvaro i mångaländer, ett ”italienskt” företag ärinte mer italienskt än det ”svenska”Atlas Copco som har mer än90 procent av sin verksamhetutanför Sverige. Sektoriseringenoch globaliseringen innebär attframgångsrika och uppmärksammadeföretag kommer atttilldra sig ännu större intressefrån utländska förvaltare.BefolkningsstrukturenBefolkningsstrukturen är snedvrideni Europa. De närmastedecennierna kommer det attråda en ökad efterfrågan påaktier (och räntebärande placeringar)när bland annat 40-talisternaska spara till pensionerna.Babyboomen efter andra världskrigetledde till en förvridenåldersstruktur i Europa, de storakullarna efterkrigsbarn når pensionsåldernde närmaste decennierna.Den växande medelklasseni Asien, och på andra håll,ökar också sitt sparande och endel av detta placeras i aktier.A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N59

FOTO: PETER NORDAHLEtt par dagar efter att du har köpteller sålt aktier får du en avräkningsnotai brevlådan. Det är ettkvitto på en genomförd affär.60 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

11Att köpa och sälja aktierFör att köpa aktier måste man anlita enbank eller en fondkommissionär. För attfå köpa och sälja aktier måste man varamyndig. Man behöver emellertid intevara myndig för att äga aktier.VP-kontotInnan man gör sitt första aktieköpmåste man öppna ett VP-kontohos VPC (Värdepapperscentralen).VPC sköter ”folkbokföringen”av marknadsnoterade aktieroch aktieägare. VPC fungerarsom en clearinginstans mellanalla aktieägare och alla noteradeföretag. En blivande aktieägaremåste alltså registrera sig hosVPC, ange sitt personnummer,namn och adress så att dennekan identifieras som ägare till enviss aktie.Det gamla systemet medfysiska aktiebrev har upphörtoch ersatts med ett kontosystem.De gamla aktiebreven är numeraomtyckta samlarobjekt meninget bevis på ägande i börsnoteradeföretag. Varje aktieägarehar ett eget konto hos VPC ochså fort det har skett någon förändringpå kontot, när aktier harköpts eller sålts, får aktieägarenen uppdaterad sammanställningav innehavet på sitt VP-konto, enså kallad VP-avi.Till VP-kontot ska det ävenfinnas ett avkastningskonto, ettbankkonto dit VPC kan skickaaktieutdelningar etc som aktieägarenhar rätt till.Innehavet på VP-kontot liggeräven till grund för de uppgiftersom VPC skickar till skattemyndigheternainför deklarationen.Till skattemyndigheterna rapporterasäven de kapitalinkomstersom aktieägaren fått underåret, samt de förändringar somhar skett med aktieinnehavenunder året.VP-konto öppnar man engång. Därefter är man registreradaktieägare, köper man nya aktieradderas dessa till VP-kontot.AktiebokenAlla aktiebolag är skyldiga attföra en aktiebok som visar vilkasom är ägare till aktierna. Förett börsnoterat företag kan förändringarnai aktieboken varaomfattande. I genomsnitt bytercirka 80 procent av alla aktierägare under ett år. Då detta är ettgenomsnitt för Stockholmsbörseninnebär det att frekvensen ärbetydligt högre för vissa företag.De större ägarna i ett företag görsällan större förändringar i sinainnehav. Det betyder att vissaaktier i ett företag omsätts mångagånger under ett år.Att föra en aktiebok i ett börsnoteratföretag kan således varaen omfattande syssla. Därförhar de börsnoterade företagenöverlåtit detta arbete på VPC.Det är VPC som vidarebefordrarde utdelningar som företagenlämnar, VPC kvarhåller källskatten(30 procent) för de aktieägaresom är redovisningsskyldiga.VPC tillhandahåller adresser förårsredovisningar och andra ekonomiskarapporter till de aktieägaresom har begärt att få dessa.Företaget begär en utskrift avaktieboken vid behov, till exempelinför en ordinarie eller enextra bolagsstämma.KöpetEtt aktieköp måste förmedlas aven bank eller en fondkommissionär.Det är endast börsombudsom kan genomföra ett aktieköpeller en aktieförsäljning på börsen.En köporder måste lämnastill något av börsombuden. Köpordernkan utformas på olikasätt hos de olika börsombuden.Eftersom man måste ha ett VPkontooch ett avkastningskonto▼A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N61

11ATT KÖPA OCH SÄLJA AKTIER▼är det naturligt att man vändersig till den bank där man haravkastningskontot, men det äringet krav.På ett bankkontor fyller mani köpordern. Vissa bankkontorhar speciella avdelningar somhanterar aktieaffärer, den somär känd kund har möjlighet attringa in sina köporder. Det ären förtroendefråga precis somvid vanliga banktransaktioner,frekventa kunder kan sköta sinaärenden via telefon.Den som är känd kund hos enfondkommissionär har vanligenmöjlighet att ringa till en speciellkontaktperson och lämna sinköporder. De som köper aktiervia Internet fyller själva i sinauppgifter avseende köpordernoch förmedlar dessa till bankeneller fondkommissionären.En köporder ska alltidinnehålla uppgifter om:● Vilka aktier som avses, tillexempel Ericsson B.● Antal aktier som köpordernavser.● Till vilket pris som köpet skagöras.● Hur länge köpordern gäller.Bäst möjligt eller limitNär en köporder lämnas kan instruktionen vara att köpet skagöras ”bäst möjligt”, affären genomförs då till det pris som gällerpå marknaden. Det betyder alltså inte att affären görs till dagensbästa/förmånligaste kurs. Ett annat alternativ är att ordern limiteras.Då anger man det högsta pris till vilket man är villig att köpade aktier som köpordern avser. Om inte aktierna kan köpas till detpris man angett (eller lägre) genomförs inte köpet alls.Aktier som har stor rörlighet i priset (hög volatilitet) bör manvara försiktig med när man lämnar en köporder. En order till ”bästmöjligt” kan innebära att man får betala ett väsentligt högre prisän vad man hade räknat med. Å andra sidan kan en limitering inärheten av den aktuella kursen innebära att man inte får köpaaktierna om kursen passerar limitpriset. För att köpa (och sälja)aktier med stor rörlighet (hög volatilitet) bör man ha uppsikt påaktiens orderbok.För en privatperson kan detta lättast ske via Internet. Orderbokbeskrivs i kapitel 15 om Internethandel med aktier.Slutligen ska köpordern innehålla uppgift om hur länge ordernska gälla. Om inte det önskade priset kan uppnås under dagenkan banken eller fondkommissionären bevaka köpordern ochgenomföra köpet senare om aktiekursen skulle hamna under ellerpå limitpriset.Företag kan ha flera olikaaktieslag noterade, en köpordermåste precisera vilket av aktieslagenman vill köpa. Ericsson hartill exempel både A-aktien ochB-aktien noterade. Såvida maninte har speciella avsikter medsitt aktieköp bör man välja attköpa det aktieslag där omsättningenär störst. En hög aktieomsättninggör att det är lättareatt få sitt köp genomfört till detpris man har tänkt sig och inomrimlig tid.Handeln med aktier på börsensker i börsposter, vanligen50, 100 eller 200 aktier. Antaletaktier i en börspost kan såledesvariera. Företagens målsättningär att en börspost ska vara värtett halvt basbelopp eller cirka20 000 kronor. Detta anses varaen lagom storlek för handelmed aktierna när det hanterasvia Stockholmsbörsens SAXsystem.Det går naturligtvis att köpaett mindre antal aktier än en helbörspost, handeln med uddaaktier (inte hela börsposter)läggs då in i den så kallade småorderboken.För flitigt omsattaaktieslag kan order med de uddaaktieposterna effektueras likasnabbt och smidigt som helabörsposter. Mindre frekventomsatta aktier som köps ochsäljs i udda poster kan däremotta längre tid att omsätta.62 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

ATT KÖPA OCH SÄLJA AKTIER111I genomsnitt bytercirka 80 procent”av alla aktier ägareunder ett år. Då detta ärett genomsnitt för Stockholmsbörseninnebärdet att frekvensen ärbetydligt högre för vissaföretag.”FörsäljningenEtt säljuppdrag, en säljorder,ska lämnas enligt samma mallsom vid aktieköpet och visa:● Vilket bolag och aktieslag försäljningenavser.● Hur många aktier som ska säljas.● Till vilket pris försäljningen skaske eller andra villkor.● Hur länge försäljningsuppdragetska gälla.Man behöver givetvis intesälja hela sitt innehav av ett visstaktieslag, därför ska antalet aktieranges. Det är samma saker atttänka på vid en försäljning somvid ett köp, hela börsposter gårvanligtvis snabbare och enklareatt sälja. Om försäljningen avserett större antal aktier kan fleraolika köpare vara ens motparteroch försäljningen av de olika posternakan komma att ske till olikapriser och under flera dagar.Information om dagens handelAktieslag Ändring Senast Slutkurs Slutkurs Betalt Betalt OmsattBetalt Köp Sälj Högst Lägst AntalInvestor B – 0,5 139 139 139,5 140,5 138 994337Scania B + 2 239 238 239 242 239 210342En limitering av priset kangöras även vid försäljning, limitenanger då det lägsta pris tillvilket man är beredd att säljaaktien.Det går att sälja aktier utanatt anlita bank eller fondkommissionär,men det är flera sakersom man ska tänka på i så fall.Ofta görs försäljning av aktierinom en familj, av olika skäl.Skatteskäl brukar vara vanligast.En omregistrering av aktierna påköparens VP-konto måste ske.Betalning ska ske och kvitto påtransaktionen ska kunna visasför skattemyndigheterna om debegär detta. Försäljningen skagöras till det faktiska marknadspriset,ett pris under marknadsprisetkan ge andra skattemässigakonsekvenser.AvslutetNär en köpare och en säljare harenats om ett pris, sker ett avslut.I SAX-systemet sker detta medautomatik, köparen och säljarenär okända för varandra ochförblir okända. Det pris till vilketavslutet sker kallas för betalkurs.Priset som säljaren vill ha föraktien kallas säljkurs, den kurs tillvilken han är villig att sälja. Prisetsom köparen är villig att betalaför aktien kallas köpkurs. Efterbörsdagens slut finns det vanligenköporder och likaså säljordersom inte lett fram till avslut.I börstabellerna i dagstidningaroch andra media finnsuppgifter om den högsta respektivelägs ta betalkursen somavslut gjorts till under dagen. Ensärskild notering görs om denkurs till vilken dagens sista avsluthar gjorts, det kallas ”Senastbetalt”. När man rapporterarom förändringar av ett företagsaktiekurs jämförs Senast betaltmed samma notering för någontidigare dag.Av tabellen ovan framgår följande:Dagens sista avslut i handelnmed aktier i Investor B gjordestill kursen 139 kronor. När handelnslutade var det högsta prissom någon köpare var villig attbetala 139 kronor medan detlägsta pris som någon säljare varvillig att sälja till var 139,50 kronor.Under dagen hade affärer(avslut) med aktien gjorts till prisermellan 138 kronor och 140,50kronor.När handelsdagen var slutvisade det sig att dagens sista▼A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N63

11ATT KÖPA OCH SÄLJA AKTIER▼avslut gjordes till en kurs som var0,50 kronor lägre än sista avslutetdagen innan.AvräkningsnotaPå avräkningsnotan framgår ombanken eller fondkommissionärenköpt eller sålt från eget lagereller genomfört affären på denöppna marknaden. En bank ellerfondkommissionär kan bedrivaegen handel med aktier. Lämnasen köporder kan banken ellerfondkommissionären ta dessaaktier ur det egna lagret och levereratill kunden. På avräkningsnotanstår det då ”i fast räkning”.Affären ska dock genomföras tilldet pris som gäller på aktiemarknadenvid det tillfället. Om aktienköps över börsen för kundensräkning står det ”i kommission”på avräkningsnotan. Om köpordernavser 200 aktier kan detinträffa att flera köp görs för attfylla upp till det önskade antalet.De olika köpen kan ha gjortstill olika kurser, vilken även skaframgå av avräkningsnotan.En avräkningsnota är ett kvittopå en genomförd affär (köpeller försäljning), handlingen skasparas inför kommande deklarationer.När man får en avräkningsnota,ett par dagar efter transaktionen,ska man se efter om allavillkor stämmer. Att transaktionenavser rätt aktieslag, rätt antalaktier och att priset överensstämmermed de instruktioner somlämnats i köp- eller säljordern.En lyckosam affärAssa Abloy Aktiekurs Värde Courtage Betalt courtageKöp 200 aktier 70 14 000 0,5 % 70 kronorSålt 200 aktier 175 35 000 0,5 % 175 kronorI december 1997 köptes 200 aktier i Assa Abloy för 70 kronor styck. Hösten år2000 såldes aktier efter en värdestegring på 250 procent. Reavinst på aktieplaceringenblir 20 755 kronor (35 000-14 000-70-175 = 20 755).AvgifterPå avräkningsnotan framgårockså den avgift man får betalaför en aktietransaktion. Avgiftenkallas courtage eller kurtageoch utgår i procent (eller promille)av transaktionsbeloppet.När en aktie stiger i värde bliravgiften (courtaget) för att köpaeller sälja aktien högre. Man fårbetala courtage både vid köp ochvid försäljning av aktierna. Dessakostnader får dock frånräknas närman beräknar den skattepliktigareavinsten eller reaförlusten.På den svenska marknadenråder starkt konkurrens mellanbanker och fondkommissionäreroch avgifterna har de senasteåren sjunkit kraftigt. I synnerhetgäller detta för Internethandelnmed aktier.En aktieaffär är förknippadmed vissa fasta kostnader för denbank eller fondkommissionärsom förmedlar affären. Ett visstminimicourtage brukar därförtas ut för varje transaktion.Beloppet kan variera mellan 50och 200 kronor, minimiavgiftenkan göra det oförmånligt atthandla med små aktieposter.Fel vid köp eller försäljningI alla affärstransaktioner kandet uppstå fel, det gäller ävenaktieaffärer. Den som beordrataffären ska därför granska avräkningsnotan,och om fel upptäcksska man ta kontakt med bankeneller mäklarfirman. Om inte feletkan rättas till direkt, eller om detuppstår en tvist kan man vändasig till den klagomålsansvarige.En sådan person ska finnas påvarje bank eller hos varje fondkommissionär.Vid tvister somrör order som lämnats per telefonfinns bandinspelningar av samtalentillgängliga för kontroll.Om tvisten fortfarande intekan lösas kan man vända sig tillAllmänna Reklamationsnämndensbankavdelning. Anmälanmåste göras inom sex månaderoch kan bara göras om tvistengäller ett belopp över 2 000 kronor.I sista hand kan man vända64 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

ATT KÖPA OCH SÄLJA AKTIER11RådgivaransvarDen 1 juli 2004 trädde en ny lagi kraft, ”lag om finansiell rådgivningtill konsumenter”.Den svenska lagen är tvingande,vilket betyder att en friskrivningfrån rådgivaren inteär giltig (även om kunden skrivitpå ett avtal med den passusen).Rådgivaren är skyldig att tareda på kundens förkunskaperoch ekonomiska förhållanden,kundens syfte med placeringenoch inställningen till risk. Rådgivarenska dokumentera uppgifternaoch kunden ska få enkopia. Därigenom kan det fastställasatt det har handlat omen rådgivning. Rådgivaren harockså en skyldighet att avrådafrån placeringar som är olämpligamed hänsyn till kundenssituation.De svenska bankerna ochde större finansiella företagenhar redan genom självregleringtillgodosett de krav som lagenställer. Med lagen kommerdock alla finansiella råd givareatt omfattas av kraven. Omkunden ger en felaktig bild avsin situation för rådgivaren ochdenne ger råd utifrån detta kaninte rådgivaren lastas.En rådgivare kan inte ställasansvarig för om en viss aktieeller fond utvecklas i ej önskvärdriktning, ingen kan med säkerhetförutsäga kursrörelser. Detär lämpligheten i fördelningenmellan olika placeringsinstrumentsom ansvaret gäller, tillexempel aktier, räntebärande,derivatinstrument, försäkringsproduktermed mera.Det är Konsumentverketsom är övervakande myndighet,men hanterar inte enskildaärenden. Om det finns ettprincipiellt intresse för frågan/tvisten kan KO (Konsumentombudsmannen)biträda i frågan.ARN kommer även i fortsättningenatt hantera enskildatvister, men inte i sådana därdet krävs muntlig bevisning(ord mot ord). I och med kravetpå dokumentation från rådgivarenbör ARNs möjligheteröka att ta sig an enskilda fall.En god början är att ta kontaktmed KonsumenternasBank och Försäkringsbyrå, ellerkommunens konsumentvägledare,som kan ge råd hur manska gå vidare i tvisten.Med beaktande av den storamängd aktietransaktioner somårligen sker, kan man konstateraatt tvister är ovanliga. Deflesta tvister löses direkt medbanken eller fondkommissionärensom vill upprätthålla ettgott kundförhållande.sig till domstol med en stämningsansökan.Finansinspektionen är däremotfel instans. Finansinspektionenbehandlar inte enskildakonsumentärenden, deras uppgiftär att övervaka banker ochfondkommissionärer.A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N65

FOTO: PETER NORDAHLDet finns skäl att se över dina aktieplaceringar regelbundet. Företagen ochderas omvärld förändras ständigt.66 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

12Att äga och förvalta aktierDen fysiska förvaltningen av aktier ärnumera mycket enkel. Aktiebreven ochde kuponger för aktieutdelningar somfanns förr i tiden är blott ett minne.Aktieinnehaven är numera noteradepå ett personligt konto hos Värdepappercentralen,VPC, och företagens aktieägarförteckning(aktiebok) sköts vanligenäven den av VPC.Aktieägarens rättigheterSom aktieägare är man delägarei företaget och med detta följervissa rättigheter. Rätten tillaktieutdelning är en sådan. Menhur stor aktieutdelningen ska blibeslutas på företagets bolagsstämma.Som aktieägare harman rätt att närvara på bolagsstämmanoch vara med och fattabeslut.Innan man kan delta påbolagsstämman är det vissaåtgärder som man måste vidta.Bortglömda aktiebrev och outtagnaaktieutdelningar förekommerknappast längre. Som tidigarenämnts, måste det finnas ettavkastningskonto knutet till detpersonliga VP-kontot. Det är tilldetta konto som utbetalningenav aktieutdelningarna görs.● Man ska vara införd i företagetsaktiebok. Om aktierna finnsregistrerade på ett VP-konto ärman per automatik med i företagetsaktiebok. Om aktiernaAktiedepåI stället för att ha aktiernaregistrerade på sitt VP-kontokan man öppna en depå hos enbank eller fondkommissionär.Det är ett smidigt sätt att hanterasin aktieportfölj, i synnerhetom man är mer aktiv och görflera transaktioner varje år.På VPC finns då en noteringom att aktierna är förvaltarregistreradehos en viss bankeller fondkommissionär förägarens räkning. Utdelningpå aktierna skickas till bankeneller fondkommissionären somvidarebefordrar beloppet tillkundens depå.Utöver förvaringen av aktieroch hjälp med aktietransaktionerlämnar de flesta banker ochfondkommissionärer en utökadservice till sina depåkunder. Detär vanligt med marknadsbrev,aktieråd och erbjudanden omatt delta i börsintroduktioner.Vissa banker och fondkommissionärertar en årlig avgiftför depån, hos andra är tjänstengratis.Banken eller fondkommissionärensom tillhandahållerdepån är skyldig att lämnauppgifter om utdelningar ochaktieinnehav till skattemyndigheternavarje år. Depåinnehavarenfår varje år en sammanställningav de transaktionersom gjorts på kontot.Inget hindrar att man harflera depåer hos olika bankereller fondkommissionärer ochman kan ha vissa aktier registreradepå sitt VP-konto samtidigtsom man har en depå.▼A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N67

12ATT ÄGA OCH FÖRVALTA AKTIER▼ligger i en depå där emot är deförvaltarregistrerade och deverkliga ägarna är inte kändaför företaget. De förvaltarregistreradeaktierna måsteanmälas till företaget ochföras in i aktieboken. Dennaanmälan hjälper banken ellerfondkommissionären till med.Aktieboken skrivs ut cirka tiodagar före bolagsstämman ochdet är endast aktieägare som ärinförda i aktieboken som harrätt att delta på bolagsstämman.● Man måste också anmäla attman vill komma på bolagsstämmanså att man tas upp iröstlängden som upprättas.Det är endast aktieägare somär närvarande på bolagsstämman,och i förväg anmälda, somhar rätt att rösta på bolagsstämman.En aktieägare som inte kannärvara kan dock ge en fullmakttill någon annan att företrädahonom på bolagsstämman. Påbolagsstämman fattas majoritetsbeslutdär antalet aktier ochaktiernas röstvärde avgöra aktieägarensmöjlighet att påverkabeslutet.Några av de beslut som fattaspå bolagsstämman kan vara:● Beslut om hur bolagets vinstska fördelas, hur mycket somska delas ut till aktieägarna ochvad som ska stanna kvar i företagetför att utveckla detta.● Beslut om ökning av kapitalet(nyemission).Att äga aktierindirekt via aktie-”fonder kan liknasvid att bo i hyreslägenhet.En förvaltare sköterde praktiska frågornarunt aktieägandet.”● Andra beslut, som till exempelberör bolagsordningen för attändra inriktning av verksamheten.● Aktieägarna har möjlighet attställa frågor till styrelse ochföretagsledning på bolagsstämmanoch få dessa besvarade.Frågorna ska vara anmäldai förväg för att aktieägarenska kunna kräva att få ett svar.Även spontana frågor kandock besvaras på bolagsstämman.Allt under förutsättningatt frågorna är relevanta ochav allmänt intresse och att svaretkan lämnas utan skada förtredje part. En underleverantörtill Volvo som håller bolagsstämmakan till exempel inteuttala sig om hur försäljningenav en viss bilmodell går, ävenom detta innebär viktiga leveranserför underleverantören.Styrelsen och företagsledningenär inte heller skyldiga att gevinstprognoser, även om fråganhar ställts skriftligen i förväg.● Avstämningsdag bestäms,den dag som den registreradeaktieägaren till en aktie har rätttill utdelning (eller rätt att deltavid nyemission etc).Detta är exempel på viktigabeslut som kan fattas och frågorsom kan behandlas på den ordinariebolagsstämman. Iblandkan styrelsen kalla till en extrabolagsstämma om beslut intekan vänta till dess den ordinariebolagsstämman hålls. Ävenaktieägare kan kräva att en extrabolagsstämma hålls om manlyckas samla tillräckligt storanslutning för detta. Det senareär ett mycket ovanligt steg och iså fall ett uttryck för utbrett missnöje.Rätt till informationEn aktieägare har rätt att få ekonomiskinformation från företagetsom han är delägare i. Denviktigaste informationen finnsi företagets årsredovisning. Desvenska börsföretagens årsredovisningarhåller en hög standardi en internationell jämförelse.Detta gäller såväl för den ekonomiskaredovisningen som för debeskrivande delarna av årsredovisningen.Svenska börsnoteradeföretag ska även lämna ekonomiskredovisning varje kvartal.Alla aktieägare har rätt attfå dessa rapporter, årsredovisningenoch kvartalsrapporterna.Även utomstående personer68 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

