12.07.2015 Views

Ladda hem PDF - Lösnummer

Ladda hem PDF - Lösnummer

Ladda hem PDF - Lösnummer

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Anspråkslös men stark Musikhögskolan kodar inte tentor Träna rätt och lätt med PTUttrycket att det bakom varjeframgångsrik man står en kvinnastämmer i Sivs fall. Hon ärden som minutiöst planerar rektornsdag. Med tre kalendrar.Enligt ett rektorsbeslut ska alla skriftliga tentorvara kodade. Så är inte fallet inom Musikhögskolan.Där tvingas studenter skriva sina namn på examinationer.Att ändra detta är dock ingen prioritet,menar akademichefen.– En promille av alla som tränar på gym tränarrätt. Det är lätt att göra fel och ibland skadarman sig, säger personliga tränaren John Söderströmoch menar att det är viktigt för både denvane och ovane att ta hjälp i gymmet.Sid 14-15 Sid 4-5 Sid 18-19#6/09Klonerna anfallerSid 16-17


Pepp för plugg och jobbsökande– träffa Jusek på Nätverksdagen 27 oktVill du ha hjälp att slipa på formuleringarnai jobbansökan? Behöver du rådom studier, lön och karriär? Kom tillJuseks monter på Nätverksdagen ochfå svar på dina frågor! Blir du medlemfår du boken ”Konsten att läsa tankar”.Du får bokenKonsten attläsa tankarMedlemskap – 100 kr för hela studietiden!Jusek är akademikerförbundet för jurister, civilekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare.www.jusek.seKultur på campusEvenemang arrangerade av Örebro universitetKONSERTERKammarsmusik i staden – Favoriter för DuoRoger Olsson, Urban Svensson & Elain Olssonpresenterar ett program för violin och piano.Musik av Leclair, Janacek, Halvorssen med flera.Torsdag 29 oktober kl. 19.00Musikhögskolans konsertsal, Örebro universitetPris: 60-80 kr / Studenter fri entréSamarr: Örebro Kammarmusikförening, ÖrebroKonserthus och Örebro universitetÖppna repetitioner medSvenska kammarorkesternDirigent: Patrick Gallois Solist:Agneta Eichenholst, sopran, musikav Gounod och CanteloupeOnsdag 11 novemberkl. 10.00–14.30, HundraettanSamarr: Föreningen Örebro Konserthusoch Örebro universitetMÖTEN MED FÖRFATTAREDavid Lagercrantz, Journalistoch författare som skrivit omstorheter som Göran Kroppoch Håkan Lans. Hans senastebok är Syndafall i Wilmslowfrån 2009. David Lagercrantzsdeckare brukar anses som någotutöver det vanliga.Tisdag 17 november kl. 18.30Caféscenen, StadsbiblioteketSamarr: Stadsbiblioteket och Örebro universitetOFFENTLIGA FÖRELÄSNINGARUniversums mörka krafterNils Bergvall, professor vid Institutionen förfysik och astronomi vid Uppsala Universitet.Onsdag 11 november kl. 18.30Hörsal L2, LånghusetSamarr: Föreningen Örebro Astronomi och ÖrebrouniversitetUTSTÄLLNINGARMalin Tivenius – DEFINING REALITYUtställningen pågår 8 oktober–6 novemberÖppet: mån 9–17, tis–fre 9–16FRI ENTRé! VÄLKOMMEN!För mer information se www.oru.se/kalendariumArrangör: EvenemangsserviceFoto Lagercrantz: Caroline Andersson


LÖSNUMMER NR 6 2009Ledare3illustration: karolina lindqvistOm nu djävulen bär Prada,borde inteGud logiskt23sett vara tvärtom ochbära Lindex?– <strong>Lösnummer</strong>s krönikör Marcus JarlVem är du i grupparbetsdjungeln?Ibland händer det. Mer ofta än sällan, enligtvissa. Vi talar om grupparbeten. Vissa ärförväntansfulla. Andra vill ingethellre än att få förhinder när detär tid för att ”gruppa”. Testa vardu befinner dig i grupparbetsdjungeln.14Det ärsäkertLEDARE. I Sverige har vi kösystem, vi harnollvision i trafiken och byggställningar somstår säkert förankrade på marken.Vi gjuter grunden till flaggstången i solidbetong och hugger ner träd invid tågrälsar iförebyggande syfte.Vi motionerar inte i mörker utan synligavästar och medföljande hundar har ävendem små blinkande lysen.Vi är kort och gott ett säkert land. Kanskeslår vi oss själva på bröstet i ett sådant antagande,men i jämförelse med andra länderär det kanske ingen överdrift att säga att vilever på prevention. Vi använder måhändainte kondom i den utsträckning <strong>Lösnummer</strong>snya studentvardagskrönikör skulle önska,men de vi äger har åtminstone inte passeratbäst före datum.Men vad är egentligen säkert? Är det enflaggstång som knappt vajar, en bil medbälte eller ett lättframkomlig tågspår?Säkert är i varje fall inte att som ensamtjej gå <strong>hem</strong> från campus en vardagskväll.Våldtäktsförsöket vid universitetetslöparbanor har säkert inte undgått någon,än mindre de unga kvinnliga studenter idiskussionsforum som utrycker oro för attinte längre fritt kunna röra sig under tidigakvällar som blir allt mörkare.Det återkommande i samtalsämnet ärchocken över att detta, som förvisso skeröverallt annars, kan hända just här, i vårtrygga bubbla.I vårt alldeles egna samhälle.Här, där de flesta på något sätt delar liknandevisioner och i viss mån intressen.Här, där vi är vana vid att obegränsat röraoss mellan Studentgatan och Universitetsgatanoavsett tid på dygnet.<strong>Lösnummer</strong> 6-09Chefredaktör och ansvarigutgivareIda Leveby Anderssonida.andersson@losnummer.seBiträdande redaktörEmma Axelssonemma.axelsson@losnummer.seBildredaktörBjörn Olssonbjorn.olsson@losnummer.seMedarbetare i detta nummerFredrik Andersson, krönikörMorgan Berglund, skribentJonathan Gard, serietecknareJosefine Hermansson, skribentMarcus Jarl, krönikörPontus Johansson, skribentMartin Jonsson, skribent & fotograf<strong>Lösnummer</strong> gavs ut första gången 1966 och har sedan dess varit Örebros största studenttidning.Madeleine Larsson, fotografKarolina Lindqvist, illustratörOssian Lindqwist, skribentEmma Melkersson, fotografSelma Mesic, skribentSasa ˇ Mladenovic, skribentJosefine Nordling, krönikörHanna Qvarnström, skribentHelene Spets, skribentGunilla Säwenmyr, skribentJohannes Westman, fotografOlof Westman, krönikörNeringa Öhrström, skribentRedaktion losnummer.se/redaktionenOmslagsbild Björn OlssonBylinebilder Jessica Jansson, BjörnOlsson & Jonatan TjäderRedigering och layoutIda Leveby AnderssonPrenumeration En helårsprenumerationpå <strong>Lösnummer</strong> kostar 100 kronor,kontakta redaktören för mer informationUpphovsrätt Citera gärna <strong>Lösnummer</strong>men glöm inte att ange källanInsänt material Allt material välkomnasav redaktionen men vi äger rättenatt redigera och refusera insända bilderoch texterAnnonsering Kontakta redaktöreneller se www.losnummer.se/annonseraUpplaga detta nummer 12 000Issn 0345 - 7508Tryck V-TAB Örebro AB<strong>Lösnummer</strong> är en fristånde medlemstidningför Örebro studentkår. Merinformation om <strong>Lösnummer</strong> hittar du påwww.losnummer.seDärför får du <strong>Lösnummer</strong> Allasom är medlemmar i Örebro studentkårfår <strong>Lösnummer</strong>, det vill säga allastudenter vid Örebro universitetDärför får du inte <strong>Lösnummer</strong>Vi har förmodligen fel adress till dig,adressändring gör du på studentkårenskansli, öppet vardagar mellan 10-14(tisdagar 10-16.30, fredagar 10-12)Nästa nummer, nummer 7-09 kommerut 17-19 november.KONTAKTAdress Fakultetsgatan 3702 18 ÖrebroTelefon 019 676 23 53 och0709 39 99 25E-post losnummer@karen.oru.seWebb www.losnummer.seRedaktionsmötenMåndagar klockan 15.30i studentkårens lokalerVad är rättssäkert? Okodade tentor påMusikhögskolan är det inte, trots universitetetsegna rektorsbeslut om att alla skriftligatentor, delvis just för studentens rättssäkerhetsskull, ska vara kodade.Sverige må vara ett säkert land, Örebrouniversitets campus likaså, egentligen, menkänslan är att det nuförtiden inte är säkertnågonstans.Det är jag säker på.Ida leveby Anderssonchefredaktör


