Smakprov (pdf) - Liber AB

ZBENGT-ARNE BENGTSSON– materialSamhällskunskapLÄRARs­erviceZ-Classic kurs 1bZigma kurserna 1, 2 och 3

-MATERIAL LärarserviceZTill LärarenBlock a Att studera samhällskunskapKommentarerBlock b KommunikationKommentarerBlock d StatsskickKommentarerBlock e Resurser & EkonomiKommentarerBlock f Sociala frågorKommentarerBlock g Internationella relationerBlock h KartorMålgrupp, syfte och uppläggningBlock c Ideologier och partierKommentarerKommentarerKommentarerBlocköverskridande materialMetakognition och holismKopieringsunderlagTexterUppgifterStordiaKopieringsunderlagTexterUppgifterForskningsprojektStordiaKopieringsunderlagTexterUppgifterForskningsprojektStordiaKopieringsunderlagTexterUppgifterForskningsprojektStordiaKopieringsunderlagTexterUppgifterForskningsprojektStordiaKopieringsunderlagTexterUppgifterStordiaKopieringsunderlagTexterUppgifterForskningsprojektStordiaKopieringsunderlagTexterUppgifterKartbladKopieringsunderlagPlaneringsblanketterPlaneringsstrukturAktuelltrapporteringZ-material © Författaren och Liber AB Får kopieras 1

1 (2)Målgrupp, syfte och uppläggningI 2000-talets andra årtionde kan de GY 2011-anpassade medlemmarna i Z-familjen(läromedel för gymnasieämnet samhällskunskap) beskrivas så här:P Zigma, storebror/storasyster i Z-familjen, är avsedd för kurserna 1, 2 och 3. Någonspeciell sortering av stoffet i olika kurser har inte gjorts; sådant får användarna självaavgöra. Men det är givet att ett block som ”Att tänka och arbeta på ett vetenskapligtsätt” främst motsvarar det som ska vara centralt innehåll i kurserna 2 och 3.P Z-classic kan ses som ett kvalificerat alternativ för kurs 1b.P Z-konkret är ett enklare alternativ – en ”Z-light” – för kurs 1b. I boken finns därföräven arbetsuppgifter av olika slag, allt från rena instuderingsfrågor till diskussions-och fördjupningsuppgifter av analyskaraktär.P Z-rapport, Z-familjens yngsta och minsta medlem, är framtagen speciellt för kurs1a1. Liksom Z-konkret innehåller Z-rapport inte bara texter och bilder utan ocksåarbetsuppgifter.Samtliga ovanstående boktitlar finns både som pappersböcker och online-böcker.Dessutom inrymmer Z-familjen pappersboken Z-futura för kurserna A+B; den haralltså sin utgångspunkt i äldre kursplaner.Z-material tillZigma och Z-classicDen lärarhandledning du just nu studerar heter Z-material och är en rejäl omarbetningav en tidigare CD-version. Z-material är i första hand avsedd för dig som undervisari samhällskunskap med hjälp av Zigma och Z-classic.Läromedel och undervisning är förstås aldrig samma sak. Varje lärare har sina egnakäpphästar och varje undervisningsgrupp har sin speciella karaktär. Avsikten medZ-material är därför att erbjuda dig och dina elever ett flexibelt och användarvänligtarbetsredskap, oavsett om ni använder Zigma eller Z-classic.Orienteringskartanger översiktBlock = stoffområdeHur innehållet i Z-material är strukturerat framgår av översikten på första sidan.Med hjälp av orienteringskartan där kan du gå direkt till det du för tillfället söker.Materialet i Z-material är först och främst sorterat i s k block. Med begreppet block iZ-sammanhang avses ju innehållet i ett känt och väl etablerat stoffområde:P Block Att studera samhällskunskapP Block KommunikationP Block Ideologier och partierP Block StatsskickP Block Resurser & EkonomiP Block Sociala frågorP Block Internationella relationerP Block KartorTill lärarenZ-material © Författaren och Liber AB Får kopieras 3

