Ladda ner PDF - Lösnummer

#4/12 Örebro studentkårs fristående tidningwww.losnummer.se#4/12 Örebro studentkårs fristående tidningwww.losnummer.seEricspriderSo MuchLoveSid 17Så fort svarar dinstudentsektion påmejl Sid 4Schwamparnalägger nerSid 6

AnnonsSnart klar med studierna?Inom kommunen finns meningsfullaoch utvecklande arbeten inommer än 100 olika yrken.Just nu behöver vi sjuksköterskoroch förskollärare.orebro.se • 019-21 10 00Nya datum för ansökantill utbytesstudier !Som student vid Örebro universitet ligger världen öppen för dig.Använd en eller två av dina terminer till att åka utomlands och plugga ellersamla material till din uppsats. Du kommer inte att ångra dig!Vill du plugga utomlands läsåret 2013/14 gäller nya datum:1 oktober 2012 Plugga utomlandsmässan1 november 2012 Örebro universitets språktest ges1 december 2012 Sista ansökningsdag för utbytesstudier inför höstterminen2013, vårterminen 2014 och läsåret 2013/14.15 mars 2013 Sista ansökningsdag för Minor Field Studies (MFS) ochLinnaeus/Palme för 2013/14.Mer information:www.oru.se/studerautomlands

LÖSNUMMER NR 4 2012Ledare3Sektionerna borde varanärmast studenternaLedare. På nästa uppslag i det här numretav Lösnummer har vi gjort ett experiment.Vi har mejlat Örebro studentkårs sektionerför att se hur lång tid det tar för dem attsvara. Mejlen ställde frågor rörande utbildning,riktade till i första hand utbildningsbevakare.Resultaten är blandade. De snabbastesektionerna svarade efter bara några få timmar,där DokSek var allra snabbast med 1timme och 7 minuter. Tre sektioner hade intesvarat alls när undersökningen avbröts eftertio dagar.Vi på Lösnummer har också lämnat ut enenkät till studentsektionerna. Det är en deli den läsarundersökning som länge legat påskissbordet och som ska genomföras i höst.Resultatet där? Fem studentsektioner avnio har i skrivande stund svarat. Detta trotsatt enkäten skickades ut en månad innansista inlämningsdag och trots att alla blivitpåminda några dagar innan.Studentsektionerna är viktiga. Attinte svara på interna enkäter är möjligen enDå hadejag troligenkäntatt mittförtroendeförstudentkårensomhelhetsjunkitsak, men att inte svara på studenters mejl ären annan.Sektionerna borde vara närmast studenterna,ute i verksamheten och vara motorn imedlemsrekryteringen.Självklart är det så att studier kommer iförsta hand och engagemanget efter det. Detkan också diskuteras vilken svarstid som ärrimlig utifrån dessa förutsättningar. Jag trorändå att de flesta skulle hålla med om att tiodagar är en lång tid att vänta för en studentsom behöver hjälp under sin utbildning, närdenna hjälp är ett uppdrag som studentsektionernafaktiskt har.Jag tänker att om jag hade varit nystudent och fått höra att medlemskap i studentkårenrekommenderas, dels för rabatteroch det studiesociala och dels för att få hjälpunder min utbildning, så hade jag tyckt attdet var en bra deal. Om jag sedan någongång behövt mejla min studentsektion föratt få hjälp och inte fått svar, så hade jag troligenkänt att mitt förtroende för studentkårensom helhet sjunkit. Tyvärr.Vi tänker följa upp undersökningen.Kanske gör vi om samma test igen.Till dess hoppas jag att de sektioner somfått mindre bra resultat har sett över hur dearbetar med sin tillgänglighet. Förstudenternas skull.Emma GlännströmCHEfredaktörSerienLösnummer 4-12Lösnummer gavs ut första gången 1966 och har sedan dess varit Örebros största studenttidning.Matilda startar företag för attmotverka en orättvisaNär Matilda Gunnarssons jamaicanskegudson skadade sig på sin dopdag behövdehan ett plåster. Och på asken stod det ”hudfärgat”.Det blev känslosamt15för Matilda, som nu startatföretag där hon säljer sjukvårdsmaterialför mörkhyade.På två hjul genom SverigeFrån Umeå till Ystad. På cykel. Det är måleti sommar för fyra psykologstudenter.18Lösnummer besöker derasförsta planeringsmöte.Chefredaktör och ansvarigutgivareEmma Glännströmemma.glannstrom@losnummer.seBiträdande redaktörSimon Lundbergsimon.lundberg@losnummer.seBildredaktörRasmus Erikssonrasmus.eriksson@losnummer.seMedarbetare i detta nummerLisette Andersson, skribentMatilda Andersson, skribentJenny Arvidsson, skribent och fotografLouise Borg, fotografEmelie Bröms, skribentAmanda Elefelt, skribentAlexander Felsing, serietecknareTony Fredriksson, krönikörJenny Hallström, fotografBilly Hammer, skribentMartin Henningsson, fotografElin Joachimsson, skribent och fotografPontus Johansson, krönikörMartin Jonsson, fotografLuusi Kateme, skribentOrsi Kurcz, skribentEmma Melkersson, fotografSanna Rosell, skribentElin Södergren, skribentYasmine Winberg, skribentRedaktion losnummer.se/redaktionenOmslagsbild Emma MelkerssonBylinebilder Emma Melkersson ochRasmus ErikssonRedigering och layout EmmaGlännström och Joakim SchönPrenumeration En helårsprenumerationpå Lösnummer kostar 200kronor. Kontakta chefredaktören förmer informationUpphovsrätt Citera gärna Lösnummermen glöm inte att ange källanInsänt material Allt material välkomnasav redaktionen men vi äger rättenatt redigera och refusera insända bilderoch texterAnnonsering Kontakta chefredaktöreneller se www.losnummer.se/annonseraUpplaga detta nummer 13 000Issn 0345 - 7508Tryck MittMedia PrintLösnummer är Örebrostudenternasfristående tidning inom Örebro studentkår.Mer information om Lösnummerhittar du på www.losnummer.seDärför får du Lösnummer AllaÖrebrostudenter får Lösnummer gratis,rakt hem i brevlådanDärför får du inte LösnummerVi har förmodligen fel adress till dig.Adressändring gör du på studentkårenskansli, öppet måndag till fredag 10-14Nästa nummer, nummer 4,5-12,utkommer 28 augustiKONTAKTAdress Fakultetsgatan 3, 702 81 ÖrebroTelefon 019 676 23 53,0709 39 99 25E-post losnummer@losnummer.seWebbwww.losnummer.seJag skräms av tanken attjag i framtiden inte kommeratt kunna gå ut och “härjaen onsdag” utan att23framstå som en riktigpraktalkis– Lösnummers krönikör Tony Fredriksson omatt framtidens arbetsdagar snart är här

Fler studentnyheter? Vår webbtidningwww.losnummer.se uppdateras flera gånger i veckan4 med det som är aktuellt på ditt campus.LÖSNUMMER NR 4 2012NyheterFoto: Press/Svenskt NäringslivDödsmisshandlad student inteförsäkradSKOLTID. Domen i ett försäkringsfall,där en psykologstudent dödsmisshandladesi Linköping år 2009, har nu fallit. Kammarrättenhar slagit fast att studenten inteomfattades av den försäkring som säger attett lärosäte ska ansvara för att studenterär försäkrade för personskada under sinastudier.Studenten var på väg hem på kvällenfrån en genomgång med kursare, där deutvärderat utbildningsterapi som ingick iutbildningen. Kammarrätten menar att träffeninte skedde på ”skoltid” vilket krävs förförsäkringen.Domen är nu överklagad. Det skriverHögskoleverket i det nya numret av Studenträtt.53 000kronor döms två Linköpingstudenteratt betala till man som figurerat i derasuppsatsDömda för förtal i uppsatsKRIMINALITET. ”Kriminell sedan tidigålder”. Så stod det bland annat i en uppsatsskriven av två studenter vid Linköpings universitet.Uppsatsen handlade om en man somdömts för ekonomisk brottslighet. Mannenhade dock fått sin första dom när han var itrettioårsåldern. Uppsatsen publicerades påinternet.I mars dömdes studenterna till att betala 50dagsböter var samt 5000 kronor i skadeståndtill mannen. Totalt stannar summan på 53000 kronor i böter, skadestånd och rättegångskostnader,uppger corren.se. Studenternasadvokat Sture Larsson överklagar nudomen till hovrätten och kräver att tingsrättensdom upphävs och att åtalet ogillas.Studenter upplever dåligkontakt med arbetslivetCHANSER. I en undersökning frånSvenskt Näringsliv uppger varannan studentatt de upplever bristande samverkan mellanutbildningar och arbetsliv. Samtidigt saknaren tredjedel kvalificeratarbete ett år efterexamen.– Åtta av tio studenteruppger attförbättrade chanser påarbetsmarknaden ärett viktigt skäl till attstudera vidare. Därförkrävs ett jobbperspektivPatrick Krassén.vid utformningen ochutvärderingen av denhögre utbildningen. Det är ett perspektivsom idag saknas i stor utsträckning, sägerPatrick Krassén, högskolepolitisk expert påSvenskt Näringsliv.Inget svarefter tio dagarEller redan efter en timmeLösnummer undersöker hur snabbt sektionerna svarar på mejlHur snabbt studentsektionernasutbildningsbevakaresvarar på mejlfrån studenter varierarkraftigt, enligt en undersökningLösnummergjort.– Arbetet ser mycketolika ut sektionernaemellan, säger MorganBerglund-Williams, viceordförande för Örebrostudentkår.I undersökningen har vi söktkontakt med sektioners utbildningsbevakaregenom attleta efter en mejladress påsektionernas hemsidor. Ettfingerat namn har sedan använtssom avsändare i mejlentill bevakarna. Svarstiderför de olika sektionerna harnoterats.Vi fann att en del sektionerhar en mejladress som är direktkopplad till utbildningsbevakarna,men långt ifrånalla har det.– Tillgängligheten är såklartett återkommandeproblem. Men många avsektionerna arbetar med attutveckla och förbättra kontakten,några av dem harexempelvis en Facebooksidaenbart för utbildningsfrågor,säger Morgan Berglund-Williams.Han är dock inte förvånadöver det spridda resultatet iundersökningen. Eftersomsektionerna arbetar så olikai dagsläget förväntas ocksåolika resultat.Från studentkårens sidafinns inga direktiv om exakthur sektionerna ska bedrivaarbetet med tillgänglighet förstudenterna. De trycker påatt om frågor uppkommer såfinns alltid studentkåren tillFoto: Arkiv/Martin JonssonOlika arbetssätt. MorganBerglund-Williams, vice ordförandeför Örebro studentkår, är inteförvånad över det spridda resultatet.hands med samtliga kontaktuppgiftertill de olika sektionerna.Närvaro varierarEn utbildningsbevakare arbetarkort och gott med attbevaka och följa upp studenternassynpunkter på utbildningarnainom sektionen.Utbildningsbevakarnaträffas en gång per månadtillsammans med vice ordförandeför studentkårenoch Albina Hoti, som är studentombudpå studentkåren.Närvaron har varierat, mendet är en ständig diskussionom fortlöpande arbete medutbildningsbevakning.– Det brukar oftast se ut såatt de mindre fallen behandlasav utbildningsbevakarna,men om det är ett större fallså brukar jag och Albina tavid, säger Morgan Berglund-Williams.Morgan har själv ett utbildningspolitisktansvarsområdeoch brukar försökaMångaav sektionernaarbetarmed attförbättrakontaktenhänvisa till utbildningsbevakarnaom det inte är allvarligtoch högre instansermåste kontaktas.– Jag ska väl fungerar litesom en spindel i nätet, somförsöker hålla koll på sektionerna,säger Morgan Berglund-Williams.Har olika uppläggEftersom de olika sektionernaser så olika ut fungeraroftast rådet som en stöttepelareför interna frågor.Efter samtal med Berglund-Williams och med de olikasektionerna framgår exempelvisatt DokSek inte har enutsedd utbildningsbevakare,utan samtliga ledamöterjobbar med frågan. Grythyttanhar problem med att tasig in till Örebro för mötenoch eftersom sektionen är såpass liten brukar samarbetetfungera ändå. Storleken påsektionerna är även olika,vilket gör att flera utbildningsbevakarekan finnas isamma sektion.Text & Undersökning:Simon LundbergFakta• Undersökningen gjordes isyfte att se hur lång tid dettar för Örebro studentkårssektioner att svara på mejl frånstudenter. I fokus var utbildningsbevakarna.• Undersökningsperiodenvar tio dygn, då experimentetavbröts. Start var 27 april. Detska alltså noteras att det varvalborg under perioden. Vi harvalt att inte räkna i arbetsdagar,då engagemanget sker påfritiden vid sidan av studierna.• Frågorna har varit av allmänkaraktär för att de som svararinte ska behöva göra ingåenderesearch innan mejlen besvaras.

