Västsvenska paketet Miljökonsekvensbeskrivning i arbetsplan

Västsvenska paketetMiljökonsekvensbeskrivning i arbetsplanVäg 155 ÖckeröledenDelen Bur - SyrhålaÖkad framkomlighet för kollektivtrafikenGöteborgs Stad, Västra Götalands länObjektnr: 102360 2012-05-30

SäveE6NolvikE6.20E45BjörköHISINGENÖckeröÖckerö155TorslandaBur-SyrhålaE20HönöHjuvik155E6.21E45E6±Göteborg400 2 4 kmc Lantmäteriverket, GSD Översiktskartan 2010Koordinatsystem: sweref 99 TME6.20Titel: Miljökonsekvensbeskrivning i arbetsplan. Väg 155 Öckeröleden, delen Bur-SyrhålaObjektsnummer: 102360Utgivningsdatum: 2012-05-30Utgivare: Trafikverket Region VästKonsult: WSPFoton: WSPKartor: © Lantmäteriet, GSD Fastighetskartan 2011, GSD Terrängkartan 201110142837Medverkande:Johanna Arvidsson Projektledare TrafikverketThomas Grönlund Miljöspecialist TrafikverketKent Andersson Uppdragsansvarig WSPAnnika Granath MKB-samordnare WSPKarl-Erik Johansson Ansvarig arbetsplan WSPCecilia Flygare Layout och kartor WSPAnna Söderholm VA-projektör WSPRoger Fred Bullerberäkningar WSPJesper Lindgren Luftberäkningar WSP

SammanfattningBakgrundUtbyggnaden av väg 155 på sträckan Bur-Syrhålaingår som en del av det Västsvenska paketet.Mot bakgrund av en snabb ökning av permanentboendeinom Torslanda och i Öckerö kommunsamt pågående utveckling av verksamheteri området är vägen hårt belastad. Vägen har ocksåen för Göteborgsområdet hög andel bilpendlare.Projektmålet är att etablera ett vägnät som gerfri framkomlighet för de bussar som skall erbjudaen snabb trafik med få stopp mellan knutpunkteroch som förbinder olika delar av Göteborgsregionenmed korta restider, så kallade KomFortbussar,på denna del av det statliga vägnätet.FörslagetVägförslaget omfattar utbyggnad av ett busskörfälti varje riktning på sträckan Bur – Syrhålagenom breddning av vägbanan åt söder. I vägförslagetingår även en ombyggnad av befintligcirkulationsplats i Bur så att denna anpassas tillanslutande breddad vägbana.Inarbetade miljöåtgärder som utgör en del avförslaget är uppförandet av en bullervall söderom vägen mot Natura 2000-området samt endagvattennläggning för rening av vägdagvattnet.Dagvattenanläggningen bygger på omhändertagandei en nyanlagd våtmark.MKB-arbetetArbetet med miljökonsekvensbeskrivningen harskett integrerat med projekteringen av vägförslaget.Avgränsningen av miljökonsekvensbeskrivningenhar skett successivt genom förstudiensutredningar och genomförda samråd medLänsstyrelsen, kommunen och berörda sakägare.Som en del av avgränsningen av miljökonsekvensbeskrivningenhar fokusområden, detvill säga områden som bedömts vara särskilt väsentligaför projektet, identifierats. Fokusområdenhar varit följande:• Natura 2000-området Torsviken och påverkanpå detta genom buller och dagvattenavrinning.• Förekomst av hotade och skyddade arter ochpåverkan på deras livsmiljöer.• Påverkan på luftkvalitet eftersom kvävedioxidhaltenpå sträckan periodvis överskriderden så kallade nedre utvärderingströskeln.• Påverkan på bergrum och dagvattentunnel ivägens närområde.MiljöförhållandenVäg 155 på sträckan Bur-Syrhåla går genom ettlandskap som under en lång tid varit påverkat avolika verksamheter. Industriområden angränsartill sträckan både i öster och i väster. Söder omvägen ligger en avslutad deponi. Samtidigt liggerTorsviken med höga biologiska värden i vägensnärhet. Ett rekreationsområde har också utvecklatsi anslutning till viken och ökar i betydelseallteftersom bostadsbebyggelsen ökar.MotorbanorBulyckevägenTorslandavägen155Bua-Skogen±Gösta Fraenkels vägBurGRÄNS FÖR ARBETSPLANTorsviken0 150 300 mBrandstationAvfallsanläggningKrossvägenGRÄNS FÖR ARBETSPLANksvägenHa mneviSyrhålamotet155TorslandavägenFigur 0.1. Geografisk avgränsning för arbetsplanen, väg 155, delen Bur-Syrhåla.4 Västsvenska paketet • MKB i arbetsplan • Väg 155 Öckeröleden, delen Bur-Syrhåla

1.3 AvgränsningarGeografisk avgränsningProjektets utredningsområde utgörs av arbetsplaneområdetsöstra och västra avgränsningsamt området söder om vägen ner till Torsviken.Inom detta område studeras åtgärder som kanmedföra markanspråk och fysiska intrång. Miljökonsekvensbeskrivningensgeografiska avgränsningstyrs av miljöeffekternas influensområdesom kan vara större än projektets utredningsområde.Exempel på miljöeffekter som har ett störreinfluensområde än projektets fysiska omfattningär luftföroreningar, buller och vattenburna föroreningar.Influensområdet bedöms sträcka sig inmot Göteborgs tätort och buller och vattenburnaföroreningar kan påverka fågellivet i Torsvikenoch vattenkvaliteten i Rivö fjord, se fig 1.2.Avgränsning i tidMiljökonsekvensbeskrivningen har ett prognosårsom är satt till 2020 vilket är samma årsom har använts i projektet för trafikprognoseroch bullerberäkningar.Behandlade och bortvalda miljöfaktorerAvgränsningen av miljökonsekvensbeskrivningenhar skett successivt genom förstudiens utredningaroch genomförda samråd med Länsstyrelsen,kommunen och berörda sakägare.Under kapitlet 1.5 om generella förutsättningarredovisas samtliga riksintressen i projektets närområde.Av dessa har endast Natura 2000-områdetTorsviken bedömts beröras av projektet ochbehandlas därför vidare i senare avsnitt. Övrigariksintressen behandlas inte vidare. I övrigt haringa av de miljöaspekter som sedvanligen behandlasi MKB eller som har framkommit vidsamråd valts bort i avgränsningsarbetet. Däremothar vissa fokusområden identifierats.Fokusområden är sådana områden som bedömtsvara särskilt väsentliga för projektet. För dettaprojekt har följande fokusområden identifierats:• Påverkan på Natura 2000-området Torsvikengenom buller och dagvattenavrinning• Påverkan på skyddade arter och biotoper• Påverkan på luftkvalitet• Påverkan på förekommande bergrum ochdagvattentunnel.Dessa frågor har därför ägnats särskild uppmärksamheti projektet.Kumulativa miljöeffekterMed kumulativa miljöeffekter menas samverkanmellan flera olika effekter av ett projekt ellermed effekter från andra pågående eller framtidaverksamheter och projekt.Kumulativa effekter som har bedömts varaintressanta att diskutera i det här projektet ärbarriäreffekter, effekter av luft- och vattenburnaföroreningar samt bullereffekter.1.4 MKB-arbetetFramtagandet av en miljökonsekvensbeskrivning(MKB) utgör en del av en process varssyfte är att bidra till en så god miljöanpassningav projektet som möjligt. MKB-processen omfattaräven samråd med berörda myndigheteroch enskilda. I MKB-dokumentet beskrivs ochbedöms effekter och konsekvenser av den föreslagnautbyggnaden. Där kan också förslag gestill åtgärder för att förebygga och begränsa ellerkompensera för de direkta och indirekta effektersom utbyggnaden kan medföra på miljön och påmänniskors hälsa.I MKB:n redovisas inarbetade åtgärder och andratänkbara miljöåtgärder. Inarbetade åtgärderär sådana som redan inarbetats i vägförslaget genomden integrerade process som förevarit i projektet.Andra tänkbara åtgärder är sådana som änså länge endast är förslag som ytterligare skullekunna begränsa miljöpåverkan. Arbetsplanenoch MKB:n utgör även underlag för den fortsattaprojekteringsprocessen. Miljöfrågornas hanteringi vägplaneringsprocessen visas i figur 1.1.STRATEGISK PLANERING - MiljöbedömningFÖRSTUDIE - MiljöUTREDNING - MKBTillåtlighetsprövningPLAN - MKBBYGGHANDLING - MiljösäkringIngen fortsattplaneringBYGG- OCH DRIFTSSKEDEMiljösäkring och miljöuupöljningFigur 1.1. Miljö i planering och projektering enligtTrafikverkets handbok för MKB:er, publikation 2011:090.8 Västsvenska paketet • MKB i arbetsplan • Väg 155 Öckeröleden, delen Bur-Syrhåla

Miljökonsekvensbeskrivningen är framtagenav WSP Samhällsbyggnad på uppdrag av Trafikverket.MKB-samordnaren har varit del avden projektgrupp som även projekterat vägförslagetför arbetsplan.1.5 Generella förutsättningarNationella, regionala och lokala målProjektet berörs av nationella miljökvalitetsmål,transportpolitiska mål och folkhälsomål.Riksdagen har antagit sexton nationella miljökvalitetsmålsom beskriver det tillstånd i densvenska miljön som miljöarbetet ska leda tilloch som ska utföras på alla nivåer i samhället.Målen ska nås inom en generation, d v s till2020 (2050 då det gäller klimatmålet). De nationellamiljökvalitetsmålen är regionaliseradeav Länsstyrelsen i samverkan med kommuner,näringsliv, frivilliga organisationer och andraaktörer. De regionala miljömålen ska vara utgångspunktför miljöarbetet på regional ochlokal nivå. Göteborgs stad har även antagit lokalamiljömål som beskriver ett önskat miljötillståndman lokalt ska sträva efter att nå.Det övergripande transportpolitiska måletformulerades 1998 och är att säkerställa ensamhällsekonomiskt effektiv och långsiktigthållbar transportförsörjning för medborgareoch näringsliv. Målet har sedan 2009 förtydligatsgenom två huvudmål; ett funktionsmåloch ett hänsynsmål. Hänsynsmålet behandlarsäkerhet, miljö och hälsa och formuleras”Transportsystemets utformning funktion ochanvändning ska anpassas till att ingen ska dödaseller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålenuppnås och till ökad hälsa.”Inom den nationella folkhälsopolitiken finnselva målområden. Det övergripande målet äratt skapa samhälleliga förutsättningar för engod hälsa för hela befolkningen. Målområde 5.Sunda miljöer och produkter omfattar insatserför att skapa säkra trafikmiljöer.Under kapitel 7. Samlad bedömning görs enbedömning av projektets bidrag till måluppfyllelsenav miljökvalitetsmålen.Natura 2000-området Torsviken utgör riksintresseenligt 4 kap 8 § miljöbalken. Riksintressetavser områden som är utpekade enligttvå EG-direktiv, fågeldirektivet respektive artochhabitatdirektivet. Torsviken är utpekat enligtfågeldirektivet. Riksintresset innebär att enanvändning av mark och vatten som kan påverkanaturområdet och som omfattar åtgärder somkräver tillstånd enligt 7 kap 28 § miljöbalkenfår komma till stånd endast om ett sådanttillstånd har lämnats.Väg 155 är av riksintresse för kommunikationerenligt 3 kap 8 § mellan Syrhålamotet och Vädermotet,öster om den här aktuella sträckan.Göteborgs hamn är av riksintresse för kommunikationerenligt 3 kap 8 § miljöbalken. Risholmenomfattas av riksintresset och nås via Krossvägenfrån väg 155.Arendalsbanan och Volvobanan är av riksintresseför kommunikationer enligt 3 kap 8 § miljöbalken.MiljökvalitetsnormerMiljökvalitetsnormer är styrmedel för att uppnåmiljökvalitetsmålen och regleras i miljöbalken.Projektet berörs av miljökvalitetsnormer förluft och ytvatten. Miljökvalitetsnormer för luftutgörs av framtagna gränsvärden för ett antalämnen enligt förordningen (2010:477) om miljökvalitetsnormerför utomhusluft. Miljökvalitetsnomernaför vattenkvalitet avser ekologiskstatus/ potential och kemisk ytvattenstatus förklassade vattenförekomster enligt förordningen(2004:660) om förvaltningen av kvalitetenpå vattenmiljön. Miljökvalitetsnormernaför ytvatten ska generellt vara uppfyllda till 2015.Vissa vattenförekomster har dock givits en tidsfristtill 2021, då någon fråga bedömts vara svåratt lösa till 2015.RiksintressenSöder om väg 155 omfattas hela utredningsområdetav riksintresse enligt 4 kap 4 § miljöbalken,se figur 1.2. Riksintresset avser högexploateradekustområden som ska skyddas motytterligare exploatering med fritidshusbebyggelseoch vissa särskilt angivna anläggningar.Västsvenska paketet • MKB i arbetsplan • Väg 155 Öckeröleden, delen Bur-Syrhåla 9

HISINGENTORSLANDAGRÄNS FÖRARBETSPLANBilindustriGRÄNS FÖRARBETSPLANBrandstation155TorslandavägenTorslandavägen155SörredsvägenTorsvikenKarholmenArendalGolfbanaRivö fjordTECKENFÖRKLARINGNatura 2000 enl MB 8 kap 1,2 §§Riksintresse enl MB 4 kap 4§,Högexploaterad kustRiksintresse för hamnar enl MB 3 kap 8 §Riksintresse för vägar enl MB 3 kap 8 §Riksintresse för järnvägar enl MB 3 kap 8 §0 150 300 600 900 mc Lantmäteriverket, GSD Fastighetskartan 2011Koordinatsystem: sweref 99 TMRivö fjordOmråden med särskilt stora värden förnaturvård enligt översiktsplanOmråden med särskilt stora värden förfriluftsliv enligt översiktsplanStrandskyddFigur 1.2. Översiktskarta med riskintressen, strandskydd och vattenförekomsten Rivö fjord.10 Västsvenska paketet • MKB i arbetsplan • Väg 155 Öckeröleden, delen Bur-Syrhåla