2 (2) MÅLGRUPP, SYFTE och UPPLÄGGNINGMaterialtypInom ramen för vart och ett av dessa block i Z-material finns diverse kopieringsunderlag,som vi systematiserat efter materialtyp:P TEXTER – breddande och/eller fördjupande information (i förhållande tillläroböckernas texter)P UPPGIFTER – av varierande omfattning och komplexitetP FORSKNINGSPROJEKT – ska genomföras med utgångspunkt från forskningsprocessensfyra stegP STORDIA – underlag till OH-bilderP KARTORP PLANERINGSBLANKETTER.Det bör också nämnas att INSTUDERINGSFRÅGOR till Zigma och Z-classic finnsatt hämta på Libers hemsida. Adress: www.liber.se/Zfamiljen.Bland stordiaunderlagen i Z-material finns en sida med citat till respektive block.Citaten har vi hämtat från olika källor (även radio och TV), men mest från dessaböcker:P ”Världens bästa citat” (i urval av Uriel Hedengren) – Brombergs förlagP ”Kinesiska ordspråk och visdomsord” (i tolkning av Herman Stolpe) – LTs förlagP ”Gamla tanter lägger inte ägg” (barncitat i urval av Mark Levengood och UnniLindell) – Piratförlaget.Citaten kan förstås användas på olika sätt i undervisningen. En möjlighet är attpresentera dem i samband med att ett nytt block (en ny delkurs) introduceras.Vi vill påpeka att block J i Zigma särbehandlats i Z-material. Vi har nämligen inte försett”Att tänka och arbeta på ett vetenskapligt sätt” med några inledande kommentareroch vi har inte heller placerat några instuderingsfrågor på Libers hemsida.Vi hoppas nämligen att texten i block J talar för sig själv och vi tycker att instuderingsfrågorskulle kännas som något alltför elementärt, med tanke på innehållet. Däremotfinns det ett antal stordiaunderlag, vilka vi placerat i Z-material i block A ”Att studerasamhällskunskap”.Till lärarenZ-material © Författaren och Liber AB Får kopieras 4

Metakognition och holismDen pedagogiska ambitionen med samtliga Z-böckerna kan – kanske en aning pretentiöst– sammanfattas i två vetenskapliga begrepp, som interagerar med varandra:metakognition och holism. Vi tror nämligen att när eleverna ökar sin medvetenhet omhur man gör när man lär (metakognition), så förbättras samtidigt elevernas möjlighetatt förstå poängen med ett helhetsbaserat lärande (holism). Det är bl a därför somsamtliga läroböcker i Z-familjen inleds med ett särskilt block av kunskapsteoretiskkaraktär.Innan vi går över till de praktiska och konkreta delarna i Z-material vill vi citera någrarader från en sammanfattning av forskningen om elevaktiva arbetsformer i gymnasieskolan.Sammanfattningen har folkbildaren Torsten Madsén som upphovsman. Detfinns ett tydligt mönster i forskningsresultaten, menar Madsén:”I studie efter studie påvisas hur eleverna, trots att de till det yttre är aktivaoch producerar av läraren godkända resultat, ändå inte förstår poängenmed det de håller på med. I stället styrs deras ansträngningar av de yttrekraven i situationen […].De främsta hindren för detta aktiva förhållningssätt ligger i hur elevernauppfattar undervisningens innehåll. De saknar ofta den helhetsuppfattningom innebörden som läraren har (och ofta underförstår i undervisningen)[...]. Skolämnenas identitet och legitimitet bör därför vara ettviktigt inslag i själva ämnesstudierna [...]. Förståelse för ämnets karaktär– vilka frågor det vill ge svar på, vilken typ av förklaringar som räknas –verkar vara ett viktigt stöd för eleverna [...].Hur ämnesinnehållet struktureras i undervisningen är av avgörande betydelseför om eleverna förstår innebörden. Delkunskaper [...] får sitt värdegenom insikt om vilket större sammanhang de ingår i [...]. Om de betydelsegivandehelheterna kommer först sent i en studiegång, blockeras möjligheternatill insiktsfullt lärande av de i helheten ingående delarna [...].”Lycka till med undervisningen!Författare och förlagTill lärarenZ-material © Författaren och Liber AB Får kopieras 5