4 NyheterLÖSNUMMER NR 6 2009Kriminalvården nästa förstudenterKRIMINOLOGI. Nu kan du som studentvid Örebro universitet ta en kandidatexamenmed kriminologi som huvudområde.– Detta steg gör oss mer attraktiva för nyastudenter eftersom endast tre lärosäten kanerbjuda en kandidatexamen med kriminologisom huvudämne. Dessutom gör vårtsamarbete med polisen, kriminalvården ochkommunen att utbildningen har en starkförankring i samhället, säger Jens Schollin,rektor vid Örebro universitet.Den förstärkning av utbildnings- ochforskningsområdet kriminologi vid Örebrouniversitet som genomförs sker i samarbetemed polisen, kriminalvården och Örebrokommun.Okodat pMot universitetets regler att studenter tvingas skriva namn på examinationerFISKEEtt stort antal användare av Hotmail harfått sina användaruppgifter stulna med hjälpav nätfiskeattacker mot användarnas datorer.Antalet drabbade personer uppskattasligga mellan 10 000 till 20 000 enligt olikakällor, men inga siffror har bekräftats. Ävenett okänt antal användare av Gmail har fåttsina lösenord stulna.Samtidigt rapporterar Post- och Telestyrelsen(PTS) att nästan fyra av tio svenskar användersvaga lösenord på internet. Dessutomuppger nästan hälften i undersökningen somgjorts att de använder samma lösenord tillolika konton, däribland e-post.Ett säkert lösenord ska vara minst åttatecken långt och innehålla stora och småbokstäver, siffror och specialtecken.Skånskan, ett utdöende“språk”UTGÅENDE. Stiftelsen Skånes Framtid(SSF) menar att den skånska dialekten är etteget språk och att den är på väg att försvinnaoch nu har Unesco följt efter.De anser att ”scanian”, skånskan alltså, ärett av alla språk i världen som är ”unsafe”.Men i den akademiska världen är mandock fundersam.Carl-Einar Lundbladh, professor emeritusoch chef på Dialekt- och ortnamnsarkivet,betonar att ett eget språk ska ha ett egetskriftspråk, vilket skånskan inte har.– Det finns varken språkliga eller praktiskaskäl till varför skånskan borde räknassom ett språk, säger han till tidningenKvällsposten.Men det hindrar inte, enligt Lundbladh,att skånskan, liksom andra svenska dialekter,bör bevaras.– Folk har sin identitet i sättet att prata.Man tycker det är trevligt när man träffarmänniskor från andra delar av landet.Skåne Nation har funnits vid Örebrouniversitet sedan 1990 och den lever och harhälsan, till alla skånska studenters glädjeEgna. På Musikhögskolan förekommer okodade tentor. De har inte heller sc<strong>hem</strong>alagda, registrerade tentor. – Vi använder inte studentservicesystem, menar akademichefen.foto: martin jonssonMusikhögskolan frångårrektorsbeslutet somsäger att alla skriftligatentor vid Örebro universitetska vara kodade.– Jag vet att tentornaska vara kodade och detär inte omöjligt att ordnadet. Men skriftliga tentorär inte prioriterade,menar akademichefenSven Landh.Studenten Sofia berättar atthennes tenta var okodad ochatt namnet skrevs direkt påden.– Ingen Id-kontroll genomfördes,vi satte oss barai salen. Några tentakoderdelades inte ut och examinatornsatt själv som vakt. Närtentan var över samlade lärarensjälv in dem, säger Sofia,och berättar vidare att hontycker att det är dumt att denSven Landh.Det ärmiljönsom styratt vihanterartentornaså som vigörFOTO: Martin Jonssonaktuella tentan inte funnitsmed i kursplanen.Bryter mot förordningAtt en tenta inte är inskriveni kursplanen bryter mot högskoleförordningen.En skrivning ska även föregåsav en obligatorisk Idkontroll,där minst två tentamensvakterska finnas medi varje skrivsal. Dessa ska setill att varje student får ententamenskod och vakternaansvarar sedan för hanteringenav tentorna.”Ska vara anonyma”Examinatorn själv får inte,som i detta fall, vakta skrivningen.Detsamma gällerför doktorander som räknassom studenter tills de tar sinexamen.– Tentorna vid Örebrouniversitet ska vara anonyma,vakterna sorterar sedantentorna och kodlistan skastanna hos utbildningsadministratörentills den avkodas,säger Anita Myrén, processchefvid studentservice.”Miljön styr hantering”Akademichefen vid Musikhögskolanskyller förfarandetpå den konstnärliga traditionen.– Det är miljön som styratt vi hanterar tentorna såsom vi gör, säger Sven Landhoch fortsätter:– Om tentorna ska kodas såfinns det risk att ingen lärarevill ha skriftliga tentor i fortsättningen.Det finns ingen lag som sägeratt universitet måste kodatentor, däremot ett beslut.– Det finns ett rektorsbeslutpå att alla skriftligatentor ska vara kodade, även


LÖSNUMMER NR 6 2009 Nyheter5å Musik<strong>hem</strong>tentamen är kodad numera,säger Anita Myrén.Rättsäkerheten hotasMarie Stern Wärn, jurist vidHögskoleverket, säger attskriftliga prov inte behövervara anonyma på högskolanoch kan i slutet, när examinatornväl sätter betyget, intevara det.Om tentan inte är kodadska dock särskilda skäl föreligga,och dessa skäl ska varaRättsäkerhetenför studentenär det viktigaste ochden måste säkerställasangivna i kursplanen.Processchef Anita Myrénhar dock svårt att kommapå något bra skäl till varfören teoretisk tenta ska varaokodad.– Rättsäkerheten för studentenär det viktigaste ochden måste säkerställas, menarhon.Skälen till att genomföraen okodad tenta ska ocksåanges i kursplanen.”Det är flummigt”Studenten Sofia har dockskrivit tentor inom musikhögskolantidigare år.Även då skrevs namnetupp direkt på tentan.– Det är flummigt, inte såstrikt, säger Sofia.Och framtiden ser inte ljusareut för studenter vid Musikhögskolan.– Jag vet att tentorna skavara kodade och det är inteomöjligt att ordna det. Menskriftliga tentor är inte prioriterade,avslutar Sven Landh.martin jonssonStudenten Sofia har valt att varaanonym och heter egentligennågot annat.Otydliga kursplanerfår kritik”De har missat en stor bit här”, menar studentombudet Heléne Granlund”Olyckligt” och ”Kännsinte rättsäkert” är ordfrån Örebro studentkårsom, tillsammans med<strong>Lösnummer</strong>, granskatMusikhögskolans kursplaner.Juridiska dokument,som är allt annatän lätta att tyda.foto: martin jonssonOklart. Examination sker kontinuerligt i samband med undervisningen.Något som dock inte framgår är om lektionerna är obligatoriska eller inte.Heléne Granlund är studentombudvid studentkåren ochhittar brister i de kursplanersom <strong>Lösnummer</strong> visar upp.När hon läser igenom kursplanenför OrkesterdirigeringA 60 poäng säger hon att deninte känns tillförlitlig.– Kursplanen måste förtydligasför att man skakunna förstå, den kännsinte rättssäker, säger HeléneGranlund.Det hon reagerar på är ordet”slutprov” som står underexaminationsformer.Vad slutprov innebär framgårdock inte av kursplanen.– Slutprov kan ju vara vadsom helst, fortsätter Granlund.Akademichefen förklararatt det rör sig om dirigeringframför en orkester.– Alla som söker vet vaddet handlar om, säger SvenLandh.Kursplanenmåste förtydligasför att man skakunna förståBrister i formuleringarYtterligare brister gäller formuleringen”examinationsker kontinuerligt i sambandmed undervisningen”.Majoriteten av Musikhögskolanskurser har en examinationsformkallad ”kontinuerligexamination i sambandmed undervisningen”, sominnebär att studenterna helatiden får ”läxor” att jobbavidare med till nästa gång.– Studenterna får läxor tillnästa gång och då blir detläxförhör, säger Sven Landhakademichef vid Musikhögskolan.På studentkåren anser manatt kursplanerna är luddiga.– De har missat en stor bithär, det står inget om att detär obligatoriskt. Det måstestå om det sker kontinuerligt,menar Heléne Granlund.martin jonssonVänta lite......Marita S Åkesson, marknadsassistentvid LänstrafikenMälardalen, som ävenkan utöka sin CV med ”Röstenpå de nya stadsbussarnasom meddelar ankommandehållplats”.Hur blev du rösten?– Jag fick göra fem styckenprovinspelningar som speladesupp för en jury. I jurynsatt bland annat en personsom var synskadad just föratt avgöra kvalitén på rösten.Gjorde du kvintileranderöstövningar som mankan höra operasångaregöra i kulisserna?– Haha, visst blev mantrött i rösten och tog kortapauser. Då vilade jag och fickhonungsvatten av studiokillen.Hur känns det att vararösten som tusentalsmorgontrötta passageraredagligen litar på föratt hamna rätt?– I början tyckte jag detkändes väldigt konstigt atthöra sin egen röst på bussen,men det tänker jag inte pålängre.Brukar du dra påmörka solglasögon,vika upp kragen på dintrenchcoat och ifrånsätena längst bak kryssarunt i olika stadsbussaroch ropa ut fel hållplatsnamnprecis innan dininspelade röst?– Haha, nej, däremot omdet varit tekniskt fel har medpassagerareskojat och frågat”Marita, du kan väl ställadig upp och köra live”.Biogasbussarna drivsav bränsle framställt avgräs, majs och havre.Vad drivs du av?– Oj. Det finns mycket gott.Men friterade räkor är en favorit.Även om det kanske inteär lika nyttigt som havre…Saša MladenovicSaša Mladenovic


Nyheter6 LÖSNUMMER NR 6 2009Annons.Looptroop Rockersintar landet i västTURNÉ. Artisten Promoe,som annars ingår i gruppenLooptroop Rockers, kundeses på introduktionens avslutningsfestIt’s SÅ-09 ochefter förra årets framgångari Europa med det numeraGrammisnominerade albumetGood Things så har nuLooptroop Rockers tagitsikte på USA.I mitten av augustisläpptes skivan och denpositiva responsen har intelåtit sig vänta. Det dröjer tillstrax före jul innan Embee,Supreme och Promoe är tillbakapå svensk mark och dåväntar en kortare ledighetinnan de i början av nästa årpåbörjar inspelningen av enny fullängdare.Metro lät strippklubbannonseraSTRIPPKLUBB. TidningenMetro Student Magazineerbjuder ”relevanta jobberbjudandenfrån annonsörer”i ekonomiskt svåra tider dåstudenter extrajobbar sommest.I det senaste numret lockademan därför Lundstudentermed en helsidesannonsfrån en dansk strippklubb,som uppmanar svenskatjejer att pröva lyckan iDanmark och ”tjäna storapengar” genom att dansaoch vara sexiga.När studenttidningenLundagård ringde upp företagetoch låtsades vara enblivande kund fick de vetaatt det går att köpa sex avtjejerna från strippklubben.Metro Student Magazineschefredaktör skyller på bristanderutiner och tar på sigansvaret för händelsen.– Något liknande kommeraldrig att hända, säger hantill Lundagård.Läs <strong>Lösnummer</strong>s nya krönika omsex och samlevnad på sid 13.YBBLE-FRISÖREDROP IN DROP INTIDBESTÄLLNING33 16 13Tybble Centrum, Drakenbergsgatan 1CStor skillnad på litteraturKursen Socialt arbete dyrast i <strong>Lösnummer</strong>sundersökning – Pedagogik kostar minst att läsaUppfattningen att kurslitteraturär dyr är inteny eller ovanlig blandstudenter. I praktikenkan däremot faktiskautgifter skilja sig stortbland studenter beroendepå valet av kurs.Marcus Larsson läser OmvårdnadsvetenskapA, ochhan tycker att priset han betalarför sin kurslitteratur ärorimligt.Detta får han medhåll avfrån kurs kamraterna ZandraCunowh, Diana Olsen ochElin Hultgren.foto: madeleine LarssonDyrt. Om det smakar så kostar det. Men när <strong>Lösnummer</strong> frågar studentertycker de inte att det finns fog för att kurslitteraturen är så dyr.ler hög kvalité, men att detå andra sidan är vanligt attdelar av litteraturen användsi mycket begränsad utsträckning.Det är en av anledningarnatill att Marcus hittills har avståttfrån att köpa litteraturen.− Jag har lånat en delböcker på biblioteket ochLista sätter Oru på platsRankning. Örebro universitet placerar sig långt ner på listan gällande blandannat pedagogiska resurser, lärarkvalifikationer och studentattraktivitet.bilden är manipuleradfoto: johannes westmanfrån vänner som tidigarehar läst kursen. Jag kommeratt försöka låna så mycketjag kan och sedan köpa deböcker som jag kommer attha nytta av i yrkeslivet.”Köp inte nya böcker”Att söka billiga böcker på internetoch kopiera är andravanliga sparknep bland stu-När Sydsvenska industriochhandelskammarentillkännagav sin årligarankning av landets universitetoch högskolor,placerade sig Örebrouniversitet åter lågt.Men rektor Jens Schollinlägger inte så storvikt vid siffrorna.– Jag kan tycka att det inteär något att lägga så stor viktvid, visst är det aldrig bra mednegativ publicitet. Men, serdu på andra rankningar så ärvi mycket bättre än lärosätensom ligger på topp tio i dennarankning, menar Jens Schollin.Lämnar hål i plånbokenZandra påpekar att kostnadernauppgår till närmast enhel månads studiebidrag, någotkan lämna ett rejält hål iplånboken.De är relativt ense om attmånga av kursböckerna håldenternasom läser kursen.Diana både lånar och köperböcker, medan Zandra ochElin i stort sett köper all litteratur.Deras bästa knep föratt minska utgifterna är dockatt inte köpa böckerna nya.− Jag har i första hand försökthitta begagnad litteraturför att det ska bli så billigt såmöjligt, främst på Blocket.Det är mitt tips eftersomböckerna oftast är i bra skickoch kan hittas till ett överkomligtpris. Det kan varavärt att köpa böckerna iställetför att dela eller låna, föratt ha garanterad tillgång tillböckerna under hela kursen,säger Zandra.Priser rättfärdigas ejSofia Andersson och ThereseAndersson läser den billigastekursen Pedagogik med didaktiskinriktning I, men tyckeräven de att kursböcker kostarStudentattraktivitet lågDen sydsvenska handelskammaren,har bedrivit rankningensedan 2002, och baseraruppgifterna på åtta olikaindikatorer, där effektivitet igrundutbildningen, pedagogiskaresurser, lärarkvalifikationeroch studentattraktivitetär några av dem. De villdock inte agera som någondömande instans.– Vi är inte ute efter att pekafinger åt enskilda lärosäten.Syftet med vår rankning är attfå till stånd en diskussion omkvalitén på våra svenska lärosäten,säger Stephan Müchler,VD för företaget.Att universitetets anseendeskulle påverkas av dennaranking tvivlar Jens Schollinpå. Ett anseende som hanmenar är gott i universitetssverige.– Nej, jag tvivlar på att denskulle ändra synen på oss. Jagtror att vi har ett bra anseendebland de nyare och yngre universiteten.Det är en undersökningsom enligt min meninginte har någon större genomslagkraftbland universiteteni Sverige. Visst är det inte bramed vår placering men jag serdet snarare som något sporrandeän något negativt.Ossian Lindqwist


