Kursutbud 13/14 - MAO Design

VINNARE AV FAKTALÄRKAN2013LeChoixGYMNASIET LÄRKANKursutbud 2013–2014

KURSUTBUD 13/14Tryckt på Nordprint i helsingforsupplaga 600 exWWW.LARKAN.EDU.HEL.FIINNEHÅLLBASINFORMATION 4STUDENTEXAMEN 7LÄRKAN GLOBAL 10MODERSMÅL OCH LITTERATUR 12FINSKA, A-LÄROKURS 18FINSKA, B1-LÄROKURS 23FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD 25ENGELSKA, A-LÄROKURS 28FRANSKA, A-LÄROKURS 32ENGELSKA, B2-LÄROKURS 36FRANSKA, B2-LÄROKURS 38TYSKA, B2-LÄROKURS 40FRANSKA, B3-LÄROKURS 42RYSKA, B3-LÄROKURS 44TYSKA, B3-LÄROKURS 46MATEMATIK , LÅNG LÄROKURS 48MATEMATIK , KORT LÄROKURS 53BIOLOGI 56GEOGRAFI 58FYSIK 60KEMI 64EVANGELISK-LUTHERSK RELIGION 68ORTODOX RELIGION 70LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP 72FILOSOFI 74PSYKOLOGI 76HISTORIA 78SAMHÄLLSLÄRA 82HÄLSOKUNSKAP 86MUSIK 88BILDKONST 92GYMNASTIK 96STUDIEHANDLEDNING 99MEDIA OCH KOMMUNIKATION 100SAMHÄLLSENGAGEMANG 104FRISTÅENDE KURSER 105

Läroplan4 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2013–2014 5LÄS DETTA!Detta häfte presenterar läroämnen och kurser i Lärkan i en förkortad version av skolansläroplan. Här får du veta vad olika kurser innehåller, så att du kan planera ditt studieprogramför gymnasiet. Ditt studieprogram skall innehålla minst 75 kurser, av dem skallminst 10 vara fördjupade kurser. Du får naturligtvis ha flera kurser än 75 i ditt program.OFTObligatoriska kurserDe obligatoriska kurserna är gemensamma för alla gymnasier i Finland, ochmåste ingå i ditt program. Innehållet är bestämt av Utbildningsstyrelsen,och numreringen av kurserna är löpande från 1. De val du skall göra härgäller om du skall läsa lång eller kort matematik, vilket obligatoriskt språkdu läser och hur du skall fördela dina kurser i konstämnena (bild, musik).Fördjupade kurserDe fördjupade kurserna är kurser som går djupare in i de enskilda läroämnena.De är också bestämda av Utbildningsstyrelsen och numreras löpande,som en direkt fortsättning på de obligatoriska.Valfria läroämnen (t.ex. B2- och B3-lärokurser i språk) innehåller enbartfördjupade och tillämpade kurser. I alla realämnen finns fördjupade kursersom du skall beakta, speciellt i det eller de realämnen du planerar att ta medi din studentexamen. Det är ditt eget intresse och dina planer på eventuellafortsatta studier som skall leda dig när du avgör vilka valfria läroämnen ochfördjupade kurser du väljer.Tillämpade kurserDe tillämpade kurserna är särskilda tilläggskurser, som skolan själv har utvecklat.De kan vara kopplade till de obligatoriska ämnena eller fristående,som programmet i media och kommunikation. Märk särskilt de studentförberedandekurserna i studentskrivningsämnen.De tillämpade kurserna är numrerade från 20 (studentförberedandekurser) eller 21 framåt.Märk att endast godkända tillämpade kurser beaktas i kursantalet i dittstudieprogram!KURSUTBUDENLIGT LÄROPLANENObligatorisk O Fördjupad F Tillämpad TModersmålet 1 2 3 4 5 6 7 8 9 20 21 22 23 24Finska A 1 2 3 4 5 6 7 8 20 21 22 23Finska, MoFi 1 2 3 4 5 6 7 8 20 21 22Engelska A 1 2 3 4 5 6 7 8 20 22 23 24Franska A 1 2 3 4 5 6 7 8 20 21 22 23 24Tyska B3 1 2 3 4 5 6 7 8 20 21- " - B2 1 2 3 4 5 6 7 8 20 21Franska B3 1 2 3 4 5 6 7 8 20 21- " - B2 1 2 3 4 5 6 7 8 20 21Engelska B2 1 2 3 4 5 6 7 8 20Ryska B3 1 2 3 4 5 6 7 8 20 21 22Matematik, lång 1 2 3 4 5 67 8 9 10 11 12 13 20 21 22Matematik, kort 1 2 3 4 5 6 7 8 20 21Fysik 1 2 3 4 5 6 7 8 20 21 22 23Kemi 1 2 3 4 5 20 21Biologi 1 2 3 4 5 20 21 22 23Geografi 1 2 3 4 20Religion 1 2 3 4 5 20 21Livsåskådning 1 2 3 4 5 20Filosofi 1 2 3 4 20Psykologi 1 2 3 4 5 20 21 22Historia 1 2 3 4 5 6 20 21 22Samhällslära 1 2 3 4 20 21 22Hälsokunskap 1 2 3 20 21 22Bildkonst 1 2 3 4 5 21 22 23 24 25 26Musik 1 2 3 4 5 21 22Gymnastik 1 2 3 4 5 21 22 23Studiehandledning 1 2 21 22Media 20 21 22 23 25 26 27 28Samhällsengagemang 21 22 23 24Teckenspråk 21Trafikkurs 21Specialarbete 21Avläggs första åretAvläggs första eller andra åretAvläggs andra åretAvläggs tredje åretOBSVissa kurser kan avläggas som självstudier (tenteras). Det kräver alltid attdu gjort en överenskommelse med läraren och tentamensrätt beviljats,innan du inleder arbetet med kursen.

6Studentexamen| Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2013–2014 7Hur presenteras ämnenaDe flesta ämnespresentationerna inleds med entext som innehåller grundfakta om ämnet. Det lönarsig att läsa den ordentligt. Där finner du bl.a.uppgifter om ämnet i Lärkans läroplanvilka särskilda drag, tillägg och egna kurserläroplanen innehållerämnet i studentexamenuppgifter om studentprovet och vilka kurserdet lönar sig att läsabedömningen och vad den grundar sig pårekommenderad studiegång, dvs när och ivilket ordning det lönar sig att läsa kursernaKursutbudet enligt läroplanenI uppställningen Kursutbud enligtläroplanen på föregående sida får duen överblick av alla kurser som finnsi Lärkans läroplan.Vårt globala projektI vår globala satsning har vi särskiltsamlat upp kurser i vår läroplan, somanknyter till globala frågor. Du kanläsa om vårt globala projekt på sid 10-11 i detta häfte.Råd med tanke påstudentexamenPå de tre följande sidorna finner duuppgifter om studentexamen och omstudentproven i realämnen. Det är viktigtatt läsa igenom dem med tanke pådin planering.Lycka till med dina studier!STUDENTEXAMENVilka ämnen skall ingå istudentexamen?I din studentexamen skall ingå fyra obligatoriskaämnen, av vilka modersmålet måstevara ett. De övriga tre väljer du bland följandeämnen: det andra inhemska språket, ett främmandespråk, ett realprov, provet i matematik.I praktiken kommer ditt fjärde val antagligenatt stå mellan matematik och ett realprov. Detär viktigt att du väljer det alternativ du är starkasti!Utöver detta kan du avlägga ett eller fleraextra prov. Det finns inte någon begränsning iantalet prov som kan ingå i din examen.Du får själv avgöra på vilken nivå proveni de olika ämnena avläggs, oberoende av dittstudieprogram. Minst ett obligatoriskt provmåste avläggas enligt A-nivå.När skall / får man inleda sinstudentexamen?Du avgör själv när du inleder din studentexamen.Du har rätt att använda upp till tre påvarandra följande examenstillfällen (t.ex. vårhöst-vår)för att avlägga din examen. När duanmäler dig till ditt första examenstillfälleavgör du i praktiken också när din examen(senast) måste bli klar. Planera dina studierså att du alltid är väl förberedd för de studentexamensprovdu tänker delta i.Rätt att deltaFör att få rätt att delta i studentprovet i ettämne måste du ha avlagt alla obligatoriskakurser i ämnet. För att delta i ett språk enligtkort lärokurs måste du ha avlagt minst 3kurser i språket.När skall kurserna i ettstudentämne vara avlagda?Om du deltar i vårens studentprov måste duha klarat av de obligatoriska kurserna senasti period 3. För att delta i höstens studentprovmåste de obligatoriska kurserna senastvara avlagda senast i period 5 (föregåendevårtermin). De ämnen du skriver på höstenpå trean måste du alltså ha klarat av underårskurs 2!Från vilka kurser kommeruppgifterna i studentexamen?Provuppgifterna i studentexamen bygger påinnehållet i de obligatoriska och fördjupadekurserna. Läs närmare om detta under varjeläroämne (ämnet i studentexamen).Hur många gånger får man skrivaett prov i studentexamen?Varje godkänt prov kan förnyas (tas om) engång. Ett underkänt prov kan förnyas tvågånger.

Studentexamen8 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2013–2014 9Finska eller modersmålsfinska?Du kan avlägga provet i finska antingensom traditionellt språkprov eller sommodersmålsprov. Vi rekommenderarändå att du väljer det traditionella språkproveti finska, eftersom under visningeni finska vid svenska gymnasier inte förberederför modersmålsprov. Du kan efterslutförd examen komplettera din examenmed modersmålsprovet i finska, om du såvill.Främmande språk istudentexamenVid ett och samma examenstillfälle kandu avlägga endast ett prov i språk enligtlång lärokurs (A-språk). Om flera språkpå A-nivå ingår i din examen måste dessaprov avläggas vid skilda examenstillfällen.Vid ett och samma examenstillfällekan du avlägga två språk enligt kort lärokurs.Du får då rätt till förlängd tid viddet skriftliga provet (+ 2 timmar).Studentförberedande kurserI studentexamensämnena finns särskildas.k. studentförberedande kurser, undervilka man repeterar, övar och förberederför ämnets studentprov. Dessa kurserhar alltid kursnumret 20. Välj alltid denförberedande kursen i alla studentämnen(i period 1 med tanke på höstens skrivningar,i period 3 med tanke på vårensskrivningar).Provet i realämnenVart och ett av följande realämnen har sitt egetprov i studentexamen: evangelisk-luthersk religion,ortodox religion, livsåskådnings kunskap,psykologi, filosofi, historia, samhällslära, fysik,kemi, biologi, geografi och hälso kunskap.I tabellen nedan kan du se vilka ämnen somskrivs samma dag, hur många obligatoriskaoch fördjupade kurser ämnet har (som liggersom grund för realprovsuppgifterna i ämnet),antalet uppgifter som skall besvaras och antaletuppgifter totalt, per ämne.realgrupp 1Ämne Kurser Antal uppgifterpsykologi 1 + 4 6 av 10filosofi 1 + 3 6 av 10historia 4 + 2 6 av 10fysik 1 + 7 8 av 13biologi 2 + 3 8 av 12realgrupp 2Ämne Kurser Antal uppgifterev-luth religion 3 + 2 6 av 10ortodox religion 3 + 2 6 av 10livsåskådning 3 + 2 6 av 10samhällslära 2 + 2 6 av 10kemi 1 + 4 8 av 12geografi 2 + 2 6 av 10hälsokunskap 1 + 2 6 av 10Måste man skriva realprov?Examinanden avgör själv vilka provhan/hon avlägger som obligatoriska.Det är alltså du som avgör om dudeltar i realprovet, vilket/vilka realämnesprovdu deltar i, och om du avlägger(ett) ämnesrealprov som obligatorisktprov.Kan man skriva realprov iflera ämnen?Proven skrivs under två skilda provdagarvid varje studentskrivningsomgång(vår resp. höst). Under en provdag kanman delta i endast ett ämnesrealprov.Utnyttjar man båda realprovs dagarnakan man alltså avlägga två realprov vidvarje examens omgång (vår resp. höst).Hur många är provuppgifterna,hur många uppgifter måsteman besvara?Antalet provuppgifter i de enskildarealämnesproven varierar mellan 10-13, likaså antalet uppgifter som skallbesvaras (6-8), se tabellen ovan. Uppgifternagrundar sig på innehållet i deobligatoriska och fördjupade kursernai ämnet. Bland uppgifterna kan ingå1-4 uppgifter som överskrider ämnesgränserna.När skall / kan man delta i olikarealämnesprov?Eftersom provuppgifterna grundar sig påinnehållet i de obligatoriska och fördjupadekurserna är det viktigt att du läst alla dessakurser i det/de realämnen du deltar i.Om du vill delta i flera ämnesrealprovmåste du planera hur du lägger upp proven.Om du vill delta i prov som skrivs sammaprovdag måste du sprida dem på två olikaexamenstillfällen. Ämnets kursantal (obl +fördj) styr tidpunkten för att delta i provet.Ämnen med stort kursantal (fysik, historia)avläggs lämpligen först våren 3:djestudieåret, övriga ämnen kan ev. avläggashösten tredje studieåret. Hälsolära kanmöjligen avläggas redan våren andra studieåret.Mognad och grepp om uppgiften påverkardina svar och dina poäng. Därförrekommenderar vi att du går upp i ett realämnesprovså sent som möjligt.Råd med tanke påkursplaneringFundera över vilket / vilka realämnen du ärmest intresserad av, vilka ämnen du trordu har mest nytta av med tanke på fortsattastudier efter studenten. Följ ämnetsrekommendationer som säger när och i vilkenordning du avlägger kurserna.

Lärkan Global10 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2013–2014 11LÄRKAN GL BAL OLÄRKAN GLOBALObligatorisk Fördjupad F Tillämpad TOm du vill engagera dig i globala frågor kandu gå kurser i olika ämnen och dessutom fördjupadig i ett tema som du själv väljer ochdokumentera dina erfarenheter i skriftlig ellervisuell form, m.a.o. avlägga ett globalt diplom.I kursbeskrivningarna är de globalt inriktadekurserna utmärkta med en glob-ikon (seockså kursbrickan här bredvid). Observera:Att välja en eller flera globala kurser förbinderdig inte till någonting.För att avlägga ett globalt diplom skall dubeakta följande:i ditt program skall ingå minst fyra globaltinriktade kurserspecialarbetet kan vara en skriftlig avhandling,en portfölj med text- och bildmaterial elleren dokumentärfilmdiplomarbetet får också utföras på ett annatspråk än svenska om eleven läst det på A-nivåeller innehar motsvarande kunskaper i det. Idetta fall är språket en bedömningsfaktor avsamma vikt som innehålletflera elever kan samarbeta kring ett gemensamttema/ämneditt arbete presenteras inom skolan och kan,om du så vill, publiceras även i andra sammanhangFör ett utfört specialarbete får du en skildgymnasiekurs och ett diplom. Specialarbetetnämns också på ditt avgångsbetyg från gymnasiet.milleniemålen1. Halvera den extrema fattigdomenoch andelen som lider av hungersnöd2. Garantera grundskoleutbildning föralla barn3. Främja jämställdheten och förbättrakvinnors ställning4. Minska barndödligheten med tvåtredjedelar för barn under fem år.5. Förbättra mödrahälsan, minskamödradödligheten med tre fjärdedelar6. Stoppa spridningen av hiv/aids ochandra sjukdomar, vänd trenden frånökning till minskning av antalet fall7. Säkra en hållbar utveckling8. Utveckla ett globalt partnerskap förutveckling, med tydliga mål för bistånd,handel och skuldlättnader.Modersmålet 1 2 3 4 5 6 7 8 9 20 21 22 23 24Finska A 1 2 3 4 5 6 7 8 20 21 22 23Finska, MoFi 1 2 3 4 5 6 7 8 20 21 22Engelska A 1 2 3 4 5 6 7 8 20 22 23 24Franska A 1 2 3 4 5 6 7 8 20 21 22 23 24Tyska B3 1 2 3 4 5 6 7 8 20 21- " - B2 1 2 3 4 5 6 7 8 20 21Franska B3 1 2 3 4 5 6 7 8 20 21- " - B2 1 2 3 4 5 6 7 8 20 21Engelska B2 1 2 3 4 5 6 7 8 20Ryska B3 1 2 3 4 5 6 7 8 20 21 22Matematik, lång 1 2 3 4 5 6Kom igångOm du planerar att avlägga ett globalt diplomska du vända dig till en lärare i någotav de ämnen som ingår i ditt globalaprogram för att komma överens om hurdu går vidare.En bra start för ditt arbete är att bekantadig med FN:s millenniemål påwebbadressen www.millenniemalen.nu.7 8 9 10 11 12 13 20 21 22Matematik, kort 1 2 3 4 5 6 7 8 20 21Fysik 1 2 3 4 5 6 7 8 20 21 22 23Kemi 1 2 3 4 5 20 21Biologi 1 2 3 4 5 20 21 22 23Geografi 1 2 3 4 20Religion 1 2 3 4 5 20 21Livsåskådning 1 2 3 4 5 20Filosofi 1 2 3 4 20Psykologi 1 2 3 4 5 20 21 22Historia 1 2 3 4 5 6 20 21 22Samhällslära 1 2 3 4 20 21 22Hälsokunskap 1 2 3 20 21 22Bildkonst 1 2 3 4 5 21 22 23 24 25 26Musik 1 2 3 4 5 21 22Gymnastik 1 2 3 4 5 21 22 23Studiehandledning 1 2 21 22Media 20 21 22 23 25 26 27 28Samhällsengagemang 21 22 23 24Bekanta dig också gärna med någon organisationsom är engagerad i globala frågor och internationelltutvecklingsarbete (se kurs ST21). Sådana organisationerär t.ex. WWF, Plan, Röda Korset, Nada, KyrkansUtlandshjälp, Finska Missionssällskapet.MOK-programmets filmkurs (MOK25) och filmfestivalerkan ge dig intressanta och tankeväckandeperspektiv på globala frågor med filmens uttryck.

12Modersmål| Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2013–2014 13MODERSMÅLOCH LITTERATURModersmål och litteratur iGymnasiet Lärkans läroplanLärkan erbjuder förutom de nationellakurserna (obligatoriska och fördjupade)en förberedande kurs införstudentexamensproven samt kurserinom områdena litteratur och kultur,media samt drama.Kursernas innehåll anpassas tillden miljö Lärkan verkar i genom attde studerande bl.a. får bekanta sigmed det rika kulturutbud som finnsi huvudstadsregionen. Skolans medieinriktninghar många knytpunktermed modersmålsämnet och kurseni journalistik samarbetar med andraämnen och ämnesområden för att geett meningsfullt stoff för journalistiskatexter. Kurserna i drama kaningå som en del av gymnasiediplom iteaterkonst och debattforum ger tillsammansmed kursen i retorik en godgrund för det muntliga slutprovet ikommunikation.Modersmålet istudentexamenProvet i modersmål och litteratur istudentexamen är tudelat – i det ingårett prov i text kompetens och ettREKOMMENDERADSTUDIEGÅNGÅRSKURS 1MO 1, MO 2MO 7MO 21, MO 23, MO 24ÅRSKURS 2MO 3, MO 4, MO 5MO 21, MO 22,MO 23, MO 24OÅRSKURS 3MO 6MO 8, MO 9MO 20, MO 21, MO 22OFTTOFTessäprov. Betyget i modersmål bestämsgenom en viktning av de poängsom ernåtts i vartdera provet. Träninginför proven ingår i de obligatoriskakurserna, i kurserna MO8 och MO9samt i den studentförberedande kursenMO20.I provet i textkompetens mäts denkritiska och kulturella läsförmåganoch den språkliga uttrycksförmågan.Med textkompetens avses examinandensförmåga att analysera, tolka, bedöma,tillgodogöra sig och produceraolika texter medveten om deras syfteoch kontext. I kompetensen ingårockså förmåga att göra iakttagelserom textens uttrycksmedel och atttillämpa sitt kunnande både i textreceptionoch i textproduktion.I essäprovet bedöms hur allmänbildadexaminanden är, hur väl utveckladetankeförmågan, den språkligauttrycksförmågan och förmåganatt behärska helheter är. En del avuppgifterna i provet är materialbaserade.ArbetsmetoderArbetsmetoder som kan användas ärtill exempel lärarledd undervisning iklass, diskussion i klass, fördjupandegrupp- eller pararbeten, reflekterandesjälvständiga – muntliga ochskriftliga – uppgifter, processkrivning,dramaövningar.BedömningBedömningen av kurserna i modersmåloch litteratur beaktar läroämnetsalla delområden. I kursvitsordetingår bedömning av såvälmuntlig och skriftlig produktionsom graden av deltagande.Provet i muntligkommunikationUnder sista skolåret kan du ocksåavlägga ett prov i muntlig kommunikation.Provet är landsomfattandeoch består av två delar:ett individuellt tal och en gruppdiskussion.Över ett avlagt provutfärdas ett diplom, som upptassom bilaga till ditt avgångsbetygfrån gymnasiet. Diplomet kan geextra poäng när du söker till enhögskola. Anmälan till provet imuntlig kommunikation sker isamband med anmälan för vårensstudentskrivningar. Ifall du villavlägga provet är det önskvärt attdu deltar i MO7.Närmare upplysningar om proveti muntlig kommunikation fårdu av modersmålslärarna.

14Modersmål| Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2013–2014 15MO 1 OEn värld av texterKursen introducerar modersmål och litteratur som ett ämne där språk, kommunikation,litterära texter och saktexter bildar en helhet som placeras in i ett teoretiskt sammanhang.Centralt innehåll: skillnader mellan tal- och skriftspråk och olika stilnivåer, olika textgenreroch deras funktion i samhället, reflektion kring det egna läsandet, introduktiontill de litterära genrernas historia med fokus på novellen och andra typer av kortprosa,olika sätt att analysera skönlitterära texter, grundprinciperna för materialbaserat skrivandeoch för gruppkommunikation. Kursen bedöms med vitsord baserat på de olikadelområdena i kursen.MO 2OEpik och medietexterKursen fokuserar på hur man bygger upp texter av olika slag för att nå sina syften.Centralt innehåll: retorikens grundprinciper som stöd för att disponera muntliga ochskriftliga texter, tidningstexter och andra medietexter, bild- och filmanalys, källkritik,analys av språkets strukturer, romanen som litterär genre, gränser mellan fakta ochfiktion med dokumentär romanen och populärkulturen som utgångspunkt samt recensioner.Kursen bedöms med vitsord baserat på de olika delområdena i kursen.MO 3OTexter, kultur och identitetKursen tar upp frågor kring språklig och kulturell identitet ur ett finlandssvenskt perspektiv.Den egna litteraturen och dess förhållande till omvärlden diskuteras.Centralt innehåll: det svenska språkets ursprung och nuläge i Finland, tvåspråkighet,dialekter, slang och andra språksociologiska fenomen, begreppet språkvård både ur ettsamhälleligt perspektiv och med utgångspunkt i de studerandes egna texter, analysav text-, sats- och ordstrukturer, den finlandssvenska litteraturen och dess historia,förberedda diskussioner, till exempel paneldebatter med anknytning till kursinnehållet.Kursen bedöms med vitsord baserat på de olika delområdena i kursen.MO 4OTexter i NordenKursen behandlar de nordiska språkens och den nordiska litteraturenshistoria, nordiska texter, texter på nordiska språk samt nordisk kultur.Inom litteraturundervisningen fokuseras dramatiken.Centralt innehåll: de nordiska språkens gemensamma bakgrund, skillnaderoch likheter mellan de nordiska språken, samtalsstrategier somunderlättar umgänget i Norden, produktion av texter i anslutning tillteman i de nordiska texter som behandlats, skönlitterära författarskapoch texter i den nordiska litteraturen, dramatikanalys och teaterbesök,läsning, dramatisering och gestaltning av texter. Kursen bedöms medvitsord baserat på de olika delområdena i kursen.MO 5OModerna texterKursen innehåller litteraturanalyser och tar upp grundläggande textanalytiskatermer.Centralt innehåll: lyrikanalys: stil, struktur, reception, produktion avreflekterande och analyserande texter, 1900- och 2000-talets litteraturoch litterära ismer samt litterära diskussioner inför publik.Kursen bedömsmed vitsord baserat på de olika delområdena i kursen.MO 6Textens maktOKursen handlar om det maktbruk som kan ske genom språket.Centralt innehåll: argumentationsanalys, analys av medietexter ocholika trender i texternas innehåll, språk, stil och utformning, reklamanalys,källkritik, skillnader mellan kvinnligt och manligt språk, äldre och nyaretendenslitteratur samt teori och praktik kring hur man för en muntligdebatt. Kursen bedöms med vitsord baserat på de olika delområdena ikursen.