Block AAtt studerasamhällskunskapKommentarerAntal sidorTexter KopieringsunderlagP Att tolka och rita diagram extra kapitel för Z-classic-användare 3Uppgifter KopieringsunderlagP Samhällskunskap – ett ämne i tiden 1P Apropå samhällen av olika storlek 1P Använd analysmodellen 1P Analysera intresset för samhällsfrågor 1P Kontakta idéföreningar 1P Om att välja källor 1P Om påståenden och värderingar 1P Rita diagram 1Stordia KopieringsunderlagP Citat om kunskap och lärande 1P Analysmodellen 1P Forskningsprocessen 6Block A Att studera samhällskunskapZ-material © Författaren och Liber AB Får kopieras 6

KommentarerVad är det egentligen man studerar i samhällskunskap? Vad är det för poäng meddetta tvärvetenskapliga ämne? Varför behöver man medborgarkunskap? Vilken typ avkunskaper är det som räknas i de olika kurserna?KunskapsteoretiskasamtalHelhetsbilderAnalysmodellenI samtliga Z-böcker är syftet med det inledande blocket (”Att studera samhällskunskap”)att få till stånd några funderingar hos eleverna, förhoppningsvis också någrainledande samtal med dem, om kunskap och lärande.Eftersom eleverna i många fall saknar de förståelsegivande helhetsbilder vi lärare har– och alltför ofta underförstår – bör ämnets identitet och karaktär vara den självklarautgångspunkten för studierna. Vi anser dessutom att det är viktigt med den typen avinfallsvinklar som återkommande inslag i undervisningen.Analysmodellen vill vi slå ett extra slag för. Det finns åtminstone tre goda skäl för attredan tidigt vänja eleverna vid den sortens strukturer i studierna.För det första måste man vara medveten om läroplanens mål att eleverna, under sinagymnasiestudier, ska närma sig ”ett alltmer vetenskapligt sätt att tänka och arbeta”.Och att analysmodellen är ett praktiskt hjälpmedel på vägen mot detta mål kan välknappast ifrågasättas.För det andra betonar ämnesplanen att studierna i samhällskunskap ska ta sinutgångspunkt i samhällsfrågor. Även om detta begrepp känns ganska vagt (se nedan)är det svårt att föreställa sig en samhällelig företeelse som inte låter sig analyseras medhjälp av analysmodellen.För det tredje kräver ämnesplanens betygskriterier, åtminstone för betyg utöver de lägsta,att ”eleven analyserar ”. Och nog vore det trist med en undervisning som inte gereleverna hjälp på vägen mot högre betyg.PBA,problembaserat arbeteDiagramUppgifterInstuderingsfrågorSamhällsfrågorDen eller de lärare som föredrar att låta eleverna i stor utsträckning arbeta på ettproblembaserat eller undersökande sätt rekommenderas att tidigt låta eleverna ta delav ”Forskningsprocessen”. I kapitel 4 i Z-classic respektive 62 i Zigma ges en rad matnyttigatips, inte minst om den svåra konsten att formulera problem.Om man som lärare har för avsikt att låta eleverna jobba mycket med statistik, frånStatistisk Årsbok eller andra databaser, rekommenderar vi att eleverna dessförinnan fårläsa ”Att tolka och rita diagram” (en text som finns som eget bokkapitel, 4, i Zigma).Vilka uppgifter i Z-material du som lärare finner användbara är förstås en smakfråga.Men till det här inledande blocket finns det både enkla/korta och lite längre uppgifterbland kopieringsunderlagen. Glöm inte att det också finns instuderingsfrågor atthämta på Libers hemsida.Låt oss avsluta dessa kommentarer med några ord om begreppet samhällsfrågor. Somantyds ovan framstår detta begrepp som en aning oprecist. Många lärare känner sigosäkra på innebörden. Den bästa definition vi känner till har Torsten Madsén åstadkommit.Enligt Madsén kan ordet samhällsfrågor – i kursplanens mening – bäst översättasmed ”problem och strukturer som är meningsbärande för eleverna”.Block A Att studera samhällskunskapZ-material © Författaren och Liber AB Får kopieras 7