LÖSNUMMER NR 6 2009Annons.7kurser emellanför mycket. Båda köper mestadelenav kurslitteraturen,en strategi som Sofia dockhar omvärderat under kursensgång:– Det kan hända att mankan ha nytta av en del böckeri framtiden men generellt settkan priserna inte rättfärdigasav användbarheten och kvaliténhos alla böcker. Framöverkommer jag försöka köpamer selektivt och kopiera urde böcker som har begränsatbruk, säger Sofia.Musik kostar mindreViktor Kumlin läser på en avde mindre kostsamma kurserna,Inriktning musik I, ochär också den av de tillfrågadestudenterna som verkar mestnöjd med sin kurslitteratur.Han betalar 2077 kronor förden obligatoriska litteraturen,och anser dessutom atthan får både ett tillräckligtPå svininfluensefrontennågot nyttVaccinering sker inte på campusDet blir med största sannolikhetingen vaccinering avstudenter mot svininfluensanpå campus i Örebro. Studenteroch örebroare hänvisas iställettill Örebromässan på Aspholmen,troligen från och medvecka 46.För vaccinering av allmänheten, därde flesta studenter ingår, har Örebromässanvalts till plats.Tidigare har det talats om olikavaccinationscentraler runt om i staden,men mest troligt är nu att alltkoncentreras till mässlokalerna påAspholmen.De som däremot tillhör riskgrupper,exempelvis personer med hjärtochlungsjukdom, fetma eller nedsattimmunförsvar, ska vaccineras på sinarespektive vårdcentraler.Detta påbörjas även tidigare, medomfång och kvalité på litteraturenför priset.SELMA MESICfakta•Kurserna vars litteratur vijämfört är fristående A-kurserinom varje akademi med flestantal registrerade studenterHT 2009.•Böckerna har vi hittat genomjämförande prissajter på internet.Kurserna samt kostnadredovisas nedan:•Socialt arbete som professionoch vetenskap: 4665kronor.•Företagsekonomi A, distans:3540 kronor.•Inriktning musik I: 2077kronor.•Idrott A: 2024 kronor.•Måltidskunskap och värdskapA: 1703 kronor.•Datateknik A, tillämpad datavetenskap:1551kronor.•Pedagogik med didaktiskinriktning I: 1263 kronor.början vecka 43.Kallelser kommer inte att göras,utan berörda tar själva kontakt medsin läkare.RekommenderasMedier har rapporterat om minskatintresse för vaccinet, något som kanbero på att det än så länge är få fall ide flesta delarna av landet.Rekommendationen från landstingeti Örebro är dock fortfarandeatt låta vaccinera sig.– Först och främst för sin egenskull, men också för att skyddaandra. Exempelvis så kan inte småbarneller grava äggallergiker vaccineras,men de löper mindre risk attsmittas om andra är vaccinerade, sägerSten Lundberg, informationssekreterarepå Örebro läns landsting.Emma AxelssonKom in och fi ramed oss, 1 år som fristående optikerJubileumsrabatterEnkelslipade - 300:-Dubbelslipade - 500:-Progressiva - 700:-Gäller progressiva glas i den senaste friformstekniken tom 30/10Köp 3fl askorOptifree Express,betalaför2MED AV SOCIALSTYRELSEN LEGITIMERADE OPTIKERÖrebro 019-31 16 00Olaigatan 3. Öppet vard. 9-18www.7optiker.se


Nyheter8 LÖSNUMMER NR 6 2009Andra sidan – efter studiernaMiljögift kan orsakaprostatacancerTESTOSTERON. Ett miljögiftmed egenskaper somliknar det manliga könshormonettestosteron. Det haren forskargrupp vid Örebrouniversitet upptäckt och deundersöker nu om giftet kanligga bakom den kraftigaökningen av prostatacancer.Det är flamskyddsmedletTBECH som när det testadespå mänskliga celler ökadehalten prostata specifikt antigen,ett ämne som tillverkasi prostatan och som vidförhöjda värden kan vara etttecken på prostatacancer.– Eftersom det (TBECH)är ett ämne som spritts imiljön under lång tid ochpåverkar cellerna redan vidmycket låga koncentrationerär våra resultat mycketoroväckande, säger Per-ErikOlsson i forskargruppen.Forskning talaremot öppet mediaÖPPET. Nyhetsjournalistikenframställer Sverige somen självklar gemenskap förläsaren och det finns mångagånger ett likhetsteckenmellan dåligt och utländsktoch även människor som ärkritiska till nyhetstexternassätt att skildra verklighetendelar den grundläggandeförståelsen, med de merokritiska läsarna.– Min forskning talaralltså tydligt emot den bildav medietexter som mångtydiga,öppna och komplexavilken delvis domineratmedieforskningen de senastedecennierna, säger JohanÖstman, som skrivit enavhandling i Medie- ochkommunikationsvetenskap.Reinfeldt tar kontaktRAKT. Manliga politikertar efter kvinnorna när detgäller att få kontakt medmänniskor både genom mediaoch öga mot öga. Kvinnligapolitiker har lättare att fåden kontakten då de oftasttalar enkelt, konkret och raktpå sak, menar Brigitte Mral,professor i retorik vid Örebrouniversitet.– Fredrik Reinfeldt är ettbra exempel. Han framstårsom en god lyssnare och haren lågmäld profil, menar hon.Såvida du inte sovitunder en sten detsenaste året kan duknappast undgått denfinanskris som drabbathela världen. Vad kan vistudenter göra för attöka våra chanser att fåjobb efter examen?Bemanningsföretagen har, ioch med krisen, även de fåttomstrukturera sina verksamheter.<strong>Lösnummer</strong> har träffatMaria Höggren, konsultchefpå Poolia, som ändå börjarana ljus på den dystra arbetsmarknaden.– Många företag vi träffarkänner av hur marknaden ärpå väg uppåt. Det kommer talite tid, men även Poolia kännerav en viss uppgång, sägerMaria och fortsätter:– Företagen vågar inte anställanytt efter att ha varslatutan tar hellre kontakt medbemanningsbranschen föratt istället anställa folk pådeltid och se hur marknadengår. Därför är det tacksamtatt söka jobb genom bemanningsföretagi dessa tider.foto: martin jonssonBörja nätverkaDet underlättar alltid med ettbrett kontaktnät.Annika Lyttbacka arbetarsom chef på Arbetsförmedlingeni Örebro län och enligthenne har det blivit allt merframgångsrikt att spontantkontakta en arbetsgivare.– Var öppen med vad duvill och hör dig aktivt förvad du kan göra för att nådit. Människor är ofta gladaatt hjälpa till, säger hon.Ungefär halva platsmarknadenhittar du hos Arbetsförmedlingen,resten går viakontakter, släkt och vänner.Nätverkar gör du överalltdär det finns människor. Påkvällskursen, extraknäcketoch studentkåren.Eller varför inte göra slag isaken och börja delta i någongruppträning?Fixa ett jobbStudenter är en viktig resursför bemanningsföretagen.Att jobba deltid vid sidan omsina studier är ett plus bådeför studenterna samt arbetsgivarna.När <strong>Lösnummer</strong> frågar Mariavad hon har för tips på hurJobb,pluggellerbåda?<strong>Lösnummer</strong> har tipsen som ger digjobb under och efter studiernaMariaHöggren,konsultchefpå bemanningsföretagetPoolia.man kan öka sina jobbchanserberättar hon att det handlarom att vara aktiv.– Att söka jobb handlarmycket om att vara aktiv.Kontakta företag, lägga uppsitt CV på de olika bemanningsföretagens<strong>hem</strong>sidor.Aktivitet ger resultat! Försökvara kreativ, nätverka medkompisar och hör efter. Varorädd!Enligt Annika Lyttbackaär det viktigt att som arbetssökandeuppvisa driv ochinitiativförmåga.– Att engagera sig utöverstudierna gör det möjligt attkonkret hänvisa till referensersom kan styrka att manhar de egenskaper som arbetsgivarensöker.Engagemang är också enutmärkt möjlighet att skaffasig kunskap och erfarenhetsom kan hjälpa långt på vägen.Har du tränat ungdomari fotboll kan du plötsligtsäga att du har erfarenhet avledarskap.Betygen då?Engagemang och erfarenheti all ära, men hur viktiga äregentligen betygen?Ilona Orgmets arbetarsom chef för Rekrytering ochKonsulttjänster på Adeccooch enligt henne står betygenför en grundbehörighet föratt kunna söka jobbet.Uppfyller man de formellakraven för arbetet tycks alltsåbegreppet personlig lämplighetvara ett nyckelkonceptsom står sig.Så, engagera dig i studentkåren,skaffa extrajobb ellerbörja dansa salsa, men glöminte bort att tentaplugga.Pontus Johansson &Helene Spetsfakta CV•Kan delas upp i formellameriter och övriga erfarenheter.•Formella meriter kan styrkasmed intyg och kan innefattautbildning, praktik och tidigarearbetserfarenhet.•Med övriga erfarenhetermenas bland annat fritidsanknutnaaktiviteter som du kanha nytta av i ett arbete.•Skriv CV:t i kronologiskordning och var noga med attange tydliga tidsintervaller.