LÖSNUMMER NR 4 2012 Nyheter5Så här snabbt svarar din studentsektionDokSekCoraxGIHTid1 timme7 minuter3 timmar56 minuter4 timmar6 minuterKontaktNågot svår hemsida att manövrera.Efter en del sökande verkar deflesta ledamöter ha ett utbildningsbevakaransvar.Skickar ett mejl tillen ledamot.På hemsidan står att positionensom utbildningsbevakare är vakant.Efter att ha skickat mejl till informationsansvarigemeddelas det attpositionen visst är tillsatt och attdet är från denne som svaret vidarebefordras.Hemsidan är alltså inteuppdaterad, men lättmanövrerad.På hemsidan är bevakaren nämnd,men ingen direkt mejladress finns.Skickar ett mejl till en samladsektionsadress och får ett vidarebefordratsvar från utbildningsbevakaren.Ganska lättmanövrerad.KommentarErnesto Abalo, ordförande– Eftersom den största delen av vår verksamhet gårut på att bevaka hur doktoranderna trivs med sinutbildning så lägger vi mycket fokus på det. Alla i styrelsendelar på ansvaret och i framtiden ska vi skapaen mejladress som går till samtliga ledamöter.Emma Carlsson, ordförande– Vi är riktigt nöjda med resultatet. Vår utbildningsbevakarehar precis startat ett utskott där mycket tid läggspå att hitta kurs- och programrepresentanter, det servi fram emot att utveckla. Vi jobbar med att uppdaterahemsidan i dagsläget, så det är därför den är lite dåligtuppdaterad. Vi vill att studenter ska komma till oss omde har några frågor, förslagsvis till vårt sektionsrum ellertill vår Facebooksida.Caroline Karlsson, ordförande– Vi har arbetat med att locka studenterna till attkomma med synpunkter om sin utbildning via diverseevents och enkäter om hur man trivs. Oftast pratarstudenter om problemet utan att komma i kontaktmed oss och det vill vi ändra på.Studenter oftautsatta för bränderOMFLYTT. I februariomkom en student vidChalmers tekniska högskolai en brand i ett studentboende.Enligt tidningenBrandsäkert är studentbostädersärskilt utsatta förbränder. Räddningstjänstenför utryckningar till sådanaoch elevhem mellan 20-40gånger per år.Orsaker kan vara storomflyttning, gemensammautrymmen och otydligaregelverk.Sagt påcampusMusiksektionenSobraSesamGrythyttanssektion1 dygn3 timmarPsykologi:2 dygn 2 timmarJuridik:3 dygn 1 timme5 dygn14 timmarInget svarefter tiodygnHemsidan har information omstyrelsen och vem som är utbildningsbevakare.Det finns ingendirekt mejladress till denne person.Skickar ett mejl till styrelsen och fårett vidarebefordrat svar från utbildningsbevakaren.Hemsidan är hyfsatlättmanövrerad.Sidan är lättmanövrerad och treolika mejladresser till tre utbildningsbevakarefinns under flikenkontakt. Utbildningsbevakningenär uppdelad i tre delar: juridik,psykologi och socialt arbete. Densistnämnde är vakant.Sidan är enkelt manövrerad ochdet finns mejladresser till samtligastyrelsemedlemmar, däriblandutbildningsbevakaren.Det är en professionell och snygghemsida, men den är ganska svårmanövrerad.Ingen information finnsom vem som är utbildningsbevakare.Det enda som finns är ett kontaktformulär.Lysander Brouwer, vice ordförande– Vår utbildningsbevakare jobbar aktivt med att synasoch presenterar sig på varje sektionsmöte. Eftersomvi är en så pass liten sektion så väljer ofta studenternaatt konfrontera oss direkt istället för att skicka mejl.Det finns också klassråd som tar upp frågor direkt tillutbildningsbevakaren. Vi tror på direkt kontakt och hardärför inte prioriterat att ha en kontakt som går direktfrån hemsidan.Jessica Elofsson, ordförande– Den sistnämnde utbildningsbevakaren är inte allsvakant. Det måste ha blivit fel någonstans. Vi arbetarkontinuerligt med frågan och vi tycker att vi är lättaatt få kontakt med. Man är också alltid välkommenatt kontakta styrelsen på den ”vanliga” mejlen vidtveksamheter.Pontus Tholster Gancarz, ordförande– Vi jobbar aktivt med att utveckla utbildningsbevakningenoch att få studenterna intresserade. Vi har haftdiverse event. Vi har ett utskott till just den här frågansom arbetar med olika delar av vår sektion. Just nu villvi utveckla arbetet och få mer inflytande. Vi tycker attvi har bra information och vi brukar vara snabba på attsvara. Vi är ändå nöjda med resultatet.Emelie Reingsdahl, vice ordförande– Vi har haft ett år som varit ganska stökigt med byteav ordförande mitt under året. Hemsidan är dessutomdelad med nationen i Grythyttan och vi fortsätter attutveckla kontakten. Eftersom vi är en sådan liten sektionså har vi en nära relation och man kan ofta komma ikontakt med varandra på ett enklare sätt. Men vi skaabsolut uppdatera och jobba med uppdraget.”Taken, det ärställen somingenjörernaglömde”Åsa Romson besökte GrönaStudenter för en föreläsningpå campus i slutet av april.Tårtkalas för att fira doktorsexamen.Gå till www.losnummer.se och läs hela artikeln om besöket.Annons Foto: Emma GlännströmSerumTekNatInget svarefter tiodygnInget svarefter tiodygnSidan är relativt lätt att manövreraoch här finns information om femutbildningsbevakare inom fem olikaområden. Det är en samlad mejladresstill samtliga. Inriktar frågantill en audionombevakare genom attskriva ut det i mejlets ämnesrad.Utbildningsbevakaren står nämndpå hemsidan, men det finns ingendirekt mejladress. Skickar ettmeddelande till sektionsmejlen.Marcus Larsson, ordförande– Det har varit så att vi precis bytt ut majoriteten avutbildningsbevakarna och den mänskliga faktorn finnsgivetvis i detta när man inte har för vana att kolla sinmejl. Det är dock tråkigt att man ska behöva väntaså pass länge på ett svar, det måste vi kolla på. Vi ärmåna om att vi ska vara kontaktbara och det är enfråga som vi arbetar aktivt med. Exempelvis så skickadeutskottet för sjuksköterskorna ut ett mail i förraveckan om kontaktinformation.Gustaf Johansson, ordförande– Vi ska jobba mycket mer med utbildningsbevakning,någonting som nyligen blev bestämt i vår verksamhetsplan.Det kommer inom kort att komma en egen flik påhemsidan för just den här frågan. Att vi inte har gåttatt kontakta är helt oacceptabelt och någonting somvi ska utvärdera. Om man har frågor kan man kommaförbi vårt sektionsrum eller kontakta vår sektionsFacebook. Vi vill vara kontakbara och ska bli det ännumer.YBBLE-FRISÖREDROP IN DROP INTIDBESTÄLLNING33 16 13Tybble Centrum, Drakenbergsgatan 1CAnnons