TEXT 1 (3)Att tolka och rita diagramTabeller och sifferserier ger ofta dålig överskådlighet. Men med hjälp avdiagram kan man visa sådan statistik på ett tydligare sätt.Ett diagram är egentligen en bild av sambandet mellan två (eller flera) storheter.Den här texten handlar om hur det går till när man ska tolka och ritabilder av siffror.StapeldiagramDen totala försäljningen på den svenska marknaden av varan Z uppgår ett år till120 mkr (miljoner kronor). De största företagen och deras försäljning i Sverigeframgår av nedanstående tabell.Företag Försäljning, Marknadsandel,mkr procentAlfa 62 51,7Beta 21 17,5Gamma 19 15,8Övriga företag 18 15,0Summa 120 100,0Tabellens siffror kan visas i form av ett liggande stapeldiagram. Man kan t ex göraen 120 mm lång stapel och låta varje mm motsvara 1 mkr.Liggande stapelAlfa Beta Gamma Övriga62 mkr 21 mkr 19 mkr 18 mkrEn annan möjlighet att illustrera tabellens information är att rita ett stående stapeldiagram.Vi använder oss då av koordinatsystemet, som ju består av två axlar vinkelrätamot varandra. X-axeln får i vårt exempel representera företagen och y-axelnderas försäljning.Stående stapelFörsäljning, mkr706050403020100Alfa Beta Gamma ÖvrigaFöretagEftersom det sällan förekommer några negativa värden i sådan affärsstatistik användervi oss enbart av den positiva delen av koordinatsystemet. Notera särskilt att man börlämna lite ”luft” mellan staplarna!Block A Att studera samhällskunskapZ-material © Författaren och Liber AB Får kopieras 8

TEXT 2 (3)Att tolka och rita diagramCirkeldiagramTabellens siffror kan också visas i ett cirkeldiagram. Varje företags försäljning representerardär en sektor av cirkeln (”en tårtbit”), som motsvarar företagets andel av dentotala försäljningen (av ”hela tårtan”).För precisionens skull behöver man en gradskiva. Procenttalen räknas om till gradergenom att de multipliceras med 3,6. Observera att man alltid börjar ”klockan 12” i ettcirkeldiagram!”Tårta” med ”tårtbitar”Övriga18 mkrGamma19 mkrAlfa62 mkrBeta21 mkrLinjediagramSom framgår av nedanstående tabell är försäljningsutvecklingen de senaste sju årenpositiv för företaget Beta.ÅrFörsäljning,mkr1 142 15,53 174 17,55 186 197 21Den trend man kan utläsa från tabellen skulle naturligtvis kunna visas i ett stapeldiagram.Men här ska vi i stället göra ett linjediagram. Staplarna ersätts med punkter,som därefter förbinds med varandra till en linje. X-axeln i koordinatsystemet fårrepresentera tiden och y-axeln försäljningen.Linjediagram 1Försäljning, mkr25201510501 2 3 4 5 6 7ÅrBlock A Att studera samhällskunskapZ-material © Författaren och Liber AB Får kopieras 9

TEXT 3 (3)Att tolka och rita diagramOm man graderar axlarna lite annorlunda, så får linjen (kurvan) en annan lutning.Låt oss t ex fördubbla avståndet mellan varje mkr i försäljning (y-axeln) och halveraavståndet mellan varje år (x-axeln)! Håll med om att Betas försäljningsutveckling sermer imponerande ut i det här diagrammet än i det förra, trots att vi använt exaktsamma siffror.Linjediagram 2Försäljning, mkr25201510501 2 3 4 5 6 7ÅrDet går faktiskt att försköna bilden av statistiken ännu mer. Ett vanligt knep är att intebörja vid noll när man graderar y-axeln. Genom nedanstående förvanskning kan man– om man läser diagrammet lite slarvigt – få intrycket att Beta flerdubblat sin försäljningav varan Z under sjuårsperioden. Men så är det ju inte alls.Linjediagram 3Försäljning, mkr2220181614121 2 3 4 5 6 7ÅrBlock A Att studera samhällskunskapZ-material © Författaren och Liber AB Får kopieras 10