Även en liten annons synsAnnonsera hos oss636 000 ungdomar ska flytta<strong>hem</strong>ifrån de närmaste åren.Idag finns det 4 000 lediga hyresettor.www.hallåpolitiker.seUppsalas två universitet hälsar er välkomna tillMASTERMÄSSA18 november 2009. 10 – 14 i universitetshuset.Träffa representanter för programmen,lyssna på presentationer och var medi utlottningen av en cykel eller mini-pc.www.masteruppsala.nu


10 InternationalLÖSNUMMER NR 6 20092010is the year when foreign students outsidethe EEA area will have to start payingstudent fees.Freemovers are increasingamong studentsGLOBETROTTERS. For the last fiveyears the number of foreign students hasdropped, but accordning to The NationalBoard of Student Aid (CSN) there wereapproximately 600 more students abroadthan last year.In total that makes 25 000 students.The reason for the increase is the economicrecession.So called freemovers, students that travelalone and not through an exchange program,stand for the largest increase.Among the most popular countries are theUS and Great Britain, but Asia and EasternEurope are well-liked.Look closely for additionaljobs – there are manyEXTRA. Accordning to the union TCO,four out of ten Swedish students think it’sdifficult finding a job next to the studies.But hope is not long gone. Even though135 000 people are in danger of losing theirjobs this year, many jobs will be establishedduring 2009, the employment office says.– You should look for trades with highmovement among their staff, like marketing,service and administration. Where there canbe openings, says Linda Pärlemo, analyst atthe employment office.Do not forget to look close around you:the university. There can be additional jobsat the library, as an examination monitor orwithin the student union.If you still can’t find anything, it can betime for a non profit commitment. Apartfrom making an important contribution, itcan also give you good qualifications anduseful connections when the job market getsbetter.Örebro Student Union attendingnobel prize awardNOBEL. Örebro Student Union has beenassigned a place in the massed standards at theNobel prize event. The standard bearer willbe Heléne Granlund, student representative.– It is an honor for me, a great experiencethat only happens once in a lifetime. I will nottrip, I promise, I will be very concentrated,Heléne Granlund says.Each year a place in the massed standards isdrawed by Stockholms central organisation forstudent unions. Örebro can look forward tosee Heléne Granlund on the 10th of december.Confusing. Students are scratching their heads while trying to understand the ÖBO webpage.ÖBO’s webpage in Swedishmakes it difficultStudents relying onEnglish as a mean ofcommunication havedifficulties seeking accommodationvia Örebrobostäder.When theyfinally succeed with theirapplications they are expectedto sign a tenancyagreement – written inSwedish.Students arriving from outsidethe European Economic Areaare referred to ÖBO, becauseof their one month guaranteeof accommodation. But theinformation and instructionspresented in English at theweb page is substandard. Studentsalso react to the tenancyagreements being written inSwedish.Signing a legally binding documentwithout being awareof the terms and conditionsmay cause complications inThe introduction ofapplication fees and tuitionfees at Swedish universitiesin 2011 wouldcause current masterstudents at ÖrebroUniversity to reconsidertheir choice.– I would definitely notthe future.Concern of the uniAnita Nicklasson, responsiblefor the reception of masterstudents at Örebro University,says that the applicationprocedure causes a lot ofquestions from students, thattry to arrange accommodationwhile still in their nativecountry.– I spend a lot of time replyingto e-mails from studentsasking for help with their applications,Nicklasson says.The matter is such an inconveniencethat it recently was asubject at the Academy Council,where the principal of ÖrebroUniversity is chairman.Confusing rules– We have a problem understandingÖBO rules when wewant to move, says Sana ZubairKhan, from Pakistan.We havea problemunderstandingÖBOruleswhen wewant tomovechoose Örebro, says masterstudent Sana Zubair Khan.– The reason I applied wasthat it did not cost anything.The education would resultin an European degree, andthe tuition was free, she says.After having applied for aplace closer to campus, misunderstandingsregarding theperiod of notice have lead tofriends of Sana Zubair Khanhaving to pay the rent of twoplaces at once.English will comeÖBO representative ElisabethEdewald answere the criticismpositively.– ÖBO has performed acomplete transformation ofit’s web page and are currentlydeveloping an English versionof the webpage and the studentsection.With all that informationavailable through the Internet,she believes there shouldbe no need for the tenancyagreements to be in English. Itshould be serviceable within afew weeks.Saša MladenovicFees make foreign students reconsiderThe reasonI appliedwasthat it didnot costanythingfoto: johannes westmanWould not pick ÖrebroThe majority of master students<strong>Lösnummer</strong> speak toall agree, they would not pickÖrebro if there was a fee.Instead they would investtheir money applying to amore prestigious and completelyEnglish speaking university.Saša Mladenovic


Rabatter till Sveriges alla studenter!...erbjuder dig som studerar BärbaraDatorer, TV och tillbehör till LÅGA studentpriser? Vi erbjuderRÄNTEFRIA STUDENTLÅN och dessutom UTAN KRAVPÅ INKOMST! Hos oss hittar du datorer och tillbehör från allaledande tillverkare till riktigt bra villkor och priser! Välkommen!...gör det extra förmånligt för studenter attadressändra och beställa eftersändning på nätet. Därigenom får dudin post dit du vill. Läs mer om villkor m.m. på <strong>hem</strong>sidan. Beställ ochdirektbekräfta med några knapptryckningar på adressandring.se.Hos The Phone House hittar du mängder avmobiler och laptops från flera välkända tillverkarebl.a. Samsung, Apple, Sony Ericsson, Nokia, HP, Lenovo m.fl.…ger dig med Studentkortet 50% rabatt på nyasnabba Norton när du handlar på StudentkortetSymantec Store. Läs mer på studentkortet.se. Vi minns hurdet var att vara student. Så därför får du halva priset.…erbjuder alla Studentkortsinnehavare upp till60% rabatt på ordinarie rumspris. Gäller i Sverige under helger, julochsommarperioder. Mer info samt bokning genom studentkortet.se.Teckna mobilabonnemanget Tele2 Kompis Student för superbilliga19 kr i månaden. Gå in på studentkortet.se ochteckna dig idag!Ska du utomlands och plugga? Med nyaStudentkortet Safestudy kan vi erbjuda dig riktigt låga priser påförsäkringar som skyddar dig under din studietid. Räkna ut dinpremie direkt på www.safestudy.se....erbjuder i samarbete med Studentkortet10 % rabatt på alla beställningar. Genom att gå in på www.inkclub.com/studentkortet kan du beställa nytt bläck till lågpris.Bus4You ger dig som student rabatt närdu reser med dem. Du får gratis uppkoppling,50 % mer benutrymme och riktigt sköna säten till skönapriser. Läs mer på www.bus4you.se...erbjuder Studentkortets innehavare 9-15% på sitt sortimenti butiken. Vi har även speciella kampanjer medhögre rabatt under olika tillfällen, så håll utkik! Och du, tveka inte attkontakta oss på HP Store om du har frågor. Vi finns där för att hjälpadig vid köp eller generella funderingar. Besök www.studentkortet.se/hp eller ring oss på telefon 08-524 947 00.Studentkortet är Sveriges intressantasterabattkort för universitetsstuderande!Genom att aktivera ditt Studentkort får du tillgång till tusentals rabatteröver hela landet på allt ifrån hotel, kläder, datorer, träning, resor, elektronik,pizzerior till tandläkarbesök.Hösten 2009 räknar vi med att över 250 000 studenter har ett aktivt Studentkort!Glöm inte att aktivera ditt Studentkort!Studentkortet TM9Giltigt 2009 08 31 - 2009 03 31För smarta studenter!För fler studentrabatter gå in på www.studentkortet.se!


12 StudentvardagLÖSNUMMER NR 6 2009Vissa blir kallsvettiga av att bara tänka på det och andra blir så där förväntansfulltpirriga i magen. När det är dags för grupparbete förändrasinnebörden av ”eget ansvar”. Man måste byta överlevnadsstrategi och bliett flockdjur. Nu är det upp till bevis, hur samarbetsvillig och överseendeär du egentligen? Är du den som lyssnar på andra eller känner du hur detkliar i tandköttet när huggtänderna växer ut? Gör <strong>Lösnummer</strong>s test nu!text: hanna qvarnströmillustration: karolina lindqvistÄr du en groupie?1När är det roligast att jobba i grupp?a) Det är alltid roligt, så länge som mantrivs ihop med de i gruppen.b) När alla gör som jag säger så att sakerblir gjorda på rätt sätt.c) Grupparbeten är läskiga men klurigauppgifter är roligt.d) Roligt att jobba i grupp?!e) När alla känner sig delaktiga.2När är grupparbeten som värst?a) Det är alltid otäckt när folk bråkar. Dåförsöker jag hålla mig långt borta.b) När folk inte kan sluta tjafsa. Man skaalltid lyssna på ledaren!c) Det värsta är när man måste redovisaarbetet muntligt.d) Det värsta är när gruppen vill sesFLERA timmar VARJE dag.e) När ingen har något att säga utan allabara sitter och stirrar ut i luften.3Vilket/vilka ord använder du flestgånger under ett grupparbete?a) Jag använder nog ”Ja” mest.b) Helt klart ”Nej” alternativt ”idiot”.c) Jag vet inte, men jag tror att jag säger”Jag vet inte” mest.d) Jag säger inte så mycket, brukar baranicka och låta de andra sköta snacket.e) Jag kan inte svara på det för jag pratari princip konstant.4Vilkenroll i gruppen har du somoftast?a) Jag är nog som vilken gruppmedlemsom helst, du vet… helt vanlig.b) Jag är alltid gruppens ledare.c) Jag är egentligen den smarta, men detär inget jag skryter med.d) Om man kan ha en roll som ”ständigtförsenad” så är det jag.e) Jag är väldigt social och brukar varaden som ”håller ihop” gruppen.5Hur skulle du vilja att dina studiervar upplagda?a) Jag älskar grupparbeten, det finnsinget bättre!b) Jag är ju bäst på allt, så ingen studieformär för svår för mig.c) Självstudier, för då kan jag plugga heladagarna utan att bli störd av andra.d) Äntligen en lätt fråga; att plugga pådistans är grejen!e) Jag tycker att man borde ha fler muntligamoment, det är ju det som är roligast!6Vilka är dina starka sidor?a) Jag kommer väldigt bra överrens medandra människor.b) Jag vet alltid allting, det gör mig oumbärlig.c) Jag kommer ofta på svaren på frågornalångt innan alla andra.d) Jag hade gärna svarat på den fråganmen det brinner i duschen så jag måsterusa.e) Jag är bra på att förklara saker så attandra förstår.Flest A-svarNär det är dags för grupparbeten så hopparzebran av lycka. Du är social, omtycktoch helt fenomenal på att lyssnapå andra. Alltså, perfekt för att jobbai grupp. Men det finns ett problem, dubryr dig så mycket om andra att du oftaglömmer bort dig själv.tänk på: Ibland smälter du in så bra attdu nästan blir osynlig. Du måste våga ståupp för dina åsikter utan att vara räddför att komma i konflikt med andra.Hela vitsen med grupparbeten är ju attman ska diskutera med varandra.Flest b-svarDu är inte den mest finkänsliga dinosauriensom vandrat på denna planet. Ditt mottoär ”My way or the highway” vilket har letttill att du inte är vidare omtyckt. Faktumär att du har fler fiender än vänner.tänk på: Alla grupper behöver en ledaremen ingen behöver en diktator. Din ledarinstinktkan vara användbar men bara omdu vågar lita på andra. Om du ”peppar”istället för att ”trycka ner” dina gruppmedlemmarså märker du snart att pressenpå dig avtar. För som det är nu drardu ju hela lasset själv, eller hur?Flest c-svarDu är en väldigt klurig och smart ekorre,och ingen nöt är för svår att knäcka. Tyvärrdelar du sällan med dig av dina kunskaper.Det där med att prata och varautåtriktad är inte din grej. Kanske är duen smula blyg?Tänk på: Bara du kommer ur ditt skalså kommer du att bli en stor tillgång förgruppen. Ett tips är att maila dina tankaroch lösningar till de andra innan eragruppmöten. På så sätt slipper du prataså mycket under själva mötet men samtidigtbidrar du med dina kunskaper.