16Modersmål| Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2013–2014 17MO 7Muntlig kommunikationFKursen ger den studerande möjlighet att fördjupa sina kunskaperoch färdigheter inom muntlig kommunikation samtinsikt i den muntliga kommunikationens betydelse i alla socialasammanhang.Centralt innehåll: typiska drag i olika interaktionssituationer,verbal och nonverbal kommuni kation, olika sätt att uppträdavid förhandlingar, på möten och i olika slags diskussionersamt kulturbundna, speciellt finlandssvenska, särdragvid muntlig kommunikation. Kursen bedöms med vitsordbaserat på de olika delområdena i kursen.MO 8FFördjupad skriv- och textkompetensKursen handlar om att fördjupa och utveckla färdigheterna iatt analysera, tolka, reflektera över samt producera texter. Ikursen repeteras och fördjupas teman som textgenrer, textanalysoch textanalytiska begrepp, textkomposition, språkstrukturoch språkriktighet samt kreativt skrivande. Kursenbedöms med vitsord baserat på de olika delområdena i kursen.MO 9FLitteratur som glädje och kunskapFörkunskap: MO2Kursen ger den studerande möjlighet att utveckla sin kunskap,fantasi och lust att lära genom att tillägna sig skönlitteraturi olika former.Centralt innehåll: tematisk läsning av litteratur från olikatider och/eller kulturer, intertextualitet, att skriva analytisktom litteratur, att gestalta och bearbeta litteratur genom dramatiseringoch kreativt skrivande. Kursen bedöms med vitsordbaserat på de olika delområdena i kursen.MO 20 TStudentförberedande kursKursen ger den studerande beredskapför studentproven i modersmål och litteratur.Centralt innehåll: övning att produceratexter som motsvarar studentexamensuppgiftersamt individuellhandledning i skrivprocessen. Kursenbedöms med prestationsanteckning,baserat på de olika delområdena i kursen.MO 21 TDramaCentralt innehåll: manusskrivande, regiarbete,scensättning, rolltolkning och scenografi.Kursen bedöms med prestationsanteckning,baserat på de olika delområdenai kursen.MO 22 TLitteratur på egen handFörkunskap: MO2Centralt innehåll: läsning av ett urvalskönlitterära verk på egen hand, skrivandeav portföljarbeten om samtligaverk, deltagande i en inledande och enavslutande individuell diskussion. Enskriftlig överenskommelse med lärarenmåste vara gjord innan arbetet medkursen inleds.Kursen bedöms med vitsord,baserat på de olika delområdena ikursen.MO 23 TJournalistikCentralt innehåll: analys av medietexter,nyhetsvärdering, presshistoria, pressetik,metoder för research, källkritik, artiklar,intervjuer och reportage. Kursenbedöms med prestationsanteckning,baserat på de olika delområdena i kursen.MO 24 TPraktiskt tidningsarbeteFörkunskap: MO23Kursen ger den studerande möjlighet tillpraktiskt tidningsarbete, som medlemi redaktionen för Lärkans skoltidningFlingan. Kursen bedöms med prestationsanteckning,baserat på de olika delområdenai kursen..

18 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2013–2014 19FINSKAREKOMMENDERAD STUDIEGÅNGenligt modellenFINA; FIM; FINBÅRSKURS 1FINA 1-3; FIM 1-3; FINB 1-2OÅRSKURS 2FINA 4-6; FIM 4-6; FINB 3-5FINA 8; FIM 8; FINB 7FINA 21-23; FIM 21-22(FINA 20; FIM 20)OFTÅRSKURS 3(FINA6; FINM6)FINA 7-8; FIM 7-8; FINB 6-7FINA 20; FIM 20,FINA 21-23; FIM 21-22OFTFINB 1 GÅR SAMTIDIGT SOM FINA 1FINB 2 GÅR SAMTIDIGT SOM FINA 2FINB 3 GÅR SAMTIDIGT SOM FINA 4FINB 4 GÅR SAMTIDIGT SOM FINA 5FINB 5 GÅR SAMTIDIGT SOM FINA 3FINB 6 GÅR SAMTIDIGT SOM FINA 7FINB 7 GÅR SAMTIDIGT SOM FINA 8FINA 22 MOTSVARAR FIM8Finska i Gymnasiet LärkansläroplanSom ett gymnasium i den tvåspråkiga huvudstadsregionenbeaktar vår skola denspråkliga verklighet som de studerandelever i. Även det rikliga kulturutbudet ochhuvudstaden som centrum för landetssamhällsliv beaktas.För att förbereda de studerande för studentexamensproveti finska erbjuder skolansom tillämpad kurs en preparationskurs förstudentprovet. För att fördjupa de studerandeskännedom om finsk litteratur har skolanen tillämpad portföljkurs med litteraturläsning.Finska i studentexamenStudentexamensprovet kan antingen varaett prov i A- finska eller B- finska. I provetingår en hörförståelsedel samt en skriftligdel. Finskan kan väljas som obligatoriskteller valfritt ämne i studentexamen. Närden studerande vill avlägga studentproveti finska bör alla de obligatoriska kursernavara avlagda samt helst också FINA20 ellerFIM20 (preparationskurs för studentexamensprov).Provet kan skrivas antingen påvåren i åk 2, på hösten i åk 3 eller på våreni åk 3, vilket den studerande bör beakta vidval av kurser för årskurserna 2 och 3 (seäven Rekommenderad studiegång).ArbetsmetoderI kurserna i FINA, FIM och FINB utförsolika slag av muntliga och skriftliga uppgifter.Olika slag av audiovisuella hjälpme-del kan användas i undervisningen. Underkurserna kan föreläsare bjudas in och studiebesökgöras.BedömningI bedömningen av kurserna i FINA, FIMoch FINB beaktas de studerandes skriftligaoch muntliga prestationer. De obligatoriskaoch de fördjupade kursernas vitsordpåverkar slutvitsordet i läroämnet. Även detillämpade kurserna kan påverka slutvitsordet.A-LÄROKURSFINA 1 OMänniskans vardag och fritidProv i muntligaspråkfärdigheterDu kan avlägga ett prov i muntligaspråkkunskaper i finska. Provet ärnationellt och utformas av Utbildningsstyrelsen.Provet ingår i kursFINA7/FIM7/FINB6, det kan inteavläggas som ett fristående prov.Över provet i muntlig språkfärdighetges ett särskilt intyg som bilagatill avgångsbetyget.De studerande bekantar sig med olika verksamheter, situationer och tjänster inärsam hället. Ur skönlitteraturen läses en vardagsskildring. I grammatiken behandlasfinskans verbformer och grundläggande objektsregler. Kursen bedömsmed vitsord. Detta baserar sig på muntliga och skriftliga uppgifter under kursensgång, visat intresse och kursprov.FINA 2 ONatur och miljöFinskaA - lärokursNaturen och olika miljöer i Finland behandlas ur närings-, turist- och rekreationssynvinkel.De studerande läser saktexter om natur och miljö och iakttar ochdiskuterar företeelser och frågor i anslutning till dem. En litterär rese- eller naturskildringläses och refereras. I grammatiken repeteras och fördjupas finskansnomenböjning, subjekt och unipersonella uttryck. Kursen bedöms med vitsord.Detta baserar sig på muntliga och skriftliga uppgifter under kursens gång, visatintresse och kursprov.

FinskaA - lärokurs20 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2013–2014 21FINA 3 OHandel, teknik och kommunikationGenom artiklar, beskrivningar eller bruksanvisningar bekantar sig destuderande med handel, teknik och tekniska uppfinningar i människanstjänst, särskilt med fordon och trafikregler. I grammatiken behandlas finskansparticip och participuttryck och de satsmotsvarigheter som byggerpå dem. Kursen bedöms med vitsord. Detta baserar sig på muntliga ochskriftliga uppgifter under kursens gång, visat intresse och kursprov.FINA 4 OSamhället och massmediaMed hjälp av texter om Finlands samhällsskick och om närsamhälletbehandlas grundläggande begrepp och drag i politik och samhället. Itidningar läses nyhetsreportage och ledare. I grammatiken behandlasfinskans infinitiver och de satsmotsvarigheter som bygger på dessa. Studiebesökpå någon av radio- och tv-stationerna eller tidningsredaktionernai staden kan göras. Kursen bedöms med vitsord. Detta baserar sig påmuntliga och skriftliga uppgifter under kursens gång, visat intresse ochkursprov.FINA 5 OUtbildning, yrkes- och näringslivOlika utbildningsvägar och yrkesval diskuteras liksom näringsliv ochtjänster. De studerande tar del av utbildningen och studierna på ett särskiltområde och läser texter, annonser och broschyrer om olika yrken. Underkursen kan gästföreläsare från företag och institutioner i Helsingforsinbjudas. En biografi läses och presenteras. Finlands näringsliv, handeloch produktion behandlas utförligare än i kurs. I grammatiken fördjupasbehärskningen av objekt, de viktigaste adverbialen samt attribut. Kursenbedöms med vitsord. Detta baserar sig på muntliga och skriftliga uppgifterunder kursens gång, visat intresse och kursprov.FINA 6 OFinsk kultur och litteraturKända finska författare och viktiga kulturområden behandlas. Studiebesök på ett museumkan göras. Ett (äldre) skönlitterärt verk läses och analyseras. Dessutom diskuterasolika stil- och variationsfrågor i anslutning till texterna. Under kursen görs ettteaterbesök. Kursen bedöms med vitsord. Detta baserar sig på muntliga och skriftligauppgifter under kursens gång, visat intresse och kursprov.Denna kurs väljs om möjligt efter att du avlagt kurs HI4.FINA 7 FPresentera och diskuteraRekommenderas att kursen avläggs efter att alla obligatoriska kurser i finska avlagts.På basis av innehållet i de tidigare kurserna uppövas förmågan att tala finska i olikasituationer. Temaområden kan vara studie- och arbetslivet, samhället vi lever i, politikoch aktivt medborgarskap, populärt hållen vetenskap och teknik, kultur, mänskligarelationer, hållbar utveckling och framtidsutsikter ur ett globalt perspektiv. Övningarnaska omfatta såväl monologer som dialoger och debatter. Som utgångspunktanvänds aktuella texter och hörförståelsematerial. Som en del av kursen avläggsett prov i muntlig språkfärdighet. Kursen bedöms med ett vitsord som baserar sig påvitsordet i provet i muntlig språkfärdighet och på övrigt under kursen visat kunnande.Över provet i muntlig språkfärdighet ges ett särskilt intyg som bilaga till avgångsbetyget.FINA 8 FVärlden och viUnder kursen läses och fördjupas innehållet och ordförrådet i olika texter om aktuellaämnen. Särskild vikt läggs vid globala utvecklingslinjer och ämnen som anknyter tillolika världsbilder. Även skönlitterära texter läses och uppmärksamhet fästs vid texternassamhälleliga och kulturella bakgrund. De studerande övar sig i att sammanfatta,kommentera och diskutera innehållet i texterna. Kursen bedöms med vitsordsom baserar sig på muntliga och skriftliga uppgifter under kursen.Kursen erbjuds inte läsåret 2013-14.

FinskaB1 - lärokurs22 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2013–2014 23B1-LÄROKURSFINA 2O TPreparationskurs för studentprovetHörförståelse och studentprovets skriftliga uppgifter övas. Kursen kräver aktivt deltagandeoch bedöms med G eller 4.FINA 21 TLitteraturläsningDe studerande väljer och läser åtta verk från kursens boklista, skriver korta rapporterom böckerna samt deltar i ett slutprov. Kursen är en portföljkurs och omfattar inga lektioneroch bör avläggas inom ett läsår. För godkänd kurs krävs att åtta godkända bokrapporterlämnats in och därefter ett godkänt slutprov skrivits. En skriftlig överenskommelsemed läraren måste vara gjord innan arbetet med kursen inleds. Kursen bedömsmed prestationsanteckning (G).FINA 22 TSkrivandets konstKursen motsvarar FIM 8 i det modersmålsinriktade programmet.De studerande lär sig skriva olika slag av texter, till exempel redogörelser, protokoll, utredningar,kommentarer, analyser och essäer – även utgående från ett bestämt material.De studerande lär sig att kritiskt granska och bearbeta en text både innehållsligt ochspråkligt samt att kunna använda ordböcker, språkriktighetsguider och andra källor.Olika slag av texter analyseras och skrivs med hjälp av tillgänglig datateknik. Texternakan även vara fiktiva. Skrivprocessen från planering till redigering och korrekturläsning.Kursen bedöms med ett vitsord på basis av till kursen hörande uppgifter.FINA 23 TKulturprojektStuderande bekantar sig under kursen med ett land eller ett område där finskans släktspråktalas. De studerande arbetar med ett tvärvetenskapligt projektarbete med anknytningtill landet/området. Slutprodukten för varje studerande är ett skriftligt arbete,som presenteras även muntligt. I kursen ingår en studieresa till området. Kursenkräver aktivt deltagande och bedöms med prestationsanteckning G.Kursen erbjuds inte under läsåret 2013-14.FINB 1OVardagsfinskaOlika servicesituationer övas, t ex i butiker, telefon, banker, på posten och på resor.I grammatiken repeteras och utvidgas finskans verblära i aktiv och passiv och i anslutningdärtill de viktigaste objektsreglerna, pronomina och unipersonella uttrycken.Kursen bedöms med vitsord. Detta baserar sig på muntliga och skriftliga uppgifterunder kursens gång, visat intresse och kursprov.FINB 2 OMänniskor, natur och sevärdheter i FinlandTexter och lämpliga broschyrer om platser, sevärdheter och naturen på olika håll iFinland läses. Likaså läses utdrag ur någon lättare skönlitterär skildring om människornaoch livet där. I grammatiken repeteras kasus- och pluralböjningen med särskilduppmärksamhet på finskans konsonant- och vokalväxlingar. Kursen bedöms medvitsord. Detta baserar sig på muntliga och skriftliga uppgifter under kursens gång,visat intresse och kursprov.FINB 3 OUtbildning, intressen och fritidVia tryckta guider, webbsidor eller artiklar bekantar sig de studerande med någon utbildning.De läser, lyssnar eller tittar på reportage om fritidssysslor. Kursen bedömsmed vitsord. Detta baserar sig på muntliga och skriftliga uppgifter under kursensgång, visat intresse och kursprov.FINB 4 OAffärs- och yrkeslivKonsumtionsvanor och arbetsvanor diskuteras med hänsyn även till människanshälsa och om givningens förväntningar. Någon artikel om yrkesliv och lämpliga ellerintressanta yrken läses.I grammatiken behandlas finskans räkneord och användningen av dem i pris- ochtidsuttryck, samt adjektiv och adverb. Kursen bedöms med vitsord. Detta baserar sigpå muntliga och skriftliga uppgifter under kursens gång, visat intresse och kursprov.

Modersmålsinriktadfinska24 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2013–2014 25FINB 5 OTrafik, teknik och miljöNågra lättare texter om trafik och fortskaffningsmedel, vanliga tekniska hjälpmedelsamt exempel på bruksanvisningar läses. Deras förtjänster och nackdelar diskuterasbåde ur användnings- och miljösynvinkel. I texterna studeras även användningen avfinskans particip och viktigaste nominaluttryck samt typexempel på hur finskans ordförrådär uppbyggt genom sammansättningar och avledningar. Kursen bedöms medvitsord. Detta baserar sig på muntliga och skriftliga uppgifter under kursens gång,visat intresse och kursprov.FINB 6 FAtt förstå, tala och skriva finska bättreRekommenderas att kursen avläggs efter att alla obligatoriska kurser i finska avlagts.De studerande ska uppöva sin förmåga att förstå talad finska i olika sammanhang ochvid behov reagera eller svara på talet t.ex. i alldagligt umgänge, vid guidningar och ipresentationer. De ska kunna berätta litet om sig själva och sina intressen samt lärasig att fråga sig fram och svara på frågor i servicesituationer. Därtill ska de öva sig i attförstå huvudinnehållet i nyheter, aktualitetsprogram, reportage och filmer, att följamed diskussioner på teve eller på möten och kunna besvara enkla frågor eller ta ställningtill dem. Som en del av kursen avläggs ett prov i muntlig språkfärdighet. Kursenbedöms med ett vitsord som baserar sig på vitsordet i provet i muntlig språkfärdighetoch på övrigt under kursen visat kunnande. Över provet i muntlig språkfärdighet gesett särskilt intyg som bilaga till avgångsbetyget.FINB 7 FFinland i dagDe studerande bekantar sig genom massmedier och lämpliga facktexter med det finländskasamhälls- och kulturlivet idag. Genom artiklar, TV- eller radioprogram fördjuparde sig på något område eller i någon genre och bekantar sig med en berömdfinländsk person eller kända inhemska alster på området. I texterna iakttas vid sidanav innehållet även förekomsten av idiomatik, nominalformer och satsmotsvarigheter.Kursen bedöms med vitsord, som baserar sig på muntliga och skriftliga uppgifter underkursen.MODERSMÅLSINRIKTAD LÄROKURSFIM 1 OMänniskans vardag och fritidDialekter och släktspråk behandlas. Språketsvariation uppmärksammas. Olika varianter avdet finska språket (t.ex. Helsingforsslang) exemplifierasgenom läsning av (skönlitterära)texter. Samtidigt lär sig de studerande grundläggandebegrepp inom litteraturanalys. Igrammatiken behandlas verblära, subjektetsoch predikatets kongruens, objekt och unipersonellauttryck.Kursen bedöms med ett vitsordpå basis av ett kursprov samt till kursenhörande skriftliga och muntliga uppgifter.FIM 2 ONatur och miljöUnder kursen hålls ett naturvetenskapligtföredrag, skrivs uppsatser om natur ochmiljö, samt naturbeskrivningar. Problem iHelsingforsmiljön diskuteras. Under kursenläser de studerande ett skönlitterärt verk,till exempel en rese- eller naturskildring. I grammatikenbehandlas nomenböjningen. Kursen bedöms med ett vitsord på basis av ett kursprovsamt till kursen hörande skriftliga och muntliga uppgifter.FIM 3 OHandel, teknik och kommunikationBedömningStuderande som avlägger gymnasietsstudier i finska helt ellerdelvis enligt den modersmåls -inriktade lärokursen ges särskildanteckning om det på avgångsbetyget.Den studerande ansesha följt den lärokurs enligtvilken flertalet kurser har avlagts.För de enskilda kursernaantecknas likaså vilkenderalärokursen som följts och avlagtsav respektive studerande.För tvåspråkiga studerandefästs uppmärksamhet särskiltvid språklig medvetenhet ochskriftlig förmåga.De studerande redogör för något delområde inom handel, teknik och kommunikation,till exempel för varuslag, uppfinningar eller kommunikationsmedel. Artiklar inomtemaområdet läses. Trafik och kommunikation i huvudstadsregionen diskuteras. Endetektivroman läses och analyseras. I grammatiken behandlas infinitiver och particip.Kursen bedöms med ett vitsord på basis av ett kursprov samt till kursen hörandeskriftliga och muntliga uppgifter.

Modersmålsinriktadfinska26 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2013–2014 27FIM 4 OSamhället och massmediaDe studerande ges möjlighet att skriva artiklar, reportage, annonser samtannonssvar. De studerande skriver en materialbaserad uppsats om media.Olika texttyper behandlas. Studiebesök på någon av radio- och tv- stationernaeller tidningsredaktionerna i staden kan göras. Ett skönlitterärt verksom handlar om det moderna finländska samhället läses och analyseras. Igrammatiken behandlas satsmotsvarigheter, objekt och interpunktion. Kursenbedöms med ett vitsord på basis av ett kursprov samt till kursen hörandeskriftliga och muntliga uppgifter.FIM 5 OUtbildning, yrkes- och näringslivOlika slag av dokument som behövs i utbildning och yrkesliv studeras. Olikastudievägar, inträdeskrav och sysselsättningsmöjligheter diskuteras. De studerandefördjupar sig i något yrkesområde och genomför små undersökningar.Anställnings- och arbetsintervjuer tränas. Under kursen kan gästföreläsarefrån företag och institutioner i Helsingfors inbjudas. En biografi läses ochpresenteras. I grammatiken behandlas adverbial, attribut och rektionsfrågor.Grammatiken behandlas även genom översättning till och från finska. Kursenbedöms med ett vitsord på basis av ett kursprov samt till kursen hörandeskriftliga och muntliga uppgifter.FIM 6 OFinsk kultur och litteraturEtt äldre skönlitterärt verk läses och analyseras. Under kursen behandlasgemensamt kända finländska författare. Även bildkonst, musik och film behandlas.I kursen kan ingå besök på teater, museer och utställningar. Grammatikfrån de tidigare kurserna repeteras vid behov. Kursen bedöms med ettvitsord på basis av ett kursprov samt till kursen hörande skriftliga och muntligauppgifter. Denna kurs väljs om möjligt efter att du avlagt kurs HI4.FIM 7 FPresentera och diskuteraRekommenderas att kursen avläggs efter att alla obligatoriskakurser i finska avlagts.De studerande ska förkovra sig i att tala och uppträda på finska,lära sig att kritiskt iaktta sin egen framställning och sittspråk samt vänja sig vid att både ge och ta emot feedback.De kan även stifta bekantskap med kulturella särdrag i denmuntliga kommunikationen samt träna olika slag av interaktion,t.ex. att presentera och övertyga, motivera förhandla,debattera och medla. Olika regler för formell och informellkommunikation behandlas. Som en del av kursen avläggs ettprov i muntlig språkfärdighet. Kursen bedöms med ett vitsordsom baserar sig på vitsordet i provet i muntlig språkfärdighetoch på övrigt under kursen visat kunnande. Över proveti muntlig språkfärdighet ges ett särskilt intyg som bilagatill avgångsbetyget.FIM 20 TPreparationskurs för studentprovet i A-finskaHörförståelseprov och studentprovets skriftliga delar övas.Kursen kräver aktivt deltagande och bedöms med prestationsanteckning(G).FIM 21 TLitteraturläsningDen studerande väljer och läser åtta verk från kursens boklista,skriver korta rapporter om böckerna samt deltar i ettslutprov. Kursen är en portföljkurs och omfattar inga lektioner,men den bör avläggas inom ett läsår. För godkänd kurskrävs att åtta godkända bokrapporter lämnats in och därefterett godkänt slutprov skrivits. En skriftlig överenskommelsemed läraren måste vara gjord innan arbetet med kursen inleds.Kursen bedöms med prestationsanteckning (G).FIM 8 FSkrivandets konstOlika slag av texter analyserasoch skrivs med hjälp avtillgänglig datateknik. Skrivprocessenfrån planering tillredigering och korrekturläsningbehandlas. Även fiktivatexter skrivs. Kursen bedömsmed ett vitsord på basis av tillkursen hörande uppgifter.FIM 22 TKulturprojektStuderande bekantar sig underkursen med ett land ellerett område där finskanssläktspråk talas. De studerandearbetar med ett tvärvetenskapligtprojektarbetemed anknytning till landet/området.Slutprodukten för varje studerandeär ett skriftligt arbete,som presenteras även muntligt.I kursen ingår en studieresatill området. Kursen kräveraktivt deltagande och bedömsmed prestationsanteckning G.Kursen erbjuds inte under läsåret2013-14.