6 NyheterLÖSNUMMER NR 4 2012Foto: jenny arvidssonVänta lite...... Anders Bromsjö ochLeona Axelsson, som jobbarmed universitetets nystartadeKarriärcentrum, nu när sommarjobbsperiodennärmar sig.Slutspelatför SchwamparnaSvalt intresse får studenternas orkesterförening att lägga trumpinnarna på hyllanHur viktigt är det medsommarjobb?– Studenter behöver få in enfot på arbetsmarknaden ochdå är sommarjobb utmärkt.Det drygar ut kassan, gerarbetslivserfarenhet och kanockså leda till examensjobbeller annat. Det visar ocksåpå ett driv. Många rekryteraretittar efter det i ett CV.Hur ska man tänka isökandet?– Det är ju perfekt om detär knutet till utbildningen,men ibland är det bara braatt jobba överhuvudtaget.Man har alltid nytta averfarenheten och det ger enchans att sticka ut.Hur får man det perfektasommarjobbet, specielltom det är sent att söka?– Man måste söka aktivtoch inte vara rädd. Ett tipsär att satsa på vissa jobb ochlägga ner tid på ansökan.Använd ditt nätverk. Vissaföretag lägger aldrig ut någraannonser även om de harrekryteringsbehov. Fråga ibutiker, caféer och restaurangersom brukar kunnavara ute i sista minuten. Detär aldrig för sent.Och om man ändå intefår ett sommarjobb?– Ideellt engagemangger också erfarenhet ochär något rekryterare tittarefter. Man kan erbjuda sigatt praktisera gratis för attfå erfarenhet och kontakter.Man kan också bli sommarentreprenöroch testa startaeget. Prata med släktingaroch vänner för att få tipsoch framför allt, ge dig inte!Jenny ArvidssonEfter över tio års aktivitettvingas orkesterföreningenSchwamparnaatt lägga ner.Detta på grund av ettsjunkande engagemangfrån studenternas sida.På Schwamparnas hemsidafinns föreningens historianoggrant noterad.Det ärallt från olikaspelningar tilljubileum ochJust nu är vibara tvåmedlemmar somspelar instrumentfester. Menunder de senasteårenstår textrutorna blanka. Enanledning till detta kan varade låga intagningskraven.Johanna Thyrén som ärordförande i Schwamparna,beskriver föreningen som enorkester där alla studenter ärvälkomna, oavsett musikaliskbakgrund.– Vi har inte haft någraintagningsprov och medlemmarnabehöver inte kunnaspela något instrument, vissaklingar på något enkelt ellerär med och spexar, sägerhon.Schwamparnaharfunnits sedan1997 ochspelar bådepå och utanförÖrebro universitet. Vårruset,Vivallafestivalen ochvänsterpartiets förstamajtåg,är exempel på platser där despelat. De är en mångsidigorkester som kombineratinstrument som trumpeter,tvärflöjter, elbas, saxofoneroch gitarrer, med sång ochspex.Jag kommerinte slutahoppas på en nystart!Låga kravTanken var att de låga intagningskravenskulle resultera iflera medlemmar, men faktumetatt det inte funnits någrakrav på musikalisk erfarenhethar skapat problem.– Att vi försökte vara välkomnandeoch öppna för allasom villa vara med gjorde attmånga duktiga musiker avstodfrån föreningen, eftersomatt dedå ville spelai orkestrarmed högrekompetens,f o r t s ä t t e rJohanna.A n t a l e tmedlemmar har sjunkit meroch mer de senaste åren.Från att för några år sedanha varit 20-30 stycken, är detnu nästan inga personer kvari orkestern.– Just nu är vi bara tvåmedlemmar som spelar instrument,plus en tredje vidsidan av enbart för att styrelsenkräver tre stycken.Mer än bara orkesterJohanna berättar vidare attSchwamparna inte bara ären orkester,utan även ettsätt att umgåsoch knytakontakter.– Nedläggningenkänns tråkig eftersom att vihar många minnen från tidentillsammans. Vi har alltidhaft en bra gemenskap ochmånga människor har träffatsgenom Schwamparna,både vänner och partners.För medlemmarna harSchwamparna erbjudit festeroch aktiviteter vid sidan avspelningarna.− När vi fått betalt för attgöra spelningar gör vi alltidnågot tillsammans, så det harexempelvis blivit traditionatt vi alla årligen åker till enfestival.Tror på återföreningJohanna medger att det fortfarandefinns förhoppningarkvar och hennes tro är attSchwamparna någon gångkommer att startas upp igen.Den främsta anledningenär att hon tror att det kommerbli väldigt tomt utanorkesterföreningen.– Jag kommer inte slutahoppas på en nystart! Viär ensamma i vår genre påuniversitetet och det är enav anledningarna till att vibehövs.Amanda ElefeltKravlöst. Schwamparnas ordförande Johanna Thyrén tror att en anledning tillatt föreningen tvingas lägga ner kan vara att det inte funnits några intagningskravtill orkestern.Foto: Martin Jonsson

AnnonsHej!Idag vet alldeles för många,alldeles för lite, om hur detär att leva med psoriasis.Om du vet hur det är såfår du gärna höra av dig.Vi vill höra din berättelse*.psoriasisDin berättelse omPsoriasis är fortfarande en dold sjukdom. Om berättelser och beskrivningarkommer fram i ljuset så är vi övertygade om att det gagnar dig som är drabbad.Det skulle kunna göra att de som idag tycker att de måste dölja sjukdomen pågrund av fördomar och bristande information kunde leva på ett mer öppetoch avdramatiserat vis. En annan följd är att läkarvetenskapen kunde ges enhelt annan insyn i frågan och därmed skapa medicinska förutsättningar för attde med psoriasis kommer att få möjlighet till ett betydligt bättre liv.Berätta om din upplevelse av psoriasis på wonderleap.se/psoriasisVi behöver din hjälp nu och allra senast 18/6 2012. Tack!*Wonderleap är en strategisk kommunikationsbyrå i Malmö.Vi föredrar att skapa strategier och kommunikation som baseras på sanningar, snarare än gissningar. Därför söker vi upprelevanta fakta, samband och sammanhang som kan ligga till grund för vår analys av våra kunders utmaningar och möjligheteri framtiden. Nu har vi fått i uppdrag att ta reda på hur det är att leva med psoriasis. Därför vill vi höra DIN berättelse.Upplev 50 konserter på 5 scenerunder 8 timmar för 0 kronorFredag 1 juni kl. 16.00–24.00Se program på www.oru.se/musik2012Lediga platser från hösten 2012.“Den lilla förskolan nära universitetet!”Delaktighet, flexibilitet och välutbildade pedagoger.Vi är ett föräldrakooperativ med plats för 24 barn påKyrkoherdegatan 7 i Almby. Välkommen på besök!www.forskolanterranova.se, 019-10 89 50Vad vill duläsa om?Tipsa oss på losnummer@losnummer.sepå CampusBrett och uniktträningsutbudvälutbildade instruktörerGym - Bollsport - GruppträningGymmet öppet hela sommarenSommar schema för gruppträning29 maj-22 juni samt 6 aug-2 sepGratis sommarjympamån kl 18-19 vid universitetetstennisbanor 4 juni - 27 auginomhus vid för dåligt väderwww.ouif.seÖrebro universitets IF

NyheterVill du veta mer om vad som hände på SFS-8 FUM? Läs på www.losnummer.se.LÖSNUMMER NR 4 2012Kurs i arbetsintervjuerför barnFRÅGOR. Kurs i jobbintervjuerför tioåringar. I StElisabeth Catholic School iNew York lärs jobbsökandeut redan i grundskolan.Lärare i kursen är RobinYang, tidigare analytiker påWall Street som nu skriverbarnböcker om ekonomi.Detta enligt tidningenStudentliv.För mycket engelska?HEBREISKA. Universiteti Israel bör inte användaengelska så ofta. Det tyckerAcademy of the HebrewLanguage, som hoppas attIsraels utbildningsministerska beordra universiteten attanvända mer hebreiska.Motståndarna menar attavhandlingar skrivna påhebreiska inte blir kända.Forskarna får även mindremöjligheter att arbeta,menar de.GrythyttanFörslag om sänktavgift röstades nedAVSLAG. På det senastefullmäktigemötet med studentkårenlades ett förslag omsänkt kåravgift för campusGrythyttan fram. Förslagetröstades ner och grythyttestudenterbetalar sammakåravgift som Örebro.Bakom yrkandet står enav Grythyttans två FUMdelegater,Jonas Schenkel.– Priset i sig är ingetproblem, men studenterna iGrythyttan har oftast ingenmöjlighet att ta del av de förmåneri form av rabatteradepriser som medlemskapet ger.Campus Grythyttan liggercirka sju mil från Örebro.– Det är ett campus somi stort sett sköter sig självt,det är inte så många somkänner någon stor samhörighetmed Örebro.Förslaget kom in i sistastund och hann inte vinna gehörpå mötet. Jonas kan tänkasig att ta upp frågan igen.– Om jag hittar rätt forumkommer jag ta upp det, ellerom jag fortfarande är aktivFUM-delegat om ett år kandet bli aktuellt.elin joachimssonÖrebrostudent vald till SFS presidiumErik Pedersen, Örebrostudentkårs före dettaordförande, valdes tillSveriges förenade studentkårersvice ordförandeunder årsmöteti början av maj.– Det känns sjukt bra. Dethar inte sjunkit in riktigtännu, säger Erik Pedersen ettpar timmar efter beskedet.Efter många veckors arbeteär valet nuavgjort.– Jag varruskigt nervös.När mittnamn ropadesupp vardet en stensom släppte.På den västgötska slättenmellan Vara och Skaraligger Qvänum mat ochmalt där GrythyttestudentenSofie Sanderheimfördjupar sinakunskaper i ölbryggning.Göteborgsfrekvenserna påbilradion börjar fladdra påg r u s v ä g e ntill Qvänum.I en vit ochfaluröd ladugårdsbygg-När mitt namnropades uppvar det en sten somsläppteNässlorna tillsoppan harväxt på andra sidanladugårdsväggennad finnsrestaurang,b r y g g v e r koch destillationspanna.– Det är ett mikrobryggerisom gör överjästa ölsorter,säger Sofie som praktiserathär sedan slutet av februari.Nu är det bara några veckorkvar av praktiken somingår i programmet sommelieroch måltidskreatör. Förepraktiken hade Sofie läst ommen aldrig varit med om attEn motkandidatDet var under Sveriges förenadestudentkårers fullmäktige,SFSFUM, somrepresentanter från landetsstudentkårer valde ordförandeoch vice ordförande.Flera studentkårer skickadeupp representanter i talarstolenför att tala för ErikPedersen.En motkandidat till postenfanns.Börjar i juniTill ordförande valdes ErikArroy frånStockholmsuniversitetsstudentkår.– Jag harträffat Eriknågra gångerinför valet,för att vetavar vi står i våra åsikter. Jagtror att vi kommer fungerabra tillsammans.Överlämningen med SFStillverka öl och destillat.– Jag förstår på ett helt annatsätt nu när jag har fåttvara med och kolla hur enbryggning går till.Jordbruksmarkerna somomger bryggeriet ger spannmåltill öl.– Igår var jag med närde bryggde Jonsson, en avö l s o r t e r n agjord på rågsom blandasmed kornmalt.Dageninnan hade viåkt över tillgrannen ochhämtat storasäckar som vimätte upp och lade i spannmålskrossen.Bryggningengjorde vi nu igår.Doftar nagellackSofie tillbringar en del tid irestaurangen där det ocksåhandlar om närodlat.– Nässlorna till soppanikväll till exempel har växtTalarstol. Erik Pedersen höll tal om engagemang efter beskedet om atthan röstats fram till vice ordförande för Sveriges förenade studentkårer.nuvarande presidium börjari juni och varar i en månad.Sedan är det dags för Erikoch Erik att börja arbetapå riktigt. Första punktenpå schemat är redan spikat,Emma GlännströmSofie har praktik i ölbryggningÖverjäst. Sedan slutet av februari befinner sig Grythyttestudenten SofieSanderheim på ett bryggeri och restaurang där det satsas på närodlat.på andra sidan ladugårdsväggen.Eftersom stället är litet ärSofies uppgifter varierande.– Jag hjälper till att desinficeraflaskor, åker med påleveranser, har hållit ölprovningoch är med på mässor.I ett rum bakom restaurangenfinns en destillationspannai koppar där sammaråvaror som till öl destillerasför att bli brännvin.– På skämt brukar de säganämligen Almedalsveckan.– Det ska bli ett spännandeoch intressant år, avslutarErik Pedersen.att den öl som inte blir brahälls i pannan, säger Sofie.En destillering handlarmycket om att använda näsan.– Det är precis som jagläst om, det doftar nagellacki början, och går sedan övermot en renare spannmålskaraktär.Och det tar en heldag, perfekt om man behöverfilosofera lite, säger Sofie.elin joachimssonFoto: Elin joachimsson Foto: Emma Glännström