Figur 1.3. Detaljplaner längs väg 155 på sträckan Bur-Syrhåla.Kommunal planeringStörre delen av vägsträckan gränsar till ej detaljplanelagtområde, se figur 1.3. I väster finns endetaljplan för brandstationen som gränsar tillvägområdet, detaljplan 4755. I öster finns enplan för motorbanan norr om vägen, detaljplan5057 och en för Syrhålamotet mm som även täckerväg 155 på delen längst i öster, detaljplan 4688.Väster om Bur pågår planarbete för andra delenav Amhult centrum med bostäder, butiker,kyrka, busstorg mm och planer finns även påen tvärförbindelse från Kongahällavägen somkommer att mynna på väg 155 i en trafikplats österom brandstationen.StrandskyddVattenområdena av Torsviken och delar av Rivöfjord omfattas av strandskydd, se figur 1.2.Västsvenska paketet • MKB i arbetsplan • Väg 155 Öckeröleden, delen Bur-Syrhåla 11

WSP 123WSP 123 WSP 123 WSP 123 WSP 123 WSP 123WSP 123WSP 123 WSP 123 WSP 123WSP 123WSP 123WSP 123WSP 123 WSP 123 WSP 123WSP 123WSP 1232 VägförslagetBehandling av dagvattenFör att minska påverkan från dagvatten på denbiologiskt värdefulla Torsviken föreslås ett nyttsystem för dagvattenhantering längs sträckan.2.1 Omfattning och utformningEn karta som illustrerar beskrivningen av vägförslagetär bilagd rapporten som bilaga 1.Utformningen av dagvattenhanteringen har ocksåbeaktat behovet av att återskapa en grodmiljösom försvinner till följd av vägbreddningen, beredskapför olyckor med farligt gods på sträckanVägförslaget omfattar utbyggnad av ettsamt ersättning för minskad rening då ett öppetbusskörfält i varje riktning på sträckan Bur –vattendrag måste kulverteras på grund av vägbreddningenoch stabiliseringsåtgärder mot vä-Syrhåla genom breddning av vägbanan åt södermed drygt 8 meter. Principen för utbyggnadengen.visas i figur 2.12 I vägförslaget ingår även en ombyggnadav befintlig cirkulationsplats i Bur så attdenna anpassas till anslutande breddad vägbana.Principen för dagvattenhanteringen är att uppehållstidenför vägdagvattnet förlängs genomNORRGC Bussatt det leds till en nyanlagd våtmark med försedimenteringsdammoch att det passerar genomFör att skapa stabilitet mot den befintliga bäckensom rinner i sydvästlig riktning från sträckansdiken på en längre sträcka innan det når recipientenjämfört med idag.östra delar, planeras förstärkningsåtgärder. Förstärkningsåtgärdernabestår i att lättfyllning placeraspå en sträcka väster om Krossvägen samt Förslaget Buss innebär att vattnet från det östra vattendragetvid gocartbanan, dike 1 i bilagd illus-kulverteringsåtgärder i bäcken. Kulverteringsåtgärdernainnebär att en ny kulvert anläggs påen ca 70 meter lång sträcka väster om befintligkulvert. Befintlig kulvert förlängs också med 93meter på grund av breddningen.tration samt foto nedan, omleds i befintliga ochnya diken runt den västra delen av deponin vidTorsviken via en nyanlagd våtmark söder ombrandstationen. Ett ca 200 m långt anslutandedike (7), anläggs mellan den nya våtmarken ochMiljöhänsyn i förslagetbefintligt dike (2). Våtmarkens areal är dimensioneradtill ca 2500 m 2 . Vegetation förväntas eta-Utbyggd vägNuvarande vägHär redovisas miljöhänsyn som har inarbetatsblera sig naturligt genom spridning från befintligi projektet och ingår i vägförslaget. Miljöåtgärdernaredovisas tillsammans med vägförslaget iWSP 123 WSP 123våtmark och befintliga diken. En serviceväg fördrift och underhåll av våtmarken anläggs mellanbilaga 1.bullervall och våtmark.BÅDA SIDORBullerskyddsåtgärderFör att minska WSP 123 WSP bullerpåverkan 123på NaturaGC 2000-området Buss Torsviken föreslås en bullervallBussbyggas på vägens södra sida, från utredningsområdetsvästra gräns fram till en naturlig höjdi landskapet. Bullervallen anläggs av schaktmassorsom inte är dugliga för vägbyggnadsändamålWSP 123 WSP 123 WSP 123och blir 1,5 meter hög. Med slänter blir vallen ca9 meter bred. Ytterligare en bullervall föreslåsUtbyggd väg norr om vägen för att minska Nuvarande bullerpåverkan väg påtre fastigheter så att den ekvivalenta ljudnivånUtbyggd vägklarar riktvärdet 55 dB(A). WSP 123 Bullervallen blir 215meter lång och 1,5 meter hög. Fönsteråtgärderföreslås för två av fastigheterna så att samma nivåerklaras även på planFigur 2.1. Bilden visar dike 1 och är tagen mot öster. Diket avrinnermot Torsviken till höger i bilden.SÖDERtvå.WSP 123WSP 123GC Buss BussWSP 123WSP 123 WSP 123 WSP 123Nuvarande vägUtbyggd vägFigur 2.2. Princip för vägbreddning med två körfält åt söder.WSP 12312 Västsvenska paketet • MKB i arbetsplan • Väg 155 Öckeröleden, delen Bur-SyrhålaWSP 123WSP 123

Befintlig utloppskulvert mellan deponins östraoch västra del (Ø1200) föreslås användas sombräddutlopp. Ett skibord, d.v.s. en avskiljandeskärm som dämmer utloppet till en viss nivå, föreslåsbyggas norr om denna kulvert. Avsiktenmed skibordet är att normalflöden upp till 5-årsflödetska ledas för rening till dike och våtmarkeristället för att ledas direkt ut i Torsviken.Vägdagvatten från trumman vid brandstationenunder väg 155 leds in i den nyanlagda våtmarken.Dagvatten från markområdet norr om väg 155leds via trumman mellan Bur-rondellen ochbrandstationen till ett nytt dike (6), förbi våtmarkenoch ut i befintliga diken väster om deponin.Detta dike anpassas också för att kunna fungerasom grodmiljö.Två nya kulvertar läggs i dike 1 norr om deponin.Den östra kulverten ersätter befintlig kulvertunder infarten till deponin. Den nya kulvertenblir 93 meter längre och får en större dimension(1400 mm jämfört med dagens 900-1000 mm).Den västra kulverten blir ca 70 meter lång meddimensionen 1400 mm och behövs av stabilitetsskälmellan vägen och vattendraget. Totalt kommerlängden på båda dessa kulvertar att bli 167meter. Vägens mittremsa föreslås bli besådd medgräsfrö.Sammanfattningsvis medför förslaget till dagvattenbehandlingföljande åtgärder i eller i anslutningtill vatten:• Anläggande av en våtmark.• Anläggande av två nya diken.• Anläggande av ett skibord vid nuvarande utloppdär dike 1 och 2 går ihop vilket medförändrad flödesriktning på dike 2.• Kulvertering av en 70 m lång sträcka i dike 1.• Utbyte av befintlig kulvert till kulvert medstörre dimension. Den nya kulverten är 93meter längre än den nuvarande.Beräkningen av anläggningens reningseffektgrundar sig på antagna reningseffekter enligtTrafikverkets publikation 2011:112, se tabell 2.1.Ämne Anläggningstyp och föroreningsreduktion i %SuspenderatmaterialDammarDiken50-85 50-90Zink 30-80 15-90Koppar 30-70 10-90Bly 40-80 30-80Kadmium 10-50 10-50Kväve (total) 5-30 10-50Fosfor (total) 20-70 10-80Tabell 2.1. Föroreningsreduktion enligt Trafikverketspublikation 2011:112, tabell 3.Eftersom föreslagen anläggning till 94% bestårav diken görs antagandet att reningseffekten fördiken gäller. Enligt publikationen har utformningenför dagvattenanläggningen stor betydelseför föroreningseffekten. Föreslagen anläggninguppfyller samtliga krav angivna för längd- ochbreddförhållanden. Dessutom hyser områdetriklig växtlighet med vass och andra växter medgod reningsförmåga. Området är flackt och detleder till att vattnet endast omsätts vid nerderbörd.Antal dagar per år det kommer nederbördär 80st, dvs ¾ av året är det stillastående. Sammantagetbedöms därför de högre värdena förreningseffekt kunna användas. Beräknad reningseffektav förslaget redovisas i tabell 2.2.FöroreningSuspenderat material 90%ReningseffektMetaller 50-90%Kväve och fosfor 50-80%Tabell 2.2. Beräknad reningseffekt av olika föroreningar.Västsvenska paketet • MKB i arbetsplan • Väg 155 Öckeröleden, delen Bur-Syrhåla 13

2.2 TrafikförhållandenKollektivtrafikI såväl Torslanda som Öckerö ligger flertaletbostadsfastigheter glest och på relativt stort avståndfrån de större vägarna. Därmed är tillgänglighetentill kollektivtrafiken begränsad. Nio avtio hushåll har bil och mer än vart tredje hushållhar mer än en bil, vilket är väsentligt mer är iGöteborg som helhet, där motsvarande andelarär två av tre respektive vart sjätte. Kollektivtrafikandelen(endast bil- och kollektivtrafikresor)är ca 15 % för resor till och från Torslandaoch Öckerö, att jämföra med hela Göteborg,där den är 25 %. Restiden från Lilla Varholmentill Centrala Göteborg är ca 30 min.Busshållplatsen Bur ligger på Torslandavägen,strax väster om cirkulationsplatsen medväg 155. Lägena ligger mittemot varandra.Passager över Torslandavägen sker i plan. I anslutningtill cirkulationsplatsen finns ett övergångsställeoch detta kan nås via trottoarer frånhållplatserna längs Torslandavägen.Norrut ansluter ett gångvägnät, men söderutsaknas förbindelser avsedda för fotgängare.Busshållplatsen Syrhåla ligger i östra delenav Syrhålamotet. Läget för bussar in mot Göteborgligger utmed väg 155, precis öster omHamneviksvägen som passerar som en broöver väg 155. Hållplatsläget för bussar som skavästerut ligger också längs väg 155, något längreösterut än den tidigare nämnda hållplatsen.På den vägsträcka som studeras i denna MKBligger inte någon busshållplats och det planerasinte heller för någon ny sådan.BiltrafikVäg 155, Öckeröleden, är en primär länsväg. Tillåtenhastighet på den aktuella sträckan är 80 km/h.Vägen är rekommenderad primärväg för farligtgods. Trafikflöde mättes av Trafikverket år 2005.Årsmedeldygnstrafiken, ÅDT, var då 23 470 fordon/dygn.Den tunga trafiken uppgick till 1500fordon/dygn, ca 6 %. Göteborgs Stad, Trafikkontoretmäter bilflödet årligen och redovisar vardagsmedeldygn,VAMD, vilket på denna sträcka kanförväntas ge en högre genomsnittssiffra eftersomhelgtrafiken inte tas med. Bilflödet enligt dessaberäknignar var år 2010 på sträckan 27 200. Andelentung trafik var 7 % eller 2020 fordon, vilket ären ganska normal andel för denna typ av väg.Det är relativt svårt att bedöma hur trafikenkommer att utvecklas i framtiden. Tillkommandebebyggelse på Öckerö och i Torslanda ger ökadtrafik liksom ett generellt ökat resande i hela regionen.Utbyggnaden av mer handel i Amhult hari en särskild utredning inte bedömts få så stor påverkaneftersom vissa kunder i närområdet därmedinte behöver åka till andra delar av Hisingen.En kraftfull standardhöjning av kollektivtrafikenvad gäller utbud, utbyggnad av busskörfältmed mera kan attrahera en del bilister till att bytafärdmedel och därmed motverka trafikökningen.Likaså beräknas införandet av trängselskatt ge enreduktion av biltrafiken på väg 155 med cirka 5 %.Sammantaget bedöms att biltrafiken till år 2020har ökat med cirka 10 % från nivån 2010, vilketskulle ge flöden enligt figur 2.5. Hänsyn till effektenav en eventuell utbyggnad av Domarringsförbindelsenhar inte tagits.MotorbanorBulyckevägen12 300Torslandavägen155Bua-Skogen±Gösta Fraenkels vägBur18 400Torsviken0 150 300 mBrandstationAvfallsanläggning30 300KrossvägenksvägenHa mneviSyrhålamotet41 600155TorslandavägenFigur 2.5. Trafikflöden fordon per vardagsmedeldygn. Prognos år 2020.14 Västsvenska paketet • MKB i arbetsplan • Väg 155 Öckeröleden, delen Bur-Syrhåla

2.3 NollalternativNollalternativet är ett jämförelsealternativ somska beskriva framtida förhållanden om den föreslagnaåtgärden inte genomförs. I området pågårför närvarande planering och genomförande avett antal större förändringsarbeten. Nedan redogörsför vilka av dessa som har bedömts ingå i ettnollalternativ.I nollalternativet förutsätts detaljplanen förAmhult 2 genomföras vilket enligt planbeskrivningenmedför en trafikökning med ca 4000fordon/ ÅDT på Torslandavägen öster om Burmellan 2009 och 2020. Maxtimmen på eftermiddagenberäknas få ungefär samma belastningsom idag, ca 2000 fordon/ timme, vilket berorpå att mer handel i Amhult gör att inköpsresornaminskar på Torslandavägen.På övriga delar av väg 155 genomförs åtgärdersom gynnar busstrafiken, vilket innebär att enviss andel av bilresenärerna förväntas ta bussenistället för bilen framöver. Enligt PM ”Beräkningav minskade utsläpp av koldioxid genom utbyggnadav busskörfält på statliga vägnätet enligt förslagtill initiala åtgärder” beräknas åtgärdernaför kollektivtrafiken medföra att ca 340 bilturerper dygn ersätts med bussturer på väg 155. Omkollektivtrafikkörfält inte byggs ut på sträckanBur-Syrhåla kan detta medföra att effekten påframkomlighet för kollektivtrafiken inte blirden förväntade och att man därmed inte hellerförmår locka över lika många bilresenärer somönskat.En planskild gångförbindelse ersätter dagensövergångsställe i plan vid Gossbydal.Utbyggnad av väg 155 till högre standard pågårjust nu, med bland annat planskilda trafikplatseroch separata busskörfält mellan Syrhåla och Vädermotet.Det finns planer på en tvärförbindelse mellanKongahällavägen och väg 155, den s.k. Domarringsförbindelsen.Denna är inte medräknad inollalternativet eftersom förutsättningarna fördess utbyggnad fortfarande är oklara.2.4 Alternativa lösningarAlternativa lösningar som inneburit större principiellaskillnader har i det här projektet handlatom var breddningen ska ske, hur dagvattensystemetska lösas och åtgärder för hasselsnok.BreddningsalternativFöljande alternativa lösningar för att åstadkommautbyggnad av busskörfält i båda riktningarnautreddes i förstudien:• Breddning av vägen med två körfält norrut,ett busskörfält och ett körfält för övrig trafik.Mitträcket flyttas norrut och det befintligakörfältet närmast Torsviken (Torslandaviken)blir busskörfält. Cykelbanan flyttasnorrut.• Breddning av vägen för ett busskörfält påbåda sidor. Cykelbanan flyttas norrut.Breddning norrut och breddning på båda sidorvaldes bort på grund av konflikter med:• det befintliga ledningsstråket med naturgasledningØ200 mm, vattenledning Ø400 mmoch högspänningsledningar• cykelbanan med längsgående betongbarriär• intrång på brandstationens anläggningar.En utbyggnad norrut skulle innebära att naturgasledningen,vattenledningen och högspänningsledningarnadelvis skulle behöva flyttaspå en cirka 1,5 km lång sträcka, då det är mycketolämpligt att ha ledningar under en högtrafikeradväg. En avstängning av vägen för reparationeller underhåll skulle innebära stora trafikstörningar.Det är även osäkert om befintligförläggning tål trafiklasten från vägen. En utbyggnadnorrut skulle också innebära att en nygång- och cykelbana behöver anläggas.En utbyggnad norrut skulle dock minska konflikternamed natur- och kulturmiljöer söderom vägen med bland annat intrång i grodmiljöeroch en förflyttning av trafik närmare Natura2000-området Torsviken.Västsvenska paketet • MKB i arbetsplan • Väg 155 Öckeröleden, delen Bur-Syrhåla 15