FRÄMMANDE SPRÅKEngelskaA1 - lärokurs28 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2013–2014 29Främmande språk i GymnasietLärkanPå A-nivå erbjuds kurser i engelska och franska.På B2-nivå erbjuds kurser i engelska,franska, tyska och ryska. På B3-nivå erbjudsfranska, tyska och ryska.StudentexamenSpråkproven i studentexamen bygger påde obligatoriska och fördjupade kurserna irespektive språk. Språkproven består av etthörförståelseprov och en skriftlig del. Denstudent förberedande kursen som normalterbjuds i perioderna 1 och 4 rekommenderasstarkt som övning inför studentexamen.Även de övriga tillämpade kurserna främjarkunskaperna och fokuserar på specifika ämnesområden.BedömningI samtliga kurser ingår praktiskt arbeteoch vanligen också slutprov. Detpraktiska arbetet, timaktiviteten samtslutprovet bildar en helhet och påverkaralla vitsordet. En elev som önskartentera en kurs utan att delta i undervisningenbör därför enligt överenskommelsemed läraren också utföravissa uppgifter på egen hand. De tilllämpadekurserna bedöms med prestationsanteckningengodkänd ellerunderkänd om inte annat anges. Vidbedömningen av läroämnet beaktasalla områden inom språkfärdighetenenligt prioriteringarna i kursbeskrivningarna.B3-KURSER HAR SIN MOTSVARIGHET I B2-PROGRAMMET PÅ FÖLJANDE SÄTTKurser B3 1 2 3 4 5 6 7 8Kurser B2 1 2 3 4 5 6 7 8I ENGELSKAN MOTSVARAS B2-KURSER AV KURSER PÅ A-NIVÅ PÅ FÖLJANDE SÄTTB-engelska 1 2 3 4 5 6 7 8A-engelska 1 2 3 5 4 6 7Prov i muntliga språkfärdigheterI A-språken kan du avlägga ett prov i muntliga språkkunskaper. Provet är nationellt ochutformas av Utbildningsstyrelsen. Provet ingår i kurs A8, det kan inte avläggas som ettfristående prov. Över provet i muntlig språkfärdighet ges ett särskilt intyg som bilaga tillavgångsbetyget.A1-LÄROKURSENGELSKAENA 1 ODe unga och deras världKursen sammanlänkar språkundervisningeni den grundläggande utbildningenmed språkunder visningen i gymnasiet ochbefäster ordförrådet och grundstrukturernaenligt de studerandes behov. Ämnesområdenaoch situationerna skall anslutasig till det dagliga livet och till personligtumgänge och människorelationer ochspråket bör vara familjärt och informellt.I kursen betonas diskussion, förmåga attuttrycka åsikter och viktiga strategier vidmuntlig kommunikation. Kursen bedömsmed vitsord.REKOMMENDERADSTUDIEGÅNG FÖR ENADet rekommenderas attkurserna tas i ordningsföljdÅRSKURS 1ENA 1, ENA 2, ENA 3OÅRSKURS 2ENA 4, ENA 5, ENA 6ENA 7ENA 22OFTÅRSKURS 3ENA 7, ENA 8ENA 20FT

Engelska30 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2013–2014 A1 - lärokurs31ENA 2OKommunikation och fritidI kursen övas den muntliga förmåganmångsidigt och strukturerna befästs ochutvidgas. Ämnesområdena och situationernaskall beröra fritid och intressensamt tjänster i samband med dem. Denskriftliga färdigheten övas med hjälp avkommunikativa uppgifter. Behärskningenav strategier vid muntlig kommunikationbefästs och kursen fäster vikt vid de studerandessäkerhet att uttrycka sig. Kursenbedöms med vitsord.ENA 3OStudier och arbeteKursens ämnesområden och situationerskall anknyta till studier och arbetsliv ochi kursen övas muntlig och skriftlig kommunikationsom är typiska för dem. I kursenskall också ingå övningar i att förstå ochanvända språket i formella situationer.Kursen bedöms med vitsord.ENA 4 OSamhället och omvärldenI kursen betonas muntlig språkfärdighetoch textförståelse på en mera krävandenivå. Övningarna utgår från texter omsamhället i Finland och i engelskspråkigaländer. I kursen övas olika strategier förläsförståelse. De studerande övar sinskriftliga färdighet. Kursen bedöms medvitsord.ENA 5 OKulturI kursen behandlas kultur i bred bemärkelse.De studerande skall läsaen roman och presentera den muntligtoch skriftligt. Kursen bedömsmed vitsord.ENA 6OVetenskap, ekonomi och teknikI kursen betonas de studerandesförmåga att förstå också krävandespråkligt stoff. Ämnen hämtas frånolika vetenskapsgrenar, tekniska rön,olika former av kommunikation ochnärings livet. Övningarna i lässtrategierfortsätter och de studerandeslipar sin skriftliga uttrycks förmågagenom att skriva ett längre arbete.Kursen bedöms med vitsord.ENA 7 FNaturen och en hållbarutvecklingKursen skall ge den studerande färdigheteratt förstå och använda språket påämnesområden som anknyter till naturen,naturvetenskaperna och en hållbarutveckling. Detta kan göras genom extensivtextläsning. Kursen bedöms medvitsord.ENA 8 FTALA OCH FÖRSTÅ BÄTTRERekommenderas att kursen avläggs efteratt alla obligatoriska kurser i engelskaavlagts, om inte tillräcklig kunskap har inhämtatspå annat håll (t.ex. genom ett utbytesåri ett engelskspråkigt land).I kursen övas olika strategier föratt tala och använda språket muntligti olika situationer i enlighet med målenför språket. Ämnena för de muntligaövningarna är aktuella händelser ochde övriga kursernas ämnesområden.Förmågan att tala språket uppövas medhjälp av krävande texter i anslutning tillnämnda ämnesområden och materialsom övar talförståelsen. Som en del avkursen avläggs ett prov i muntlig språkfärdighet.Kursen bedöms med ett vitsord sombaserar sig på vitsordet i provet i muntligspråkfärdighet och på övrigt underkursen visat kunnande. Över provet imuntlig språkfärdighet ges ett särskiltintyg som bilaga till avgångsbetyget.ENA 20 TFörberedande övningskursför studentexamenKursen omfattar övningar i anslutningtill studentskrivningarna: hörförståelse,textförståelse, strukturuppgifter och uppsatsskrivning.Kursen bedöms med prestationsanteckning(G).ENA 22 TUppsatsskrivningÖvningskurs för studerande som vill förbättrasin skriftliga uttrycksförmåga. Underkursen skriver studerandena olika typerav texter. Kursen bedöms med vitsord.ENA 23TLitteraturläsningDenna kurs avläggs efter kurs ENA5.Kursens mål är att fördjupa läsintresseradestuderandes förmåga att på egen handanalyseralitteratur. En skriftlig överenskommelsemed läraren måste vara gjordinnan arbetet med kursen inleds. Kursenbedöms med vitsord.ENA 24 TInternationellt samarbeteoch språkpraktikKursens mål är att ge studerandena enlevande kontakt till språket och kulturen.Kursen av läggs inom ramen för skolansutbytesprojekt. Kursen bedöms med prestationsanteckning(G).

32 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2013–2014 33A1-LÄROKURSFRANSKAFRA 1ODe unga och deras världKursen sammanlänkar språkundervisningen i den grundläggande utbildningen medspråkunder visningen i gymnasiet och befäster ordförrådet och grundstrukturerna enligtde studerandes behov. Ämnesområdena och situationerna skall ansluta sig till detdagliga livet och till personligt umgänge och människorelationer och språket bör varafamiljärt och informellt. I kursen betonas diskussion, förmåga att uttrycka åsikter ochviktiga strategier vid muntlig kommunikation.Kursen bedöms med vitsord.FRA 2OKommunikation och fritidI kursen övas den muntliga förmågan mångsidigtoch strukturerna befästs och utvidgas.Ämnesområdena och situationerna skall berörafritid och intressen samt tjänster i sambandmed dem. Den skriftliga färdighetenövas med hjälp av kommunikativa uppgifter.Behärskningen av strategier vid muntlig kommunikationbefästs och kursen fäster vikt vidde studerandes säkerhet att uttrycka sig. Kursenbedöms med vitsord.FRA 3OStudier och arbeteKursens ämnesområden och situationer skallanknyta till studier och arbetsliv och i kursenövas muntlig och skriftlig kommunikation somär typiska för dem. I kursen skall också ingåövningar i att förstå och använda språket i formellasituationer. Kursen bedöms med vitsord.REKOMMENDERADSTUDIEGÅNG FÖR fraKursen FRA21 väljs som förstakurs av samtliga studerande somläser A-franska. I övrigt rekommenderasdet att kurserna tas iordningsföljdÅRSKURS 1FRA 1, FRA 2, FRA 3FRA 21ÅRSKURS 2FRA 4, FRA 5, FRA 6FRA 7(FRA 20)OFTOÅRSKURS 3FRA 7, FRA 8FRA 20FTTFRA 4OSamhället och omvärldenI kursen betonas muntlig språkfärdighetoch textförståelse på en merakrävande nivå. Övningarna utgår fråntexter om samhället i Finland och ifranskspråkiga länder. I kursen övasolika strategier för läsförståelse. Destuderande övar sin skriftliga färdighetgenom att skriva texter för olika ändamål.Kursen bedöms med vitsord.FRA 5OKulturI kursen behandlas kultur i bred bemärkelse.De studerande skall utföraett större arbete om ett självvalt ämneoch presentera det. Kursen bedömsmed vitsord.FRA 6OVetenskap, ekonomi och teknikI kursen betonas de studerandes förmågaatt förstå också krävande språkligtstoff. Ämnen hämtas från olikavetenskapsgrenar, tekniska rön, olikaformer av kommunikation och näringslivet.Övningarna i lässtrategier fortsätteroch de studerande slipar sinskriftliga uttrycksförmåga genom attskriva texter för olika ändamål. Kursenbedöms med vitsord.FranskaA1 - lärokursFRA 7 FNaturen och en hållbar utvecklingKursen skall ge den studerande färdigheteratt förstå och använda språket på ämnesområdensomanknyter till naturen, naturvetenskapernaoch en hållbar utveckling.Detta kan göras genom extensiv textläsning.Kursen bedöms med vitsord.FRA 8 Ftala och förstå bättreRekommenderas att kursen avläggs efter attalla obligatoriska kurser i franska avlagts, ominte tillräcklig kunskap har inhämtats på annathåll (t.ex. genom ett utbytesår i ett franskspråkigtland).I kursen övas olika strategier för atttala och använda språket muntligt i olikasituationer i enlighet med målen för språket.Ämnena för de muntliga övningarna äraktuella händelser och de övriga kursernasämnesområden. Förmågan att tala språketuppövas med hjälp av krävande texteri anslutning till nämnda ämnesområdenoch material som övar talförståelsen. Somen del av kursen avläggs ett prov i muntligspråkfärdighet.Kursen bedöms med ett vitsord sombaserar sig på vitsordet i provet i muntligspråkfärdighet och på övrigt under kursenvisat kunnande. Över provet i muntlig språkfärdighetges ett särskilt intyg som bilaga tillavgångsbetyget.

Franska34 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2013–2014 A1 - lärokurs35FRA 20 TFörberedande övningskurs för studentexamenKursen omfattar övning med hjälp av tidigare års studentskrivningar: hörförståelse,text för ståelse, strukturuppgifter och uppsatsskrivning. Kursen bedömsmed prestationsanteckning (G).FRA 21 TInledande repetitionskursKursens mål är att hos studerandena skapa en god och likvärdig grund attbygga på. Den är avsedd för årskurs ett. Repetition av central grammatik ochstrukturer. Ordförrådet utvidgas. Kursen bedöms med vitsord.FRA 22 TUppsatsskrivningÖvningskurs för studerande som vill förbättra sin skriftliga uttrycksförmåga.Kursen bedöms med vitsord.FRA 23 TLitteraturläsningDenna kurs avläggs efter kurs FRA 6.Kursens mål är att fördjupa läsintresserade studerandes förmåga att på egenhand analysera litteratur. En skriftlig överenskommelse med läraren måstevara gjord innan arbetet med kursen inleds. Kursen bedöms med vitsord.FRA 24 TInternationellt samarbete och språkpraktikKursens mål är att ge studerandena en levande kontakt till språket och kulturen.Kursen kan avläggas antingen inom ramen för skolans utbytesprojekt ellergenom individuella språkstudier som omfattar utlandspraktik. De individuellastudierna måste i förväg planeras med en lärare. Kursen bedöms med prestationsanteckning(G).

36 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2013–2014 37VALFRI LÄROKURS SOM PÅBÖRJATS I GRUNDSKOLAN (B2)EngelskaB2 - lärokursENGELSKAENB2 1 FFritid och intressenÄmnesområdena och situationerna anknytertill de ungas dagliga liv, intresseområden,fritid och hobbyer samt tilltjänster i anslutning till dem. I kursen befästsdet ordförråd och de strukturer somde studerande lärt sig i den grundläggandeutbildningen. Talförståelse och muntligkommunikation betonas, bland annatövas förmågan att uttrycka åsikter ochkännedomen om språkets grundstrukturerutvidgas. Kursen bedöms med vitsord.ENB2 2 FVärlden och viKursen handlar om människor, geografi,historia, sevärdheter och rekreationsmöjligheteri Finland och i främmande länder.Tonvikten ligger på talförståelse ochmuntlig kommunikation och grundstrukturernabefästs. Skrivfärdigheten övasmed hjälp av kommunikativa uppgifter.Kursen bedöms med vitsord.ENB2 3 FFörr och nuREKOMMENDERADSTUDIEGÅNG FÖR ENb2Det rekommenderas attkurserna tas i ordningsföljdÅRSKURS 1I denna kurs behandlas livet förr och nu såväl ur individens som ur samhällets synvinkel.Teman är till exempel hälsa och välfärd. Tonvikten ligger på talförståelse ochmuntlig kommunikation och grundstrukturerna befästs. Den skriftliga förmågan övasmed hjälp av kommunikativa uppgifter. Kursen bedöms med vitsord.FENB2 1, ENB2 2ÅRSKURS 2FENB2 3, ENB2 4,ENB2 5, ENB2 6ÅRSKURS 3FTENB2 7, ENB2 8ENB2 20ENB2 4 FStudier och framtidsplanerKursen handlar om skola, studier eftergymnasiet och arbetsliv samt om deungas framtids planer. De studerandeskall öva sig i att uttrycka sig muntligtoch skriftligt om dessa teman, blandannat i att lägga fram önskemål ochplaner för framtiden. Kursen bedömsmed vitsord.ENB2 5 FKulturKursen kan till exempel handla om bildkonst,musik, film, teater eller idrott iengelskspråkiga länder. Alla områdenav språkfärdigheten övas. Kursen bedömsmed vitsord.ENB2 6 FVår gemensamma jordStudierna i kursen utgår från allmänt hållnatexter − också medietexter − om densamhälleliga verk samheten i Finland ochi engelskspråkiga länder samt om jordenstillstånd och om fram tiden. I kursenbetonas textförståelse samt muntligaoch skriftliga skildringar och kortareferat. Kursen bedöms med vitsord.ENB2 7 FVetenskap och teknikKursinnehållet bygger på allmänthållna texter från olika vetenskapsområden,om teknik och om olika formerav kommunikation. Tonvikten i kursenläggs vid textförståelse, skriftliga övningaroch grammatik. Kursen bedömsmed vitsord.ENB2 8 FNaturen och en hållbarutvecklingKursen handlar om naturen och naturfenomensamt om människans förhållandetill naturen i den egna kulturenoch i kulturen i engelskspråkiga länder.Kursens tonvikt ligger på textförståelse,skriftliga uppgifter och grammatik.Kursen bedöms med vitsord.ENB2 20 TFörberedande övningskursför studentexamenKursen omfattar övning med hjälp avtidigare års studentskrivningar: hörförståelse,textförståelse, strukturuppgifteroch uppsatsskrivning. Kursen bedömsmed prestationsanteckning (G).

38 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2013–2014 39FRANSKAFRB2 1 FFritid och intressenÄmnesområdena och situationerna anknyter till de ungas dagliga liv, intresseområden,fritid och hobbyer samt till tjänster i anslutning till dem. I kursen befästs det ordförrådoch de strukturer som de studerande lärt sig i den grundläggande utbildningen.Talförståelse och muntlig kommunikation betonas, bland annat övas förmågan attuttrycka åsikter och kännedomen om språkets grundstrukturer utvidgas. Kursen bedömsmed vitsord.REKOMMENDERADSTUDIEGÅNG FÖR FRb2Det rekommenderas attkurserna tas i ordningsföljdÅRSKURS 1FVALFRI LÄROKURS SOM PÅBÖRJATS I GRUNDSKOLAN (B2)FRB2 1, FRB2 2ÅRSKURS 2FFRB2 3, FRB2 4,FRB2 5, FRB2 6ÅRSKURS 3FTFRB2 7, FRB2 8FRB2 20FRB2 2 FVärlden och viKursen handlar om människor, geografi, historia,sevärdheter och rekreationsmöjligheteri Finland och i främmande länder. Tonviktenligger på talförståelse och muntlig kommunikationoch grundstrukturerna befästs. Skrivfärdighetenövas med hjälp av kommunikativauppgifter. Kursen bedöms med vitsord.FRB2 3 FFörr och nuI denna kurs behandlas livet förr och nu såvälur individens som ur samhällets synvinkel. Temanär till exempel hälsa och välfärd. Tonviktenligger på talförståelse och muntlig kommunikationoch grundstrukturerna befästs.Den skriftliga förmågan övas med hjälp avkommunikativa uppgifter. Kursen bedöms medvitsord.FRB2 4 FStudier och framtidsplanerKursen handlar om skola, studier efter gymnasietoch arbetsliv samt om de ungas framtidsplaner.De studerande skall öva sig i att uttryckasig muntligt och skriftligt om dessa teman,bland annat i att lägga fram önskemål och planerför framtiden. Kursen bedöms med vitsord.FRB2 5 FKulturKursen kan till exempel handla om bildkonst,musik, film, teater eller idrott i franskspråkigaländer. Alla områden av språkfärdigheten övas.Kursen bedöms med vitsord.FRB2 6 FVår gemensamma jordStudierna i kursen utgår från allmänt hållna texter− också medietexter − om den samhälleligaverk samheten i Finland och i franskspråkiga ländersamt om jordens tillstånd och om fram tiden.I kursen betonas textförståelse samt muntligaoch skriftliga skildringar och korta referat. Kursenbedöms med vitsord.FRB2 7 FVetenskap och teknikKursinnehållet bygger på allmänt hållna texterfrån olika vetenskapsområden, om teknik ochom olika former av kommunikation. Tonvikteni kursen läggs vid textförståelse, skriftliga övningaroch grammatik. Kursen bedöms medvitsord.FranskaB2 - lärokursFRB2 8 FNaturen och en hållbarutvecklingKursen handlar om naturen och naturfenomensamt om människansförhållande till naturen i den egnakulturen och i kulturen i franskspråkigaländer. Kursens tonvikt liggerpå textförståelse, skriftliga uppgifteroch grammatik. Kursen bedömsmed vitsord.FRB2 20 TFörberedande övningskursför studentexamenKursen omfattar övning med hjälpav tidigare års studentskrivningar:hörförståelse, textförståelse, strukturuppgifteroch uppsatsskrivning.Kursen bedöms med prestationsanteckning(G).FRB2 21 TInternationellt samarbeteoch språkpraktikKursens mål är att ge studerandenaen levande kontakt till språketoch kulturen. Kursen kan avläggasantingen inom ramen för skolansutbytesprojekt eller genom individuellaspråkstudier som omfattarutlandspraktik. De individuella studiernamåste i förväg planeras meden lärare. Kursen bedöms med pre-

40 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2013–2014 41VALFRI LÄROKURS SOM PÅBÖRJATS I GRUNDSKOLAN (B2)stationsanteckning (G).TYSKATYB2 1 FFritid och intressenÄmnesområdena och situationerna anknyter till de ungas dagliga liv, intresseområden,fritid och hobbyer samt till tjänster i anslutning till dem. I kursen befästs det ordförrådoch de strukturer som de studerande lärt sig i den grundläggande utbildningen. Talförståelseoch muntlig kommunikation betonas, bland annat övas förmågan att uttryckaåsikter och kännedomen om språkets grundstrukturer utvidgas. Kursen bedöms medvitsord.TYB2 2 FVärlden och viKursen handlar om människor, geografi,historia, sevärdheter och rekreationsmöjligheteri Finland och i främmande länder.Tonvikten ligger på talförståelse ochmuntlig kommunikation och grundstrukturernabefästs. Skriv färdigheten övasmed hjälp av kommunikativa uppgifter.Kursen bedöms med vitsord.TYB2 3 FFörr och nuI denna kurs behandlas livet förr och nusåväl ur individens som ur samhälletssynvinkel. Teman är till exempel hälsa ochvälfärd. Tonvikten ligger på talförståelseoch muntlig kommunikation och grundstrukturernabefästs. Den skriftliga förmåganövas med hjälp av kommunikativauppgifter. Kursen bedöms med vitsord.REKOMMENDERADSTUDIEGÅNG FÖR tyb2Det rekommenderas attkurserna tas i ordningsföljdÅRSKURS 1FTYB2 1, TYB2 2ÅRSKURS 2FTYB2 3, TYB2 4,TYB2 5, TYB2 6ÅRSKURS 3FTTYB2 7, TYB2 8TYB2 20TYB2 4 FStudier och framtidsplanerKursen handlar om skola, studier efter gymnasietoch arbetsliv samt om de ungas framtidsplaner.De studerande skall öva sig i att uttrycka sig muntligtoch skriftligt om dessa teman, bland annat iatt lägga fram önskemål och planer för framtiden.Kursen bedöms med vitsord.TYB2 5 FKulturKursen kan till exempel handla om bildkonst, musik,film, teater eller idrott i tyskspråkiga länder.Alla områden av språkfärdigheten övas. Kursenbedöms med vitsord.TYB2 6 FVår gemensamma jordStudierna i kursen utgår från allmänt hållna texter− också medietexter − om den samhälleliga verksamheteni Finland och i de tyskspråkiga ländernasamt om jordens tillstånd och om fram tiden. Ikursen betonas textförståelse samt muntliga ochskriftliga skildringar och korta referat. Kursen bedömsmed vitsord.TYB2 7 FVetenskap och teknikKursinnehållet bygger på allmänt hållna texterfrån olika vetenskapsområden, om teknik och omolika former av kommunikation. Tonvikten i kursenläggs vid textförståelse, skriftliga övningar ochgrammatik. Kursen bedöms med vitsord.TyskaB2 - lärokursTYB2 8 FNaturen och en hållbarutvecklingKursen handlar om naturen och naturfenomensamt om människans förhållandetill naturen i den egna kulturenoch i kulturen i tyskspråkiga länder.Kursens tonvikt ligger på textförståelse,skriftliga uppgifter och grammatik.Kursen bedöms med vitsord.TYB2 20 TFörberedande övningskursför studentexamenKursen omfattar övning med hjälpav tidigare års studentskrivningar:hörförståelse, text för ståelse, strukturuppgifteroch uppsatsskrivning.Kursen bedöms med prestationsanteckning(G).TYB2 21 TInternationellt samarbeteoch språkpraktikKursens mål är att ge studerandenaen levande kontakt till språketoch kulturen. Kursen kan avläggasantingen inom ramen för skolansutbytesprojekt eller genom individuellaspråkstudier som omfattarutlandspraktik. De individuella studiernamåste i förväg planeras med enlärare. Kursen bedöms med presta-

42 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2013–2014 43tionsanteckning (G).VALFRI LÄROKURS SOM PÅBÖRJATS I GYMNASIET (B3)FRANSKAREKOMMENDERADSTUDIEGÅNG FÖR frb3Det rekommenderas attkurserna tas i ordningsföljdÅRSKURS 1Fvitsord.FRB3 1, FRB3 2,FRB3 3, FRB3 4ÅRSKURS 2FFRB3 5, FRB3 6,FRB3 7, FRB3 8ÅRSKURS 3FTFRB2 7, FRB2 8FRB3 20FRB3 3 FFritid och intressenFRB3 1 FGod dag, trevligt att träffasSpråket i kursen gäller grundläggande funktioner,såsom att hälsa, att ta avsked och att presenterasig. De studerande skall öva sig i att berätta omsig själv och genom frågor locka sin/sina samtalspartnertill detsamma. Ämnesområdena täckerockså familjen och mänskliga relationer och destuderande skall lära sig att klara sig i enkla alldagligaspråksituationer. Kursens tonvikt liggerpå muntlig kommunikation. Kursen bedöms medvitsord.FRB3 2 FSå ska saker och ting skötasKursen handlar om släkt, vänner och andramänskliga relationer och om dagliga rutiner. Destuderande skall öva sig i att klara sig i olika alldagligasituationer, som att göra uppköp och uträttaärenden i bank, post och hos läkare samtatt utnyttja trafikmedel, inkvarterings- och förplägnadstjänster.I kursen betonas talförståelseoch muntlig framställning. Kursen bedöms medÄmnesområden och situationer i denna kurs tas ur de ungas dagliga liv och handlar omfritidsverksamhet och hobbyer samt tjänster i anslutning till dem. I kursen betonas talförståelseoch förmågan att tala det främmande språket, bland annat hur man uttryckeråsikter på det. Kännedomen om språkets grundstrukturer utvidgas. Kursen bedöms medvitsord.FRB3 4 FVärlden och viKursen handlar om människor,geografi, historia, sevärdheter ochrekreations möjligheter i eget landoch i främmande länder. I kursenbetonas talförståelse och muntligkommunikation och grundstrukturernabefästs. Den skriftliga förmåganövas med hjälp av kommunikativauppgifter. Kursen bedöms medvitsord.FRB3 5 FFörr och nuI kursen behandlas livet förr och nusåväl ur individens som ur samhälletssynvinkel. Teman är till exempelhälsa och välfärd. I kursen betonastalförståelse och muntlig kommunikationoch grundstrukturerna befästs.Den skriftliga förmågan övasmed hjälp av kommunikativa uppgifter.Kursen bedöms med vitsord.FRB3 6 FStudier och framtidsplanerKursen handlar om skola, studieroch arbetsliv samt om de ungasframtid. De studerande skall övasig i att tala och skriva kring dessateman samt lära sig att lägga framönskemål och planer för framtiden.Kursen bedöms med vitsord.FRB3 7 FKulturKursen kan handla till exempel om bildkonst, musik,film, teater eller idrott i främmande kulturer. Alla områdeninom språkfärdigheten övas. Kursen bedömsmed vitsord.FRB3 8 FVår gemensamma jordFranskaB3 - lärokursKursstoffet bygger på lättfattliga texter − också medietexter− som anknyter till samhällelig verksamheti Finland och i franskspråkiga länder och handlar omjordens tillstånd och om framtiden. I kursen betonastextförståelse, beskrivningar och enkla redogörelser ital och skrift. Kursen bedöms med vitsord.FRB3 20 TFörberedande övningskurs förstudentexamenKursen omfattar övning med hjälp av tidigare års studentskrivningar:hörförståelse, textförståelse, strukturuppgifteroch uppsatsskrivning. Kursen bedömsmed prestationsanteckning (G).FRB3 21 TInternationellt samarbete och språkpraktikKursens mål är att ge studerandena en levande kontakttill språket och kulturen. Kursen kan avläggasantingen inom ramen för skolans utbytesprojekt ellergenom individuella språkstudier som omfattar utlandspraktik.De individuella studierna måste i förvägplaneras med en lärare. Kursen bedöms med prestationsanteckning(G).