LÖSNUMMER NR 4 2012En drinklista med sektionsnamn. Extramaterialfrån Arbetsplatsen finns på www.losnummer.se.Arbetsplatsen9– Tack vare den här kan jag ta uppemot tre öl i handen samtidigt,säger baransvarige Fredrik Mårtensson samtidigt som han visar hur denpraktiska öppnaren underlättar hans ibland stressiga arbete i baren.Häng med när han visar upp en del av Arbetsplatsen, en av barerna iKårhusets nyöppnade pubverksamhet.Text: Elin SödergrenFoto: Martin Jonsson”Väldigt lite tequila”Shotglas– Vi kan konstatera att Jäger varden mest populära shoten underpremiärkvällen medan det gickåt väldigt lite tequila. Shot är enväldigt typisk nattklubbsgrej. Detär vanligt att folk beställer två öloch en shot och sedan går ochdansar. Shot är ofta något manbeställer i grupp.Vinglas– Det var ett ganska lågtvindrickande över lag underpremiärkvällen. Men ett parflaskor skulle jag tippa att detgick åt ändå.Sil– Den används tillsammans medshakern. Man har is i shakern,blandar om och silar bort isen.Droppkork– Gör det enklare att hälla rättmängd i glaset. Det går snabbareom man kan hantera denna. Detgår att få det att rinna en centiliterper sekund förutsatt att man hållerflaskan rätt.Öppnare– Den här är väldigt praktisk.Man kan ha upp till tre öl ihanden samtidigt. Det gör attdet går snabbare när många stårrunt baren och vill beställa.Isskopa– Det går åt väldigt mycket isunder en kväll. Under öppningenden 4 maj tömde vi ismaskinen.Vi har is i varje drink och i övrigadrycker häller vi i is när någon berom det. Vi vill att kunden ska varanöjd. Det är vanligt med is i debarer som kör cider på tapp.

10 InternationalLÖSNUMMER NR 4 2012New board of ESN electedPRESIDENT. ESN Örebro, Erasmus StudentNetwork, recently elected a new board.The new president is Stefano Natali and thevice-president Hampus Isaksson.Others in the board are Magnus Åqvistas treasurer, Samuel Palmquist as FadderCoordinator, Linnea Wikström as Party Coordinatorand Johan Eliasson as Webmaster.There will be three Travel & Activity Coordinators:Elvira Jahnstedt, Sofie Westlén andEmelie Örmander.CleanSoon time for exchangestudents to go homeGOODBYE. Soon many exchange studentswill be leaving Örebro as their timehere is coming to anend. The internationalcoordinatorshave given out departureinformation.One importantthing to know is thatno personal stuffcan be left in theapartments. Thatmeans everythingexcept the furnitureand the mattress. Ifthings are left, theuniversity will finethe one responsible.However, thingsin good conditionexcept textiles canbe handed in to ESNto be sold to the newexchange studentsarriving for the nextsemester.It is also importantto clean the roomthoroughly, otherwisethe tenant willbe charged.All keys are to bereturned to theInternational Officebefore June 12 at noon.Photo: Archive/Emma Eleonora LarssonFestivals before summerMUSIC. Several festivals will be arrangedin Örebro before the spring semester is over.Metallsvenskan, combining football andmetal music, will take place at Örnsro IP onMay 25 and 26.On June 1 and 2 there will be a festival atFrimis called So Much Love.The 20 year jubilee of the most famousband from Örebro, Millencolin, will becelebrated on June 8 and 9.Text: Emma GlännströmGuests. Leo Becker and Hampus Isaksson at ESN Örebro will be hosting the world’s second biggest ESN assembly in December.ESN organizesinternational meetingThe international ESNmeeting is hosted bystudents from ÖrebroUniversity and will beheld in December. Butthe event is practicallyplanned already. Arrivingparticipants will get aview of Sweden, withactivities such as iceskating, and getting thechance to try a culinarySwedish speciality,reindeer.Council of National Delegatesis the second biggest ESNassembly in the world. It willbe hosted by Leo Becker, asthe president of ESN Örebro,and his supporting team, includingHampus Isaksson.– It was quite surprisingthat people chose Sweden tohost this event. The meetingwill be in December, whichmeans kind of a rough winterclimate, says Leo Becker.The international platformis going to be held in wintertime next semester, from December6th until 12th. TheÖrebro ESN section wasluckily selected ahead of threecountries in the last ESNIt wasquite surprisingWe willneed twoor threemorepeoplemeeting in Spain. The twoother rivaling cities were thesunny Valencia, and a Italiancity, Benivento.– People might think thatour country is simply coldand less appealing than theother possible choices - Spainor Italy. But their decisionto give us this opportunityshows clearly that they havean interest for Swedishculture.33 countriesThe delegates are encouragedto get to know new people,and exchange common experiencesregarding the Erasmusprogramme.– Basically we discuss whatis happening right now, andhow we can develop our networkto be a helping hand forexchange students all aroundEurope. In Sweden we have14 sections, but it is practicallynothing compared to thePolish 42, or the 45 Italiangroups, says the president.As the second biggest nationalplatform of the sixESN network meeting, theCouncil of National Delegateswill welcome about120 participants from 33countries.Volunteers neededThe organizers are assuringeveryone that it will be a brilliantevent, as the ”rehearsal”already showed.– In the middle of April wehad an ESN meeting in Örebro,but it was arranged onlyfor the Swedish ESN sections.Anyway it was great, and apretty good guide to see howwe can organize a huge meeting,like that ”national platform”was, and what we haveto change until December.Organizing this kind ofinternational platform is abig honor, and also a lot ofhard work, mainly becausethis is the year when the Erasmusprogram celebrates its25th anniversary. The ESNÖrebro group looks forwarduntil December, but they figurethey will need some assistance.– We already have somevolunteers, but we will needtwo or three more people tomake the six days uphold ahigh standard, finishes LeoBecker.Orsi KurczPHoto: Rasmus Eriksson

AnnonsPassa på!MENSför halva priset!Just nu får du som går med i vår kundklubb halva priset påApolivas nya förbättrade mensskydd.Vi har nyligen utvecklat vårt eget märke Apoliva så att vihar ett ännu bredare och bättre sortiment av bindor, tampongeroch trosskydd. Nu finns våra mensskydd dessutomi två serier för alla stadier i menscykeln: ”Extra torr & säker”och ”Extra mjuk & säker”. Båda med lika hög kvalitet somandra ledande märken på marknaden men till ett bättre pris.För att få mens för halva priset behöver du bara gå medi vår kundklubb ApoPlus. Det kan du göra inne på Apoteketeller på apoteket.se/mens. Att bli medlem kostar inget.Sedan behöver du bara visa upp ditt medlemskort när duhandlar för att få halva priset. Erbjudandet gäller max treinköpstillfällen från 7 maj till 24 juni 2012 och du kan väljavilka mensprodukter som helst från Apoliva utom 100-packbindor och tamponger.Välkommen in till ett av våra närmaste apotek eller gåin på apoteket.se/mens.Vi finns på följande adresser i Örebro:Drottninggatan 23 • Sörbyängsvägen 4 • Universitetssjukhuset • Ringgatan 15Mariebergs Centrum, Varuvägen 10 • Kungsgatan 11 – 15

Ridkonst, som att daReportageSe fler bilder från lektionen i akademisk ridkonst.Gå till www.losnummer.se.LÖSNUMMER NR 4 12 2012Två kilometer väster om campus, långt borta från tentastressen,får Örebro universitets studenter testa ridningsom exercitium. Kursen hålls av Amie Dahlqvist, riddareav den akademiska ridkonstens riddarskap.På andra sidan golfbanan ligger Karlsdalsgård. En kort cykeltur från universitetet ochsedan är vi mitt på landsbygden bland hästar,höns och hundar. Solen skiner, ängar brer ut sigså långt ögat når och det luktar sådär härligtsom det bara kan på landet.Det är stillsamt och stadensmyller känns långt borta. Enbil kommer in på grusvägen.– Är ni här för att rida?Det är Amie Dahlqvist,som ska leda dagens pass iakademisk ridkonst.Amie är riddare av den akademiska ridkonstensriddarskap och juridiklärare på Örebrouniversitet. Hästar är hennes stora passionoch hemma har hon två egna.Vi går tillsammans bort mot gårdens paviljong,där dagens teorilektion ska hållas.Där sitter endast två andra deltagare, trotsatt hela 70 studenter anmälde sitt intresse förvårens kurs.En av deltagarna är Annica Brenander, somstuderar deltid på Örebro universitet. Honhar deltagit under både hösten och våren.– Jag tycker att det är en utmaning. Sedan ärdet skönt att få komma ut i naturen, säger hon.I sadeln. Studenten Annica Brenander får hjälp att styra.Ena handenskulle hålla isvärdet och den andrastyra hästenText: Lisette AnderssonFoto: Martin HenningssonUnder teorin berättar Amie att den akademiskaridkonsten anknyter till 1500- och1600-talen, då hästen utbildades att följaryttarens viktförflyttningar. På den tiden var detviktigt att vara en god ryttare och ute på slagfältetgällde det att vara ett medhästen, om inte båda genastskulle bli dödade.– Ena handen skulle hålla isvärdet och den andra styra hästen,säger Amie samtidigt somhon gestikulerar med kroppen.Ute i det lilla stallet står tre sadladehästar och väntar på oss. En katt tassar försiktigtlängst väggen och om vi tittar in i enav boxarna ligger ett ljusbeigt föl nedbäddat ihöet och tar igen sig i eftermiddagssolen.Orsi Kurcz, utbytesstudent från Ungern,har redan hittat sin häst Quiet True. Detär hennes favorithäst som hon ridit mångagånger under våren.– I love the horses! This course gives me thepossibility to get on a horse, here in Swedentoo. But I’m sorry that I cannot trot and gallopin the forests and over the fields, causethis course is not about that, säger Orsi.Amie poängterar att det är många utbytesstudentersom går kursen.– Jag tror inte att jag har hållit en enda lektionpå svenska, säger hon.Vi leder ut hästarna på gården och medanvi justerar stigbyglarna springer stallets lillahund mellan benen på oss. När det är dagsatt stiga upp får Annica en pall för att kommaupp på sin höga häst. Just idag är Annicalite bekymrad, då hennes häst stack iväg medhenne förra gången.– Jag har svårt attfå stopp på hästen förjag har hört så mycketom att hästar är väldigtkänsliga i munnen, ochjag vill inte skada hästen,berättar hon.Snart är alla uppepå hästryggen och detbär av mot ridhusetpå andra sidan vägen.Amie Dahlqvist.Dagens utmaning är att få hästen att gå i encirkel, utan att styra den genom att dra i tyglarna.Istället ska man ha den sida av tygelnsom är vänd inåt cirkeln något kortare än denutvändiga tygeln, som ska vara lång. SedanTillsammans. Även hästenmåste lära sig akademiskridkonst. Det är något som fåhästar är vana vid.