Alternativ hantering av dagvattenUtöver föreslagen utformning av dagvattenhanteringmed våtmarker har alternativ med sedimentationsdammarstuderats. I korthet såg förslagenut så att i princip allt dagvatten från väg155 leds via dagvattenbrunnar och täta ledningartill två sedimentationsdammar belägna vid vägenslågpunkter. Täta ledningar krävs i alternativenför att kunna hålla isär vägdagvatten frånövrigt dagvatten. På grund av de ogynnsammahöjdförhållandena måste vägdagvattnet pumpasupp i båda dammarna.I det bortvalda alternativet skulle den västradammen placeras i en naturlig lågpunkt i terrängen,medan den östra dammen av utrymmesskälmåste läggas på den norra sidan av vägen iett delvis uppfyllt område. Vägdagvattnet skulleledas tvärs befintlig väg i en tät ledning till dammen.Inget dagvatten från omgivande terräng renasmed alternativet.När alternativen ställdes mot varandra bedömdesvåtmarksalternativet ha fler fördelar för miljöoch ekonomi jämfört med dammalternativet,vilket sammanfattas i tabell 2.3.Alt 1- dammarAlt 2- våtmarkerAnmärkningReningseffekt + ++ Renar allt dagvattenOlycka medfarligt godsAnläggningskostnad+ +-- - Kostnad för två pumpstationerca 2 Mkr i alt. 1Driftskostnad -- - Hög driftskostnad för pumpstationerAnläggningskostnadför ledningsnätRisk föröversvämning-- +/-+/- +Tabell 2.3. Utvärdering av studerade alternativ för dagvattenbehandling.16 Västsvenska paketet • MKB i arbetsplan • Väg 155 Öckeröleden, delen Bur-Syrhåla

3 Natur- ochkulturlandskapet3.1 NulägeLandskapsbildVäg 155 på sträckan Syrhåla – Bur går genomett landskap med omväxlande lägre bergpartieroch låglänta, ofta sanka, marker. Bergspartiernautgörs huvudsakligen av naturmark medan delåglänta partierna till större delen är ianspråktagnaav olika verksamheter. Torsviken (Torslandaviken)vallades in under 1970-talet ochhar under en längre tid utnyttjats för utfyllnadmed muddermassor. Söder om väg 155 på den nustuderade sträckan ligger en avfallsdeponi somför närvarande avslutas. Öster om viken liggerett verksamhetsområde för oljeraffinaderier. Påden västra delen av sträckan finns norr om vägenrester av ett odlingslandskap som idag utnyttjasför hästbete. Söder om vägen i denna del liggervåtmarker som omger Torsviken med höga biologiskavärden. Torsviken har i samband med enökad bostadsbebyggelse också blivit ett viktigtrekreationsområde.NaturmiljöTorsvikenNatura 2000-området Torsviken, se figur 3.4, ärutpekat enligt EG-direktivet 2009/147 eller fågeldirektivetsom det också kallas. Detta innebäratt bevarandet av de arter som avses att skyddas idet utpekade området inte får försvåras av planeradeåtgärder i eller i anslutning till området. Dearter som är grund för utpekandet av Torsvikensom Natura 2000-område är sångsvan, salskrakeoch brushane som utnyttjar området som övervintrings-och rastlokal. Området är dock värdefulltför många andra skyddsvärda fågelarterockså.Området har tidigare beskrivits utförligt i miljökonsekvensbeskrivningentill arbetsplan försträckan Amhult-Bur som är den vägsträcka avväg155 som föregår Bur-Syrhåla. Nedanståendetext är hämtad från den rapporten:”I början av 1900-talet var Torsviken en havsviki Göta älvs estuarium, omgiven av betade strandängaroch med ett rikt fågelliv. Under 1900-talethar hela landskapet i Torsviken förvandlats frånett havsnära odlingslandskap till oljelager ochflygplats, därefter till hamn- och industriverksamhetoch upplag för muddermassor. En stordel av grundområdena är utfyllda.Trots alla ingrepp har Torsviken ett rikt fågelliv,och är främst av stor betydelse som övervintringsochrastlokal. Den rikliga tillgången på föda ären viktig faktor. I de långgrunda mjukbottnarnaoch skyddade vikarna med omgivande estuariumansamlas organiskt material. Detta skaparförutsättning för en högproduktiv miljö för flerafiskarter, insekter och andra marina organismer.Den rika tillgången av olika vattenväxter gynnarde växtätande fågelarterna. Expanderande vassområdenav värde för flera våtmarksarter finnsframförallt i det nordöstra hörnet av Torsviken.Torsviken är ett av de områden på västkustendär ett större antal av vissa på västkusten talrikasjöfågelarter födosöker på bottnar, rastar ochövervintrar. Detta gäller framför allt knipa, viggoch brunand. Det är också en av de högst rankadelokalerna i innerskärgården vad gäller förekomstav skyddsvärda arter, såsom svarthakedopping,smådopping, skedand, bergand och salskrake.”Av de utpekade arterna visar utredningen förAmhult-Bur att salskrake endast utnyttjar deöppna vattenmiljöerna och i stort sett sammasak gäller för sångsvanen. Brushanen utnyttjarframförallt grunda vattenområden inom Natura2000-området.Torsviken beskrivs vidare i Länsstyrelsensvåtmarksinventering (objekt TorslandavikenFigur 3.1. Informationstavla vid Torsviken.Figur 3.2. Vy mot Torsviken från den avslutade deponin.Västsvenska paketet • MKB i arbetsplan • Väg 155 Öckeröleden, delen Bur-Syrhåla 17

07B1C01), se figur 3.4, som ett strandkomplexmed ornitologiska värden. Området är hydrologisktpåverkat av dikning och invallning. Enligtvåtmarksinventeringen har området vissa naturvärden(klass 3). Denna klass omfattar en storvariation av våtmarker och objekten kan omfattadelområden med högre naturvärden. Den del avvåtmarksobjeket som inte omfattas av Natura2000-områdets gränser, men ligger inom influensområdetför detta projekt är till stora delarianspråktaget för deponin. Den yta som återstårär påverkad av dikning och framdragningav fjärrvärme men utgör naturtypsmässigt enförlängning av det betade området inom Natura2000-området och skulle kunna användas för attutöka ytan miljöer som är intressanta för fågellivet,exempelvis genom bete eller annan skötselav marken som hindrar igenväxning. En sådananvändning av området finns också med somen vision i broschyren ”Torslandaviken. Platsendär natur & människor möter hamn & industri.”(Göteborgs hamn 2006). Området är dock bullerstörtoch bedöms främst ha ett värde för mindrestörningskänsliga fågelarter. I denna del avvåtmarksobjektet ligger också en stenmur ochtvå öppna diken som bedöms utgöra miljöer somomfattas av generellt biotopskydd.På sträckan Bur-Syrhåla ligger väg 155 somnärmast ca 80 meter från Natura 2000-områdetsgräns. Avståndet växer snart och vägen ligger påstörre delen av sträckan ca 200-300 meter frånNatura 2000-området. Miljöpåverkan från vägenutgörs främst av vägdagvattnets avrinningtill Torsviken samt buller från trafiken.Figur 3.3 Avrinningsområden på sträckan Bur-Syrhåla.Påverkan på Torsviken från vägdagvattenAvrinningsområdet runt denna sträcka av väg155 kan indelas i fyra delområden, se figur 3.3. Påsträckan finns totalt fyra vägtrummor som ledernorrifrån kommande dagvattenflöden genomväg 155 till Torsviken i söder som är recipient förområdet.Delområde A norr om vägen upptar en naturmarksytapå 45 ha. Området avvattnas via enØ600 mm trumma under väg 155, och dagvattnetleds sedan nedströms i ett gräsbeklätt dike till entrumma, Ø1200 mm, som mynnar ut i Torsviken.Delområde B, som ligger vid Torslanda brandstation,avvattnas via en trumma, Ø1000 mm, underväg 155 och består av 96 ha naturmark. Dagvattnetleds i samma dike och utloppstrummasom Delområde A.Delområde C avvattnas via två parallella Ø800mm trummor under väg 155. Delområdet omfattarbåde industriområde på ca 6 ha samt naturmarkpå 71 ha. Diket nedströms trummorna ärdelvis förmodligen utsprängt och har ringa växtlighet.Det leder direkt till ovan nämnda utloppstrumma.Delområde D är på 29 ha, och består både av naturmarksamt sluttäckt deponi.Vägdagvattnet på sträckan avrinner via vägdikeneller direkt till de två öppna dikena söder om vägensom mynnar i Torsviken genom en kulvert.Diket som kommer från öster är idag endast delvisgräsbeklätt, eftersom det nyligen är omgrävt.Bedömningen är att dagens behandling av vägdagvattneti området är bristfällig och att Torsvikensom recipient fårta emot ett otillräckligtrenat vägdagvatten somkan påverka vattenkvaliteten.Torsviken ligger inomavrinningsområdet tillRivö fjord som utgör denslutliga recipienten avdagvatten från aktuellvägsträcka. Fastställdamiljökvalitetsnormer förRivö fjord är god ekologiskpotential med tidsfristtill 2021 och godkemisk status 2015 medundantag för Tributyltennföreningar(TBT).Tidsfristen för god ekologiskpotential beror påen övergödningsproblematiksom inte bedömsFigur 3.4. Miljöförutsättningar längsväg 155 på sträckan Bur-Syrhåla.18 Västsvenska paketet • MKB i arbetsplan • Väg 155 Öckeröleden, delen Bur-Syrhåla

HällristningarGRÄNS FÖRARBETSPLANRödjelidenMotorbanaLundby21:1Lundby21:2BLundby322:1B155Lundby229:1BMotorbanaBBMotorbanaBBBAvfallsanläggningBrandstationLundby300:1NATUR- OCH KULTURLANDSKAPET! !!(! ! !Natura 2000 enl MB 8 kap 1,2 §§Fornlämning, övrig kulturhistorisk lämningBoplatslämningVåtmarksinventeringStörre vattensalamanderLek- och övervintringsmiljöer för groddjurBiotopskydd stengärdesgårdBiotopskydd öppet dikeHasselsnokshabitatMöjligt viltstråkStrandskyddOmråde med småvattenMöjligt läge för hasselsnokspassage0 100 200 mc Lantmäteriet, GSD Fastighetskartan 2011Koordinatsystem: sweref 99 TM±BuaBTorslanda281GRÄNS FÖRARBETSPLANTorslandavägen! ! ! ! ! !Västsvenska paketet • MKB i arbetsplan • Väg 155 Öckeröleden, delen Bur-Syrhåla 19155