44 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2013–2014 45VALFRI LÄROKURS SOM PÅBÖRJATS I GYMNASIET (B3)RYSKARYB3 1 FGod dag, trevligt att träffasSpråket i kursen gäller grundläggande funktioner,såsom att hälsa, att ta avsked och att presenterasig. De studerande skall öva sig i att berätta om sigsjälv och genom frågor locka sin/sina samtalspartnertill detsamma. Ämnesområdena täcker ocksåfamiljen och mänskliga relationer och de studerandeskall lära sig att klara sig i enkla alldagliga språksituationer.Kursens tonvikt ligger på muntlig kommunikation.Kursen bedöms med vitsord.RYB3 2 FSå ska saker och ting skötasKursen handlar om släkt, vänner och andra mänskligarelationer och om dagliga rutiner. De studerande skallöva sig i att klara sig i olika alldagliga situationer, somatt göra uppköp och uträtta ärenden i bank, post ochhos läkare samt att utnyttja trafikmedel, inkvarterings- och förplägnadstjänster. I kursenbetonas talförståelse och muntlig framställning. Kursen bedöms med vitsord.RYB3 3 FFritid och intressenÄmnesområden och situationer i denna kurstas ur de ungas dagliga liv och handlar omfritidsverksamhet och hobbyer samt tjänsteri anslutning till dem. I kursen betonas talförståelseoch förmågan att tala det främmandespråket, bland annat hur man uttrycker åsikterpå det. Kännedomen om språkets grundstrukturerutvidgas. Kursen bedöms med vitsord.REKOMMENDERADSTUDIEGÅNG FÖR ryb3Det rekommenderas attkurserna tas i ordningsföljdÅRSKURS 1RYB3 4 FVärlden och viFRYB3 1, RYB3 2, RYB3 3ÅRSKURS 2FRYB3 4, RYB3 5, RYB3 6ÅRSKURS 3FTRYB3 7, RYB3 8RYB3 20Kursen handlar om människor, geografi,historia, sevärdheter och rekreationsmöjligheteri eget land och i främmandeländer. I kursen betonas talförståelseoch muntlig kommuni kation och grundstrukturernabefästs. Den skriftliga förmåganövas med hjälp av kommunika tivauppgifter. Kursen bedöms med vitsord.RYB3 5 FFörr och nuI kursen behandlas livet förr och nu såväl ur individenssom ur samhällets synvinkel. Teman ärtill exempel hälsa och välfärd. I kursen betonastalförståelse och muntlig kommunikation ochgrund strukturerna befästs. Den skriftliga förmåganövas med hjälp av kommunikativa uppgifter.Kursen bedöms med vitsord.RYB3 6 FStudier och framtidsplanerKursen handlar om skola, studier och arbetslivsamt om de ungas framtid. De studerande skallöva sig i att tala och skriva kring dessa temansamt lära sig att lägga fram önskemål och planerför framtiden. Kursen bedöms med vitsord.RYB3 7 FKulturKursen kan handla till exempel om bildkonst,musik, film, teater eller idrott i främmandekulturer. Alla områden inom språkfärdighetenövas. Kursen bedöms med vitsord.RYB3 8 FVår gemensamma jordKursstoffet bygger på lättfattliga texter − ocksåmedietexter − som anknyter till samhälleligverksamhet i Finland och i Ryssland och handlarom jordens tillstånd och om framtiden. Ikursen betonas textförståelse, beskrivningaroch enkla redogörelser i tal och skrift. Kursenbedöms med vitsord.RyskaB3 - lärokursRYB3 20 TFörberedande övningskurs förstudentexamenKursen omfattar övning med hjälpav tidigare års studentskrivningar:hörförståelse, textförståelse, strukturuppgifteroch uppsatsskrivning.Kursen bedöms med prestationsanteckning(G).RYB3 21 TInternationellt samarbete ochspråkpraktikKursens mål är att ge studerandena enlevande kontakt till språket och kulturen.Kursen kan avläggas antingeninom ramen för skolans utbytesprojekteller genom individuella språkstudiersom omfattar utlandspraktik. De individuellastudierna måste i förväg planerasmed en lärare. Kursen bedömsmed prestationsanteckning (G).RYB3 22 TTuristryskaEn fristående kurs för dig som vill bekantadig med det ryska språket ochden ryska kulturen. Vi lär oss alfabetetoch användbara fraser för att klara devanligaste turistsituationerna. Kursenstonvikt ligger på muntlig kommunikation.Kursen kan väljas i vilket skede avstudierna som helst. Kursen bedömsmed prestationsanteckning (G).

Tyska46 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2013–2014 B3 - lärokurs47VALFRI LÄROKURS SOM PÅBÖRJATS I GYMNASIET (B3)TYSKATYB3 1 FGod dag, trevligt att träffasSpråket i kursen gäller grundläggande funktioner, såsom att hälsa, att ta avsked ochatt presentera sig. De studerande skall öva sig i att berätta om sig själv och genomfrågor locka sin/sina samtalspartner till detsamma. Ämnesområdena täcker ocksåfamiljen och mänskliga relationer och de studerande skall lära sig att klara sig i enklaalldagliga språksituationer. Kursens tonvikt ligger på muntlig kommunikation. Kursenbedöms med vitsord.REKOMMENDERADSTUDIEGÅNG FÖR Tyb3Det rekommenderas attkurserna tas i ordningsföljdÅRSKURS 1FTYB3 1, TYB3 2,TYB3 3, TYB3 4ÅRSKURS 2FTYB3 5, TYB3 6,TYB3 7, TYB3 8ÅRSKURS 3FTTYB2 7, TYB2 8TYB3 20TYB3 2 FSå ska saker och ting skötasKursen handlar om släkt, vänner och andramänskliga relationer och om dagliga rutiner.De studerande skall öva sig i att klara sig iolika alldagliga situationer, som att göra uppköpoch uträtta ärenden i bank, post och hosläkare samt att utnyttja trafikmedel, inkvarterings-och förplägnadstjänster. I kursenbetonas talförståelse och muntlig framställning.Kursen bedöms med vitsord.TYB3 3 FFritid och intressenÄmnesområden och situationer i denna kurstas ur de ungas dagliga liv och handlar omfritidsverksamhet och hobbyer samt tjänsteri anslutning till dem. I kursen betonas talförståelseoch förmågan att tala det främmandespråket, bland annat hur man uttrycker åsikterpå det. Kännedomen om språkets grundstrukturerutvidgas. Kursen bedöms medvitsord.TYB3 4 FVärlden och viKursen handlar om människor, geografi, historia,sevärdheter och rekreations möjligheter i egetland och i främmande länder. I kursen betonastalförståelse och muntlig kommunikation ochgrundstrukturerna befästs. Den skriftliga förmåganövas med hjälp av kommunikativa uppgifter.Kursen bedöms med vitsord.TYB3 5 FFörr och nuI kursen behandlas livet förr och nu såväl ur individenssom ur samhällets synvinkel. Teman ärtill exempel hälsa och välfärd. I kursen betonastalförståelse och muntlig kommunikation ochgrundstrukturerna befästs. Den skriftliga förmåganövas med hjälp av kommunikativa uppgifter.Kursen bedöms med vitsord.TYB3 6 FStudier och framtidsplanerKursen handlar om skola, studier och arbetslivsamt om de ungas framtid. De studerande skallöva sig i att tala och skriva kring dessa temansamt lära sig att lägga fram önskemål och planerför framtiden. Kursen bedöms med vitsord.TYB3 7 FKulturKursen kan handla till exempel om bildkonst, musik,film, teater eller idrott i främmande kulturer.Alla områden inom språkfärdigheten övas. Kursenbedöms med vitsord.TYB3 8 FVår gemensamma jordKursstoffet skall bygga på lättfattligatexter − också medietexter − somanknyter till samhällelig verksamheti Finland och i tyskspråkiga länderoch handlar om jordens tillståndoch om framtiden. I kursen betonastextförståelse, beskrivningar ochenkla redogörelser i tal och skrift.Kursen bedöms med vitsord.TYB3 20 TFörberedande övningskursför studentexamenKursen omfattar övning med hjälpav tidigare års studentskrivningar:hörförståelse, textförståelse, strukturuppgifteroch uppsatsskrivning.Kursen bedöms med prestationsanteckning(G).TYB3 21 TInternationellt samarbeteoch språkpraktikKursens mål är att ge studerandenaen levande kontakt till språketoch kulturen. Kursen kan avläggasantingen inom ramen för skolansutbytesprojekt eller genom individuellaspråkstudier som omfattarutlandspraktik. De individuella studiernamåste i förväg planeras meden lärare. Kursen bedöms med prestationsanteckning(G).

Matematik48 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2013–2014 Lång lärokurs49MATEMATIKLÅNG LÄROKURSSyftet med den långa lärokursen i matematik är att ge de studerandematematiska färdigheter som behövs i yrkes- och högskolestudier. De somstuderar lång matematik ges tillfälle att tillägna sig matematiska begreppoch metoder samt lära sig förstå den matematiska kunskapens natur.Undervisningen syftar till att ge de studerande en klar uppfattning ommatematikens betydelse i samhällsutvecklingen och dess tillämpningsmöjligheteri vardagslivet, vetenskapen och tekniken.Tekniska hjälpmedel används som stöd i undervisningen. De studerandeskall få rutin i att använda grafisk räknare också i experimentelltoch undersökande syfte.Lång matematik i Gymnasiet Lärkans läroplanAvsikten med Lärkans tillämpade kurser är att de skall utgöra ett komplementtill de riksomfattande kurserna. Kursen MAA21t läses i åk1, förstav alla kurser, som inledning till lärokursen i lång matematik. Den repeterargrundläggande element i grundskolans lärokurs och förbereder förgymnasiets lärokurs. Kursen MAA22t ger en inblick i olika matematiskaprogram paket som skolan förfogar över och kunskaper i att använda dem.Vi strävar också till att bredda deltagarnas allmänna datatekniska färdigheter.Kursen MAA20t ger en helhetsbild över den långa lärokursen ochfördjupar elevernas färdigheter inför studentprovet.Lång matematik i studentexamenProvet i lång matematik består av 15 uppgifter, av vilka högst 10 skallbehandlas. Provet innehåller också uppgifter från de fördjupade lärokurserna.Två av uppgifterna är mera krävande och bedöms med 0-9 poängi stället för normala 0-6. Studerande som läst lång matematik kan ävenvälja att delta i det korta matematikprovet i studentexamen. Lärkans kursMAA20 är en studentförberedande kurs och väljs i anslutning till deltagandeti studentprovet i matematik.ArbetsmetoderPå grund av ämnets karaktär är undervisningeni hög grad lärarledd. Samtidigt uppmuntrasstuderandena att arbeta självständigtbåde i klass och hemma. I de kursersom innehåller projekt skall studerandenavägledas till undersökande och experimentellaarbetsmetoder. En naturlig del i undervisningenär användning av tekniskahjälpmedel.BedömningI matematikundervisningen skall bedömningenutveckla de studerandes förmågaatt presentera lösningar och stödjadem i processen att bilda matematiskabegrepp. De skall lära sig att analyseramatematisk text samt kritiskt granskadet egna arbetet. Vid bedömningen avkunnandet fästs uppmärksamhetenvid räknefärdigheten, valet av metodersamt vid hur exakt och konsekvent slutsatsernaär motiverade.REKOMMENDERADSTUDIEGÅNGÅRSKURS 1MAA 1, MAA 2, MAA 3, MAA 4MAA 11, kräver MAA 1 - 3MAA 21ÅRSKURS 2MAA 5, MAA 7, MAA 8, MAA 9,MAA 6MAA 11(MAA 12 ,kräver MAA 8)MAA 22ÅRSKURS 3MAA 10MAA 12, MAA 13 (efter allaobligatoriska kurser)MAA 20Byte av lärokursVid byte från lång lärokurs till kortanvänds följande kursmotsvarigheter:MAA1 MAB1, MAA3 MAB2,MAA6 MAB5, MAA7 MAB4 och MAA8 MAB3. Tilläggsprestationerkan krävas, särskilt om kursvitsordet måste omprövas.En godkänd kurs som saknar motsvarighet i kort lärokurs överförs som en tilllämpadkurs och bedöms med ett G (godkänd prestation). En underkänd kurs somsaknar motsvarighet i den korta lärokursen kan inte överföras och räknas därmedinte till godo som studieprestation.OFTOFTOFT

Matematik50 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2013–2014 Lång lärokurs51MAA 1 OFunktioner och ekvationerCentralt innehåll: potensfunktioner,potensekvationer, rotuttryck och potensermed rationell exponent samtexponentialfunktioner. Förutomkursprovet beaktas vid bedömningenäven timaktivitet och räkneflit.MAA 2 OPolynomfunktionerCentralt innehåll: polynom samt kvadrerings-och konjugatreglerna, polynomfunktioner,andragrads- och högregradsekvationer,antalet rötter tillandragradsekvationer, faktoriseringav andragradspolynom, andragradsochhögregradsolikheter. Förutomkursprovet beaktas vid bedömningenäven timaktivitet och räkneflit.MAA 3 OGeometriCentralt innehåll: den rätvinkliga triangeln,likformighet hos figurer ochkroppar, sinus- och cosinussatserna,geometrin för cirkeln, dess delar ochräta linjer i anslutning till den, beräkningav längder, vinklar, areor samtvolymer i anslutning till figurer ochkroppar. Förutom kursprovet beaktasvid bedömningen även timaktivitetoch räkneflit.MAA 4 OAnalytisk geometriCentralt innehåll: punktmängdens ekvation,räta linjens, cirkelns och parabelns ekvationer,ekvationer och olikheter med absolutabelopp, lösning av ekvationssystem samten punkts avstånd från en linje. Eventuelltgenomförs ett mindre projekt. Förutomkursprovet beaktas vid bedömningen äventimaktivitet och räkneflit samt ett eventuelltprojekt.MAA 5 OVektorerCentralt innehåll: vektorernas grundegenskaper,addition och subtraktion med vektorersamt produkten av en skalär och en vektor,skalärprodukten av vektorer i koordinatsystemet,räta linjer och plan i rymden. Förutomkursprovet beaktas vid bedömningen äventimaktivitet och räkneflit.MAA 6 OSannolikhet och statistikCentralt innehåll: diskret och kontinuerligstatistisk fördelning, fördelningens karakteristikor,klassisk och statistisk sannolikhet,kombinatorik, reglerna för beräkning avsannolikheter, diskret och kontinuerlig sannolikhetsfördelning,väntevärde för diskretfördelning samt normalfördelning. Förutomkursprovet beaktas vid bedömningen äventimaktivitet och räkneflit.MAA 7 ODerivataCentralt innehåll: rationella ekvationer och olikheter, funktionersgränsvärde, kontinuitet och derivata, derivering av polynomfunktioneroch av produkter och kvoter av funktioner, undersökning av polynomfunktionersförlopp och bestämning av deras extrem värden.Förutom kursprovet beaktas vid bedömningen även timaktivitet ochräkneflit.MAA 8 ORot- och logaritmfunktionerCentralt innehåll: rotfunktioner och rotekvationer, exponentialfunktioneroch exponential ekvationer, logaritmfunktioner och logaritmekvationer,derivatan av sammansatta funktioner, inversa funktioner,derivatan av rot-, exponential- och logaritmfunktioner. Eventuelltgenomförs ett mindre projekt. Förutom kursprovet beaktas vid bedömningenäven timaktivitet och räkneflit samt ett eventuellt projekt.MAA 9 OTrigonometriska funktioner och talföljderCentralt innehåll: riktade vinklar och radianer, trigonometriska funktioneroch deras symmetriska och periodiska egenskaper, trigonometriskaekvationer, de trigonometriska funktionernas deri vator ochtalföljder. Förutom kursprovet beaktas vid bedömningen även timaktivitetoch räkneflit.MAA 10 OIntegralkalkylCentralt innehåll: begreppet primitiv funktion, primitiva funktioner tillelementära funktioner, bestämd integral, beräkning av areor och volymer.Förutom kursprovet beaktas vid bedömningen även timaktivitetoch räkneflit.

Matematik52 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2013–2014 Kort lärokurs53MAA 11 FTalteori och logikCentralt innehåll: formalisering avsatser, sanningsvärden hos satser,öppna satser, kvantorer, direkta bevis,kontrapositionsbevis och indirektabevis, hela tals delbarhet ochdelbarhets ekvationer, Euklides algoritm,primtal, aritmetikens grundsatsoch kongruens hos hela tal. Förutomkursprovet beaktas vid bedömningenäven timaktivitet och räkneflit.MAA 12 FNumeriska och algebraiskametoderCentralt innehåll: absoluta och relativafel, Newtons metod och iteration,delbarhetsalgoritmer för polynom,delbarhetsekvationer för polynom,förändrings hastigheter och areor.Förutom kursprovet beaktas vid bedömningenäven timaktivitet ochräkneflit.MAA 13 FFortsättningskurs i differential-och integralkalkylCentralt innehåll: funktioners kontinuitetoch deriverbarhet, allmännaegenskaper hos kontinu erliga ochderiverbara funktioner, gränsvärdenför funktioner och talföljder när variabelnsvärde går mot oändlighetensamt generaliserade integraler. Förutomkursprovet beaktas vid bedömningenäven timaktivitet och räkneflit.MAA 20 TRepetitionskursCentralt innehåll: procenträkning och problemlösning, ekvationslära,geometri och trigonometri, differential- ochintegralkalkyl samt behandling av gamla studentuppgifteri matematik. Kursen bedöms med prestationsanteckning.För godkänt (G) krävs deltagande i preliminärproveti matematik.MAA 21 TMatematikens verktygKursen repeterar och fördjupar grunderna från högstadiet,och inleder programmet i lång matematik.Centralt innehåll: Bråkräkning, förenkling av uttryck,kvadrerings- och konjugatreglerna. Ekvationer av förstagraden, förstagradsfunktionen och räta linjen. Grundläggandeprocent räkning, ekvationssystem. Kursen bedömsmed prestationsanteckning.MAA 22 TMatematiska IT-hjälpmedelCentralt innehåll: plangeometriska konstruktioner och visualiseringav rymdgeometriska objekt och rymdkropparmed hjälp av Cabri och Cabri 3D, användning av Deriveför symboliska beräkningar, matriskalkyl och för ritningav funktionsytor i rymden, statistikfunktioner och olikadiagramtyper i Excel med mångsidiga tillämpningar, produktionav dokument där vi främst infogar objekt från Exceloch TI-Interactive till programmen Word och PowerPoint. Vid behov: samverkan mellan grafräknaren TI-84och TI-Interactive. Deltagarna i kursen kan vid kursensinledning påverka uppläggningen och innehållet i kursen.Bedömning: Ett par större projekt utförs på lektionstidoch bedöms. För godkänt kursvitsord (G) krävs att dessaprojekt är godkända. Om eleverna gör ett projektarbeteeller en rapport för någon annan kurs kan även detta utgöraunderlag vid bedömningen.MATEMATIKKORT LÄROKURSKort matematik i Gymnasiet Lärkans läroplanLärokursen i kort matematik består av sex obligatoriska och två fördjupade kurser.Utöver dessa finns två tillämpade kurser: kursen MAB21 är en stödkurs i matematik,repetitions kursen MAB20 rekommenderas för alla som deltar i studentproveti matematik.Kort matematik i studentexamenKorta matematiken kan väljas som ett frivilligt eller obligatoriskt ämne. Själva matematikprovetbestår av 15 uppgifter, av vilka högst 10 skall behandlas. I provetingår även uppgifter från de fördjupade kurserna.BedömningI matematikundervisningen skall bedömningenutveckla de studerandes förmågaatt presentera lösningar och stödja dem iprocessen att bilda matematiska begrepp.De skall lära sig att analysera matematisktext samt kritiskt granska det egna arbetet.Vid bedömningen av kunnandet fästsuppmärksamheten vid räknefärdigheten,valet av metoder samt vid hur exakt ochkonsekvent slutsatserna är motiverade.Rekommenderad studiegångObservera, för att slutföra programmet ikort matematik inom tre år borde manavlägga de obligatoriska kurserna underde första två åren.REKOMMENDERADSTUDIEGÅNGÅRSKURS 1MAB 1, MAB 3, MAB 6MAB 21ÅRSKURS 2MAB 2, MAB 4, MAB 5MAB 7, (MAB 8)MAB 21FTOTOÅRSKURS 3(MAB 7), MAB 8MAB 20FT

Matematik54 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2013–2014 Kort lärokurs55MAB 1 OUttryck och ekvationerCentralt innehåll: linjära samband ochproportionalitet mellan storheter,procenträkning och problemlösning,uppställning av ekvationer samt grafiskoch algebraisk lösning av dessa,polynomfunktioner av andra gradensamt andragradsekvationer. Förutomkursprovet beaktas vid bedömningenäven timaktivitet och räkneflit.MAB 2 OGeometriCentralt innehåll: likformighet och areor,trigonometri i rätvinkliga trianglar,Pythagoras sats, geometri i koordinatsystemet,polygoner och cirklar,rymdkroppar och volymer. Förutomkursprovet beaktas vid bedömningenäven timaktivitet och räkneflit.MAB 3 OMatematiska modeller ICentralt innehåll: linjära och exponentiellamodeller, lösning av exponentialekvationermed hjälp av logaritmer,samt potensekvationer. Eventuellt genomförsett mindre projekt. Förutomkursprovet beaktas vid bedömningenäven timaktivitet och räkneflit samtett eventuellt projekt.MAB 4 OMatematisk analysCentralt innehåll: grafiska och algebraiskametoder för tolkning av derivatan, derivatanav en polynomfunktion, analys avpolynomfunktioners tecken och förloppsamt största och minsta värdet för en polynomfunktion.Förutom kursprovet beaktasvid bedömningen även timaktivitetoch räkneflit.MAB 5 OStatistik och sannolikhetCentralt innehåll: sannolikhetsbegreppet,formler för sannolikhet och användning avmodeller som åskådliggör dem, kombinatorik,karakteristikor för kontinuerliga ochdiskreta statistiska fördelningar, samtnormalfördelning. Eventuellt genomförsett mindre projekt. Förutom kursprovetbeaktas vid bedömningen även timaktivitetoch räkneflit samt ett eventuelltprojekt.MAB 6 OMatematiska modeller IICentralt innehåll: ekvationer med två variabler,linjära ekvationssystem, grafisklösning av olikheter med två variabler,linjär optimering, samt talföljder. Förutomkursprovet beaktas vid bedömningenäven timaktivitet och räkneflit.MAB 7 FEkonomisk matematikCentralt innehåll: index och inflation, valutor, räntor och ränteräkning, kredit- ochskatte kalkyler och andra liknande beräkningar, matematiska modeller för talföljderoch summor i ekonomiska sammanhang. Förutom kursprovet beaktas vid bedömningenäven timaktivitet och räkneflit.MAB 8 FMatematiska modeller IIICentralt innehåll: trigonometriska funktioner med hjälp av enhetscirkeln, vinkelenhetenradianer, trigonometriska ekvationer av typen f(x) = a, grafiskt framställda funktionerav formen f(x) = A sin (bx) som modell för periodiska fenomen, vektorbegreppetoch principerna för grundläggande beräkningar med vektorer, framställning i komponentformoch skalär produkt av vektorer i koordinatsystemet samt undersökning avpunkter och vinklar i två- och tredimensionella koordinatsystem med hjälp av vektorer.Förutom kursprovet beaktas vid bedömningen även timaktivitet och räkneflit.MAB 20 TRepetitionskursCentralt innehåll: procenträkning och problemlösning, uttryck och ekvationer,exponential funktioner och –ekvationer, geometri och analytisk geometri, derivatanoch funktions förlopp, sannolikheter och normalfördelningen. Kursen bedöms medprestationsanteckning.MAB 21 TStödkurs i matematikCentralt innehåll: Mångsidiga övningar från centrala områden inom den korta matematikkursen.Kursen riktar sig till elever som upplever att matematik är svårt och kursenutformas i hög grad enligt deltagarnas behov. Betoning ligger på räknefärdighetoch räknesäkerhet, samt att bygga upp ett helhetstänkande. Kursen rekommenderasunder årskurs 1 eller 2.

Biologi56 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2013–2014 57BIOLOGIBiologi i Gymnasiet LärkansläroplanDe obligatoriska och fördjupade kursernaskall ge den studerande en god biologiskgrund kunskap och väcka intressehos studerandena för biologins olikadelområden.De tillämpade kurserna i GymnasietLärkan vill ge de studerande en möjlighetatt i praktiken studera naturen ochlär ut arbetsmetoder för biologiska studierbåde i fält och laboratorium.REKOMMENDERADSTUDIEGÅNGÅRSKURS 1BI 1BI 3BI 22, BI 23ÅRSKURS 2BI 2BI 4, (BI 5)BI 21, BI 22, BI 23ÅRSKURS 3BI 4, BI 5BI 20, BI 21, BI 22, BI 23FTOFTOFTBiologi i studentexamenÄmnesrealen i biologi ingår i realgrupp 1(BI, FIL, FY, HI, PS) och omfattar 12 frågorav vilka man besvarar max. 8 frågor. Frågornaställs utgående från de obligatoriskaoch fördjupade kurserna, men de tillämpadekurserna stöder dessa. Realprovets frågor ibiologi är ofta tillämpade och kan även varaämnesövergripande med kontakt ytor tillbl.a. geografi, hälsokunskap och kemi.ArbetsmetoderI biologiundervisningen används ett bretturval av arbetsmetoder. Föreläsningar, filmeroch litteratu rstudier samt studerandeseget arbete och grupparbeten kompletterasmed demonstrationer, laborationer ochpraktiskt arbete. Även besök på institutioner,museer, exkursioner i naturen o. dyl.förekommer i de fördjupade och tillämpadekurserna.BedömningI biologin bedöms de studerandes förmågaatt behärska och använda centralabegrepp inom biologin samt att tillämpabiologisk kunskap. Vid bedömningen skallläraren fästa uppmärksamhet vid de studerandesförmåga att förstå naturvetenskapligalagbunden heter, orsak och verkan,insikten om växelverkans betydelse samthelhetsuppfatt ningen. Vid bedömningen avfärdigheterna betonas de studerandes naturvetenskapligaskicklighet, deras förmågaatt arbeta i grupp och deras förmåga att utnyttjaolika källor och kritiskt bedöma fakta.Man kan också ta hänsyn till visat intresseför biologins olika delområden.BI 1 OOrganismernas världCentralt innehåll: biologin som vetenskap,biodiversitet och systematik, evolutionendvs. livets utveckling och ekologidvs. hur naturen fungerar. Kursenbedöms med vitsord som baserar sig påprov, arbeten och timkunskap.BI 2 OCellen och ärftlighetenCentralt innehåll: cellen som grundenhetför livet, cellens energihushållning, hurcell funktionerna styrs, celldelning, ärftlighetensgrunder, populationsgenetikoch den syntetiska evolutionsteorin.Kursen bedöms med vitsord som baserarsig på prov, arbeten och timkunskap.BI 3 FMiljöekologiFörkunskaper: BI1.Centralt innehåll: ekologisk forskning,biodiversiteten och dess betydelse,globala och lokala miljö pro blem ochvad som orsakar dem och tänkbara lösningar,den finländska naturens känslighetoch en hållbar utveckling. Kursenbedöms med vitsord som baserar sigpå prov, arbeten och timkunskap.BI 4 FMänniskans biologiFörkunskaper: gärna BI2.Centralt innehåll: särdragen hosmänniskans celler och vävnader,organismens byggnadoch funktion, regleringen avlivsfunktionerna, människansförökning och livscykel, organismensanpassningsförmågaoch försvarsmekanismer. Kursenbedöms med vitsord sombaserar sig på prov, arbetenoch timkunskap.BI 5 FBioteknologiFörkunskaper: BI2.Centralt innehåll: cellens finstrukturoch kommunikationenmellan cellerna, cellernasom protein tillverkare, genfunktionerna,genteknologinoch dess möjligheter, mikrobernaoch deras betydelse,biotekniken i industrin, växtochdjurförädling, etik ochlagstiftning inom gen tekniken.Kursen bedöms med vitsordsom baserar sig på prov, arbetenoch timkunskap.