UPPGIFT 1 (1)Samhällskunskap – ett ämne i tidenArbeta först i grupper om tre-fyra personer. Följ därefter upp med en helklassdiskussion.Det är viktigt att många synpunkter kommer fram.Samhällskunskap har hög popularitet på gymnasiet. På grundskolan däremot hamnar ämnetlångt ner på favoritlistan. Så kan man sammanfatta några slutsatser från undersökningar omhur elever ser på vad som är intressant och viktigt i studierna.aFörsök ge några rimliga förklaringar till att ämnet har så olika status på grundskolan ochgymnasieskolan.b Samhällskunskap är ett ämne som betonar s k generalistkunskaper, påstås det i lärobokstexten.Om ni själva skulle göra en lista över vad ni tycker verkar vara det allraviktigaste – hur skulle den listan i så fall se ut? Skriv ner vad ni vill att ämnet i förstahand ska ge er.cSamhällskunskapsundervisningen kan naturligtvis planeras och ordnas på många olikasätt. Skriv ner några synpunkter som ni i er grupp tycker är viktiga när det gäller uppläggningenav undervisningen.Block A Att studera samhällskunskapZ-material © Författaren och Liber ABFår kopieras11

UPPGIFT 1 (1)Apropå samhällen av olika storlekArbeta först en och en. Diskutera och sammanfatta sedan i hela klassen.Begreppet samhälle kan användas om mycket varierande företeelser, hävdas det ilärobokstexten.aBeskriv i korthet de viktigaste serviceinrättningar som finns att tillgå i ditt egetnär-samhälle.b Ta reda på hur många invånare det finns i skolortens kommun (och i eventuellt andrakommuner som finns representerade i klassen).clandet Sverige, med sina nästan 10 miljoner invånare, är medlem i Europeiska Unionen,EU (med uppemot 500 miljoner invånare). Testa dina personliga EU-förkunskapergenom att räkna upp så många som möjligt av EU:s övriga medlemsländer.Block A Att studera samhällskunskapZ-material © Författaren och Liber ABFår kopieras12

UPPGIFT 1 (1)Använd analysmodellenAnalysera först två och två. Redovisa därefter några enskilda analyser i helklass.Den analysmodell du nyligen informerats om i lärobokstext och bild är tänkt att fungerasom ett viktigt arbetsredskap under dina studier i samhällskunskap. Som framgår av textenkan man analysera många samhällsföreteelser med hjälp av denna enkla modell.• Välj ut en valfri tidningsartikel (om ett politiskt beslut, en företagsnyhet, ett uppmärksammatbrott, en internationell konflikt eller något annat) från en valfri dagstidning.• Noterera tidningens namn och datum för nyhetens införande.• Analysera, med hjälp av modellens fyra steg, den situation (det fenomen, det problem)du valt ut.• Skriv ett enkelt stolpmanus och presentera därefter i korthet resultatet av din analysinför klassen.ORSAKERSITUATION(FENOMEN)(PROBLEM)KONSEKVENSER(SYMPTOM)Steg 3Steg 1Steg 2Hos:• samhället• grupper av människor• enskilda individerÅTGÄRDER(HANDLING)För:• samhället• grupper av människor• enskilda individerSteg 4Från:• samhället• grupper av människor• enskilda individerBlock A Att studera samhällskunskapZ-material © Författaren och Liber ABFår kopieras13