ATT ÄGA OCH FÖRVALTA AKTIER121kan beställa dessa rapporteroch de flesta företag ser rapporternasom en kanal att intresserapotentiella nya aktieägare förföretaget.Med Internet öppnas fler möjligheteratt få information frånföretagen. Börsföretagen läggerut sina årsredovisningar, rapporteroch pressmeddelandenpå sina hemsidor. Där kan manläsa dessa och skriva ut kopior avdem.Flera börsföretag sänder ävensina bolagsstämmor på Internet,vilket kan liknas vid en TV-sändningav stämman över Internet.Det behövs en speciell programvaraför att kunna se dessautsändningar. Programmet kanladdas ned över Internet kostnadsfritt,anvisningar om hurdet går till finns nästan alltidintill erbjudandet att se sändningarna.Utan tvivel kommer Interneti framtiden att förändra bolagsstämmorna.Många av företagensaktieägare har ju inte möjlighetatt delta i stämmorna, menvia Internet får de nya möjligheter.Tekniken är dock i sin lindaoch det återstår viktiga frågor attlösa, till exempel hur rösträtt skakunna utövas över Internet. Sominformationskanal för aktieägarnakan Internet dock redan inomden nära framtiden bli viktig, enav de stora fördelarna är blandannat att informationen lagras.Man kan se sändningarna frånbolagsstämmor vid en tidpunktsom passar en själv.Den passiva aktieägarensvalmöjligheterMånga aktieägare ägnar inte sinaaktier en tanke under flera år,utan noterar endast att aktieutdelningarnaflyter in årligen. Densom äger aktier i stora välkändaföretag har under de senasteår tiondena haft en gynnsam epokäven om de förhållit sig passiva.Att vara aktieägare är i mångaavseenden jämställt med t ex attvara fastighetsägare. Vissa skyldigheter,som att betala skatt,kan man inte förbigå. Önskvärdaförbättringar är frivilliga, tillexempel måla om fasaden, renoveraett badrum eller göra nyaträdgårdsanläggningar. Ingenkan tvinga en fastighetsägare attklippa gräsmattan eller ha snyggamöbler inomhus. På sammasätt är det med den personligaaktieportföljen. Ingen kan tvinganågon att äga vissa aktier eller attvara aktiv i ägandet.Ett passivt ägande kan emellertidmedföra att aktieportföljenfår en sammansättning som intealls längre uppfyller de mål manhar satt upp eller att risknivån ären helt annan än vad man frånbörjan hade tänkt sig. Företagenoch deras aktier förändras nämligenöver tiden.Den som inte vill ägna tid ochtankemöda åt aktieägandet, menändå vill få del av aktiemarknadensgynnsamma utveckling ochha kontroll, har goda möjlighetertill detta genom att anlita professionellaförvaltare.Aktiefonder är en sådan placeringsmöjlighet,och fondernabeskrivs närmare på annan platsi boken. Att köpa aktier i Investmentbolagär ytterligare en möjlighetatt bli delägare i mångaolika företag samtidigt. Investmentbolagenvill precis somaktiefonderna se till att värdetpå aktieinnehaven stiger i värde.Investmentbolagen är emellertidmer aktiva och är ofta med ochfattar beslut om större förändringari de företag som de ägeraktier i, de vill utöva makt. Detstörsta investmentbolaget påStockholmsbörsen är Investor,som är maktcentrum för Wallenbergsfären.Några exempel påstörre bolagsförändringar somde medverkat i är ASEA:s samgåendenmed Brown Boveri tillABB och Astras samgående medZeneca. Handelsbanksfärensinvestmentbolag heter Industrivärden.Den som har ett större kapital(vanligen över 500 000 kronor)kan få hjälp med en personligtutformad förvaltning av en bankeller fondkommissionär. Mestomfattande är diskretionär förvaltningdå hela förvaltningenöverlåts till banken, sedan vissariktlinjer beträffande risker ochmålsättning fastställts.Att äga aktier indirekt viaaktiefonder (det är ju fondensom är ägare till aktierna) kanliknas vid att bo i hyreslägenhet.En förvaltare sköter de praktiskafrågorna runt aktieägandet. Dendiskretionära förvaltningen ärdå som att ha en egen fastighets-▼A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N69

12ATT ÄGA OCH FÖRVALTA AKTIER▼Värdeförändring i en portföljVärdeförändringarna för aktierna kan göra att den från början väl balanserade portföljen får en kraftig slagsida.skötare. Bekvämligheten hardock alltid ett pris, de som förvaltarkapitalet vill ha ett arvodeför detta. Vanligen sätts arvodetsom en procentsats på det förvaltadekapitalet. Ett genomsnittför svenska aktiefonders årligaarvode är en (1,25) procent avfondspararens andelsvärde.Den aktiva aktieägarensåtgärderVill man vara en aktiv aktieägarefinns det mycket man kan göra.Genom att följa med i vad somhänder på aktiemarknaden ochförändringarna av den allmännaekonomiska miljön har mangoda möjligheter att skaffa sig enbättre förståelse om aktier. Aktiekunskap,helt enkelt.Det behöver inte vara tidskrävandeatt vara en aktiv aktie ägare.Det är både roligt och lärorikt attfölja med i sitt företags utveckling.Äger man aktier i de storavälkända företagen räcker vanligenden nyhetsrapportering somsker i radio, TV och på dagstidningarnasekonomisidor.Den som har en mer kortsiktigtinriktning för sina aktieplaceringarställs inför en betydligtmer krävande uppgift. Påkort sikt finns det många faktorersom kan påverka en aktiekurs,faktorer som inte alltid ser fulltlogiska ut, eller i vart fall inte kanhänföras till förändringar i ettvisst företag.Den som äger aktier i mindreföretag får också lägga ned lite70 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

ATT ÄGA OCH FÖRVALTA AKTIER121mer egen möda för att hålla siginformerad. Av utrymmesskältvingas media att sovra när de skarapportera om händelser i företageller referera deras ekonomiskarapporter. Som aktie ägare i dessamindre företag kan man såledesinte räkna med att kunna följavad som händer enbart genomradio, TV eller de stora dagstidningarna.En tidning skriverhellre om en aktierelaterad nyheti ett företag med hundratusentalsaktieägare än i ett företag medtusen aktieägare. Aktieägare ärju samtidigt tidningsköpare.Valet av aktier i aktieportföljenstyr således till vissa delar hurmycket tid man vill lägga ned påatt samla information. All kunskapoch information behövergivetvis inte komma från mediaeller från börsföretagen. Egnakunskaper och erfarenheter ären viktig komponent. Man kangenom sin utbildning, anställningeller fritidsintresse ha avsevärdakunskaper om vissa områdeneller om vissa företag. Det finnsknappast någon svensk som intehar kontakt med ett börsnoteratföretag, som kund, anställd, leverantör,konkurrent eller på andrasätt. Genom att koppla ihop deegna erfarenheterna med detallmänna nyhetsflödet om aktieroch företag kan man skaffa sig etteget beslutsunderlag.Det finns också informationsom man inte får använda sigav när man gör aktieaffärer. Densom sitter inne med viktiga uppgiftersom kommer att påverkaett företags aktiekurs är insideroch får inte köpa eller sälja aktierinnan den informationen ärkänd på aktiemarknaden. Företagsledningoch anställda medspeciell insyn är tydliga insiders.Men även affärskontakter ochandra personer kan få vetskap iförväg om speciella förhållandenoch betraktas då som insiders.Den som får information frånen insider får inte heller utnyttjadetta för att köpa eller sälja aktieri det specifika företaget.Företagen förändras ochpåverkar aktieportföljenFöretagen förändras ständigt ochdet gäller också deras ekonomiskaomvärld. Allt detta påverkaraktiekurserna och därmed våraaktieportföljer och deras sammansättning,även om vi inte hargjort några köp eller försäljningarav aktier under en period.Det finns alltså skäl att se överaktieportföljen regelbundet,minst en gång om året och gärnaoftare. Den samling aktier somvi en gång köpte kanske inte allslängre motsvarar den målsättningsom vi hade.En aktieportfölj behöver förnyasregelbundet, vissa aktierbör kanske säljas och ersättasmed andra. Hur man kan tänkanär man fattar säljbeslut tas upp iett eget kapitel i boken. Hur manväljer köpvärda aktier behandlasi ett annat kapitel. Köp- och säljbeslutär aktiva val som aktieägarenbör göra. Oavsett om vi vill deteller inte, kommer vi att tvingastill ställningstaganden lite då ochdå. Andra större aktieägare i företagetkan komma med förslagsom kräver åtgärder från oss.Andra aktieägares önskemålpåverkar även ossEn nyemission som riktas tillde befintliga aktieägarna, innebäratt vi kan satsa nya pengari företaget. Ingen aktieägare ärtvungen att satsa nya pengar,men vi är tvungna att ta ställningtill förslaget. Anser vi att förslagetär rimligt, att vi har ekonomisktutrymme att vara med och attinga bättre placeringsalternativfinns just nu – då kan vi vara medi nyemissionen. Väljer vi att avståbör vi annars sälja de teckningsrättersom tillfaller oss som ägareav de befintliga aktierna. Säljer viinte dessa teckningsrätter förfallerde som värdelösa.Ett förslag om avknoppningav ett dotterbolag kan komma.Mer om detta i kapitlet Börsintroduktioner.Om det är en renavknoppning får vi aktier i ett nyttbolag utan särskilda åtgärder.Men vi ska ändå ta ställning tillom det nya innehavet uppfyllervåra krav. Ett exempel var läkemedelsföretagetAstraZenecasutdelning av aktier i Syngenta,ett bolag som är verksamt inomagrokemi. När vi köpte aktier engång i Astra eller Zeneca var detkanske inte jordbrukskemi somlockade oss. Vi kan då välja attsälja aktierna i det avknoppadebolaget.En avknoppning (egentligen▼A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N71

12ATT ÄGA OCH FÖRVALTA AKTIER▼börsnotering av dotterbolag) skaföregås av ett prospekt och där skavillkoren för aktieägarna framgå.Varje aktie i det avknoppandebolaget (moderbolaget) får enutdelningsrätt. En avknoppningbehöver inte vara helt gratis föraktieägarna i moderbolaget.Det är vanligt att moderbolagetsaktieägare erbjuds att tecknaaktier till ett förmånligt pris närett dotterbolag ska börsnoteras.Vi aktie ägare ska ta ställning tillom vi vill skjuta till nya pengaroch om det avknoppade bolagetär tillräckligt intressant att varadelägare i. Ibland kan det varaså att det avknoppade bolagetintresserar oss mer än moderbolaget,då kan vi efter att vi fåttde nya aktierna, sälja aktierna imoderbolaget (som knoppadeav dotterbolaget). Ägandet imoderbolaget var kanske i självaverket en planerad väg för oss attbli delägare i det nya börsföretaget?Förslag från styrelsen omsamgående med ett annat företagkräver också aktieägarnassamtycke, åtminstone om detinnebär att nya aktier ska emitteras.Ett vanligt företagsköp somfinansieras med lån kräver inteaktieägarnas godkännande.Uppköpsbud på aktiernaEn helt utomstående part kankomma med erbjudande somkräver aktieägarnas godkännande.Ett uppköpsbud kan kommapå samtliga utestående aktier idet företag vi är aktieägare i. Oftaär budet redan förankrat blandföretagets stora aktieägare, förhandlingarhar ägt rum i det tystaoch man har enats om villkor somverkar rimliga. Då kan styrelsenrekommendera aktieägarna attanta uppköpsbudet.Det är dock inte alltid somköparen erbjuder kontant betalningför aktierna, ofta kan köpeskillingenvara nyemitteradeaktier i det uppköpande bolagetsom erbjuds. Som aktieägaretvingas vi ta ställning till budet.1. Erbjuds kontant betalning skavi avgöra om priset är rimligt.Ter sig priset för lågt kan detinträffa att ytterligare en budgivareger sig till känna, som ärvillig att erbjuda ett högre prisför aktierna. Som aktieägarehar vi hamnat i en budstrid därflera köpare tävlar om att fåköpa våra aktier.2. En köpare vill äga hela företaget,dvs samtliga aktier närdenne riktar ett bud på aktierna.När köparen når över 90procents ägande kan dennebegära att resterande aktiertvångsinlöses. Har vi ännu intesålt våra aktier tvingas vi attgöra det vid tvångsinlösen.3. Om köparen erbjuder betalningmed aktier i det egna företagetstår vi inför samma beslut somvid en börsintroduktion. Vill viha de nya aktierna i ut byte motde som vi äger? Gillar vi detköpande företagets affärsidéoch är det ett rimligt pris vi fårför våra aktier?Ett uppköp tar tid att genomföra,det finns till exempel krav påatt köparen tar fram ett prospekt.Köparen ska inte kunna undanhållaviktig information om värdeni det företag denne vill köpa.Ett gruvföretag som lägger ettbud på ett annat gruvföretag skatill exempel inte kunna utnyttjaatt det uppköpshotade företagetgjort ett viktigt mineralfynd somde egna aktieägarna ännu intefått vetskap om, medan köparenhar vetskap om fyndet. Det voreatt lura aktieägarna att sälja sinaaktier för billigt.Under tidsrymden från det attbudet lagts till dess svarstidenlöpt ut för aktieägarna kan mansom aktieägare välja att sälja sinaaktier direkt över börsen. Aktiekurseni det uppköps hotadeföretaget brukar stiga redan närbudet presenteras. Som aktieägarebehöver man inte vänta iflera veckor utan kan sälja sinaaktier över börsen innan uppköpetslutförts.Till aktieägandets uppgifterhör även skattefrågorna, i etteget kapitel behandlas en del avdessa. En klok inställning är attvälja och hantera aktier på aktiernasegna meriter, skattefrågornafår hanteras för sig.72 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

ATT ÄGA OCH FÖRVALTA AKTIER12A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N73

FOTO: PETER NORDAHLAtt bygga upp en aktieportföljär som att bygga ett eget hus.Att bara köpa aktier inom enviss bransch är som att byggaett hus med flera kök eller fleravardagsrum men inget mer.74 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

13Att fatta beslut om att köpa aktierDet finns otaliga metoder att välja aktieroch många har visat sig vara lyckosamma.I en gynnsam omgivning, somden stigande kursutvecklingen de senastedecennierna, har det funnits gott omtillfällen att göra bra aktieplaceringar.För en vanlig aktieägare är detrimligast att ha ett portföljtänkandepå sina aktieplaceringar.Då kan man gardera sig motmissräkningar. Det finns såledesgoda anledningar att följa degyllene råden som tidigare harbeskrivits.När man bygger upp en aktieportföljkan man likna det vid attbygga ett eget hus. Det behövsflera olika slags rum för att vardagenska fungera. Köper manbara aktier inom en viss branschkan det liknas med att bygga sjukök eller nio vardagsrum, meninget mer.Ett portföljtänkandeinnebär att:● Vi har en målsättning med vårttotala aktieinnehav och enuppfattning om hur lång tid viska ha aktieportföljen. Vill vi iförsta hand ha tillväxt eller ärdet säkra inkomster som är viktigast?● Vi har en uppfattning om denegna riskvilligheten. Kan vi tålaatt värdet på våra aktier sjunkeribland?● Vi gör en grov fördelning ochser vilka olika typer av aktier,eller branscher/sektorer somvi bör placera i för att det skamotsvara målen och riskprofilen.● Därefter väljer vi aktier frånde olika sektorerna, till exempelmed hjälp av nyckeltal, rådfrån andra eller egna analyser.Det är precis dessa frågor somde professionella förvaltarnaägnar sin tid åt. Placeringshorisonten(tiden för hela ägandet)är nog den enda fråga som ärenkel att avgöra för dem, för enaktiefond eller förvaltare av pensionsmedelär det ”evigheten”som gäller. Fondens riskprofilbestäms genom jämförelse motnågot index. Vi kan också jämföravår aktieportfölj mot ett index,men vi behöver förstås inte göradet.Innan vi väljer aktier kan vibekanta oss med de olika branschernaeller sektorerna på börsen.Man kan dela in börsensföretag på flera olika sätt. Detvanligaste är att sammanföraföretag inom samma branschtill en avdelning eller grupp. Närman har en grupp jämförbaraföretag är det lättare att välja denaktie som har bäst nyckeltal ellerde (enligt vår åsikt) bästa framtidsutsikterna.Tidigare indelades börsen ibranscher som verkstad, skogsindustri,investmentbolag etc.Den branschindelningen kanman fortfarande se i vissa börstabeller,men det blir allt vanligareatt man använder den nyaindelningen som visas i tabellenpå nästa sida, en internationellindelning. För stora förvaltare,svenska och utländska, blir detallt vanligare att välja aktier frånen viss bransch och man villkunna välja aktier i olika länder.Då vill man också ha aktiernagrupperade på samma sätt.Den internationella indelningenger i vissa fall en märkligfördelning när man ser på debörsvärden som branschen harpå Stockholmsbörsen. BranschenEnergi omfattar energiutvinnandeföretag som knappastfinns på Stockholmsbörsen. Detsamma gäller Kraftförsörjning▼A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N75

13ATT FATTA BESLUT OM ATT KÖPA AKTIER▼Stockholmsbörsens branschindelning och nyckeltal våren 2007Bransch Värde mdr Andel av börsens värde % Direktavkastning % P/E-tal Kurs/JEK %Energi 63 1 0 48 223Material 247 5 4,9 14 237Industrivaror och tjänster 1325 28 2,9 19 423Sällanköpsvaror och tjänster 680 14 2,7 22 1039Dagligvaror 102 2 2,7 25 1507Hälsovård 246 5 2,3 15 581Finans 1247 26 3,5 8 183Informationsteknik 500 11 1,9 16 382Telekom 309 7 2,8 15 264Totalt 4719 100 2,9 14 367Våren 2007 hade Stockholmsbörsen ett totalt värde på drygt 4 700 miljarder. Av tabellen kan man utläsa att företagen hadeett eget kapital på 1285 miljarder kronor (4719 miljarder dividerat med 367 procent). Aktieägarna får aktieutdelningar på 137miljarder (4719 miljarder multiplicerat med 2,9 procent). Innevarande år (2007) väntas företagen redovisa en nettovinst efterskatt på 337 miljarder (4719 miljarder dividerat med p/e-talet 14). Källa Affärsvärlden maj 2007.som saknar representanter påStockholmsbörsen. I andra länderär emellertid båda branschernatämligen stora och viktiga.Branschen Material innefattarstål- och metallföretag samtskogsföretagen. BranschenIndustrivaror och tjänster innefattarde stora verkstadsbolagen,men även byggföretag, transportföretagoch tjänsteföretag. Dengemensamma nämnaren är attde i huvudsak har företag somkunder.Sällanköpsvaror är, precissom hörs på namnet, tillverkareav varor som man inte köpervarje dag. Electrolux, H&M ochClas Ohlson finns till exempel iden branschen. I branschen Dagligvarorfinns däremot Axfood,Swedish Match, Cloetta Fazeroch Sardus (smörgåspålägg).Hälsovård är förutom AstraZeneca även företag inom medicinskteknik, vårdbolag ochforskningsföretag.I branschen Finans och fastighetfinns även investmentbolagen,fondkommissionärer ochde som sysslar med finansiellatjänster, till exempel Carnegie.Informationsteknik innefattarIT-konsulter, programvaruföretagoch sådana som tillverkar vissutrustning, till exempel Ericssonoch Nokia. I branschen Telekomoperatörerfinns bland annatTelia Sonera och Tele2.På Stockholmsbörsen finnsäven vissa utländska företagsaktier noterade, till exempelAstraZeneca, TietoEnator, StoraEnso, ABB och Autoliv. NärStockholmsbörsens värde beräknasingår endast de aktier som ärregistrerade i Sverige.Detta är viktigt då man beräknarförändringar totalt (OMXSindex)eller för bransch index (sekapitel om index).Svenska företag kan ha enstor andel utländska ägare, meneftersom företaget är registrerat iSverige ingår värdet av samtligaföretagets aktier när börsvärdetberäknas på Stockholmsbörsen.Detta gäller till exempel för TeliaSonera och Nordea, som båda harmånga finländska aktieägare.Branschindelningen har ändratsför att man lättare ska kunnajämföra företag sinsemellanoch i synnerhet med utländskaalternativ. En komplikation närman ser på nyckeltal för en vissbransch är att några företag ärmycket stora (i börsvärde). Förändringarför något av de storaföretagen påverkar kraftigt siffrornaför hela branschen.Så här såg de allra största företagenut vid samma tidpunkt, seovan till höger.76 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

ATT FATTA BESLUT OM ATT KÖPA AKTIER131De tolv största börsbolagenBörsvärde mdr Bransch Direktavkastning % P/E-tal Kurs/JEK %Ericsson 419 Informationsteknik 2,12% 14,6 300Hennes & Mauritz 357 Sällanköpsvaror 3,12% 27,1 1 140Volvo 318 Industri 3,51% 18,3 350Nordea 298 Finans 4,01% 11,8 200Teliasonera 242 Teleoperatörer 7,53% 13,6 210Atlas Copco 166 Industri 2,04% 20,3 1150S E Banken 155 Finans 2,88% 12,0 200Sandvik 150 Industri 3,01% 16,3 540Scania 141 Industri 2,50% 17,6 570Svenska Handelsbanken 131 Finans 4,07% 10,9 180Investor 130 Finans 2,92% 80AstraZeneca 129 Hälsovård 3,43% 13,1 520Dessa tolv börsbolag svarade för mer än hälften av Stockholmsbörsens totala börsvärde. Förändringar i dessa aktiers kurserpåverkar nyckeltalen för hela börsen och i ännu högre grad de branscher som bolagen placerats i. Observera att Astra Zenecasbörsvärde bara avser de knappt 25 procent av aktierna som finns noterade på Stockholmsbörsen.Källa JCFFöretagen i tabellen finnsbåde inom tillväxtbranscher ochi mer mogna branscher. Detta föross in på tanken att dela in företagenefter deras karaktär, snarareän branscher. Det är lättast attförstå karaktären om man sättermotsatspar mot varandra.Fokuserade företag ellermed bred verksamhetSpecialisering är en tydlig ochlångsiktig trend, som har accelereratdet senaste decenniet.Grundtanken är att det är lättareatt vara bra på en eller ett parsaker, än att vara världsmästarepå allting. Många företag knoppardärför av sidoverksamhetertill aktieägarna och koncentrerarsig på kärnverksamheten, detsom de är riktigt bra på. Biltillverkarnaär tydliga exempel pådetta. Världens största biltillverkare,General Motors, tillverkadeförr i tiden även skruvar ochglödlampor som skulle användasi bilarna. Numera läggs alltmer av konstruktionsarbetetoch tillverkningen ut på underleverantöreroch för vissa bilmodellersköts sammansättningen(biltillverkningen) av friståendeföretag. GM koncentrerar sigpå design, marknadsföring ochfinansiering. Den svenska biltillverkarenVolvo koncentrerarverksamheten till ett fåtal områden(lastvagnar, entreprenadmaskineroch flygunderhåll).På den svenska börsen blirallt fler företag fokuserade. Inteminst på grund av att ett flertalav de avknoppade bolagen börsnoteras.Det är ett önskemål frånde stora aktieägarna att företagenska renodla verksamheten. Destora aktieägarna kan själva komponeraen portfölj med aktier frånolika branscher, precis med densammansättning som de önskar.De fokuserade företagen finnsinom många olika branscher ochhar inga speciella nyckeltal somgör att en aktieplacerare kan seatt företaget är fokuserat. Det ären egenskap som man får lista utpå annat håll.Riskerna med en fokuseradverksamhet är att resultatet blirberoende av ett fåtal faktorer.Flera företag vill därför ha fleragrenar som sinsemellan kanbalansera varandra. En starkhuvudägare kan till exempeltycka att ett jämnt resultat är värtatt eftersträva.Två grupper företag har somaffärsidé att äga andra företag,Investmentbolag och Förvaltningsbolag(bolagen har främstskatteskillnader), och har därförav naturen en bred inriktning.De äger aktier i andra företagoch har vanligen små egna vin-▼A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N77