nat avfallsdeponi och oljeindustri. Norr om vägen,på sträckans östra del ligger tre motorbanor.Rester av ett äldre odlingslandskap återfinns påsträckans nordvästra del med åker- och hagmarkersom idag används för bland annat hästbete.Mellan motorbanorna och åkermarken ligger ettnågot högre beläget område med bergspartier(nivåer på omkring 5-meterskurvan).Landskapet är rikt på kulturlämningar ochregistrerade fornlämningar, kulturhistoriskalämningar och fyndplatser enligt FMIS Fornsökantyder att området varit bebott sedan stenålderoch framåt (1800 f Kr eller äldre), se figur 3.4. Isamband med den planerade tvärförbindelsenmellan Torslandavägen och Kongahällavägen,den så kallade Domarringsförbindelsen, utfördes2009 en arkeologisk förundersökning av UVVäst. Domarringsförbindelsen ansluter i södermot Torslandavägen i höjd med brandstationenpå aktuell sträcka Bur-Syrhåla. Förundersökningenresulterade i lämningar från jägarstenålder(6500 f Kr-5000 f Kr) fram till järnålder (500f Kr-1050 e Kr). En av de undersökta boplatsernanärmast väg 155 (Torslanda 281 enligt rapportUV Väst 2009:1) ligger på ett lågt läge över havet(ca 5 meter) vilket antyder att det är frågan omen boplats från äldre järnålder.Inom ett område av cirka 300 meter norr omväg 155, återfinns inte mindre än sex lägen förboplatser. En stensättning och fyndplatser medslagen flinta och en skivskrapa kompletterarfornlämningsbilden att mänsklig aktivitet funnitspå platsen i årtusenden. Söder om vägen,mellan avfallsanläggningen och oljeindustrin,återfinns ytterligare ett antal boplatslämningarinom en yta av cirka 300 meter. Lämningarna ärbelägna på gamla ängs- och betesmarker och alldelesintill den dåvarande vattenlinjen som gicklängre västerut än idag. Strax öster om gränsenför aktuell arbetsplan, norr om vägen, ligger ettantal hällristningar med skålgropar med troligdatering till bronsåldern (1800 f Kr-500 f Kr).Fornlämningar i närheten av väg 155På södra sidan om vägen i höjd med brandstationenfinns en övrig kulturhistorisk lämning somutgörs av ett gränsmärke (RAÄ Lundby 1:300).Gränsmärket markerar sockengränsen mellanTorslanda och Göteborg socknar och är dateradtill nyare tid (efter 1520 e Kr).På berget öster om Krossvägen ligger en fastfornlämning som utgörs av en boplats (RAÄLundby 332:1). I anslutning till denna ligger treövriga kulturhistoriska lämningar som utgörs aven hägnad, en fyndplats för bland annat kärnyxaoch skärva samt en skålgropsliknande lämningLämning Antikvarisk bedömning Typ av lämningRAÄ Lundby1:300RAÄ Lundby229:1RAÄ Lundby332:1RAÄ Lundby 21:1RAÄ Lundby 21:2Övrig kulturhistorisklämningÖvrig kulturhistorisklämningFast fornlämningÖvrig kulturhistorisklämningÖvrig kulturhistorisklämningGränsmärkeFyndplats förbl.a. kärnyxaoch skärvaBoplatsSkålgropsliknandelämningHägnadTabell 3.1. Fornlämningar och kulturhistoriska lämningar ivägens närområde.De bergiga naturmarkerna i området bedömskunna utgöra äldre utmarksbeten. Utöver de förekommandekulturhistoriska lämningarna ochfornlämningarna tyder vegetationen på det. Enstengärdesgård i områdets västra del är ocksårester av en äldre markanvändning.Rekreation och friluftslivTorsviken pekas ut i Göteborgs översiktsplansom ett värdefullt område för friluftslivet. Områdetanvänds idag för bland annat fågelskådningoch golf. Området är relativt svårt att nå till fots.Närmaste passage finns i Gossbydal. Från busshållplatsenSyrhåla finns möjlighet att ta sig övervägen på en bro, men därifrån finns det ingen vidareanslutning till rekreationsområdet. Med bilkan man nå området via Krossvägen som dock äravstängd med vägbom under kvällstid och helger.Norr om vägen ligger ytterligare ett områdesom i översiktsplanen pekas ut som ett värdefulltområde för friluftslivet, se figur 1.2. Områdetomfattar Bulycke ridklubb som enligt översiktsplanenutgör en prioriterad ridanläggning.Rekreationsområdet söder om vägen utsättsi den del som ligger inom sträckan Bur-Syrhålaför bullernivåer som är högre än de förslag tillriktlinjer som finns för friluftsområde avsatt ikommunal översiktsplanering och som är 45dBA (Naturvårdsverket, 2007).3.2 MiljöåtgärderInarbetade miljöåtgärderNaturmiljöEn bullervall söder om vägen för att minskabullerstörningarna mot Torsviken och en dagvattenanläggningingår i vägförslaget och beskrivsi kapitel 2.1.Västsvenska paketet • MKB i arbetsplan • Väg 155 Öckeröleden, delen Bur-Syrhåla 21

Åtgärder i föryngrings- och övervintringsmiljöerför åkergroda görs när risken är minst att de befinnersig i miljöerna.• Åtgärder i dike 8 som är en föryngringsmiljöoch trolig övervintringsmiljö görs under periodenaugusti-mitten av oktober.• Åtgärder i dike 2 och stengärdesgården som ärtroliga övervintringsmiljöer görs under perioden15 juni - 15 oktober.De delar av stengärdesgården som tas bort återuppförsgenom att gärdesgården förlängs söderut.De nya grodmiljöerna ska anläggas innan befintligamiljöer tas bort.Nya grodmiljöer utformas i samråd med Länsstyrelsenså att de ska kunna utgöra lämpliga lekmiljöerför groddjur. Viktiga egenskaper är:• flacka slänter i diken och våtmarker• öppna och solbelysta landkanter som till storadelar är solexponerad• tomt på fisk och kräftor.KulturmiljöGränsmärket söder om vägen i höjd med brandstationenföreslås flyttas till ett nytt läge norr omvägen, men fortsatt i gamla sockengränsen, se lägei bilaga 1. Flyttning sker i samråd med länsstyrelsen.Andra tänkbara miljöåtgärderEn faunapassage anpassad för i första hand hasselsnokskulle kunna anläggas i ett läge strax österom Krossvägen, se figur 3.4. Genomförd utredningföreslår att faunapassagen byggs som entunnel med ledarmar norr och söder om vägen.Ledarmarna behövs för att fånga upp och ledasnokarna till passagen. För att det ska bli attraktivareför hasselsnokarna att komma fram behöverdiket på södra sidan vägen kulverteras eller fyllasigen mittför passagen. En sådan kulvertering planerasredan som ett led i att öka stabiliteten motvägen vilket framgår av beskrivningen av vägförslageti kapitel 2.1.För närvarande utreds de tekniska förutsättningarnaför en sådan passage. Svårigheter sommåste hanteras både tekniskt och ekonomiskt ärföljande:• Flera ledningar ligger nedgrävda på norrasidan av nuvarande väg under cykelbanan,bland annat en gammal vattenledning av gjutjärn.Risker för konflikter med dessa måsteutredas.• Vattennivåerna på platsen är varierade ochofta höga. Tunneln måste ligga på en nivå såatt den inte riskerar att översvämmas alltförofta. Passagen får inte heller mynna i en mereller mindre permanent vattenspegel.22 Västsvenska paketet • MKB i arbetsplan • Väg 155 Öckeröleden, delen Bur-Syrhåla• Befintligt betongräcke mellan gc-väg ochvägbana kan behöva flyttas tillfälligt eller ersättas.Ett alternativ till en fullt utbyggd hasselsnokspassagehar varit att se över barriären mellancykelbana och vägbana så att den är tät och därmedfungerar som ett skydd för hasselsnokar pånorra sidan av vägen. Detta skulle minska riskenför trafikdöd hos snokarna, men skulle inte förbättramöjligheterna för snokarna att komma åtlämpliga hasselsnoksmiljöer söder om vägen ellermöjliggöra ett utbyte med en eventuell förekomstav hasselsnok på södra sidan. Alternativethar bedömts utgöra en sämre lösning ur ekologiskthänseende.3.3 Effekter och konsekvenserNollalternativNollalternativet innebär att vägen består i nuvarandeutformning, men med en viss trafikökningsom bidrar till marginellt ökade bullernivåer iNatura 2000-området som helhet. Gränsen förbullernivåer mellan 45 och 50 dB(A) i Natura2000-området ändras inte i någon större utsträckning,däremot ökar ytan med bullerintervallet55-60 dB(A) på bekostnad av intervallet50-55 dB(A) fram till gränsen för 45 dB(A). Detär främst i Natura 2000-områdets nordvästrahörn som zonen för bullernivåer över 55 dB(A)förflyttas inåt området jämfört med nuläget, seutbredningskartor i bilaga 3.De maximala bullernivåerna avtar snabbt medavståndet från vägen och hejdas till stora delarav högre partier i terrängen. Inom Natura2000-området berörs endast en liten del av bullernivåeröver 60 dB(A).Skyddade arter kan fortleva i de miljöer definns i dag. Spridningsmöjligheter mellan populationersöder och norr om vägen bedöms vara idet närmaste obefintliga och kan komma att påverkaöverlevnaden på sikt.Hanteringen av vägdagvatten sker på sammasätt som idag, d.v.s. avsättning i gräsklädda diken,vilket bedöms medföra en bristfällig behandlingav vägdagvattnet med hänsyn till värdena i Torsvikenoch trafikbelastningen på sträckan.Nollalternativet medför ingen påverkan pålandskapsbilden. Gränsstenen och stengärdesgårdenblir kvar, men är relativt osynliga somlandskapselement om inte åtgärder vidtas för attröja fram dem.Nollalternativet bedöms sammanfattningsvismedföra små eller försumbara konsekvenser förlandskapsbild och kulturmiljö men märkbarakonsekvenser på naturmiljön.

UtbyggnadsalternativLandskapsbildUtbyggnadsalternativets påverkan på landskapsbildenbestår av breddningen av vägbanan, delvisi bergsskärning, samt anläggandet av bullervallarmot naturlandskapet vid Torsviken och motdet öppna odlingslandskapet norr om vägen.Den breddade vägbanan medför att vägmiljönsdominans av landskapsbilden befästs. På sträckansvästra del öppnar sig landskapet mot norrdär odlingsmarkerna består. Bullervallen minskardock utblickarna mot dessa liksom mot deöppna gräsytorna och betesmarken inom Natura2000-området söder om vägen. Landskapsrummetkan upplevas mer slutet. Tillsammans medföråtgärderna att landskapsbilden kommer attfå en tydligare urban karaktär jämfört med idagoch att upplevelsen av vägen som transportsträckaförstärks.Utbyggnadsalternativet bedöms medföra försumbarakonsekvenser på landskapsbilden.NaturmiljöNatura 2000-området Torsviken påverkas inteav fysiska intrång från vägförslaget. Marken somansluter norr om området och som ingår i ett utpekatvåtmarksobjekt i våtmarksinventeringenpåverkas fysiskt av vägbreddning och bullervallsamt dagvattenanläggningen genom en ny våtmarkoch ett nytt dike.Utbyggnadsalternativet bedöms inte påverkavåtmarksobjektet hydrologiskt. Det nya diket hartill syfte att leda dagvatten från området norr omväg 155 till Torsviken och bedöms inte medföranågon dränerande effekt eftersom lutningen ärliten och flödet är mycket lågt. I princip är detendast vid nederbörd som vattnet omsätts. Dettamöjliggör också att diket kan anpassas för attkunna fungera som grodlokal genom att det utvidgaspå en delsträcka, se vidare under avsnittetom hotade och skyddsvärda arter. Diket och våtmarkenbedöms därmed kunna tillföra kvaliteer ivåtmarksobjektet som redan är kraftigt påverkatav dikning, fjärrvärmeledningar och deponiverksamhet.Stengärdesgården som omfattas av biotopskyddförsvinner eller fragmenteras på en ca20 meter lång sträcka. Även ett öppet dike somomfattas av biotopskydd påverkas av servicevägoch dagvattenanläggning. Dessa miljöer bedömskunna återskapas i närområdet i minst motsvarandeomfattning som den yta som försvinner.Åtgärderna bedöms därför inte få några långsiktigakonsekvenser för de växt- och djurarter somär knutna till dessa miljöer. Tillfälliga störningarkan förorsakas för det djurliv som finns i stenmurendet år arbetena genomförs. Genom attanläggningsarbeten anpassas i tid till de känsligastearterna, som i det här fallet anses utgörs avde groddjur som förekommer i området, bedömskonsekvenserna för det biologiska livet i stenmurenbli små. För groddjuren bedöms stengärdesgårdenfrämst ha betydelse som övervintringsmiljö.Konsekvenser för groddjur behandlas merutförligt under avsnittet om hotade och skyddsvärdaarter.Utbyggnadsalternativet bedöms medföra smånegativa konsekvenser på naturmiljön genomfysiska intrång.Konsekvenser för Torsviken av bullerpåverkanVäg 155 mellan Syrhåla och Bur har i nulägetdubbla körfält i båda riktningarna men planerasatt kompletteras med två nya busskörfält genomatt vägen breddas söderut. De nya bussfilernaplaneras som yttre körfält vilket innebär att tungtrafik i form av bussar flyttas framför allt söderutmen även något norrut. I förslaget ingår anläggandetav en 1,5 meter hög bullervall mot Natura2000-området.Bullernivåerna påverkas mycket lite inom Natura2000-området som helhet. Utbredningskartorbaserade på genomförda bullerberäkningarvisar att utbyggnadsalternativet inte medför någonmätbar skillnad vad avser gränsen för bullernivåerunder 45 dB(A) ekvivalent nivå, somär den nivå över vilken störningar på rekerationoch fågelliv uppstår. Inom området med bullernivåeröver 45 dB(A) medför utbyggnadsalternativetmed tillhörande bullervall däremot att enstörre yta hamnar i intervallet 50-55 dB(A) iställetför 55-60 dB(A) jämfört med nollalternativet,se utbredningskartor i figur 3.6 och 3.7.Inom Natura 2000-områdets mest bullerutsattahörn uppstår således en förbättrad bullersituationvilket kan få till konsekvens att en störreandel av området kan komma att utnyttjas av fåglar.För maximala ljudnivåer medför bullervallenatt zonen från vägen och söderut med bullernivåeröver 60 dB(A) nästan halveras jämfört mednollalternativet, se figur 3.8 och 3.9.Utbyggnadsalternativet bedöms medföra positivakonsekvenser för miljön i Natura 2000-områdetTorsviken vad avser bullerpåverkan.Västsvenska paketet • MKB i arbetsplan • Väg 155 Öckeröleden, delen Bur-Syrhåla 23