14 IntervjuLÖSNUMMER NR 4 2012

LÖSNUMMER NR 4 2012Intervju 15Gudsonens olycka födde ett företagFrån Falkenberg till London och Paris. Sedan komMatilda Gunnarsson till Örebro. Hon upptäckte atthon kunde omvandla de idéer hon hade till verklighet.Nu säljer hon plåster för mörkhyade för att på såsätt försöka motarbeta en orättvisa hon själv settpå nära håll.Solen värmer träborden vidKrakafontänen riktigt ordentligt.Här och var liggerkursböcker bortglömda, studenternasansikten är iställetriktade upp mot den klarblåhimlen.Matilda Gunnarsson kommergående från biblioteket, därförmiddagen har ägnats åt attskriva B-uppsats i medie- ochkommunikationsvetenskap.– Det är så härligt, vädretkan inte annat än göra enlycklig, säger Matilda glattoch slår sig ned vid ett avborden.Hon börjar prata direktoch sedan rinner det på. Detmärks att hon har lätt för atttala, säkerligen en bra egenskapför en entreprenör. Honbörjar berätta om sitt företag,som säljer sjukvårdsmaterialför mörkhyade. Snartfortsätter hon till alla de idéersom hon längtar efter attfå omsätta i verkligheten.Det hela började närhon efter studenten frångymnasiet i Falkenbergkände att det var dags för enförändring. Hon ville se någotannat. Valet föll på London,där hon började jobbasom au pair i en familj medjamaicanskt ursprung.– Det var stor skillnad attkomma till en helt ny familj,som dessutom hade en heltannan etnisk bakgrund. Menman får så mycket inspirationoch man utvecklas verkligen.Jag tror att det är närman utsätter sig för osäkrasituationer som man tar sigframåt, resonerar Matilda.Efter några första skakigaveckor öppnades husets dörrarhelt och hon blev en ifamiljen. Hon hittade hem.Idag känner Matilda att honhar två mammor och jularnafiras växelvis i London ochFalkenberg.2010 blev hon också gudmortill Londonfamiljens sonoch det var på hans dopdagsom tankarna på vad somskulle bli hennes framtidaföretag först väcktes.– Jacquan sprang in i köksbänkenoch fick ett jack i pannan.När jag skulle sätta påhonom ett plåster reageradejag över att det på förpackningenstodatt de varhudfärgade.Men det varju inte hanshudfärg. Attjag då skullesätta ett ljustplåster i hansmörkhyadeansikte var otänkbart. Detblev verkligen känslosamt.Gudsonen Jacquan fickklara sig utan plåster på sindopdag. Matilda fortsatteatt fundera över hur mycketsom fortfarande är anpassatkring den vita människan,inte bara plåstrens färg, utanäven saker som strumpbyxoroch proteser.Efter året i London gickflyttlasset vidare till Parisinnan hon slutligen, förrahösten, landade i Örebro.I en kurs läste hon om etniciteti reklam började tankarnapå incidenten med plåstretåterigen snurra i henneshuvud. Hon kom i kontaktmed Drivhuset och fick bådehjälp och inspiration. Snartlåg Matildas egna företag, MJulien, i startgroparna.– På dopdagen var detbara en idé, inte en företagsidé.Jag visste ingenting omAtt jag dåskulle sätta ettljust plåster på hansmörkhyade ansiktevar otänkbartText: Emelie BrömsFoto: jenny Hallströmvad jag skulle göra med den.Det var aldrig ett alternativatt starta eget, jag menar,mamma är sjuksköterskaoch pappa elektriker. Somliten hade jag inga influenserav något entreprenörskap.Men nu började hon göraresearch. Hur skulle plåstrenkunna se ut? Vilka skullekunna tänkas köpa dem?Hur såg marknaden ut? Honhittade snart ett företag iEngland som erbjöd precisde produkter hon hade tänktskapa.– Jag troddedet varkört när jagsåg det. Mensedan upptäcktejagatt företagetinte var såstort än ochdå var mina alternativ antingenatt konkurrera eller takontakt, förklarar Matildaallvarligt.Valet föll på det senare alternativetoch hon skickadeiväg ett mail med en förfråganom samarbete. Gensvaretvar snabbt och uteslutandepositivt. Idag är Matildadistributör för den engelskafirmans produkter på dennordiska marknaden, men isitt egna företag.– Det har blivit väldigt bra,vi har möten över Skype ellerskickar saker mellan varandra.Sedan har vi många likadanaåsikter. Jag kan säga tillom jag vill ha bättre kvalitépå produkterna.Nu väntar Matilda på attfå F-skattsedel. Sedan är hennesföretag M Julien verklighetäven på papperet ochdet är bara att köra igång.Men hon tycker fortfarandeatt det är svårt att vänja sigvid tanken på att hennesidé faktiskt är på väg att bliverklighet.– Det är svårt att förståatt min hjärtefråga skulle varanågot som jag kan komma atttjäna pengar på. Det var ingetjag tänktepå från början,jag villeju bara förändranågotjag tyckte varett problem,säger Matildasamtidigt somhon drar detlånga blondahåret över ena axeln.Det märks att hon hittatnågot som engagerar henne.För i och med starten av detegna företaget tycker hon atten helt ny värld har öppnatsför henne. Hon går på föreläsningarom hur det är attdriva företag, besöker företagarluncheroch läser bloggaroch böcker om entreprenörskap.Hon har insett att hennesegna idéer kan ta hennehur långt som helst.– Jag har kommit in på helasättet, på entreprenörskapet,att faktiskt göra något medsina idéer. Entreprenörskapetsom arbetssätt tycker jag ärotroligt intressant.Hon har också insett attföretagande tar tid.– Jag pluggar, tränar ochhar mitt vanliga liv. Företagetär än så länge något jaghar vid sidan om.Solen fortsätter attgassa och Matilda lägger ensjal om axlarna. För ett tagtystnar hon och funderar enSverigeEgetföretagKöttbullarDet är svårtatt förstå attmin hjärtefråga skullevara något som jagkan komma att tjänapengar påfaktaL L L L LL L L L LL L L L Lstund innan hon fortsätter.– Än så länge är jag ganskaförvirrad, jag vill göra såmycket. Min pappa sa härom dagen att jag måste skrivapå mina visitkort vad jag gör.Men jag kan inte bestämmamig för vad det egentligenär. Jag harså mycketolika idéerpå gång.Trots atthon bara är22 år harhon hunnitmed mycketoch hon verkarinte varanöjd än.– Jag tänker ibland att:landa Matilda! Nöj dig ochta det lugnt! Men magkänslansom driver på är starkoch jag tror att man ska lyssna.Inte försöka trycka bortden som man nog ofta gör.Men kanske är det just deninställningen som gör Matildatill en verklig entreprenör.Drivet att hela tiden kämpaframåt och aldrig nöja sig.– Nu känner jag att det ärmöjligt att göra något medmina idéer. Nu vill jag startafler grejer!Namn Matilda GunnarssonÅlder 22Studerar PR- och informationsprogrammetvid Örebrouniversitet. Har även lästinredningsdesign.Tidigare Har varit au pair iLondon och ParisFritid Musik, kultur och träningAktuell Har startat den egnaföretaget M Julien som säljersjukvårdsmaterial för färgadeHöger eller vänster?I varje intervju låter vi personen placera in sig själv på en skala mellan tvåmotpoler, där placeringen beror på vad personen kan associera sig mestmed.EnglandAnställdJamaicanskjerk chicken

Mer kultur och nöje?På www.losnummer.se hittar du de senaste16 recensionerna av biofilmer, skivor, böcker och konserter.LÖSNUMMER NR 4 2012Kultur & NöjeSpex och schlagerunder samma helgUnder fyra majdagar ska två vinnare koras i två avstudentkulturens mest betydande finaler, Spex-SM ochRiksSMASK. I de båda finalerna är det studenter vidÖrebro universitet som står för värdskapet, som faller påÖrebros lott vart femte respektive sjätte år. I år arrangerasevenemangen under samma helg.Spexdirektör Teodor Aspman Ek och SMASK:spressansvarig Karin Nilsson konstaterar attarbetet och planeringen inför arrangemangenär omfattande och tidskrävande. SMASK,som står för Sveriges MusikAkademikersSång Kåntest och som ofta refereras till sommusikhögskolornas melodifestival, skiljer sigfrån Spex-SM-föreningen och Örebrospexetgällande arbetssätt och planering.– Samarbete är ett ledord vi haft under vårtarrangemang. Samarbete är något vi ävenjobbat för i bidragen, vilket inspirerat spexföreningarfrån samma stad att gå ihop i engemensam produktion, berättar Teodor.Det blir mycket dubbelarbete för de medverkande.Arbetet med det egna tävlingsbidragetvarvas med planering och arrangörskapet,där alla ställer upp och hjälper till.Örebrospexet planerar men har samtidigten nära kontakt med de andra spexen. Allade tävlande föreningarna har en representantsom under tävlingen kommer att hjälpa tilldär det behövs.– Vi gör det tillsammans.Karin säger att samarbete hade varit ettbättre ledord än det som SMASK valt menantagligen inte lika effektivt.– SMASK har diktator som ledord, på riktigt.Det är så det måste fungera. Det finns endirigent som måste leda hela orkestern.De båda finalerna är två stora arrangemangsom kräver både engagerade deltagareoch en hel del pengar för finansiering. Teodoroch Karin berättar att det är en dyr kostnadför värdföreningarna.– Spexet har lyckats bra med att söka sponsoreroch bidrag. Universitetet, kommunenoch länsstyrelsen sponsrar Spex-SM, tillsammansmed privata sponsorer.Finansieringen av RiksSMASK ser nästanText: Matilda AnderssonFoto: Rasmus Erikssonlikadan ut. Karin förklarar att de under de senasteomgångarna av LokalSMASK har sparathalva kapitalet inför RiksSMASK. Dettagenom att använda egna lokaler. Resterandehalvan av kapitalet kommer från sponsorer.Kostnaderna för RiksSMASK innefattar docken hel del, bland annat hyra för Conventum,hyra av ljud- och ljustekniker samt en kostnadför det tv-team som kommer att filmafinalen och livestreama den över nätet.– Vi hoppas att dessa satsningar kommeratt löna sig och locka studenter från musikhögskolornatill finalen, säger Karin.Teodor och Karin har båda valt att hållasig utanför produktionerna för att helt kunnafokusera på sina uppgifter som spexdirektöroch pressansvarig. De är överens om attdet är rätt beslut och förklarar att de annarsskulle känna sig splittrade mellan sina olikaroller och inte kunna vara helt nöjda med någonprestation.– Man går in i en roll när man kliver upppå en scen. Det skulle bli för mycket med rollensom sig själv, rollen som ansvarig och rollenpå scenen.SMASK riktar sig till allmänheten tillskillnad från spexet som främst riktar sig tillstudenter i Örebro och vid andra universitet.Gällande publikantal kommer endast deltagarnaatt vara flera hundra personer. Längreän så vågar inte Karin och Teodor spekulera.– Intresset bland Örebroarna tror jag ärstörre än bland studenterna, påpekar Karin.Förväntningarna är mycket stora. De ärbåda två nervösa och förväntansfulla. Detkommer vara många människor, det är mycketsom ska fungera och minst lika mycketsom kan gå fel.Teodor och Karin är överens om att detfinns likheter men också skillnader mellanSMASKhardiktatorsomledord,på riktigtspex och SMASK.– SMASK är sin grej och spex är sin grej.Det hade varit jätteroligt att samarbeta mer,men de har inget med varandra att göra.Vinst för Örebrobidragen är möjlig. Detär både Karin och Teodor överens om. Detkommer bli en hård och jämn fight då detryktas om att konkurrensen i årets finaler ärhård.Fakta• RiksSMASK står för Riksfinalen i SverigesMusikAkademikers Sång Kåntest, vilken är entävling mellan Sveriges alla musikhögskolor.Det är sex deltagande lärosäten med två bidragfrån varje.• Spex-SM är finalen där Sveriges bästa spexska koras. Det finns bidrag från sex stycken avSveriges lärosätens spexföreningar.Tävlingar. Teodor Aspman Ek från spex-SM och Karin Nilsson från Riks-SMASK tror på hård kamp om segern i sina respektive evenemang.