13ATT FATTA BESLUT OM ATT KÖPA AKTIER▼Tillväxtaktier eller inkomstaktierTillväxtföretag befinner sig vanligenpå marknader som växer.I dag är det IT, Telekom ochbioteknik som pekas ut som destora tillväxtsektorerna.Men det är inte alldeles självklartatt ett tillväxtföretag finnsi en växande bransch. Hennes& Mauritz växer till exempeltrots att konfektionshandelninte är någon uttalad tillväxtbransch,det är knappast någonbrist på kläder. Förändringar iomvärlden kan också medföraatt branscher och bolag sombetraktades som närmast stillaståendefår ett uppsving. Detgäller till exempel gruv- ochråvarusektorn som gynnats aven kraftigt stigande efterfråganfrån Asien. Det kan såledesfinnas tillväxtnischer här ochvar, även i branscher som ärmer mogna. Andra företag kanskapa tillväxt genom att köpaupp branschkollegor, Securitasvar ett exempel på detta, liksomSecuritas tidigare dotterbolagAssa Abloy.Vad aktieplacerare letarefter hos tillväxtaktier är ganskasjälvklart, tillväxt i omsättningmen först och främst tillväxti vinst per aktie. Att företagenska öka sina vinster är önskemålet,åtminstone inom överskådligframtid. Placerarna kanha överseende med en svagarevinsttillväxt inom en nära framtid,bara vinsten ökar senare.Kassaflödesanalyser är denvanligaste värderingsmetodenför tillväxtföretag, men ävenp/e-talen ger vägledning omaktierna.Placerare som vill ha in komster(aktieutdelningar) hellre änstora kursökningar studerarnyckeltalet som visar aktiensdirektavkastning. Höga aktieutdelningarbrukar företaglämna som inte har storaexpansionsmöjligheter, de ärmer mogna företag. De vinstersom de mogna företagen redovisardelas i högre utsträckningut till aktieägarna som får möjlighetatt placera det frigjordakapitalet på annat håll.ster och bedöms därför inte medledning av p/e-tal eller andravinstbaserade nyckeltal. I ställetär det substansvärdet somaktieplacerarna ser på, alltsåsumman av deras aktieinnehavdividerat med antalet aktier iInvestmentbolaget. Stiger kursernapå Investmentbolagetsaktieinnehav så stiger substansvärdet.På aktiemarknaden sätterman en rabatt på substansvärdet.Orsaken till denna rabattär flitigt omdiskuterad, men denvanligaste förklaringen är attaktiemarknaden inte riktigt litarpå att investmentbolagen sertill värdetillväxten i första hand.Många av investmentbolagen ärsamtidigt maktcentrum för olikaföretagssfärer och kan ha andraintressen att bevaka än värdetillväxtenpå kort sikt.Cykliska eller stabilaDe flesta företag påverkas avkonjunkturen, men i olika höggrad. De cykliska företagen harstora fasta kostnader medanefterfrågan på deras produkterföljer konjunkturen. Det betyderi sin tur att priserna på produkternavarierar kraftigt, menkostnaderna varierar inte likamycket. De cykliska företagensresultat svänger mycket kraftigtav den anledningen. Skogsindustrin,stål- och annan basindustriräknas till de cykliska. Men ävenflera företag inom den tungaverkstadssektorn kan räknas dit.På börsen reagerar de cykliskaaktierna 6–9 månader innanresultaten börjar att svänga, vilketberor på att aktieplacerarnahåller utkik efter andra signalerän företagens resultat. Det kanvara förändringar av råvaruprisereller andra indikatorer somförebådar en omsvängning. Iett längre perspektiv kan mannaturligtvis beräkna ett någorlundakorrekt värde även för encyklisk aktie, ofta finns företagen78 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

ATT FATTA BESLUT OM ATT KÖPA AKTIER131i ganska mogna branscher medlägre tillväxt. På aktiemarknadenreagerar man kraftigare och decykliska aktierna är ofta antingenövervärderade eller undervärderade.Motsatsen är de stabila aktierna,som vanligen hittas i branscherdär efterfrågan inte varierarspeciellt mycket. Företag somförser oss med livets nödtorft ärvanligen stabila. Livsmedelsföretagoch läkemedelsbolag är braexempel, fastighetsbolag meden stor andel bostäder kan varaytterligare exempel.Stora eller småDet är lättare för ett litet företagatt växa än för ett stort. Småföretag är vanligen mycket merfokuserade än stora företag. Detfinns således flera fördelar somsmåbolagen har, nästan oavsett ivilken bransch de befinner sig i.Till de negativa sidorna höratt efterfrågan på aktier i småbolagtidvis är svag. De stora placerarnaundviker de små bolagenoch småbolagen kan av denanledningen få svårt att få in nyttkapital för att expandera. Generelltsett är aktier i småbolag lägrevärderade jämfört med betydligtstörre branschkollegor. Såvidainte det lilla företaget råkar hanågon unik produkt eller någotannat som är unikt.Bevakningen från media ochanalytiker av småbolag är sämre,det kan därför vara svårare att fåinformation om vad som händer.Ofta finns det en eller fleraNär en persontycker att aktien”är köpvärd finnsdet en annan som tyckeratt det är ett bra tillfälleatt sälja aktien. Som stödför sina beslut har degjort olika analyser ochkommit fram till olikaslutsatser.”huvudägare i småbolagen och dekanske inte driver företagen likaprofessionellt som ledarna i destora företagen gör.Det är inte alltid som aktiemarknadenär negativ till desmå företagen, i synnerhet intetill företag som befinner sig isnabbväxande branscher. Ochäven stora företag har börjat somsmå, det kan ske en omvärderingav ett litet bolag som är på vägatt växa upp. Hennes & Mauritz(H&M) betraktades ännu i mittenav 1990-talet som alldelesför litet för att stora aktieplacerareskulle köpa aktier. I mittenav 1990-talet ändrades synen påH&M och sedan dess har aktienstigit med flera tusen procent.Projektbolag ellervinstgivande företagProjektbolag är en sammanfattandebenämning på företag somfinns inom flera olika branscher,vanligen forskningsintensivaverksamheter eller åtminstoneunder uppbyggnad. På senare tidhar flera projektbolag inom IT,Internet, Telekom och bioteknikbörsnoterats. Den gemensammanämnaren är att företagen gårmed förlust eller visar en blygsamvinst i dag, men i framtiden hägrarstörre vinster. På den gamlagoda tiden (för flera år sedan)fick ett företag vänta med attbörsnoteras till dess man kundevisa vinst. Aktiemarknaden varinte beredd att ta de stora riskersom finns med projektbolag.Projekt har alltid bedrivits, detär inget nytt. Fortfarande drivsde flesta projekt inom de storaföretagen och blir till nya produktereller tjänster som förnyarde stora företagen. Och massorav projekt läggs ned då förutsättningarnaför lönsamhet aldrigkommer att uppnås.Ibland finns det gott om riskvilligtkapital på aktiemarknaden.Många entreprenörer får då möjlighetatt finansiera uppbyggnadenav företaget via börsen.För vinstgivande företagmåste aktieägaren ställa sigföljande frågor:● Hur snabbt kommer företagetatt växa?● Kommer lönsamheten att bestå,eller rentav förbättras?▼A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N79

13ATT FATTA BESLUT OM ATT KÖPA AKTIER▼En aktieägare i ett projektbolagfår dessutom ställa följandefrågor:● Får företaget fram sin produkteller tjänst?● Finns det en marknad för den?● Har företaget försäljningskanalernaför att få ut produktenpå marknaden?● Räcker finansieringen till föratt företaget ska nå hela vägenfram till färdig produkt ochlansering på marknaden?Det finns alltså betydandeosäkerheter i ett projektföretag.Som vi tidigare har behandlat ärosäkerhet (risk) något som enaktieägare vill ha ersättning för,dvs rabatt på aktiens pris. Attfastställa rabatten ställer till problemdå företagen visar förlustoch de vanliga nyckeltalen inteär anpassade till att värdera förlustbolag.För att få en rabatt måste manförst ha ett värde att utgå från.Aktiekurserna för projektbolagblir därför osäkra och mer styrdaav utbud och efterfrågan än förandra börsbolag. De stora aktieplacerarnapå börsen är endasti undantagsfall engagerade iprojektbolag och bevakningenav företagen är sporadisk frånmedia och analytiker.Den stora lockelsen i ett projektbolagär förstås att en produktkan bli en framtida succé, attdagens förlust ska kunna vändastill enorma vinster längre fram.Professionella investerare vetatt flertalet projekt kommer attgå under i olika utvecklingssteg.Deras metod för riskspridning ären omfattande branschkunskapoch ett flertal aktieplaceringarangränsande till den verksamhetsom projektbolaget har. Hagelskottsnarare än precisionsskytte,således.AktierådDet är klokt att lyssna på råd, detgäller även vid aktieköp. Ännuklokare är att försöka få råd frånflera olika rådgivare om en vissaktie. Finns det flera samstämmigaråd från analytiker, som ägnarsin tid åt att följa vissa bolag ellerbranscher, är det bra. Råden skaavse ungefär samma aktiekurs.Om ett köpråd ges när aktienstår i 100 kronor och den går upptill 150 kronor är det knappasttroligt att samma omdöme ges.Aktieråd kan vara en färskvara.Till saken hör dock att de flestaråd som kommer allmänhetentillgodo är köpråd. Detta skaparmer affärer för banker och mäklarfirmornaoch det är på aktieaffärernade lever, inte på att geaktieråd. De verkligt initieradeoch exklusiva råden får vi inte tadel av. Det finns stora placeraresom betalar för dessa råd, eller såhar de egna experter som följervissa aktier och branscher.Råden vi får kan vara följande:Starkt köp – Kunderna uppmanasstarkt att köpa aktienKöp – Aktien är köpvärdÖka/ackumulera – Fyll på portföljenmed aktien, fördelat överen periodBehåll – Gör ingenting (vissa uppfattardetta som ett säljråd)Minska – Sälj en del av aktieinnehavetfördelat över en tidSälj – Aktien är inte värd sitt prisoch bör säljasEn analys ska motivera ställningstagandetoch helst förklarapå ett bra sätt hur analytikernkommit fram till sin slutsats.Även om man inte håller medom slutsatserna är det läroriktatt läsa analyser, det skapar ökadförståelse för bolaget och aktien.Det är aktien som värderas,inte företaget i sig självt. Ävenaktieägare som placerat i ettbra och välskött företag kan fåen säljrekommendation. Aktienkan vara för högt prissatt i förhållandetill de förutsättningar somannars råder.Varför fungerar slumpen?Apor, hundar, pilkastare ochandra ”aktieplacerare” lyckasofta överträffa experter i olikatävlingar som gäller korta aktieplaceringar.Hur kommer detsig? Det finns två huvudskäl: Allaaktier är från början ”rätt” prissatta.Varje gång någon köperen aktie finns det en annan partsom säljer aktien. Köparen ochsäljaren drar precis motsattaslutsatser. När en person tyckeratt aktien är köpvärd finns deten annan som tycker att det ärett bra tillfälle att sälja aktien.Som stöd för sina beslut har degjort olika analyser, men kommitfram till olika slutsatser. Så80 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

ATT FATTA BESLUT OM ATT KÖPA AKTIER13fungerar en marknadsekonomi,det gäller inte bara aktier.Kortsiktiga svängningar ärnäst intill omöjliga att förutspå.Ju kortare tidshorisont, destomer slumpartade kan utfallenbli. Det finns knappast någraexperter som kan förutsäga vilkenkurs en viss aktie kommer attha nästa dag, såvida han inte sitterinne med någon speciell ochkurspåverkande information.Experterna ställer alltså upp ifel slags tävling. Deras kunskaperger inga reella fördelar på kortsikt.Kan man använda slumpennär man väljer aktier?Eftersom alla aktier är rätt prissattabehöver man inte ta alltförstora risker även om slumpen fårsköta urvalet, kanske man kundetro. Men som ni minns från föregåendekapitel är det stora flertaletav de noterade företagenmycket små. I ett slumpmässigturval har de små företagensamma chans att bli valda somett stort företag. En slumpmässigtutvald aktieportfölj får därfören överrepresentation av småföretag. Det behöver i sig självtinte vara dåligt, men portföljenkommer att skilja sig från börsensgenomsnitt (index).Sammansättningen av aktier,olika branscher etc, har maningen kontroll över när slumpenfår råda. Och som tidigarebeskrivits finns det mycket storaskillnader mellan olika företagoch skilda branscher.A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N81

FOTO: PETER NORDAHLLåt inte din aktieportföljbli beroende av ett endabolags aktie. Det ökarportföljens totala risk.82 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

14Att fatta beslut om att sälja aktierDet är normalt att ompröva sitt ägandeav aktier med jämna mellanrum.Det som vanligen får oss att reagera ärom företagets resultat försämras. Detkan även vara andra förändringar somut löser säljbeslutet, företaget kan ha fåttnya huvudägare eller ändrat inriktningsedan vi köpt aktien för en tid sedan.Konkurrenternas agerande kan också haförsvårat för företaget eller andra viktigaförändringar kan ha inträffat på företagetsmarknad.Ett säljbeslut är många gångersvårare att fatta än ett köpbeslut.När vi köper en aktie gör vivissa antaganden, analyser ellerframtidsbedömningar i övrigt.Vi har lagt ned tankemöda på attfatta ett bra beslut och en del harkanske berättat för vänner ochbekanta om sitt aktieköp. Ett säljbeslutkan bli lite av en prestigefråga.Då kan det vara en jobbigprocess att komma fram till attaktien bör säljas, många duckarför frågan och väntar på att detska rätta till sig. De hoppas atten aktie som sjunkit i värde skavända uppåt igen och täcka denpotentiella förlusten. Det ärett vanligt misstag som mångaaktieägare gör, att låta förlustaktierligga kvar i portföljen iavvaktan på att turen vänder.Men det är inte bara aktier somsjunkit i värde som kan kräva ettsäljbeslut.Stigande stjärnorSka man verkligen sälja aktiersom stigit i åratal och som vi trorska fortsätta uppåt? Normaltsett är det en bra strategi att låtade framgångsrika aktierna växavidare. Så länge de behålls ut lösesingen skatt på reavinsten. Detkan dock finnas tillfällen då mankan överväga försäljning av endel av de framgångsrika aktierna.Efter flera års uppgång kan detfinnas en aktie som väger myckettungt i portföljen. Portföljen kanha fått en kraftig slagsida och därigenomökat portföljens totalarisk genom sitt stora beroendeav ett enda bolags aktier. Aktieägandeär inte digitalt, antingen– eller, det går att sälja en del avaktieinnehavet. Behåller man en”stjärna” som svarar för mer än30–40 procent av hela aktieportföljensvärde ska man vara medvetenom att man valt en högrerisknivå. Det behöver inte varafel, men man ska som sagt varamedveten om det.Aktier som det ”aldrighänder något med”Det är tyvärr vanligt att vi samlarpå oss aktier som inte visar denutveckling som vi hade hoppatspå. Om vi bara jämför dagsvärdetpå aktierna med det pris vi betaladeen gång i tiden är det lätt attmissa att aktiens utveckling harstått stilla. För att upptäcka destillastående aktierna bör vi göraen genomgång, minst en gångvarje år, och se på de olika aktiernasprocentuella förändringar.Stillastående aktier bromsar helaaktieportföljens tillväxt och detär den totala tillväxten som ärintressant.Genom att föra statistik ochse på de procentuella förändringarnafår vi ett beslutsunderlag.Även om vi väljer att behållaaktien får vi tillfälle att fundera▼A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N83

14ATT FATTA BESLUT OM ATT SÄLJA AKTIER▼igenom det. Vi får möjlighet attgöra en förändring i lugn och ro,inte under press eller panik.Aktier som sjunkertill bottenDet är lätt att säga att vi aldrigskulle ha köpt dessa aktier. Allaaktieplacerare, professionellaoch privatpersoner, gör misstagoch det tillhör verkligheten påaktiemarknaden. En sak skiljerdock proffsen från andra: redannär de köper en aktie sätter deupp en gräns för hur mycketaktien får sjunka. Skulle aktiennå den gränsen säljer de densnabbt. Inget hindrar oss från attanvända proffsens strategi, denär fri för alla att använda och intesärskilt svår att tillämpa. Men detgäller att besluta sig.Om vi trots allt skulle ha enaktie som sjunkit mycket kraftigt,kanske 70, 80, 90 procent. Då villvi kanske helst glömma aktiensexistens. Men att glömma bortaktien är den sämsta strategin,dvs att inte göra någonting alls.Det finns två alternativa vägaratt gå:1. Bita i det sura äpplet och taförlustenDå kan vi samtidigt passa på attsälja några av de vinstgivandeaktierna och få fram en reavinstsom vi kan kvitta mot reaförlusten.De framgångsrika aktiernasom vi sålde kan vi köpa tillbaka,men vi får då ett högre anskaffningsvärdepå dessa och därmeden lägre reavinst när de slutgiltigtDet är ett vanligtmisstag som”många aktieägaregör, att låta förlustaktierligga kvar i portföljeni avvaktan på att turenvänder.”säljs någon gång i framtiden. Attsälja en aktie och köpa tillbakaden kallas för att ”vända” aktien.2. Vänta på en kursuppgångVi kan dock passa på att ta framreaförlusten, sälja aktien ochköpa tillbaka den. Samtidigtsäljer vi aktier med reavinst såatt reaförlusten kan kvittas, föratt därefter köpa tillbaka aktien(om vi tror på den lika starkt). Vigör två vändningar, en för förlustaktienoch en för vinstaktien. Detviktiga är att vi gör affären medreaförlust och affären med reavinstsamma år eftersom skattemässigkvittning måste görasunder samma år. Se även kapitletBeskattning av aktier och kapital.84 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

ATT FATTA BESLUT OM ATT SÄLJA AKTIER14A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N85

FOTO: PETER NORDAHLAtt handla aktier överInternet är billigare och kanockså vara roligare.86 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

15Aktieaffärer över InternetVi gör inte bättre aktieaffärer bara för attvi använder Internet, men vi får tillgångtill en rad hjälpmedel och nya informationskanaler.Kostnaderna för våra aktieaffärerblir också lägre och många tyckeratt aktieaffärerna blir roligare. Vi kanockså följa hur vår köp- eller säljorderförlöper och när avslut görs.De tekniska förutsättningarnaär att vi har tillgång till dator,modem, Internetförbindelseoch ett avtal med en Internetmäklare.Det är samma typ avOrderläggning och orderdjupavtal som måste träffas medInternetmäklaren som med enbank eller vanlig fondkommissionär.Utöver själva kundavtaletska ett särskilt avtal tecknas omOrderdjupet visar vad köpare respektive säljare just nu anser vara ett riktigt, ellerrimligt, pris för aktien.man vill ha möjlighet att belånaaktierna som finns i depån, villman handla med optioner krävsytterligare ett avtal.Internetmäklaren förser ossmed ett användarnamn och ettlösenord. Lösenordet kan vi iallmänhet senare ändra och detär viktigt att hålla sitt lösenordskyddat. Via Internet kan mäklareninte identifiera oss på annatsätt än med lösenordet.Bankerna och Internetmäklarnahar omfattande säkerhetsrutinersom kringgärdar handeln,det är närmast en myt attdet skulle vara mer osäkert attgöra aktieaffärerna över Internetjämfört med hos en traditionellmäklare. Pengar som du vill ta utfrån ditt konto hos Internetmäklarenkan bara föras till ett i förväganvisat konto (ditt eget). Finansinspektionensom övervakar allamäklare och banker kräver attalla transaktioner som görs skakunna spåras och att man skakunna göra en rekonstruktionom något inträffar. Ingen skakunna göra intrång hos en Internetmäklareoch förbli anonym.Precis som andra banker ochmäklare måste Internetmäklarnaha försäkringar som hållerkunderna skadeslösa.Det är samma beslut om köpoch försäljning som ska fattasnär man gör aktieaffärerna överInternet. Det är inte där skillnadenligger. Skillnaden ligger i den▼A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N87

15AKTIEAFFÄRER ÖVER INTERNET▼så kallade orderläggningen (somsnart förklaras) och framför allt imöjligheterna att hämta in information.Direkt på din dator fyller dui alla uppgifter kring aktieköpeteller försäljningen, aktieslag ochantal och den limit som du sätterför affären. Limiten är alltså dethögsta pris du vill betala om duär potentiell köpare till en aktie,respektive det lägsta pris du kantänka dig att sälja en aktie för.Fyller du inte i uppgifter om limitutförs ordern till den aktiekursDet är närmast enmyt att det skulle”vara mer osäkertatt göra aktieaffärernaöver Internet jämförtmed hos en traditionellmäklare.”som råder för tillfället (bäst möjligt).Du anger också hur längedin order ska gälla och genomförsinte affären inom den tidenförfaller ordern.Vi lägger ordern själva, menaffären förmedlas fortfarande aven bank eller fondkommissionäroch själva affären (avslutet) görsautomatiskt i börsens system.Hos Internetmäklaren har vitillgång till färska börskurser, ochvi kan även se orderdjupet innanvi lägger vår order. Orderdjupetvisar hur många aktier som finnstill salu just nu och till vilka kursersäljarna är beredda att säljadessa. Orderdjupet visar ocksåhur många aktier köparna är villigaatt köpa just nu och till vilkakurser.Information på InternetDet finns hur mycket informationsom helst att hämta viaInternet, den ligger lagrad påmiljontals servrar runt om ivärlden. Information om aktieroch företag är högintressant föraktieplacerare och det finns otaligawebbsidor att utforska. Detverkliga problemet ligger i attsovra bland all information ochatt få bra och användbar information.En del av aktieinformationenfinns på sidor som kräverlösenord, det är betaltjänstereller till för vissa kunder ellermedlemmar. Det finns dock gottom information om företag ochaktier som är gratis och allmänttillgängliga.Alla svenska börsföretag haregna hemsidor där man kan läsaårsredovisningar, delårsrapporteroch pressmeddelanden somskickats ut. Från hemsidan kanman oftast också beställa etttryckt exemplar av årsredovisningarnaoch annat informationsmaterial.Hemsidan brukarha samma adress som företagsnamnet,med tillägget .se eller.com. Lyckas man inte hittaföretagets hemsida kan man viaen sökmotor ( Altavista, Google,Alltheweb med flera) söka påföretagsnamnet i klartext och fåhänvisning till hemsidan.På Stockholmsbörsens hemsida(www.omxgroup.com)finns, förutom kursnoteringar,intressant statistik förden aktieintresserade. NGM(Nordic Growth Market) motsvarandehemsida har adressenwww.ngm.se.Samlingssidor, eller portaler,är bra ingångar för vårt sökande(därav beteckningen portal).Den största, och mest besöktaför finansiell information ärDagens Industris portal www.di.se, som egentligen är tvåolika, en för tidningens prenumeranter,en som är öppen föralla. Den allmänna avdelningeninnehåller mängder av information:nyheter, aktiekurser, statistik,nyckeltal, hänvisningar tillartiklar och analyser om varjebolag, information om insidershandel i en viss aktie med mera.Andra större dagstidningar ochaffärstidningar har liknandefunktioner. Tidningarnas hemsidorär således en bra ingångför att söka information om ettbolag eller en aktie. De flestatidningar tillhandahåller ocksåsökfunktioner där man kansöka artiklar om en person eller88 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