LÖSNUMMER NR 6 2009Ställ frågor till Josefine Nordling om allt som hör relationer till.Skicka dem till losnummer@losnummer.seStudentvardag13Flest d-svarHålls grupparbetet på dagtid och mer änen timme i veckan, så är det inget för dig.Du är en sengångare och kommer ofta pånya bortförklaringar till varför du inte kannärvara, men det berör inte din grupp såmycket. Du kan nämligen konsten att varafrånvarande även när du är närvarande.Tänk på: Lösningen för dig och din gruppkan vara att alla tänker över uppgifternaenskilt. Sedan kan ni träffas för att bearbetamaterialet tillsammans. Det här arbetssättetär tidskrävande, men ni slipper hamöten <strong>hem</strong>ma hos dig mitt i nätterna.Flest e-svarDu har, som sig bör för en papegoja,talets gåva och kan få människor atttycka som du genom att säga rätt saker.Du bryr dig om andra, du gillar att varai centrum och du har ett stort förtroendei gruppen. Trots att du sällan är den mestproduktiva i gänget. Konstigt va?tänk på: Det kan hända att folk tröttnarpå ditt tjatter. Det räcker inte medatt låta andra uttala sig, du måste ocksålyssna på vad de faktiskt säger. Öva pådet. Stäng näbben och försök få öronenatt växa.JosefineNordling:”Ligga ellerinte ligga?”Ligga eller inte. Är det ens ett alternativatt tänka på när du får napp på krogen?Svensken, är jämfört med många andra nationaliteter,duktig på att använda kondomoch ses som väldigt ansvarsfull. Utomlandshar svensken samtidigt ett rykte om sig attvara lättfotad och att ragga värre än dencharmigaste italienare på krogen.Anledningen till ryktet har vi nog att tackaVilgot Sjömans ”Nyfiken blå ”och ”Nyfikengul” för, eller kanske beror det på att vi lanserarkondomer som Volvobilar.Men med alkohol ikroppen kan även denduktigaste svensken trillai kåthetens fallgropar ochglömma bort kondomensom en del av ligget.Vad är då alternativenför oss kåta svenska studentersom ofta, och merän gärna, experimenterarmed flera sexpartners undervår studietid?Josefineär engageradiföreningen P-SEXoch skriver i varjenummer en krönikaom det där somhör till sex. Tillhenne kan duskicka frågor. Somi det där populäratv-programmet påen viss kanal. Fastannorlunda.P-SEX har vaskat fram några alternativtill sexets Volvobil. Vad sägs om ett halvtvalnötskal fasttejpad i toppen av en toapappersrulle.Eller för den sköna friktionens skull,varför inte en tubsocka och sist men inte minstden klassiska ICA-kassen, eller kanske det mermiljövänliga alternativet, papperskassen.I ärlighetens namn, för att slippa oönskadgraviditet eller könssjukdom är tyvärrditt enda alternativ kondomen. För dig somär heterosexuell kille är det ditt enda alternativom du inte vill bli försörjningsskyldig i 18år framöver.Och för alla svenska studenter, observeraatt klamydia inte är den enda könssjukdomen.For instance, have you ever heard abouttirchomonas, lymfogranuloma inguinale ellerkanske den mer lättuttalade kondylom? Detvå förstnämnda är ganska ovanliga i Sverige,men den sistnämnde är tyvärr en av våra vanligaste.Vi kan förstå att det kanske inte är prioritetför dig att använda en ”tråkig” och ”bökig”kondom när du tagit <strong>hem</strong> det där raggetfrån krogen. Det är inte kul att äta kola medpappret på och en finne i ansiktet är ju hanterbart,men tio vårtor därenere är kanskeinte så kul det heller?


14 En dag med...LÖSNUMMER NR 6 2009Snabb. Siv skriver allt från rektornsdiktafon rakt in på datorn. Även omdet upptar mycket tid är ingen dagden andra lik.Tidigt. Siv är oftast på jobbet föremånga andra, då får hon som mestgjort. Men så är hon också enmorgonmänniska.


LÖSNUMMER NR 6 2009Många har säkert inte ens hört talats om henne. Men det är inteför intet som Siv Karlsson för en gångs skull får stå i rampljusetäven om hon egentligen inte tycker om det. En sekreterareska nämligen ”alltid finnas till hands, men inte märkas”. Det harSiv tagit fasta på. <strong>Lösnummer</strong> har följt kvinnan som valt att ståbakom rektor Jens Schollin i 18 år och vars hand på ett ellerannat sätt nuddat vid många större beslut vid universitetet.text: morgan berglundfoto: emma melkersson...Siv Karlsson15Hjärnan bakom allt05.47: Klockan är inte enstio i sex när Siv vaknar i sintrerummare i bostadsområdetTybble.40-talisten och tillika morgonmänniskanär evident.Hon går direkt till brevinkastet,hämtar morgontidningenoch bläddrar, innanhon dukar fram fil med müslioch läser vidare.Något annat hinner honinte vid denna tid på dygnet.07.15: Hon är först in på ledningsstabenoch slår sig neri sitt lilla kontor högst upp iEntréhuset. Hon arbetar frånett ganska pedantiskt kontor.Litet, men väldigt organiserat.Snart har även rektorSchollin anlänt.– Både jag och Jens gillaratt vara här tidigt, vi fårmycket gjortpå morgnarna.De båda harvarit vapendragareundermånga år, försti landstinget,där Jens först var klinikchefoch senare forskningsansvarig,därefter här vid Örebrouniversitet.– Vi jobbar väldigt braihop och vet var vi har varandra.Det är klart att detvar lite svårt att börja på enny arbetsplats på gamla dardär jag nästan inte kändenågon och inte heller visstenågot om organisationen.På landstinget hade jag jobbathela livet och kunde detmesta, men här fick jag börjaom från noll.– Men som på landstingetblir det mycket svara i telefon,boka möten, skriva brev, svarapå brev, alltså allmänna sekreterargöromål.Men samtidigtär ingen dag den andra lik.Trots att de jobbat nästan18 år tillsammans umgås deinte privat, de får nog av varandraunder arbetstid, sägerSiv och skrattar. Men, redaninnan hon började arbeta medrektorn var Siv sekreterare.– När jag började som sekreterareför väldigt länge sedanså läste jag en artikel omnågon högt uppsatt personinom näringslivet. Han fickfrågan hur han ville att enbra sekreterare skulle vara,och då svarade han att de”alltid ska finnas till hands,men inte märkas”. Och dethar jag försökt ta fasta på.11.47: Lunchenkallar,men detblir intemycket tilllunchrast.Telefonenhörs in tilllunchrummet. Vissa dagarvandrar hon bort till Krakarestaurangeneller Corenför att äta raggmunkar. Menidag blev det matlåda.Medan vi sätter oss ner föratt prata berättar Siv att honhar tre kalendrar. En för sigsjälv och två för rektorn, varavrektorns ena är på datornoch den andra en gammaldagsfickkalender som hanbär med sig.Fast även den sistnämndaspenderar en hel del tid hosSiv.– Dubbelbokningar blirdet ytterst sällan. Men detJag tycker intedirekt om attsynas. Samma sakmed bilderfaktaNamn: Siv KarlssonÅlder: 60Yrke: Rektorns sekreterareFamilj: Dottern Karin, bosatti UppsalaFavoritbok: Mörkrets väg avMichael CoxFavoritpenna: MarinblåBallografArbetsvecka: 40 timmar plushänder. Det var kanske fyraveckor sedan det hände sist.Vems fel är det då?– Jag säger förstås att detär mitt fel, men det är intealltid det är så, säger Siv medett brett leende.12.22: Siv börjar arbeta igen,med skrivning efter diktafonsom tar upp mycket tid.– Jens använder diktafon,han är ju gammal läkare, såjag skriver därifrån in på datorn.Betydligt lättare än medmanuskript, med alla dåligaoch oläsliga handstilar, sägerSiv och fortsätter:– Men dagarna är väldigtolika. Ibland är det lugnt,andra dagar måste man handskasmed mycket olika saker.Då kan stressen komma,menar Siv.– Men jag är stresstålig,tack och lov. Som kvinna kanju jag göra många saker samtidigt.Och ofta måste manavbryta det man håller påmed om det kommer någotviktigare. Det som Jens sägerär viktigt och måste förståsgå före, det är ju han sombestämmer.Det märks att hon inteär van attvara i fokus,då henneskroppsspråkvisar att honvill att frågornaochintervjun skavara över.Hon ser siginte som en offentlig personoch fastän hon arbetar ihopmed universitetets kanskemest framträdande personvar det svårt att få henne attställa upp på en intervju.– Jag tycker inte direkt omatt synas. Samma sak medbilder. Jag tittade häromdageni gamla fotoalbum ochdet fanns massor av bilderpå min dotter Karin, men jagär knappt med på någon, sägerhon, och det är verkligensjälvvalt.16.37: Idag blev klockanstrax efter 16.30 när honlämnade ledningsstaben.Efter att ha cyklat någonenstaka minut är hon<strong>hem</strong>ma. Där tar hon av sigskorna och tar det lugnt meden bok. Fram till igår var detDan Browns nya som honhade på nattduksbordet.– Den var inte så bra somde andra tycker jag, men jagJag ärstresstålig, tackoch lov. Som kvinnakan ju jag göra mångasaker samtidigtläser all litteratur även om jagföredrar engelska deckare.Middagen uteblir ochhon passar på att laga matlådanför morgondagen istället.Eftersom hon bor själv,inte har några djur och ingabarn som bor kvar <strong>hem</strong>maoch heller inte följer någratv-program har hon helleringa direkta rutiner.– Jag ärkanske liteav en ensamvarg.Jag ärnog en sådansom jobbar ibakgrundenoch är sådansom personockså. Mendet är ganska skönt att bosjälv, blir det för ensamt såkan man ju träffa vänner ochbekanta.– Och man har ju alltid sakeratt göra <strong>hem</strong>ma, tyvärr.Jag lever i nuet, är inte densom planerar särskilt mycket.Visst, på jobbet är det enhel del planering, men sällanpå fritiden.21.25: Tiden tickar på ochför Siv Karlsson börjar dagenlida mot sitt slut. Jämförtmed de senaste veckorna varidag en ganska lugn dag.– Eftersom jag är en morgonmänniskaär jag ocksåkvällstrött. Men jag läser alltidinnan jag somnar.Lampan släcks efter någonhalvtimmes läsning. Omdrygt åtta timmar är honuppe igen, i bakgrunden avuniversitetets mest offentligaperson.Där hon verkar trivas.


