ekogrisarnas hälsa – hur står det till? - Ekologiska Lantbrukarna

foto: andré maslennikovEkogrisarnas hälsa – hur står det till?Tråkig medial uppmärksamhet på ekogrisarna – här berättar vi vad den handlar om.Dåliga leder, ökande mängdlunginflammationer och stor parasitförekomsthos ekogrisarna är tyvärrvad som går att utläsa av registreradeskador från slakten. Dessvärreanvänds detta i viss debatt föratt slå ner på ekologisk grisuppfödningistället för att fundera över vilkaförändringar som behöver göras.Dessbättre har Svenska Djurhälsovårdenbörjat intressera sig förekogrisarnas hälsa på ett mycket positivtoch konkret sätt.– Man blir ju så glad av att se deekologiska grisarna i deras miljö, sådärför känns det också viktigt att tareda på vad som behöver ändras, sägerEva Heldmer som är svinhälsoveterinärpå SvDHV och den somhåller i trådarna när man nu söktforskningsmedel från Jordbruksverketför att kunna gå till botten medekogrisarnas ledproblem i tre olikaforskningsprojekt.Unik koll i SverigeEva Heldmer berättar att vi i Sverigehar en unik koll på hur lantbruketsdjur mår genom den rapporteringsom görs av besiktningsveterinärernapå alla större slakterier. Ekogrisarnahar man på det här sättet kunnatfölja och jämföra med de konventionelltuppfödda sedan 1997.Ledskadorna har alltid legat 3–6gånger högre hos de ekologiskaslaktgrisarna vilket innebär att 4–9 %av dem får problem.I KRAV-grisuppfödningens barndomarbetade man enligt hypotesenatt detta var en följd av rödsjukebakteriersom grisar som får böka i jordoundvikligen kommer i kontaktmed. Ekokött bedrev mycket informationunder några år och lyckadesfå de flesta besättningar att börjavaccinera mot rödsjuka. Med antaletinflammerade leder i slaktbesiktningenhar fortsatt att ligga på sammanivå som före vaccinationskampanjen.OsteochondrosDärför har nu Eva Heldmer ochhennes kollega Stina Ekman påInstitutionen för biomedicin påSLU genomfört ett projekt där mangjort noggranna undersökningar avleder som besiktningsveterinärernakasserat i slakten. Det visade sig attendast 10 % av de inflammerade ledernahade bakterieinfektion somgrund, och av dessa infektioner var18 | ekologiskt lantbruk 4/2010

det bara ca en femtedel som var rödsjuka.Övriga leder visade prov påolika grader av osteochondros, dvssprickbildningar i det brosk somskyddar benen i leder. När brosketspricker kan oskyddat ben utsättasför direkt nötning vilket är mycketsmärtsamt. Det är att jämföra medde smärtor vi människor upplevervid t ex diskbråck och artros.– Jag har besökt rätt många gårdarför att se hur grisarna ser ut medande fortfarande lever, berättar Eva.Producenterna är väldigt måna omsina djur men de har inte lärt sig attse hur ledproblem ser ut. De förväntarsig en hälta, men ofta är skadornadubbelsidiga och då uppstår intenågon typisk linkande gångart.Istället kan man se att djur med problemär stela när de reser sig och oftalite krumma i ryggen.Fel gris i rätt miljöOsteochondros har en ganska höggenetisk faktor, och sedan är det utfodring,tillväxt och miljö som avgörom individen drabbas. Den gris vihar idag är resultatet av ett avelsarbetesom prioriterat snabbvuxenhetoch stor muskeltillväxt, vilket givetvisökar belastningen på skelettethögst avsevärt. Att ekogrisen somrör sig mycket, och ofta på ojämnaunderlag, lättare skadar det tunnabrosket i lederna är inte förvånande.– Och det är ju inte den ekologiskamiljön det är fel på, säger EvaHeldmer, utan vi måste jobba bådemed aveln för att få fram en gris somtål att röra sig och med att ta reda påhur vi ska utforma grisarnas miljöför att den inte ska fresta för mycketpå lederna.Ett av de fortsatta forskningsprojektsom Djurhälsovården nu söktmedel till har fokus just på en avelför en hållbarare gris, och där samarbetarman med Anna Wallenbeckpå Institutionen för husdjursgenetikvid SLU.– Den svenska grisaveln har intehängt med. Det behövs en anpassningav djurmaterialet till ekologiskproduktionsmiljö för att undvikabland annat ledskador. Den konventionellagrisen klarar inte av att rörasig så mycket utomhus som den ekologiskagrisen får göra, sa AnnaWallenbeck nyligen vid ett seminariumom ekologisk djurhållning påSLU.När det gäller ekogrisarnas fysiskamiljö har man funderat en del inombranschen på om trappor, brantaramper etc som grisarna måstepassera för att ta sig ut ur stallarna ärboven i dramat. Men enligt EvaHeldmer visar hittillsvarande forskningpå att det istället är vanligaremed ledproblem hos grisar som leverhela sitt liv ute. Den miljön kanvara för tuff för ett tunt ledbrosk,t ex gropar som växlar mellan attvara hala och leriga eller torra ochhårda.LunginflammationerUnder KRAV-grisarnas första tio årkunde vi glädja oss åt att de varmycket lite drabbade av lunginflammationersom var ett stort gissel inomkonventionell grishållning. Menför ca fem år sedan inträffade något:– Man kan säga att vi ser en tydligbrytpunkt 2005, berättar EvaHeldmer. Då började lunginflammationernaminska i den konventionellagrisuppfödningen men öka iden ekologiska. Idag har sjukdomsnivåni ekologisk slaktgrisuppfödninggått om den konventionella.För de konventionella grisarnasdel kan förbättringen förklaras av attde flesta besättningar gick över tillsektionerade stallar och mellangårdsavtal.Man tar in alla grisarfrån en smågrisuppfödare i ett rengjortstall och man sätter inte in någranya förrän stallet tömts och rengjortsigen.Ekogrisen i förändringSamtidigt började en utveckling inomekogrishållningen mot större besättningarmed rationaliserad utfodringinomhus. År 2001 hade de flestaKRAV-uppfödarna 20–99 slaktgrisarper år. Idag finns knappast såsmå besättningar.I takt med att besättningarna blevstörre blev hållningen i hyddor utomhusåret runt mer sällsynt. Grisarnasbetesmark lades i anslutningtill stallbyggnader där blötfoder serverasvarifrån grisarna sedan kan gåut på en betongplatta (EU-grisen)eller på ett bete (KRAV-grisen).Vintertid vistas de flesta KRAV-grisarinomhus. Ekogrisarna börjar allt-Nät, plast & vävBevattningRegnkläderBeställ vårakatalogerMogatan 6, 254 64 Helsingborg,Tel 042-250 450 • Fax 042-250 460info@olssonsfro.seTillbehör& redskapekologiskt lantbruk 4/2010 | 19