AKTIEAFFÄRER ÖVER INTERNET151Framtiden förInternetkunderInternetmäklarna kommer atttävla om att erbjuda kundernanya tjänster, i första hand inominformation och teknik.● Personlig (men elektronisktförmedlad) rådgivning, analyser,placeringsråd, nyheter ochaktieinformation.● Säljorder som utlöses automatisktvid en viss kursnivå(stop-loss funktion), bevakningav nyheter och aktiekurser ochdirektkontakt (elektroniskt)med kunden. Det är några avde nya funktionerna, men flerär på väg.● Andra vägar att kontakta Internetmäklarenän via en datorutvecklas. Handel via mobiltelefon,interaktiv TV och annat.Redan i dag finns möjligheteratt ”prenumerera” på informationkring vissa bolag där vi villha reda på en viss kursnivå ellernyheter som berör företagen.ChatAktieplacerare har i alla tidervelat utbyta erfarenheter ochställa frågor, kommentera vissahändelser eller lufta sina åsikter istörsta allmänhet. På chatsidorna(Internetsidor där läsarna kanpublicera egna inlägg eller kommenteraandras) finns alla möjligheter.Avsändarna uppträderoftast under psedonymer somde väljer själva. Under dennaanonymitetens täckmantel kanibland nyheter dyka upp innande fångas upp av någon nyhetsbyråoch förmedlas till restenav aktiemarknaden. Det hänbolagflera år bakåt i tiden. Tillförlitlighetenför tidningarnashemsidor är också tillfredställande,samma regler gäller förhemsidorna som för den trycktatidningen. En ansvarig utgivaregaranterar innehållet.Andra portaler innehållerlänkar till sidor som kan varaav intresse för aktieintresserade(t ex www.finance.yahoo.com).Mängden information omsvenska aktier ökar snabbt. Trotsdetta är det bara en bråkdel avden information som finns atttillgå för utländska aktier, i synnerhetamerikanska. Den dagendet blir möjligt att köpa utländskaaktier till rimliga priser såär det inte brist på informationsom är det största hindret.Aktieråd och analyser kommeratt vara ett av de viktigastekonkurrensmedlen förInternetmäklare och banker iframtiden. Är man kund medtillgång till Internet kommerman inte att sakna råd. Somvanligt är det upp till det egnaomdömet att avgöra om rådenär värda att följa eller inte ochom de föreslagna placeringarnapassar ihop med ens övrigaportfölj.TV-utsändningar via Internetväntas bli nästa stora våg,det är bland annat därför somintresset för bredband är såstort. Börs företagen kommer attta till vara på denna möjlighetatt informera sina aktieägare.De får en möjlighet att informeraalla aktieägare samtidigt.Många aktieägare föredrar ju attgöra egna bedömningar genomatt lyssna på företagens presentationer.Om vd darrar på manschetteneller är optimistiskframgår inte alltid av referat itidningar, sinnesstämningarkan annars vara intressantapusselbitar i en bedömning. ViaInternet erbjuder allt fler företag(på sina hemsidor) möjlighet attse och höra bolagsstämmor ochandra presentationer. Vid sidanav ljudet och de rörliga bildernabrukar det finnas möjlighet attladda hem skriftligt materialsom delas ut på mötena, merdetaljerad information för analytikeroch press som nu blir tillgängligtför alla.Analytikermöten för mångasvenska företag kan även följaspå www.financialhearings.comoch på www.di.se finns intervjuer.I arkiv finns presentationernalagrade i flera år.▼A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N89

15AKTIEAFFÄRER ÖVER INTERNET▼der, som sagt. Men ännu oftarekan det vara ett försök att få uppintresset för en aktie som chattarenredan äger och vill säljasedan nya köpare rusat till. Detfinns all anledning att ta råd påen chatsida med en stor portionskepsis. Avsändaren kan ju varamer intresserad av att berika sigsjälv snarare än just dig?DaytradersDet finns personer i Sverige somslutat sina arbeten för att hållapå med daytrading av aktier. Devill utnyttja sin förmåga att förutsekortsiktiga rörelser för vissaaktier, oftast under en tidsrymdmindre än en dag. Deras huvudsakligaanalysverktyg är tekniskaktieanalys. I USA har företeelsenflorerat längre och det hargjorts flera vetenskapliga undersökningarom utfallet. Forskarehar fått tillgång till intern statistikfrån flera mäklarfirmor förundersökningarna. Forskningsresultatenbygger således inte påintervjuer med daytraders utande verkliga utfallen i deras affärer.En absolut majoritet slutarmed daytrading efter några år,antingen helt utan kapital ellermed ett kraftigt reducerat kapital.Låt oss anta att en personhar 200 000 kronor att placera.Alternativ nummer 1 är att sättapengarna i en indexfond, vi antaratt börsen stiger med 15 procentdetta år. Efter årets slut har kapitaletvuxit till 230 000 kronor.Alternativ nummer 2 är attSvårt för daytradersÅrets börjanÅrets slutIndexfond 200 000 230 000Daytrading 200 000 330 000Kostnader daytrading –100 000Summa daytrading 230 000Många transaktioner ger höga kostnader för en daytrader. Dessa kostnader måstetäckas av ännu högre avkastning för att utvecklingen ska hålla jämna steg med envanlig indexfond.ägna sig åt daytrading med kapitalet.Daytradern lyckas få ettcourtage på 0,1 procent. Varjedag köper han aktier för helakapitalet, aktierna säljs när dagenär slut. Daytradern betalar 0,1procent på 200 000 kronor (200kronor) vid köpet och lika mycketvid försäljningen, summa 400kronor om dagen. Han (nästanalltid en man) håller på 250 dagarunder året och betalar 250 x 400kronor, summa 100 000 kronor.För att hålla jämna steg meden vanlig indexfond måstedaytradern ha en avkastning på65 procent under året (130 000/200 000 = 65%). Det är orimligtatt räkna med att uppnå en såkraftig överavkastning jämförtmed börsens genomsnitt. Detkan bara åstadkommas genomett extremt ökat risktagande elleren utomordentlig skicklighet. En”bagatell” i sammanhanget äratt personen skulle kunna ha ettavlönat arbete vid sidan av sittägande av indexfonden. En äktadaytrader hinner inte med ettvanligt arbete.90 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

AKTIEAFFÄRER ÖVER INTERNET15A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N91

FOTO: PETER NORDAHLEn börsintroduktionär enförsäljningsprocessdärvillkoren intealltid är förmånliga.92 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

16BörsintroduktionerFöretag har ibland anledning att sökanytt kapital och vänder sig då ofta tillaktiemarknaden. Börsens roll som källatill företagens kapitalförsörjning tillgodosesvia börsintroduktioner. Men börsenär också en ”exit” för vissa ägare, en börsnoteringger företagets gamla ägare enmöjlighet att sälja en del av sina aktier.Det finns således flera skäl varför ett företagsöker sig till börsen. Med ”börsen”menas i detta fall aktiemarknaden generellt.Flera kontrollinstanserEtt företag som söker kapital frånallmänheten måste registreraett prospekt hos Finansinspektionenoch få detta godkänt. Deflesta företag anlitar en bank elleren fondkommissionär för att fåhjälp med börsintroduktionen.Detta är emellertid inget krav.Som presumtiv köpare till aktienär det dock bra att veta att bankeneller fondkommissionären harett ansvar beträffande innehålleti prospektet. Utöver de legalakraven har givetvis banken ellerfondkommissionären ett kommersielltintresse att deras egnakunder, som ofta får tilldelningav aktier vid börsintroduktionen,gör en affär till rimliga villkor ochtill ett rimligt pris. Banken ellerfondkommissionären gör enomfattande genomgång av företagetsredovisning och andrasakuppgifter, samt bedömerföretagets framtidsutsikter.Ytterst har bolagets styrelseett ansvar för uppgifterna i prospektetoch det är styrelsen somär ”avsändare” av prospektet.Börsens bolagskommittégenomför till sist en granskningav företaget och lämnar sitt godkännandeför en börsnoteringom alla formella krav är uppfyllda.Innan ett företag kan få sinaaktier noterade på Stockholmsbörsenär det således ett flertalkontrollinstanser som ska passeras.Aktietorget och NGM har liknandekontrollförfarande. Bolagnoterade på First North ska ha enrådgivare som Stockholmsbörsenutser och denne ansvarar förbolagets uppgifter.För en köpare av aktier i ettföretag som håller på att börsnoterasär det således av storvikt att ta reda vilken lista somaktien kommer att noteras på.En notering på någon av Stockholmsbörsenslistor ger en kvalitetsstämpel.En börsintroduktion ären försäljningsprocessBörsen och Finansinspektionenhar inga synpunkter på om prisetär det rätta eller om affärsidén ärklok eller inte. Deras uppgift äratt granska om de formella kravenär uppfyllda.Styrelsen har intresse av attsätta en så hög aktiekurs sommöjligt. Det är företagets kapitalbehovsom ska avgöra emissionensstorlek. Emissionskursenavgör hur många aktier somföretaget måste emittera för att fåin det önskade kapitalet. Antaletnya aktier avgör i sin tur hur storandel av det totala kapitalet somde tidigare ägarna kontrollerar.De gamla ägarna har ett intresseav att emittera så få aktier till enså hög kurs som möjligt.Nedanstående exempel illustrerarhur gamla ägares utspädningkan variera. Anta att ett▼A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N93

16BÖRSINTRODUKTIONER▼företag önskar få in cirka 100 miljonerkronor i en nyemission. Omteckningskursen är 33 kronor peraktie måste 3 000 000 nya aktieremitteras. Om teckningskurseni stället är 10 kronor per aktiemåste antalet nya aktier ökas till10 000 000. I det andra alternativetsjunker de gamla aktieägarnasägarandel till 50 procent. Degamla aktieägarna har ett intresseav att emissionskursen är såhög som möjligt.Banken eller fondkommissionärenhar å andra sidan ettansvar mot sina kunder att dekan göra en bra affär och attaktierna har möjlighet att stiga ivärde. Om aktien är för högt värderadvid börsintroduktionenoch faller kort därefter, försvårasbankens eller fondkommissionärensmöjligheter att övertygasina kunder att delta i nya börsintroduktionersom man erbjuderlängre fram. Men som delaktigai börskandidatens introduktionhar banken eller fondkommissionärenäven ett intresse av atthjälpa företaget. Banken ellerfondkommissionären har såledesdubbla roller vid en börsintroduktion,både att hjälpa ettföretag att skaffa kapital och attförse de egna kunderna med attraktivanya placeringar. Av dennaanledning ska de olika funktionernahållas åtskilda inom bankeneller fondkommissionären.Det ska finnas en ”kinesisk mur”mellan mäklarna och corporatefinance-avdelningen som handläggerbörsintroduktioner.UtspädningseffekterAlternativ AAlternativ BBefintliga aktier 10 000 000 10 000 000Nyemission aktier 3 000 000 10 000 000Gamla ägares andel 77 % 50 %Tidspress och bristpå objektiva analyserAndra banker och fondkommissionärersom inte deltar iintroduktionen har inte resurseratt granska erbjudandet. Derasanalytiker har inte tid eller möjlighetatt uttala sig om priset föraktierna är korrekt eller rent avförmånligt. Det kan därför varasvårt att få tillgång till oberoendebedömningar före introduktionen.Det är en försvårande faktorför allmänheten.Vid en börsintroduktion gälleren viss tidsperiod inom vilkenman kan anmäla sitt intresse föratt teckna aktier. Denna teckningstidkan vara kort, man riskeraratt få fatta beslut undertidspress. När intresset för nyabörsbolag är stort kan det dessutomvara svårt att få tilldelningi en börsintroduktion. Bankeneller fondkommissionären somarrangerar introduktionen harofta rätt att fördela aktiernabland de egna kunderna. Detblivande börsföretaget vill vanligenockså gynna de anställdaoch affärskontakter genom attfördela aktier bland dessa. Dettillhörs spelets regler.Prospektet som företaget ärskyldigt att upprätta innehållertill stora delar de uppgifter somstår att finna i en årsredovis ning(förvaltningsberättelse, resultatochbalansräkningar etc.).I bra och klargörande prospektfinns oftast även en redogörelseför den bransch somföretaget befinner sig i. Därbeskrivs de trender som råderoch vad man kan vänta sig avframtiden. Det finns inget kravpå att företaget ska redovisaresultatprognoser.Varför görsbörsnoteringen?En viktig del i prospektet är dendel som vanligen kallas ”bakgrundoch motiv”. Här ska företagetmotivera varför man vill haaktien noterad och vad det kapitalsom tas in ska användas till.De vanligaste skälen attbörsnotera (eller marknadsnotera)en aktie är:● För att få nytt kapital till verksamheten.● Med en marknadsnoterad aktiekan man lättare köpa andraföretag och använda aktiensom en del av betalningen(apportemission).94 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

BÖRSINTRODUKTIONER161● För att ge anställda möjlighetatt bli delägare.● För att göra företaget mer känthos allmänheten och öka trovärdighetengentemot leverantörer,kunder och andra affärsintressenter.Men det finns också andraskäl för att börsnotera ett företag.Ett större företag som vill renodlasin verksamhet kan välja att sälja,eller dela ut aktier, till det ägandeföretagets egna aktieägare.Genom renodlingen hoppas detutdelande företaget att värdet skabli högre för aktieägarna. De ägerefter utdelningen aktier såväl idet utdelande som i det utdeladeföretaget. En sådan utdelningtill egna aktieägare brukar kallas”avknoppning”.De svenska storbankernadelade till exempel ut aktier ifastighetsbolag till ägarna avbankaktierna. Bankerna hadeblivit ägare till stora fastighetsbeståndefter finanskrisen i börjanav 1990-talet.Fastigheterna ägdes av bankernaför att de skulle skydda sinafordringar. När krisen var överståndenfanns det inga behov förbankerna att äga fastigheter ochdetta ligger inte heller inom bankernasverksamhetsområde.Därför var det naturligt attbankernas ägare, dvs aktieägarna,blev direkta aktieägare ifastig hetsbolagen genom att defick överta aktierna.Ytterligare ett skäl för börsnoteringär att ett företags gamlaBanken ellerfondkommissio-”nären har såledesdubbla roller vid enbörsintroduktion, bådeatt hjälpa ett företag attskaffa kapital och attförse de egna kundernamed attraktiva nyaplaceringar.”aktieägare vill minska sina aktieinnehav.Då är det aktieägarnasom säljer sina aktier vid börsnoteringen,de nya aktieägarnabetalar till de gamla aktieägarna.Pengarna tillförs inte företaget.Utförsäljningen av Telia-aktierär ett sådant exempel, en stor delav likviden för aktierna tillfördesstaten, inte Telia.Det är mycket vanligt att detfinns flera olika skäl att börsintroduceraett företag. Vid en börsintroduktionkan det samtidigtgöras en nyemission (där pengarnatillförs företaget) och en utförsäljning(där pengarna tillförs degamla aktieägarna). En sådankombination ska också redovisasoch motiveras i prospektet. Ettvanligt skäl kan vara att nyemissioneninte ger ett tillräckligt stortantal aktier på marknaden.Alltför få aktier på marknadenskulle försvåra för stora placerareatt bygga upp ett aktieinnehav iett nytt börsföretag. För att ökalikviditeten i aktien kan de gamlaaktieägarna sälja en del av sittinnehav i samband med börsnoteringen.Prospektet är ett viktigt dokumentoch ett beslutsunderlag fören blivande aktieägare. Prospektetger dock ingen rekommendationom aktien är prisvärd ellerinte.Styrelsen och den bank ellerfondkommissionär som hjälperföretaget anser i vart fall attaktien är värd ett visst pris. Mendet är alltså ett erbjudande, elleren offert. Mottagaren kan väljaatt förkasta budet, inte tecknasig för aktierna, eller att antabudet genom att teckna sig föraktierna.Ibland är inte priset fastställtför aktien. I stället låter man störreplacerare lägga bud på aktierna,så kallad book-building.Priset sätts då inom ett förvägfastställt intervall (till exempellägst 80 kronor, men högst 100kronor) och man låter placerarnasköpintresse styra priset. Allmänhetenspris för aktierna sättsförst efter det att de stora placerarnahar angett vad som är ettrimligt pris.Att priset inte är fastställtbehöver inte innebära någonnackdel för privatpersoner. Osäkerhetenbeträffande det exaktapriset kan mer än väl uppvägasav att professionella placerarehar gjort en bedömning av detrimligaste priset för aktien.▼A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N95

16BÖRSINTRODUKTIONER▼Vad ska man veta om företaget?Man ska inte behöva vara civilekonomför att kunna läsaett prospekt. Det ska vara såbegripligt att ”allmänheten”ska kunna fatta beslut om attbli delägare. Det är därför rimligtatt man ska kunna svara pådessa tio frågor efter att ha lästigenom prospektet. Först därefterska man fatta beslut omatt vara med eller inte.1. I vilken bransch finns företagetoch hur ser branschensutsikter ut?2. Vilka fördelar har företagetjämfört med andra företag ibranschen?3. Finns det andra likvärdigaföretag som går att jämföraföretaget mot?4. Är det företaget som behövernya pengar, eller är detgamla aktieägare som villsälja?5. På vilken lista kommeraktien att noteras?6. Är det en välrenommeradbank eller fondkommissionärsom har hand om introduktionen?7. Kommer företaget att behövanytt kapital inom en näraframtid?8. Finns det starka ägare somkan tillföra kapital och kunskaperi så fall?9. Är företaget lönsamt ellerkommer det att bli det inomen nära framtid?10. Tror du på företagets affärsidé?I prospektet ska även finnasen genomgång av de riskfaktorersom finns beträffandeföretaget, den bransch manverkar inom eller andra riskersom är förknippade medverksamheten. Det är läroriktatt läsa igenom de riskfaktorersom företaget räknar upp.Samma riskfaktorer kan finnasför andra företag som redan ärbörsnoterade, men i en vanligårsredovisning ges ingen förteckningpå de risker som företagetmöter.Ibland kan man se en formuleringsom: ”En investeringi företagets aktier är förknippatmed hög risk. Placerarenska vara medveten om att heladet investerade kapitalet kangå förlorat.” En sådan varningska inte ignoreras. Det är inteså att en hög risk med automatikinnebär en chans tillhög avkastning. Personer somtar en hög risk i en investeringvill däremot ha chansen till enhög avkastning som kompensationför den höga risken. Enhög avkastning åstadkommesfrämst genom ett lågt pris påinvesteringsobjektet (aktien).Huvudfrågan vid en högriskinvesteringär således attavgöra om priset är tillräckligtlågt för att det ska vara möjligtatt få en hög avkastning.Börsintroduktioner ärinte alltid förmånligaUnder vissa tidsepoker är intressetmycket stort att teckna aktieri nyintroduktioner. En tids storakursuppgångar inom en vissbransch gör att många företagfrån den branschen vill sökapengar från aktiemarknaden.Samtidigt har aktiemarknadensintresse sporrats av branschenstidigare kurslyft.Vad som attraherar många ien börsintroduktion är möjlighetenatt få bli aktieägare i etttidigt skede. Den som är medsom aktieägare vid starten för ettblivande storföretag har förvissogjort en bra affär. Men det är långtifrån alla nya börsföretag som fåren succéartad utveckling på börsen.Det finns faktiskt inga statistiskabelägg för att det ger bättreavkastning att placera kapital iintroduktioner än i redan börsnoteradeföretag.Vad man däremot kan konstateraär att börsintroduktioner följerde vanliga marknads lagarna,sambandet mellan utbud och96 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

BÖRSINTRODUKTIONER16efterfrågan. I tider när efterfråganpå nya börsföretag är högså har säljarna av aktierna (detblivande börsföretaget som göremissionen) tillfälle att sätta etthögre pris på aktierna än annars.Det omvända gäller när efterfråganpå nya börsföretag är låg frånplacerarna.Helt oprövade bolagDet är särskilt svårt för aktieplacerarnaatt värdera ett erbjudandeom att få teckna aktier iett företag som befinner sig i etttidigt skede av sin utveckling.Det är vanligt när det gäller företagsom bedriver forskning ellerannan utvecklingsverksamhet,med stora kostnader och intäktersom ännu inte inträtt. Det är dentypen av företag som har kapitalbehovoch eftersom kapital finnstillgängligt via aktiemarknadensöker de sig dit.Som köpare av aktier i dessaföretag bör man vara extraobservant. Erfarna större placerarelägger stor vikt vid företagsledningenserfarenhet ochdokumenterade förmåga attdriva forsknings- eller utvecklingsprocesser.Om det finnskvalificerade större aktieägare iföretaget har en privatperson enviss garanti. Man får lita på attde kvalificerade ägarna har gjorten grundlig bedömning av företagetinnan de blev aktieägaretidigare.Företag som befinner sig iett tidigt skede av sin utvecklinghar ofta svårt att bedömaPrivate placementsdet totala kapitalbehovet för attfå ut produkten på marknaden.Det kan även vara svårt att ta inallt kapital vid ett tillfälle, störreplacerare vill avvakta med nyakapitalinsatser till dess att vissastadier har passerats. När, ellerom, nya kapitalinsatser ska görasmåste de gamla aktieägarna varaberedda att skjuta till mer kapitali en (eller flera) nyemissioner. Deaktieägare som inte skjuter tillnytt kapital får en mindre andel iföretagets framtida vinster.Private placement är ofta förekommandei tider av starktintresse för en viss bransch.Det är ett erbjudande att deltai en nyemission (eller köpabefintliga aktier) utan att detkommer att ske en noteringav företagets aktier. Den somköper aktierna har förstås enförhoppning om att det senareska ske en börsnotering,i annat fall kan det uppståsvårigheter att sälja aktierna.Antalet private placementökar efter en långvarig börsuppgångdå placerare har tillgångtill mer riskvilligt kapital.Även om det förekommernoteringar av aktiekursernaoch det sker en handel medföretagets aktier, så är aktieninte börsnoterad. Det är eninofficiell handel som arrangerasav någon bank eller fondkommissionär.Det behöverknappast understrykas att risknivånför private placementär väsentligt högre än för enbörsintroduktion.Lock-upOm stora aktieägare i ett nyligenbörsnoterat företag skullesälja av stora mängder aktier kanaktiekursen sjunka. Anledningarnaär flera. Ett större utbud avaktier ger en press på aktiekursen.På aktiemarknaden skulleman uppfatta huvudägarnasutförsäljningar av aktier somett svaghetstecken. Om huvudägarnaföredrar kontant betalt istället för att vara kvar som ägarekan även nyblivna aktieägarekomma att ompröva sin placering.För att skapa förtroendeför aktien brukar huvudägarna, isamband med en börsintroduktion,frivilligt förbinda sig att intesälja några aktier på marknadenunder en viss period. Detta gårunder beteckningen lock-up,en tidsperiod när huvudägarnasinnehav är inlåst.A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N97

FOTO: PETER NORDAHLFlera sorters godis på ett bräde.Som fondsparare får du en riskspridningoch du blir delägare ifonden du sparar i.98 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

