Hos Erik växer gräsuppfödda lamm för leverans till Gröna Gårdar

Det nya fårhuset är byggt ”utomhusliknande” för att bli KRAV-godkänt för vinterlammsuppfödning.Hos Erik växer gräsuppfödda lammför leverans till Gröna GårdarSiktet inställt på 350 tackor och leverans av färska lamm året runt.| LENNART LARSSON | text & fotoErik Åhäll är nystartad fårbondestrax norr om värmländskaSunne som satsar på att kunna levereragräsuppfödda lamm året om tillGröna Gårdar.– Det var när jag gick driftledarutbildningoch hade praktik hosBengt-Åke Karlsson i Motala somjag på allvar fastnade för det ekologiska.Bengt-Åke uppmuntrade ocksåmitt intresse för får. Något jag annarsvar ensam om på utbildningen,säger Erik Åhäll.Efter utbildningen köpte ErikÅhäll och hans sambo gården iIvarsbjörke våren 2007. Gården liggervid Björka älv ca en mil norr omSunne i Värmland. Gården är på135 ha varav 70 ha åker. Till det arrenderas15 ha åker och en del beten.Gården var ganska nerslitenmen nu inne på tredje året harmycket hänt.SnabbstartEn fårbesättning har byggts upp isnabb takt med inköpta djur och genomatt spara de flesta tacklammenför rekrytering. Ett par mil vargsäkratelstängsel har satts upp. Gamlavallar har körts upp och nya såtts in.Ett nytt modernt och effektivt fårhushåller på att uppföras och skall varaklart innan vintern.Besättningen är nu på ca 230tackor och skall ökas till 350.Produktionen av lamm börjar kommaigång på allvar och med samarbetemed en annan värmländsklammuppfödare, Emma Andersson,i Molkom och Gröna Gårdar serErik Åhäll ljust på framtiden somlammproducent.RaserPå gården finns finullsfår, gotlandsfåroch ryafår, alla renrasiga.Finullsfåren är huvudrasen och deär av alla tre färgtyperna, vita, brunaoch svarta. Finullsrasen kom förstoch valdes av flera skäl.– Det är en ekonomisk ras somföder många lamm som växer snabbareoch klassar bättre än gotlandsfåren.Ullen betalas ganska bra, 65–80 kr kg för rensorterad ull. Det hadeockså betydelse att rasen får stödför utrotningshotade lantraser.Men i den gräsuppfödningsmodellsom Erik Åhäll nu är inne på ärrasen kanske för produktiv. Tackornafår ofta tre lamm och de kan behövaganska mycket kraftfoder för att födalammen på ett bra sätt. Därförfinns nu 35 gotlandsfår på gården.Kanske blir det någon form av korsningsavelför att få fram bästa möjligalamm för gräsuppfödning.Gotlandsfåren ger möjlighet attutveckla produkter av skinnen. De18 | ekologiskt lantbruk 6/2009

är också bättre på att beta på merextensiva beten. Det finns även etttiotal ryatackor på gården.UppfödningsmodellValet av lamningstidpunkt har hittillsvarit lamning i början av mars,vilket har fungerat även för gotlandsfåren.Målet har varit att fålammen klara under betesperioden.Men leveranserna till Gröna Gårdarkräver att det finns lamm klara merutspritt över året.– Därför har en del av tackorna iår betäckts för lamning i december.Det gör också att arbetet med lamningendelas upp över året.Tanken är att de här vinterlammenskall födas upp på ensilage avhög kvalitet och vara färdiga i april.KombivallarEftersom naturbetena är begränsadetill några ha efter älvstranden betashalva åkerarealen varje år. På denandra halvan skördas ensilage.Gården delas av en väg i två delarmed 30 ha åker på var sida vägen.Det gör det naturligt att hålla fårenpå ena sidan vägen ena året för attbyta till andra sidan nästa år för atthålla nere parasittrycket.Kombinationen av bete och slåttergör att vallfröblandningen är valdför att fungera för båda. Vitklöver iställetför rödklöver och en stor andelörter gör att vallen ger ett bra betesamtidigt som den avkastar hyfsatbra som slåttervall.Vallfröblandningen består av:50 % gräs, rajgräs, timotej och liteängssvingel25 % vitklöver25 % örter, käringtand, cikoria,svartkämpar och kumminKostnaden för att så in vallen är högoch blandningen är också vald förlång hållbarhet genom att den ärvinterhärdig. Planen är att den skallhålla 5–7 år och på sikt skall bara10 % nya vallar sås in varje år.Insådd görs i en blandning av vickeroch lite havre, med 18–20 kg vallfröper ha. För att inte så vallfröet fördjupt vältas både före och efter insådden.