Geografi58 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2013–2014 59Bi 20 TRepetitionskurs inför studentexamenFörkunskaper: BI 1, BI2, BI 3, BI 4, gärna Bi 5Centralt innehåll: Gymnasiekursen repeterasoch fördjupas. Inkluderar laborativa arbetsmetoder.Kursen bedöms med prestationsanteckning(G) på basis av timaktivitet, inlämningsuppgifteroch prov.BI 21 TLaborativ kursFörkunskaper: BI1, BI2.Centralt innehåll: laborationer och övningarinom cellbiologi, genetik, populationsbiologioch miljöekologi. Kursen bedöms med vitsordsom baserar sig på inlämnad laborationsdagbokmed rapporter samt timkunskap.GEOGRAFIGeografi i Gymnasiet Lärkans läroplanUndervisningen i geografi i gymnasiet skallhjälpa de studerande att förstå globala, regionalaoch lokala företeelser och problemoch ge dem en inblick i hur problemen kanlösas. De studerande skall lära sig hur manmed geografisk kunskap bättre kan se defaktorer som bidrar till att världen förändras.De skall lära sig att formulera motiveradeåsikter, att ta ställning till de förändringarsom pågår både nära inpå och i helavärldenBI 22 TNaturstudierCentralt innehåll: skogsekosystem, myrekosystem,vattenekosystem, kulturekosystemoch stads ekosystem. Kursen bedöms medprestationsanteckning på basis av naturdagbokoch timkunskap.BI 23 TDjurens beteendeFörkunskaper: BI1.Centralt innehåll: nedärvda och inlärda beteenden,djurens sinnen och kommunikation,habitatval, födosöksbeteende, sociala beteenden,beteende i samband med reproduktiondvs. beteendeekologi och forskningsmetodik.Kursen bedöms med vitsord sombaserar sig på prov, arbeten och timkunskap.BedömningI geografin bedöms hur förmågan att tänkageografiskt utvecklats visavi kunskaperoch färdig heter. Bedömningen skall inriktaspå behärskningen av grundbegreppen,på skickligheten i att motivera geografiskapåståenden och ställningstaganden samtpå förmågan att se regionala samband. Vidbedömningen beaktas dessutom förmåganatt tolka och bedöma geografiskt kunskapsstoffoch att tillämpa geografisk kunskap iolika situationer. Färdigheter som bedömsär förmågan att analysera, behandla och läggafram geografiska uppgifter såsom att läsa kartoroch annan grafisk framställning samt förmåganatt samarbeta.ArbetsmetoderGeografiundervisningen använder sig av föreläsningar,diskussioner, filmer och littera tur -studier. De studerandes eget arbete, grupparbetenoch datorstött arbete är viktiga elementspeciellt i de fördjupade kurserna.Geografi i studentexamenÄmnesrealen i geografi omfattar tio frågor av vilkasex frågor får besvaras. Frågorna ställs utgåendefrån de obligatoriskaochfördjupade kurserna.Det finnsäven ämnesövergripandefrågor.Geografi ingår ireal-grupp 2 (RE,LK, SL, KE, GE,HÄ).REKOMMENDERADSTUDIEGÅNGÅRSKURS 1GE 1OÅRSKURS 2GE 2GE 3, (GE 4)OFÅRSKURS 3GE 3, GE 4GE 20FTGE 1 ODen blå planetenCentralt innehåll: ett geografiskt tänkesätt,jordens planetariska karaktär, atmosfärensoch hydrosfärens uppbyggnad ochfunktion, väder och klimat, endogena ochexogena processer, jordklotets växtlighetszoneroch tolkning av naturlandskapmed hjälp av kartor och bilder. Kursen bedömsmed vitsord på basis av prov, arbetenoch timkunskap.GE 2 OEn gemensam världCentralt innehåll: kulturgeografins väsenoch uppgifter, befolkningen och bosättningen,naturtillgångar, primärproduktion,industri och energi, kommunikationeroch växelverkan, den mänskligaverksamhetens regionala struktur, regionplaneringoch hållbar utveckling. Kursenbedöms med vitsord på basis av prov,arbeten och timkunskap.GE 3 FRiskernas världFörkunskap: GE 1, GE 2Centralt innehåll: klassificering av risker,deras betydelse, endogena hasarder, klimathasarder,miljörisker, befolkningshasarderoch produktionshasarder. Vi studerarglobala problem och risker samt sättatt gardera sig mot dem. Kursen bedömsmed vitsord på basis av prov, arbeten ochtimkunskap.

Fysik60 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2013–2014 61GE 4 FRegionstudierFörkunskap: GE 1, GE 2Centralt innehåll: kartografins grunder och geografiskakällor samt geografiska informations system.I kursen görs även en egen undersökning av ettområde: val av undersöknings område, insamlingav material med hjälp av kartor, statistik, digitaltGIS-material eller annat käll material, behandlingoch tolkning av materialet som resulterar i en områdesrapport.Kursen bedöms med vitsord på basis avprov, arbeten och timkunskap.FYSIKFysik i Gymnasiet Lärkans läroplanDe olika fysikkurserna utgör självständiga helheter.Trots detta, beroende på fysikens kumulativa natur,krävs det ofta förkunskaper till vissa kurser. I denrekommenderade studiegången har kravet på förkunskapertill de fördjupade kurserna på ett naturligt sättbeaktats. De tillämpade kurserna, med undantag förkursen Modern fysik (FY23), kräver inga som helst förkunskaperoch kan väljas när som helst under gymnasietiden.Fysik i studentexamenRealprovet i fysik ingår i realgrupp 1 (BI, FIL, FY, HI,PS). Uppgifterna är 13 till antalet, varav högst åttabesvaras. Uppgifterna i fysik baserar sig på kursernaFY1-FY8.Ca 60 % av uppgifterna består åtminstone delvisav räkneuppgifter, som mäter identifieringen av feno-GE20 TRepetitionskurs igeografiFörkunskap: GE 1, GE 2, GE 3, GE 4Centralt innehåll: Kursen repeteraroch fördjupar gymnasiekurseni geografi samt förberedereleverna inför realprovet i geografi.Kursen bedöms med prestationsanteckning(G) på basisav inlämningsuppgifter, timaktivitetoch prov.REKOMMENDERADSTUDIEGÅNGÅRSKURS 1FY 1FY 2, FY 3FY 21, FY 22OFÅRSKURS 2FY 4, FY 5, FY 6FY 21, FY 22FTÅRSKURS 3FY 7, FY 8FY 20, FY 23FTTmen och tillämpningen av de lagar som styr dessafenomen. Vidare kan dessa uppgifter bestå avtolkning av grafiska framställningar och analys avmätresultat. Ca 40 % av uppgifterna är essäuppgifter,som i fysiken ofta är slutledningsuppgifter,analys av fenomen utifrån kunskaper i fysik samtuppgifter av typen ”svara kort” och ”motivera deträtta alternativet”. I realprovet kan finnas 1-4 uppgiftersom överskrider ämnesgränserna. Provet ifysik kan innehålla uppgifter integrerade med andranaturvetenskaper, särskilt med kemin.För de studerande som ämnar delta i realproveti fysik rekommenderas repetitionskursenFY20, där en helhetsbild av fysiken presenterasoch där helheter sammanfattas. Direkta uppgifterfrån de övriga tillämpade kurserna ingår ej irealprovet, men indirekt ökar de djupet i de studerandesfysikkunskaper, vilket kan återspeglas iprovprestationerna.ArbetsmetoderArbetsmetoderna består av föreläsningar, diskussioner,demonstrationer och laborationer - däralldeles särskild vikt fästs vid användning av digitalmätteknik och på datorbaserad behandling avmätdata. Vidare utför de studerande ibland självständigtarbete och olika projektarbeten. De stu-FY 1 OFysiken som naturvetenskapderande ges också en möjlighet att via exkursionerbekanta sig med närliggande industri,universitet, högskolor och forskningsinstitut.BedömningBedömningen i ämnet fysik skall stödja sigpå de punkter i de olika kurserna som nämnsi läroplanen och beakta hur väl den studerandebehärskar och kan tillämpa dem specielltmed hjälp av matematiska modeller. Ibedömningen beaktas även skickligheten iexperimentellt arbete och informationstekniksamt hur väl andra nödvändiga färdigheter,som att beskriva fysikaliska problemlösningsprocesser,har utvecklats.Bedömningen grundar sig dels på skriftligaprov, förhör, inlämnade alster och utfördalaborationer, men även på en kontinuerligiakttagelse av den studerandes inställning,motivation, engagemang och prestationerunder lektionstid. I början av varje kurs genomgåsmera noggrant bedömningskriteriernaför respektive kurs.Slutbedömningen i fysik grundar sig påden studerandes samtliga kurser, dock såatt de senare kurserna väger tyngre än detidigare.Centralt innehåll: fysikens betydelse ur historisk synvinkel samt i våra dagar, materiensoch universums grundstruktur och grundformerna för växelverkan, energiförändringar,speciellt strålning i både naturliga och artificiella processer, betydelsen av experimentoch modeller då fysikaliska teorier byggs upp, mätningar, presentation av mätresultatenoch uppskattning av deras tillförlitlighet, kraft som orsak till att en rörelse förändrasoch de grundbegrepp som behövs för att beskriva rörelser samt grafisk avbildning avrörelser. Kursen bedöms med vitsord.

Fysik62 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2013–2014 63FY 2 FVärmeFY 5 FRotation och gravitationFY 8 FMateria och strålningFY 21 TAstronomi och kosmologiCentralt innehåll: gasers tillståndsförändringaroch värmeutvidgning,tryck, hydro statiskt tryck, uppvärmningoch avkylning av kroppar, fasförändringaroch värmeenergi, mekaniskenergi, arbete, effekt och verkningsgrad,värmelärans huvudsatser, energii slutna system och energikällor.Kursen bedöms med vitsord.FY 3 FVågrörelseCentralt innehåll: harmoniska krafteroch vibrationsrörelser, vågrörelsersuppkomst och utbredning, vågrörelsersinterferens, diffraktion ochpolarisation, reflexion, brytning ochtotalreflexion, ljus, speglar och linser,ljud, hälsoeffekter av buller och olikasätt att skydda sig mot kraftigt ljud.Kursen bedöms med vitsord.FY 4 FRörelselagarnaCentralt innehåll: rörelsemodeller ochNewtons lagar, distans- och kontaktkrafter,speciellt krafter sommotverkar rörelse samt lyftkraft,rörelsemängdens konstans och impulsprincipen,kinetisk och potentiellenergi, begreppet arbete, samt vibrationsrörelsensenergi. Kursen bedömsmed vitsord.Centralt innehåll: kraftmoment och rotationsjämvikt,modeller för rotationsrörelse, likformigoch likformigt accelererad rotationsrörelse, ekvationenför rotationsrörelse, rörelse mängdsmomentetskonstans, rotationsrörelsens energi,cirkelrörelse och dess acceleration, gravitationoch rörelser som påverkas av gravitation, kaströrelseroch planeternas rörelser, satelliter ochderas användning. Kursen bedöms med vitsord.FY 6 FElektricitetCentralt innehåll: galvaniska element, elström imetalliska ledare, mätning av ström och spänning,Ohms lag, Joules lag, resistans, kopplingav motstånd och Kirchhoffs lagar, Coulombs lag,homogena el-fält och materia i el-fält, kondensatorer,kopplingar och energi samt elström i halvledare.Kursen bedöms med vitsord.FY 7 FElektromagnetismCentralt innehåll: magnetisk kraft, magnetfält ochmateria i magnetfält, laddade partiklar i homogenael- och magnetfält, induktionslagen ochLenz’ lag, induktions fenomen: virvel strömmar,generatorer och självinduktion, energitransportmed hjälp av elström, mätning av effektiv spänningoch ström samt bestämning av impedansensfrekvensberoende, svängnings kretsar ochantenner, elektromagnetisk kommunikation,elsäkerhet och energiindustrin. Kursen bedömsmed vitsord.Centralt innehåll: elektromagnetiskstrålning, röntgenstrålning,svarta kroppars strålning, fotoelektriskaeffekten, strålningenspartikelkaraktär och partiklarsvågkaraktär, atommodeller medBohrs atommodell som exempel,kvantfenomen, linjespektrum,atomens energitillstånd och energinivådiagram,atomkärnansbyggnad, radioaktivitet och strålsäkerhet,ekvivalensen mellanmassa och energi, kärnreaktioneroch kärnenergi, materiens minstabeståndsdelar och klassificeringenav dem samt studiebesök.Kursen bedöms med vitsord.FY 20 TRepetitionskurs införstudentexamenKursen erbjuder en repetition avgymnasiets fördjupade fysik, enöversikt över fysikens olika delområden,en sammanfattningav helheter samt repetition införstudentexamen. Kursen bedömsmed prestationsanteckning. Förgodkänd kurs krävs aktivt deltagandesamt genomfört preliminärtprov i fysik. Kursen beaktassom en tilläggsprestation vidfastställandet av slutvitsordetför hela lärokursen i fysik.Centralt innehåll: avstånd och avståndsmätning,himlakroppars rörelse, lagarnasom styr universum, gravitation, ljusetsspridning, ljusets spektra, stjärnors uppkomst,sammansättning och utveckling,planetsystemet, stjärnbilder och mytologi,Big Bang-teorin samt astronomiskaobservationer i skolans observatorium.Kursen bedöms med prestationsanteckning.FY 22 TFysikens idéhistoriaBland annat följande teman tas upp: personernabakom alla de kända namnenvi läser om i fysiken, rörelsens problemfrån Zenon, via Galilei till myoner, termodynamikoch tidens riktning, rumtid ochfyrdimensionell världsbild, relativitet, attbegripa sig på världen, solen på natten,kvantmekaniken och svaren på de evigafrågorna. Kursen bedöms med prestationsanteckning.För godkänd prestationkrävs aktivt deltagande och fullgjortprojektarbete.FY 23 TModern fysikFörkunskap: FY8Centralt innehåll: relativitetsteori, kvantmekanik,elementarpartiklar, fördjupadkärnfysik och studiebesök. Kursen bedömsmed prestationsanteckning.

Kemi64 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2013–2014 65KEMIKemi i Gymnasiet LärkansläroplanKemikurserna i Gymnasiet Lärkans läroplanmotsvarar riksläroplanen utökadmed två tillämpade skolvisa kurser. Denförsta av dem, KE20 Repetitionskurs, harkommit till av behovet att sammanfattaoch integrera delområdena i gymnasietskemikurser till en helhet samt att försestuderandena med beredskap, färdigheteroch arbetsrutiner så att de framgångsriktkan besvara kemiuppgifter i ämnesrealprovetför sin studentexamen.Den andra tillämpade kursen, KE21Hälsans kemi, betjänar åtminstone tvåsyften, dels att ge en allmänbildningmed kemiskt perspektiv på sunda livsvanor,dels att förbereda studerandena förinträdes förhör och studier förknippademed människans hälsotillstånd som t.ex.läkare, psykolog, sjukvårdare, fysioterapeut,gymnastiklärare eller tränare. KursKE21 kan förverkligas i samarbete medbiologi och eventuellt också psykologi ochhälsolära för att integrera dessa ämnenoch ge beredskap att besvara ämnes överskridandeuppgifter i realprovet.Kemi i studentexamenKemi är ett av de valbara realämnesalternativsom enligt studerandes val kan ingåi student examen antingen som ett frivilligteller ett obligatoriskt prov. Kemi ingåri realgrupp 2 (RE, LK, SL, KE, GE, HÄ)och omfattar tolv (12) uppgifter av varierandesvårighetsgrad, av vilka åtta(8) besvaras. Uppgifterna baserar sigpå den obligatoriska och de fördjupadekurserna. En till tre (1-3) av uppgifternakan vara ämnes överskridande,vilket innebär att behandlingen böromfatta stoff från närliggande ämnen,för kemins del i första hand från de övriganaturvetenskaperna biologi, fysikoch geografi.REKOMMENDERADSTUDIEGÅNGÅRSKURS 1KE 1KE 2ÅRSKURS 2KE 3, KE 4, KE 5KE 21ÅRSKURS 3KE 20TFTOFArbetsmetoderCentrala arbetsmetoder för undervisning ikemi är föreläsningar, handledda och självständigaövningsuppgifter samt räkneövningar,demonstrationer och laborationermed tillhörande laborationsrapporter, projektarbetenbåde individuellt och i grupp,användning av virtuella inlärningsmiljöersamt företagsbesök och exkursioner.BedömningI bedömningen poängteras studerandes förmågaatt förstå och tillämpa kemiska fakta.Dessutom bedöms förmågan att experimentelltoch med hjälp av övriga tillförlitliga källorbåde ta fram och på olika sätt bearbetainformation. Den studerandes kunskaperoch färdigheter i kemi bedöms genom kurstentaminaoch uppföljning av aktivitet,initiativ förmåga och experimentellt arbeteKE 1 OMänniskans kemi och kemin i livsmiljönsamt utvärdering av arbetsbeskrivningar,projekt, föredrag och rapporter. Dessutomföljer man kontinuerligt med hur studerandesbegreppsliga och metodiska kunskaperoch färdigheter utvecklas. Kurserna KE1,KE2, KE3, KE4, KE5 och KE21 bedömsenligt vitsordsskalan 4-10, kursen KE20som godkänd /underkänd. De tillämpadekurserna KE20 och KE21 kan inte avläggasgenom att tentera.Rekommenderad studiegångFör ett fungerande helhetsarrangemangföreslås att kurserna i kemi väljs enligt stigandekursnummer, med undantag av kursKE21, Hälsans kemi, som kan väljas närsom helst efter att kursen KE1 avklarats.Studeranden som planerar avlägga ämnesrealproveti kemi rekommenderas väljarepetitionskurs KE20.Centralt innehåll: organiska ämnesgrupper som kolväten, organiska syreföreningar,organiska kväveföreningar samt deras egenskaper och tillämpningar, bindningar ioch polaritet hos organiska föreningar, olika slags blandningar, substansmängderoch halter, organiska föreningars redoxreaktioner och reaktioner med protonöverföringar.I bedömningen betonas studerandens förmåga att förstå och tillämpa kemiskafakta. Dessutom bedöms förmågan att experimentellt och med hjälp av litteraturbåde ta fram och på olika sätt bearbeta information. Kursen omfattar alternativten serie räkneuppgifter i kemi eller ett skriftligt projektarbete om någon valbarorganisk föreningstyp, klassificerad enligt funktionell grupp och bedöms enligtvitsordsskalan 4-10 så att räkneuppgifterna/projektarbetet bestämmer högst enfjärdedel av kursvitsordet.

Kemi66 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2013–2014 67KE 2 FKemins mikrovärldKE 4 FMetaller och materialKE 5 FReaktioner och jämviktKE 21 THälsans kemiFörkunskap: KE1Centralt innehåll: grundämnenas egenskaper och det periodiskasystemet, elektron höljets strukturer och atomorbitaler,bestämning av oxidationstal och förenings formler,kemisk bindning, bindningsenergi och kemiska ämnensegenskaper, hybridi sering av atomorbitaler och organiskaföreningars bindnings- och rymdstrukturer samt isomeri.I bedömningen poängteras de studerandes förmågaatt förstå och tillämpa kemiska fakta. Dessutom bedömsförmågan att experimentellt och från övriga källor både tafram och på olika sätt bearbeta information. Kursen omfattaralternativt en serie räkneuppgifter i kemi eller ettskriftligt projektarbete om ett valfritt grundämne, dessegenskaper och användning och bedöms i vitsordsskalan4-10. Räkneuppgifterna/projektarbetet bedöms som enprovuppgift.KE 3 FReaktioner och energiFörkunskap: KE2Centralt innehåll: symbolspråket för kemiska reaktioner, organiskaoch oorganiska reaktionstyper, mekanismer och tilllämpningar,stökiometriska beräkningar och den allmännagaslagen, energiförändringar i kemiska reaktioner samt reaktionshastigheteroch de faktorer som påverkar hastigheterna.I bedömningen poängteras studerandes förmåga attförstå och tillämpa kemiska fakta, speciellt i stökiometriskaräkneuppgifter. Dessutom bedöms deras förmåga att experimentelltoch med hjälp av andra källor både ta fram och påolika sätt bearbeta information. Kemiska räkne uppgifter ingåri kursen som inlämningsarbete och kurs bedöm ningen sker ivitsordsskalan 4-10 så att inlämningsuppgiften bedöms somen provuppgift.Förkunskap: KE3Centralt innehåll: metallernaselektrokemiska spänningsserie,normalpotential,kemiska element ochelektrolys, redoxreaktioner,metaller, icke-metaller ochderas syre- och väteföreningarsamt biopolymerer,syntetiska polymerer ochkompositer.I bedömningenbetonasstuderandes förmåga attförstå och tillämpa kemiskafakta. Dessutom bedöms derasförmåga att experimentelltoch med hjälp av övrigakällor både ta fram och påolika sätt bearbeta information.Kursen omfattar alternativten serie räkneuppgifteri kemi eller ett skriftligtprojektarbete om antingenen grupp (4-6 st) centralagrundämnen och derasframställning och egenskapereller (alternativt) om enframställningsprocess ellercentral produkt inom den kemiskaindustrin. Kursen bedömsenligt vitsordsskalan4-10 så att räkneuppgifterna/projektarbetet ger högst enfjärdedel av kursvitsordet.Förkunskap: KE4Centralt innehåll: reaktionsjämvikt, jämviktmellan syror och baser, starka och svagaprotolyter, buffertlösningar och deras betydelse,löslighet och mättad lösning samtgrafisk framställning av jämvikt.I bedömningen betonas studerandesförmåga att förstå och tillämpa kemiskafakta, speciellt i stökiometriska uppgifterdär man matematiskt behandlar kemiskajämvikter. Dessutom bedöms deras förmågaatt experimentellt ta fram och på olikasätt bearbeta information, speciellt grafiskapresentationer. Kursen omfattar stökiometriskauppgifter om kemisk jämviktoch grafisk tolkning av dem som obligatorisktinlämningsarbete och bedöms enligtvitsordsskalan 4–10 så att inlämningsuppgiftenbedöms som en prov uppgift.KE 20 TRepetitionskurs i kemiKursen repeterar innehållet i kemikursernaKE1, KE2, KE3, KE4 och KE5. Studerandesindividuella skriftliga inlämningsarbetensom är av samma eller liknande typ ochkravnivå som realprovsuppgifterna utgörgrund för bedömningen. Kursen bedömsmed prestations anteckning (G). Dennakurs kan inte avläggas genom tentamen.Förkunskap: KE1Centralt innehåll: funktionell föda ochgenmodifierad mat, de centrala kemiskaprocesserna vid hälsa och sjukdomstillstånd,läkemedelsindustrin av idag ochhur den har sitt ursprung i urgamla traditionersom läkemedelsväxter, hälsoörteroch homeopati, spårämnen och enzymoch deras funktion i de biokemiska processernai levande organismer.I bedömningen betonas studerandesförmåga att förstå och tillämpa kemiskafakta. Dessutom bedöms förmågan attpå olika sätt, främst med hjälp av litteraturkällor,ta fram och på olika sätt bearbetainformation. Kursen omfattar treindividuella delprestationer: en skriftligessä, en muntlig presentation för samten opponering av en annan deltagaresmuntliga presentation. Tonvikten i bedömningenligger på den kemiska infallsvinkelni behandlingen av ämnet.De tre delområdena är 1) mervärdesmatoch funktionell föda, 2) biokemiskaprocesser i människo kroppen vid hälsaoch sjukdom samt 3) läkemedelsörteroch mediciner. Delprestationerna bedömsenligt skalan 4-10 och ett vägtmedeltal med huvudvikt på den skriftligaessän avgör kursvitsordet. Denna kurskan inte avläggas genom tentamen.