LÖSNUMMER NR 4 2012Vinn festivalpass till So Much Love!Bläddra till sidan 23, skicka in dina svar och hålltummarna för att du vinner.Kultur & Nöje17Ny festival villsprida kärlekJuni månad kickar igång med premiärenav festivalen So Much Love. Bland andrastår ett antal studenter bakom evenemangetoch sprider det kärleksfulla budskapet.Skön musik, trevligt häng ochmassor av kärlek utlovar Juan Erico Pauleroy Candaza, en arrangerande student vidÖrebro universitet.Text: Sanna RosellDen 1 och 2 juni arrangeras den nyföddafestivalen på Frimurarholmen i centralaÖrebro.Artister som Kapten Röd och Albin Gromerkommer att uppträda på kvällstid, samtidigtsom aktiviteter som DJ-skola och pingisturnerningarsker på dagstid. Musiken ärurbaninriktad och fler, internationella artisterväntas släppas inom kort.Namnet på festivalen har dubbel betydelse,både med tanke på kärleksbudskapet och påÖrebros geografiska läge som ”hjärtat i Sverige”.So Much Love vill blanda musik, socialtumgänge och glädje. Tanken är även attdet ska finnas tid att umgås, något som JuanErico Paulero y Candaza berättar mer om:– Det är det som skiljer oss från andra festivaler,här har man tid att umgås. Man skakunna båda lyssna på musik, dansa och barachilla. Det är viktigt med den sociala biten.Studenterna bakom So Much Love ärmellan åtta och tolv stycken i Örebro, mendet finns även ambassadörer runt om i landet.De jobbar med att sprida informationom evenemanget, både via sociala medier ochmed hjälp av andra kanaler, som ett enkeltleende.När Juan Erico Paulero y Candaza försthörde talas om So Much Love i dess tidigastadie via en nära vän, föll han direkt förfestivalens namn.– Jag blev tillfrågad om att vara med, ochtänkte ”varför inte?”.Trots heltidsstudier i kriminologi tyckerinte Eric att tiden är något problem för honom.Han har svårt att säga hur mycket tidav sin fritid som han lägger ner på arbetetmed festivalen, men betonar att han gör detmed glädje och med tanke på hans intressen:– Vi ser det inte som uppgifter som måstegöras, snarare att sprida kärlek och att visaatt eventet finns på ett kärleksfullt sätt. Jagälskar att bara ta det lugnt med folk, chillaoch dansa. Festivalen kommer bli nice, jaghar stora förhoppningar.Foto: Emma MelkerssonAllabehöverkärlekFakta• So Much Love arrangeras på Frimurarholmen1-2 juni. Artister som kommer spela är blandandra Kapten Röd, Albin Gromer och Linny Hex.• Festivalpass kostar 250 kr och gäller för bådadagarna.• So Much Love siktar på att bli den vassastefestivalen som mixar konst med musik.DJ-kollektivet No Strange Things, som harhemlighetsmakeri som specialitet, är en del avden satsningen.Det behövs en festival med kärleken icentrum, anser Eric. Han tycker att vi generelltär dåliga på att sprida värme omkringoss, och försöker därför själv förmedlaglädje till sin omgivning. Men han lägger tillatt det finns en gräns som är viktig att inteöverskrida.– Men det råder brist på kärlek. Alla behöverkärlek. Bara att genom säga hej och lesprider man ”love” i vardagen, avslutar han.Arrangör. Juan Erico Paulero y Candaza tänkte “varför inte?” när han fickfrågan om att engagera sig i So Much Love.Millencolin firar 20-årsjubileummed festivalSKATE. Den 8 och 9 juni firar Millencolin20-årsjubileum genom att anordna enfestival i Brunnsparken i Örebro.Förutom framträdanden från bandetsjälva, som kommer från Örebro, uppträderäven andra internationella och svenskaartister.På festivalområdet kommer det även finnasutställare, restaurangtält och skateramp.HAHANy tävling vill lyfta framhumortalanger i ÖrebroJURY. Stand up for Örebro är ett nyttkoncept där fem tjejer och fem killar tävlari stand upkomedi. Fokus ligger på att lyftafram nya humoristiska talanger i Örebro.Med en etablerad jury från tv och radiokommer de bedöma och utse vinnare avtävlingen.Livemusik och annan underhållning finnsunder kvällen som kommer äga rum lördagenden 26 maj.The Haunted och Europe tillÖrnsro IP för MetallsvenskanWITCHCRAFT. En tvådagars hårdrocksfestivalanordnas mellan den 25 och 26maj för de som intresseras av fotboll ochmetalmusik. Namnet är Metallsvenskan2012. Kända hårdrocksband såsom Witchcraft,The Haunted, Europe samt artistenPaul Di’Anno från gruppen Iron Maidenstår klara och kommer uppträda underfestivalen.Festivalen äger rum på Örnsro IP och ären fotbollsturnering skapad för hårdrockare.notiser: Luusi KatemeDessutom är det barabörjan. Snart avverkasoffren på löpande band– Emelie Bröms recenserar romanen HelloKitty måste dö av Angela S Choi.Läs på www.losnummer.seFoto: Arkiv/Emma Melkersson

Sport18 LÖSNUMMER NR 4 2012Provtur. Anders Johansson, TeodorAspman Ek och Veronika Wendt har förberettden långa cykelresan med blandannat en nyinköpt rosa cykel och att lyftavikter på gymmet.Psykologstudenter på cykeläventyrDet är kväll i sena april. Luften är tung och Studentgatanomsluts av en grådaskig höstklo som ännu inte förstått attdet är vårtider. Inne i en korridor på Studentgatan bryrstudenterna sig dock inte om vädret utanför. Här planerasen cykelsemester från Umeå till Ystad som förhoppningsvisbara ska innehålla solsken.Det är psykologstudenternaVeronika Wendt och TeodorAspman Ek som tillsammansmed sina vänner Anders Johanssonoch Johan Fremlingbestämt sig för att cykla frånUmeå till Ystad under tvåveckor i sommar.De är ett sammansvetsatgäng, som ofta brister ut iskrattkavalkader och tittsom tätt fyller i varandrasmeningar. Den cykelbedriftsom för många skulle kännasomöjlig, viftas bort med enklackspark.– Det blir tåg upp tillUmeå, och sen cykla, ja, detblir ju nedför då! Nedförsbackehela vägen, säger Teodoroch skrattar.Text: yasmine winberg Foto: martin jonssonIdén till semestern föddespå upplevelsesektionenhos ÖUIF där Veronika träffadeen student som tidigarekört samma sträcka.– Jag blev väldigt inspireradoch tyckte det var jättehäftigtatt han cyklat genomhela Sverige, så då tänkte jag:Ja, men det ska man kanskegöra, förklarar Veronica ochfortsätter med att berättaom hur hon fick med sig deandra.– Teo brukar ju vara medpå galna grejer. En del säger:”Är du dum i huvudet eller?”Men Teo och Anders, de förstår.Och Fremling, han ärgalen i cyklar.Trots att detta är vännernasförsta planeringsmöteär mycket redan inhandlat.Veronika har sin nyinköptarosa cykel ståendes i sitt studentrumi väntan på sommarensäventyr. Med stor entusiasmvisar hon upp den ochförklarar hur cykelskornafungerar, att man måste tänkapå att få in vanan med atthaka ur foten ur pedalen föratt inte ramla omkull.Tillsammans berättar deom hur cykelinköpen var ettäventyr i sig, där det bådegick att pruta och få tillbehörpå köpet.Förutom nya cyklaroch cykelskor har kvartetteninhandlat cykelväskor,vadderade cykelbyxor ochfunderat lite över tält ochgasolkök.De betonar vardagsmotionensom en förberedandefaktor, men har också lyftlite extra vikter på gymmetoch både Anders och Johanska cykla Vätternrundan undervåren.Det är många saker sommåste klaffa inför en sådanhär semester. Mycket återstårännu att planera, mengrundidén, viljan och översiktenfinns där. Tanken äratt cykla 10 mil om dagen,plus minus några mil. Gruppenräknar med att klara de120 milen på 14 dagar.– Men sen har vi ocksåtänkt ta det lite som detkommer. Som en kulturresa.Stanna i städer, och besökakompisar som bor längst vägen.Där kanske vi även kanövernatta så vi slipper tälta,om det går. Ja, och när vistinker för mycket så får vita in på vandrarhem och taen dusch, menar Veronika.Med den tunna studentplånbokeni åtanke gliderdiskussionen så småningomin på hur stor vikt de materiellaattributen har för attklara av att cykla sträckansom planeras.De fyra vännerna tror inteatt det har någon större betydelsevilken slags cykel manhar, den behöver varken varajätteavancerad eller specielltdyr.När jag frågar om mingamla treväxlade damtrallaskulle hålla för detta styrkeprovfår jag från Teodorett rungande svar, som intetillåter min lathet något utrymmealls.– Det skulle vara jobbigare,men du skulle bli litetuffare helt enkelt.Ribban är satt, och detmed råge. För nog är det enstor bedrift att ta sig frånUmeå till Ystad även med enutrustad cykel. I min världblir det nog inte så myckettuffare än så.