– Det blir en snabb etablering avvickern som inte är kräsen när detgäller temperatur och jordmån. Densnabba etableringen hämmar ogräsetbra, kommenterar Erik.Tidig skördIstället för att skörda grönfoderblandningentill ensilage putsas denav fåren.– Jag släpper in 3–5 tackor per ha,helst utan lamm. De får gå över ganskasnabbt och sedan tar jag bortdem. Fåren har fått ett energi- ochproteinrikt bete och vickern växerom igen.De etablerade vallarna betas ganskahårt för att gynna vitklövern,som kommer igen bra i återväxten.På den del som inte betas tas tvåensilageskördar per år med målet attfå så hög kvalitet på ensilaget sommöjligt.Ditt medlemskapkostar från40 kr i månadenSenaste månaden har vi använt dem till:• Synas och höras. Vår ordförande ElinRydström har varit med på TV4 Nyheternaom antibiotikaresistens. Filminspelning pågårför barnprogram och utställning på Tekniskamuseet i Stockholm. Lena Karlsson har varitmed i Sydnytt med anledning av förekomst avbekämpningsmedelsrester i KRAV-märktzucchini.• Medverkat till att även Coop återlanserarKRAV-kött (istället för att bara ha Scans ekologiska)i butik. Axfood var först ut.• Svara på remiss om ny lag om ekologisk produktion,där regeringen vill förstatliga kontrollen.Vi vill ha kvar de privata initiativen.• Vårdat våra hemsidor www.ekolantbruk.se ochden nya hemsidan www.bondensekorad.se somhandlar om mentorprogrammet för omläggare.• På uppdrag av medlemmar skapat nya gårdshemsidor,kika in på www.ekogardar.se• Infört rullande medlemskap (istället för kalenderår).Så nu är det lönt att värva medlemmaräven på hösten. Om alla distrikt lyckasvärva tre medlemmar till, så ökar vi vårt medlemstali år.• Eko Stockholm , vår guide till ekologiska upplevelseri Stockholm har nominerats till final isvenska publishingpriset, kategori besöksguider.Just nu jobbar vi vidare med:• sprida vår nya medlemsvärvarfolder. Beställsgratis från kansliet.• ordna Höstkonferens för alla distriktsaktiva.Tema förnyelse.• ständig marknadsbevakning, just nu särskiltför mjölk och kött.• värva kunder till mentorsprogrammet, dvsbönder som funderar på att lägg om.• sprida fina faktablad om praktiska råd till nyaekologiska odlare, se www.ekolantbruk.se/mereko (framtagna i samarbete med LRF, Arlaoch Lantmännen).Tycker du det är värt pengarna?1200 kvadratmeter fårhus har uppförts för 1,35 miljoner, men det var förstkostnadsberäknat till 3,5 miljoner.www.ekolantbruk.seekologiskt lantbruk 6/2009 | 19

gräsuppfödda lamm– Jag siktar på att skörda lika tidigtsom mjölkbönderna. Förstaskördentar vi första eller andra veckan i juni.Då får vi bra värden på råproteinoch energi.Lejer in maskinarbetenEnsilageskörden görs av en maskinstation.Även harvning och såddhyrs in och faktum är att de endamaskininvesteringarna är en traktor,en betesputs och en plog.– Visst är det lite svårare att fåskördat vallfodret exakt när det ärbäst, men det spar mycket pengar attinte ha så mycket maskiner, sägerErikNågra stora maskininvesteringarär inte heller planerade för framtiden.Utom en mixervagn för ensilaget,som skulle kunna minska fodersvinnetrejält.– Trots att jag fodrar på ett bra foderbordnu, så har jag ett foderspillsom motsvarar skörden på 3–5 havall. Det spillet skulle jag slippa omjag kunde utfodra med det finare fodersom en mixervagn ger.Till Gröna GårdarErik Åhäll är angelägen att få ekonomini uppfödningen att fungera ochredan från första början var han inställdpå att utveckla försäljningenav lammen så att ekonomin kundestärkas.