47 4947505255 5452 5546 4951555755 5651 5241 4842 4841 485449 515153Bua 1:19Bua 1:6Bua S:1Natura 2000-områdeBeräknade ljudnivåer i 5 dB intervall> 45.0 dB dB(A)> 50.0 dB dB(A)> 55.0 dB dB(A)> 60.0 dB dB(A)> 65.0 dB dB(A)> 70.0 dB dB(A)> 75.0 dB dB(A)RoadBuildingGround AbsorptionContour LineBuilding EvaluationCalculation AreaTrafikverket405 21 GöteborgVästsvenska PaketetGöteborg Väg 155Sträckan Bur - Syrhåla2011 nulägeFigur 3.5. Bullerutbredningskarta förekv. ljudnivå dBA, nuläge.Utskrift: 17.01.12, 13:02L:\5512\Trafikverket\10142837_VIP_Gbg\5_Beräkningar\6\I_FS\Buller 2012-01-16\Bilaga 7 - Ekv 2011 nuläge.cnaWSP AkustikBox 13033402 51 GöteborgTel: 031-72 72 500Fax: 031-72 72 501ProjektnrUppdragsledare10142837 Kent AnderssonHandläggareGranskadRoger FredUlf OlssonOrt DatumGöteborg 2012-01-16Ekvivalent ljudnivåVägtrafikBeräkningshöjdVåningsplan2,0 m -Bilaga 7Konsekvenser för Torsviken av påverkan frånvägdagvattenBreddningen medför en ökad andel hårdgjordyta vilket ökar dagvattenavrinningen. Ny kulverteringpå en 70 respektive 93 meter lång sträckaav vattendraget medför också snabbare avrinningoch minskad avsättning där. Med förslagettill dagvattenbehandling beräknas reningsgradenav vägdagvattnet uppgå till 90% för suspenderadematerial respektive 50-90 % för metaller.Kväve och fosfor beräknas renas med 50-80%.Beräkningsgrunderna redovisas delvis i kapitel2 och i sin helhet i bilaga 2. Den nya dagvattenbehandlingenär dimensionerad för att klara reningenav vägdagvattnet inräknat den utökadeandelen hårdgjord yta och den nya kulverteringen.Bidraget från omgivande marker är inte känt,men den nya dagvattenanläggningen bedömsförbättra situationen vad gäller reningen av vägdagvattnetjämfört med nollalternativet. Genomatt vägdagvattnet passerar genom gräskläddadiken en längre väg än tidigare avsätts en högreandel partiklar och vattenlösliga föroreningar påvägen mot recipienten jämfört med nollalternativetdär dikena reltivt snart når kulverten underdeponin och rinner rakt ut i recipienten. Dennya dagvattenanläggningen bedöms av sammaskäl ge en bättre rening av det som ibland kallas”first flush” eller ”smutspulsen” sker. Begreppetutgår ifrån antagandet att föroreningar ackumulerasunder torra perioder och sedan spolas ut isamband med kraftigare nederbörd (Trafikverket2011, publ. 2011:112). Den första andelen avdet avrinnande vattnet innehåller särskilt högahalter av föroreningar som i utbyggnadsalternativethinner avsättas i diken och våtmark innandet når recipienten.Provtagningspunkter för det kontrollprogramsom är knutet till verksamheten vid deponin kanbehöva flyttas på grund av kulverteringen. Dettabedöms dock kunna göras så att kontrollprogrammetkan fortlöpa utan hinder.Utbyggnadsalternativet bedöms medföra positivakonsekvenser för miljön i Natura 2000-områdetvad avser påverkan från vägdagvatten.Hotade och skyddsvärda arterFöreslagen breddning av vägen medför att enlekmiljö, dike 8 i bilaga 1, för åkergroda och vanliggroda försvinner. Även delar av en stengärdesgårdsom bedömts utgöra en övervintringsmiljöför groddjur försvinner eller fragmenteraspå grund av den föreslagna anläggningen för reningav vägdagvatten med tillhörande serviceväg.24 Västsvenska paketet • MKB i arbetsplan • Väg 155 Öckeröleden, delen Bur-Syrhåla

Stengärdesgården är ca 70 meter lång och ca 20meter av denna påverkas. Två slag av miljöåtgärderföreslås. Dels sådana som syftar till att bibehållamotsvarande yta eller större av lämpligagrodmiljöer inom området, dels sådana som reglerartidpunkten för åtgärderna för att minskarisken för att störa eller döda grodorna underkänsliga perioder i deras livscykel.Genom att utforma dagvattensystemet enligtförslaget med anpassning av ny våtmark ochnytt dike så att dessa blir lämpliga för groddjurbedöms den nuvarande lekmiljön kunna ersättasmed en minst lika lämplig. Den nya lekmiljönkommer att bli mindre bullerstörd eftersom denhamnar bakom bullervallen och blir mindre påverkadav föroreningar från vägdagvattnet jämförtmed den befintliga lekmiljön som ligger idirekt anslutning till vägen. En befintlig våtmarköster om den nyanlagda lämnas utanför dagvattensystemetför att vattenmiljöer dit orenat vatteninte leds aktivt, ska bibehållas inom området.Inte heller det dike som anpassas för att kunnautgöra en grodmiljö kommer att utgöra en delav anläggningen för vägdagvatten. De delar avstengärdesgården som tas bort föreslås återuppbyggasi gärdesgårdens södra förlängning och ianslutning till de nyanlagda grodmiljöerna så attsamma yta övervintringsmiljö bibehålls inomnärområdet.Åtgärder som medför ingrepp i lekmiljön utförsunder perioden augusti till mitten av oktoberdå grodorna inte leker och risken för att de vistasdär är liten. Åtgärder som medför ingrepp i övervintringsmiljönutförs under perioden april tillmitten av oktober. Perioderna följer de angivnai Naturvårdsverkets handbok för artskyddsförordningen(Naturvårdsverket 2009).Med inarbetade miljöåtgärder bedöms förutsättningarnaför att grodorna fortsatt ska kunnaföryngra sig och övervintra i området vara godatrots förändringarna i deras livsmiljöer. Vanliggroda och åkergroda är båda allmänt förekommandei Sverige och föreslagen vägutbyggnadoch dagvattenanläggning bedöms inte påverkaarternas långsiktiga överlevnad.En breddning av vägen medför en ökad barriäreffekt.Samtidigt innebär trafikmängdenoch gällande hastighetsbegränsningar samt förekomstenav sido- och mitträcken att vägenredan idag kan betraktas som en i det närmastedefinitiv barriär. Detta påverkar djurlivet på tvåsätt. Dels minskar spridningsmöjligheterna mellangrupper av en art på olika sidor av vägen, vil-ket i förlängningen kan medföra svårigheter förgrupperna att överleva på grund av en för litengenvariation. Dels kan befintliga grupper av enart reduceras till följd av att individer i gruppentrafikdödas, vilket också kan få konsekvenserför möjligheterna till föryngring inom gruppenoch så småningom leda till att den upphör. Föratt minska vägens barriäreffekter kan man anläggaså kallade faunapassager vilket skulle ökamöjligheten till utbyte och spridning mellan befintligapopulationer av till exempel hasselsnokoch större vattensalamander. För att förhindratrafikdöd hos djur kan det vara positivt att ocksåöka barriäreffekten så att de inte tar sig ut på vägbanan.Utbyggnadsalternativets konsekvenser förhotadeoch skyddsvärda arter är jämfört mednollalternativet små, men medför märkbara negativakonsekvenser på hotade och skyddsvärdaarter på grund av dess fortsatta barriäreffekt.Övrigt djurlivFörekomsten av viltolyckor på sträckan visaratt större vilt som älg och rådjur tar sig över befintligaräcken. Vid en breddning av vägen finnsrisk att viltolyckorna ökar eftersom det tar längretid för djur som tagit sig ut på vägen att ta sigöver.Utbyggnadsalternativets konsekvenser för övrigtdjurliv jämfört med nollalternativet bedömsvara små negativa.KulturmiljöGränsstenen som markerar gränsen mellan Göteborgoch Torslanda socknar, kommer att behövaflyttas för att ge plats åt vägen. Förslaget är attflytta den norr om vägen men behålla dess läge iden gamla sockengränsen. På det sättet bedömsstenens kulturhistoriska värde åtminstone i vissutsträckning kunna bibehållas.Den fasta fornlämningen på berget i områdetsöstra del bedöms inte beröras av åtgärderna vilketockså är Länsstyrelsens bedömning enligt ettmeddelande från Länstyrelsen den 13 oktober2011.Stengärdesgården som har behandlats undernaturmiljö har även ett kulturhistoriskt värdedå den säger något om äldre markanvändningi området. När delar av muren försvinner ellerfragmenteras påverkas dess kulturhistoriskasammanhang. Möjligheten att direkt i landskapetspåra en markanvändningshistorik blir ocksåmindre. Hälften av muren blir kvar opåverkadVästsvenska paketet • MKB i arbetsplan • Väg 155 Öckeröleden, delen Bur-Syrhåla 27

och dess fortsättning kan spåras i de delar somblir kvar mellan de borttagna partierna. Det kulturhistoriskavärdet bedöms därför minska, meninte försvinna helt.Utbyggnadsalternativet bedöms medföra smånegativa konsekvenser för kulturmiljön.Rekreation och friluftslivEn breddning av vägen medför en ökad barriäreffekt.Samtidigt innebär trafikmängden ochförekomsten av sido- och mitträcken att vägenredan idag kan betraktas som en i det närmastedefinitiv barriär. En breddning gör därför litenskillnad. Befintlig tillfart till rekreationsområdetsöder om vägen via Krossvägen kommer att beståliksom anslutningarna till Bulycke ridklubbnorr om vägen. Någon ny passage för oskyddadetrafikanter planeras inte inom detta projekt, däremotkommer servicevägen som byggs i anslutningtill våtmark och försedimenteringsdammvara möjlig för ej bilburen allmänhet att användainne i området.Konsekvenserna av utbyggnadsalternativet blirjämfört med nollalternativet små, men det innebäratt vägen utgör fortsatt märkbar negativ påverkanpå de lokala möjligheterna till rekreationoch friluftsliv i närområdet.Kumulativa effekterBarriäreffekterVägen har redan i befintligt läge negativ påverkanpå naturmiljön på grund av dess barriäreffekter.Populationer av arter som större vattensalamander,hasselsnok och olika grodarter äreffektivt skilda åt av vägen. Den nu planeradebreddningen bedöms inte i sig medföra så storakonsekvenser för spridningsmöjligheterna fördessa djurarter eftersom vägen bedöms vara ennära nog definitiv barriär redan i dag. Samtidigtpågår planering för ett antal byggnationer i området,både av vägar och handels- och bostadsområden.Om dessa medför ytterligare fragmenteringav miljöer som är lämpliga för dessa arterkan vägens redan negativa effekter förstärkasoch medföra stora negativa konsekvenser för arternasförmåga att överleva i området på sikt.BullerBullerberäkningarna baseras på trafikbuller frånuppmätta och beräknade trafikflöden på väg 155.I närområdet pågår även verksamhet inom hamnochindustriområden som kan alstra buller ochpåverka bullernivåerna. Konsekvenserna av dentotala bullerpåverkan inom området kan därförbli att bullernivåerna, trots planerade bullerreducerandeåtgärder i vägprojektet, fortsatt hamnaröver den nivå där störningar uppstår somminskar benägenheten för fåglar att häcka ochrasta inom området.DagvattenPlanering för större utbyggnader pågår i närområdetsom alla ligger inom avrinningsområdet tillTorsviken och Rivö fjord. Utbyggnaden av områdetAmhult 2 medför enligt planbeskrivningenen minskning av hårdgjorda ytor inom områdetmed 50%. I planbeskrivningen har man gjortbedömningen att med fördröjningsmagasin ocholjeavskiljare kommer föreslagen verksamhet attmedföra samma mängder dagvatten som i nulägetmen sannolikt med mindre föroreningsinnehåll.På den anslutande vägsträckan Amhult-Burpåbörjas utbyggnad av busskörfält under börjanav 2012. Där har behandling av vägdagvatten arbetatsin i projektet för att kompensera för denökade hårdgjorda ytan och bedömningen är attåtgärderna även förbättrar situationen jämförtmed ett nollalternativ.De kumulativa effekterna på dagvattnet inomområdet bedöms medföra positiva konsekvensergenom att dagvattenflödet till recipienten Rivöfjord inte ökar jämfört med idag samtidigt somdet dagvatten som når recipienten har genomgåtten bättre rening jämfört med det dagvattensom avrinner från området idag. Detta bedömspå sikt bidra till en bättre vattenkvalitet i recipientenoch bättre förutsättningar för biologiskmångfald.28 Västsvenska paketet • MKB i arbetsplan • Väg 155 Öckeröleden, delen Bur-Syrhåla

4 Hälsa och säkerhet4.1 NulägeBullerUtbyggnad av busskörfält har av Trafikverketbedömts utgöra väsentligt ombyggnad vilketinnebär att gällande riktvärden för buller skatillämpas. Riktvärden för bostadsbebyggelse vidnybyggnad eller väsentlig ombyggnad redovisasi tabell 4.1. I de fall utomhusnivån inte kan reducerastill angivna värden bör inriktningen varaatt i första hand inomhusvärdena inte överskrids.Allmänt gäller för samtliga riktvärden att hänsynska tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomisktrimligt vid beslut om bullerreducerandeåtgärder.Ekvivalent nivå inhomhusMaximalnivå inomhus nattetidEkvivalent nivå utomhus (vid fasad)Maximalnivå vid uteplats i anslutningtill bostadNybyggnad ellerväsentlig ombyggnad30 dBA45 dBA55 dBA70 dBATabell 4.1. Riktvärden för bostadsbebyggelse vid nybyggnadeller väsentlig ombyggnad. Ekvivalent nivå avser medelljudnivåunder en given tidsperiod medan maximalnivå angerhögsta ljudtrycksnivån under en viss tidsperiod.På sträckan ligger tre bostadshus norr om vägensom riskerar att få bullernivåer över gällanderiktvärden, se bullerkartor figur 3.5-3.9. Idag hartvå av husen bullernivåer under eller sammasom riktvärdenas nivåer för ekvivalentnivå utomhusvid fasad, medan ett bostadshus har bullernivåersom överskrider riktvärdet. För samtligabostadshus är bullernivåerna för maximalnivåutomhus lägre än riktvärdet. Beräkningarna förde tre bostadshusen redovisas i tabell 4.2.Nuläge (2011)Nollalternativ(2020)Utbyggnadsalternativ(2020)Fastighet Ekv Max Ekv Max Ekv MaxBua S:1 54 57 55 57 55 57Bua 1:6 57 58 57 58 57 58Bua 1:19 55 57 56 57 56 57Tabell 4.2. Beräknade bullernivåer för bostadshus påsträckan Bur-Syrhåla i nuläge, för nollalternativ ochutbyggnadsalternativ. Nivåerna avser uthomhusnivåer ochredovisas i dB(A).LuftföroreningarLuftkvalitén på sträckan är påverkad av den storatrafikmängden. På sträckan överskrids den såkallade nedre utvärderingströskeln för tim- ochdygnsmedelvärden av kvävedioxid enligt beräkningargenomförda av Göteborgs luftvårdsförbund2009. Detta innebär att halterna av kvävedioxidska följas upp regelbundet av kommunen.Längre österut från Syrhålamotet och in motGöteborg överskrids miljökvalitetsnormerna förtim- och dygnsmedelvärden av kvävedioxid periodvis.Kvävedioxid utgör en god indikator på dengenerella luftkvaliten.DeponiområdetSöder om vägsträckan ligger en deponi som förnärvarande avslutas. Deponins tätskikt måstevidmakthållas för att undvika spridning av föroreningar.Dagvatten från deponin avrinner delvisgenom samma system som vägdagvattnet. Kontrollpunkterför provtagning av vattnet finns i diketsom går i sydöstlig riktning från Krossvägen.Farligt godsVäg 155 är rekommenderad transportled för farligtgods. Ingen olycka finns registrerad sedanvägens förra ombyggnad 1997. Olycksrisken bedömsvara liten mot bakgrund av att sträckan harmitträcke och få avfarter.Bergrum och dagvattentunnelVid Syrhåla, öster om Krossvägen, ligger fyrabergrum som är klassade som Sevesoanläggningaroch rymmer råolja och rötslam. Den störstarisken som har identifierats för bergrummenutgörs av utsläpp av brandfarliga gaser som kanantändas och orsaka explosioner. För oljebergrummenfinns anläggningar för observationshålovan rummen där mätningar och vattenprovertas kontinuerligt. Bland annat kontrolleras detvattentryck som måste upprätthållas runt ombergrummen för att hindra oljan från att trängaut i berget. I området ligger även en dagvattentunnelpå en betydligt högre nivå än oljebergrummen.Denna måste skyddas mot skador frånvibrationer.ÖversvämningsriskerDelar av vägsträckan ligger inom område medrisk för översvämning och höga vattenstånd enligtGöteborgs översiktsplan. Dagvattensystemeti sin nuvarande form bedöms kunna avleda flödenupp till 50 års återkomsttid. Vid 50 års regnbedöms nivåerna komma upp till vägens nivåVästsvenska paketet • MKB i arbetsplan • Väg 155 Öckeröleden, delen Bur-Syrhåla 29