17Vad är en fond?En investeringsfond definieras som ”enfond bestående av fondpapper och andrafinansiella instrument, och som ägs avdem som skjutit till kapital”. Grundläggandeför investeringsfonder, eller fonderi dagligt tal, är att de innehåller olikatyper av värdepapper och att spararnaäger fonden.Den som köper andelar i en fondblir delägare i fondens hela förmögenhet.Fonderna ägs såledesav fondandelsägarna. Hanteringenav fonden görs däremotav ett fondförvaltande bolag(fondbolag), som tar placeringsbeslutoch sköter administrationen.För att en fond ska få marknadsförasi Sverige krävs attfondbolaget har fått tillståndav Finansinspektionen. Det ärockså Finansinspektionen somöver vakar att fonden och fondbolagetföljer de regler som ställtsi ”Lag om investeringsfonder”.Eftersom det råder fri rörlighetav tjänster och kapital inomEU kan även fondförvaltareinom EU (EES, det vill säga Europeiskaekonomiska samarbetsområdet)också marknadsförasina fonder i Sverige, förutsattatt fond förvaltaren har tillstånd isitt hemland och följer EU-direktivenför fondverksamhet.Finansinspektionen övervakarsåledes de fondförvaltaresom erbjuder sparare att placerakapital i deras fonder. Det finnsbland annat krav på riskspridningför fonderna, dessa kravhar tillkommit för att skyddaspararna från alltför kraftigavärde förändringar. Rättare sagtska kraftiga värdeförändringarinte orsakas av att fondförvaltarenhar tagit högre risker än vadsom utlovats, värdeförändringarpå marknaden rår varken fondförvaltareneller lagstiftaren på.Andelarna i en fond ska varalika stora och medföra lika rätttill den egendom som ingår i fonden.Det är gällande marknadsvärdepå värdepapperen somska styra värderingen av fondensförmögenhet och dividerat medantalet fondandelar visa värdetper fondandel. Värdet ska offentliggörasminst varje vecka.På begäran av en fondandelsägaremåste fonden lösa inandelarna och vid behov säljavärdepapper så att disponibeltkapital tas fram.För varje fond måste det finnasett faktablad som lättbegripligtredogör för fondens inriktningoch vilken riskprofil som förknippasmed fonden. På begäranav fondandelsägare ska fondenlämna kompletterande informationom riskhantering, metodersom valts för förvaltningen ochutveckling för de viktigaste kategoriernatillgångar som fondenplacerar i. Upplysningar ska ävenlämnas årsvis om de totala kostnadersom fonden har haft.RiskspridningBeträffande riskspridning fårhögst 5 procent av fondens tillgångarplaceras i ett och sammavärdepapper. En aktiefond skulledå kunna bestå av 20 olika aktier.Det minsta antal bolag som enfond kan innehålla är16. Då harfonden utnyttjat möjligheten attha 10 procent av kapitalet i fyraaktier och 5 procent vardera i deövriga 12 aktierna.Detta är den lägsta teoretiskariskspridning en fond kan ha. Ipraktiken förekommer ofta mellan50 och 100 olika värdepapper▼A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N99

17VAD ÄR EN FOND?▼i en större aktiefond. Finansinspektionensköter övervakningenav att dessa regler följs, den vanligefondandels ägaren ska intebehöva sätta sig in i detaljerna.SpecialfonderVissa fonder har skapats för speciellainriktningar på investeringarnaoch själva inriktningengör att urvalet av värdepapperbegränsas. En teknikfond hartill exempel som mål att endastplacera i en viss typ av företagsaktier. Ett begränsat urval avaktier innebär samtidigt att risknivånhar höjts. Samtidigt ärdet denna högre risk (rörlighetuppåt och nedåt) som spararenvill eftersträva.Efter godkännande frånFinansinspektionen får en specialfondgöra vissa undantagfrån kravet på riskspridning, tillexempel tillåta att mer 10 procentav fondens förmögenhet placerasi ett och samma värdepapper.Fondbolaget ska dock beräknaoch redovisa fondens risknivå.Utlandsregistrerade fonderPå den svenska marknaden finnssåväl fonder som är registrerade iSverige som fonder med juridiskhemvist på annat håll. Förmånligaskatteregler i Luxemburghar medfört att många fonder ärregistrerade där. Det är såledesskatteskäl som gör att fondenregistreras i ett visst land, spararenhar nytta av detta då fondenskapital växer snabbare när skattekostnadernaär lägre.Utdelande eller återinvesterande fonderI praktiken förekommerofta”mellan 50 och 100olika värdepapper i enstörre aktiefond.”Som ägare till aktier eller andravärdepapper får fondernaårligen aktieutdelningar och/eller ränteinkomster. Dessainkomster tillhör spararnasom ju är ägare till fonden.Som de svenska skattereglernaär utformade är dessa inkomsterskattepliktiga för fonden,det är därför mer förmånligtför fonden att dela ut dessainkomster till andels ägarnasom också betalar skatt fördessa.Utdelning från fonden kanantingen ske i form av pengareller i nya fondandelar.Andelsägarnas utdelningarbehandlas på samma sätt somnyinsatt kapital i fonden ochnya andelar ges ut. Oavsettom utdelningen sker i pengareller i andelar ska andelsägarenta upp utdelningen somkapitalinkomst.Vissa fonder, främst sådansom är registrerade i utlandet,återinvesterar de utdelningarsom fonden får. Skattereglernaför utdelningar som fondernafår kan vara mer förmånligaoch därför behåller fondenutdelningsinkomsterna. Fondensförmögenhet ökar ochvärdet på fondandelarna stiger.Vill du ha en årlig kontantinkomst från dina fonder ärdet viktigt att du studerar hurfonden behandlar de utdelningarsom fonden får. En delfondbolag ger andelsägarnamöjlighet att välja om de villha utdelningen i kontantereller i nya fondandelar.Den utlandsregistrerade fondenbehöver inte innebära störrevalutarisk för en svensk sparare,fonden kan ju till exempel uteslutandeplacera i svenska värdepapper.Inget hindrar en svensk sparareatt köpa andelar i en aktiefondsom en utländsk fondförvaltarehar, även om fonden intemarknadsförs i Sverige. Viktigt atttänka på i det sammanhanget ärmöjligheterna att få informationom fondens utveckling. En sär-100 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

VAD ÄR EN FOND?17skild kontroll av fondförvaltarensrenommé kan då vara viktigt, isynnerhet om det rör sig om ettokänt fondförvaltande bolag.Statistik från FondbolagenI mars 2007 hade svenska privatpersoneroch företag/organisationer1 580 miljarder kronorsparade i fonder. Den dominerandedelen sparas i aktiefonder,vilket framgår av tabellen. Av dettotala sparbeloppet svarade privatpersonerför 85 procent ochderas sparande i fonder var fördelatpå direktägda aktiefonder,fondförsäkringar, PPM (premiepension)och IPS-sparande (individuelltPensionssparande).Värdet av svenska fonder mars 2007Typ av fond Värde mdr kronor Andel %Svensk aktiefond 265 17Svenska o utländska254 16aktierAktiefond utland 390 25Räntefonder 336 21Blandfonder 247 16Hedgefonder 88 5Totalt 1582 100Källa: Fondbolagens föreningAktiefonder dominerar i värde. Fördelningen har varit ganska lika sedan 2002,andelen räntefonder har sjunkit något och andelen av värdet i aktiefonder som placerari utländska aktier har ökat något.A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N101

FOTO: PETER NORDAHLDe finns många sorters godis, och varoch en kommer fram till sina val. I dethär kapitlet kan du läsa om några avde vanligaste fondtyperna och vilkaalternativ som finns.102 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

18Olika fonder och andra placeringarDet finns goda förklaringar till det storaintresset som fonderna har rönt. När duköper andelar i en fond blir du delägarei hela fondens förmögenhet. Du får riskspridningfrån den första investeradehundralappen, professionella förvaltaresköter fonden, köper, säljer och byter utaktier. Riskspridningen och experterna ärmycket stora fördelar för dig.och begrepp för att göra val avfonder.Det finns emellertid vissagenerella egenskaper som vissatyper av fonder har och det ärönskvärt att de olika fondtypernahar dessa olika egenskaper.Spararen vill utnyttja fondernasegenskaper som byggstenar i sintotala portfölj av placeringar.På kommande sidor ges enbeskrivning av egenskapernahos olika typer av fonder.Den absolut vanligaste formenav aktiefonder i Sverige är avtypen ”open end”. Det betyderatt fonden kan fortsätta att växaäven om tillströmningen av nyapengar blir stor. De nya pengarnaplaceras i samma proportioneri samma aktier som redanfinns i fonden och man ger utnya fondandelar. Skulle mångalösa in sina fondandelar betalarfonden tillbaka pengar ochsäljer aktier ur fondens totalaportfölj. Det spelar ingen roll omfonden har tusen personer somäger andelar eller om det är enmiljon andelsägare. Har fondenbeslutat sig för att ha 5 procentav förmögenheten i Volvo-aktierså kommer den att ha det, detär bara antalet Volvo-aktier somskiljer sig åt.Fonder kan ha olika risk. Ingenkan förstås räkna ut vilken risk enviss fond kommer att ha i framtiden.I kapitlet om hur man väljerfonder diskuteras olika metoderNAV – net asset valuePenningmarknadsfonderDessa fonder innehåller räntebärandevärdepapper med kortlöptid. NAV ska inte påverkasspeciellt mycket vid ränteförändringar,däremot kan avkastningenpåverkas. Penningmarknadsfonderkan ses som ett alternativtill ”bankboken”, i synnerhetI fondtabeller kan du stöta påbegreppet NAV, som betydernet asset value. NAV får manfram genom att ta hela fondenssamlade värde (alla aktieroch andra placeringar) ochdividera med antalet fondandelarsom finns. Om fondensförmögenhet är 10 miljarderkronor och antalet andelar är1 miljard, så är NAV 10 kronorper andel. Skulle antalet fondandelarbara vara 500 miljonerså är NAV 20 kronor per andelom förmögenheten är densamma.Det är den procentuellavärdetillväxten (eller värdeminskningen)som är detviktiga för dig. Och det är påsamma sätt som du ska se pådina aktier, den procentuellavärdetillväxten är viktigare änantalet aktier du får för en visssumma.▼A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N103

18OLIKA FONDER OCH ANDRA PLACERINGAR▼under tider när räntan på vissabankkonton är mycket låg.ObligationsfonderDessa fonder innehåller räntebärandeplaceringar som harlängre löptid och därigenom fårde en högre ränta. Den högreräntan betyder att fondens kapitalväxer snabbare. Men störreränteförändringar kan slå motfondens förmögenhet. Höjdränta betyder ett sänkt värde påobligationerna, sänkt ränta geren högre förmögenhet och etthögre NAV.En obligation har en fast förutbestämdränta till förfallodagen.När obligationen byter ägare villköparen ha den ränta som råderpå marknaden, vilket bara kanåstadkommas om priset på obligationenförändras.BlandfonderDessa fonder har både aktieroch räntebärande placeringar,allt i samma fond. Det är viktigtatt veta hur proportionen aktieroch räntepapper ser ut. I olikafondjämförelser är det vanligt attproportionen aktier och räntebärandeplaceringar anges. De somsparar i privata pensionsförsäkringarhar egentligen sina pengarplacerade som i en blandfond.GlobalfonderPlaceringarna sprids över helavärlden och följer ofta någotvärldsindex. I så fall är troligenhälften av placeringarna i amerikanskaaktier då den amerikanskaaktiemarknaden utgörhälften av världens samladebörsvärde. För att kunna följavärldsindex bör fondens placeringarockså följa fördelningenpå börsvärdet. Andelen svenskaaktier bör utgöra cirka 2 procent,vilket är Sveriges andel av detglobala börsvärdet. Globalfonderkan även vara av typen blandfondermed både aktier och räntepapper.Globalfonder ska oftast sessom ett lågriskalternativ, men detgår inte att komma ifrån att detfinns en valutarisk för en svenskplacerare. Sjunker till exempelden amerikanska dollarnmot den svenska kronan så kanlyckosamma placeringar i dollarändå bli mindre värda än tidigarenär de omräknas till kronor.SverigefonderFonderna placerar enbart isvenska aktier och företrädesvisi de stora svenska bolagen. Sverigefondernaär de verkliga bjässarnapå den svenska fondmarknaden,många har funnits längeoch de har många sparare. För ensvensk är en Sverigefond någotav ett normalriskalternativ. FörSambandet ränta och obligationsprisen utländsk placerare är en Sverigefonden ”landsfond” och kanha en högre risk. För utlänningenfinns till exempel valutariskenmed den svenska kronan.Landsfonder, regionfonderPlaceringarna görs i aktier frånett visst land. Ofta kan fondernainvestera i flera länder i en vissregion, till exempel Östeuropa,Fjärran östern osv. Landsfonderkan vara något för den som ärkunnig i nationalekonomi ochhar kännedom om vad som kanvänta för ett visst land eller enviss region. Risknivån har trappatsupp jämfört med de tidigarebeskrivna fonderna. Manska dock ha klart för sig att i vissaländer under utveckling kan detvara så att urvalet av börsnoteradeaktier inte alltid återspeglarvad spararen väntar sig. Urett börsperspektiv är till exempelRyssland en oljedomineradmarknad med följsamhet bådemot oljepris och den amerikanskadollarn. Beroendet av amerikanskadollar gäller också förmånga av de snabbväxande asiatiskaaktiemarknaderna.Pris på obligationen Fast ränta i kronor Effektiv ränta1000 50 5 %1100 50 4,54 %1200 50 4,16 %Sjunkande räntor innebär således att priset på (redan utgivna) obligationer stiger.Höjda räntor ger motsatt effekt, priset på (redan utgivna) obligationer sjunker. I enobligationsfond försöker förvaltaren dock att matcha obligationer med olika löptidför att minska risken vid ränteförändringar.104 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

OLIKA FONDER OCH ANDRA PLACERINGAR181IndexfonderIndexfonder är precis vad detlåter som. Fondens värdeutvecklingska följa ett visstindex, datorer ser till att det blirrätt. Indexfonderna brukar hade lägsta kostnaderna, åtminstonei teorin. På den svenskamarknaden finns ett fyrtiotalindexfonder att välja bland.Endast ett fåtal av dessa harriktigt låga förvaltningsavgifter,under 0,3 procent om året.I flera av indexfonderna, främstmarknadsförda av utländskafondförvaltare finns krav påminsta investeringsbelopp påtill exempel 50 000 dollar. Likasåförekommer ofta avgifter vidköp och/eller försäljning avfondandelar.Aktiespararnas indexfondTopp-Sverige är en av de indexfonderpå den svenska marknadensom har den lägsta avgiften,0,3 procent.Köper man andelar i enindexfond är det givetvis viktigtatt veta vilket index som fondenavser att följa.En variant på indexfonder ärså kallade börshandlade fondandelar.På den amerikanskamarknaden är det ett mycketflitigt handlat värdepapper,men i Sverige ännu så längemindre vanligt.I Sverige finns våren 2007sju olika börshandlade fondandelar,till exempel Xact OMX,Xact SBX, Xact Bull och XactBear. Den första följer OMXSindex(de trettio största bolagenpå Stockholmsbörsen),den andra följer Sax-index(samtliga börsbolag). XactBull följer OMXS men med 150procents utväxling (betavärde1,5), går börsen upp 10 procentså ökar Xact Bull 15 procent,går börsen ned 10 procent såminskar fondandelen med 15procent. Xact Bear går 150 procenti motsatt riktning mot börsen(betavärde -1,5) går börsenned 10 procent så stiger fondandelenmed 15 procent, ochså vidare.Beta-värde mäter hur mycketfondens värde i genomsnittförändras när index förändras.Om betavärdet är 1 betyder detatt fondens värde förändras likamycket i procent som index förändras.Om betavärdet är över1 betyder det att fondens värdeförändras mer än marknaden(index).BranschfonderFonderna placerar i aktier inomen viss sektor och väljer aktieröver hela världen om inte annatsägs. Läkemedelsfonder, teknologi,IT och andra hightechbranscherär de vanligaste. Återska man ha i åtanke att en stordel av dessa företag finns i USA,dessa fonder har därför vanligenen amerikansk dominans i placeringarna.Risknivån i dessa fonderanses allmänt som högre än ide tidigare beskrivna fonderna.HedgefonderDessa fonder har en riskprofilsom inte låter sig beskrivas isamma dimension som övrigafonder. Teoretiskt sett finns ingarestriktioner för vilka placeringarsom en hedgefond kan välja ochvariationen mellan olika fonderär stor. Begreppet hedge (häck påengelska) kommer av att dessafonder med olika metoder försökeratt gardera sina placeringar.Till skillnad mot bransch- ellerländerfonder som vill jämförasig mot (och överträffa) ett visstindex, har hedgefonderna oftastett absolut avkastningskrav. Detkan vara att överträffa en riskfriränta med ett visst antal procentenheter,eller någon annanmålsättning som hedgefondenangivit. Hedgefonder är oftastav typen ”closed end”, fondenger ut ett visst antal fondandelar.När fonden är ”slutsåld” startarfondbolaget i stället en ny fondom intresset är stort.Avgifterna i hedgefonder kan▼A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N105

18OLIKA FONDER OCH ANDRA PLACERINGAR▼variera kraftigt, ofta förekommeren resultatdelning mellan fondandelsägarnaoch förvaltarnaom fondens utveckling överträffaren viss nivå.Etiska fonderDet finns fonder som gynnarnågot speciellt ändamål (miljö,biståndsarbete eller annat) ellersom undviker vissa områdensom betraktas som mindre etiska(krigsmaterial, tobak, spritosv). Dessa fonder arbetar somvanliga aktiefonder, fast med restriktioneratt vissa branscher skaundvikas. Andra etiska fonder ärhelt vanliga aktiefonder, men endel av värdestegringen betalas utsom bidrag till någon organisation.Att hantera sina fonder● Helst ska du placera dina fonderpå en samlingsplats, endepå eller ett fondkonto. Detfinns flera aktörer som erbjudersådana depåer och fler övervägeratt göra det. De svenskabankerna, som dominerarfondmarknaden, har insettatt det i längden är svårt attenbart tillhandahålla egna fonder,åtminstone om man göranspråk på att vara rådgivare. Ianslutning till fond depån finnsverktyg så att du kan jämförafonder mot varandra. När duhar alla dina fonder samladepå ett ställe går det enkelt attbyta fonder, och ett gott råd äratt utnyttja detta ibland.Avkastning under 10 år för olika fondtyper(procentuell förändring)Aktiefonder Blandfonder Räntefonder1997 17,6 19,6 12,51998 9,6 18,2 10,31999 57,9 18,6 -0,22000 -5,9 1,3 10,12001 -8,4 -3,1 9,52002 -31,3 -21,6 -1,12003 19,5 8,7 -0,72004 9,8 5,9 2,52005 38,4 22,1 11,52006 9,7 4,0 -4,0Värde av 100 kr 225 126 153Aktiefonder (genomsnittet för samtliga aktiefonder som finns på den svenska fond-marknaden) har haft den högsta tillväxten, men samtidigt den högsta variationenmellan olika år. På sista raden i tabellen visas hur 100 kronor placerat 1997 hadeutvecklats till slutet av 2006 i de olika fondtyperna.Källa Morningstar● Premiepensionen placeras ien fonddepå hos PPM. Pensionsspararnahar möjlighetatt byta fonder kostnadsfritt(vilket betyder osynliga kostnader,inte gratis eftersomkostnaderna tas från fonden).Premiepensionen har sannoliktblivit en väckarklocka förfondsparare och medför att vibörjar jämföra fonders avkastning.Andra metoder förriskhanteringFonder är en metod för attåstadkomma riskspridning. Påfinansmarknaden finns det dockplats för alla varianter, även förden som vill ta på sig mer risk,hantera risker på ett specielltsätt eller göra någonting annat.Derivatinstrument är ett sådantspeciellt verktyg. Optioner äremellertid ingenting för ovanaaktieägare eller ointresserade attanvända. Fonder kan man ägautan att ägna dem någon störrearbetsinsats, men optioner reagerarsnabbt och häftigt om detunderliggande instrumentet (tillexempel aktien som optionenska följa) förändras i värde.Innan du ger dig i kast medderivatinstrument bör du lära digmer om dessa. Stockholmsbörsenhar tagit fram utbildningsmaterialom detta, din bank ellermäklarfirma kan också ge merinformation. Aktiespararna hållerockså kurser om optioner ochhar gett ut en handbok i ämnet.Det krävs inte ”körkort” för derivatinstrument,men du bordedefinitivt lära dig mer om du funderarpå att köpa optioner.Vad som lockar med optionerär att man med en relativt lågkapitalinsats kan nå stora resultat.Grundregeln för alla typer av106 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

OLIKA FONDER OCH ANDRA PLACERINGAR181investeringar gäller dock fortfarande,en hög risk är endast värdatt ta om avkastningen är avpassaddärefter. När man beräknaren möjlig avkastning ska detförstås vara rimliga antagandensom ligger i botten, inte vildagissningar eller önskedrömmar.Aktieoptioneroch warranterEn aktieoption är ett ”kontrakt”mellan två parter, säljaren(utställaren) och köparen(options köparen). Kontraktenhar standardiserats till villkorenoch avser 100 aktier i varjeoptionskontrakt. Handeln medaktieoptioner sköts över börsenpå samma sätt som aktier, menför att få köpa och sälja aktieoptionerkrävs ett särskilt avtalmellan kunden och banken ellermäklarfirman. I de noteringarsom man kan se för aktieoptioneranges optionspriset i förhållandetill en aktie, men kontraktet avseralltid 100 aktier, lägg därför till tvånollor för att få fram totalkostnaden.Att köpa 100 optioner innebäratt man köper 100 optionskontrakt,vardera med 100 aktier,sammanlagt 10 000 aktier.En köpoption ger innehavarenrätt, men inte skyldighet, attköpa aktier till ett i förväg fastställtpris. En säljoption innebärdet omvända, en rätt att sälja tillett i förväg fastställt pris.Warranter är mer skräddarsyddaaktieoptioner som ställsut av banker eller mäklarfirmor,ofta har de en längre löptid. FörGlobalfonder skaoftast ses som ett”lågrisk alternativ,men det går inte attkomma ifrån att detfinns en valutarisk för ensvensk placerare.”att få ett lågt pris på en warranteller en option avser den oftastdelar av en aktie, till exempel0,2 aktier, 0,25 aktier eller någotannat. Handel med warranterkräver inte något tilläggsavtalmed banken eller fondkommissionären.Derivatinstrument användsav den som på något sätt vill dranytta av kursförändringar i en vissaktie. Köparen behöver inte ägaaktien för att vinna på, eller förlorapå, en kursförändring. Utställarenbehöver inte sälja aktienför att åstadkomma liknanderesultat. Till saken hör nämligenatt de flesta aktie optioner aldrigleder till en faktisk försäljningav aktierna, trots att kontraktetavser detta. Optionsinnehavarenkan realisera sin vinst, eller förlust,utan att gå omvägen via attförst köpa aktien som optionenavser och sedan sälja aktierna.Aktieoptioner och warranterköps och säljs på samma sätt somaktier, genom banker eller fondkommissionärer.Noteringarnafinns i dagstidningarna underegna avdelningar och mängdenökar snabbt, därför redovisasbara de mest handlade där. Påtidningars nätupplagor går detoftast att få fram noteringar församtliga optioner och warranter.Precis som för aktier är handelnmest frekvent för aktieoptioneroch warranter i de största börsbolagen.Börsbolagen själva haringen del i värdeökningar ellerminskningar i aktieoptioner ellerwarranter, det är affärer mellanaktieägarna.Derivatinstrument är enegen avdelning i aktieägandetsverklighet. Det finns åtskilligastrategier om hur man på bästasätt kan kombinera olika optioner,antingen för att säkra vissaresultatet eller för att ta ytterligarerisker.Privatobligationer,premieobligationerEn obligation är ett värdepappersom löper med en fast räntaunder en fastställd löptid. Devanligast förekommande obligationernaär i valörerna enmiljon kronor och mer. För attskapa obligationer som är merlämpade för privatpersoner gerbanker och Riksgäldskontoretut obligationer i mindre valörer,dessa brukar benämnas Privatobligationer.▼A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N107