– Det går inte att leva på att levereralamm till Scan, man måste haett annat sätt att sälja. Jag ville halammen på bete och jag tyckteGröna Gårdars modell passade mig.Hösten 2007 hade Gröna Gårdarännu inte börjat sälja lammkött, menefter en tids diskussioner kom försäljningenigång hösten 2008. Dåhade ytterligare en värmländsklammuppfödare, Emma Andersson iMolkom, kommit med som leverantör.Lammen slaktas på Scan i Skara.Styckningen görs av Gröna Gårdarsegna styckare i Uddevalla och ErikÅhäll berömmer styckarna för attgöra ett verkligt bra jobb. Köttet säljssedan som köttlådor, antingen grovstyckateller finstyckat, till konsumenter.I början slaktades 7 lamm iveckan vilket ökat till 15. För verksamhetsåret2009/2010 räknarGröna Gårdar med att sälja 600lamm.Leverans hela året– Emma Andersson och jag planeraruppfödningen tillsammans så att vikan leverera lamm under hela året.Vi får bra betalt 45 kr/kg under helaåret. Det är naturligtvis mer jobb förmin del än om jag bara levereradetill ett slakteri, men det känns bra attha ett ansvar ända fram till tallriken.Att vara lyhörd för vad kunderna villha.En del i att lyssna på kunderna äratt Gröna Gårdar vill ha fetare lammän vad man annars brukar vilja ha.Detta för att få så hög ätkvalitet sommöjligt. Här fungerar lantrasernabättre än utpräglade köttraser eftersomlantraserna växer långsammareoch sätter mer fett, särskilt när de utfodrasenbart med bete eller ensilage.Men det är inte alltid som detfungerar som det är tänkt. Det harregnat mycket i Värmland under julioch augusti, vilket har gjort att betenablivit sämre och lammen inteväxt så bra som de skulle. Samtidigthar efterfrågan ökat och det gör attdet inte går att leverera i takt med efterfrågan.– För att få igång tillväxten har vitagit in bagglammen och utfodrarmed ensilage på stall så att de skallkunna växa klart. Nu har jag en tillväxtpå 500 gram per dag på en delav dem.Nytt fårhusBagglammen går i det nästan färdigbyggdafårhuset. Även för den härdelen av verksamheten har ambitionenvarit att få så bra ekonomi sommöjligt. Huset är på 1200 kvm ochkostnadsberäknades först till 3,5miljoner. Men med ändringar i konstruktionen,aktivt prutande på alladelar i bygget och mycket eget arbetekommer det att landa på 1,35 miljoner.–Huset har byggts med träpanelmed springor nedanför korrugeradplast för ljusinsläppet på sidorna.Taket är av självbärande plåt och iden stora nocken finns ljusinsläppoch ventilation genom perforeradplåt. Miljön är ljus, torr och luftig.–Enligt KRAVs regler skall ett fårhusför uppfödning av vinterlammha utomhusliknande förhållanden.Vad det exakt innebär i praktikentycker Erik Åhäll att det varit svårtatt få klart besked om. Han har satsatpå att bygga som han tyckerfungerar bäst med den storlek på besättninghan har och vad som är bästför djuren. Vilket fungerat, han harnyligen fått klartecken från sitt certifieringsföretagatt det nya fårhusetfår godkänt enligt KRAVs regler. •20 | ekologiskt lantbruk 6/2009

Gröna Gårdar har vuxit ikapp KaprifolköttFördubblad slaktvolym på tre år, många anställda och förändring av ägandet i det lilla uppstickarföretaget.I Bohuslän finns två regionala varumärkenpå ekologiskt kött: GrönaGårdar och Kaprifolkött som bådaär framgångsrika på marknaden.Men de senaste åren har medvindenblåst starkare för Gröna Gårdar,som stadigt ökar sin försäljning ochnu säljer lika många djur somKaprifolkött.Båda företagen startade 2001.Kaprifolkött med inriktningen naturbetesköttfrämst från strandängari Bohuslän, men även andra hagmarker.Upptagningsområdet omfattaridag både Bohuslän och Dalsland.Gröna Gårdar har istället satsatpå gräsuppfött kött och är en avde viktigaste aktörerna för att etableraden köttkvaliteten i Sverige.Har växt långsamtVolymen ökade snabbt förKaprifolkött som relativt enkelt kundeta in många bohuslänska uppfödaresom leverantörer och man ficken stabil försäljning genom någrastora Coop Forum i