på +11.8 i Göteborgs höjdsystem. Det innebär attområdet precis klarar sig från översvämningar.Vid 100 års regn kommer troligen vägen bli översvämmaddå utloppstrumman i deponin har förbegränsad kapacitet. Mellan vägen och deponinfinns relativt stora ytor som medger magasineringav delar av de extrema flödena, översvämningarnakan därför begränsas något.4.2 MiljöåtgärderInarbetade miljöåtgärderBullerBullerreducerande åtgärder i form av en 215 mlång och 1,5 m hög bullervall föreslås på sträckan.Bullervallen sträcker sig från cirkulationsplatseni Bur och österut. Den placeras mitt emellanväg 155 och cykelbanan norr om vägen. Åtgärdenberäknas reducera bullernivåerna för samtligabostadshus så att riktvärdena klaras i bottenplan.För de två bostadshus på sträckan som beräknasfå bullernivåer över riktvärdet 55 dB(A) utomhusvid fasad föreslås även tilläggsrutor på övervåningvilket antas reducera bullernivåerna medca 7dB(A). Bullernivåerna för bottenplan redovisasi tabell 4.3.FastighetLjudnivå efter vägåtgärd inkl.föreslagna bullerskyddsåtgärderEkvuteEkvinneMaxuteMaxinneBua S:1 54 29 57 32 BullervallFöreslagnabullerskyddsåtgärderBua 1:6 55 30 58 33 Bullervall + fönsteråtgärdpå övervåningBua 1:19 54 29 57 32 Bullervall + fönsteråtgärdpå övervåningTabell 4.3. Beräknade bullernivåer med hänsyn tagen tillföreslagna bullerskyddsåtgärder. Fasad antas reduceraljudnivåerna med 25 dB(A). Fönsteråtgärd antas reduceraljudnivåerna med 7 dB(A).DeponiområdetFlytt av kontrollpunkter för deponin samrådsmed Länsstyrelsen och Renova för att säkerställaatt kontrollprogrammet kan fortlöpa utan hinder.Bergrum och dagvattentunnelMiljöåtgärder föreslås för byggskedet och behandlasunder kapitel 6.ÖversvämningsriskerUtbyte av underdimensionerade kulvertar ochtillskapandet av ytterligare ett utlopp från avrinningsområdetminskar överbelastning av dagvattensystemenvid höga vattenstånd.Andra tänkbara miljöåtgärder-4.3 Effekter och konsekvenserNollalternativNollalternativet medför att bullernivåerna överskriderriktvärdena för ekvivalent nivå utomhusför två bostäder med 1 respektiv 2 dB(A). Maximalnivåernahålls för samtliga bostäder.Sannolikheten för att gällande miljökvalitetsnormerför luftkvalité fortsatt kommer att kunnahållas för sträckningen Bur-Syrhåla bedöms somgoda. De emissionsrelaterade föroreningarnafrån fordonstrafiken beräknas minska till följd avde tekniska framstegen i fordonsparken och denförväntade större andelen miljöbilar. Detta medföratt emissionen från vägtrafiken för sträckningenBur-Syrhåla beräknas minska med 4,09ton för kvävedioxider och 0,08 ton för partiklartill år 2020.Risken för olyckor med farligt gods är litenmen består och kan öka något på grund av trafikökningen.Vid händelse av olycka är risken förspridning till Torsviken densamma som i dag.Nollalternativet skiljer sig inte från nulägetvad gäller påverkan på bergrum och risk föröversvämning.Nollalternativet bedöms medföra små negativamiljökonsekvenser genom en viss höjning avbullernivåerna vid bostäder samt bestående riskför spridning av föroreningar till Torsviken vidhändelse av olycka med farligt gods.UtbyggnadsalternativBullerUtbyggnadsalternativet medför en sänkningav bullernivåerna jämfört med nollalternativet.Med inarbetade bullerskyddsåtgärder hålls riktvärdenaför ekvivalent nivå utomhus vid fasadför samtliga bostäder i bottenplan, se tabell 4.3.Med föreslagna fönsteråtgärder på övervåninghålls även riktvärdena för ekvivalent nivå inomhusför samtliga bostäder. Maximalnivåernahålls för samtliga bostäder.Utbyggnadsalternativet bedöms medföra positivakonsekvenser på ljudmiljön vid bostäder.LuftFör utbyggnadsalternativet med en fil avsatt förenbart kollektivtrafik beräknas utsläppen fråntrafiken minska marginellt för kvävedioxider30 Västsvenska paketet • MKB i arbetsplan • Väg 155 Öckeröleden, delen Bur-Syrhåla

och vara oförändrade för partiklar jämfört mednollalternativet (Lindgren, 2011). Utbyggnadsalternativetbedöms medföra små positiva konsekvenserför luftkvaliteten lokalt.DeponiområdetDeponins tätskikt har beaktats under projekteringoch kommer inte att påverkas av föreslagnaåtgärder.Utbyggnadsalternativet bedöms inte medföranågra konsekvenser för deponiområdet.Farligt godsRisken för spridning av farligt god vid händelseav en olycka bedöms minska med utbyggnadsalternativetgenom att försedimenteringsdammensom har dämda utlopp kan samla upp utsläpp.Föroreningarna måste också passera en längreväg innan de når Torsviken vilket leder till längreuppehållstid. Diket kan i akuta situationer dämmasmed sandsäckar för att hindra spridning avutsläpp.En ev. sanering vid en olycka med farligt godskan enkelt skötas direkt på plats, då Torsvikensdeponi har vägar som kan leda in på området.Den serviceväg, se bilaga 1, som anläggs till försedimenteringsdammoch våtmark för drift ochunderhåll underlättar även vid behov av saneringsarbeten.Utbyggnadsalternativet bedöms medföra positivakonsekvenser.Utbyggnadsalternativet bedöms inte medföranågra konsekvenser för bergrummen.Kumulativa effekterUtbyggnaden av busskörfält på sträckan Bur-Syrhålaoch väg 155 bedöms ha små positiva effekterpå luftkvaliten. Tillsammans med andra åtgärderinom det västsvenska paketet som syftar till attunderlätta och uppmuntra resandet med kollektivtrafikbedöms de positiva effekterna bli större.Trängselskatten bedöms till exempel medföra enminskning av biltrafiken längs väg 155 med 5%(Trafikverket 2011).ÖversvämningsriskerRisken för översvämningar i området bedömsminska till följd av att ytterligare ett utlopp skapasför dagvattnet från det östra vattendragetoch att vatten från de västra trummorna leds viadet nya utloppet. Befintlig utloppskulvert Ø1200kan tjäna som bräddutlopp. Ett så kallat skibord,som fungerar som dämning upp till en viss nivå,föreslås byggas norr om denna kulvert. Avsiktenmed skibordet är att normalflöden upp till 5-årsflödetska ledas för rening till dike och våtmarker.Över denna nivå bräddar vattnet över skibordetoch avrinner genom befintlig kulvert.Utbyggnadsalternativet bedöms medföra positivakonsekvenser.Bergrum och dagvattentunnelBergrummen och dagvattentunneln ligger på ennivå under vägen som bedöms vara tillräckligför att de inte kommer att påverkas av vägåtgärdernaoch risken för utsläpp av explosiva gaserkommer inte att öka på grund av projektet. Riskerunder byggnation behandlas under kapitel 6.Västsvenska paketet • MKB i arbetsplan • Väg 155 Öckeröleden, delen Bur-Syrhåla 31

5 Hushållning mednaturresurser5.1 NulägeRiksintressenNatura 2000-området Torsviken utgör riksintresseenligt 4 kap 8 § miljöbalken. Riksintressetbeskrivs under kapitel 1 om generella förutsättningaroch under kapitel 3 om naturmiljö.Kommunala planerFörekommande detaljplaner längs sträckan redovisaspå karta i figur 1.3. Här beskrivs närmareinnehållet i de delar som berör vägsträckan.Detaljplan 4755 Brandstation norr om Torslandavägenangränsar till väg 155 norrut i arbetsplaneområdetsvästra gräns. I den del som angränsartill vägen anger planen område för gång- ochcykelbana och område för allämnna öppna dagvattendikenalt. underjordiska ledningar. Det senareär prickmarkerat och får inte bebyggas.Detaljplan 5057 Gokartbana vid Bulycke angränsartill väg 155 norrut i arbetsplaneområdetsöstra del. I den del som angränsar till vägen angesatt befintligt naturområde ska bevaras och attbyggnader inte får uppföras.Detaljplan 4688 Syrhålamotet omfattar väg 155i arbetsplaneområdets östra gräns. Planen angermarkanvändning infartstrafik i den del som berörarbetsplaneområdet.Areella näringarNorr om vägen och brandstationen ligger jordbruksmarksom används som betesmark för hästar.Bete i naturvårdande syfte bedrivs också påstrandängarna i Natura 2000-området.Mark- och vattenresurserUttag av berg som kan nyttjas för att utvinnabyggmaterial har lokaliserats till berget österom Krossvägen. Kostnaden för utvinning avdetta har dock visat sig överstiga kostnaden föratt köpa motsvarande material från en befintligbergtäkt i närområdet.I området finns inga utpekade grundvattenförekomster(VISS 2011).5.2 MiljöåtgärderInarbetade miljöåtgärder-Andra tänkbara miljöåtgärder-5.3 Effekter och konsekvenserNollalternativNollalternativets påverkan på Natura 2000-områdetbeskrivs under avsnittet naturmiljö. Sammanfattningsvismedför nollalternativet en mindreökning av bullernivåerna i området på grundav ökad trafik. Påverkan från vägdagvattnet riskeraratt öka på grund av ökad avrinning ochökad trafik.Nollalternativet medför inte någon påverkanpå kommunala planer eller areella näringar.Nollalternativet bedöms medföra märkbaranegativa konsekvenser på hushållningen mednaturresurser genom påverkan på riksintresseområdetgenom buller och dagvatten.UtbyggnadsalternativPåverkan på riksintresset Natura 2000 beskrivsunder avsnittet naturmiljö. Sammanfattningsvisbedöms utbyggnadsalternativet inte medförabetydande påverkan på miljön inom Natura2000-området. Miljökonsekvenserna bedömsbli positiva genom att bullernivåerna inom områdetreduceras och att reningen av vägdagvattnetblir bättre jämfört med nollalternativet.Utbyggnadsalternativet innebär åtgärder idagvattensystemet på mark som omfattas av detaljplan4755. Åtgärderna utgörs av förlängningav trummor och bedöms inte påverka angivenmarkanvändning.Detaljplan 4688 omfattar mark som kommeratt påverkas genom att väg 155 breddas. Angivenmarkanvändning som är infartstrafik bedömsdock inte påverkas.Betesmarken i området påverkas varken avmarkanspråk eller försvårad åtkomst genom åtgärderna.Projektet genererar jordmassor som är oanvändbaraför vägbyggnation. Huvuddelen avdessa massor genereras i samband med anläggandetav den våtmark som kommer att utgöraen del av föreslagen dagvattenanläggning. Avsättningav massorna får man genom anläggandetav bullervallarna norr och söder om vägen.32 Västsvenska paketet • MKB i arbetsplan • Väg 155 Öckeröleden, delen Bur-Syrhåla

Massorna föreslås behållas på platsen där degrävs upp, d.v.s. i nära anslutning till den planeradevåtmarken som visas i bilaga 1, till dess attanläggning av bullervallarna sker. Tidsutrymmetdär emellan är begränsat och en förflyttning avmassorna anses därför inte motiverat med hänsyntill de transporter och markanspråk som dåuppstår. Övriga överskottsmassor som uppstårvid byggnation av vägen kommer att kunna läggasdirekt i bullervallarna. Vid eventuella föroreningari dessa massor kontaktas tillsynsmyndighetenoch hantering bedöms kunna ske påsamma sätt som på föregående sträcka Amhult-Bur, se vidare under kapitel 6 om hantering avförorenade massor.Projektet medför ett underskott av bergmaterialsom kan användas för vägbyggnation. Dettamåste köpas in från en bergtäkt som dock liggerinom endast några kilometers avstånd.Utbyggnadsalternativet bedöms totalt settinnebära en god hushållning med naturresurser.Kumulativa effekterÖverskott av jordmassor som inte kan användasi vägbyggnation förväntas även inom pågåendevägprojekt väster om Bur-Syrhåla. Detta kanmedföra att det totala överskottet av sådana massorblir stort. Till viss del avyttras massorna i deplanerade bullervallarna.Samtidigt finns ett underskott på berg för vissasträckor där detta måste sökas på annat håll.Bergmaterial finns dock att tillgå inom närområdetvilket bidrar till transportarbetet för dettaändamål inte blir så stort.Genom att samordna masshanteringen inomsamtliga pågående projekt längs väg 155 kan enbättre hantering av massor erhållas som minskartransporter och behovet av uttag på andra platser.En fullständig samordning är dock svår att fåtill stånd genom att alla projekt inte ligger i fastidsmässigt.Västsvenska paketet • MKB i arbetsplan • Väg 155 Öckeröleden, delen Bur-Syrhåla 33

