à rsmöte i Apnéföreningen i Stockholm onsdagen den 22 februari ...

Sov gott om natten –bli pigg bakom rattenAtt somna till framför TV:n kan vi möjligtvis acceptera, men att som bilförare somna till bakomratten är ödesdigert. Forskning visar att trötthet är en starkt bidragande orsak vid 20–30 procent avalla trafikolyckor. På initiativ av Apnéföreningen samlades Sveriges ledande sömn- och trafik forskaretill ett seminarium den 23 november för att diskutera sambandet mellan bristen på sömn – främstpå grund av obehandlad sömnapné – och trafikolyckor.text: Dan Wikstenfoto: Paula Canto LeytonDen mörka årstiden ett problemAndra siffror visar att runt 16 procent iSverige känner sig deprimerade någon gångunder året, framför allt under den mörkaårstiden (10 % av männen).Annat som skulle kunna relateras tillsömnapné är övervikt eller upplevelsen aveventuell egen övervikt. Här är det till attbörja med endast 34 procent som är nöjdamed sin egen vikt och medan hela 82 procentanser att det här med vikt är viktigtoch gärna skulle kunna tänka sig att gå ner ivikt. Annat som finns att utläsa av rapportenär att 83 procent anser att möjlighetentill avslappning är viktig. Vidare att 42 procentanvänder sig av internet för att skaffasig information i hälsofrågor.Över huvud taget finns mängder avintressant (och tankeväckande) statistikatt hämta ur Philips’ rapport om hälsa ochvälbefinnande som kan laddas hem frånwww.philips.se där Norden för övrigtbehandlas i en egen rapport: Philips Healthand Well-being Index Nordic report.Richard Harlid, Anna Anund och Jan Hedner svarar på frågor från 15 journalister.TV4 Nyheterna intervjuade Anna Anund och denna intervju sändes både i morgonnyheternaoch kvällsnyheterna.Seminariet, som hölls i samarbetemed Länsförsäkringar, PhilipsRespironics och ResMed, skullekomma att fokusera på den speciellaform av trötthet man drabbasav vid sömnapné – oaktat alla andra sömnsjukdomar.Moderator under sammankomstenvar Richard Harlid, verksamhetschefpå Aleris FysiologLab, som berättadeatt för honom var det glädjande att justsömnapnésyndrom, hans egen specialitet,skulle komma att uppmärksammas på allasätt denna dag. Han menade vidare attdetta samarbete mellan ’industrin’, försäkringsbolag,vårdbolag och apné föreningenvar helt unikt.Hälsa och välbefinnandePia Lindhe från Philips Corporate Communicationsinledde med att berätta attPhilips-koncernen gjort en världsomspännandeundersökning om människors hälsaoch välbefinnande. Sålunda har man frågatmänniskor i ett 30-tal länder och därvidförsökt upprätta ett index för hur människorupplever sin hälsa och välbefinnande.Sammantaget ligger svenskt index påknappt 50 procent, medan det globaltligger högre där Saudiarabien ligger i topp4och Japan längst ner. Hela 70 procent avsvenskarna anser att de har det bra ochhälsosamt. Motsvarande siffra i Danmarkär högre (77 %). Men hela 60 procent avsvenskarna anser att de mår bättre ellerlika bra jämfört med fem år tillbaka i tiden.Motsvarande siffra i Norge är 68 procentoch i Saudiarabien hela 91 procent.Vad är det då som påverkar hälsan ien familj. Här är det runt 45 procent somanger för lite sömn som ett problem. Dåkan man lägga märke till att sex procentanger andningsuppehåll som orsak, medan14 procent av svenskarna anger snarkning(internationellt tio procent).Sömnapné och trafikolyckorDärefter var det dags för Michael Lysdahlatt belysa sambandet mellan obehandladsömnapné och trafikolyckor, ett sambandsom är obestridligt enligt forskningen.Michel Lysdahl är överläkare vid AlerisFysiologlab i Stockholm (se även Frågadoktorn-spalten i detta nummer där hanmedverkar). Han kunde berätta om enamerikansk undersökning av 100 000trafikolyckor med fler än 1 500 döda och70 000 skadade och där 2/3 av förarna integjort något för att korrigera framfarten,bromsat eller försökt styra undan. Vilkettyder på att föraren somnat vid ratten.Pia Lindhe, Philips inledde seminariet.