Göteborgsområdet.Gröna Gårdar växte långsammarei starten. Det gräsuppföddaköttet krävde lite mer marknadsföringoch tyngdpunkten låg på att säljaköttlådor till konsument.Fram till 2006 var det enbart köttfrån de två delägarna Jan Karlssonsoch Thomas Ivarssons egen uppfödningsom såldes (den delen är idagca 200 nöt per år). Försäljningenökade och hösten 2006 räckte intelängre de egna djuren till och manbörjade köpa djur från andra medgräsuppfödning.Redan från början har GrönaGårdar själva jobbat med styckningav köttet vilket också är en viktig anledningtill att man behövt växa. Föratt få styckningen att fungera brakrävs ett tillräckligt stort och jämntflöde.Satsat på ätkvalitetGröna Gårdar har idag 19 leverantöreri Bohuslän, Västergötland,Halland och Värmland. I huvudsakhar man leverantörer utanför detgeografiska område som Kaprifolköttbegränsat sig till.Utöver satsningen på ett kött medden bättre fettsyrasammansättning,som gräsuppfödningen ger, harGröna Gårdar också satsat på att fåså bra ätkvalitet som möjligt. Blandannat låter man djuren bli lite fetareän vad som annars är brukligt.Den här strategin har givit resultatoch tillväxt i företaget. 2006 såldes320 djur, 2007 450 djur, 2008600 djur och prognosen för 2009pekar på mer än 600 djur. Nu i mittenav september 2009 slaktas 14–15 nöt i veckan.Köttet säljs till butiker, storhushålloch som köttlådor direkt till konsument.Ungefär två tredjedelar säljstill butiker. Den sista tredjedelen delasungefär lika mellan konsumentoch storkök. Med den egna styckningenfinns det stor flexibilitet i försäljningenoch för tillfället ser manen ökning av försäljningen till konsumentmedan försäljningen tillstorkök och framförallt kommunernabackar.Utökar med lammGröna Gårdar säljer sedan ett år tillbakaäven gräsuppfödda lamm.Uppfödare är Johan Stegard i LillaEdet och de två värmländska uppfödarnaErik Åhäll i Sunne och EmmaAndersson i Molkom. Intressetbland konsumenterna för ekologisktgräsuppfött lamm är stort och manräknar med att i år sälja 600 lamm,vilket är dubbelt så många som i fjol.Utfodringen är inte lika spikadsom för köttdjuren. Johan Stegard,ansvarig för slaktplaneringen och enav lammuppfödarna, håller fortfarandeöppet för om det blir 100 %bete eller ensilage för lammen ocksåeller om det blir vissa undantag. Attföda upp lamm under betessäsongenpå enbart bete skall inte vara någraproblem, men vinterlamm på enbartensilage är svårare. Och behöverinte tackorna extra kraftfoderunder dräktighet och digivning, särskiltom de har tre lamm?– Vi provar oss fram. Det skall juinte vara så att djuren får för lite foder,säger Johan Stegard. Det ärframförallt spannmålen vi vill undvikaför fettsyrasammansättningensskull. Det kan vara möjligt att tillåtaSom aktiebolag anser Jan Karlsson att det är naturligtför Gröna Gårdar att sträva efter att växa.visst kraftfoder som ärtor, bönor ellerraps vid sidan av bete och ensilage.Eller att skörda ett riktigt spättensilage tidigt som kan fungera somkraftfoder tillsammans med mernormalt ensilage.En ägare lämnar GGI företaget arbetar 10–11 personer(flera på deltid). Fyra personer jobbarmed skötsel av djuren, tre personermed styckning och resten medförsäljning, slaktplanering och administration.Nu i höst anställs ytterligaretvå säljare och en administratör.På ägarsidan blir det också förändringarframöver.– Som för många andra småföretagsom växer snabbt har det blivitså att vi som delägare haft olika uppfattningarom hur företaget skallskötas, säger Jan Karlsson.– Vi har beslutat att dela på ossoch jag kommer att lämna företaget,säger Thomas Ivarsson.Jan Karlsson räknar med fortsatttillväxt av företaget framöver.– Eftersom Gröna Gårdar är ettaktiebolag ser jag det som naturligtatt vi strävar efter att företaget växervidare, säger Jan Karlsson.LENNART LARSSONfoto: christina forlinekologiskt lantbruk 6/2009 | 21