Religion68 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2013–2014evangelisk-luthersk69RELIGIONEVANGELISK-LUTHERSKEvangelisk-luthersk religion i Gymnasiet Lärkans läroplanÄmnet evangelisk-luthersk religion omfattar i Lärkan förutom de nationella obligatoriskaoch fördjupade kurserna en kurs i aktuell religion i media och forskning,där lärostoffet i de tidigare kurserna även repeteras. Kursen Religionernas värld(RE4) förverkligas i samarbete med kursen Olika sätt att förklara världen i livsåskådningstraditionen(LK5).Ämnet i studentexamenEvangelisk-luthersk religion är ett ämne som kan avläggas som ett realprov i studentexamen.Provet i evangelisk-luthersk religion ingår i realgrupp 2 (RE, LK, SL,KE, GE, HÄ) och omfattar tio (10) uppgifter varav maximalt sex (6) uppgifter skallbesvaras. Varje prov kan innehålla 1-2 speciellt krävande jokeruppgifter. Dessutominnehåller varje realämnesprov 1-4 uppgifter som överskrider ämnesgränserna.Både vanliga uppgifter och jokeruppgifter kan vara ämnes övergripande. Provet baseraspå de obligatoriska och fördjupade kurserna. Kursen RE20 repeterar de tidigarekursernas innehåll och förbereder för studentprovet i religion.ArbetsmetoderUndervisningen varieras genom att erbjuda olika arbetsmetoder. Exempel på arbetsmetoderär lärarledd undervisning i klass, fördjupande grupp- eller pararbetenoch reflekterande självständiga – muntliga och skriftliga – uppgifter samt diskussioni klass.BedömningI religionsundervisningen inriktas bedömningen på hur väl de studerande kan tänkaoch uttrycka sig i religiösa termer, vilket innebär förmåga att jämföra, analyseraoch bedöma religioner och den växelverkan som sker mellan religionen, kulturenoch samhället. De handleds i att själva försöka bedöma hur väl de uppnått sina mål.Studiernas omfattning och kvalitet samt de studerandes individuella färdigheterbeaktas. Bedömningen skall sporra de studerande till att planera, utvärdera ochutveckla sitt arbete.REKOMMENDERADSTUDIEGÅNGÅRSKURS 1RE 1ÅRSKURS 2RE 2RE 4, RE 5OFÅRSKURS 3RE 3RE 20, RE 21OTORekommenderad studiegångDe som avser att avlägga realproveti religion före tredje årets vårterminmåste planera sina kursval i tid ochdiskutera saken enskilt med ämnesläraren.RE 1 OReligionens natur och betydelseCentralt innehåll: religionsbegreppet och religionsforskning,religiösa kärnfrågor, religionen isamhället och som individuell upplevelse, världsreligioner:judendom, islam, hinduism, buddhism.Kursen bedöms med vitsord baserat på de olikadelområdena i kursen.RE 2 OKyrkan, kulturen och samhälletCentralt innehåll: den kristna kyrkans uppkomst,från urkyrkan till separationen mellan den östkatolskaoch den västkatolska kyrkan, den västkatolskakyrkan under medeltiden, utvecklingeninom den östkatolska kyrkan, reformationen ochkyrkornas utveckling under nya tiden, den modernakristenheten och kyrkornas roll i dagensvärld samt dialogen mellan olika kyrkor och religioner.Kursen bedöms med vitsord baserat påde olika delområdena i kursen.RE 3 OMänniskans liv samt etikCentralt innehåll: de centrala livsfrågorna, denkristna synen på Gud, människan, naturen ochfrälsningen, begreppen gott och ont, den kristnaetiken och etiska teorier, individualetiska ochsamhällsetiska frågor. Kursen bedöms med vitsordbaserat på de olika delområdena i kursen.

Religionortodox70 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2013–2014 71RE 4 FReligionernas världI kursen behandlas Kinas och Japans religioner,samt fördjupning i de övriga världsreligionernaoch olika naturreligioner. Världsbild och föreställningar,heliga skrifter, riter och högtider samtolika religioners förhål lande till kultur och politikgranskas. Kursen bedöms med vitsord.RE 5 FVad tror finländaren på?Centralt innehåll: den fornfinska religionen, huvudlinjeri den finländska kyrkohistorien, denlutherska kyrkan och övriga kristna kyrkor i dagensFinland, icke-kristna rörelser i Finland ochkristendomens inflytande på den finländskakulturen och det finländska samhället. Kursenbedöms med vitsord baserat på de olika delområdenai kursen.Kursen erbjuds inte läsåret 2013-14.RE 20 TFördjupa och repetera religionKursen fördjupar och repeterar innehålletfrån de obligatoriska och fördjupadekurserna i religion och förberederför realprovet i religion. Kursen bedömsmed prestationsanteckning (G).RE 21 TAktuell religion i mediaoch forskningUnder kursen granskas hur religionenlyfts fram i olika media. Dessutom behandlasaktuell religionsvetenskapligoch teologisk forskning. Under kursenkopplas aktuella teman till innehålleti övriga religionskurser. Kursenbedöms med prestationsanteckning(G) baserat på de olika delområdenai kursen.RO 1 ODen ortodoxa världenCentralt innehåll: fornkyrkan, den bysantinska tiden, separationen mellan denöstliga och den västliga kyrkan, den ryska kyrkan och de övriga lokala ortodoxakyrkorna, de orientaliska kyrkorna samt kyrkorna i väst. Kursen bedöms medvitsord.RO 2 ODogmatik och etikCentralt innehåll: källorna för den ortodoxa läran och begreppet helig, den heligaTreenigheten, Gudaföderskan, heliga människor och helgandet av tiden, den ortodoxamänniskosynen samt individualetiska och samhällsetiska frågor. Kursenbedöms med vitsord.RO 3 OBibelkunskapCentralt innehåll: Gud och människan i Pentateuken, Vishetslitteraturen, profeternaoch väntan på Messias, evangeliernas tillkomst och särdrag, Jesu personsamt Apostlagärningarnas beskrivning av kyrkans första skeden samt Paulusoch hans brev. Kursen bedöms med vitsord.RELIGION ORTODOXUndervisningsarrangemangDe ortodoxa religionskurserna läses som växelkurseri tur och ordning. De bjuds ut som s.k. ”centraltutbjudna kurser” för samtliga svenskspråkigagymnasier i Helsingfors. De obligatoriska kursernaläses under höstterminen och de fördjupadekurserna under vårterminen.Ämnet i studentexamenOrtodox religion är ett ämne som kan avläggassom ett realprov i studentexamen och ingår i realgrupp2 (RE, RO, LK, SL, KE, GE, HÄ). Provet iortodox religion omfattar tio (10) uppgiftervarav sex (6) uppgifter skall besvaras.Provet kan innehålla 1-2 specielltkrävande jokeruppgifter.BedömningI religionsundervisningen skall bedömningeninriktas på hur väl de studerandekan tänka och uttrycka sig i religiösa termer.Studiernas omfattning och kvalitetsamt de studerandes individuella färdigheterbeaktas.RO 4 FReligionernas världUnder kursen behandlas hinduismen, buddhismen, de kinesiska och japanskareligionerna, judendomen och islam utgående från nedannämnda teman. Dessutomgranskas de drag som är gemensamma för naturfolkens religioner. Kursenbedöms med vitsord.RO 5 FDet ortodoxa FinlandInnehåll: fornfinsk tro, de ortodoxa mellan öst och väst, från katolicism till lutherdom,den ortodoxa kyrkan i självständighetstidens Finland, den ortodoxa traditionenhos invandrare, enhet och särdrag samt den religiösa situationen i våradagars Finland. Kursen bedöms med vitsord.

Livsåskådning72 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2013–2014 73LIVSÅSKÅDNINGS-KUNSKAPLivsåskådningskunskap iGymnasiet Lärkans läroplanÄmnet livsåskådningskunskap omfattar i GymnasietLärkan förutom de nationella obligatoriskaoch fördjupade kurserna en repetitionskurs(LK20) som förverkligas i samarbete med kursenFilosofisk repetition (FI20). Kursprogrammet i LKerbjuds växelvis, så att LK1 erbjuds varje år ochLK2 respektive LK3 erbjuds turvis vartannat år.Kursen Det kulturella arvet och identiteten (LK4)förverkligas i samarbete med kursen Den kulturellaidentiteten (PS22) och kursen Olika sätt att förklaravärlden i livsåskådningstraditionen (LK5) i samarbetemed kursen Religionernas värld (RE4).Livsåskådningskunskap istudentexamenRealprovet i livsåskådningskunskap ingår i realgrupp2 (RE, LK, SL, KE, GE, HÄ). Provet omfattar tio (10)uppgifter av vilka sex (6) uppgifter skall besvaras.Varje prov kan innehålla 1-2 speciellt krävande jokeruppgifter.Dessutom innehåller varje realämnesprov1-4 uppgifter som överskrider ämnesgränserna. Bådevanliga uppgifter och jokeruppgifter kan vara ämnesövergripande.En studerande som deltar i realprovet ilivsåskådningskunskap bör gärna ha avlagt åtminstonesamtliga obligatoriska kurser.ArbetsmetoderUndervisningen varieras genom bruk av olikaarbetsmetoder. Exempel på arbetsmetoder är lärarleddundervisning i klass, diskussion i klass,reflekterande, självständiga – muntliga och skriftliga– uppgifter, fördjupande individuella, par- ellergrupparbeten och gäster och studiebesök.REKOMMENDERADSTUDIEGÅNGÅRSKURS 1LK 1ÅRSKURS 2LK 2 ELLER LK 3LK 4, LK 5ÅRSKURS 3LK 2 ELLER LK 3LK 4, LK 5LK 20OFTOFODen som avser att avläggarealprovet i livsåskådningskunskapmåste planera sinakursval i tid och diskuteraenskilt med läraren.BedömningI livsåskådningskunskapen bedömsförutom hur de studerande tillägnatsig faktakunskaper hur deras förmågaatt förstå livsåskådningsfrågorutvecklas och deras förmåga att uttryckasig mångsidigt, skickligt ochkreativt. Livsåskådningsfrågor är oftapersonliga, men underlaget för reflektionernakring dem utgörs av de intellektuelladygderna: kritiskt tänkande,logik, konsekvens och systematik. Ibedömningen och beskrivningen avolika livsåskådningar, värderingar ochföreställningar uppskattas toleranssamt förmågan att beakta olika synvinklaroch andras synsätt.LK1 OEtt gott livUnder kursen reflekterar man övervad ett gott liv är, vilka elementidentiteten och ett individuellt livbestår av och vilka möjlighetermänniskan har att eftersträva ettgott liv. Kursen bedöms med vitsordbaserat på de olika delområdenai kursen.LK 2 OVärldsbildenUnder kursen diskuteras uppkomstenav en världsbild och skillnadernamellan olika världsbilder. Destuderande skall göra sig förtrognamed olika sätt att begreppsligt gestaltavärlden och med den roll somkunskapen och olika samhällsinstitutionerspelar i detta. Kursenbedöms med vitsord baserat på deolika delområdena i kursen.LK 3 OIndividen och samhälletUnder kursen diskuteras individen,gemenskapen, samhället ochväxelverkan mellan människor. Destuderande skall göra sig förtrognamed hur rättvisa, mänskligarättigheter och demokrati förverkligas.Kursen bedöms med vitsordbaserat på de olika delområdena ikursen.LK 4 FDet kulturella arvet och identitetenUnder kursen behandlas det kulturella arvetsom utgångspunkt för ett gott liv och som måttpå ett sådant samt som en företeelse som ärstadd i oavbruten utveckling och förändring.De studerande skall göra sig förtrogna med denkulturella mångfalden i världen och i våra dagarsfin ländska samhälle. Kursen förverkligas i samarbetemed kurs PS22 (Den kulturella identiteten).Kursen bedöms med vitsord baserat på de olikadelområdena i kursen.LK 5 FOlika sätt att förklara världen ilivsåskådningstraditionenUnder kursen begrundas olika sätt att förklaravärlden enligt mytiska traditioner, religiösatraditioner och livsåskådningstraditioner. Destuderande skall göra sig förtrogna med olikavärldsåskådningars uppkomst, historia ochmed forskningen om dem. Kursen förverkligas isamarbete med kursen Religionernas värld (RE 4).Kursen bedöms med vitsord baserat på de olikadelområdena i kursen.LK 20 TRepetitionskurs i livsåskådningCentralt innehåll: repetition och fördjupning avcentrala begrepp och idéer samt träning i argumentationoch analys genom varierande metoder.Kursen förverkligas i samarbete med kursenFilosofisk repetition (FI 20). Kursen bedöms medprestationsanteckning baserat på de olika delområdenai kursen.

Filosofi74 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2013–2014 75FILOSOFIÄmnet filosofi i GymansietLärkans läroplanI Gymnasiet Lärkan omfattar kursutbudeti filosofi, förutom den obligatoriskakursen FI1 och de tre fördjupadekurserna FI2, FI3 och FI4, även en repetitionskursi filosofi FI20.Ämnet i studentexamenRealprovet i filosofi ingår i realgrupp1 (BI, FIL, FY, HI, PS). Uppgifterna ifilosofi tio till antalet, varav två är jokeruppgifter.Högst sex uppgifter fårlösas. Maximipoängtalet för en vanliguppgift är sex poäng och för en jokeruppgiftnio poäng. Filosofi som ämnestöder, förutom ett flertal andra realämnen,färdigheter i modersmålet.ArbetsmetoderArbetsmetoderna i filosofi följer enlångt utstakad tradition där stor viktfästs vid olika former av diskussion.Frågeställningar penetreras och svaranalyseras i mindre och större grupperbåde i klassrum eller i virtuellform på nätet. Förutom diskussionhar textläsning och olika former avaktivt ifrågasättande sin givna del isökandet efter filosofisk kunskap.REKOMMENDERADSTUDIEGÅNGÅRSKURS 2FI 1FI 2 OCH/ELLER FI 3 OCH/ELLER FI 4OFÅRSKURS 3FI 2 OCH/ELLER FI 3 OCH/ELLER FI 4FI 20FTDen som avser att avlägga realproveti filosofi måste planera sina kursval itid och diskutera enskilt med läraren.BedömningI filosofin bedöms med vilken framgång destuderande tillägnat sig begrepp och teoriersamt hur väl de kan uttrycka egna filosofiskatankar. De studerandes förhållande till filosofiskafrågor är individuellt men som grund fören filosofisk diskussion bör ligga tänkandetskognitiva dygder: kritik, konsekvens, entydighetoch systematik. Kurserna FI1, FI2, FI3 ochFI4 bedöms med vitsord medan kurs FI20 bedömsmed prestationsanteckning.FI 1 OIntroduktion i filosofiskt tänkandeCentralt innehåll: vad filosofi är, de filosofiska frågornas natur och deras förhållande till praktiska,vetenskapliga och religiösa spörsmål, filosofiska grundtankar om verklighetens natur,grund läggande filosofiska uppfattningar om kunskap och vetande samt om hur de förhållersig till vetenskapliga och alldagliga synsätt, förhållandet mellan individen och samhälletsom en filosofisk fråga, begreppen rättvisa och frihet, det goda och det rätta som filosofiskabegrepp, arten av de moraliska värderingar som styr människans handlande, dessa värderingarsförhållande till fakta och andra värdeomdömen. Kursen bedöms med vitsord baseratpå de olika delområdena i kursen.FI 2 FFilosofisk etikCentralt innehåll: tillämpande och normativ etik angåendemoralfrågor samt metaetik, grunden för olika moraliskavärderingar och normer, moralens förhållande till rätt ochreligion, förnuftets och känslornas andel i moralisk övertygelse,objektivitet och subjektivitet i moraliska värderingaroch normer, fakta i etiska grundfrågor samt våra möjligheteratt nå fram till etiska sanningar, grunderna för den klassiskadygdetiken samt för konsekvens- och pliktetiken samtfilosofisk etik och frågan om ett gott liv. Kursen bedömsmed vitsord baserat på de olika delområdena i kursen.FI 3 FKunskap och verklighet i filosofinCentralt innehåll: metafysikens centrala frågor ochgrundbegrepp, olika uppfattningar om metafysikensväsen samt verklighetens natur i ljuset av naturvetenskaplig,humanistisk och praktisk kunskap, det sannasnatur och sanningsteorierna, kunskapens möjligheteroch gränser, kunskapens berättigande, att veta, förståoch tolka, den vetenskapliga forskningens natur och metodiskagrundbegrepp samt grunderna i argumentationoch härledning. Kursen bedöms med vitsord baserat påde olika delområdena i kursen.FI 4 FSamhällsfilosofiCentralt innehåll: samhälleligrättvisa, individens rättigheteroch skyldigheter, det berättigadei samhällsordningen, maktenoch ägandet, politisk filosofisamt filosofiska spörsmål i denmoderna kulturen. Kursen bedömsmed vitsord baserat på deolika delområdena i kursen.FI 20 TFilosofisk repetitionCentralt innehåll: repetition ochfördjupning av centrala begreppoch idéer samt träning iargumentation och analys genomvarierande metoder. Kursenförverkligas i samarbetemed kursen Repetitionskurs ilivsåskådning (LK20t). Kursenbedöms med prestationsanteckningbaserat på de olikadelområdena i kursen.

Psykologi76 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2013–2014 77PSYKOLOGIÄmnet psykologi iGymnasiet Lärkans läroplanSkolan erbjuder förutom den nationella läroplanensobligatoriska fördjupade kursertre tillämpade kurser i psykologi. I dessakurser tillämpas och fördjupas de temansom behandlas i den obligatoriska kursensamt i de fördjupade kurserna. Kursen Denkulturella identiteten (PS22) förverkligas isamarbete med kursen Det kulturella arvetoch identiteten (LK4). I kursen Undersök ochrepetera psykologi (PS20) fördjupar man kunskapernaom den forskning som pågår inomämnet samt repeterar innehållet från tidigarekurser.Ämnet i studentexamenRealprovet i psykologi ingår i realgrupp 1(BI, FIL, FY, HI, PS). Provet i psykologi omfattartio (10) uppgifter varav sex (6) uppgifterskall besvaras. Varje prov kan innehålla1-2 jokeruppgifter. Uppgifterna ställs påbasis av den obligatoriska och de fyra fördjupadekurserna. I provet ingår också en ellerfler ämnesöverskridande uppgifter.ArbetsmetoderUndervisningen varieras genom att erbjudaolika arbetsmetoder. Exempel på arbetsmetoderär lärarledd undervisning i klass,fördjupade grupp- eller pararbeten, reflekterandesjälvständiga – muntliga och skriftliga– uppgifter samt diskussioner i klass.REKOMMENDERADSTUDIEGÅNGÅRSKURS 1PS 1PS 21ÅRSKURS 2PS 2, PS 3, PS 4PS 21, PS 22ÅRSKURS 3PS 5PS 20, PS 22FTFTOTDen som avser att avläggarealprovet i psykologi före tredjeårets vårtermin måste planera sinakursval i tid och diskutera sakenenskilt med ämnesläraren.Den som planerar att skriva realproveti psykologi rekommenderasatt välja kurs PS2 under åk1BedömningVid bedömningen fästs vikt vid sådan kunskapsom tar sikte på en kognitivt högtståendefattningsförmåga. Förmåga att bearbetainformation och behärska helheter i ställetför upprepning av enskilda fakta betonas. Destuderande skall visa att de har förstått detsom de läst och kan tillämpa det inlärda.PS 1OPsykisk aktivitet, lärande och interaktionCentralt innehåll: den psykiska aktiviteten och dess samband med sociala och biologiska faktorer,psykologi som vetenskap och olika psykologiska riktningar, inlärning samt socialpsykologinsgrunder. Kursen bedöms med vitsord.PS 2 FMänniskans psykiska utvecklingCentralt innehåll: individens psykiska utvecklingi livets olika skeden, den psykiskautvecklingens delområden i ljuset av utvecklingspsykologiskateorier, den psykiskautvecklingens samband med biologiska faktorer,till exempel med arvsfaktorerna ochnervsystemets utveckling, den sociala interaktionensoch kulturens betydelse för människanspsykiska utveckling, problem i denpsykiska utvecklingen och hur man kan påverkadem samt forskningen om den psykiskautvecklingen. Kursen bedöms med vitsordbaserat på de olika delområdena i kursen.Ps 3 FGrunderna för människansinformationsbehandlingCentralt innehåll: grundläggande kognitivaprocesser, reglering av aktiviteten, sömn ochdröm, nervsystemets struktur, nervcellensoch nervsystemets funktion och deras sambandmed psykiska funktioner, störningar iden kognitiva aktiviteten, hjärnskador ochrehabilitering, forskning i och tillämpning avkognitiv psykologi och neuropsykologi. Kursenbedöms med vitsord baserat på de olikadelområdena i kursen.PS 4 FMotivation, känslor ochintelligent aktivitetCentralt innehåll: motiv och olika sätt attutveckla och upprätthålla motivationen,känslor samt deras uppkomst, uttrycksformeroch betydelse, grundläggande teorieroch forskning om motivation och emotioner,motivationens, emotionernas och dekognitiva funktionernas inbördes inverkanpå människans handlande, högtståendekognitiv verksamhet som tänkande, problemlösningoch beslutsfattande. Kursenbedöms med vitsord baserat på de olikadelområdena i kursen.PS 5 FPersonligheten och denmentala hälsanCentralt innehåll: centrala begrepp inom personlighetspsykologin,definitioner på och förklaringarav personligheten ur olika synvinklarinom psykologin, personlighets forskning,faktorer som påverkar den mentala hälsansamt psykiska störningar, psykoterapi ochmedicinering vid behandling av psykiska problemsamt upprätthållande av den psykiskahälsan. Kursen bedöms med vitsord baseratpå de olika delområdena i kursen.

Historia78 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2013–2014 79PS 20 TForska i och repetera psykologiI kursen presenteras den forskning som är aktuell i psykologin och kriterierna för vetenskapligthållbara undersökningar granskas. Kursen repeterar innehållet i tidigare psykologikurser.Kursdeltagarna planerar, genomför och presenterar en undersökning, aktuella forskningsresultatpresenteras och diskuteras, innehållet från tidigare kurser sammanfattas, uppgifternai realprovet i psykologi granskas och den studerande får förbereda sig inför provet. Kursenbedöms med prestationsanteckning (G) baserat på de olika delområdena i kursen.PS 21 TDen sociala människanKursen utvecklar och fördjupar kunskaperi socialpsykologi. I kursen granskasteman som gruppbildning och grupp-dynamik,socialisation, reklam- och mediepsykologi,verbal och nonverbal kommunikationsamt miljöpsykologi. Kursenbedöms med prestationsanteckning (G)baserat på de olika delområdena i kursen.HISTORIAÄmnet historia i GymnasietLärkans läroplanUtöver de nationella obligatoriska ochfördjupade kurserna i historia erbjuderskolan fyra tillämpade kurser: en aktualitetskurs(HI21=SL21), en projektkursoch en repetitionskurs inför studentexamen,avsedd för studerande som skriverrealprovet i historia. Ämnet har ocksåPS 22 TDen kulturella identitetenI kursen behandlas följande teman: kulturensinverkan på identiteten, faktorer som utgörunderlag för kulturella skillnader, kulturellamöten, kulturkrockar och livet i ett mångkulturelltsamhälle, växelverkan mellan olikakulturer samt orsaker till rasism och tolerans.Kursen bedöms med prestationsanteckning(G) baserat på de olika delområdena i kursen.naturliga kopplingar till skolans särinriktningpå media och kommunikation.Historia i studentexamenRealprovet i historia ingår i realgrupp 1 (BI,FIL, FY, HI, PS). Provet innehåller 10 uppgifter,av vilka 6 skall besvaras. För ett framgångsriktdeltagande i realprovet i historiarekommenderas studerandena att åtmins-REKOMMENDERADSTUDIEGÅNGOm den studerande tänkeravlägga realprovet i historia:ÅRSKURS 1HI 1, HI 2, (HI 4)(HI 5), (HI 6)(HI 22)OFTÅRSKURS 2(HI 3), (HI 4)(HI 5), (HI 6)(HI 21), (HI 22), (HI 20)OFTÅRSKURS 3(HI 3), (HI 4)(HI 20), (HI 21), (HI 22)OTOm den studerande skriver realen påvåren på åk3 rekommenderas att antingenHI3, HI4 eller båda väljs på åk3. HI20 bör om möjligt läsas omedelbartinnan realprovet.Om den studerande inte tänkeravlägga realprovet i historiaÅRSKURS 1HI 1, HI 2(HI 5), (HI 6)(HI 21), (HI 22)OFTÅRSKURS 2HI 3, HI 4(HI 5), (HI 6)(HI 21), (HI 22)OFTÅRSKURS 3(HI 21), (HI 22)Ttone inhämta de obligatoriska och fördjupadekurserna. Även de tillämpade kurserna stöderett historiskt tänkande och bidrar till en störrehistorisk djupsyn. Historia som ämne stöder, förutomett flertal andra realämnen, färdigheter imodersmålet.BedömningVid bedömningen skall speciell vikt fästas vidden studerandes förmåga att bygga upp välstrukturerade helheter, att skilja på väsentligaoch oväsentliga fakta, att överblicka tidsförloppoch orsakssammanhang och att kritiskt bedömahistoriska fenomen och källor. Olika slag av instuderingsuppgifter,projektarbeten och andraalternativa metoder kan ligga till grund för bedömningen.De obligatoriska och fördjupade kursernabedöms med vitsord medan de tillämpadekurserna bedöms med prestationsanteckning.HI 1OMänniskan, miljön och kulturenKursen behandlar växelverkan mellan människanoch naturen samt den uppbyggnadoch utveckling av kulturmiljön som skettsom ett resultat av denna växelverkan frånförhistorisk tid till nu.Centralt innehåll: förhistorien, jordbruketoch de förändringar det medförde, Medelhavetsekonomiska sfär under antiken, detekonomiska systemet och samhällssystemetunder medeltiden, upptäcktsfärderna,den industrialiserade världen och det globalakonsumtions samhället. Kursen bedömsmed vitsord.