LÖSNUMMER NR 4 2012Sport19Örebro sadlar omtill lila cyklarDet har länge varit tal om de lila cyklarna, men det är först nu som de till vardagskommer att rulla omkring på gatorna i Örebro. Hyrcykelsystemets testperiod pågårunder sex månader och kommer att vara gratis.Text: Yasmine winbergOmgiven av cykelkartor berättarEric Poignant som ärcykelsamordnare på kommunensklimatkontor i Örebroom projektet med de lilacyklarna, det egenutveckladeelektroniska hyrcykelsystemet.Idag består projektet avcirka 140 cyklar utplaceradei ställ runt stadskärnan, ochdess testperiod mellan majoch oktober i år kommer attvara gratis.Med en något uppgivensyn menar Poignant att hyrcykelsystemetsom det serut idag inte tillfredställer debehov som finns på campusområdet.– Ibland när vi pratar omdet, säger jag att det är ettstort svart hål, sådär medlite värme. Vi hindrar ju intestudenter att hyra, men detär svårt att tillmötesgå fleratusen studenters cykelbehov.Den frågan tror jag man fårjobba med separat.Poignant poängterar attdiskussionen om studenterscykelbehov är intressant ochmenar att frågan varit uppRedigering och illustration: Joakim SchönTYSSLINGEN RUNTParkering. I de lila ställen runt om i Örebro finns lånecyklarna.flera gånger, men förslagentill lösningar aldrig gått attgenomföra på grund av ekonomiskaorsaker.– Det är lite synd, för jagtycker att det skulle varit kulatt till exempel ha en profilcykelför campus. Det kanskeär en sån där idé som skulledammas av igen.LÅNGEN RUNTIbland närvi pratarom det,säger jagatt det ärett stortsvart hålNATURENS HUS& OSETHEMFJÄRDEN RUNTFoto: martin jonssonAtt Poignant brinnerför sitt jobb är tydligt på flerän ett sätt. Han talar om sakersom kan göras bättre, omvägar som kan byggas ut ochcykelleder som kan skapas.Hyrcykelsystemet är tänktatt fungera som en viktiglänk i kollektivtrafiken ochalla är välkomna att testa delila cyklarna.– Det kan vara allt frånarbetspendlare och konferensbesökaretill att du harkompisar som kommer frånStockholm en dag och så skani ut och hoja till Oset.Cykelleder nära Örebro.“Mikrofoner ärdjävulshorn”SPORTKRÖNIKA. På ett hotellrum i Parissitter Laurent Blanc. Han är mittback iFrankrikes landslag och några timmartidigare har han skjutit sitt lag till kvartsfinali VM i fotboll 1998 genom ett golden goal.I mungipan hänger en cigarett, som hanstundtals vant inhalerar röken från.Scenen får mig alltid att ifrågasätta omdikten verkligen kan överträffa verkligheten.Paradoxen: en fotbollsspelare, på toppen avsin karriär, som divan-ligger i sin hotellsängoch trummar av cigarettens aska med pekfingreti ett askfat på nattduksbordet är magisk.Dokumentärfilmen Les yeux dans lesBlues följer Frankrikes landslag och derasväg genom världsmästerskapet som värdnation.Det slutar ju med seger,det där, men det bästa medBilden av ZlatanIbrahimovic,firandes medvinglas ochcigg efter segermatchermotEngland ochFrankrike i EM,hade fått PontusJohanssonatt framkallafoto, köpa ramoch monteraupp bilden påsin vardagsrumsvägg.filmen är inte scenerna frånmatcherna eller euforin efterZinedine Zidanes båda måli finalen mot Brasilien. Detbästa från Les yeux dans lesBlues är när Lilian Thuramdricker rött vin dagen innanmatch eller just när LaurentBlanc helt likgiltigt ciggarframför filmteamet.De stereotypa fransmännen:rökande och rödvindrickandegör filmen till en potentiellRosa Pantern-uppföljare närscenerna varvas med dem från träningsanläggningen.När jag ser filmen tänker jag också påLasse Richt, landslagschef för det svenskalandslaget i fotboll och det otänkbara i att ensådan här dokumentär skulle kunna genomföraspå det svenska landslaget. Richt har lagtett grått blött täcke över det svenska landslaget,där alla uttalanden ska följa ett knastertorrtformulär. Medierna ses som fienden.Mikrofoner är djävulshorn. Patrick Ekwallska bekämpas med vitlök och silverpåle.Det är mest bara synd attdet svenska fotbollslandslagetplacerat sig i en glaskupoldär man ska fjärmasmot allt utomstående. Ochom jag fattat det rättfinns det inget kontraproduktivti relationenmellan medietransparensoch fotboll.Släpper Richt påmediegarden kan EMi sommar bli kul äveni brist på resultat påfotbollsplanen.PontusJohansson

Studentkårens sidorDessa sidor produceras av Örebro studentkårOrdförandes årskrönikaEn ny dag börjar gry.Vi har blivit kallade ett gäng glada amatörer,blivit prisade till skyarna, hotade medbojkott och personligt skrivna tacktal.Mycket kan hända under ett verksamhetsåroch snart är det dags att läggaytterligare ett år i Örebro studentkårenshistoria till räkningen. Så vad är detegentligen som har förändrats och skettunder 2011/2012.Örebro studentkår har under året:Genomfört den hittills största introduktionen,fått kommunen att ta fram ett förslagsom kommer utmynna i 100 nya studentbostäder,förändrat i en fakultetsnämnd såatt kvalitén i utbildningen säkerställs, fåttuniversitetet att vidta flertalet åtgärderför att förbättra studiemiljön för samtligastudenter vid universitetet, hjälpt över 300nya studenter med akutboende, representeratstudenternas vilja i samtliga organpå universitet, införskaffat ett kårhus tillÖrebros studenter, fått en representantvald till vice ordförande för Sveriges förenadestudenter mm.Listan kan göras längre men vad äregentligen skillnaden från förra året?Ibland är faktiskt minnet ganska kort,även för en student och kåraktiv. För ettoch halvt år sedan hade vi en medlemsanslutningpå 15% för hela studentkåren,en ekonomi som såg nattsvart ut och ettstudentliv som låg slumrade likt en björn idvala under vintern. Det har vi förändrat.Idag har vi en dubbelt så stor medlemsanslutning,en ekonomi som går ihop ochett kårhus som är det första steget till ettlevande campus. Jag tror och är övertygadom att det här är det första steget moten ny studentkår och ett nytt studentliv iÖrebro. Mot en period som både kommervara ljus och vacker för studenterna. Förnästa år när vi alla kommer tillbaka tillcampus kan vi känna oss trygga i att vihar en grund att stå på, en grund som ärbåde stark och stadig. Något som kommergynna oss alla.Med dessa ord villjag tacka alla dom somhar varit aktiva i Örebrostudentkår, oavsett vadni har gjort. Tack, förutan ert engagemanghade detta år aldrigvarit möjligt.ordFÖrandeJacob HöglundÅrskrönika, Studiesocialt ansvarigJohan har jobbat med akutboende, föreningar, Kårhuset och mycket merFörsta året för posten studiesocialtansvarig på Örebrostudentkår har snart passerat.året har överraskat och skapatmycket nytt för studenterna påÖrebro universitet, inte minst förföreningslivet och det absolutstörsta är kårhuset som vi nuåterigen ägs av studenterna ochjag ser början på något stort föralla studenter på Örebro genomkårhuset.I början av verksamhetsåret vardet öde på campus, universitetetsanställda var lediga så inga mötenvar inplanerade.Studenterna var ivägoch sommarjobbade.Campus bjöd inte påmycket så till stor delbestod arbetet i att sätta sig in istudentkårens arbete men när studenternabörjade komma tillbaka,universitetets anställda börjadeigen efter semestern och allt sommin företrädare hade startat uppbörjade komma ikapp mig så detblev lite av en chock.HÖstterMinen 2011 var entermin av rekord, det var den introduktiondär varje sektion fickstörre och större uppslutning utavnya studenter efter varje aktivitet.Det sågs som ett rekordår, bådeutav universitetet och Örebro studentkåroch det var kul att se. Omdet är något jag lärt mig genommitt år på studentkåren är detvikten av att som ny student varamed på introduktionen för bästamöjliga start.däreMot var introduktioneninte bara fylld av aktiviteter föralla nya studenter utan det handladeockså om att hjälpa studentersom saknade en egen bostad tillterminens början. Tillsammansslöts vi studenter och Örebroareihop och öppnade upp våra dörrarför att hjälpa studenterna somsaknade en bostad. Tillsammanshjälpte vi över 200 studenter påhöstterminen att kunna fortsättasin dröm. Till vårterminen hjälptevi 100 nya studenter med enbostad vilket påverkar otroligtmycket. Totalt har vi hjälpt överDet sågs som ett rekordår, både utavuniversitetet och Örebro studentkår300 studenter med en bostad, ettkrav för att kunna fortsätta vägentill examen och det är något Örebrostudentkår är otroligt stoltaöver.något soM växt under mittverksamhetsår är föreningarna iantal men även engagemanget ialla föreningar. Förut var det inteså vanligt att man såg föreningarnaute bland studenterna ochinformerade om just sin förening.Idag är det snarare tvärtom, ovanligtatt inte se en förening somerbjuder sig att servera kaffe, informeraeller jobba så fort universitetetoch studentkåren ska göraett arrangemang. Ansökningarnaom föreningsbidragen har ökat,information på facebook och egnahemsidor har nästan exploderatoch inbjudningarna till föreläsningarnahar fyllt min inkorg ochdet med glädje.sedan kårHuset återigen blevstudentägt så har enormt mycketarbetet gått till att styra upp organisationenoch verksamheten.Med risk för att låta tjatig så ärdet otroligt kul att få erbjuda studentliveti Örebro ett riktigt studentställe.Det första man ser närman kommer in är studenter somjobbar ideellt för ett gemensamtsyfte. Det är genom dem som kårhusetkan drivas medett tänk som är anpassatför studenterna.Inför uppstart var detväldigt mycket arbetemed att hitta just dessa ideella personersom ville bidra till ett merlevande campus. Det gick lite trögti början men väl vid öppningsdagsså exploderade anmälningarna.kårHuset är ett utmärkt exempelpå att gå från idé till verklighetmen man ska också veta attså som det fungerar idag, var intetanken från början. Vi har lärt ossgenom att testaoch när det integått, gjorde vi omoch testade igen.Det är enligt migen bra första börjanför att lyckas.JoHan skiLLstedtStudieSocialt anSvarig

