Tabell 4. Sortegenskaper i havre åren 2006-2010. Egenskaper i beh led. Sjukdomar i obehVatten- Strå- Strå- Strå- Liter- Tusen- Mog- NDF Pro- Råfett- Stärk- Växt- Mjöl- Blad-Sort halt styrka längd brytn. vikt kornv. nad i TS tein halt else tråd dagg fläck% 0-100* cm % g g dagar** % % % % % % %SW Belinda 14,7 91 94 25 502 34,2 111 36,3 12,0 6,8 38,6 15,5 8 3SW Ingeborg 0,4 -5 -5 -1 15 4,4 -1 -3,4 -0,1 -1,5 3,2 -0,6 -5 0NS Ivory SSd 0,5 -5 0 12 16 7,3 -3 -5,6 -0,2 -0,9 4,2 -2,1 -5 1SW Aveny 0,4 -7 3 1 12 -0,9 -2 -4,5 -0,2 -1,3 4,1 -1,0 -2 -1SW Kerstin 0,5 -6 -1 3 11 -3,2 0 -4,4 -0,2 -1,7 6,1 -1,7 -7 -1NS Scorpion SSd 0,5 -1 -1 8 16 2 -2 -6,5 -0,4 -1,6 6,6 -1,5 -3 1NS Buggy SSd 0,1 14 -25 -10 -16 -2,5 -1 -6,0 -0,5 -1,4 8,4 -2,1 -7 1SW Gunhild 0,5 -6 0 -5 12 0,5 1 -0,1 -6 1SW Circle 0,2 -5 -2 2 15 -1,8 1 -0,2 9 0Bor Steinar SSd 0,1 -8 7 12 -3 -1,6 -1 -0,1 -4 -1SW Galant 0,4 8 0 -7 28 -1,5 0 -0,3 -1NS Rocky SSd 0,2 8 -6 -7 1 1,3 -5 0,3 1Bor Doreen SSd 0,4 -2 2 3 -15 -2,1 3 0,8 2Gra Nes SSd 0,3 -7 -1 12 -1 -0,4 -2 0,1 -4 -1-X- CV% REP 15,2 90 92 26 510 34,0 110 31,9 11,8 5,6 43,3 14,2 4 3LSD PROB F1 0,7 18 6 19 13 3,3 4 17,6 0,5 3,8 11,2 10,9 8 2Sortegenskaper för Belinda. Övriga med avvikelse från Belinda, med minus för mindre.*) 100 betyder helt upprätt bestånd.**) Plus betyder senare mognad.48
Beskrivning av de olika sorternaSW Belinda är en sort från SW-Seed som ärmätare i havreförsöken. Den har hög avkastningoch bra kvalitet. Stor merskörd för svampbehandling2007 och något känslig för mjöldagg.Dock visade årets effekter av svampbehandlingmycket liten skördeökning.SW Ingeborg är en sort från SW-Seed. Tidigarenågot lägre avkastning än Belinda, men2008, 2009 och 2010 var den högre. En sortmed bättre tusenkornvikt, högre rymdvikt ochstärkelsehalt. Kortare strå med något sämrestråstyrka.NS Ivory är en sort från Scandinavian Seed.En grynhavresort med avkastning ungefärsom Belinda, dock ej 2008. Sorten har högtusenkornvikt, rymdvikt och stärkelsehalt,men lägre NDF-värde. Medellångt bra stråmen mycket stråbrytning. Sorten är nematodresistent.SW Aveny är en sort från SW-Seed medbland de högsta avkastningarna i försöken.Strålängd som mätaren. Lågt NDF-värdeoch hög stärkelsehalt. Ger särskilt hög avkastningpå Österlen.NC Scorpion är en sort från ScandinavianSeed med bra avkastning. Bra volymvikt,mycket hög stärkelsehalt och lågt NDF.NS Buggy är en sort från Scandinavian Seed.En dvärghavresort som är provad första året2006. Kort, styvt strå, mycket hög stärkelsehaltoch lågt NDF, råfetthalt och växttrådhalt.Något lägre volymvikt. Sorten är särskilt lämpadför plöjningsfri odling där liten halmmängdönskas. Resistensegenskaper bra.SW Gunhild är en sort från SW-Seed. Deningick inte i provningen under 2006. Avkastarsämre än mätaren. Har svagare strå ochlägre råfetthalt och något högre stärkelsehalt.SW Circel är en sort från SW-Seed medavkastning som mätaren. Provad under 3 årmed en högre volymvikt.Bor Steinar är en ny sort från ScandinavianSeed som provats under 2 år med lägreavkastning än mätaren.Övriga sorter lite provade.SW Kerstin är en sort från SW-Seed medlägre avkastning än mätaren. Bra sjukdomsresistens.Lägre NDF-värde, råfetthalt ochväxttrådhalt, men högre stärkelsehalt.49
- Page 2: I n n e h å l lSidFörord.........