18OLIKA FONDER OCH ANDRA PLACERINGAR▼AktieindexobligationerAktieindexobligationer är ettplaceringsalternativ som konstrueratsav banker och fondkommissionärer,återigen ettslags kontrakt mellan utgivarna(bankerna) och köparen avaktieindexobligationen.Med en aktieindexobligationgaranteras innehavarenatt få tillbaka sin kapitalinsatsefter en viss tid. Avkastningenär emellertid inte garanteradutan beror på hur en vissbransch eller en hel aktiemarknad(till exempel Sverige, USA,Japan) har utvecklats fram tillden tid när aktieindexobligationenska lösas in.Utgivaren kan skapa avkastningengenom egna operationerpå aktiemarknaden.Eftersom ingen ränta betalaspå aktieindexobligationen kanutgivaren använda dessa medeltill att köpa derivatinstrumentoch på så vis få en utvecklingpå hela kapitalet som följer enviss bransch eller marknad.Aktieindexobligationer följerinte någon viss standard ochkan utformas på olika sätt. Detgäller att noggrant studera vadsom gäller för en viss aktieindexobligation.Den storamängden varianter på aktieindexobligationergör det samtidigtsvårt att jämföra dessamed varandra.Det finns flera varianter påobligationer, med olika lång löptidoch räntesatser.Realränteobligation är en form avobligation som ger en vissgaranterad ränta ovanpå deninflation som uppmäts underlöptiden. Om den garanteradereala räntan är 2 procent ochinflationen är 3 procent gersåledes realränteobligationen5 procents ränta per år.Nollkupongare innebär att all räntalämnas när obligationen lösesin. Om löptiden är tre år fårinnehavaren av nollkupongarenall ränta efter tre år, ingenränta åren innan. Det kan finnasskattemässiga fördelarför vissa innehavare eftersombeskattning av räntan (förprivatpersoner) sker när denutbetalas.Premieobligationer uppfat tas avmånga som ett slags lottsedlar.Ägaren till premieobligationenhar rätt att få tillbaka obligationensnominella värde efterlöptidens slut.Det är Riksgäldskontoret (dvsstaten) som ger ut premieobligationer,det är således ett säkertvärdepapper. Räntan är däremotinte alls säker. I stället för att betalaränta på varje premieobligationlottas räntan ut och fördelaspå obligationerna, några vinnermiljonvinster, de flesta får inget.Under premieobligationens löptidkan innehavaren vara medom 2 dragningar per år.DelrätterPå aktiemarknaden finns det endel andra värdepapper som haren begränsad livslängd och kanges det sammanfattande namnetdelrätter. Derivatinstrumentbehöver du inte komma i kontaktmed om du inte vill. Delrätter kandäremot dyka upp vare sig du villeller inte.Ett företags aktiekapital ärföremål för förändringar. Bolagsstämmankan föreslå att detska ökas genom en nyemissioneller minskas genom inlösen avaktier eller utdelning av dotterbolag(avknoppning). Alla dessaförändringar har betydelse föraktieägarna på olika sätt.Om ett företags aktie ståri kursen 200 kronor när enny emission beslutas så kanskekursen för de nya aktierna sättstill 150 kronor, en bit under denaktuella aktiekursen. Anledningenär förstås att företagets aktieägareska tycka att det är förmånligtatt teckna de nya aktierna.Hade teckningskursen legat över108 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

OLIKA FONDER OCH ANDRA PLACERINGAR18den aktuella börskursen så hadeden aktieägare som ville öka sittägande i stället kunnat köpaaktier över börsen.Vid en nyemission får varjegammal aktie en så kallad teckningsrätt,en rätt att delta iny emissionen till det förmånligapriset. Denna teckningsrätt harett värde, men endast fram tilldess nyemissionen är genomförd.Aktieägare som av någonanledning inte vill delta i nyemissionenkan sälja sina teckningsrätteröver börsen. De som köperteckningsrätterna kan teckna denya aktierna till nyemissionskursen.När ett dotterbolag delas uttill det börsnoterade bolagetsaktieägare uppstår en utdelningsrätt,rätten lever fram tilldess utdelningen är genomförd.När ett företags bolagsstämmabeslutar att lösa in en viss andelav företagets aktier uppstår eninlösenrätt.Teckningsrätter, utdelningsrätteroch inlösenrätter är delrättersom har en begränsad livslängd.Utnyttjas de inte förfallerde och är värdelösa. Man kansäga att delrätterna är ett slagsväxelmynt på aktiemarknaden.Värdena på delrätterna kan manhitta i tidningarnas börstabellerunder rubriken ”Övriga noteringar”,men rubriken skulle likagärna kunna vara ”Färskvaror påbörsen”.Den som har sina aktier samladei en depå hos en bank ellermäklarfirma brukar få en bevakningav delrätterna, att de antingenutnyttjas eller säljs. Den somhar sina aktier i eget förvar (VPkonto)måste sköta bevakningensjälv.A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N109

FOTO: PETER NORDAHLVälj din egen väg bland fondutbudet.110 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

19Hur väljer man fonder?Nästan alla vuxna svenskar äger fondandelaroch i början av år 2007 var värdetav dessa närmare 1 600 miljarder kronor.År 2004 hade 72 procent av befolkningenmellan 18 och 74 år någon form avfondsparande. Lägger man till dem somendast sparar i PPM-fonder var andelenhela 94 procent.Valet av fonderna har i de flestafall föregåtts av någon form avanalys, eller någon annan processdär olika alternativ har sorteratsbort. Ofta sker valet av fondernaefter samråd med någonrådgivare.Utbudet av fonder växer ochvi får allt svårare att skapa enöverblick och att göra jämförelser.I början av 2005 fanns ungefär2 600 fonder registrerade påden svenska marknaden. Mängdenfonder betyder att behovetav att göra ett bra urval har ökatdramatiskt.En fond som har som målatt följa, och helst överträffa,ett visst index har begränsadehandlings möjligheter. I det långaloppet har fonden med de lägstaavgifterna bäst möjligheter attlyckas. Höga avgifter som krymperfondens värdeutveckling ären mycket stor nackdel. Det ärsvårt att välja den bästa fondenmed ledning av den historiskautvecklingen, men den kan däremotanvändas för att bedömafondens risk och stabilitet.Den som har för många fonderhar till sist fått kapitalet attfölja börsens index. Om detta ärmålet är en indexfond ett billigarealternativ.Tre vanliga metoderTre vanliga metoder för val avfonder beskrivs här nedan. Ingenav metoderna är bättre än denandra, de är bara olika infallsvinklarför att göra ett urval.● Välj inriktning för fonden(land, region, bransch etcetera)och välj därefter den fond somser mest attraktiv ut med hänsyntill olika nyckeltal. Dettaär en metod som används avpersoner som har en någorlundavälgrundad uppfattningom hur vissa marknader kankomma att utvecklas. Tror manatt europeiska företag står infören högkonjunktur som innebärvinstförbättringar, kan enEuropafond vara ett val. Andrapersoner tror kanske att företaginom bioteknik eller media stårinför en uppgång och väljerdå sådana fonder. Man väljerinriktning således för en vissdel av marknaden genom placeringi en viss fond och låterfondens förvaltare träffa valenav enskilda placeringar inomdet valda området.● Välj en viss förvaltare som harvisat prov på skicklighet. Valetkan också avse ett helt förvaltningsbolagsom hanterarett flertal fonder. Med dennametod är det förtroendet fören viss förvaltare eller förvaltningsbolagsom styr valet.● Analys av enskilda fonder medhänsyn till risk och avkastning.Analysen kan även fördjupastill att avse fondens olikaplaceringar. Denna metodställer väsentligt högre kravpå fondspararen, men meddagens möjligheter via Internethar arbetet underlättatsväsentligt. Ratingföretag, somtill exempel Morning star (www.morning star.se) ger via Internetoss gratis tillgång till uppgifterom de fonder som finns på densvenska marknaden. På tid-▼A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N111

19HUR VÄLJER MAN FONDER?▼ningen Aktiepararens hemsida(www.aktiespararen.se) finnslänkar till Morningstars analystjänst.Den brittiska analysfirmanMoneymate publicerarinte sina jämförelser direkt påInternet, men dessa kan nås viafondsidorna på Dagens Nyheter(www.dn.se) och PrivataAffärer (www.privataaffarer.se). Med hjälp av ratingföretagensuppgifter kan vi jämföraavkastning, kostnader, placeringaroch olika riskmått.Metoden att analysera enskildafonder används framför allt avpersoner som ser fondinnehavetsom en väg att få tillgång till riskspriddaplaceringar. Detta för attfå ett komplement till de egnainnehaven av aktier.1. Fonder är långsiktigaplaceringarDen som har bestämt det långsiktigamålet för sparandet, ochlärt känna sin risktolerans, kangöra kloka val av fonder. Det kanAktiespararnas rådvid sparande i aktiefonderSparande med samma beloppantingen vara en indexfond medlåga kostnader eller ett noggranturval av aktivt förvaltade fonder.Oavsett vilken metod för urvalet som vi använder oss av finns det skäl att tilllämpatankegångarna i Aktiespararnas råd för analys av fonder.1. Fonder är speciellt lämpade för långsiktigt och regelbundet sparande.2. Överskatta inte betydelsen av fondens historiska utveckling.3. Historisk avkastning bör användas för att bestämma stabilitet och risk.4. Förlita dig inte för mycket på stjärnförvaltare.5. En fond som växer sig för stor kan få svårigheter att agera effektivt.6. Sparande i många olika fonder kommer till slut att följa index, men till högrekostnader än en indexfond.7. Välj fonder med låga förvaltningsavgifter.8. Det är tveksamt att betala för fondråd.Varje månad sätts 1 000 kronor in i fonden där varje andel initialt kostade 100 kronor.Totalt har spararen satt in 30 000 kronor. Värdet av fondandelarna uppgick tillnärmare 48 000 kronor efter 30 månader. Värdeminskningen månaderna 6 till 16gav fler andelar och totalt sett hade spararen 290 andelar vid periodens slut.När du väl har gjort dina val,håll fast vid fonderna. Att alltförofta ompröva de finansiellamålen skapar onödig stress ochkan leda till felaktiga beslut. Detförsta valet, att placera i fonder,gjordes i de flesta fall föratt slippa att engagera sig i dagligaöverväganden beträffandeplaceringarna. Komplicera intetillvaron genom att byta fonderalltför ofta.För ett regelbundet sparandeav mindre belopp är fonder ettbra redskap. Om det handlar omett långsiktigt sparande innebärsjunkande fondkurser att spararenfår fler andelar för samma112 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

HUR VÄLJER MAN FONDER?191belopp. När, eller om, värdetpå fonden senare stiger så harspararen fler andelar som ökat ivärde.2. Överskatta inte historiskutveckling för en fondMånga väljer fonder bland defonder som har kunnat visaden bästa värdetillväxten undernågon period, vanligtvis detsenaste året. Detta förefalleräven att vara fondförvaltarnasvanligaste argument vid marknadsföringenav sina fonder.Även om någon skulle kunnaförutsäga utvecklingen på aktiemarknaden(eller någon annanmarknad) finns det inga möjligheteratt i förväg förutspå enenskild fonds utveckling i förhållandetill marknaden. Hur gärnavi än önskar så finns det ingavetenskapliga metoder att väljaut den fond inom en viss kategorisom kommer att lyckas bäst detnärmaste året eller det närmasteårtiondet.Genom att studera den historiskautvecklingen av hundratalssvenska och utländska fonder harman funnit statistiska sanningar.Gravitationens lagar tenderar attdra ned högavkastande fonder(fonder med högre avkastningän jämförbara fonder) ner motgenomsnittet i sin kategori. Fondersom har gett väsentligt myckethögre avkastning under någraår tenderar faktiskt att dras nedunder genomsnittet under enperiod.Genomsnittets starka dragningskrafttenderar även att lyftaupp tidigare lågavkastande fonderupp mot genomsnittet. Omden låga avkastningen berorpå oskicklighet hos förvaltarenkommer denne med tidenatt bytas ut. Har fel strategi ochmetodik använts när den lågaavkastningen uppnåddes kommerdetta också att förändras.Det finns helt enkelt mycketfå exempel på fonder som år efterår ger en högre avkastning ängenomsnittet.Högavkastande fonder somdessutom har höga avgifter haren ännu större sannolikhet attsnabbt dras ned till, eller under,genomsnittet för fonderna inomsamma kategori.3. Historisk avkastning böranvändas för att bestämmastabilitet och riskNär vi placerar kapital i en fond(köper fondandelar) vill vi vetavilken risknivå som fonden håller.Risk avser i detta fall hur fondensvärde varierar i förhållandetill den marknad som fonden görsina placeringar i. För en Sverigefondmäts förändringarna motOMXS-index , en fastighets- ellerbioteknikfond mäts mot andrarelevanta index.För att mäta fondens risk kommerflera olika statistiska begrepptill användning. Det finns fleratusen fonder på den svenskamarknaden, deras dagliga värdeförändringarska jämföras medolika index varvid olika statistiskaberäkningar ska genomföras.Det säger sig självt att det är enövermänsklig uppgift för en privatpersonatt skapa en överblicköver fondmarknaden med egnaberäkningar. Fondbolagen självager inte heller mycken hjälp attbistå med riskmått. Fondbolagenuppehåller sig gärna vid historiskutveckling av fondandelarnasvärde, något som i urvalsarbetetär av tveksamt värde (punkt 2).Det är i stället fristående företagsom kan tillhandahålla riskmått,som Morningstar, Fondstatistikeller Moneymate.I tabellen överst på nästa sidages exempel på olika riskmått försvenska aktiefonder inriktade påsmåbolag. Av tabellen kan manutläsa att SEB Småbolagsfondhar den lägsta standardavvikelsen,avkastningen för fondenbör hamna mellan plus 19,12procent eller minus 19,12 procentfrån indexets avkastning.Robur Småbolagsfond har enligtAlfa-värdet lyckats bäst med attnå den avkastning som indexethar haft. Robur Småbolagsfondhar även högst Sharpe-kvot ochhar alltså nått bäst avkastning iförhållande till den risk som fondenhaft.Tabellens siffror är ”färskvara”,uppgifterna kan därför inteanvändas för att göra ett val avsvenska småbolagsfonder i dag.Nya uppgifter måste hämtas inom man vill använda dessa riskochavkastningsmått för val avfonder.Riskmåtten som beskrivitshär tidigare kräver omfattande▼A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N113

19HUR VÄLJER MAN FONDER?▼Olika mått på fonders riskStandardavvikelse R2 Beta Alfa Sharpe-kvotRobur Småbolag 23,97% 0,88 1.11 -0,37 0,55SEB Småbolag 19,12% 0,83 0,86 -0,91 0,50SHB Småbolag 22,06% 0,84 0,99 -5,71 0,29Carnegie Småbolag 25,81% 0,75 1,10 -6,22 0,28Skandia Småbolag 24,43% 0,85 1,10 -6,93 O,27Didner & Gerge Sverige 25,39% 0,72 1,06 -7,72 0,20Kaupthing Småbolag 22,44% 0,75 0,96 -11,1 0,02Man ska enbart jämföra fonder inom samma kategori om man använder riskmått som urvalskriterium. Källa: Morningstar, April 2005.beräkningar, i synnerhet om enmängd olika fonder ska jäm föras.På Internet går det att hämta inuppgifter om riskmått, till exempelpå www.morningstar.sevarifrån tabellens uppgifter harhämtats.4. Förlita dig inte förmycket på stjärnförvaltareVem vill inte hitta en förvaltaresom lyckas nå en överavkastningunder en mycket lång period?Återigen är det dragningskraftenmot genomsnittet som göratt tidigare framgångsrika förvaltaretenderar att tappa gnistan.Den goda utvecklingen tidigarekan ju ha berott på att förvaltarenvar beredd att ta högre riskeroch detta högre risktagande harbetalat sig under en viss period.Skickliga förvaltare är attraktivaatt rekrytera för andra förvaltningsbolag.Det kan mycketväl hända att din stjärnförvaltareDe vanligaste begreppen för att mäta riskFörklaringsvärde (R2) eller minstakvadratmetoden, beskriversambandet mellan fondensutveckling och ett indexutveckling. Från fondens ochindexets avkastning har denriskfria räntan dragits från.En indexfond (som ska följautvecklingen för ett visst index)bör ha ett förklaringsvärde nära1, vilket innebär att nästan allvariation av fondens avkastningorsakas av variation iindexets avkastning.Förklaringsvärdet varierarmellan 1 och 0 (inget sambandmellan fondens avkastning ochindexet).Beta-värde mäter hur mycketfondens värde i genomsnittförändras när index förändras.Om betavärdet är 1 betyderdet att fondens värde förändraslika mycket i procent somindex förändras. Om betavärdetär över 1 betyder det attfondens värde förändras merän marknaden (index).Alfa-värde visar hur fonden haröverträffat (eller underträffat)att ge den avkastning som denborde ha givit med hänsyn tillfondens risktagande.Volatilitet (standardavvikelsei årstakt) är ett mått på huravkastningen varierat övertiden. Måttet anges i procentoch beräknas årsvis. En högvolatilitet visar på en hög rörlighet,det vill säga hög risk. Omden förväntade avkastningenpå en marknad är plus 10 procentoch fondens standardavvikelseär 20 så kommer fondensavkastning (med 68 procents114 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

HUR VÄLJER MAN FONDER?191Avkastning i förhållande till risk En hög risk är acceptabel om det leder till en högre avkastning. Jämförelsen skaske mellan fonder med samma placeringsinriktning. I diagrammet har de fondersom ligger över trendlinjen uppnått en högre avkastning än genomsnittet när mantar hänsyn till den risk som fonderna har tagit.lämnar ”din” fond för att ta handom någon helt annan fond.Slutligen uppstår en förvaltaresryktbarhet efter många årsframgångsrik förvaltning. Du villhelst att han varit med och förvaltatdin fond under den periodsom ryktbarheten grundlades,men då var han ännu inte uppmärksammadstjärnförvaltare.5. Se upp medfondstorlekenFonder kan växa sig för stora föratt kunna skapa meravkastning,avkastning utöver det index somde har som mål att följa.Vad som är för stor är inte heltlätt att definiera. Ska en fondinvestera i de allra största företagen,till exempel de mest omsattaaktierna på Stockholmsbörsen,så kan fonden växa sig väsentligtstörre än en mer specialiseradsvensk aktiefond.En fondförvaltare som har enaktiv stil, köper och säljer aktiermycket ofta, har större nack delarav storleken jämfört med en förvaltaresom agerar mer långsiktigt.Fondens storlek har ocksåinverkan på urvalet av värdepap-sannolikhet) att hamna mellanplus 30 procent och minus 10procent.Volatilitet eller standardavvikelseär det vanligast förekommanderiskmåttet i olikafondöversikter. Standardavvikelsenför svenska aktierhar legat kring 22 procentde senaste 80 åren som ettgenomsnitt. Som framgår avtabellen på föregående sidaligger standardavvikelser försvenska aktiefonder ungefär isamma nivå. Att med hjälp avdetta mått välja ut en speciellsvensk aktiefond blir då svårt.Vid jämförelser mellan olikatyper av fonder (räntefonder,blandfonder, branschfonder,svenska aktiefonder etc) kandäremot standardavvikelsekomma till nyttig användning.Sharpe-kvot. I placeringssammanhangär risk variation iavkastning, både uppåt ochnedåt. Risk är samtidigt enmöjlighet och det innebär intemed automatik att man börundvika risk.Däremot vill rationella placerareha betalt för ett högrerisktagande i form av en högreavkastning. NobelpristagarenWilliam Sharpe konstrueradeen metod som mäter hur högavkastning som en förvaltareuppnått i förhållande till risken,måttet kallas Sharpe-kvot.Ju högre Sharpe-kvot som fondenhar desto bättre är fondensriskjusterade avkastning.Sharpe-kvoten bör endastanvändas för att jämföra fonderi samma kategori, ju högrekvot desto bättre.▼A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N115

19HUR VÄLJER MAN FONDER?▼per/aktier. För att förändringari en akties värde ska få någoninverkan på fondens totala värdekrävs att fondens innehav har enviss storlek.Tabellen här till höger visar enfond som har placeringar i elvaolika aktier. I tio aktier har fondenplacerat 100 Mkr, i den elfteaktien är fondens innehav endast1 Mkr. Under en period stiger detio stora innehaven med 2 procent,den elfte aktien fördubblasi värde, en ökning med 100procent. Trots den lyckosammautvecklingen för det lilla innehavetökar inte fondens totala värdemed mer än 2,2 procent.För att en fond ska kunna skötasskickligt (skapa mervärde)kan förvaltaren inte hålla uppsiktöver alltför många aktier. Deflesta fonder har därför begränsningari antalet placeringar. Ombegränsningen är 20 innehavbör var och en av dessa svara förcirka 5 procent av fondens värde.Naturligtvis kan fonden användasig av olika vikter (ha olika storandel av vissa aktier), men förresonemanget skull kan vi antaatt aktierna ska ha samma värde.Om fondens totala värde är1000 Mkr bör då varje aktieinnehavvara värt 50 Mkr.När fonden ska köpa ellersälja aktier i ett bolag för 50 Mkrminskar urvalsmöjligheterna.Det finns åtskilliga börsnoteradebolag med ett börsvärde under1 000 Mkr på Stockholmsbörsen.I de flesta fall har dessa bolaghuvudägare som har en mycketSmå innehav påverkar inte fondenVärde 1/1 Förändring % Värde i dagInnehav A 100 2,0% 102Innehav B 100 2,0% 102Innehav C 100 2,0% 102Innehav D 100 2,0% 102Innehav E 100 2,0% 102Innehav F 100 2,0% 102Innehav G 100 2,0% 102Innehav H 100 2,0% 102Innehav I 100 2,0% 102Innehav K 100 2,0% 102Innehav L 1 100,0% 2Totalvärde 1 001 1022Placeringen i Innehav L på 1 Mkr utgjorde endast 0,1 procent av fondens totalavärde och efter värdefördubblingen är andelen fortfarande endast 0,2 procent.stor ägarandel som de tänkerbehålla. Huvudägarnas aktiersitter på fasta händer, endast enmindre andel av bolagets aktier ärtillgängliga på marknaden. När,eller om, en fond bestämmer sigför att bli ägare i bolaget riskerarfondens aktieköp att driva uppkursen kraftigt. Fonden blir inteägare i bolaget till den aktiekurssom de kalkylerat med. När, ellerom, fonden bestämmer sig föratt sälja aktierna i bolaget riskerardetta att påverka aktiekursennegativt.En stor fond har ett begränsaturval av aktier att röra sig med.Storleken kan hindra en fond attge meravkastning.6. För många olika fonderär sämre än en indexfondEn indexfond har som mål attfölja ett visst index. Köp och försäljningav aktier sker datoriseratefter vissa förutbestämda regler.Eftersom hanteringen är enkelkan avgifterna hållas låga. Detär ju svårt att motivera höga förvaltningsavgifteri en fond sominte förvaltas aktivt utan barahar till uppgift att skugga ett visstindex.Den som vill ha en bättreutveckling än att bara låta sittsparkapital följa ett visst indexkan i stället välja att placera i fondermed aktiv förvaltning. Denhögre avgift som betalas ska då igengäld ge en bättre avkastning.Men den som sprider ut sittfondägande i en rad olika fondermed aktiv förvaltning kan senareupptäcka att det totala fondsparandetkommer att följa index.Spararen har då inte åstadkommitstörre möjlighet till högreavkastning än vad en indexfondskulle ha gett, men kostnadernaför förvaltningen har blivitväsentligt mycket högre.116 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