Dessa sidor produceras av Örebro studentkårStudentkårens sidorÅrskrönika, ViceMorgan Berglund, Vice ordförande sammanfattar sitt år på Örebro studentkår.Verksamhetsåret börjar såsmått närma sig sitt slut.2011/2012 kommer trotsallt antagligen bli året somär synonymt med Kårhuset.Under i princip hela årethar det tjatats, pratats ochframförallt jobbats om och iKårhuset. Det är lätt att troatt inget annat gjorts.Om vi sätter en parantes förjust kårhusprojektet börjarberättelsen den första juli.Efter en någorlunda lugnsommar kom så, som allagånger innan, hösten ochmed hösten en stor mängdnya studenter. Nolle- ochfadderbrickor i tonvis runthalsen på ofattligt mångaSERUM, vinnare av Örebrodagen 2011studenter. Men allt var intefrid och fröjd. Omkring 800hade ingen bostad när Örebroblev deras nya hemortoch av dessa kom cirka 200till akutboendet. På grund avdetta figurerade studentkårenmycket i media och varunder början av hösten medoch fick kommunen att beslutaom att bygga ett hundratalbostäder.I sambanD med kursstartbörjade även våra studentrepresentanteraktivt jobbaför en bättre studietid, påalla nivåer – från universitetsstyrelsentill ämnesråd.Vårt studentombud fick dåett problem på bordet. Enutländsk doktorand, somfått mammaledighet av universitetet,fick sitt uppehållstillståndindraget för att honinte längre ansågs studera på100 %. Efter många samtalmed handläggare, universitetetoch migrationsverket fickdoktoranden i oktober redapå att hon kommer få stannai Sverige och fortsätta sinaforskarstudier.VI sKIcKaDe den årligaFISK-listan till universitetetmed de största faror vi harsett med universitetetunder november.Någotsom redan undervåren gett visseffekt. Förslagpå förbättringsåtgärdervar merstudieplatser ochbättre studiemiljöpå campus, merkontakttid medlärare, bättre arbetsvillkorfördoktorander ochbättre pedagogiskkompetenspå lärare. MenFoto: AndREAS lUndgREn den pedagogiskakompetensen är också någotsom ska firas. 2011 gick Örebrostudentkårs pedagogiskapris till Pär-Yngve Anderssonoch Ylva Svensson.... hon kommer få stanna i Sverige ochfortsätta sina forskarstudier.angåenDe doktorandernasarbetsvillkor lämnadevi in en skrivelse om att beuniversitetet utreda fråganom att erbjuda anställningtill alla doktorander. En annanskrivelse kom in frånoss angående kritik mot studiesituationenpå musikhögskolan.VFU (eller praktik)har varit ett hett ämne underåret och många studenter harinte fått de platser som börvara garanterade. Detta ärett problem som återkommiti flera år, som fick oss atttänka ”dessa problem börrapporteras”. Resultatet avdetta blev fallärenderapportensom i skrivande stund ärjust i den skrivande fasen.året har innefattat tvågrymma nollningar, tvåstycken välanvända akutboendeprojekt,en medlemsbio,ett hett debatterat val därallt från röstdeltagande tilljämställdhet diskuterats, enmisslyckad bussresa till Uppsalaoch två enorma banderollerbland mycket annat.Lägg DärtILL att det vardet första året med en kårstyrelsemed endast två heltidsarvoderadeoch en representantfrån vardera kårsektionpå universitetet. Även detförsta året med endast tvåstycken FUM-möten, sområkade bli tre detta år. Anledningtill att de var tre tillantalet var helt enkelt beslutetifall studenterna skulle taöver kårhuset.så nU, när verksamhetsåretbörjar komma till sitt slutär det tydligt hur mycket arbetesom har kretsat kringkårhuset. Däremot inte påbekostnad av de tyngsta ordinarieuppgifterna. Vi kandock vara glada för att dettills nästa års början faktisktfinns ett studentdrivet studentliv,även i Örebro. Ochmed det avslutar vi årskrönikan.morgan bergLUnD wILLIamsvice ordförande

22 SynpunktLÖSNUMMER NR 4 2012Kommenterat på webbenEfter Örebro studentkårs valfullmäktige i april har diskussionerna gått heta pålosnummer.se. En debattartikel om kompetens och jämställdhet inomstudentkåren, skriven av musikstudenten Nadia Moberg, har fått nära 60kommentarer. Det är rekord för en och samma artikel på Lösnummerswebbtidning. Här publicerar vi ett axplock.FILIPHahaha! Detta är i nivå med uttalandenav Gudrun Schyman, Linda Rosingoch Kicki Danielsson!!!Det enda som saknas nu är artiklar om hurstudentkåren är homofober, rasister och hurde hatar skalliga människor!!!ZZZZDet verkar som om vissa förespråkarkönsval i stället för kompetensval.Nu saknar jag bara en artikel om kvoteringsom en lösning på detta problem. Eller väntaär det ett problem att man väljer kompetensföre kön? Finns det några vetenskapligastudier på detta?ErikAtt läsa några av de kommentarersom finns till de artiklar som berördet här ämnet gör mig faktiskt mörkrädd,speciellt om kommentarerna kommer frånakademiker.Jag trodde att vår generation hade en mernaturlig inställning till jämställdhet och attmotverka strukturella problem som sätterupp hinder för enskilda individer.AnnikaJag följer gärna med i den tidsmaskinsom tar mig till en framtid där Örebrostudentkår, Sverige och resten av världen ärjämställd, för där är vi sannerligen inte än.Superviktigartikel!Pinsamtatt såmångaavfärdarFUM somett gängmisogynaryggdunkareCalleSom Nadia skriver behöver man ocksåse över om formerna för valet gynnaroch missgynnar olika sorters personer. Detkanske inte är så bra, varken ur jämställdhetsperspektiveller andra perspektiv, att retoriskförmåga är så oerhört viktigt som det är idag.AndersJag tycker för övrigt personligen att detär pinsamt att så många avfärdar FUMsom ett gäng misogyna ryggdunkare.StellaMen för att valen ska bli mer tillgängligaoch rättvisa kan man inte vänta tillsFUM sitter där och ska rösta utan jämställdhetsarbetetska integreras i hela verksamhetenom det ska ha nån chans att lyckas.Det som ni behöver fråga er själva, ni sominte tror på det som Nadia skriver, är: går ni/ÖS miste om kvinnors kompetens i och medatt det finns bara män i ledande positioner?När ni vet svaret till den frågan kan ni börjadiskutera problemet på riktigt (alldeles oavsettvad svaret bli).KompetensTack Nadia för en superviktig ochintressant artikel!Håller du med? Håller du inte med?Kommentera du också på www.losnummer.seFRÅGANVet du vilkensektion du tillhör?FRÅGAN. I detta nummer av tidningenundersöker vi hur snabbtutbildningsbevakarna i Örebrostudentkårs sektioner svarar påmejl. Vi gav oss också ut på campusför att fråga studenter om devet vilken sektion de tillhör och omde varit i kontakt med den tidigare.John Sagebro,sjuksköterskeprogrammet.− Ja, Serum. Jag hadekontakt med demnågon enstaka gångunder nollningen. Detfungerade bra det lillajag var med.Natalie Kinnunen,socialpsykologi.− Nu tror jag att detär Corax. Jag har intedirekt varit i kontaktmed dem men jag harvarit fadder.MånadenswebbfrågaGabriel Hagenfors,musikproduktion.− Nej. Eller är detMusiksektionen? Nej,jag har inte varit ikontakt med dem. Jagvar bara med lite pånollningen.Sara Sundqvist,sjuksköterskeprogrammet.– Jag var i kontaktmed dem i början menjag kommer inte ihågvad det handlade om.Men det fungeradebra.Vad tycker du?På www.losnummer.se ställer vifrågor om allt möjligt, rösta!text: Billy HammerFoto: Louise Borg

LÖSNUMMER NR 4 2012Till sist23Tony Fredriksson om att nu är det verkligen heltid som gäller:“Finns det något positivt med att växa upp?”KRÖNIKA. Fåglarna kvittrar och solensmorgonsolar tränger in i min lilla studentlägenhetoch väcker upp en sömnig krönikör.Det är morgon. Ja, rent av tidig morgon, imin värld.Det här är självklart ingenting nytt. Inteens sedan jag började studera har jag kommitifrån dessa tidiga timmar fyllda av apatioch självömkan som tidigare kännetecknatbåde jobb och grundskola. Det finns docknågot som gör att just den här morgonen,tillsammans med cirka 20 framtida morgnar,är lite värre än alla andra. Det är så minavänner, att jag i skrivande stund snart ska gemig av till min andra dag på praktik.Visst, praktikplatsen är det inga som helstfel på, vad det verkar. Bra kollegor och jagfår göra något jag uppenbarligen gillar, attskriva.Men det är det här med längden. Längdenpå den tid jag faktiskt måste åstadkommanågot under en dag. Tidigare har den varitrelativt kort. Den har till största del beståttav föreläsningar och någon typ av plugg, gi-vetvis. Visst har det förekommit långa dagarpå universitetet, men let’s face it, de har intevarit supermånga.Nu är det verkligen ”riktig” heltid somgäller. Nu måste jag ”vara där”. Det räckerinte med att konstatera att ”vi kommerhinna”, med sin grupp. För nu spelar detingen roll hur jag är van vid att arbeta. Nuär det obligatorisk närvaro deluxe som gäller.Som sig bör, givetvis.Jag tror det är vetskapen om att dethär är min framtid som skrämmer mig. Vetskapenom att det här är min sista termin påÖrebro universitet. Jag skräms av tanken attjag i framtiden kommer gå och sukta efterhelg, varje helg, fram till jag blir pensionär.Jag skräms av tanken att jag i framtideninte kommer att kunna gå ut och ”härjaen onsdag”, utan att framstå som en riktigpraktalkis på jobbet dagen efter. Jag skrämsdock allra mest av det faktum att jag aldrigmer i mitt liv kommer att träffa nya, skönamänniskor, i samma takt som vi studenterfaktiskt gör.I detta nuär TonyFredrikssonskoordinaterinprogrammeradeiStockholm. Därär det tänkt atthan ska spenderasina dagar.I detta nu trorhan verkligenatt han kommerfå boende iinnerstaden,en aning naivt,måhända.Nu låter det här gnälligt och väldigtbarnsligt, på något sätt. Och visst är det så,jag vill inte växa upp. Vill någon växa upp?Finns det något positivt medatt växa upp över huvudtaget?Det kanske jag märkeratt det faktiskt finns,när jag väl har gjort det.Tyvärr.AnnonsTävla och vinn!Hallå där- du som pluggar i Örebro! Vad gäller när du flyttar ini en lägenhet? Gamla blommiga tapeter och en solkigspis? Hyresgästföreningen har jurister som hjälper dig.Vi har även många bra medlemsförmåner som du harnytta av som hyresgäst. En ren vinst att vara medlem!Läs mer på hyresgastforeningen.se eller ring oss på0771 - 443 443.Nu kan du vinnafestivalpass till So MuchLove i Örebro. Skickasvaret på frågan ochdin raggningsreplik tilltavling@losnummer.sesenast den 24 maj.Lycka till!Fråga 1. Vilka datum pågårSo Much Love-festivalen?1. 1-2 juniX. 1-2 juli2. 1-2 augustiFråga 2. Vilken ärdin mest kärleksfullaraggningsreplik?Priser:En vinnare får två VLP-pass(Very Lovely People) ochen vinnare får två ordinariebiljetter.Svaret på första frågan hittar du iartikeln om festivalen på sidan 17.Kapten Röd och AlbinGromer till FrimurarholmenMusik, kärlek och innovationförenas i år. I sommar fårSverige en ny festival: SoMuch Love. Festivalen tarplats på Frimurarholmen iÖrebro. Bland de bekräftadeakterna hittas Kapten Röd,Labyrint och Albin Gromer.Grafik: So much Love

Posttidning BLösnummerFakultetsgatan 3702 81 Örebro