UPPGIFT 1 (1)Analysera intresset för samhällsfrågorArbeta i smågrupper med nedanstående uppgifter. Jämför gruppernas olika analyseri helklass. Men börja med en individuell repetition av analysmodellen.Språkforskaren Ove Oskarsson konstruerade för några år sedan på skämt – men säkertockså på allvar – en särskild tabell med åtta kolumner. Den tabellen kan man använda omman på ett satiriskt sätt (dvs hånfullt men träffande) vill ge svårbegripliga myndighetspersoneroch politiker svar på deras eget språk.Börja med vilken rad som helst i den första kolumnen. Gå sedan till valfri rad i den andra,den tredje osv. När du gått igenom alla åtta kolumnerna har du konstruerat en språkligtkorrekt (men obegriplig) mening på krånglig svenska. Med hjälp av tabellen kan manfaktiskt få ihop sex miljoner olika kombinationer.1 2 3 4 5 6 7 8När det gäller konstruktiv information generaliseras principiella rutiner i samband med administrationenBeträffande konsekvent rationalisering verifieras reella strukturerr med hänsyn till näringslivetMot bakgrund av objektiv effekt utvecklas fundamentala tendenser inom ramen för myndighetenRörande seriös samordning förordas latenta hypoteser avseende på personalenI termer av subjektiv instruktion komprimeras godtyckliga ideologier i vad avser intressenternaUnder påverkan av konventionell ökning modifieras informella konklusioner i fråga om utbudetParallellt med dynamisk kravanalys realiseras partiella restriktioner utfalletAtt vissa maktpersoner ibland använder ett svårt och ändå intetsägande språk kan kanskevara en förklaring till det som brukar kallas politikerförakt. Många människor – i synnerhetde yngre – vänder politiken ryggen.SITUATIONaTa med hjälp av Statistisk Årsbok, eller annan lämplig databas, reda på aktuella siffrorom vilka skillnader det finns i valdeltagande med hänsyn till faktorer som ålder, utbildningsbakgrund,typ av bostadsort etc.ORSAKERb Försök hitta några förklaringar till siffrorna i a. Varför valskolkar t ex yngre människormer än äldre? Finns det några andra förklaringar än att man inte talar ”samma språk”?KONSE-KVENSERcOm valdeltagandet i Sverige fortsätter att sjunka, vilka följder kan det få? Finns detnågra risker?ÅTGÄRDERd Vad skulle kunna göras för att öka det politiska intresset för lokala och kommunalafrågor, för rikspolitiska frågor och för internationella frågor?Block A Att studera samhällskunskapZ-material © Författaren och Liber ABFår kopieras14

UPPGIFT 1 (1)Kontakta idéföreningarArbeta i grupper om två-tre personer. Presentera resultaten från respektive gruppsarbete inför klassen.Svenskarna är ett föreningsfolk, brukar det heta. I vårt land finns det en lång rad ideellaföreningar, som arbetar för idéer de tror på och gör viktiga insatser i samhället. Den häruppgiften går därför ut på att samla information om några av alla dessa.Börja med att slå i uppslagsböcker och söka på ”nätet”.Presentera de valda föreningarna för klassen, förslagsvis med den här dispositionen:P Syfte med föreningen?P Aktiviteter?P Hur många medlemmar lokalt och i hela Sverige (kanske också globalt)?P Hur är organisationen uppbyggd?Kanske det t o m är möjligt att bjuda in en representant från någon/några av de utvaldaföreningarna.Här följer en lista (med förslag), som ni själva kan göra längre:P Amnesty InternationalP Rädda BarnenP Röda KorsetP LutherhjälpenP Fredrika BremerförbundetP Svenska Freds- (och Skiljedomsföreningen)P NaturskyddsföreningenP GreenpeaceP Någon eller några av nykterhetsorganisationernaP Någon eller några idrottsföreningarBlock A Att studera samhällskunskapZ-material © Författaren och Liber ABFår kopieras15

UPPGIFT 1 (1)Om att välja källorArbeta först i grupper om tre-fyra personer. Jämför därefter gruppernas olika förslag.I lärobokstexten om forskningsprocessen finns ett avsnitt som handlar om informationsinsamling(datainsamling). Läs igenom det avsnittet innan ni gör nedanstående deluppgifter.aFörklara den principiella skillnaden mellan primärdata (primärkällor) och sekundärdata(sekundärkällor, dokument). Ge också konkreta exempel på primärkällor och sekundärkällor.b Att leta efter information – att söka i olika källor – är en konst som ingen behärskar tillfulländning. Men i skolan får man ofta uppgifter som kräver att man (individuellt eller igrupp) själv måste skaffa information. Och då är det viktigt att man kan bedöma bådegiltigheten (den s k validiteten) och trovärdigheten hos de källor man använder sig av.Föreställ er att ni i gruppen fått i uppdrag att arbeta med nedanstående fem fördjupningsuppgifter(”forskningsprojekt”). Diskutera inom gruppen vilka källor – sekundäraoch/eller primära – ni tycker att man skulle utnyttja i samband med respektive uppdrag.Skriv ner en kort lista med punkter för vart och ett, t ex:1. ”Vi skulle börja med att slå upp orden x och y i några uppslagsverk”2. ”Därefter borde vi intervjua en expert på …”3. ”Vi tror också att …”Här följer de tänkta fördjupningsuppgifterna:• Den svenska folkomröstningen 2003 – Hur gick det? Vem/vilka tyckte vad? Vilka varde viktigaste argumenten på de bägge sidorna?• Det kalla kriget 1945–1990 – Vilka var motparterna? Vilka medel använde de sig av?Vilka var orsakerna?• Aktiebolaget XYZ – en beskrivning av ett medelstort företag i vår kommun.• Ungdomsbrottsligheten i Sverige – problem / konsekvenser / orsaker / åtgärder.• Partipolitiken i kommunen X – partierna och de viktigaste frågorna igår / idag / imorgonBlock A Att studera samhällskunskapZ-material © Författaren och Liber ABFår kopieras16