HUR VÄLJER MAN FONDER?191Indexfond eller många fonderFondIndexfond A B C D E F0,20 1,50 1,50 1,50 1,50 1,50 1,50Avgift %Med många fonder får man en portfölj som uppför sig som en indexfond, men tillhögre kostnader.7. Välj fonder med lågaförvaltningsavgifterOm allt annat i övrigt är lika börman välja fonden med de lägstaavgifterna. Förvaltningsavgifternatas i procent av fondensförmögenhet och minskar spararenstotala avkastning.Effekten av de årliga ackumuleradeförvaltningsavgifternaframgår av nedanstående tabell.Med 1,5 procents årlig förvaltningsavgift(mycket vanlig nivå1 000 kronor sparade under 30 år med 10 procentsårlig avkastningFörvaltningsavgiftSpararensavkastningTotalaavgifterAvgifter/avkastning1,5 % 10558 5891 56 %1 % 12268 4181 34 %0,75 % 13211 3237 25 %0,5 % 14220 2229 16 %0,25 % 15298 1151 8 %Ingen avgift 16449 0 0Tabellen visar vad som hänt med 1 000 investerade kronor som vuxit med 10 procentårligen under 30 år. Utan avgifter hade värdet blivit 17 449 kronor och spararensavkastning 16 449. Beroende på vilken avgift som förvaltaren tagit ut blir avkastningenlägre. Vid 1,5 procents årlig förvaltningsavgift har spararen totalt betalat5 891 kronor i avgifter vilket minskat spararens avkastning till 10 558 kronor.för svenska aktiefonder) är avgifterna56 procent i förhållande tillspararens avkastning.När de årliga avkastningarnaär höga är också höga förvaltningsavgifterlättare att mentaltacceptera. När avkastningarnavissa år är låga, eller negativa,fortsätter förvaltaren emellertidatt ta ut samma procentuellaavgift. Avgifterna blir då en kännbarbelastning för spararen.I exemplet har en rak tioprocentigårlig värdetillväxt använts.Genomsnittet för de senaste 25årens värdetillväxt på den svenskaaktiemarknaden har varithögre än 10 procent. Mäter mandäremot på ännu längre sikt harden genomsnittliga värdetillväxtenpå aktiemarknaden legatkring drygt 10 procent om året.I en miljö med måttlig värdetillväxtblir låga förvaltningsavgifterännu mer avgörande förspararens resultat.När man ska jämföra avgiftermellan olika fonder är det inteenbart den uppgivna förvaltningsavgiftenman bör se på.Vissa fonder, främst utländskafondförvaltare tar en avgift vidinsättning och/eller uttag. Sådanaavgifter ska också tas med iden totala kalkylen.Spararna i en fond kan närsom helst ta ut sina pengar ochnya pengar kan sättas in av nytillkommandesparare. Detta är enav anledningarna till att fondbolagenfördelar ut förvaltningsavgifternaöver årets alla dagar.Några fondförvaltare fördelar påalla handelsdagar under ett år(cirka 250) eller på årets samtliga365 dagar. En fond som tar ut 1,5procents årlig förvaltningsavgiftbelastar fondens förmögenhetmed 0,00411 procent under varoch en av årets 365 dagar. Stigerbörsen kraftigt under året så kanden totala årliga förvaltningsavgiftenkomma att uppgå till merän 1,5 procent i förhållande tillspararens kapital vid ingångenav året.▼A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N117

19HUR VÄLJER MAN FONDER?▼När en fond köper och säljervärdepapper får fonden betalaavgifter (courtage) till bankeneller mäklarfirman som utföraffärerna. Även dessa kostnaderbelastar fondens förmögenhet.För en sparare är det därförfondens totala kostnader somär intressant att jämföra, allakostnader dras från fondensförmögenhet och sänker värdetpå spararens andelar. Svenskafonder ska därför i sina årsredovisningarange måttet TKA, ellerTotalkostnadsandel, som visarhur stor andel som kostnadernautgör. I internationella fonderanvänds begreppet TER (totalexpense ratio).Omsättningshastigheten ifonden, hur stor andel av fondensvärde som köps och säljs varje år,påverkar fondens kostnader ochpåverkar TKA eller TER. Fonderbör därför ange hur hög omsättningshastighetenhar varit.8. Det är tveksamt attbetala för fondrådAntalet fonder växer snabbt ochspararna ställs inför allt fler val.En ny typ av aktörer har då etableratsig på den svenska marknaden,rådgivare som ska hjälpasparare att välja rätt fond.Den som har förmånga fonder har”till sist fått talet att följa börsenskapi-index. Om detta är måletär en indexfond ett billigarealternativ.”Det finns tre huvudsakligainvändningar mot att anlitaen fondrådgivare1. Som tidigare nämnts är lågakostnader mycket viktigt för attspararen ska få värdetillväxt pålång sikt. Avgifter till en fondrådgivarebetyder att kostnadernaför att äga fonderna stiger.För ett fondsparande medlågt värde, som de flesta PPMsparareännu så länge har, geravgifterna ett stort avbräck förden totala värdeutvecklingen.2. Det finns i dag inga tillförlitligamodeller som kan användasför att förutse vilken eller vilkafonder som kommer att ha denbästa värdeutvecklingen. Enrådgivare kan ha allmänna synpunkterpå vilken marknad/bransch som bör utvecklas bästpå något års sikt. Detta är emellertidinte liktydigt med att allafonder som placerar inom denmarknaden/branschen kommeratt vara framgångsrika.3. Fondråd ska inte likställas medplaceringsrådgivning som ärreglerat i svensk lag från ochmed 2004. Placeringsrådgivningska behandla spararenshela ekonomiska situation,mål och möjligheter och detfinns till och med i vissa situationeren avrådningsplikt förplaceringsrådgivaren. I placeringsrådgivninglikställs aktieroch aktiefonder, båda är en delav tillgångsslaget aktier.Spararen som överväger attbetala för fondrådbör ställa sig frågorna:● Behöver jag rådgivning om endel av mitt sparande?● Hur ska jag mäta att rådgivningenhar tillfört ett värde?Ett bra komplementtill aktierFonder kan vara ett utmärktkomplement till andra placeringar.Fonder ska därför ses i ettstörre sammanhang. Värdet avdina andra placeringar kan haförändrats, eller din ekonomiskasituation i övrigt kan ha förändrats.I dessa fall kan det varavärt att göra en översyn av detotala placeringarna och derasinriktning. En samtidig översynav fondplaceringarna är då ennaturlig del i detta.Blankett för val av fonderNär du vill göra ett val mellan olikafonder kan du göra en checklista,enligt blanketten intill.Uppgifterna för att fylla ichecklistan kan du hitta i detfaktablad som varje fond ska tafram en gång om året. Ofta finnsuppgifterna att hitta på Internetpå respektive fondförvaltareshemsida. Förvaltarna skickarannars uppgifterna kostnadsfrittper post till dig.Fondernas avkastning underdet senaste året och de senastetre till fem åren ger en bild av hur118 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

HUR VÄLJER MAN FONDER?19Checklista för fondvalFond X-fonden Y-fonden Z-fondenInformationskällorFondensavkastningRisk mm (se fondrapport)AvgifterÖvrigt5 år3 år1 årFörvaltarens namnStandardavvikelse etcSharpe-kvotStörsta bransch/ viktigaste landFondens storlekAndel onoterade värdepapperInträdes-/utträdesavgiftFörvaltningsavgiftAnnat avgiftsmåttAndel likvida medelOmsättningshastighetMinsta insättningDetta måste vara helt fel tabell.Jag har lämnat en helt annan tabell till CristopheFlertalet av uppgifterna finns med i fondbolagens rapporter och informationsbroschyrer.fonderna har lyckats historiskt.Om fonderna placerar på sammamarknad eller bransch ökar värdetav jämförelsen.Olika mått på risk är värdefulltatt jämföra. Det riskmått som ärvanligast förekommande i sammanställningarär standardavvikelse,något som kan ge en vissinformation – men inte hela bilden.Sharpe-kvot, alltså avkastningi förhållande till den risksom fonden har tagit, kan varaett mer intressant urvalskriterium.I fondens faktablad finnsdetta nyckeltal angivet.Fondstorlek, placeringsinriktning(bransch, land etc). I faktabladetstår det även hur längesom förvaltaren har ansvaratför fonden, kontinuitet i förvaltningenav en framgångsrik fondkan vara viktig information.Avgifter kan skilja sig åt mellanolika fonder. Vissa fonder tarockså avgifter för insättning och/eller uttag. En mer dold avgift ärfondens egna kostnader för köp-och försäljning av värdepapper.En hög omsättningshastighet förfonden ökar normalt sett kostnaderna(framgår av fondens faktablad)För vissa fonder krävs enminsta insättning och i vissa fondergår det inte att månadssparamindre belopp.Ska man göra en meningsfulljämförelse mellan fonder räckerdet inte med att studera fondernasutveckling det senaste året.A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N119

FOTO: PETER NORDAHLMed kunskap kan du utnyttja de möjligheter som finns inom kapitalbeskattningen.120 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

20Beskattning av aktier och kapitalReglerna för beskattning av kapitalinkomsterförändras ofta och nya finansiellainstrument skapas där de exaktaskattereglerna inte är klarlagda i förväg.Det är således nödvändigt att inför varjedeklaration ta reda på vilka regler somgäller och vilka förändringar som skett.Vid mer komplicerade skattefrågorkan det vara nödvändigt attkonsultera en skatterådgivare påen bank, fondkommissionär etc.I tidningen Aktiespararen brukaren bilaga om kapitalbeskattningpubliceras i god tid före deklarationsdagen,liknande råd finns idagstidningar och ekonomiskafacktidningar. Det finns ävenbra skatteprogram tillgängligaför privatpersoner för en rimligsumma, i hemdatorn har manmöjlighet att beräkna skattekonsekvenseroch pröva olika alternativinnan deklarationen skickasin till skattemyndigheten.I detta kapitel behandlasnågra av huvuddragen inomskatteområdet som berör aktieroch andra kapitalinkomster.DubbelbeskattningDubbelbeskattning innebär attett företags vinster beskattas iflera led innan det slutligen kommeraktieägaren tillgodo. Bolagsskattenär 28 procent i Sverigeoch ett företags (skattepliktiga)vinst beskattas med den procentsatsen.Från det beskattaderesultatet kan företaget beslutaom utdelning till aktieägarna.När aktieägaren ska deklarera förutdelningen belastas den med 30procents skatt.Ett inkomstslagDen stora förändringen i denskatteomläggning som gjordes ibörjan av 1990-talet är att kapitalinkomsteroch kapitalutgifterförts samman till ett inkomstslag.Beskattning sker sidoordnat fråntill exempel tjänsteinkomster,vilket betyder att skatten på kapitalinkomsterär lika stor oavsettvilken inkomst den skattskyldigehar. Från banker, fondbolag,fondkommissionärer etc får manett underlag varje år som visarvad de har rapporterat till skattemyndigheterna.I detta underlagframgår vilka räntor man har fåtteller betalat under året, utdelningfrån aktier och sålda aktiereller fondandelar under året.Givetvis är det den skattskyldigesjälv som ansvarar för att uppgifternaär riktiga, upptäcks någotfel ska man underrätta banken,fondbolaget etc om detta och setill att man får en ny och korrektsammanställning för året.Kvittning får ske mellan kapitalinkomsteroch kapitalkostnaderunder samma deklarationsår.Reglerna är ofta föremål för förändringar,det gäller att förvissasig om de regler som gäller.Beräkning av reavinsteller reaförlustHuvudprincipen är enkel. Enaktie (eller annat värdepapper,fondandel, aktieoption etc) somköpts för 100 kronor och säljsför 200 kronor ger upphov tillen reavinst som ska beskattasmed 30 procents skattesats. Försäljnings-och inköpskostnader(courtage etc) ska dras ifrån reavinsteninnan skatt beräknas.Men aktieägaren kan ha köptaktierna vid flera olika tillfällenoch till olika kurs vid varjetillfälle. I så fall får man göra engenomsnittberäkning. Om 100aktier har köpts för 100 kronoroch sedan ytterligare 100 aktierhar köpts för 150 kronor, blir detgenomsnittliga anskaffningsvärdet125 kronor. Skulle 100 aktiersenare säljas, kan man inte välja▼A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N121

20BESKATTNING AV AKTIER OCH KAPITAL▼vilka av de anskaffade aktiernasom man anser sig ha sålt.Anskaffningsvärdet ska vara detgenomsnittliga värdet.Varje aktieslag beräknas försig, Ericsson A och Ericsson Bär två olika aktieslag och mankan följaktligen inte beräkna ettgenomsnittligt anskaffningsvärdepå såväl A som B-aktier.Den som får aktier i arvska använda det ursprungligaanskaffningsvärdet (givarens)när reavinsten beräknas. Iblandkan det vara svårt att ta redapå detta anskaffningsvärde,då kan man använda en schablonmetoddär 20 procent avförsäljningspriset används somanskaffningsvärde. Schablonmetodenkan användas även vidförsäljning av aktier som manköpt själv, det berör inte enbartärvda aktier. Ska man sälja aktiersom stigit mer än 500 procent ärDet är inte ovanligt att ett företaglämnar aktier i ett dotterbolagsom utdelning till aktieägarna(i moderbolaget).Värdet av de utdelade aktiernaär deras marknadsvärde,detta värde fastställs av Skatteverketinför deklarationen.Eftersom aktieägarna har olikainköpspris för sina aktier angesmarknadsvärdet av de utdeladeaktierna som ett procenttal somska användas.De företag som ger aktier idotterbolag som utdelning försökeroftast att göra det enligtregler som gör att de utdeladeaktierna blir fria från skatt påutdelning. Det är oftast poängenmed utdelningen av dotterbolagsaktierna.Aktieägaren som haft aktier iBolaget A inköpta för 100 kronor,har efter utdelningen även aktieri dotterbolaget B. Anskaffnings-Huvudprincipenär enkel. En”aktie eller annatvärde papper, fondandel,aktieoption etc somköpts för 100 kronor ochsäljs för 200 kronor gerupphov till en reavinstsom ska beskattas med30 procents skattesats.”det mer förmånligt att användaschablonmetoden.Skatt på utdelningAktieägaren blir beskattad närett aktiebolag lämnar utdelning,detta gäller oavsett om utdelningenges i kontanter eller i annanform, till exempel värdepapper.SkattedispositionerDet finns vissa enkla åtgärdersom alla kan göra för att balanseraskattekostnaderna. Densom vill göra dispositioner sompåverkar skatten ska göra dettai god tid före årsskiftet så att detinte blir frågetecken om vilketbeskattningsår som transaktionentillhör. Vid deklarationsdagsär det för sent att göra skattedispositioner.1Eftersom reavinster ärkvittningsbara mot kapitalkostnader,till exempelräntor på lån, kan det vara förmånligtatt dela upp en planeradförsäljning av aktiefondereller aktier på två beskattningsår.Om en person har 50 000kronor i räntekostnader per år,till exempel för ett huslån, ochplanerar att sälja andelar i aktiefondersom skulle framkalla enskattepliktig reavinst på 100 000kronor. Då kan försäljning avena hälften göras ena året ochandra hälften året därpå.2Reaförluster på aktiereller aktiefonder kanbara kvittas fullt ut motreavinster och detta måste skeunder samma beskattningsår,en reaförlust kan inte sparas föratt utnyttjas ett senare beskattningsår.Om en aktie (ellerandelar i aktiefonder) säljs med122 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

BESKATTNING AV AKTIER OCH KAPITAL20värdet på aktierna i dotterbolagetB beräknas på anskaffningsvärdetför aktierna i A multipliceratmed den procentsats som RSVfastställt. Om procentsatsen är 10procent kommer aktieägaren attha aktier i A med ett anskaffningsvärdepå 90 kronor (100 kronor x90 procent) och aktier i B med ettanskaffningsvärde på 10 kronor(100 kronor x 10 procent). Dessaanskaffningsvärden ska aktieägarenanvända när aktierna någongång senare säljs.PensionssparandePremier för pensionsförsäkringarär avdragsgilla från tjänsteinkomsten.Avdragsrätten ärbegränsad till ett halvt basbelopp.Vid inkomster över en vissgräns (397 000 kronor vid taxeringsår2007) medges avdragmotsvarande ytterligare 5 procentav lönen.Kapitalet som förvaltas av försäkringsbolagetär fria från skattpå reavinster etc, men belastasmed en avkastningsskatt somutgår oavsett hur värdeutvecklingenhar varit under året.I normalfallet kan inte ut -be tal ningar ske förrän den försäkrade(ägaren till pensionsförsäkringen)fyllt 55 år. Utbetalningarnaläggs då samman medeventuell annan tjänsteinkomst.Pensionsförsäkringar är såledesett sätt att fördela om tjänsteinkomsterna(och därmed skatten)över tiden.KapitalförsäkringarKapitalförsäkringar är inga försäkringari egentlig mening, detär en egen skatteklass. De skötsav försäkringsbolag men förmedlasofta av banker och fondkommissionärer.Kapital somplaceras inom ramen för en kapitalförsäkringär fritt från skatt påreavinster, dvs ungefär som enaktiefond.I en kapitalförsäkring kan barakontanter läggas in. Därefter kanman köpa aktier, fonder ellerandra värdepapper. Det går såledesinte att flytta in värdepappermed stora latenta reavinster föratt undgå skatt på dessa.Försäkringsbolaget betalaren avkastningsskatt på värdet avkapitalförsäkringen vid ingångenav varje år. Denna skatt drassedan från värdet av kapitalförsäkringen.Avkastningsskatten(som 2007 var 0,97 procent) utgåroavsett hur värdet av kapitalförsäkringenutvecklats.förlust, kan man se till att säljaaktier (eller andelar i aktiefonder)samma år, med en lika storreavinst. Skulle man vilja äganågon av aktierna vidare, gårdet alltid att köpa tillbaka denaktien. Se även kapitlet om attFatta beslut om att sälja aktier.3Den som vill skänka kapitaltill barn eller barnbarn(eller någon helt utomstående)kan skänka aktier ellerfondandelar. Mottagaren taröver givarens anskaffningsvärdeoch vid en senare försäljning avaktierna eller andelarna beräknasreavinsten med utgångspunktfrån detta anskaffningsvärde.4Transaktioner mellan äktamakar och andra närståendeär frestande att skötasjälv utan inblandning av bankereller fondkommissionärer.Aktieförsäljningar kan helt korrektskötas i egen regi. Det gällerdock att iaktta alla formella regler.En avräkningsnota ska upprättasbåde för köpare och försäljare. Aktierna ska registrerasom på köparens VP-konto, bankernahar vanligen blanketterför detta. Betalning för aktiernaska kunna visas med kvitto ellerannat.A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N123

124 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

ORDLISTA1AA-aktie. Aktieslag som ofta har etthögre röstvärde på bolagsstämman.Aktie. Ägarandel i ett aktiebolag.Aktiebok. Register över ägare i ettaktiebolag.Aktiebolag. Företagsform somkännetecknas av att delägarnainte har personligt ansvar förföretagets skulder.Aktiebrev. Värdepapper som ärbevis på äganderätt till en ellerflera aktier.Aktiedepå. En tjänst som bankeroch andra fondkommissionärererbjuder för hantering av aktier.Aktiefond. En fond som man kanköpa andelar i. Fonden ägeraktier.Aktieindex. Ett värde som visar dengenomsnittliga förändringen aven grupp aktier.Aktieindexobligation. En obligationdär räntan (avkastningen) berorpå utvecklingen för vissa aktiereller en aktiemarknad.Aktiekapital. Summan av detnominella värdet av alla aktier iett företag.Aktieoption. En option som gerinnehavaren rätt att köpa en aktietill ett i förväg bestämt pris inomen viss tidsperiod (köp option).Aktieportfölj. De aktier som manäger.Aktiespararen. Medlemstidning förAktiespararna.Aktiespararna. Populärbenämningför Sveriges Aktiesparares Riksförbund.Aktietorget. En handelsplats förinofficiellt noterade aktier.Aktieutdelning. Den del av företagetsvinst som delas ut till aktieägarna.Alfavärde Visar hur en fond haröverträffat eller underträffatden avkastning som den bordeha givit med hänsyn till fondensrisktagande.All time high. Den högsta noteringenför ett index eller en aktie.Apportemission. När ett företagbetalar genom att ge ut (nyemittera)egna aktier till säljaren.Attract 40. En avdelning på börsensO-lista för de mest omsattaaktierna.Avkastning. Den vinst man görpå en placering. För aktier kanavkastningen bestå av såväl värdeökningsom aktieutdelningar.Avkastningsindex. Ett aktieindexdär aktieutdelningar inkluderasi värdeökningen.Avkastningskonto. Det bankkontosom är kopplat till aktieägarensVP-konto.Avkastningskrav. Det krav på avkastningman har för sin placering.Avknoppning. När ett moderbolagsäljer eller delar ut aktier i ettdotterbolag, ofta i samband meden börsnotering.Avräkningsnota. Ett kvitto på engenomförd aktieaffär.Avstämningsdag. Den dag somaktieboken stäms av. De som varaktieägare denna dag har rätt attdelta i bolagsstämma, rätt tillutdelning, vara med i nyemissionetc.BBaisse. En börsterm som angerkraftigt fallande aktiekurserunder stor handel.B-aktie. Ett aktieslag som oftasthar lägre röstvärde än A-aktien.Balansräkning. En sammanställningsom visar företagets tillgångaroch hur dessa har finansierats.Betavärde Visar hur mycket fondensvärde i genomsnitt förändrasnär index förändrasBetalkurs. Det pris som en aktieaffär(avslut) har gjorts till.Blandfond. En fond som innehålleraktier och räntebärande placeringar.Blankning. Man säljer aktier somman inte äger med tanken attkunna köpa dessa aktier senaretill en lägre kurs.Bolagsordning. Överenskommelse(stadgar) mellan aktieägarnasom reglerar vilken verksamhetföretaget ska bedriva.Bolagsrisk. Risken att en enskildaktie har en sämre utveckling.Bolagsstämma. Sammanträde medaktieägarna i ett bolag. Det högstabeslutande organet i ett aktiebolag.Book building. Ett anbudsförfarandedär placerare får ange hurmånga aktier de är villiga att köpaoch till vilket pris.Branschfond Fond som placerar iaktier inom en viss sektor ellerbransch. Fonden väljer aktieröver hela världen om inget annatanges.Branschindex. Aktieindex för enviss bransch.▼A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N125