Trötthet vid ratten är alltså livsfarligtoch kan faktiskt jämföras med alkohol ochandra droger, menade Michael Lysdahl,som talade om begreppet ”den trötte snarkaren”,dvs den snarkare som även lider avandningsuppehåll. Även annat kan förståsorsaka dålig sömn (och därmed trötthetbakom ratten). Det kan handla om mentalstörning eller kroppslig smärta, MichaelLysdal var mer benägen att lyfta framsömn apné som en mycket vanlig orsak tilloresonlig trötthet under dagen.Snarkning dödarMichael Lysdahl redogjorde så för begreppet”snarkning dödar” där snarkarenäven har återkommnde andningsuppehåll.Tester och experiment visar nämligen attden som varit vaken i 17 timmar är minstlika ’groggy’ som den som har 0,5 promillesalkohol i blodet, men att 24 timmarsvakenhet motsvarar hela 1 promillealkohol. Låt oss sedan tänka oss den trötteskiftarbetaren (tillika apnoiker) på väg hemi sin bil. Hur säkert är det?Detta med tanke på att 1/3 av olycksdrabbadebilförare lider av (obehandlad)sömnapné. Detta med tanke på att (obehandlade)apnoiker löper tre gånger störrerisk att råka ut för en olycka i trafiken.Men så fort man sätter in behandling –CPAP, operation eller bettskena – är riskenbetydligt mindre.Behandling ger alltså resultat, menadeMichael, som kunde berätta om undersökningarsom visar att för varje krona samhälletger ut på att behandla personer medsömnapné får samhället tillbaka 12 gångerpengarna! Andra säger fyra gånger, mendet är en stor vinst även det.Det handlar naturligtvis om att människor,vid adekvat behandling, snabbt kommerpå fötter, ja redan efter en dag efter detatt behandlingen satt in!– Idag sjukskriver vi yrkeschaufförermed sömnapné till dess behandlingen gettresultat, berättade Michael Lysdahl. Därförär det inte värdigt ett anständigt samhälleatt låta patienter vänta i tre till fyra år på attfå en sömnutredning gjord som förekommerpå vissa håll i landet.Om att mäta sömnighetAnna Anund kommer från Statens vägochtransportforskningsinstitut (VTI) därintresset är stort för trötthet och sömnigheti samband med bilkörning. Lagen säger attdet i princip är förbjudet att vara (alltför)trött eller sömning när man kör bil, menhur mäter man vem som är trött ellersöm ning oavsett vad föraren själv tycker ifrågan?På VTI har man gjort allvarliga försökatt mäta och registrera fysiologin hos enmänniska som blir sömnig. Man mäter dåögonrörelser och registrerar prestation(förmågan att hålla rak kurs på vägen bl a)förutom att man gör en subjektiv bedömning.Det handlar då om längre blinkduration,eller man tenderar att köra mer imitten av vägen (livsfarligt förstås) menockså att man kör saktare (en tröst i eländettrots allt).Stefan Skotte och Christer Johansson, Länsförsäkringar, berättar om bland annat www.somnainte.nuInitiativatagaren avslutar ett mycket lyckat seminarium.Anna Anund, som själv är medicinedoktor, vittnade också hon om att för densom lider av sömnapné, men behandlar sinsjukdom, får betydligt bättre resultat närdet gäller sömnighet bakom ratten.Sömnapné bland yrkeschaufförerFör många yrkeschaufförer är diagnosensömnapné en laddad fråga eftersom manriskerar att förlora en behörighet i körkortetom det vill sig illa. Kring bl a detta taladeJan Hedner, professor vid sömnmedicinskaavdelningen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.Jan Hedner vet det mesta om sömnpnésom han menar hör till våra folksjukdomar,men han vet också att diagnosen kan ställatill problem för somliga yrkeschaufförer –men även för behandlande läkare(!). Vidkonstaterad sömnapné krävs läkarintygsom visar att behandlingen fungerar. Detär alltså oftast inget problem i de fall attpatienten/chauffören verkligen användersin CPAP, varvid den kroniska trötthetenförsvinner.Men det händer också patienten (exempelvisvid sitt andra besök hos doktorn)förnekar trötthet (”känner mig inte tröttlängre”) och dessutom vägrar göra enobjektiv sömnutredning. Vad gör man dåsom läkare? Den här situationen kan uppståi de fall att patienten alls inte kan förlikasig med en CPAP, men samtidigt förstår attbehörigheten på körkortet kan komma atttas ifrån honom/henne.Inte alla blir tröttaSituationen kompliceras av att det faktisktfinns människor med konstaterad sömnapnésom inte känner av någon påtagligtrötthet eller sömnighet under dagen. Ochsom klarar sig mycket bra vid s k monotoni-tester.Det här är problem som Jan Hednerstött på i samband med en studie rörandeGöteborgs buss- och spårvagnschaufförermed fokus på besvärande dagtrötthet.I studien ingick 116 buss- och spårvagnsförarevid Göteborgs spårvägar. 23 procentav dessa uppgav att de hade problem meddagtrötthet.Orsakerna var tre: insomningsbesvär,så kallat restless legs syndrom och andningsuppehåll i sömnen. Det fanns alltsåflera orsaker till dagtrötthet, inte bara sömn ­apné. Och det ’positiva’ med just sömn apnéär att den går att åtgärda. Går att behandlaoch göra något åt! De chaufförer som hade5