- Page 5 and 6: Sortprovningen i förändringUnder
- Page 8 and 9: Försöksringarna i Malmöhus (län
- Page 10 and 11: Försöksledare samt antal medlemma
- Page 12 and 13: Adressuppgifter till försöksperso
- Page 14 and 15: Sortförsök i höstveteFörsöksle
- Page 16 and 17: Tabell 2. Jämförelse mellan höst
- Page 18: Tabell 4. Sortegenskaper i svampbeh
- Page 21 and 22: LP Skalmeje är en sort från Scand
- Page 23 and 24: Sortförsök i höstrågFörsöksle
- Page 25 and 26: Tabell 4. Sortegenskaper i höstrå
- Page 27 and 28: Sortförsök i rågveteFörsöksled
- Page 29 and 30: Tabell 4. Sortegenskaper i rågvete
- Page 31 and 32: Tabell 2. Jämförelse mellan höst
- Page 33 and 34: Bay Wa Bombay ett 2-radskorn från
- Page 35 and 36: Tabell 2. Jämförelse mellan vårv
- Page 37 and 38: SW Vinjett från SW-Seed är mätar
- Page 39 and 40: Tabell 1. Kärnskörd av vårkorn i
- Page 41 and 42: Tabell 3. Vårkorn. Områdesvis ind
- Page 43 and 44: Tabell 5. Sjukdomskänslighet i obe
- Page 45 and 46: SW 68426 är en nummersort från SW
- Page 47: Tabell 2. Jämförelse mellan havre
- Page 51 and 52: Resultat, medeltal 2007-2010Försö
- Page 53 and 54: DiskussionDe fyra försöksåren ha
- Page 55 and 56: Tabell 3. Sortegenskaper i ärter u
- Page 57 and 58: Sortförsök i majsFörsöksledare
- Page 59 and 60: Tabell 1 forts. Årssammanställnin
- Page 61 and 62: Sortförsök i ekologisk odling 201
- Page 63 and 64: Tabell 5. Åkerböna Eko. Resultat
- Page 65 and 66: VåroljeväxterJohan Roland, SLU, L
- Page 67 and 68: Område A (län M och N). Här sker
- Page 69 and 70: Sortförsök i höstraps. OS 22, L7
- Page 71 and 72: Tabell 1. Avkastningsresultat från
- Page 73 and 74: Tabell 2. Avkastningsresultat från
- Page 75 and 76: Höstraps - SåtidAlbin Gunnarson,
- Page 77 and 78: Kvävestrategier i höstraps OS 188
- Page 79 and 80: Tabell 3. Plantegenskaper och skör
- Page 81 and 82: Svampbekämpning i höstoljeväxter
- Page 83 and 84: Såteknik och utsädesmängd i åke
- Page 85 and 86: Resultat och diskussionTabell 1.AVK
- Page 87 and 88: Tusenkornvikten har ökat med minsk
- Page 89 and 90: ResultatAvsevärt ökad avkastningH
- Page 91 and 92: Plantegenskaper påverkadesTabell 3
- Page 93 and 94: De använda majssorterna var Beetho
- Page 95 and 96: Ogräs och bladfläckarOgräsbiomas
- Page 97 and 98: Figur 1. Samodling av majs och åke
- Page 99 and 100:
Figur 1. Knölskörd i ett färskpo
- Page 101 and 102:
Tabell 1. Knölskörd och storleksf
- Page 103 and 104:
ResultatKnölskördUppkomsten skedd
- Page 105 and 106:
Effekt av blastdödningstidpunktEff
- Page 107 and 108:
Tabell 1. Reducerad jordbearbetning
- Page 109 and 110:
Led E och F såddes med högre uts
- Page 111 and 112:
Tabell 2. Antal dagar till 50 % upp
- Page 113 and 114:
Djup (cm)051015202530354045MPa0 0,5
- Page 115 and 116:
Resultat och diskussionMätningar i
- Page 117 and 118:
Tabell 3. Antal bearbetningar i ser
- Page 119 and 120:
1150011000Netto (kr/ha)1050010000In
- Page 121 and 122:
Skörden i ogödslat led var dubbel
- Page 123 and 124:
Kvävebehov i höstkornAnna-Karin K
- Page 125 and 126:
12Skörd, ton/ha10864ÄngelholmSval
- Page 127 and 128:
Kvävebehov hos olika maltkornssort
- Page 129 and 130:
Slamspridning på åkermarkSammanfa
- Page 131 and 132:
Slammets kvalitetTabell 1. Växtnä
- Page 133 and 134:
Tabell 6. Petersborg 2010. Skörd a
- Page 135 and 136:
P-HCL90807060504030201001981 1989 1
- Page 137 and 138:
Metaller i skördeprodukterCd, mg/k
- Page 139 and 140:
Bevattning i maltkorn 2010HIR-rådg
- Page 141 and 142:
Odlingssystem i höstvete 2010Senio
- Page 143 and 144:
Tabell 2INTENSITET Sort AVKASTNING
- Page 145 and 146:
DiskussionÅrets resultat är i myc
- Page 147 and 148:
Organiska gödselmedel till höstve
- Page 149 and 150:
800070006000y = -0,104x 2 + 36,062x
- Page 151 and 152:
Årets ogräsförsök i spannmålAg
- Page 153 and 154:
Tabell 3. L5-2424. Skörd och ogrä
- Page 155 and 156:
Tabell 6. L5 2450. Skörd och ogrä
- Page 157 and 158:
Örtogräs i vårkorn L5-400Allmän
- Page 159 and 160:
Årets ogräsförsök i majsAgronom
- Page 161 and 162:
Tabell 3. L5-840 Försök i majs,
- Page 163 and 164:
Svampförsök i stråsäd 2010Gunil
- Page 165 and 166:
L15-1050. Behandlingsstrategier ih
- Page 167 and 168:
RågveteL15-2011. Strategiförsök
- Page 169 and 170:
VårkornL15-4010A. Svampbekämpning
- Page 171 and 172:
Svamp och insekter i åkerbönorMar
- Page 173 and 174:
Bekämpning av svampoch insekter i
- Page 175 and 176:
BakgrundIntensivt skördade vallarP
- Page 177 and 178:
Tabell 6. Priser för svampmedelSva