16 Kultur & Nöje LÖSNUMMER NR 65 2009FredrikAndersson:“Jag var först”KULTURKRÖNIKA. Som student kommerman förr eller senare i kontakt med begreppetidentitetsskapande som i stort går ut påatt dina kläder avslöjar din sociala klass ochdet finns ingenting du kan göra åt det. Dettaverkar dock vara ett demografiskt fenomensom lämnar många vita fält på kartan vadgäller kulturella grupperingar. Min egenuppväxtort Kungsör är ett sådant vitt fält.Några grupperingar kunde förvissoskönjas på högstadiet. Vi hade schamponissarnamed pikéer och hundhalsbandsom högljutt diskuterade hockeylag ochdagens gympalektion, och skatearna, minstlika högljudda och medFredrikAnderssonskrivervitt och brett omsina spörsmål ivarje nummer.När han inte gördetta hänger hansig oftast åt sin ochandras musik, vilketkan få konsekvenseri krönikorna.”brallorna på halvstång.Alltid med luva, ävensommartid.Och så nördarna, desom smygspelade Scorch idatasalen och utveckladeen avancerad internhumorsom ofta gick ut påatt tråka varandra förSeinfeld-triviala skeenden.Jag tillhörde dessa, fast det visste man intedå. Några av oss var lite mer inne på musikän andra men vi kunde tyvärr inte ståta mednågot ballt alternativgäng. Det hindrademig dock inte från att börja införliva enretro-aura i mitt leverne, inte minst för attunderstryka musikintresset, vid denna tidföreträdesvis Beatles, Who och Oas… is…Som synskadad nörd kunde jag påköpet krydda looken med glasögon. Jagminns det tydligt; dagen inleddes med träslöjdoch jag möttes av asgarv och fascinationför detta mitt första steg mot en identitet.De anonyma brillor jag dittills burit hadejag bestämt mig för att byta ut mot ett parsvarta plastbågar av Graham Coxon-snitt.Frånvaron av poppiga musikgäng höll osssorgligt ovetandes om dessa bågars streetcredi de kulturella metropolerna. Inteförrän långt senare nådde indiestilen inreMälardalen.Jag var med andra ord först.Det vore dock orätt av mig att ta åt migäran för detta, speciellt som det var helt oavsiktligt.Jag ville ju bara ha lite mer 1967.Polotröjor, page och skotermoppe, allt noggrantkalkylerat. Modet växlade men stilenbestod och idag har jag garderoben full medbellbottoms och kör en grön Saab från -69.Lika nördigt uträknat som när jag knep dedär svarta bågarna hos optikern i mitten av90-talet.Att mode är viktigt har inte undgått någon. Medspaltmetrar av tips, råd och ”måsten” för hösten haralla en relation till kläder. Alla har en identitet somuttrycks och förstärks av det man väljer att sätta påsig. <strong>Lösnummer</strong> har spanat in modekoder påcampus. Hur klär vi oss egentligen och varför?text: josefine hermansson& neringa öhrströmfoto: björn olssonModeigtEmma Engdahl är filosofie doktor i sociologi,har själv ett stort modeintresse och berättarom modets betydelse för samhället ochindividen.– Mode är helt klart viktigare nu än vaddet har varit tidigare. Delvis beror det på attvi träffar fler personer med olika bakgrundersom vi inte känner speciellt väl och måstedärför snabbt kunna visa vilka vi är. Mode,kläder och stil är ett hjälpmedel för att snabbtkunna uttrycka vem man är, säger hon.Modespaningen leder oss till AdamGraffman, på sport management-programmet,och vi frågar om vad mode betyder.– Inte så mycket egentligen, för just mig.Jag har aldrig varit speciellt modeintresseradegentligen. Det är inte stort för mig men jagkan tänka mig att det ger mig första intrycketav en människa, säger han.Med tanke på hur många personer somdagligen cirkulerar på campus och hur viktigtdet personliga varumärket är har vår expeditiongett väldigt blandade resultat. Studenterser förvisso inte likadana ut, men alla äröverlag ledigt klädda.Emma Engdahls tankar gällande universitetsmodetgår i samma spår. Hon menar attÖrebro som stad är väldigt välklädd, men attdet finns riktlinjer för hur man bör se ut föratt vara anständig.– Man måste tänka på att när man är påuniversitet så är det en speciell situation. Jagtycker att studenterna är välklädda, menjag önskar att fler vågade sticka ut mer. Jagbrukar till och med uppmuntra studenter atttänka lite extra på sin klädsel inför presentationer,säger Emma.Att klä sig på ett lämpligt sätt verkar dockvara en balansgång.– Klär man upp sig för mycket så kan manförsvinna i kläderna. Lite mer neutrala kläderger möjlighet för dig själv att synas. Sen äruniversitetet en miljö där man som studentvill vara avslappnad. Eftersom man sitter såmycket så satsar man på sköna kläder. Här ärEmma Engdahl.Här ärmanhel ochren ochbekvämAdam Graffman.Det ärnog merskjortorpå Civilekonomprogrammetman hel och ren och bekväm, menar hon.Bekvämlighet i sig är ett intressant fenomenbland studenter. Vi gillar att ha det bekvämt.Jeans, toppar och låga skor har blivituniformen och trots att det finns höga häftigaklackar så syns de mer på fashionistor än envanlig svennebanan.Tillfrågad om modekoderna på campusgranskar Emma Engdahl oss en stund och konstateraratt vi utgör typexempel på hur man skase ut; vi är ledigt klädda, med jeans, t-shirt ochcardigan, prydliga och passar in överallt.Dagens ideal är att man ska vara unik,utmärka sig och ha strålande personlighet,menar Emma. Individualismen är djupt rotadoch vi märker under våra spaningar att allahar någonting unikt, en intressant klocka, enannorlunda sjal, häftiga skor, detaljer som ärlätta att missa i vardagsstressen. Även om deflesta verkar vara avslappnade och bekvämafinns ändå skillnader mellan grupper och varjebyggnad utgör sin egen catwalk.Vi frågar Adam Graffman om man kan seatt folk på olika akademier klär sig olika.− Jo det kan man nog göra. Det är nog merskjortor på Civilekonomprogrammet än vaddet är på estetprogram, absolut, säger han.Trender inom vissa grupper verkar skapasnaturligt, det finns ingen stilbibel somcirkulerar i <strong>hem</strong>lighet där det står hur du skaklä dig på just din utbildning. Vi klär oss påliknande sätt för att snabbt kunna identifieraoss med vår egen grupp.– Man känner sig mer bekväm med någonsom ser ut som en själv eftersom man intebehöver förhålla sig till det annorlunda. Detgör en avslappnad, säger Emma Engdahl.Se där, det är alltså helt okej att ”se ut somalla andra”.Så, nästa gång du tar på dig dina jeans ochdin favorit t-shirt och ger dig ut i korridorernakan du med gott samvete säga att det faktisktär en väluttänkt modestrategi.Hur hittar du höstmodet som passarplånboken? Kika in påwww.losnummer.se


LÖSNUMMER NR 65 2009Kultur & Nöje17


18 SportLÖSNUMMER NR 6 2009PT:n fixarbiffenAtt träna på egen hand är kanske intealltid så enkelt. Visst, sätter man denena foten framför den andra och gördet i någorlunda hög takt så kommerman till slut att springa. Och sparkarman en boll som kommer farande kanman också säga att man tränar. Inteså svårt. Men vad händer när du går ini gymmet och ställs framför ett 60-talmaskiner du förväntas kunna använda?text: gunilla säwenmyrFoto: emma melkerssonFör att undvika skador och för att lära sigatt träna rätt finns det på ÖUIF flera gyminstruktörersom kan hjälpa dig tillrätta blandde monstruösa maskinerna. Du kan också fåhjälp av personliga tränaren (PT:n) John Söderström.– Vitsen med en personlig tränare är attman ska kunna hålla ett fokus och att medPT:ns hjälp kunna effektivisera och optimeraträningen utifrån individens förutsättningar,säger han.John Söderström är 33 år men har hunnitmed mycket. Idag jobbar han som PT dels påÖUIF, dels i sin egna firma, i vilken han ocksåhåller föreläsningar och utbildningar. Bakomsig har han en examen från Hälsoutvecklarprogrammetvid Örebro universitet, men hanär även utbildad instruktör och personlig tränarepå masternivå.Vi kan börja från början. Varför skaman överhuvudtaget träna?– Vi är skapta för att dö vid 30 års ålderoch har samma förutsättningar som stenåldersmänniskor.För att leva längre och slippasjukdomar måste vi underhålla vår kropp. Vimåste bromsa nedbrytningen av kroppen föratt få ett långt liv, menar John.Att vi också tränar av andra individuellaorsaker, för att det är roligt, för att få gemenskap,och för att forma kroppen, är kanskeanledningen till att vi börjar träna och sedanfortsätter. Att det är livsviktigt och förlängerditt liv är inte det första vi tänker på morgonennär vi packar träningsväskan, men nogså väsentligt.När John ska ta sig an en ny kund börjarhan med en timmes kostnadsfri intervjuför att övergipande förklara det positiva medträning.– Ofta vet kunden inte vad hon eller hanhar för mål och då är det väldigt svårt atthålla fokus. Det kan ta tid att förstå vad manhar för mål. När vi väl vet det, gör jag mätningarutifrån målen. Det är också viktigt attha delmål för att kunna fortsätta fokusera,säger John.Varför är det viktigt att vi studentertränar?– Träna i syfte att bli en bättre student ochhålla fokus på studierna. Kombinera bådekonditionsträning och styrketräning. Konditionengör att du blir piggare och får bättresyretillförsel till hjärnan. Styrkan gör att du