sömnapné och som behandlades med CPAPoch blev mycket piggare och gladare dagtid(plus att blodtrycket sänktes tillsammansmed andra hälsovinster).Vaken hemsidaLänsförsäkringar är det försäkringsbolag iSverige som tydligast har uppmärksammatfaran med trötthet vid bilkörning. StefanSkotte arbetar skadeförebyggande på Länsförsäkringaravdelning Företagsmotor.Han har varit med från början och idag harLänsförsäkringar en synnerligen ’vaken’hemsida – www.somnainte.nu – där man kanladda ner trötthetshandboken och dens k zzztickan, en räknesticka med vilkenman kan räkna ut när man bör stanna bilenoch sova(!).Ett företag som nappat på Länsförsäkringarssatsning på pigga chaufförer ärErnsts Express i Avesta med ett hundratallastbilar. Efter att, i likhet med en rad andraåkerier i Sverige, först ha klarat av en radmiljö- och kvalitetsmål, lägger man sig nuförst i spåret genom att ta tag i problemetmed dagtrötta lastbilschaufförer. Därmedtar man itu med ett ganska kompliceratproblem som berör trafiksäkerheten menäven kvaliteten i arbetet. Målet: garanteratpigga chaufförer!Screening på personalenProblemet är nu inte så lätt att identifiera,GrattisKerstinAllgulander!Ett lyckat seminarium avlutades med ettlotteri där endast seminariebesökare deltog.Det fina priset bestod av en säng skänkt avKung sängen. Deltagarna hade lämnat sinavisitkort och ur en urna drogs ett kort ochpå det stod det Kerstin Allgulander.Gert gratulerar vinnaren av Kungsängen skänkt av företaget med samma namn. Den lyckligavinnaren blev Kerstin Allgulander, Apnéföreningen i Göteborg och Västra Götaland.varför projektet drivs i samarbete medSömnlaboratoriet vid Avesta lasarett. Medpå mötet var nu VD för Ernst ExpressRoger Blom, och Hans Wickbom, överläkarevid Sömnlab Avesta. Vad det handlarom är att genomföra en s k screening påsin personal, vilket kräver ett stort mått avsamförstånd (från fackets sida exempelvis).Rent generellt hade chaufförerna ettganska högt BMI (Body Mass Index), ettmått på fetma. Men det visade sig också attupp mot tio procent av chaufförerna led avsömnapné och att 20 procent skulle utredasvidare. Över huvud taget har projektet inneburitett steg mot bättre hälsa bland chaufförernadär ingen heller behöver känna attbehörigheten i körkortet är hotad (i ochmed samarbetet med Sömnlab Avesta).– Målet är att vi under år 2012 skall blidet sömnapnéfria åkeriet, berättade RogerBlom.Därmed skulle ännu en pusselbit vara påplats efter att man redan har infört alkolåsoch säkerställt nödvändig dygnsvila. Alltför att säkerställa välbefinnande hos personalenoch kvaliteten på de tjänster åkerieterbjuder.Framtidens trafikChristian Grante är projektledare vidVolvo Technology där man sysslar med attgöra bilar säkra och, om möjligt, skapasäkra trafiksystem. Här har ju Volvo stoltatraditioner om man ser bakåt i tiden medtrepunkts-bälte (för vilket man fick pris).Volvo Amazon betraktades länge som en avvärldens säkraste bilar.Idag har man riktat in sig på faran medtrötthet bakom ratten, vilket man ser somden största faran vid bilkörning. Man hardå infört ett system som varnar föraren omoch när bilen glider över mittlinjen ellersidolinjen. Man har experimenterat medatt mäta förarens ögonrörelser och man harinfört en varningssignal när det ligger en bilinom den ”döda vinkeln”.Men Christian Grante kunde ocksåberätta om en rad intressanta projekt somkanske kommer att kunna realiseras i enframtid. Det handlar exempelvis om storafordonståg av långtradare som, i normalfart, ligger mycket nära varandra (någrameter bara) men där de efterföljande lastbilarnahåller avstånd och kurs med hjälpav mycket avancerad radioteknik. Här vardet endast fantasin som utgjorde ett hinder.Lönsamt behandla sömnapnéAvslutningsanförandet svarade professorJan Hedner för. Ämnet var ”Sjukvårds- ochsamhällskostnader relaterade till sömnapnésyndrom”. Dvs vad tjänar samhälletpå