UPPGIFT 1 (1)Om påståenden och värderingarArbeta först i grupper om tre-fyra personer. Stäm därefter av i en diskussion i helaklassen.Denna uppgift bygger på innehållet i kapitlet om källkritik. En väsentlig poäng – menibland en svår uppgift – när det gäller källkritik är att försöka skilja mellan påståenden(verklighetsomdömen) och värderingar (värdeomdömen, åsikter).Satsen ”Det är 20 grader varmt” är ett exempel på ett påstående. Uppgiften om gradtaletär ju antingen sann eller osann – någon annan möjlighet finns inte. Däremot är satsen ”Detär en behaglig temperatur” en värdering, eftersom den ger uttryck åt en persons (eller flerapersoners) subjektiva tycke och smak.aBörja arbetet i respektive grupp med att skriva ner ett antal korta satser, antingen sådanasom ni själva hittar på eller sådana som ni väljer ut från någon tryckt skrift (t ex enbok eller en tidning). Granska därefter var och en av de satser ni skrivit ner. Är satsenett påstående (dvs ett omdöme om verkligheten) eller en värdering (dvs en åsikt)?Motivera era slutsatser.b I kapiteltexten finns en uppräkning av några ordpar. De bägge orden i vart och ett avordparen har ungefär samma innebörd, men ändå ger valet mellan dem uttryck åt envärdering. Diskutera er fram till fler sådana ordpar som skulle kunna platsa i uppräkningen.Block A Att studera samhällskunskapZ-material © Författaren och Liber ABFår kopieras17

UPPGIFT 1 (1)Rita diagramArbeta i grupper om två-tre personer.Den här uppgiften förutsätter att ni läst igenom texten till ”Att tolka och rita diagram”.I det kapitlet beskrivs nämligen hur man går till väga när man gör stapel-, cirkel- respektivelinjediagram.Ett diagram är ju egentligen en bild av siffror (vilka ofta hämtats från en tabell). Och diagrammetsuppgift är för det mesta att tydliggöra sambandet mellan två olika storheter,t ex mellan tid och mängd (som i linjediagrammen i kapitlet).Lärobokens kapitel om den svenska invandrings- och flyktingpolitiken innehåller bl a tvåtabeller fyllda med siffror. Båda bygger på information från det statliga Migrationsverketshemsida. Den ena tabellen visar antalet personer som sökt asyl i Sverige under en tidsperiod(och varifrån en del av dem kommer). I den andra tabellen kan man se hur mångasom invandrat till Sverige under samma period (och vilka skäl som ligger bakom invandringen).Med dessa tabeller som underlag kan man konstruera mängder av diagram som illustrerarolika saker. Men här begränsar vi uppdraget för respektive grupp till att rita tre tydliga ochlättlästa diagram av alla dessa siffror. Välj själva vad ni vill illustrera. Arbeta i A4-formatoch se till att ni gör:• ett stapeldiagram (med tiden på x-axeln)• ett linjediagram (med tiden på x-axeln)• ett cirkeldiagram med ”tårtbitar” (och med siffror från det senaste året).Sätt upp några av de snyggaste diagrammen på lämplig plats i klassrummet, t ex på enanslagstavla eller en vägg.Block A Att studera samhällskunskapZ-material © Författaren och Liber ABFår kopieras18