Historia80 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2013–2014 81HI 2 ODen europeiska människanKursen behandlar centrala vinningarinom den europeiska kulturensamt förändringarna i den europeiskamänniskans världsbild och denvetenskapliga och idéhistoriskautveckling som ligger bakom förändringarna.De studerande skallbekanta sig med den europeiskakulturens vinningar med hjälp avolika slags historiskt källmaterial.Kulturen bör förstås som ett övergripandebegrepp.Centralt innehåll: antiken, enhetskulturenunder medeltiden, den nyatidens genom brott, upplysningenstidevarv, idéernas århundrade samtnutiden. Kursen bedöms med vitsord.HI 3 OInternationella relationerKursen behandlar de viktigaste händelsernaoch förändringarna inomden internationella politiken frånoch med slutet av 1800-talet och derasbakgrund. Företeelserna analyserasutgående från den ekonomiska,ideologiska och maktpolitiskakonkurrensen. En central infallsvinkelär demokrati kontra diktatur.Centralt innehåll: stormakternassträvan efter dominans, tiden mellanvärldskrigen samt andra världskriget,det kalla kriget och en ny tidav osäkerhet. Kursen bedöms medvitsord.HI 4 OVändpunkter i Finlands historiaKursens syfte är att analysera viktiga förändringsprocesseroch utvecklingslinjer i Finlands historia från1800-talet till nutiden. Centrala frågor är förändringarnai Finlands statliga och internationella ställning, kriseri anslutning till dem, övergången från ståndssamhälletill medborgarsamhälle samt ekonomiska och kulturellabrytningar.Centralt innehåll: arvet från den svenska tiden, maktskiftet,finskhetsrörelsens uppkomst och den nationellaväckelsen, samhällelig och ekonomisk brytning, Finlandssjälvständig hets process, från tudelning till enande, andravärldskriget och dess följder, välfärds statens uppkomstoch Finlands nya internationella ställning. Kursenbedöms med vitsord.HI 5 FFinland från förhistorien till autonominKursen behandlar de viktigaste utvecklingslinjerna i Finlandshistoria före år 1809 och det finländska kulturarvet.Centralt innehåll: förhistorien, den nya tidens nya vindar,stormakts tiden samt frihetens och nyttans tid. Kursenbedöms med vitsord.HI 6 FKulturmötenUnder kursen behandlas valfritt särdragen och nulägeti någon eller några kulturkretsar samt kulturell växelverkan.Kulturen bör uppfattas som ett övergripandebegrepp. De kulturområden som behandlas skall liggautanför Europa. Ett eller flera av följande kulturområdenskall behandlas: Afrika, arktiska kulturer, ursprungskulturernai Australien och Oceanien, Indien, den islamskavärlden, Japan, Kina, Korea, Latinamerika eller Nordamerikasursprungskulturer. Kursen bedöms med vitsord.HI 20 THistoria som realämneRepetitionskurs inför realprovet i historia. Kursen bedömsmed prestationsanteckning (G).HI 21 TVår värld idagObservera att kursen är identisk med SL 21, man kan inte väljabåda.Under kursen behandlas aktuella frågor i dagens värld, därbakgrund och nuläge diskuteras och analyseras. Temaområdenför kursen väljs i samråd med kursdeltagarna, somsedan gruppvis undersöker och presenterar ett valt tema.Deltagande i kursen förutsätter en aktiv bevakning avdagshändelser via massmedia.Centralt innehåll: kritisk analys av olika samhällsfenomen,världsekonomin och dess dagsläge, nationell och internationellekonomi samt deras interaktion, tidningsmedia,bildjournalistik, TV-journalistik, dokumentärfilm, filmoch reklamanalys. Kursen bedöms med en prestationsanteckning(G).HI 22 TProjekt- och fördjupningskursI samråd med skolans studerande och övriga lärare erbjudsen eller flera projekt- och fördjupnings kurser. Dessa kurserkan t.ex. behandla den europeiska integrationen i ettlängre perspektiv, det arabiska Europa, tanke och handlingi det euklidiska Grekland eller temat ”förintelsen somhistoriskt undantag?”. Kursen lägger särskild vikt vid attstuderandena lär sig samarbeta kring ett givet tema. Dettasamarbete kan t.ex. ta sig uttryck genom genomförandeoch dokumentering av en tematisk seminariehelhet, entematisk skrift, en webbsida, en video produktion eller ettresande seminarium. Kursen bedöms med prestationsanteckning(G).

Samhällslära82 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2013–2014 83SAMHÄLLSLÄRASamhällslära i Gymnasiet LärkansläroplanUtöver de nationella obligatoriska och fördjupadekurserna i samhällslära erbjuds en kurs kringaktuella frågor i dagens värld (SL21), en fördjupningskursi nationalekonomi (SL22) som genomförsi samarbete med kurs MAB7 (ekonomiskmatematik) och en repetitionskurs inför studentexamen(SL20), avsedd för studerande som skriverrealprovet i samhällslära.Ämnet har naturliga kopplingar till skolanssärinriktning på media och kommunikation.Ämnet i studentexamenRealprovet i samhällslära ingår i realgrupp 2 (RE,LK, SL, KE, GE, HÄ) och omfattar 10 uppgifter,av vilka 6 skall besvaras. Uppgifterna bygger påinnehållet i de obligatoriska och fördjupade kurserna.Även de tillämpade kurserna stöder ettsamhälleligt tänkande och bidrar till en ökad insyni samhälleliga frågor. Samhällslära som ämnestöder, förutom ett flertal andra realämnen, ävenfärdigheter i modersmålet.BedömningVid bedömningen av de studerandes insikter isamhällslära fästs vikt vid hur väl de behärskarlärokursens sakinnehåll och centrala begrepp ochvid hur väl de kan uttrycka sina kunskaper struktureratoch kritiskt bedöma och tolka samhällsföreteelsersamt verbal, numerisk och grafisk informationi olika form. Dessa färdigheter bedömsi anslutning till kurserna med mångsidiga provuppgiftereller genom andra bedömnings metoder.REKOMMENDERADSTUDIEGÅNGOm den studerande tänkeravlägga realprovet i samhällsläraÅRSKURS 1SL 2, (SL1)(SL 4)(SL 22)OFTÅRSKURS 2(SL 1)(SL 3), (SL 4)(SL 20), (SL21), (SL 22)OFTÅRSKURS 3(SL 1)(SL 3)(SL 20), (SL21), (SL 22)OTSL20 bör om möjligt läsas omedelbartinnan realprovet.Om den studerande inte tänker avläggarealprovet i samhällsläraÅRSKURS 1SL 2OÅRSKURS 2 ELLER 3SL 1OFFÖDJUPADE OCH TILLÄMPADEKURSER ENLIGT:åk 1-2 SL4åk 2-3 SL3, SL21åk 1-3 SL22SL 1OSamhällskunskapUnder kursen orienteras de studerandei politik och samhällssystemmed tonvikt på det finländska samhället,som analyseras med hjälp avbegrepp och teorier i statskunskap,socialpolitik och sociologi. Utvecklingenav samhällets grundstrukturer,makt och inflytande utgörcentrala perspektiv. Kursen bedömsmed vitsord.SL 2OEkonomisk kunskapKursen utgör en introduktion i näringslivetsverksamhetsprinciper. Dengrundar sig på de ekonomiska vetenskaperna.I den behandlas mikro- ochmakroekonomiska frågor ur konsumentens,företagens och staternassynvinkel. De studerande ges en inblicki näringslivet med hjälp av olikatyper av statistik och andra källor.Centralt innehåll: finländarnasnäringsgrenar, den ekonomiska verksamhetenoch företagen, fluktuationeroch rubbningar i det ekonomiskalivet, penningpolitiken och finansmarknaden,den offentliga ekonominoch den ekonomiska politiken,Finland i den internationella handelnoch Finlands ekonomiska framtidsutsikter.Kursen bedöms med vitsord.SL 3 FMedborgarens lagkunskapKursen skall ge de studerandegrundläggande kunskaper om Finlandsrättsordning och lära dematt bevaka sina rättigheter samtatt själva utföra enkla rättshandlingar.Centralt innehåll: grunderna ilagkunskap, medborgarens vanligasterättshandlingar samt straffochprocessrätt. Kursen bedömsmed vitsord.SL 4 FEuropeiskhet ochEuropeiska unionenKursen orienterar de studerande iEuropeiska unionens verksamhetoch i den enskilda medborgarensställning i ett integrerat Europasamt uppmuntrar dem att deltai den aktuella debatten om unionen.Centralt innehåll: den europeiskaidentiteten, påverkan och inflytandeinom Europeiska unionen,Europeiska unionens regionalaverkningar, Europeiska unionensutmaningar samt EU och de globalasystemen. Kursen bedöms medvitsord.

Samhällslära84 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2013–2014 85SL 20 TSamhällslära som realämneRepeterande kurs i statskunskap, nationalekonomi, juridik och Europakunskap.Kursen förbereder för realprovet i samhällslära. Kursen bedömsmed en prestationsanteckning (G).SL 21 TVår värld idagKursen är identisk med HI 21, man kan inte välja båda.Under kursen behandlas aktuella frågor i dagens värld, där bakgrundoch nuläge diskuteras och analyseras. Temaområden för kursen väljs isamråd med kursdeltagarna, som sedan gruppvis undersöker och presenterarett valt tema. Deltagande i kursen förutsätter en aktiv bevakningav dagshändelser via massmedia.Centralt innehåll: kritisk analys av olika samhällsfenomen, världsekonominoch dess dagsläge, nationell och internationell ekonomisamt deras interaktion, tidningsmedia, bildjournalistik, TV-journalistik,dokumentärfilm, film och reklamanalys. Kursen bedöms med enprestationsanteckning (G).SL 22 TSamhällsdebattKursen i samhällsdebatt är en kurs vars syfte är att stimulera de studerandesengagemang och aktiva intresse för aktuella samhällsfrågor.Kursen fullgörs som en aktivitetskurs, där initiativ och planering ankommerpå de studerande. Kursens noggrannare innehåll utvecklas avkursdeltagarna i samarbete. En plan över kursens uppläggning presenterasvid kursinledningen för en handledande lärare. Kursen bedömsmed en prestationsanteckning (G). För godkänd kurs krävs ett aktivtdeltagande i hela kursen.

Hälsokunskap86 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2013–2014 87HÄLSO-KUNSKAPHälsokunskap istudentexamenRealprovet i hälso kunskap ingår irealgrupp 2 (RE, LK, SL, KE, GE,HÄ) med 10 uppgifter av vilka 6besvaras. Uppgifterna bygger påden obligatoriska + de fördjupadekurserna. Några uppgifter kanvara ämnesöverskridande. Närliggandeämnen är t.ex biologi,psykologi och samhällslära.BedömningVid bedömningen betonas destuderandes förmåga att förståoch tillämpa fakta om hälsa ochsjukdom, samt iakttas hur välde kan använda och kombinerainformation ur olika källor. Därtillbedöms deras förmåga att reflekteraöver etiska värderingarom hälsa och sjukdom och attmotivera sitt sätt att sköta sinhälsa samt också deras förmågaatt bedöma samhälleliga beslutom hälsa och sjukdom. Hälsokunskapenkan bedömas genomkursprov, genom arbetsuppgiftersom utförs enskilt eller i grupp,genom föredrag, mindre kartläggningaroch undersökningarsamt på basis av konkreta uppdrag.REKOMMENDERAD STUDIEGÅNGFöljande studiegång rekommenderas vid ett treårigtstudieprogram för de elever som avser attavlägga realprovet i hälsokunskap tredje åretsvårtermin:ÅRSKURS 1HÄ 1HÄ 2ÅRSKURS 2HÄ 3HÄ 22FTÅRSKURS 3HÄ 20, (HÄ 22)TOFHÄ 1OHälsokunskapens grunderKursen HÄ 21kan avläggas när somhelst under gymnasietiden.Den som har för avsikt att avlägga realproveti hälsokunskap före tredje årets vårtermin börkursen HÄ 20 avläggas under åk 2.I den obligatoriska kursen skall de studerande fördjupasig i faktorer som påverkar det fysiska, psykiska och socialavälbefinnandet.genom att bekanta sig med våravanligaste folksjukdomar och smittosamma sjukdomar,risk- och skyddsfaktorer, hälsoskillnader i världen,egenvård av sjukdomar och blessyrer och första hjälpen.I kursen belyses folkhälsan ur ett hälsofrämjandeperspektiv. Hälsoaktualiteter presenteras och de studerandelär sig att kritiskt granska fakta som framställsi medierna. Övriga faktorer som inverkar på hälsa, såsomkost, vila, motion och socialt stöd behandlas meringående i kurs HÄ 2.THÄ 2 FUngdomar, hälsa och vardagslivI kursen fördjupas målsättningarna ikurs HÄ 1, speciellt beträffande ungamänniskors levnadss ätt och hälsovanor.Kulturella, psykologiska ochsamhälleliga fenomen som berör hälsaanalyseras och tolkas. De studerandeplanerar hälsokampanjer och begrundarvärdefrågor i grupparbeten ochdiskussioner som tangerar kursens temaområden:självkännedom, förberedelseför vuxenliv och familjeliv, mentalhälsa, livsglädje och stresshantering,sexualitet och sexuell hälsa, näring ochätstörningar, motion samt tobak, alkoholoch droger.HÄ 3 FHälsa och forskningDe studerande bekantar sig med historiskafaktorer och perspektiv sompåverkar hälsan. De bekantar sig medexisterande forskning och gör ett egetsmåskaligt forskningsarbete inomhälsovården. Genom olika fallbeskrivningarutför de diagnostiskt detektivarbete.Därtill fördjupas innehållet iden obligatoriska kursen beträffandehälsovårdspraxis av olika slag, utbudetpå hälsovårdstjänster och individensställning inom hälso- och sjukvården.Under kursen behandlas dessutom modernafenomen som medikalisering ochteknologins utveckling Kursen byggerpå aktivitet, praktiskt lärande, undersökandemetoder och studiebesökHÄ 20 TRepetitionskursKursen är en förberedelse för studentskrivningarna.Under kursen repeteras innehållet i tidigarekurser. Uppgifter ur realprovet i hälsokunskapgranskas och i kursen ingår essäskrivningsövningar.För att kursen skall bedömas som godkänd(G), bör det preliminära provet i hälsokunskapavläggas med godkänt vitsord.HÄ 21 TStresshantering och mental hälsaKursens syfte är att ge de studerande ökadefärdigheter i stresshantering och kunskap ommental hälsa. Kursen bygger på ett hälsofrämjandeperspektiv och de studerande lär sig attfokusera på sina hälsoresurser. Under kursen gårvi igenom olika metoder som påverkar individenpositivt. Vi sänker stressnivån, strävar efter attfrämja en god självkänsla, bekantar oss blandannat med avslappning, meditation och yoga.Den mentala hälsan behandlas i teori och praktik.Kursen bedöms med prestationsanteckning(G). En förutsättning för en godkänd prestationär ett aktivt deltagande i kursen.HÄ 22 THälsoaktualiteterI kursen analyseras aktuellt hälsomaterial. Nyheterinom vetenskaplig forskning och mediagranskas kritiskt. Moderna trender inom folkhälsoarbetetbehandlas. Under kursen gör elevernaett portfoliearbete. Kursen lämpar sig förde elever som ämnar avlägga hälsokunskap i realproveti studentexamen. Kursen bedöms medprestationsanteckning (G).

88 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2013–2014 89MusikMUSIKMusik i Gymnasiet Lärkans läroplanGymnasiet Lärkan poängterar musiken som ett kreativt, estetiskt ämnedär alla studerande deltar i aktiv musicering. Genom aktivt lyssnande lärsig studerandena sätta in olika musikstilar i ett historiskt och kulturelltperspektiv. Studerandena planerar tillsammans och övar in musikinslagentill skolans fester. Studerandena har också möjlighet att förkovra sig imusikteknologi. I skolans inspelningsstudio kan man öva upp sina färdigheteri digital ljudbehandling samt olika dator baserade verktyg för kreativtljudarbete. Tillsammans med skolans medieinriktning bildar musik -teknologikursen en omfattande helhet i medieteknik.ArbetsmetoderMusikundervisningen lägger tonviktpå betydelsen av estetisk upplevelsegenom musicering i form av sång ochensemblespel. Studerandena utförkreativa uppgifter tillsammans föratt kollektivt skapa musik. Förarbetetinnebär utvecklande av speltekniskasamt ljudtekniska färdigheter.Musikaliska begrepp och stilistiskaidiom tas upp i klingande musikaliskasamman hang. Studerandena reflekteraröver sina egna musikaliskapreferenser i ett skriftligt arbete.Andra arbetsmetoder som användsär förberedande och genomförandeav musikaliska fram trädanden samtpresentationer av grupparbeten.REKOMMENDERADSTUDIEGÅNGÅRSKURS 1MU 1MU 5ÅRSKURS 2MU 2MU 3, MU 4MU 21OFTOFÅRSKURS 3MU 21TBedömningMusikundervisningen skall samtidigt erbjuda flera sätt att utveckla de studerandes musikaliskatalang och musikaliska kunnande. Varje studerande skall fördjupa sina musikaliskafärdigheter både självständigt och i grupp. Dessa särdrag i musik undervisningen förutsätteren kontinuerlig och allsidig bedömning, som styr och preciserar inlärningsprocessen.Bedömningen skall på ett positivt sätt bidra till de studerandes musikaliska förkovran ochfördjupa deras förhållande till musiken. Bedömningen skall vara inriktad på hela den musikaliskaprocessen och på att de mål som uppställts för studierna nås. Vid bedömningenbör man ta hänsyn till den studerandes utgångsläge, och se till att hans eller hennes kunnandekan komma till uttryck på vilket delområde som helst inom musiken. Den studerandessjälvvärdering utgör en väsentlig del av bedömningen. Det som skall bedömas är destuderandes musikaliska verksamhet i skolan, inte deras allmänna musikalitet.MU 1 OMusiken och jagDe studerande skall finna sitt eget sätt att verkapå musikens område. De skall via sitt förhållandetill musiken reflektera över musikens betydelse förmänniskan och växelverkan människor emellan.De skall undersöka sina möjligheter att göra ochtolka musik, att lyssna på musik och att utnyttjakulturella tjänster. Under kursen skall de studerandebekanta sig med varandras musikintressenoch med det lokala musiklivet. De studerandeskall utveckla sin röstbehandling och sin spelförmågasom uttrycksmedel för musik. Under kursenfördjupas deras kännedom om musikaliska grundbegreppgenom praktisk musicering. De studerandeskall lära sig att iaktta ljudmiljön och sättasig in i hörselvård. Bedömningen baserar sig påden studerandes aktivitet under kursen, den studerandesförmåga att anpassa sig till att musicerai grupp, att utveckla sina egna kunskaper och färdigheteri sång, spelteknik och musiklära, samt påmusikkännedom och på eventuella prov.MU 2 OEtt flerstämmigt FinlandDe studerande skall lära känna denfinländska musiken och stärka sinkulturella identitet. De skall undersökaolika musikkulturer i Finland ochäven deras subkulturer samt lära sigatt förstå deras bakgrundsfaktorer,utveckling och väsentliga drag. Underkursen granskas den europeiskakonstmusikens inflytande på den finländskamusikkulturen. Stoffet börföreträda olika musikarter: populärmusik,konstmusik och folkmusik.Bedömningen baserar sig på den studerandesaktivitet under kursen, denstuderandes förmåga att anpassasig till att musicera i grupp, förmågaatt utveckla sina egna kunskaper ochfärdig heter i sång och spelteknik samtpå musikkännedom och på eventuellaprov.

Musik90 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2013–2014 91MU 3 FFritt fram för musikDe studerande skall stifta bekantskap med främmande genrer och musikkultureroch förstå musikens kulturbundenhet. De skall studera likheter och olikheteri musikalisk praxis hos olika musikkulturer och lära sig att förstå hur varjekultur själv definierar sin musikuppfattning. Under kursen skall studerandenasätta sig djupare in i några musikstilar eller musikkulturer. De skall utvecklasina egna musikaliska färdigheter och sin förmåga att skaffa sig kunskaper. Bedömningenbaserar sig på den studerandes aktivitet under kursen, den studerandesförmåga att anpassa sig till att musicera i grupp och att kunna delta iunison eller flerstämmig sång samt ensemblespel och på eventuella prov.MU 4 FMusikens budskap och maktDe studerande skall bli förtrogna med hur musiken utnyttjas och med dessmöjligheter att påverka inom olika konstformer och media. De studerandeskall sätta sig in i musikens andel till exempel i filmer, teater, massmedier ochInternet samt undersöka hur musiken samverkar med text, bild och rörelse. Iinnehållsanalysen och arbetssätten betonas mångsidighet. Musikens förmågaatt påverka undersöks genom analys av existerande material och av musik somde studerande själva åstadkommit. Den studerandes aktivitet och resultatetav den studerandes arbete självutvärderas och bedöms. Bedömningen baserarsig även på eventuella prov.MU 5 FEtt musikaliskt projektKursens mål är att de studerande skall lära sig att i grupp eller självständigtplanera och genomföra ett helt musikaliskt projekt, i vilket de utnyttjar dekunskaper och färdigheter som de förvärvat sig. Det kan vara fråga om t.ex. enmindre konsert, ett program för en fest i skolan, en inspelning eller ett tvärkonstnärligtprojekt. Den studerandes aktivitet under kursen utgör grunden förbedömningen.MU 21 TMusikteknologiKursen presenterar de verktyg som dagensmusikteknologi erbjuder. Studerandena jobbarmed midi-protokollet, syntetisatorer ochsequenser samt lär sig hur man med olika effekterkan inverka på ljudets klangfärg. Kursenklargör de vanligaste begreppen sombehövs för självständigt arbete inom datorbaseradbehandling av ljud. Banbrytandesound och producenter inom popmusikenpresenteras. Bedömningen baserar sig påhur bra den studerand e tagit till sig användandetav musik teknologi, såväl krea-tivtsom rent tekniskt. Kursens slutarbete självutvärderasoch bedöms.MU 22 TAktiv musikKursens mål är att samla studerandemed musikintresse för att målmedvetetöva in program för bl.a.jul- och vårfest och att tillsammansplanera motiverade programhelheter.Kursen inleds med gemensamplanering. Sånger arrangeras,stämmor övas in och eventuella solisterväljs. Bandackompanjemanginövas. Övningarna kan också läggasin utanför schemat. För fullgjordkurs (G) krävs medverkan i treav skolans musikevenemang (julochvårfester).

92 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2013–2014 93BILDKONSTBildkonsten i Gymnasiet LärkansläroplanI ämnet bildkonst finns ett antal färdighetskurser,som skall ge den studeranderedskap att utveckla sitt konstnärligauttryck. Vi vill ge eleverna möjlighetatt lära sig fotografering för att kunnauttrycka sig i olika sammanhang, såväljournalistiska som konstnärliga. Vi erbjudereleverna en möjlighet att fördjupasig i keramik för att kunna formge ochuttrycka sig genom ett tredimensionelltmedium. Utöver det skapande arbeteterbjuder vi en möjlighet att se, diskuteraoch analysera nutidskonst i sambandmed aktuella utställningar.BedömningBedömningen i bildkonst skall vara långsiktigoch interaktiv. Den skall informerade studerande om deras framstegoch sporra dem att uttrycka sig djärvtmed tilltro till sin egen konstnärliga förmåga.Undervisningen i bildkonst skallutveckla de studerandes förmåga att bedömasig själva. Bedömningen skall gällaarbetsprocesser och -resultat, innehållsliga,konstnärliga och tekniska färdighetersamt förmågan att tillämpa teoretiskkunskap i den egna framställningen.Vid kursbedömningen beaktas visuellaoch skriftliga individuella uppgifter ochgrupparbeten, skisser, självständiga uppgifteroch allmän aktivitet.De obligatoriska och fördjupadenationella kurserna bedöms medvitsord, medan de tillämpade kursernabedöms med prestationsanteckning(godkänd / G).Gymnasiediplom i bildkonstLärkan erbjuder dig möjlighet attavlägga gymnasiediplom i bildkonst.Se anvisningar i samband med diplomkursen,KO26.REKOMMENDERADSTUDIEGÅNGÅRSKURS 1KO 1KO 21, KO 23OÅRSKURS 2KO 2KO 4, KO 5KO 21OFTÅRSKURS 3KO 24, KO 26TTKO 1 OJag, bilden och kulturenCentralt innehåll: konstens väsen, bildensmakt och bilder av makten i kulturen, konstensom tolk för kulturen, det egna konstnärligauttrycket, olika medel för att bygga upp enbild, bildtolkning och bildanalys visuellt ochverbalt samt introduktion i olika sätt att analyserakonst. Arbetsmetoder kan vara föreläsningaroch demonstrationer, själv ständigt arbete,utställnings besök och exkursioner samtsammanställning av en arbets dagbok.Bedömningen grundar sig på aktivitet, flitoch intresse. Dessutom görs en bedömning avportfolio, arbetsdagbok, skisser och färdigaarbeten.KO 3 FMedierna ochbildernas budskapMotsvarar kurs MOK 20Centralt innehåll: bilden imedierna, grafisk planering,iakttagelse av kulturen ochkritisk analys av idéinnehålleti mediala bilder, fotografietsroll i medierna, film ochvideo samt det visuellas rolli utformningen av produkteroch varumärken. Arbetsmetoderkan vara föreläsningar,diskussioner och analyser,exkursioner samt studerandesegna projektarbeten.Bedömningen grundar sigpå aktivitet, flit, intresse ochpå godkända projektarbeten.KO 4 FFrån bildkonst tillegna bilderBildkonstKO 2 OMiljö, plats och rumCentralt innehåll: tolkning ochanalys av konst i bild och ord,uttryck för kulturella betydelseroch uppfattningar ibildkonsten under olika tidsperioder,utveckling och skisseringav motiv som en del avden konstnärliga processen,bildens innehåll och formsom uttryck för konstnärenoch kulturen. Arbetsmetoderkan vara föreläsningar ochexkursioner, självständiga studieroch projektarbeten.Bedömningen grundar sigpå prov alternativt på godkäntprojektarbete.Centralt innehåll: rummet som begrepp, grundbegreppeninom arkitektur och formgivning, föremåloch konstverk som materiella, andliga ochestetiska yttringar av respektive tids kulturhistoria,arkitektur och formgivning ur miljöns ochnäringslivets synvinklar, modeller, reliefer, miniatyreroch experiment med olika material. Arbetsmetoderkan vara föreläsningar och demonstrationer,självständigt arbete, utställ nings besökoch exkursioner samt samman ställning av enarbetsdagbok.Bedömningen grundar sig på aktivitet, flit ochintresse. Dessutom görs en bedömning av portfolio,arbetsdagbok, skisser och färdiga arbeten.KO 5 FVerkstad församtidskonstCentralt innehåll: samtidskonstensväsen, samtidskonst ochväxelverkan mellan kulturerna,visuella subkulturer, tvärkonstnärligaprojekt i och utanför skolan,en egen produktion samtvisuella yrken i samhället ochorganisationer inom konstbranschen.Arbetsmetoder kan varaföreläsningar, exkursioner ochsjälvständiga projektarbeten.Bedömningen grundar sig påaktivt deltagande, förmåga attkritiskt och analytiskt granskasamtidskonst, den studerandeseget projekt och processbeskrivning.