att behandla personer med sömnapné?Hedner presenterade därvid en mall påen ekonomisk analys där en behandlingsstrategiställs i relation till de positiva effek ­ter denna medför. De generella måtten påvårdens effekter är kvalitetsjusterade levnadsår.Så kallade QALYS (quality-adjustedlife year). I detta mått kombineras levnadsårmed livskvalitet så att vunna QALY:s tillföljd av en behandling kan bestå av ökadlivslängd och/eller livskvalitet.En hälsoekonomisk rapport som presenterastill våren kommer att visa vad ensatsad tusenlapp på förebyggande vård påolika sjukdomar ger tillbaka mer i form avlägre vårdkostnader. Man kommer då attkunna jämföra vaccinering av barn, exempelvis,med åtgärder mot prostatacancereller med CPAP-behandling av människorsömnapnésyndrom.Redan nu framgår att en satsning påförebyggande vård av apnoiker ligger i topp,en slutsats man redan har dragit i USA. ■www.aiolos.seSov lugnt.iSleep 20i sköter sig själv.Tack vare vår patenteradeiTeknologi kan iSleep 20isnabbt identifiera andningsbesväroch ge den mestlämpliga och individuellabehandlingen.MediTeknologi6An Air Liquide CompanyBREAS Medical AB, Företagsvägen 1, 435 33 Mölnlycke. Tel Kundtjänst: 031-86 88 20.Fax: 031-86 88 02. E-mail: order@breas.com, breas@breas.com. www.breas.comiSleep 20i Jan08.indd 1 2007-12-27 11:16:41

RepresenterarPia, Björn och Michaelunderhöll påmedlemsmötetSSLwww.dentaldoktorn.seinfo@dentaldoktorn.seSLBjörn NysveenMichael BlumPia LindheBÄSTAMASKTILLBÄSTAPRIS1 249:-INKL MOMSFORMA HELANSIKTSMASKBESTÄLL HOS: WWW.MEDISTORE.SETEL: 08 - 406 06 60Den 30 november var det dags för ettplanerat medlemsmöte. Värd förkvällen var Philips Respironics,som hade valt att låta Pia Lindhe, chef förPhilips Corporate Communications,berätta om svenska sömnvanor och jämföradem med hur andra människor soveri länder världen över. All fakta finns atthämta i Philips Nordiska Health and CareWellnes Index Report 2011.Björn Nysveen, försäljningschef, inleddemed att önska alla närvarande varmt välkomnaoch berättade därefter om PhilipsRespironics och Apnéföre ningens finasamarbete icke minst i projektet Sov GottOm Natten – Bli Pigg Bakom Ratten.Efter att vi hade blivit fyllda av nyakun skaper om sömnvanor så bjöd MichaelBlum på komik och sång. Det mesta handladeom de härliga rospiggarna Mattssonoch Österman. Michael med vana frånAllsång på Skansen fick oss att sjunga allsång.Vi mådde verkligen prima. Förutomunderhållningen så berättade Michael atthan hade haft det en aning besvärligt blandannat med spriten men bestämt sig föratt satsa på sin familj och sig själv och ärnumera nykter alkoholist. Han är dessutommed i vår förening som aktiv apnoikeroch använder med framgång CPAP.En genomtrevlig kväll avslutades medlotteri till vilket Philips hade skänkt intemindre än 10 näsmasker. Tillsammansmed några flaskor vin så blev prisbordetdärmed komplett. Alla lotter såldes ochVera vann som vanligt.Gert GrundströmVilken mask vill du ha?JOYCE – silikon-, gel- eller silkgelmask● Extremt tyst● Nätt och lätt● Enkel hantering● Prisvärdwww.activecare.seTel. 031-91 75 258

God fortsättning!Kära läsare, några reflektioner så här i början av året 2012. Igen, ett nytt år. Nyårslöften?Meningslöst eller? Kanske inte så dumt alla fall. Någon gång under året kanske man borde stanna uppett ögonblick och se sig omkring. Ställa sig frågan vad håller jag på med?Är det så jag vill ha det?När du läser det här är vi redan en godbit på väg med det nya året, sannoliktslutet av januari eller en bra bit in i februari.Men varför inte ta en stund nu, ja just nu,lägg ifrån dig tidningen ett ögonblick, slutögonen och spänn av, låt tankarna kommaoch gå, fokusera på dig själv. Sitter dunöjd, eller finns det något du skulle viljaändra på?Livsstil, ja det handlar ganska så mycketom livsstil. Faktiskt kan man ändra sin livsstil,om man vill. Någon har sagt ”finns deten vilja så finns det en väg”.Beteendeförändringar tar tid, ett antalveckor och disciplin, svårt javisst, men manfår så mycket tillbaka. Vi är som medborgarei Sverige oerhört privilegierade.Vi kan välja!Jag har tidigare, någon gång förra året,tagit upp mina tre M: Maten, Motionenoch Meditationen. Lägg till ett R = Relationer,så ser du hela bilden. Du väljer själv.Ja privilegierad, vi tillhör de få som kanvälja vad vi äter, mestadels. Dessutom kanman fixa det här med motionen. Promenaden,trapporna kanske ett besök på ett