LÖSNUMMER NR 6 2009Sport19stärker bål och rygg, den gör att du orkarsitta i biblioteket i flera timmar och läsa ochinte få ont.John hävdar att det är viktigt både förden vane och den ovane att ta hjälp i gymmet.– En promille av alla som tränar på gymtränar rätt. Det är lätt att göra fel och iblandskadar man sig. Många tränar också år utoch år in och det händer ingenting. Kvantitetoch träning går inte ihop. Gör en sak eller tvåoch gör det bra.Det är också viktigt att från början få rätthjälp. Att lägga en tusenlapp i ett startskedetjänar de flesta på. Hajar man till vid siffrantycker John att man kan ställa sig frågan:”vad är jag värd?”– Är jag värd att må bra eller dåligt? Mångaspenderar lätt 300 kronor en kväll på Strömpis.Man kan välja att lägga det på att måbra istället.Mångaspenderarlätt300 kronorenkväll påStrömpis.Man kanvälja attlägga detpå att måbra iställetOlofWestman:”Grovjobbarnastid är förbi”SPORTKRÖNIKA. Vi vet alla att hjältar intekan leva för evigt men innerst inne hoppas vialltid på en sista säsong till, en OS-turneringtill. När stunden väl är kommen så sittervi där med händerna över ögonen så hårtstängda att det susar i öronen. Det är svårtatt förstå att det är sant, men de mästerligagrovjobbarnas tid är förbi.De senaste veckornahar varit tunga och sorgfyllda.Sverige gick inte tillVM-slutspelet i Sydafrika,fel person fick Nobelsfredspris och litteraturprismen värst av allt är attMats Sundin berättade atthans karriär är över.Människor som honomtillverkas inte längre.Olof Westmanär enav <strong>Lösnummer</strong>sskribenter.Han har en förkärlekför engelsk fotbolloch vintersport påtv. I varje nummerskriver han enkrönika om aktuellsport.Istället handlar allting om showande ochpublikfrieri. Man ska heta Zlatan, Ronaldoeller Usain Bolt.Det gör mig lite tom inombords. Det ärnågonnting speciellt med att se ett vildvuxetskägg fyllt med istappar komma frustandegenom skogen som ett ånglok eller att höraljudet av en ryss tacklad så hårt att plexiglasetsjunger Beethovens ödessymfoni i c-moll.Många förstår nog inte hur stor”Sudden” är borta i staterna. Han blevhistorisk redan 1989 genom att bli den försteeuropé att draftas som nummer ett. Han ärockså den svensk som gjort mest mål, assistoch poäng i NHL.Men det största ögonblick idrottssverigefått uppleva med Mats måste vara OS-guldet2006. Jag tror inte ens att Tranströmer hadekunnat dikta ihop något mer poetiskt vackertän det avgörande målet. ”Foppa” passar”Sudden” som droppassar till ”Lidas” somskickar upp pucken i klykan så hårt att målburenfortfarande skakar i Torino PalasportOlimpico. Och granntanten fick hjärtslag.Fakta•Fråga dig själv ”varför vill jagträna?” innan du kontaktar enpersonlig tränare.•För att lära dig mer, köp enbok om anatomi och studerakroppen. Vad händer närjag lyfter en arm? Att lära sigmer om kroppen förhindrarskador.•Är du nybörjare och aldrighar tränat förut, är en till tvågånger i veckan lagom till enbörjan.•Trappa sedan upp i intensitetoch duration, träna cirkatre gånger i veckan.•Är du van att träna och villöka rekommenderas tvåkonditionspass och två styrketräningspassi veckan.Efter tre VM-guld och ett OS-guld harMats förtjänat att lägga skridskorna på hyllan,lika mycket som Lars Lagerbäck, efterfem raka EM och VM slutspel, förtjänat attsluta.Epoker måste förr eller senare gå i gravenhur hårt vi än vill håller fast i dem.Ett lycka till får du med dig, Mats, på dinfortsatta karriär som pokerproffs. Dockkommer du nog att tjäna mer pengar påsponsring än på vinstpengar.


Studentkårens sidorDessa sidor produceras av Örebro studentkårLäkarutbildningenÖrebro universitet har lämnatin en ny ansökan om attfå utge läkarexamen, dvs geläkarutbildning på Örebrouniversitet. Högskoleverkethar avslagit två tidigare ansökningaroch ska nu bedömaden tredje ansökan.Örebro universitet har lagtmycket kraft på att åtgärdabristerna som Högskoleverketbelyste när man avslogden förra ansökan. Det främstaskälet Örebro universitetlyfter fram som anledning tillatt få bedriva läkarutbildningenvid lärosätet är denakuta läkarbrist som finnsoch kommer fortsätta växai Sverige.Erik WrEtlingÖrebro studentkår ochkårobligatorietÖrebro studentkår står införett omfattande förändringsarbetekring kårobligatorietsavskaffande, men också fören modernisering av organisationeni längre perspektiv.En oerhört central del i dettaär medlemmarnas åsikter omhur Örebro studentkår skase ut.Örebro Studentkår har därföranlitat en organisationsutredaresom ska utredavad som är studentkårenskärnvärden och sedan presenteraen ny organisationsstruktur. Resultatet från organisationsutredarensanalyskommer ligga till grund fördet kommande förändringsarbetet.Erik WrEtlingDelta på Nobelfesten 09Intresserad av att delta påNobelfesten? Anmäl dig dåtill SSCO’s lotteri där dukan vinna rätten att köpatvå platser till middagen.Pedagogiska prisetTag chansen att nominera eller sitta med i gruppen som väljer ut pristagarnaUtbildning har tvåaspekter – först denvetenskapliga och senförhållningssättet kringbildning, där den pedagogiskabiten är oerhörtcentral.en god pedagogisk stimulanstill bildning ger möjligheterför individer att växa sigstarka i samhället. Den pedagogiskaundervisningenpå vårt universitet är fundamentalför vår fortsattautveckling ochposition i utbildningssverige.örebro universitetetsatsarpå denpedagogiskabiten i form av en specifikstyrgrupp där vi har medrepresentanter från Örebrostudentkår. Men för att uppmärksammadet pedagogiskaarbetet som sker på Örebrouniversitet i större utsträckningdelar Örebro studentkårtillsammans med Örebrouniversitetet ut ett pedagogisktpris till en manlig respektivekvinnlig lärare påuniversitetet. Detta pris delasut under den Akademiskaårshögtiden.det är viktigt att poängteraatt studenter genom dettapris kan peka ut och stimuleradet pedagogiska utvecklingsarbetetpå Örebro universitetoch har därför denviktigasterollen i priset,att nominerade lärarede tyckerförtjänar attvinna dennautmärkelse.pristagarna utses i sedan avgrupp på Örebro studentkårbaserat på de nomineringarsom inkommit. Denna gruppbehöver nu frivilliga studentersom vill delta i det meriterandearbetet att arbetafram riktlinjer, kampanj ochförslag på vinnarna av pedagogiskapriset.pedagogiska priset är ettuppskattat pris bland lärarnaoch en chans för Örebrostudentkår att belysa de positivasidorna på universitetet.Att sitta med i denna gruppär meriterande och lärorikt,man jobbar tätt med sinagruppkamrater samt kårstyrelsensutbildningspolitiskeansvarige under en begränsadperiod.nominEra till pEdagogiska prisEtNomineringen ska innehålla:• Namn på läraren• Lärarens akademi-/ämnestillhörighet• Namn och kontaktuppgifter till den som nominerar• Utförlig motivering till varför läraren ska få priset.Ofullständiga nomineringar är ogiltiga.Nominering skickas till: pedagogiskapriset@karen.oru.se,senast den 15 november.Frågor ställs till Erik Wretling: erik.wretling@karen.oru.seErik WrEtlingVice ordförande medUtbildningpolitisk ansVarÖrebro studentkår till nobelfesten 2009Genom vinsten i SSCOs lotteri om en plats i fanborgen.tisdagen den 6 oktober kl17:17 meddelades det frånJonatan Svensson en av övermarskalkarnaoch fanborgsansvarigpå Nobelfesten , att”Örebro studentkår har vunnitden externa fanplatsen påNobelfesten 2009”.varje år anordnas det ettlotteri bland landets alla studentkårerom den externafanplatsen på Nobelfesten.Lotteriet anordnas av SSCOStudenternahar den viktigasterollen i prisetgenom att nominerade bästa lärararna.(Stockholms StudentkårersCentral Organisation). Vinstenav fanplatsen är en storhändelse för Örebro studentkårsom ser vikten av att synasbland världseliten inomforskning.det är inte bara ett stort exponeringsvärdeför Örebrostudentkår utan även förÖrebro universitet, kommunoch landsting. Genom dettahoppas vi på extra stor uppmärksamhetrörande dagensforskning och kvalitetsarbete.örebro studentkår kommeratt delta i Nobelfirandetoch hylla vetenskapen medomgivande intressenter ochmedlemmar genom platsen ifanborgen.heléne granlund, studentombud,representerar Örebrostudentkår och kommer-du ansöker om att få sittamed i gruppen senast den 23oktober till Erik Wretling påerik.wretling@karen.oru.seframföra studentkårs fanaunder Nobelfesten.– Det är verkligen en äraatt få möjligheten att åkapå Nobelfesten,sägerHeléneGranlund.Joakim nilssonordförandeKravet är att du är studentoch betalar 50 kr för att deltai lotteriet.läs mErMer information påwww.nobel.ssco.seFUM2009/2010ÖS FullmäktigeMöten20 oktober1 december9 februari16 mars13 april18 majMotionsstopp22 september3 november12 januari16 februari16 mars20 aprilTid17.00, om inget annat anges,i Rättegångssalen, TeknikhusetFika från 16.15 på COREnAlla medlemmar i Örebro studentkårär välkomna att delta påFullmäktige och har yttranderätt.