Bildkonst94 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2013–2014 95KO 21 TKeramikCentralt innehåll: grundläggande teori om framställning av keramiska produkter, ommaterialet och om dekorering av produkter. Finländska formgivare och deras arbetenintroduceras. Den studerande utför ett självständigt arbete och sammanställer enarbets dagbok.Arbetsmetoder kan vara föreläsningar och demonstrationer, självständigt arbeteoch studiebesök.Bedömningen grundar sig på aktivitet, flit och intresse under kursen, förmåga attkritiskt granska sin egen arbetsprocess och resultatet av densamma och att kunnaomsätta teori i praktiken. Kursen bedöms med prestationsanteckning (G).KO 23 TGrunderna idigitalfotograferingCentralt innehåll: genomgång av digitalkameransfunktioner, grundernai fotografering, analys av bildensform. Grunderna i bildhanteringgenom användning av programmetPhotoshop.Arbetsmetoder: föreläsningar,demonstrationer, fotograferingsexkursioner,diskussioner och analysav bilder.Bedömningen grundar sig påaktivitet, flit och intresse underkursen, förmåga att kritiskt granskasin egen arbetsprocess ochresultatet av densamma och attkunna omsätta teori i praktiken.Kursen bedöms med prestationsanteckning(G).KO 24 TForsättningskurs idigitalfotograferingFörkunskap: Du bör ha avlagt KO23 eller varaväl förtrogen med kamerans funktioner, hakun skaper om bildkomposition och behärskagrunderna i Photoshop (curves, levels, layers,masks).Centralt innehåll: Färgrymder, bitdjup,RGB, CMYK, LAB, resolution, digitalbildensuppbyggnad. Fotografering, grunderna iblixtanvändning, belysning, ljusmätning. Vifördjupar oss i Photoshop, bl.a. HDR (HighDynamic Range), panorama, blending modes,avancerad bildretuchering, skärpningoch jobbar med RAW-filformat.Arbetsmetoder: demonstrationer, fotoexkursioner,utställningsbesök och självständigtarbete.Kursen bedöms med prestationsanteckning(G).KO 26 TGymnasiediplom i bildkonstDu kan välja att avlägga ett gymnasiediplom i bildkonst för att visaditt särskilda intresse och kunnande. Diplomet bifogas till ditt studentexamensbetyg.Utbildnings styrelsen presenterar årligen uppgiftervarav du väljer en, utför den själv ständigt under bildlärarensöversyn. Under kursen för du en inlärningsdagbok (portfolio), där dubeskriver, reflekterar över och analyserar din arbetsprocess, faktorersom påverkat både processen och den färdiga produkten. Du deltarockså i ett prov där du visar att du kan sätta in ditt arbete i ett vidaresammanhang (”kontext”), visar din kännedom om konstens olika uttrycksamt om de bakgrundsuppgifter du inhämtat för genomförandetav din uppgift. Du bör ha avlagt minst fyra kurser i bild innan diplomkursen.Rekommenderade kurser: KO1: Jag, bilden och kulturen, KO2: Miljö,plats och rum, KO5: Verkstad för samtidskonst, samt en kurs som stöderett speciellt uttryck inom bildkonsten, till exempel fotografering,film eller keramik.

96Gymnastik| Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2013–2014 97GYMNASTIKBedömningVid bedömningen av kurserna i gymnastikbeaktas de studerandes aktivitet,ansvars fullhet och inställning samtderas färdigheter, kunskaper och funktionsförmåga.Den fullföljda lärokurseni gymnastik bedöms normalt med ettvitsord. Om den studerande begär detantecknas dock endast en fullgjord prestationför gymnastik.Rekommenderad studiegångKurserna i gymnastik kan väljas antingeni en normal position med alla timmarinom en period, eller i en spridd position,så att kursen pågår en hel termin (höst /vår) med 2 t /vecka.REKOMMENDERADSTUDIEGÅNGÅRSKURS 1GY 1GY 3, GY 5GY 22ÅRSKURS 2GY 2GY 3, GY 4, GY 5GY 22ÅRSKURS 3GY 5GY 23FOFTTOFTGY 3 FStimulerande motionSyftet med kursen är att hjälpa de studerande attorka och att öka vakenheten i studierna genomavslappnande och stimulerande erfarenheter avidrott. Kursen kan bestå av en eller flera motionsformer.Läraren preciserar kursinnehållet tillsammansmed gruppen. Kursen bedöms med prestationsanteckning(G).GY 4 FMotion tillsammansSyftet med kursen är att främja de studerandesgemensamma motionsintresse. I arbetssättenbetonas samverkan i grupp. Kursinnehållet kanbestå av gamla danser eller någon annan motionsformsom idkas tillsammans. Kursen bedömsmed prestationsanteckning (G).GY 1 OFärdighet och konditionCentralt innehåll: uppövning, testningoch bedömning av den fysiska konditionen,muskelvård och avslappning,bollspel, klubbspel och racketspel,gymnastik, dans, vinter idrott, simningoch livräddning, friidrott samtorientering och motion. Kursen bedömsmed vitsord.GY 2 OTräning ensam och tillsammansmed andraCentralt innehåll: träning av den fysiska konditionen,muskelvård och avslappning, bollspel,klubbspel och racketspel, gymnastik, dans,vinteridrott, konditionssimning och vattenmotion,konditionsidrott samt någon ny idrottsgreneller motionsform. Konditionstest. Kursenbedöms med vitsord.GY 5 FMotionsidrottSyftet med kursen är att effektivera regelbundenmotion, att höja och iaktta konditionen ochatt inse betydelsen av att ständigt röra på sig.De studerande gör upp ett personligt motionsprogramsom genomförs både självständigt ochi grupp. Läraren preciserar kursinnehållet tillsammansmed gruppen. Kursen bedöms medprestationsanteckning (G).

98 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2013–2014 99GY 21 TMotionsprojektKursdeltagarna genomför ett motionsprojekt genom att delta i ettpå förhand valt nationellt eller internationellt motionsevenemang.Under kursen vägleds och förbereds deltagarna fysiskt och psykisktför projektet. Alla kursdeltagare får personliga träningsprogramsom genomförs både självständigt och i grupp. Kursen kan medförasmå kostnader i form av deltagaravgifter. Kursen bedöms med prestationsanteckning(G).Kursen erbjuds inte läsåret 2013-14.GY 22 TFysisk träning i gruppSyftet med kursen är att på egen nivå men tillsammans med de övrigakursdeltagarna idka fysisk träning, såväl aerob som anaerob. Medhjälp av bl a pulsmätaren får kursdeltagarna en insikt i hur man kanvariera sin fysiska träning, så att den bäst tjänar det personliga målet.Träningen kan bestå av t ex jogging, cykling/spinning, simning, skidning,cirkelträning, styrketräning, orientering m.m., dock inte bollspel.Läraren preciserar kursinnehållet tillsammans med gruppen.Kursen kan medföra små utgifter beroende på kursinnehållet. Kursenbedöms med prestationsanteckning (G).GY 23 TAbi jumppaSyftet med kursen är att erbjuda avslappning och att minska stresseni form av jumppa tillsammans för abiturienterna under det annarsså teoretiska abi-året. Läraren preciserar kursinnehållet tillsammansmed gruppen. Kursen kan medföra små utgifter beroende på kursinnehållet.Kursen bedöms med prestationsanteckning (G).STUDIEHANDLEDNINGBedömningKurserna i studiehandledning bedöms med prestationsanteckning. På avgångsbetygetfrån gymnasiet bedöms studiehandledningen med en anteckning om fullgjord prestation.Grupphandledartimmarna utgör också en del av studiehandledningen.SH 1 OUtbildning, arbete och framtidDen obligatoriska kursen i studiehandledningfördelas på samtliga årskurser. Centralt innehåll:studiernas uppbyggnad och utvecklandetav studiefärdigheter, självkänne dom, förtrogenhetmed egna handlingsmönster och starka sidor,arbetslivs kunskap, student examen, yrkesinriktningoch fortsatta studier, ansöknings procedurerför fortsatta studier och övergången till arbetslivet.Bedömningen baserar sig på aktivt deltagandeoch på utförda uppgifter. Kursen bedöms medprestationsanteckning.SH 2 FStudier, arbetsliv och yrkesvalI kursen ingår avsnitt om självkännedom ocholika intressetest, karriärplanering, CV och arbetsansökan,studiesociala förmåner, olika studieinriktningar,arbetskraftsbyråns utbud avutbildnings- och yrkesvägledningstjänster ochungdoms arbetsförmedling och nätet som hjälpmedelvid studieorientering. Studerandena besökerstudiemässor och informa tions tillfällen somuniversitet och högskolor anordnar. Alla sammanställeren egen portfölj.Bedömningen baserar sig på graden av deltagandeoch på en individuell portfölj. Kursen bedömsmed prestationsanteckning.SH 21 TTutorkursKursen fokuserar på gruppdynamik, ledarskapoch handledning. Kursdeltagarna informeraroch handleder nya studerande: planerarmottagandet av dem, presenterar skolkulturoch rutiner, hjälper i kursval och planerar eneventuell lägerskola. Tutorerna lämnar in entutordagbok efter avslutad kurs.Kursen bedöms med prestationsanteckning(G). Endast en godkänd kurs kan beaktassom kursprestation.SH 22 TKurs för studerande med läs- ochskrivsvårigheterI kursen ingår avsnitt om begreppet dyslexi, olikainlärningsstilar, koncentration och planering,inlärningstips, lästeknik, läsdagbok, skrivregler,anteckningar och mind mapping, datorn somhjälpmedel och om essäsvar. Testning utförsoch den studerandes egna texter på olika språkutgör grunden för individuell handledning. Arbetssättetär processinriktat och enskild handledningär en väsentlig del av kursen.Kursen bedöms med prestationsanteckning(G). Bedömningen baserar sig på arbetsprestationernaunder kursens gång.

100 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2013–2014 101MOKMEDIA OCHKOMMUNIKATIONProgrammet i media ochkommunikationKursprogrammet i media och kommunikationär ett inom Lärkan utvecklat program,som utgör en särinriktning i vår skola. Kursernai media lär dig analyser och förstå hurolika medietexter som reklam, nyheter ochfilm är uppbyggda och hur de fungerar (medialäskunnighet). Du lär dig också att skapabättre presentationer med olikaprogram, publicera grafiskt materialoch fördjupa dig i filmskapandet(media skrivkunnighet).Genom att lägga tyngdpunktenpå omsättningen av de nya mediakunskapernaoch -verktygen ipraktiken, ger kurserna deltagarnafärdigheter de kommer attha nytta av på många olika livsområden,både under studier ochi arbetslivet.Gymnasiediplomet i mediaSkolan erbjuder möjlighet att avlägga ettnationellt gymnasiediplom i media. För attavlägga diplomet bör den studerande ha klaratav grundkursen MOK20 eller KO3 ochytterligare tre mediekurser. Kursersom kan ingå i denna helhet är allakurser i media och kommunikationoch kurser i andra läroämnen meden medieförankring. Själva slutarbetetför diplomet görs i samband medkurs MOK30.BEROENDE PÅ GYMNSIEDIPLOMETS INRIKTNINGREKOMMENDERAS FÖLJANDE KURSERFILM & VIDEOMOK 21, MOK 22, MOK 23 OCH MOK 25MULTIMEDIAMOK 26, MOK 27 OCH MOK 28JOURNALISTIKMO 23, MO 24, MOK 28, KO 23Angränsande kurserInom flera andra läroämnen finnskurser som stöder inriktningen påmedia och kommuni kation. Bl.a.ingår inriktningen på journalistik imodersmålsämnet. Vi rekommen derar att studerande som intresserar sigför media bekantar sig med dessa kurser och väljer dem i lämplig anslutningtill medieprogrammet: MO2, MO23, MO24, KO3, KO23, KO24, MU4,MU21, HI21/SL21, SL22.BedömningSamtliga kurser i medieprogrammet bedöms med prestationsanteckning (G).StudiegångOm du ämnar avlägga flera mediekurser rekommenderas att du tar MOK20och MOK21 i åk1.MOK 20 TMedievärldenGrundkurs i media och kommunikation. I kursen ingår grunderna i kommunikationsteorimed tyngdpunkten på masskommunikation: mediehistoria,-analys och -kritik. Särskild vikt läggs vid bildspråksanalys: Vi ser, diskuteraroch analyserar olika medietexter: filmer, musikvideor, nyheter, reklamer ochgranskar innehåll, bildspråk, ljudsättning, text, mm. för att komma underfundmed hur medietexter är producerade, vad de innehåller och varför defascinerar oss.MOK 21 TAtt göra film 1: Grundkurs i videoFörkunskap: MOK 20/KO 3En kurs i VIDEOARBETE som ger möjlighet att själv göra videofilm, att i smågrupper skriva manus, öva kamerateknik och editering. Genom praktiska övningarlär vi oss konstruera egna medietexter.

102 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2013–2014 103MOKMOK 22 TFrån ord till bildFörkunskap: MOK 20 eller KO 3, MOK 21Att lära sig skriva filmmanuskript. Grunderna i berättarteknik, dramaturgi ochmanus skrivning. Praktiska övningar. Manusskrivning i grupper.Erbjuds inte läsåret 2013-14MOK 23 TAtt göra film 2:Fördjupningskurs i videoFörkunskap: MOK 20/KO 3, MOK 21, MOK 22Kursen är en fördjupningskurs i videofilmning. Den innehåller manusövningar,inspelnings planering, filmning av egna kortfilmer samt redigeringsteknik. Kursenär inriktad på att utveckla studerandenas kreativitet, initiativ och skicklighet.Tyngdpunkten ligger på det praktiska arbetet.MOK 25 TFilmkunskapAlla filmer gestaltar audiovisuella ”verkligheter”, fiktiva, dokumentära,animerade. Uttryckta på filmens språk förmedlar de livsuppfattningar, värdenoch värderingar. Är filmspråket lika i olika kulturer? Hur har filmspråketutvecklats? Vilka värden återspeglar filmerna? Vi ser filmer från olika tider,olika länder och olika världsdelar, diskuterar deras innehåll, form och struktur.MOK 26 TGrundläggande datakunskapKursen är en praktiskt orienterad kurs i att använda dator, lära sig användagrundläggande dataprogram och se de möjligheter datorn ger som ett moderntredskap för arbete och i sökandet efter information. Användning av olikaprogram såsom textbehandling, tabellkalkylering, e-post med mera. Informationssökningpå internet.MOK 27 TFördjupad datakunskapFörkunskap: MOK 26Kursen är en fördjupningskurs inom informationsteknik.I kursen behandlas databashantering med programmetAccess och fördjupad kalkylering med Excel. I databasdelenfår deltagarna en inblick i teorin om relationsdatabaser.Vi skapar och kopplar ihop tabeller, uppgör formulär ochfrågor samt skapar rapporter för datapresentation. Vianvänder bland annat en elevdatabas som pedagogisktverktyg. I kalkyleringsdelen koncentrerar vi oss på följandeområden: effektiv kalkylbladshantering och formatering,fördjupad formelanvändning (fast och relativ cellreferens),Excels statistikegenskaper och funktioner, användning avmallar. - En strävan med kursen är att ge färdigheter attavlägga europeiskt datakörkort (ECDL).Kursen erbjuds inte läsåret 2013-14.MOK 29 TProjektkurs i mediaMOK 28 Tgrafisk designFörkunskap: MOK 26Kursen är en fördjupningskursi publikation och presentation.Kursen lär teori kring layoutoch omsätter de teoretiskakunskaperna i praktiken. Kurseninnefattar bildbehandling,grafik och ombrytning avtext samt användande av ettprofessionellt ombrytningsprogram.Målet är att kunnaproducera arbeten där text,bild, grafik och färger kan kombinerasså att layouten stöderinnehåll och avsikt.Förkunskap: MOK 20/KO 3Denna kurs siktar på en slutprodukt i form av en utställning, en tematisk videoproduktion, enpublikationsserie eller dylikt. Kursen genomförs i samarbete med övriga skolor och den pågårunder flera perioder. Närmare detaljer om hur kursen utformas ges inför kommande läsår.MOK 30 TDiplomkursSlutkurs för studerande som avlägger det nationella gymnasiediplomet i media.Kursen består av två delar: inlärningsdagbok samt slutarbete. Inlärningsdagboken består aven mediesjälvbiografi, en dagbok förd under de tidigare avlagda mediekurserna samt eventuellaprovarbeten som gjorts under dessa kurser. Slutarbetet består av en medieproduktsom den studerande självständigt planerat och gjort. Slutarbetet innehåller en skriftlig del ivilken den studerande reflekterar över sitt eget arbete och dess förhållande till medievärlden.

104 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2013–2014 105SAMHÄLLSENGAGEMANGKursprogrammet Samhällsengagemang utgörsav tillämpade kurser som kan fullgöras genompersonlig aktivitet. Kurserna bedöms intemed vitsord, utan den studerande får en prestationsanteckningoch ett särskilt intyg överden utförda insatsen, vilket bifogas avgångsbetygetfrån gymnasiet.ST 21 TVÅRT SAMHÄLLEDen studerande kan få en kurs till godo genomatt på egen tid och utan lön arbeta (cirka 40timmar) för någon av skolan godkänd medborgarorganisation,ett sjukhus, ett åldringshemeller dylikt. Den studerande bör också allmäntbekanta sig med organisationens verksamhet.Den studerande kan själv planera uppläggningenav kursen, varefter kursprogrammetgodkänns av en handledande lärare. Kursenföljs upp med dokumentation från arbetsplatsenoch en muntlig eller skriftlig rapport somavges i skolan. En förtjänstfull rapport på ettfrämmande språk kan bedömas som en delprestationi detta språk.ST 22 TELEVKÅRSVERKSAMHETDenna kurs är en funktionärskurs, som fullgörsgenom deltagande i elevkårens verksamhet påcentrala ansvarsposter. Genom detta engagemangfår den studerande värdefulla erfarenheterav förenings- och organisationsarbete. Somhandledare fungerar elevkurator eller rektor.ST 23 TELEVFORUMElevforum är ett debatt- och remissforum somrepresenterar skolans elevkår. Till elevforumväljs två representanter för varje basgrupp.Medlemmarna i elevforum fungerar som kontaktpersoneri sin respektive basgrupp ochansvarar för information mellan gruppen ochelevforum. I basgruppen fungerar elevforumsrepresentanter som gruppordförande resp.viceordförande och bistår grupphandledareni frågor som gäller gruppen. För en godkändkursprestation krävs ett deltagande i elevforumunder två och ett halvt läsår.ST 24 TVÅR SKOLADen studerande kan vid läsårets början anmälasig för tjänstgöring och ansvarar antingenför biblioteket, för arrangemang före och eftertillställningar i skolan eller för skolans dataochAV-utrustning. Efter cirka 50 timmars effektivtjänstgöring kan den studerande räknasig denna kurs till godo. Om en elev fullgjortolika ansvarsuppgifter i tillräcklig omfattningenligt kursens krav, kan två skilda kursprestationergodkännas.ST 25 TVÅR SKOLA 2Kurs för tilläggsprestationer inom ramen förskolans verksamhet, omfattningen enligt ST24.TSP 21 TKurs i teckenspråkTeckenspråket är de dövas förstaspråk. Det är ett språk bland andraspråk – det uppfyller alla kriteriersom ställs på ett språk. Teckenspråketbestår av tecken, mimik,mun- och kroppsrörelser och har sinegen grammatik, som ofta avvikerfrån språkreglerna i svenska. Centraltkursinnehåll är teckenspråketsuppbyggnad, handformer, enskildatecken och deras variationer, inlevelse-och pantomimövningar, ickemanuellafaktorer, grammatik, egenproduktion, förståelseövningar,dövsamfundet, dövas historia ochkultur. Kursen bedöms med en prestationsanteckning(G).TRF 21 TKurs i trafikkunskapKursen i trafikkunskap utgör teoridelenvid avläggandet av körkortoch innehåller de avsnitt som ingår ibilskolornas teoretiska trafikundervisning.Centralt innehåll: att varaförare i trafiken, att köra i olika trafiksituationer,självständig körningoch körning i svåra förhållanden.Kursen verkställs inom ramen för enbilskolas verksamhet och bedömsmed prestations anteckning (G).KUL 21 TKulturkursSpecialkurserFRISTÅENDE KURSERKulturkursen är en portföljkurs. Du kan ta ett till två läsår pådig att avlägga kursen. Du kan också avlägga flera kurser omdu så vill. Så här gör du: Välj ett tema eller ett ämne. Sätt rubrikoch gör upp en preliminär disposition och tidsplan för ditt arbete.Lämna in ditt förslag till den handledare du valt och vidtalat.På ett lärarmöte presenteras ditt förslag för kollegiet.Vi diskuterar och godkänner (eller förkastar) det. Vi fastslårtidsplanen och bekräftar din handledare och språkgranskare.Ditt tema kan i princip vara hur enkelt eller hur exotisktsom helst. Matkultur, kläder, kroppskultur (dans, sport av allaslag), lekar, spel och religiösa eller profana ritualer. All slagsmusik: folk, jazz, pop. Konst, keramik, serier och levande bilder,video, film. Jord- och skogsbruk, agrikultur. Folklig läkekonstoch kemi, fysik, astronomi. Sådant som existerar nu och sådantsom funnits tidigare. Ditt arbetssätt skall vara undersökandeoch/eller jämförande. Ett referat av händelser och företeelserär i sig inte nog. Du måste ställa frågorna Varför? Hurså? Vad beror det på? Hur har det blivit så? Vad kan det ledatill? Du skall alltid försöka placera in händelser och företeelseri deras kontext, dvs i deras historiska, kulturella och socialasammanhang.Ditt arbete eller din forskning kan presenteras både somdans, gymnastik, musik, keramik, mat, dryck, bild, film ellerannat visuellt eller njutbart. Men det måste alltid åtföljas aven skriftlig del i vilken du redogör för det du undersökt och detdu kommit till. Den skriftliga delen kommer att språkgranskas.För arbeten som presenteras på främmande språk kan du räknamed extra plus i det språketDitt arbete bedöms av din handledare, din språkgranskareoch ev. annan vidtalad lärare eller utomstående sakkunnig.Kursen bedöms med en prestationsanteckning (G). En kursprestationkan noteras endast för en godkänd kurs.

106 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2013–2014KURSUTBUD 13/14Layout MaoDesignTryck ScanseriUpplaga 700 exemplar© Gymnasiet Lärkan 2013

Le Choix (Valet) beskriver på ett övertygande sätt de svårautmaningar många ungdomar idag står inför. Bredden påutbudet är enorm samtidigt som den egna osäkerheten kringframtiden ofta är påfallande stor.I Le Choix nöjer sig de många författarna inte med attpresentera läroämnenas bredd och djup utan vill också visapå existerande strukturer och kombinationsmöjligheter,bland annat genom de sammanställningar som kallas”Rekommenderad studiegång”.Författarna är även öppna för samtal kring innehållet,inte minst vilka kapitel det kan löna sig att fördjupa sig i förden enskilda läsaren.”SÄLLAN HAR FRAMTIDEN BESKRIVITS SÅ KONKRET”T. Arot, Astrofuture”ÅRETS FAKTABOK I LÄRKAN”Krit Iker, FlinganWWW.LARKAN.EDU.HEL.FI