gymeller varför inte i en simhall.Meditera kanske låter konstigt, menegentligen är det inte helt fel att ha en egenstund varje dag, din egen timme, kalla detför ”din bara vara timme”. Ibland behöverman tänka, eller bara låta tankar kommaoch gå. Det inre samtalet är faktiskt spännandeoch jag talar inte om flum. Lyssna påskön musik, låta hjärnan vila. Om du sågprogrammet ”Stjärnorna på slottet”, närChrister Lindarw hade sin dag förstår duvad jag menar. Professorn som var inbjudentalade om att våga vara lite lat, att slöa dåoch då, utan att ha dåligt samvete.Relationer är så viktigt för oss alla.Men relationer, som inte får tid, har entendens att förtvina eller försvinna. Manbehöver inte vara med i Facebook för atthålla kontakt med sina vänner, även omdet kanske underlättar för några av oss.Relationstid med de närmaste och att göranågot annorlunda tillsammans är en verkliginvestering. Du vet väl att rikedom handlar,inte så mycket om pengar, kanske mer omgoda relationer. Valet är ditt.Om man ser sig omkring så märker manatt det är förkylningstider. Jag tillhörde som inte gillar förkylningar och jagär i gott sällskap, vi är många. För någotEtt minne från sommaren. Lennart och dvärgschnauzern Edgar i aktern på MY Nina.år sedan när svininfluensan grasseradeså hävdade de som kan och vet, att dethandlar om handhygien. Plötsligt börjadealla svenskar att tvätta händerna på ett sättsom aldrig förr. Där jag bor ställde man urhandsprit vid dörren in till matsalen. Allaskulle tvätta händerna helst både före ochefter maten.När min hustru och jag kryssade runtNya Zeeland för ett år sedan så var vitvungna att sprittvätta händerna innanvi kom in i matsalen på fartyget. Det stodpersonal vid ingången till matsalarna ochsprutade på alla händer som passerade.När jag tyckte att det var lite löjligt såställde vi en fråga till fartygets kapten, hanvar norrman, om det inte var lite överdrivet.Nej sa han, ett fartyg är en så sluten miljö attallt som kan hålla smittsamma virus bortaär nödvändigt och väl värt att använda.Ganska rimligt med tanke på 2 000 passagerareoch 1000 besättningsmän.Tänkvärt. Vi svenskar är ju socialt tränadeoch hälsar gärna med handskakningar.Jag har försökt minska ner, men detär svårt. Möjligen kan man gå över till detjapanska eller österländska sättet att hälsadå behöver man ju inte ta varandra i hand.Min gymnastiklärare är skicklig på attundvika handkontakt, han låter sin handglida förbi den utsträckta handen och tartag i underarmen och säger med ett leende,förkylningstider. Jag håller på och tränar,men vanans makt är stor och som sagtbeteendeförändringar tar tid.Snart är det dags för årsmöte i vår föreningoch jag tänkte faktisk gå dit. Tveklösthar vår lilla förening betytt mycket föratt öka medvetenheten om vårt dilemma,sömnapné. Om jag inte missuppfattat alltså är vi på väg mot 1000 medlemmar, fantastiskt.En eloge till de som aktivt arbetarför att göra vår förening än mer framgångsrik.Ju fler som engagerar sig för vår sak julättare för oss som lever med problemet.Eftersom jag själv är föreningsmänniskavet jag hur svårt det är att få medlemmaratt bli aktiva i föreningslivet, många nöjersig med att sitta på läktaren, allt för fåengagerar sig. Tråkigt, för ger man styrelsearbeteten chans under några år så lär mansig mycket och blir delaktig i en positivförändringsprocess.Kära läsare, det kanske kan upplevassom förmaningar, men se det som småtips. Livet är allt för kort och vi gör alla våregna val, en del medvetna de flesta omedvetna.Hur vi nu än väljer så vet vi hur detslutar, men rätt val kan lägga många godaår till ditt liv.När du läser detta är jag och min hustrupå Teneriffa och hälsar på goda vänner,spelar bridge och bara är. Min prioriteringnu är förberedelser, se till att CPAP medtillbehör är i god form, packa ner badkläderoch några goda böcker.Med önskan om ett gott och framgångsriktår.Lennart Brundell9