så vistas mera inomhus, men det ärovanligt att man sektionerar uppfödningen,utan den blir kontinuerligoch man tvingas ofta köpa in smågrisarfrån flera uppfödare för att fåtag på tillräckligt med djur (KRAVaccepterar inköp från tre besättningar).Det betyder att det i ett stall medfyra storboxar finns fyra generationerdär varje generation kan innehålladjur från tre uppfödare.– Trots att de ekologiska stallarnaär mycket luftiga och stora och djurenhar förhållandevis gott om utrymme,så ökar smittorna och smittriskendramatiskt när man inte kantömma och sanera stallarna, sägerEva Heldmer.ParasiterProblemet med parasiter hos ekogrisarnavill Eva Heldmer tona ner. Detär osäkert hur mycket grisarna liderav det, hon upplever att producenternaär mycket medvetna om problemetoch det finns färsk forskningsom visar på fullt genomförbarastrategier. Visserligen är över 10 % avekogrisarna i slakten infekterade(mot 3–4 % i konventionell produktion)men det handlar nästan uteslutandeom spolmask. De parasitinfektionerman kan se i slakten ärmax ca en månad gamla, så egentligenger dessa fynd bara en fingervisningom hur grisen haft det tidigare ilivet. Men de flesta grisar slaktas vid5–6 månaders ålder och då har devuxit fullt normalt.När det gäller parasiter finns deträtt många åtgärder man kan vidtasnabbt för att minska problemen.Det visar färsk forskning somKristina Lindgren utfört vid JTI.Det handlar om tillräcklig betesrotation,om att ta in grisarna i tid påhösten, men också om tvätt och annanrenhållning av utsatta ytor somrastgårdar och transportvägar mellanbetet och stallet.Mycket positivtEva Heldmer ser trots problem meden del hälsoaspekter positivt påekogrisarna.– Det finns ju så mycket som ärbra för djuren i den här uppfödningen,och det är därför det är viktigt attvi kommer åt problemen så att detblir riktigt bra på alla sätt. Och producenternaupplever jag som så engageradeoch intresserade att de tillsammansmed forskarna kommeratt hitta lösningar, det tror jag. Detfinns ju också skador i slaktstatistikensom knappast existerar hos deekologiska grisarna, t ex svansbitning,säger Eva Heldmer på SvenskaDjurhälsovården.LENA KARLSSONKultivatorn sprättar upp ogräsenMed fokus på effektivitet,mångsidighet och ekonomi.Nu kan du köpa direkt av tillverkaren i Vasa, Finland.Vi satsar ekologiskt!ekologiska skorhos dockstaFABRIKSFÖRSÄLJNINGJUNI–AUGUSTIDocksta Sko ABTel: 0613-402 50www.dockstasko.seFråga efter Dockstahos din skohandlare!från:Kartongv. 2, 870 33 DOCKSTATel: 0613-402 50, info@dockstasko.sewww.dockstasko.seFšr mer informationTillfšrsel: Jenny-Ann Sundelšf0415-30 00 40FšrsŠljning: Malin Kristoffersson0415-30 00 3120 | ekologiskt lantbruk 4/2010