Dessa sidor produceras av Örebro studentkårTack!Jag vill passa på att tacka alla som hjälpt oss med akutboendet i år.Först och främst vill jag tacka alla studenter som ställt upp och tagit sig anstudenter utan bostad. Jag vill samtidigt tacka Ragnarssons Fastigheterför möjligheten att hyra Grenadjären och för att de tänkte på studenternanär de hade en tom lokal. Jag vill tacka Linnea Larsson som har jobbatotroligt hårt som projektledare för akutboendet och försökt att göra studenternasförsta tid lite lättare.Jag vill även tacka Erik Osmark som med sina juridiska kunskaper hjälptoss att omformulera paragrafer och göra hyreskontraktet både tydligareoch bättre. Andreas Lundgren som gjort affischer och förberett intervjuermed media trots sitt redan späckade sc<strong>hem</strong>a. Almira Dizdarevic som räknatut de ekonomiska kostnaderna och hjälpt Linnea med alla tänkbarafrågor.Våra övriga kollegor som hjälpt dels studenterna men även oss att ta ossigenom denna situation. En klapp på axeln räcker längre än vad man kantro. Örebro bostäder som jobbat för att så få som möjligt ska behövavänta en längre tid på ett riktigt boende. Alla fastighetsägare i och runtÖrebro som ställt upp för studenterna och gjort vårt jobb lite lättare.Och framför allt vill jag tacka de studenter som bott iakutboendet. Trots er jobbiga situation har ni tagit detmed en klackspark och förstått att det bara kan bli bättreoch att vi gjort allt för att hjälpa er.SofiA ERiKSSoNVICE MED STUDESOCIALT ANSVARStudentkårens sidorTillsätta valnämndenValnämden söker nu drivna personer!vill du skaffa en bra och meriterandeerfarenhet underdin studietid? Vill du varamed och marknadsföra valetför de representanter som skaföra studenternas talan 2010och 2011? Vill du vara medoch bidra till att valdeltagandetbland medlemmarnaökar? Är Örebro studentkårsvalnämnd något för dig?varje år väljer Örebro studentkårsfullmäktige enny valnämnd som flitigtarbetar med valet till allt frånny kårstyrelse till representanteri processgruppen förbiblioteks service.valnämnden ser till att informationom de olika representantplatsernakommer uttill så många studenter sommöjligt och att alla studenterhar chansen att rösta i valettill fullmäktige.Ökade siffrorValdeltagandet till fullmäktigefördubblades två år irad. Mycket utav det har vivalnämnderna att tacka för.Givetvis hoppas vi på attkunna fördubbla siffrornaäven i år. Valnämnderna arbetadeaktivt med att hittanya sätt att nå ut till studenternamed information somrörde valet.Meriterande erfarenhetSom valnämnd lägger manupp en egen strategi för hurman ska få så många studentersom möjligt att bli medvetnaom alla de poster somstudentkåren besitter. Somvalnämnd plockar du utnomineringar, läser igenomCV:n, organiserar tillfällenför intervjuer samt upprättaren grund för intervjufrågor.känner du att du vill varamed och främja nästa årsvaldeltagande? Hör då avdig till Örebro studentkår förmer information om arbetetmed valnämnden.MAGNUS AHLiNVICE MED INTERNT ANSVARNominera din läraretill pedagogiska priset!Har du en riktigt bra lärare som du tyckerförtjänar någon form av utmärkelse? Då ärdetta chansen att nominera din lärare tillpedagogiska priset.Varje år ges Örebo studentkår i uppdrag av universitetetatt bestämma vilka som ska vinna Pedagogiskapriset. Utmärkelsen ska gå till två lärare, enkvinnlig respektive en manlig som är verksammavid Örebro universitet och har nominerats av studenterna.Pedagogiska priset består av äran ochdiplom men även av ett stipendie från universitetet.Sista dag för nominering är den 15 november!Se hur du nominerarpå föregående sida!Seger för GIH på Örebrodagen, alla kårens bilder från nollningen påkaren.oru.se/media/bildalbum/Foto: ANDREAS LUNDGREN


22 SynpunktLÖSNUMMER NR 6 2009Varför engagera sig?Många har säkert passeratanslagstavlorna i långhuset,stannat till, läst affischernasom olika studentföreningarsatt upp, och funderat ensekund eller två på att kanskegå med i någon.Ofta försvinner den tanken dockrätt fort, i myllret av informationoch allt annat som händer på campus.Kanske känner man osäkerhetöver vad man kan göra för skillnad,vilken förkunskap som krävsoch om det helt enkelt är för dränerandepå tid och energi.Man har ju ändå den där tentansom hägrar, kanske är man uppbokadpå idrottspass, har jobb osv.Det finns många bra skäl till varförman inte skulle engagera sig.Men för varje argument emot attengagera sig finns minst tre bra argumentför.Viktigt med gemenskapFörst och främst innebär ett ideelltengagemang gemenskap. Man lärkänna andra trevliga studenter somman kanske aldrig hade lärt kännaannars.Man delar en vilja att förändra,och man jobbar mot samma mål.Samhörigheten kanske inte är anledningentill att man går med ien förening, men kan kanske varaanledningen till attman fortsätter ävenefter studietiden.Det är nog nyttigtför alla att umgåsmed studenter frånandra program ochkurser, med risk föratt annars bli enriktig fackidiot.Överhuvudtagetinnebär att engagerasig ideellt en möjlighet att få enfot i samhället och att ta sig ut frånden ”studentbubbla” man annarslätt hamnar i, för att se och träffaandra människor än de på campus.Själv är jag engagerad i RödaKorsets ungdomsförbund, med ettflertal olika verksamheter där manpå olika sätt hjälper barn och ungdomari Örebro. Killgrupp, tjejgrupp,toleransresor och läxhjälp är någraav de verksamheter som erbjuds.Jourhavande kompisAtt vara läxhjälpare kan till exempelge lärarstudenter en inblick ihur det är att jobba med barn ochungdomar praktiskt, då man hjälperlåg- och mellanstadiebarn medderas läxor en timme i veckan.Jourhavande kompis är en verksamhetsom inriktar sig på att stöttaungdomar som vill ha råd och i behovav någon som lyssnar på derassmå och stora problem för alla deVad tycker du?Det är nog nyttigtför alla attumgås med studenterfrån andra programoch kurser, med riskför att annars bli enriktig fackidiotsom på någon sättkommer att jobbamed ungdomar ärdet därför en värdefullerfarenhet.På samma sätthar Röda Korsetett flertal verksamhetermed kopplingtill juridiskaoch folkrättsligafrågor. Man behöversjälvfallet inte ha någon utbildningsmässigerfarenhet, det räckermed ett intresse för andra människor.Dessutom erbjuder exempelvisRöda korset utbildningar med möjlighetför de aktiva att starta upp,samt sätta prägel på verksamheterna.Ideellt arbete ger för livetMen jag vill med det här inläggetinte propagera för att alla ska gåmed i Röda Korset, (även om detinte vore en så dum idé), utan heltenkelt bara övertyga tveksammaom att ideellt arbete är kul, stimulerande,meriterande, ger en erfarenheterför livet och faktiskt intealltför tidskrävande.Så med det hoppas jag att vi sesi höst/vår!Kerstin SandbergRöda korsets ungdomsförbundFRÅGAN:Tänker duvaccinera digmot svininfluensan?FRÅGAN. “Om det är gratis” kannågra av detta nummers tillfrågadestudenter tänka sig att vaccinerasig.Oskar Axelson,Juristprogrammet.– Ja, om det är gratis,då tycker jag detär lika bra. Annarskommer jag inte göradet, eftersom det intekänns som jag kommeratt drabbas.Amanda Arponen,Juristprogrammet.– Jag oroar mig inteför svininfluensan ochplanerar inte att vaccineramig. Kanskeom det erbjuds gratis.Vad gör dig upprörd, eller glad? Skrivtill oss på Synpunkt så kanske just dininsändare publiceras.Passa också på att tycka till och delamed dig av dina åsikter påwww.losnummer.se. Där hittar dustudentnyheter varje vecka. Bra va?Martin Billefjord,Juristprogrammet.– Jag tänker i nulägetinte vaccinera mig,eftersom svininfluensanännu inte fått denspridning som förstbefarades.Vad tycker du? Kommentera ochdiskutera på losnummer.seEnkät: Saša MladenovicKajsa Orup, Rättsvetenskap.– Nej. Jag tror intepandemin blir så storsom media påstår.


LÖSNUMMER NR 6 2009Till sist23Marcus Jarl om modehysteri:“Gud bär Lindex”KRÖNIKA. Fashionism kallar jag den för.Religionen som de flesta i världen lever utifrånoch har gjort under decennier. Och detverkar som att dagens ungdomar går med idetta till synes oskyldiga trossamfund utannågra som helt betänksamheter.Det är sorgligt att se hur ungdomenförändrats på så kort tid. Barn är inte längrebarn utan små vuxna som pratar, beter sigoch framför allt klär sig precis som oss.På min tid gick vi omkring på dagis ipastellfärgade mjukisdressar, sockiplast ochlyssnade på Mora Träsk.Nu går barnen omkring i stuprörsjeans,randiga strumpor från Polarn O. Pyret ochlyssnar på Günters ”Teeny Weeny StringBikini”.Generationsklyftan har blivit en smulapåtaglig.Marcus Jarlläser till sjuksköterskaochär <strong>Lösnummer</strong>snya krönikör.Han kommeratt skriva omrelationer,fester ochvardagsproblematikmeden rejäl doshumor.Olika modegurus kommer konstant utmed ”Modebiblar” som visar hur vi ska kläoss för att passa in i samhället och vi fallerhandlöst för märkesindustrin som kanske ärdet heligaste fashionismen värnar om.Jag förstår inte hysterin med att dyrkamärken. Och om nu djävulen bär Prada,borde inte Gud logiskt sett vara tvärtom ochbära Lindex?Barnen blir mobbade för att de inte följertrender, och mode som ska vara ett intressehar blivit ett krav.Mode har blivit en klassfråga med barnsom de värsta offren.Det är så lätt att döma ut någon för attden inte ser ut som de andra och den ekonomiskafrågan blir påtaglig i just skolan dåbarn är så medvetna om hur man ska se utför att passa in.Jag tycker verkligen att skoluniformerborde införas igen. Det är ett enkelt medelför att eliminera klassfrågor som kan gerbarn sådan ångest, utanförskap och framförallten dysfunktionell bild om vad som faktisktbetyder någonting. Lika barn leka bäst?Jag känner ändå att fashionismen hittillshör <strong>hem</strong>ma i större städer där allting är litemer anonymt, tolerant och mindre fördomsfullt.Där det är lättare att sticka ut och varasig själv. Och trots att det är min dröm att seatt alla ska få se ut som de vill, på sina egnavillkor är vi inte där ännu.Även fast vi vill tro att vi är där.För seriöst, skulle jag gå till Ica Tybbleklädd som Lady Gaga hade jag fått enenkelbiljett till psyket snarare än en massaavundsjuka blickar.Tävlingsdags!Pssst...Svara på två frågor ochvinn biobiljetter. Skickadina svar till:tavling@losnummer.sesenast den 10 november.Glöm inte att berätta hurvi kan få tag på dig.Lycka till!www.losnummer.se1. Cameron Diaz gjorde sinförsta stora roll 1994 ochspelade då mot Jim Carrey.Vad heter filmen?1. Charlies änglarX. The Mask2. Smekmånad i Las Vegas2. Richard Kelly har tidigaregjort kultförklarade DonnieDarko. Vad heter skådespelarensom fick sitt genombrottdär?1. Jake GyllenhaalX. Tobey Maguire2. Hayden ChristensenPriser:Fem vinnare får tvåbiobiljetter var.The Box – På bio 6 november i Örebro!Någonstans i USA, 1976: Norma och Arthur Lewis ställsinför ett moraliskt dilemma när en mystisk låda dyker uppvid ytterdörren. Reglerna är enkla – öppnar de boxen ochtrycker på knappen kommer de genast att bli förmögna.Men priset är att det innebär döden för en slumpmässigtutvald människa någonstans på jorden. De har 24 timmarpå sig att fatta sitt livs svåraste beslut…


Posttidning B<strong>Lösnummer</strong>Fakultetsgatan 3702 18 ÖrebroVill du också ha rabatt på entrébiljettenpå utvalda sportevenemang?Teckna din boendeförsäkring hos oss så får duförmånerna som följer med Smart Card.Läs mer på 18-25.nu

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!