Det sömnlösa folketAlla djur och människor sover någon del av dygnet, mestadels nattetid. En del arter sover merän andra och det är nog bara människan som funderar över om han eller hon sover gott om natten,tillräckligt för att återhämta sig – eller inte … Drömläget rapporterar från ett medicinsktseminarium arrangerat av tidningen ”Dagens Medicin” med temat ”Det sömnlösa folket –vad gör vi åt svenskarnas sömnproblem?”text och foto: Dan WikstenOro, stress och ältandeTorbjörn Åkerstedt, sömnforskare verksamvid Stressforskningsinstitutet och professori klinisk neurovetenskap vid KarolinskaInstitutet, inledde med att peka ut våraviktigaste ”sömnförstörare”. Det handlarom stress, skiftarbete och allmänt dåligasömnrutiner, ansåg han.Torbjörn Åkerstedt och hans kollegerhar gjort en studie omfattande 1 100 personer(representativa för befolkningen) somvisar att 14 % av befolkningen uppleversömnproblem fler än tre nätter i veckan.Antalet timmar som vi sover är för övrigt6 timmar och 50 minuter under arbetsveckornaoch en timme längre natten motlördag och söndag. Åtta procent tar sömnmedelibland, två till tre procent dagligen.Det senare överraskade forskarna. Dvs,att sömnmedel inte är så vanligt som manibland kan tro.Torbjörn Åkerstedt, sömnforskare vid Stressforskningsinstitutet, menar att stress, skiftarbeteoch egna små barn är de största ”sömnförstörarna”.Forskning kring sömn ochsömnproblem är intressant ochnödvändigt eftersom var tredjeperson lider av sömnstörningaroch var tionde person har så storaproblem att det påverkar var dagen påtagligtnegativt. Så negativt att arbete, studieroch annat blir lidande.Seminariet ”Det sömnlösa folket” varnu ett försök att samla landets expertispå området i ett försök att uppdatera ocheventuellt presentera ny kunskap i dettaviktiga ämne – ett av vår tids stora folkhälsoproblem. För apnéföreningens del ärdet alltid intressant att se huruvida andningsuppehållnattetid skulle få tillräckliguppmärksamhet i sammanhanget.Vaken i ’vargtimmen’Huvudorsaken till sömnproblem är stress(40 % av fallen), skiftarbete (22 %) ochegna småbarn (drygt 12 %). Mest stressadi tillvaron är personer mellan 30–49 år.Minst stressade är pensionärer som i allmänhethar en mycket god sömn.Sömnsvårigheter kan innebära att manhar svårt för att somna in, men även attman ofta vaknar till, vilket påverkar denviktiga djupsömnen. Ett stort problem vidnattliga uppvaknanden är den s k negativanticipation som lätt infinner sig. Vilketbetyder att man ligger och ältar saker ochting lite diffust. Oroar sig för olika saker,mer eller mindre sakligt underbyggt.Detta inträffar gärna i ”vargtimmen”vid fyra-tiden på morgonen. Det är förövrigt den tid på dygnet då livslågan är somlägst över huvud taget (och de flesta dödsfalleninträffar) utöver den usla sömnen.Det senare påpekat av en annan av föredragshållarna,Lena Leissner överläkarevid sömnenheten, neurologiska kliniken viUniversitetssjukhuset i Örebro.Snarkar du?Är du alltid trött?ComfortGel Full – vår främsta helmask någonsinVälkommen att kontakta oss för mer informationTel. 08-120 45 900 - kundtjanst@respironics.comVretenvägen 10, 171 54 SOLNA• Ett medlemskap för dig med sömnapné• Få rabatter på sömnprodukter• Information och tips om sömnapnéwww.traffpunktsomn.se10

Vad gör då människor åt sina sömnsvårigheter?Enligt Torbjörn Åkerstedtär det som sagt inte alls så vanligt medsömnmedel som man kunde tro. Däremotär det många som tar upp problemet medsin läkare. Annat vi fick veta var att yngrepersoner alls inte är lika pigga dagtidsom äldre. Äldre är alltså piggare trots attpersoner runt 50 + endast sover 6,5 timmar,i jämförelse med ungdomar som i medeltalsover 2 timmar längre.Orsak och verkanVidare har det visat sig att 7,5 timmarssömn räcker för att kompensera en nattutan sömn, att störd sömn leder till mer än90 dagars sjukfrånvaro (ofta p g a utmattningssyndromdär man inte riktigt vet orsakoch verkan, (dvs vad som är hönan och vadsom är ägget). Vid experiment har det visasig att en kall hjärna ger bättre sömn än envarm. (Av med nattmössan med andra ord!)Det visar sig också att människans djupsömnsmönsterär ärftligt(!). Mycket ärftligtt o m. Vilket naturligtvis är tråkigt ävenom det kan ge en förklaring till många medsömnsvårigheter.Många ville av Torbjörn Åkerstedt fåveta lite om ”tupplurens” betydelse i sammanhanget.Eller ”power nap” som amerikanarnakallar det. Torbjörn Åkerstedtmenade att en tupplur på 10, kanske upptill 30 minuter, kan vara synnerligen vederkvickande,men att en timmes sömn mitt pådagen är bedrägligt. Dels riskerar man attunder den timmen falla in i djupsömn meddåsighet som följd, dels riskerar man attsova sämre påföljande natt.Man talar ju även om mikrosömn. Ärdet något man kan ha nytta av, undradenågon. ”Inte alls”, menade Torbjörn Åkerstedt.”Mikrosömn gör bara att man kör avvägen”.finns i landet endast 28 diplomerade experterpå området. ”Men som tur är så finnsdet många duktiga entusiaster förutomdessa”, kunde Richard Harlid berätta.Han ställde så frågan: ”Hur vet man attnågon sover?”