STORDIA 1 (1)Citat omkunskap och lärande:GUSTAV LINDBORG”Sjömannen ber inte om medvind. Han lär sig segla.”Koranen”Den vise vill veta, den dåraktige tala.”Kinesiskt ordspråk”Att studera är som att ro uppför strömmen– den som inte tar krafttag glider tillbaka.”Winston Churchill”Den nyttigaste läxa livet lärt mig är att idioternamånga gånger har rätt.”Ellen Key”Bildning är det som är kvar när vi glömt alltvad vi lärt.”Oscar Wilde”Jag är inte tillräckligt ung för att veta allting.”Kinesiskt ordspråk”Det man hör det glömmer man. Det man ser detkommer man ihåg. Det man gör det förstår man.”Göran, 7 år”Förr i tiden slog de barnen i skallen med en släggaför att banka in lite vett i skallen på dem. Nu är detförbjudet i lagen.”Beate, 6 år”Förr i tiden fick barnen ingen utbildning. De vissteingenting om böcker och bokstäver och sånt.De ville inte veta något om det heller, för då fickde ont i huvudet.”Block A Att studera samhällskunskapZ-material © Författaren och Liber ABFår kopieras19

STORDIA 1 (1)Analysmodellen:OrsakerSituation(Fenomen)(Problem)KonsekvenserHos:P samhälletP grupper av människorP enskilda individerÅtgärder(Handling)För:P samhälletP grupper avmänniskorP enskilda individerFrån:P samhälletP grupper av människorP enskilda individerBlock A Att studera samhällskunskapZ-material © Författaren och Liber ABFår kopieras20

STORDIA 1 (6)Forskningsprocessen– fyra steg:problemformuleringinformationsinsamlingbearbetningochanalyspresentationavresultatetBlock A Att studera samhällskunskapZ-material © Författaren och Liber ABFår kopieras21

STORDIA 2 (6)Problemformuleringstratten– fyra nivåer:1. oprecisa funderingar2. Översikt över källor3. precisering och syfte4. tidsplanBlock A Att studera samhällskunskapZ-material © Författaren och Liber ABFår kopieras22

STORDIA 3 (6)Informationsinsamling– två möjligheter:1. Primärdata– dvs egna förstahandsiakttagelser via:P intervjuerP observationerP experiment2. Sekundärdata– dvs information som andra producerat förandra ändamål; finns t ex i:P facklitteratur, uppslagsverkP databaserP arkiv, register, kataloger, matriklarP tidningar, tidskrifterP offentliga handlingarP dagböckerP statistiskt materialBlock A Att studera samhällskunskapZ-material © Författaren och Liber ABFår kopieras23

STORDIA 4 (6)Bearbetning och analys– två insatser:1. Sortering och ordningmed hjälp av hyllor, fack, etiketter, diagram etc2. Slutledning och slutsatsermed hjälp av exempelvis analysmodellenssteg för steg:SITUATION – KONSEKVENSER – ORSAKER – ÅTGÄRDERBlock A Att studera samhällskunskapZ-material © Författaren och Liber ABFår kopieras24

STORDIA 5 (6)Den muntliga redovisningen– några råd:1. FörberedelsernaP Skriv manus!P Gör en disposition för åhörarna!P Öva! Öva igen!P Ladda eventuella apparater!2. GenomförandeP Väck intresset!P Sök ögonkontakt!P Tänk på detaljerna!Block A Att studera samhällskunskapZ-material © Författaren och Liber ABFår kopieras25

STORDIA 6 (6)Den skriftliga rapporten– notapparaten:1. Ska ange källan – såväl vid citat och referatsom vid sammanställningen i övrigt ska läsarenfortlöpande informeras om varifrån uppgifternahämtats2. Kan avlasta den löpande texten3. Kan hänvisa till andra sidor eller andra noter irapportenBlock A Att studera samhällskunskapZ-material © Författaren och Liber ABFår kopieras26

Z–MATERIALLÄRARSERVICEISBN 978-91-47-10815-2© 2013 Bengt-Arne Bengtsson och Liber ABRedaktörer: Thomas Johansson, Marie OlssonFormgivning: Bånges Grafiska FormKartor: Bånges Grafiska Form, Liber kartorProduktion: Thomas SjöstenTeckningar: Thomas Fehrm 37, Johan Lorentzon 66Foton: IBL, Libers arkiv och ScanpixUpplaga 1Liber AB, 113 98 StockholmTelefon 08-690 92 00www.liber.seKundservice 08-690 93 30kundservice.liber@liber.seZ-material © Författaren och Liber ABFår kopieras