ORDLISTA▼BTA. BetaldTeckningsAktie, temporärtvärdepapper efter enemission. Byts ut mot vanlig aktieutan åtgärd från aktieägaren.Bäst möjligt. En instruktion vidköp eller försäljning av aktier attaffären ska genomföras till detpris som råder på marknaden.Börs. En organiserad marknad förhandel med värdepapper, råvaroreller valutor.Börsen. En vanlig benämningpå Stockholmsbörsen (tidigareStockholms Fondbörs).Börsintroduktion. När ett nytt bolaginregistreras på en börs.Börsnoterade aktier. Aktier som ärnoterade på StockholmsbörsensA-lista. Övriga noterade aktier ärmarknadsnoterade.Börspost. Det minsta antal aktieri ett visst bolag som den ordinariehandeln görs i, t ex 50, 100eller 200 aktier. Affärer med färreaktier sker sidoordnat i den såkallade småorderboken.Börsstopp. Handeln med aktiernai ett visst företag stoppas i avvaktanpå ny information.Börsvärde. Ett företags börsvärdeär aktiekursen multiplicerat medantalet aktier i företaget.CChat. Meddelandesida på Internetdär man ofta anonymt kanframföra åsikter om till exempelaktier.Courtage. Provision som manbetalar vid köp eller försäljningav värdepapper.Cykliska företag. Företag varsre sultat påverkas kraftigt av konjunkturen.DDaytrader. En person som görmånga och mycket kortsiktigaaktieaffärer.Delrätt. Ett värdepapper som gerrätt att delta i en emission.Delårsrapport. Ekonomisk rapportfrån ett bolag med redovisning avvad som har hänt under en del avräkenskapsåret.Depå. Se aktiedepå.Depåbevis. När utländska aktierhandlas på Stockholmsbörsensker detta i form av depåbevis.Aktierna förvaras i depå för desvenska ägarna.Direkt aktieägande. Ägande avaktier, motsatsen är indirektaktieägande när man är delägarei en aktiefond.Direktavkastning. Aktieutdelningenuttryckt i procent av aktuellaktiekurs.Diskretionär förvaltning. Förvaltningenav en värdepappersportföljöverlåts till en förvaltare somfattar placeringsbesluten.Dow Jones. Amerikanskt företagsom producerar ett flertal indexför den amerikanska aktiemarknaden.Dubbelbeskattning. När ett företagsvinst beskattas i flera led innanaktieägaren kan använda beloppet.EEget kapital. Aktiekapitalet i ettföretag samt de vinster som intedelats ut till aktieägarna utanfinns kvar i bolaget.Emission. Utgivande av aktier.Emissionskurs. Priset som ska betalasför nyemitterade aktier.Emissionsprospekt. Handling somska ge aktieägarna beslutsunderlagför att avgöra om de vill deltai emissionen.Emittera. När nya aktier utges.Etisk fond Fond om gynnarnågot speciellt ändamål (miljö,biståndsarbete mm) eller somundviker vissa områden sombetraktas som mindre etiska(krigsmaterial, tobak, sprit mm).FFientligt bud. När någon lägger ettbud på aktierna i ett företag utanatt ha budet förankrat av ägareoch ledning i företaget.Fill or kill. Instruktion i en ordervid köp eller försäljning av aktier.Om inte samtliga de begärdaaktierna kan säljas eller köpas,ska ordern inte utföras.Finansinspektionen. Organ sombland annat övervakar bankeroch fondkommissionärer.Fondbörs. Organiserad marknadför handel med värdepapper.Fondemission. Aktiekapitalet ochantalet aktier ökar utan att aktieägarnabetalar in nya pengar tillföretaget.Fondkommissionär. Bank eller särskiltfondkommissionsbolagsom fått Finansinspektionenstillstånd att i eget namn handlamed värdepapper för kundersräkning.126 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

ORDLISTA1Frimärksaktier. En benämning påaktier som handlas till mycketlåga kurser.Fundamental aktieanalys. Bedömningav en akties rimliga värdegenom analys av företagets ekonomiskaställning, vinstkapacitetoch framtidsutsikter.Förvaltarregistrerad. I företagetsaktiebok är fondkommissionärenregistrerad i stället för aktieägaren.GGenomsnittsmetoden. Vid beräkningav reavinst (reaförlust) viden aktieförsäljning används detgenomsnittliga anskaffningsvärdetför aktier av samma slag omde anskaffats till olika pris.Globalfond Fond med placeringarspridda över hela väldenHHausse. Börsterm som innebärkraftigt stigande aktiekurserunder livlig handel.Hedgefond Fond som teoretisktinte har några restriktioner. Fondenger ofta ut endast ett begränsatantal fondandelar.Hävstångseffekt. Den effekt somkan åstadkommas vid belåningav aktierna.IIndex. Ett jämförelsetal som an gerutvecklingen (till exempel föraktier) i förhållande till en basdag(starttidpunkt) som i allmänhethar värdet 100.Indexfond Fond vars värdeutvecklingska följa ett visst index.Indexoptioner. Option som avserutvecklingen för de största börsföretagen(som ingår i OMXSindex).Indirekt aktieägande. Delägarskaptill exempel i aktiefonder som isin tur äger aktier.Inköpsrätt. Ger innehavaren rättatt köpa en aktie. Inköpsrättkan exempelvis utfärdas vid enavknoppning när moderbolagetsaktieägare får rätt att köpa aktieri ett dotterbolag.Inofficiell handel. Handel medaktier som inte sker på Stockholmsbörsen.Inofficiell notering. Aktie som intenoteras på Stockholmsbörsen.Inregistreringskontrakt. Avtalmellan börsen och ett företag, enförutsättning för börsnoteringeller marknadsnotering.Insider. En person (med närstående)som genom anställning,uppdrag eller annan befattninghar information och kunskapsom har betydelse för kursen påett värdepapper.Investmentbolag. Företag som ägeroch förvaltar andra aktier (främstbörsnoterade aktier).JJEK. Se justerat eget kapital.Juridiska personer. Sammanfattandebenämning på olika typerav företag.Justerat eget kapital. Företagetsegna kapital (aktiekapital samttidigare års vinster) med tilläggför andra övervärden som finnsi ett företag.KKapitalförsäkring. En placeringsformsom har egna skatteregler.Kassaflödesmodell. En vanlig analysmodellför att bedöma enakties rimliga värde. Kallas ävenDCF, från discounted cash flow.Klagomålsansvarig. Den personsom alla banker och fondkommissionärerär skyldiga att ha föratt hantera klagomål från kunder.Kombinerad emission. En nyemissionkan ofta kombineras med enfondemission och genomförassamtidigt.Konkurs. När ett företag tvingasupphöra med verksamhetensedan aktiekapitalet förbrukats.Kontantemission. En nyemissiondär aktieägarna tillför pengar imotsats till apportemission.Konvertering. Utbyte av konvertibeltill aktier.Konverteringskurs. Den kurs somde nya aktierna avräknas mot vidkonverteringen.Konvertibel. Se konvertibelt skuldebrev.Konvertibelt skuldebrev. Räntebärandeskuldebrev som gerinnehavaren rätt, men inte skyldighet,att byta ut sin fordranmot aktier i företaget till en i förvägbestämd kurs.Kurs. Priset på en aktie.Kurtage. Se courtage.Köpkurs. Det som högsta pris somen köpare vid ett visst tillfälle ärvillig att betala för en aktie.Köpnota. Avräkningsnota somavser ett aktieköp.Köpoption. Värdepapper som ger▼A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N127

ORDLISTA▼innehavaren rätt (men inte skyldighet)att inom en viss tid köpanågot (till exempel en aktie) tillett i förväg bestämt pris.Köporder. Order från kund tillfondkommission är att köpaaktier eller andra värdepapper.LLandsfond Fond med placeringar iaktier från ett visst landLikvidation. När ett företags ägarebeslutar att företaget ska upphöramed verksamheten och detegna kapitalet ska återbetalas tillföretagets aktieägare.Likviddag. Betalningsdag. Vidköp eller försäljning av aktier ärlikviddagen ett par dagar efteravslutet. Äganderätten övergårdock omedelbart till den nyeägaren.Limit. Från engelskans gräns, selimitering.Limitering. En instruktion i en köpellersäljorder om det högsta respektivelägsta pris till vilket kundenvill genomföra affären.Lock up. En tidsperiod när störreaktieägare i ett nytt börsbolaginte kommer att sälja någraaktier.Lösenpris. Priset som innehavarentill en option har rätt att köpa/sälja den aktie som optionenavser.MMarginal. Lönsamhetsmått i förhållandetill företagets omsättning.Marknadsrisk. Risken att hela aktiemarknadenutvecklas dåligt.Minimicourtage. Den lägsta avgiftsom tas ut vid köp eller försäljningav aktier.Mäklarfirma. Sammanfattandebenämning på fondkommissionärersom inte är banker.NNAV Net asset value, en fondssamlade värde delat med antaletfondandelar.NGM. Handelsplats för inofficielltnoterade aktier. NGM står förNordic Growth Market och hettetidigare SBI-listan.Nollkupongare. En obligation därräntan betalas ut först när obligationenlöses in.Nominellt belopp. Det värde somaktien bidrar med till företagetsaktiekapital.Nya Marknaden. Handelsplats föronoterade aktier.Nyemission. När ett företag utgernya aktier.Nyemitterad aktie. Aktie som erhållsvid en nyemission.OObligationsfond Fond med placeringari räntebärande värdepappermed längre löptid.Observationslista. Noteringslistaför aktier där särskild utredningpågår.Omvänd split. Sammanläggning avflera aktier till en aktie.OMXS-index. Ett index där de 30mest omsatta aktierna ingår.Orderdjup. Visar hur många aktierköpare respektive säljare villhandla med och till vilka kurserde vill göra affärerna.PPenningmarknadsfond Fond medplaceringar i räntebärande värdepappermed kort löptid.P/e-tal. Från engelska priceearnings ratio även kallat vinstmultiplikator.Ett relationsmåttdär den aktuella aktiekursendivideras med vinst per aktie.P/s-tal. Från engelska price salesratio. Ett relationsmått där denaktuella aktiekursen dividerasmed försäljning per aktie.Placerarindex. Ett index där allaaktier har samma vikt, en förändringför ett företag med lågtbörsvärde får samma påverkansom förändringen för ett stortföretag.Portföljtänkande. Regler för fördelningav olika placeringar.Preferensaktie. En aktie som harföreträde framför andra aktier,vanligen rätt högre utdelning.Premieobligation. Obligation somges ut av staten där räntan delasut i form av utlottning.Price earnings ratio. Se p/e-tal.Private placement. Köp eller nyteckningav aktier i ett företag sominte är marknadsnoterat.Privatobligation. Obligation tillmindre belopp, främst avseddaför privatpersoner.Projektbolag. Sammanfattandebenämning på företag i en tidigutvecklingsfas och med en produkteller tjänst som inte finns påmarknaden ännu.Prospekt. Se emissionsprospekt.128 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

ORDLISTA1RReaförlust. Realisationsförlust. Seförklaring på reavinst.Realränta. Räntan exklusive ersättningför inflation.Realränteobligation. Obligationsom ger en fast ränta samt enersättning som beror på inflationenunder obligationens löptid.Reavinst. Realisationsvinst. Vinstsom uppstår vid försäljning avvärdepapper eller andra tillgångar.Den som yrkesmässigt bedriverhandel med tillgångar redovisari stället en rörelsevinst.Regionsfond Fond med placeringari en viss regionResultaträkning. Visar hur ett företagsresultat (vinst eller förlust)har uppkommit under en period.Riktad emission. En nyemissionsom riktas mot en viss grupp somfår erbjudande att teckna de nyaaktierna.Riskaversion. Motstånd mot risk.Riskkapital. Kapital som ägare satsari ett företag.Riskpremie. Det avdrag som enplacerare gör för risken i en placering.Räkenskapsår. Den tid som ettbolags redovisning omfattar,vanligen kalenderår.Räntabilitet. Lönsamhet, avkastningsförmåga.Röstlängd. Den förteckning påen bolagsstämma som visar hurmånga röster deltagarna har ochhur de är fördelade. .Röstvärde. Det antal röster som enaktie har på en bolagsstämma.SSAX. Stockholm AutomatedExchange. Det datoriserade handelssystemetvid Stockholmsbörsen.SBI-listan. SBI-listan heter numeraNGM. Handelsplats för inofficielltnoterade aktier. NGM stårför Nordic Growth Market ochhette tidigare SBI-listan.Schablonmetoden. En förenkladmetod för att beräkna anskaffningsvärdetav aktier i sambandmed deklaration.Sektorisering. Tendensen att störreaktieplacerare väljer aktier inomen viss sektor oavsett i vilket landaktierna noteras.Senast betalt. Den sista (senaste)betalkursen som noterats för enaktie efter en handelsdag.Sharpe-kvot Mäter hur hög avkastningsom en förvaltare uppnått iförhållande till risk.Skatteplanering. Anpassning av tillexempel aktieaffärer med hänsyntill de mest förmånliga skatteutfallet.Slutkurser. De köp- och säljkursersom gäller när börshandeln slutarför dagen.Småorderbok. Handeln med färreaktier än en hel börspost hanterasi den så kallade småorderboken.Soliditet. Det egna kapitalet i förhållandetill företagets totalatillgångar, ett mått på företagetsekonomiska styrka.Specialfonder Fond med en vissspeciell inriktning.Split. Aktieuppdelning. En aktiedelas upp på flera aktier.Stamaktie. De ”vanliga” aktierna,således både A-aktier och B-aktier. Motsatsen är preferensaktier.Stockholmsbörsen. Den officiellahandelsplatsen för börsnoteradesvenska aktier. Tidigare namnStockholms Fondbörs.Sverigefond. Fond med placeringari svenska aktier.Sveriges Aktiesparares Riskförbund.Aktiespararna. En oberoendeintresseorganisation för privatpersoner,vill främja sparande iaktier och andra värdepapper.Sveriges Unga Aktiesparares Riksförbund.Aktiespararnas organisationför yngre sparare, har tilluppgift att öka kunskaperna ochförståelsen för aktier och värdepapperbland ungdomar.Säljkurs. Det lägsta pris somnågon är villig att sälja en aktieför vid ett visst tillfälle.Säljnota. Avräkningsnota somavser en försäljning.Säljoption. Värdepapper som gerinnehavaren rätt, men inte skyldighet,att under en viss tid säljaden underliggande varan (tillexempel en aktie) till ett visstbestämt pris.Säljorder. De instruktioner somlämnat i samband med en försäljning.TTeckningskurs. Det pris som skabetalas för varje ny aktie i ennyemission.Teckningsoption. Värdepappersom ger innehavaren rätt, meninte skyldighet, att under en viss▼A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N129

ORDLISTA▼tid teckna en aktie till ett bestämtpris.Teckningsrätt. Värdepapper somger rätt att teckna aktier i enny emission.Teckningstid. Den tid man har rättatt teckna nya aktier i en nyemissioneller teckna sig för aktier i enbörsintroduktion.Teknisk aktieanalys. Bedömning aven aktie genom att enbart studerakursutveckling och aktieomsättning.Tendens. Allmän kursutvecklingpå börsen.Tillväxtföretag. Företag varsomsättning växer snabbare änövriga företags.Timing. Val av (rätt) tidpunkt förköp eller försäljning av aktier.Tunn handel. En aktie som endastsporadiskt handlas på börsen.Tvångsinlösen. När en aktieägarehar mer än 90 procent av aktiernai ett bolag kan tvångsinlösenav de andra aktierna begäras.UUdda aktier. Aktiepost som ärmindre än en hel börspost.Underliggande vara. Den vara (tillexempel aktie) som ligger tillgrund för en option.Uppköpsbud. När någon lägger ettbud på samtliga aktier i ett företag.Utdelning. Den del av företagetsvinst som lämnas till aktieägarna.Utlandsregistrerad fond Fond somav skattskäl är registrerad i annatland.Utländskt depåbevis. Se depåbevis.VWarranter Skräddarsydda optionersom ställs ut av banker ellermäklarfirmor.VP-avi. Meddelande från VPC tillaktieägaren om förändringar påVP-kontot.VPC. Värdepapperscentralen.VP-konto. Konto (värdepapperskonto)där aktieägarens innehavär registrerat.VP-systemet. Det papperslösa,konto baserade, värdepapperssystemsom infördes 1990 iSverige.Värdepapper. Gemensam beteckningför aktier, obligationer,optioner etc.Värdepapperscentralen. Bolag somsköter aktieböckerna åt de företagsom är anslutna till VP-systemet.VPC hanterar aktieägarnasVP-konton, utfärdar VP-avier,förmedlar aktieutdelningar etc.XXact-OMXS. Värdepapper som följerförändringar av OMXS-index.Xact-OMXS handlas som en vanligaktie.ÅÅrsredovisning. Rapport från ettbolag över det gångna räkenskapsåret.I årsredovisningeningår bland annat resultaträkning,balansräkning och förvaltningsberättelse.Återköp. Företag har fått möjlighetatt minska antalet uteståendeaktier genom att återköpa en delav dessa från de aktieägare somär villiga att sälja.130 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

SÖKORD1AA-aktie 20,21,40,44,62,94A-lista 46, 47, 48, 49, 93, 115Aktiebok 61,67Aktiebolag 19, 20, 21, 41, 61Aktiebrev 61, 67Aktiedepå 44, 67Aktiefond 7,9, 11, 13, 15, 17, 31, 35,51, 69, 71, 75, 99, 101, 103, 107,113, 117, 119Aktieindexobligation 109,Aktiekapital 12, 19, 22, 23, 37, 41,43, 49, 53, 109Aktiekurs 23, 29, 35, 41, 42, 43, 44,46, 48, 50, 53, 54, 55, 56, 57, 58,63, 65, 71, 73, 80, 88, 89, 93, 97,109, 117Aktieoption 23, 107, 121Aktieportfölj 16, 34, 50, 68, 69, 71,75, 81, 83, 67, 76Aktiespararnas Gyllene Regler 10, 12,15, 30Aktieutdelning 15, 17, 31, 41, 50, 52,53, 61, 67, 69, 76, 79, 101Aktietorget 49Allmänna Reklamationsnämnden 64Analysmodeller 53Anskaffningsvärde 84, 122, 123Apportemission 94Avgifter 64, 65, 104, 105, 111, 112,113, 116, 117, 118, 119Avkastning 9, 13, 29, 31, 33, 38, 39,43, 53, 54, 58, 106, 115Avkastningsindex 50Avkastningskrav 19, 25, 27Avknoppning 16, 17, 71, 72, 94, 108Avräkningsnota 64, 123Avstämningsdag 41, 43, 44, 45, 68BB-aktie 19, 21Baisse 50Basbelopp 47, 48, 62, 123, 124Balansräkning 37Belåning 11, 31, 32, 33Betald TeckningsAktie 44Betalkurs 63Betavärde 105Blandfonder 101, 104, 106Book-building 95Bolagsordning 19, 69Bolagsstämma 23, 20, 41, 61, 67, 69,109Branschfonder 105Bäst möjligt 63, 89Börsens bolagskommitté 93Börsintroduktion 73, 93, 94, 95, 96,97Börsnoterade företag 11, 20, 21, 47,51 61, 69, 97Börsombud 61Börspost 63, 41, 42, 47Börsstopp 48CChat 89Courtage 64, 90, 118, 122Cykliska företag 78DDaytrader 90Delrätt 42Delårsrapport 11, 33 88Derivatinstrument 23, 65, 106, 107,108, 106, 107, 108Direktavkastning 25, 53, 76, 77, 78Dubbelbeskattning 121EEmissionskurs 45, 46, 47, 93, 94,109Etisk fond 16, 106FFinansinspektionen 49, 65, 87, 93,99, 100Fokuserade företag 77Fondandel 99, 121Fondbolag 99, 100, 121Fondbolagens förening 101Fondemission 41, 42Fondförvaltare 16, 99, 100, 105, 115,117Fondråd 112, 118Förvaltning 69, 115, 117GGAV 123Globalfonder 105HHausse 51Hedgefonder 124Historisk utveckling 113Hävstångseffekt 32, 33IIndex 16, 30, 47, 49, 51, 75, 76, 81,105, 111, 113, 115, 117Indexfond 11, 90, 105, 106, 112,114, 117Inofficiell handel 48, 49, 97Inofficiell notering 49Inregistreringskontrakt 21, 22, 47 49Insider 71Internet 5, 27, 62, 69, 79, 86, 87, 88,89, 90, 91, 111, 112, 114, 118Internetmäklare 87, 89Investmentbolag 69, 75, 77IPS 101JJEK 53, 54, 55, 76, 77, 104Juridiska personer 19Justerat eget kapital 53, 55KKapitalförsäkringar 124Kassaflödesmodell 55▼A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N131

SÖKORD▼Konvertibel 23Kursnoteringar 89Köporder 61, 62, 63, 64Köpråd 80LLandsfond 104Likviddag 43Limit 62, 88Limitering 62, 63Lock-up 97Lönsamhet 19, 37, 38, 39, 57, 79MMarginal 37, 38, 39, 43, 44Marknadsrisk 31, 32Mest omsatta 47, 115Minimicourtage 17, 42, 64NNAV 103, 104NGM 48, 49, 88Nyemission 21, 42, 43, 44, 45, 68, 71,94, 95, 97, 108, 109OObligationer 32, 58, 106, 107Obligationsfond 106Observationslista 48, 49Omvänd split 41OMXS-index 16, 27, 30, 50, 51, 113Option 107Orderdjup 87Orderläggning 87Pp/e-tal 54, 58, 76, 77, 78,Penningmarknadsfond 103Pensionssparande 101, 124Placerarindex 51Placeringsinriktning 16, 115, 119Placeringsstrategi 16Placeringsregler 16Portföljtänkande 75PPM 7, 101, 106, 111, 118Preferensaktier 22, 23Premieobligationer 107, 108Price earnings ratio 54Private placement 97Privatobligationer 107Projektbolag 79, 80Prospekt 42, 72, 93, 94, 96RReaförlust 84, 121, 122Realränta 25,Reavinst 17, 64, 84, 121, 122Regelbundet sparande 112Regionsfond 104Resultaträkning 38Risk 27, 28, 29, 30, 31, 32, 47, 49,65, 80, 83, 96, 100, 103, 104, 106,111, 113, 115, 119, 123Riskaversion 29Riskpremie 25Riskspridning 122, 15, 31, 32, 59, 99,100, 103, 106Räntebärande placeringar 9, 27, 58,59, 104Räntebärande värdepapper 12, 103Rådgivaransvar 65Röstlängd 68SSAX-index 16, 27, 30, 50, 51, 113SAX-systemet 63SBI-listan 48, 93Schablonmetoden 122Sektorisering 59Senast betalt 63Sharpe-kvot 119Skattedispositioner 122Skatteregler 31, 100Specialfonder 100Split 41, 42Stamaktier 21, 23Standardavvikelse 114, 115, 119,121Sverigefond 104, 113Säljorder 63, 87, 89TTeckningskurs 22, 45Teckningsoption 22Teckningsrätt 43, 45, 109Teknisk aktieanalys 55Tillväxtaktie 78Tillväxtföretag 78Transaktionskostnader 17, 122UUppköpsbud 14, 72Utdelning 19, 21, 22, 25, 41, 53, 67,69, 71, 95, 100, 108, 121, 123Utlandsregistrerade fonder 100Utspädningseffekter 94VValutarisk 100, 104, 106Vinstmultipel 54Volatilitet 62, 114, 115VP-konto 61, 63, 67, 123VPC, Värdepappercentralen 61, 67,109Värdetillväxt 12, 25, 116, 117, 118Warranter 23, 107132 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N