. Svaret ligger i den totalamuskelavslappningen. Hjärnan kan i periodervara mycket aktiv trots att kroppen ärhelt avslappnad, trots att man ligger heltstilla och bara ögonen rör sig (s k REMsömn,som står för Rapid Eye Movement).Richard Harlid berättade sedan omolika sjukdomar relaterade till sömn. Ävenhan berörde insomni som innebär att manhar svårt för att somna. Och även hanberörde problemet med negativt ’ältande’av diffusa tråkigheter. Här kan sömnmedelhjälpa men även att gå i ’sömnskola’ byggdpå KBT (kognitiv beteendeterapi). Det gårfaktiskt att lära sig att sova.Om att gå i sömnenHypersomni kallas det när man iställetär översömnig och sover mycket och härhandlar det ofta om tonåringar som generelltkräver mer sömn än äldre, men iblandsover alldeles för mycket …Parasomni kallas det när kroppen ochhjärnan ”inte sover samtidigt”, vilket kanresultera i att man börjar gå eller prata isömnen. Detta gäller ofta barn. Förskjutetsömnfassyndrom innebär att tiden för denegna sömnen inte sammanfaller med normaldygnsrytm utan patienten uppträdersom han eller hon befinner sig under ständigpåverkan av en besvärlig Jet Lag. Behovetav sömn inträder alldeles för tidigt eller försent på dygnet. Synskadade utan möjlighetatt skilja på ljus och mörker drabbas ganskaofta av sådant förskjutet sömnfassyndrom,kunde Richard Harlid berätta.Slutligen gav Richard Harlid enbeskrivning av det ganska otäcka tillståndetsömn paralys där den som vaknar liggersom helt förlamad utan möjlighet attröra annat än ögonen. Där kroppen sovervidare trots att man är vaken och vid fulltmedvetande.I den situationen gäller det att hållapaniken borta i väntan på att även kroppenskall vakna (vilket den gör till slut). En lättberöring från någon annan brukar skyndapå uppvaknande. Sömnparalys är skrämmandemen inte farligt på annat sätt.Rena sömnsjukdomar”Vår egen husläkare” Richard Harlid –verksamhetschef vid Aleris Fysiologlab ochspecialist i anestesi (narkos) och intensivvårdmed sömn, snarkning och apnéer somsitt specialområde – talade om hur manutreder sömnlöshet. Tyvärr kan man integöra ordentliga utredningar överallt. DetEasyLife.pdf 1 2011-01-17 12.22Gert Grundström försåg deltagarna med viktig information inför mötet.EasyLife är härCMYCMCMCMMYMYMYCYCYCYEasyLife har oöverträffade egenskaper,den är praktiskt taget självjusterande medsin revolutionerade Auto Seal-teknik.Masker och tillbehör från Philips Respironics CPAPsortiment hittar du på Melins sjukvårdsbutik.CMYCMYCMYKKungsgatan 53 111 22 StockholmTel 08-10 67 1311

SVERIGEB-FöreningsbrevPORTO BETALTReturadress: MV-Gruppen, Skogsliden 25, 187 41 TäbySömnapné en sömnförstörarePå frågan om vilken av ’sömnsjukdomarna’som var svårast att behandla blev svaret:förskjutet sömnfassyndrom. En störningman försöker rätta till med hjälp av ljusterapioch melatonin (ett hormon).Richard Harlid skulle senare underdagen även berätta om hur viktigt det är attutreda huruvida patienten kanske lider avåterkommande andningsuppehåll nattetideller inte. Han kunde då berätta att kunskapenom sömnapné blir allt större, framförallt ute på våra sömnkliniker, men även påvanliga vårdcentraler. Sömnapné är idagen sjukdom de flesta känner till trots allt.Kanske skulle man kunna fördjupa kunskapernaen aning, exempelvis vid utbildningav morgondagens läkare.KBT-terapi för bättre sömnMarie Söderström är psykolog och KBTterapeutknuten till stress- och sömnmottagningenvid Karolinska institutet. Ävenhon kunde vittna om att sömnproblemenhar ökat, framför allt bland yngre. Värstutsatta är personer mellan 30–35 år. Menhär handlar de om att bryta en ond cirkel,menade hon. En ond cirkel som kan börjamed en längre tid med sömnbesvär, vilketleder till trötthet, irritation, koncentrationssvårigheteroch nedstämdhet. Vilket isin tur leder till sömnsvårigheter osv.Marie Söderström berättade hur manvid Karolinska institutet använder sigav kognitiv beteendeterapi (KBT) för attbryta den onda cirkeln. Här finns alltså den’sömnskola’ Richard Harlid hade nämnttidigare. Marie Söderström menade att mankan ’utbilda’ sig till en bättre sömn genomatt hitta orsakerna till problemen och sedanförändra sådant som går att förändra. Detgäller att börja hantera sin oro, menade hon.Deltagarna i en KBT-grupp (i ämnet’sömn’) brukar träffas ett 10-tal gångerunder en tremånaders-period och får då lärasig hantera sömnmedel på rätt sätt. Man fåräven hemuppgifter såsom att registrera sinvakentid, ge akt på dygnsrytmen och hanterasin stress- och aktiveringsnivå. MarieSöderström hade även praktiska råd.– Ligg inte kvar i sängen utan gå upp och’börja om’, var hennes omedelbara råd tillden som har svårt att somna.World of Warcraft, ett problem?Jan Ulfberg, som är sömnspecialist vidsömnapnémottagningen inom CapioLena Leissner från Universitetssjukhuset iÖrebro undervisar numera blivande läkarei ämnet sömnapné.Läkargrupp i Örebro, berättade om hurmänniskans sovmönster har förändratsgenom historien. Sålunda har uppfinningenav glödlampan haft stor betydelse för attsovtiden minskat med 1,5 timmar underde senaste 100 åren enligt en amerikanskundersökning.Jan Ulfberg berättade också om hurman kan dela in människors sovbeteendei morningness och eveningness. Morningnessinnebär att man har lätt för att kommaigång om morgnarna medan eveningnessinnebär att man istället lever upp på kvällaroch nätter.Det visar sig nu att den morgonpiggehar större förutsättningar att lyckas i livet(tyvärr). Det gäller i skolan och i arbetet,men även i idrottssammanhang. Allt medanden morgontrötte (men kvällspigge) oftadrabbas av dagtrötthet med anpassningssvårigheteri skolan och i arbetslivet somföljd.Söker sensationer, lever farligtMed eveningness följer ofta beteendestörningar,missbruk och självdestruktivahandlingar. Personer med diagnosenADHD ingår oftare i denna grupp. Annatsom följer med eveningness är ett beteendesom brukar kallas för ”seeking sensations”.Dessa personer tenderar alltså att – mer änden morgonpigge – söka sensationer i livetoch att leva lite mer ’farligt’.Men faktum är att evevingness har ökat.Att många (pojkar framför allt) inte kansomna förrän fram emot 3 på natten (efteratt exempelvis ha spelat dataspel), men attsömnen i sig är mycket god när man välsover. Det handlar om förskjutet sömnfassyndrom(se ovan) där den inre klockan går2–3 timmar ”fel” utifrån vad skolarbetetkräver exempelvis. Dessa människor löperständigt risk att missförstås och de skulleha allt att vinna på lite mer av morningness.Går det då att rucka den inre klockan fören mer behaglig tillvaro? Möjligtvis skulledet fungera med ljusterapi, berättade JanUlfberg. Kanske med sömnmedel. Självrekommenderade han nattarbete och flexibelskolstart om dagarna. Idag fungerarsamhället rent av förtryckande gentemotden här gruppen med morgontrötta människor,ansåg han.Och det går faktiskt inte att skylla långtgåendeeveningness på datorspel typ Worldof Warcraft. En finsk undersökning av tvillingparvisar nämligen att morgontrötthetoch/eller kvällströtthet är ärftligt betingadtill 50 %.25 år av sömn!Under ett normallångt liv sover vi sammanlagti upp till 25 år(!). Skall det verkligenvara nödvändigt kan man fråga sig. Ochegentligen är det bara hjärnan som behöversömn, inte kroppen i övrigt. Sömnenbehövs för att vi skall kunna sortera, struktureraoch återhämta oss efter alla intryckunder en dag. Även behovet av hormonellbalans och återuppbyggnad kräver att visover. Sömn är egentligen det mest primitivabeteende vi har. Allt detta (och mycketdärtill) kunde Lena Leissner berätta. LenaLeissner är överläkare på sömnenheten,neurologiska kliniken vid Universitetssjukhuseti Örebro. Tillika ordförande i svenskförening för sömnforskning och sömnmedicin.Lena Leissner berättade att regleringenav sömn och vakenhet sker med hjälp avljus och mörker tillsammans med hormonetmelatonin, som tillverkas i den heltfantastiska tallkortkörteln (som reglerar såmycket annat i kroppen). Just melatoninpåverkar vår sömn.Lena Leissner som kan det mesta omsömn och sömnproblem hade med åren fåtten allt större insikt om andningsuppehållensstora betydelse och kunde berätta attvid hennes eget universitet är man numeramycket noga med att utbilda blivandeläkare i ämnet sömnapné. Detta eftersomman numera känner till alla sjukdomar somföljer med obehandlad sömnapnésyndrom.Det har kanske varit alltför lätt att letaefter allsköns sömnsjukdomar när orsakentill problemen kanske har varit en’enkel’sömnapné. ■ansvarig utgivare: gert grundström,knopvägen 33, 133 44 saltsjöbaden. tel: 0708-77 31 05apnéföreningen i stockholminfo@apneforeningen.se www.apneforeningen.seorg.nr 802419-0285 pg 27 61 71-6