6 Miljöpåverkan underbyggnadstiden6.1 AllmäntUnder byggnadstiden uppstår miljöpåverkan genomtill exempel uppkomst av buller, vibrationeroch damm. Störningar i trafiken i form av hastighetsnedsättningar,arbetstrafik med mera kanockså förväntas.Inför byggskedet upprättas alltid en trafikanordningsplansom säkerställer att tillräckligaskyltningar och hastighetsnedsättningar görs föratt minska störningen på trafiken och risken förolyckor vilket också bidrar till att minska riskenför miljöpåverkan.Trafikverket ställer också generella krav påmiljösäkring av anläggningsarbeten som gällerhantering av bränsle, uppställning av maskinermed mera.6.2 Aktuellt projektPå sträckan Bur-Syrhåla finns några miljöaspektersom särskilt behöver tas hänsyn till underbyggnadstiden med anledning av förekommandeintressen i området.Bullerpåverkan på Natura 2000-området Torsvikenkan orsaka störningar på fågellivet i Natura2000-området Torsviken.Utsläpp av föroreningar till vatten i form avbränsle eller andra kemikalier från maskiner ochfordon kan inträffa genom olycka eller annanoväntad händelse. Detta skulle kunna påverkadet biologiskt värdefulla Torsviken samt denslutliga recipienten Rivö fjord.Vibrationer i samband med sprängning avberg vid Syrhåla måste hanteras med hänsyntill förekomsten av bergrum som omfattas avSEVESO-lagstiftningen och en dagvattentunnel.En riskanalys har genomförts där krav ställs påvibrationsnivåer. Tillåtna laddningsmängder, avstånd,sprängämnesval med mera som ska säkerställadessa nivåer anges i den tekniska beskrivningen.I en fördjupad riskanalys har oberoendeexperter granskat kraven (Adolfsson och Hermansson,2012).Byggnation sker inte inom kända riskområdenför förorenad mark, men hittills okändaföroreningar kan finnas i utfyllnadsmassor längssträckan. Dessa hanteras i samråd med tillsynsmyndigheten.Provtagning har hittills skett i detområde som ska grävas ut för våtmarken och därvisar resultaten rena massor. De diken som idagtar emot dagvatten i området kan ha förorenadebottensediment och provtagningar är påbörjade.En brandstation ligger på sträckan. Inledandesamråd har hållits med Räddningstjänsten i arbetsplaneskedet.I byggskedet kommer Räddningstjänstenatt kontinuerligt informeras omvilka åtgärder som vidtas och alternativa utryckningsvägarkommer att säkerställas.6.3 Miljöåtgärder• Föreslagen bullervall mot Natura 2000-områdetanläggs i ett tidigt skede för att reducerabuller som uppkommer som en följd avbyggnationen.• Uppställningsplatser ska utformas ochbränsle hanteras så att risken för oavsiktligutsläpp och spridning av miljöfarliga ämnenblir så liten som möjligt.• Krav ställs på rening av vatten som släppsut från byggarbetsplatsen. Reningen kan skegenom avskiljning av partiklar i sedimentationmagasineller översilningsytor. Uppställningsplatserav arbetsfordon förses med oljefilter.• Arbete i vattenområde ska så långt det ärmöjligt ske i torrhet. Detta för att minimeragrumling och spridning av eventuella föroreningarsom akn ligga i bottenslammet.• Innan åtgärder i befintliga diken vidtas skaprovtagning av bottensediment genomföras.• Rutiner ska finnas för hantering av upptäcktav förorenade massor under byggnation.• Tidsbegränsningar för när åtgärder ska genomförasi grodmiljöer anges under avsnitt3.2.• Vibrationsnivåer för bergrum och dagvattentunnelvid sprängning av berg vid Syrhåla säkerställsgenom de krav som ställs på blandannat laddning, avstånd och sprängämnesvali riskanalysen och sakkunnigutlåtandet.6.4 Effekter och konsekvenser avbyggnadsarbetenaBullerpåverkan på Natura 2000-områdetTorsvikenDet är främst på sträckan från Bur-rondellenfram till brandstationen norr om vägen som detbedöms finnas en risk att föreslagna byggnadsarbetenskulle kunna medföra bullerpåverkanpå Natura 2000-området. Därefter ligger vägen34 Västsvenska paketet • MKB i arbetsplan • Väg 155 Öckeröleden, delen Bur-Syrhåla

omgiven av bergspartier och deponiområdet vilketreducerar bullernivåerna. I samband medMKB-arbetet för den föregående sträckan påväg 155, Amhult-Bur, gjordes en utredning av hurutpekade fågelarter inom Natura 2000-områdetsamt andra fågelarter för vilka området bedömtsha stor betydelse utnyttjar olika delar av området(Trafikverket 2011).I utredningen har gulärla och tofsvipa bedömtsvara viktiga arter för att avgöra vilka tiderhäckande fåglar kan finnas i det område som påverkasav buller från väg 155. Med utgångspunktfrån dessa är perioden mitten av mars till slutetav juli att betrakta som häckningsperiod.För de fågelarter som är noterade som rastandeeller övervintrande i området är vattenområdetdet mest viktiga.För de tre särskilt utpekade arterna visar utredningenoch bevarandeplanen för Natura2000-området följande:Salskrake övervintrar i området. Arten utnyttjardå Torsvikens grunda vattenområden, denuppehåller sig i stort sett aldrig på land vintertid.Sångsvan övervintrar i området. Arten observerasså gott som alltid i vattenområdena därden har goda födosöksområden. Under perioden2002-2011 har inga sångsvanar observerats underperioden november - februari inom strandängsområdet.Brushane rastar i Torsvikenområdet. Enligtbevarandeplanen för Natura 2000-området(Länsstyrelsen 2005) förekommer brushanensom rastande bland annat på stranden i nordvästradelen av Torsviken och på den västra delenav uppläggningsplatsen för muddermassorsöder om viken.Bland övriga arter som enligt utredningen utnyttjarstrandängen vintertid har noterats ormvråkoch tornfalk, som oftast har stolparna utmedvägen som utgångspunkt. Bland övriga strandängsartersom noterats vintertid vid enstaka tillfällennämns enkelbeckasin, stare, ängspiplärka,vinterhämpling och steglits. I utredningen görsbedömningen att även om de troligen uppträderoftare i området än de har noterats så är det ibegränsat antal, då huvuddelen av populationenövervintrar längre söderut.De planerade åtgärder på sträckan Bur-Syrhålasom bedöms medföra störst risk för störningarär uppförandet av bullervallen samt anläggandetav våtmark och nytt dike i ett område som liggerca 150 meter från Natura 2000-områdets gräns.Natura 2000-området utgör i denna del ett betatområde som i förlängningen hänger ihop medstrandängarna, men som inte har direkt vattenkontaktutan ligger norr om en mindre höjd.Denna höjd medför också en naturlig reduceringav bullernivåerna söder om höjden vilket framgårav bullerutbredningskartorna i bilaga 3.Rastande och övervintrande fåglar som utnyttjarvattenområdena, däribland de utpekade arternasalskrake, sångsvan och brushane, bedömsinte påverkas av buller från anläggningsarbetenadå vattenområdena skiljs från utbyggnadsområdetgenom höjder i terrängen som reducerar bullernivåerna.Övriga arter, ormvråk och tornfalk,som utnyttjar strandängen vintertid bedömsvara relativt störningståliga och inte påverkas avanläggningsarbetena.Det betade området norr om den naturligahöjden i Natura 2000-området kan påverkas avbullerstörningar under anläggningsarbetenavilket skulle kunna medföra att fåglar som normalthäckar där väljer att häcka på annan platsunder byggnationsåret. Området bedöms dockinte vara av sådan kvalitet att de känsligaste fågelarternahäckar där och för övriga bedöms attersättningsmiljöer kan hittas på nära håll. Störningenpå häckande fågel bedöms därför bli tillfällig.Påverkan på vattenkvalitetenByggnationen bedöms inte långsiktigt påverkavattenkvaliteten då krav kommer att ställas pårening av vatten som släpps ut från byggområdet,se kapitel 6.3. Utformning av uppställningsplatseroch rutiner för kontroll av dessa minimerarrisken för oavsiktliga utsläpp. Tillfälliga grumlingseffekterkan uppstå.Påverkan på bergrum och dagvattentunnelMed de vibrationskrav som ställs för sprängningsarbetenavid Syrhåla bedöms bergrum ochdagvattentunnel inte utsättas för vibrationersom kan påverka bergets stabilitet.Förorenad markRisken för att påträffandet av förorenade massorunder byggnation skulle medföra spridning avföroreningar bedöms som liten. Genom provtagningav bottensediment i diken som är aktuellaför åtgärder ökar möjligheten att i förväg planeraför hantering av eventuella föroreningar. Utarbetaderutiner ska dock finnas för att hantera ävenoförutsedda förekomster av förorenade massor.Dessa rutiner inbegriper kontakt med tillsynsmyndighetenoch omhändertagande av sådanamassor kommer att ske enligt gällande riktlinjer.Västsvenska paketet • MKB i arbetsplan • Väg 155 Öckeröleden, delen Bur-Syrhåla 35

6.5 Sammanfattande bedömningbyggskedetBedömningen är att byggnationen inte påverkarmiljön i Natura 2000-området på ett betydandesätt och att åtgärderna därför inte är tillståndspliktiga.Utpekade arter inom Natura 2000-områdetbedöms inte påverkas av anläggningsarbetena.Anläggningsarbetena kan medföra tillfälligastörningar på häckande fåglar inom våtmarksobjektetsöder om vägen mellan deponin och bergområdetinom Natura 2000-områdets gränser.Åtgärderna bedöms inte påverka några känsligafågelarter eftersom området redan idag är bullerutsatt.Utarbetade vibrationskrav vid sprängning säkerställerstatusen på bergrum och dagvattentunnel.Rutiner för hantering av förorenademassor och rening av vatten från byggarbetsplatsenbedöms säkerställa att miljöpåverkan vidbyggskedet blir liten.7 Samlad bedömning7.1 MiljökonsekvenserBreddning av väg 155 på sträckan Bur-Syrhålamedför både positiva och negativa effekter påmiljön. Den samlade bedömningen är att förslagettotalt sett medför en förbättring av nuvarandemiljösituation. De största positiva miljöeffekternautgörs av förbättrad luftkvalitet, minskad bullerpåverkanpå Natura 2000-området Torsvikenoch förbättrad rening av vägdagvattnet innan detnår Torsviken och Rivö fjord. De främsta negativamiljöeffekterna utgörs av ianspråktagandetav mark som hyser eller har potential att hysaskyddade arter. Det är främst en grodmiljö därlek av åkergroda har konstaterats som har bedömtsbidra till märkbara negativa effekter. Medde åtgärder som inarbetats där nya grodmiljöerskapas, bedöms inte förutsättningarna för groddjurenförsämras. Den nya våtmarken och detnya diket väster om våtmarken utformas så attde kan fungera som lekmiljöer. De negativa konsekvensernaför grodorna bedöms sammantagetbli små.Vissa negativa miljökonsekvenser av vägen somfinns redan idag kommer att bestå. Detta gällerfrämst vägens barriäreffekter som bedömts varastora och som långsiktigt får konsekvenser förhotade arter i området samt för möjligheten tillfriluftsliv och rekreation i anslutning till områdetsöder om vägen. Tabell 7.1 sammanfattar debedömda miljökonsekvenserna av projektet.7.2 Natura 2000De utpekade naturvärdena i Natura 2000-områdetTorsviken bedöms inte påverkas på ett betydandesätt av föreslagna åtgärder. Åtgärderna bedömsdärför inte vara tillståndspliktiga. Genomanläggandet av en bullervall och den förbättradedagvattenreningen bedöms åtgärderna medförapositiva effekter på möjligheten att upprätthållagynnsam bevarandestatus för utpekade fågelarterinom området.36 Västsvenska paketet • MKB i arbetsplan • Väg 155 Öckeröleden, delen Bur-Syrhåla

7.3 MiljökvalitetsnormerProjektet bedöms bidra till möjligheten att hållagällande miljökvalitetsnormer för luft. Åtgärdernasom omfattas av projektet beräknas medföraen viss överföring av biltrafik till kollektivtrafik,men ska bedömas tillsammans med övriga åtgärderinom det västsvenska paketet, bland annatinförandet av en trängselskatt.Projektet bedöms bidra till att miljökvalitetsnormernaför vattenförekomsten Rivö fjord kanhållas då behandlingen av vägdagvatten förbättrasjämfört med idag, även med hänsyn till enutökad hårdgjord yta. Av särskild vikt för denekologiska potentialen är reningen av kväve ochfosfor. Reningseffekten för kväve beräknas bli50% och för fosfor 80% enligt genomförd dagvattenutredning.7.4 Uppfyllelse av miljömålProjektet bedöms totalt sett bidra till en god måluppfyllelseav de nationella miljökvalitetsmålen.När det gäller miljökvalitetsmålen Levande sjöaroch vattendrag och Ett rikt djur- och växtlivmedför projektet både positiva och negativakonsekvenser. I tabell 7.2 redovisas bedömningenav måluppfyllelsen.Följande miljömål har inte ansetts vara relevantaför projektet:• Skyddande ozonskikt• Säker strålmiljö• Levande skogar• Storslagen fjällmiljöMILJÖASPEKT NOLLALTERNATIV UTBYGGNADSALTERNATIVNATUR- OCHKULTURMILJÖ-LANDSKAPETHÄLSA OCHSÄKERHETLandskapsbild Inga konsekvenser för landskapsbilden. Små negativa konsekvenser för landskapsbilden.Vägmiljön blir mer dominerande och bullervallar sluterlandskapsrummet med minskade utblickar motnatur- och odlingsmarker.NaturmiljöKulturmiljöNatura2000HotadeochskyddsvärdaarterÖvrigtdjurlivVäg 155 påverkar Natura 2000-området genomtrafikbuller och utsläpp av vägdagvatten.Förekomster av hotade arter har liten möjlighet attfortleva långsiktigt på grund av vägens stora barriärpåverkan.Vägen orsakar en barriäreffekt och olyckor uppstår närvilt försöker ta sig över vägen.Förekommande kulturhistoriska lämningar ochlandskapselement består, men är idag relativt osynliga.Skötselåtgärder kan ge positiva konsekvenser.Anläggandet av en bullervall reducerar bullernivåerna.Utökad behandling av vägdagvattnet ger mindrepåverkan på vattenkvaliteten i Torsviken.Vägens barriäreffekter består. Lek- och övervintringsmiljöerför groddjur, bland annat åkergroda,försvinner men ersätts av nyskapade miljöer.Potentiell miljö för hasselsnok minskar marginellt.Barriäreffekterna består och ökar något genombreddningen.En gränssten måste flyttas, men kan förflyttas igränslinjen. Delar av en stengärdesgård tas bort menåteruppbyggs i dess södra utsträckning.Rekreation och friluftsliv Vägen utgör en nära nog definitiv barriär. Vägens barriäreffekter består.Buller vid bostäder Bullernivåerna ökar vid bostadsbebyggelse på grund av Föreslagna bullerskyddsåtgärder medför en minskningtrafikökningen. Två fastigheter får bullervärden som av bullernivåerna vid bostadsbebyggelsen.överskrider riktvärdena.HUSHÅLLNINGMED NATUR-RESURSERLuftkvalitetFarligt godsFörbättrad teknik medför minskade utsläpp avhälsofarliga ämnen från biltrafiken.Olycksrisken bedöms vara liten på sträckan men omolyckan skulle vara framme finns inte någon anläggningsom kan förhindra spridning av föroreningar.Förbättrad teknik och en viss överföring av biltransportertill kollektivtrafik medför minskade utsläpp avhälsofarliga ämnen från biltrafiken.Större möjligheter att förhindra spridning av föroreningarvid olycka med farligt gods.Bergrum Ingen påverkan på bergrum och dagvattentunnel. Bergrum och dagvattentunnel bedöms inte påverkas avföreslagna åtgärder med de försiktighetsmått sominarbetats i projekteringen genom riskanalysen.Deponiverksamhet Ingen påverkan på deponiverksamheten. Verksamheten vid deponin med behov av intakta ytskiktoch kontrollprogram har beaktats vid projekteringenoch påverkas inte.ÖversvämningsriskBegränsad kapacitet i utloppstrumman under deponinsamt begränsad magasineringsvolym i området medförrisk för översvämning vid 100-årsregn.Underdimensionerade kulvertar byts ut och nyanlagdvåtmark samt tillskapandet av ett utlopp från områdetökar kapaciteten att hantera höga vattenstånd.Riksintressen Se Naturmiljö/Natura 2000 Se Naturmiljö/ Natura 2000Kommunala planer Ingen påverkan på kommunala planer. Ingen påverkan på kommunala planer.Areella näringar Ingen påverkan på areella näringar. Ingen påverkan på areella näringar.Övriga mark- ochvattenresurserIngen förändring av utnyttjandet av övriga mark- ochvattenresurser.Massor som genereras inom projektet används ibullervallar. Anläggningsmaterial kan hämtas från ennärliggande bergkrossanläggning.Stora eller mycket storanegativa konsekvenserMärkbara negativakonsekvenserSmå negativakonsekvenserInga eller försumbarakonsekvenserPositiva konsekvenserTabell 7.1 Redovisning av den samlade miljöbedömningen av projektet.Västsvenska paketet • MKB i arbetsplan • Väg 155 Öckeröleden, delen Bur-Syrhåla 37

NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅLBegränsad klimatpåverkanHalten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:sramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivåsom innebär att människans påverkan på klimatsystemet inteblir farlig.Frisk luftBEDÖMNINGProjektet bedöms bidra till att utsläppen av klimatgaser, hälsofarliga partiklar ochförsurande ämnen minskar genom att en viss andel av biltrafiken förs över till kollektivtrafik.Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växteroch kulturvärden inte skadas.Bara naturlig försurningDe försurande effekterna av nedfall och markanvändning skaunderskrida gränsen för vad mark och vatten tål.Giftfri miljöMiljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats ellerutvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa ellerden biologiska mångfalden.Ingen övergödningHalterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte hanågon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar förbiologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användningav mark och vatten.Levande sjöar och vattendragProjektet bedöms bidra till miljömålet genom att åtgärder vidtas för att minska spridningsriskenför giftiga ämnen i samband med avrinning med vägdagvatten eller olyckor medfarligt gods samt genom beredskap för en god hantering av eventuellt förorenade massor isamband med byggnationen.Projektet bedöms bidra till att utsläppen av kväveoxider minskar genom att en viss andel avbiltrafiken förs över till kollektivtrafik. Genom föreslagen dagvattenbehandling tas en störreandel kväve upp innan det når recipientern för vägdagvattnet.Projektet bedöms bidra till att utsläppen av fosfor till vatten minskar. Föreslagendagvattenhantering inom projektet beräknas rena vägdagvattnet från fosfor med mellan50-80%.Projektet motverkar miljömålet genom att vattendrag byggs bort och kulverteras.Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och derasvariationsrika livsmiljöer ska bevaras.Grundvatten av god kvalitetProjektet medför inte någon förändring av grundvattennivåer.Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjningsamt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöaroch vattendrag.Hav i balans och en levande kust och skärgårdVästerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbarproduktionsförmåga och den biologiska mångfalden skabevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologiskmångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden.Ett rikt odlingslandskapOdlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologiskproduktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigtsom den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevarasoch stärks.Myllrande våtmarkerVåtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion ilandskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras förframtiden.God bebyggd miljöStäder, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god ochhälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional ochglobal miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara ochutvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras ochutformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt godhushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.Ett rikt växt- och djurlivDen biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på etthållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternaslivsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner ochprocesser ska värnas. Arterna ska kunna fortleva i långsiktigtlivskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation.Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö medrik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet ochvälfärd.Projektet bedöms bidra till att tillgängligheten till skärgården ökar genom att det blir lättareatt med kollektivtrafik ta sig ut i skärgården.Projektet påverkar biotopskyddade miljöer genom fragmentering. Genom föreslagnamiljöåtgärder begränsas fragmenteringen och miljöerna bevaras inom området imotsvarande omfattning. Projektet bedöms därför inte motverka miljömålet.Projektet bedöms bidra till uppfyllelsen av miljömålet genom att vissa av dagens negativapåverkan från vägen på Torsviken minskar genom föreslagna åtgärder. Detta gäller främstbehandlingen av vägdagvattnet samt uppförandet av en bullervall. Projektet bidrar även tilluppfyllelsen av miljömålet genom att en ny våtmark skapas i området.Projektet bedöms bidra till att miljöanpassade och resurssnåla transporter främjas.Projektet bidrar till att bullernivåer till följd av ökad trafik reduceras.Projektet medför inget uttag av naturgrus.Projektet bidrar till att miljömålet uppfylls genom att miljön inom det biologiskt värdefullaTorsviken förbättras till följd av reducerade bullernivåer och minskade föroreningar viavägdagvattnet. Projektet motverkar i viss utsträckning uppfyllelsen av miljömålet genom attinte kompensera för vägens stora barriäreffekt och att livsmiljöer för hotade arter byggsbort. Även vissa biotopskyddade miljöer med värden för djur- och växtliv påverkas genomfragmentering. De negativa effekterna motverkas till viss del genom återskapandet av nyalivsmiljöer i närområdet.Bidrar till måluppfyllesenBåde bidrar till och motverkarmåluppfyllelsenMotverkar måluppfyllelsenVarken bidrar till ellermotverkar måluppfyllelsenTabell 7.2 Översiktlig bedömning av projektets måluppfyllelse.38 Västsvenska paketet • MKB i arbetsplan • Väg 155 Öckeröleden, delen Bur-Syrhåla

8 Fortsatt miljöarbete8.1 MiljöåtgärderDet fortsatta miljöarbetet innebär att inarbetademiljöförslag i arbetsplanen överförs till bygghandling.Genom arbetsberedningar fastställsrutiner och åtgärder under byggnation som skasäkerställa att föreslagna miljöåtgärder genomförs.Vissa frågor behöver hanteras formellt genomanmälan, tillstånds- eller dispensansökanhos tillsynsmyndigheten.8.2 Kompletterande tillstånd, dispenseroch samrådKulvertering, utbyte och förlängning av trummor,anläggning av skibord och ändring av flödesriktningär åtgärder som kan kräva att en anmälanom vattenverksamhet görs till Länsstyrelsen.De två nya diken som anläggs syftar till att ledadagvatten genom området och bedöms inte medföradränering av markområdet. Åtgärden bedömsdärför inte utgöra tillståndspliktig markavvattningenligt miljöbalken.Borttagande av delar av en stengärdesgård ochbyggandet av en serviceväg över ett öppet dikekräver dispens från biotopskyddet enligt 7 kapmiljöbaklen.Samråd enligt 12 kap 6 § miljöbalken och ev. dispensfrån artskyddsförordningen kan krävas pågrund av projektets påverkan på lek- och övervintringsmiljöerför åkergroda samt intrång ilämpliga miljöer för hasselsnok.9 SamrådI arbetsplaneskedet har hittills samråd skettmed Länsstyrelsens kulturmiljöenhet gällandeeventuella krav på arkeologisk utredning ellerundersökning med anledning av förekommandefornlämningar i vägområdets närhet. Enligt ettmeddelande den 13 oktober 2011 bedömde Länsstyrelsenatt några ytterligare utredningar ellerundersökningar inte behövde göras.Ett protokollfört sakägarsammanträde genomfördesden 19 oktober 2011. Under sakägarsammanträdetredovisades de miljöfrågor somhanteras i arbetsplanens miljökonsekvensbeskrivning.Frågor gällande miljöaspekter ställdesom det kulturhistoriskt värdefulla gränsmärketsöder om vägen som enligt frågeställaren idagstår otillgängligt och överväxt och behöver gesen mer framträdande plats.8.3 MiljöuppföljningAv miljökonsekvensbeskrivningen till arbetsplanska framgå de miljöeffekter som det finns behovav att följa upp och motiveringen till detta. I dettaprojekt bedöms följande miljöeffekter vara aktuellaför uppföljning och kontrollprogram:• Ett kontrollprogram bör upprättas för attmäta effekten av dagvattenreningen. Kontrollprogrammetbör syfta till att minska osäkerheteni det inkommande vattnets kvalitetoch att säkereställa effekten av dagvattenreningen.• De nyanlagda grodmiljöernas funktion somlekområde för vanlig groda och åkergrodabör följas upp genom inventering under lekperioden.• Effekten av föreslagna bullerreducerande åtgärderbör följas upp i syfte att säkerställa attberäknad effekt uppnåtts.Västsvenska paketet • MKB i arbetsplan • Väg 155 Öckeröleden, delen Bur-Syrhåla 39

10 KällorAdolfsson, S. och Hermansson, M. 2012: Sakkunnigutlåtandesprängningar ovanför vattentunneloch berggrum i Göteborg.Ahlén, J. 2011: Muntl. info. Underhandsinformationom inventeringsresultat från inventering avStörre vattensalamander i Torslanda. NaturcentrumAB.Ahlén, J. 2012: PM. Redogörelse för grodinventeringav småvatten vid Syrhålamotet 2012. NaturcentrumAB.Ahlén, J och Andrén C. 2012: Förslag till faunapassageför hasselsnok. Väg 155, sträckan Bur-Syrhåla. Naturcentrum AB.Andersson K. 2011: PM. Väg 155 Bur-Syrhåla.Jämförelse av alternativa utföranden av dagvattenrening.WSP Samhällsbyggnad.Artdatabanken, 2011: Uttag ur observationsdatabasen.Askling J, K Almlöf & Sandsten H. 2010: Analysav Tvärledens konsekvenser för större vattensalamander- Underlag till detaljplan Tvärleden,Torslanda, Alt. 2. Calluna AB, Linköping.Bergil, C. 2011: e-post. Resultat av grodinventering.Norconsult AB.Bergil, C. 2012: e-post. Kompletterad grodinventeringmed avseende på övervintringsmiljöer.Norconsult AB.Fred, R. 2011: Rapport. VIP Göteborg Väg 155.Förstudie, delsträcka Bur-Syrhåla. Bullerberäkningar.WSP Environmental.Göteborgs stad, 2009: Översiktsplan för Göteborg.Antagen 2009-02-26.Göteborgs stad, 2011: Detaljplan för Amhult 2(utställd april-maj 2011).Helldin, J-O. 2009: Riktvärden för bullerpåverkanpå människor och djur. Centrum för biologiskmångfald, SLU.Lindgren, J. 2011: PM. Luftkvalitet. Väg 155 Öckeröleden,Göteborgs stad. WSP Environmental.Lithander, L. 2011: Inventering av hasselsnokshabitatutmed väg 155 längs sträckorna LillaVarholmen - Hällsviksvägen samt Bur-Syrhålai Torslanda. Rapport.Kraft, A. Förhistoriska boplatser längs med Domarringsförbindelsen.UV Väst rapport 2009:1,Arkeologisk förundersökning.Länsstyrelsen, 2005: Bevarandeplan för Natura2000-område. SE0520055 Torsviken.Naturvårdsverket, 2007: Rapport 5709. Ljudkvaliteti natur- och kulturmiljöer. God ljudmiljö -mer än bara frihet från buller.Naturvårdsverket, 2009: Rapport 2009:2. Handbokför artskyddsförordningen. Del 1 - fridlysningoch dispenser.Salomonsson, B. 2010: PM ”Beräkning av minskadeutsläpp av koldioxid genom utbyggnad avbusskörfält på statliga vägnätet enligt förslag tillinitiala åtgärder”. WSP Samhällsbyggnad.Sjölin, J. 2011: PM V 155 Bur-Syrhåla. Riskanalysför markarbeten. Breddning av väg 155 för bussfil.WSP Environmental.Söderholm, A. 2011: Rapport. Väg 155, delen Bur-Syrhåla. Dagvattenhantering. WSP Samhällsbyggnad.Trafikverket, 2008: PM. Hantering och redovisningav buller i arbetsplaner 080307.Trafikverket, 2011: Publikation 2011:090. Miljökonsekvensbeskrivningför vägar och järnvägar.Handbok. Metodik.Trafikverket, 2011: Publikation 2011:112. Vägdagvatten.Råd och rekommendationer för val avmiljöåtgärd.Trafikverket, 2011: Förstudie. Väg 155 Öckeröleden,delen Bur-Syrhåla. Ökad framkomlighet förkollektivtrafiken. Beslutshandling. WSP Samhällsbyggnad.Trafikverket, 2011: Väg 155 delen Amhult-Bur.Miljökonsekvensbeskrivning till arbetsplan.2011-10-14, reviderad 2011-11-08. Norconsult AB.Webbaserade källor:Länsstyrelsernas GIS-tjänst, http://gis.lst.seRiksantikvarieämbetet, www.raa.seSkogsstyrelsen, www.skogsstyrelsen.seSTRADA, www.transportstyrelsen.seVatteninformationssystem Sverige (VISS),www.viss.lansstyrelsen.seNationella viltolycksrådet, www.viltolycka.se40 Västsvenska paketet • MKB i arbetsplan • Väg 155 Öckeröleden, delen Bur-Syrhåla

Bef. dikefylls igenNytt lägegränssten87ServicevägNy våtmark6Försedimenteringsdamm3Go kartNytt dikeBefintligvåtmark155Skala 1:1500 (A3)Groddamm84Brand -statio n2Be f. kulve rt förlä ngsGRÄNS FÖR ARBETSPLANBurrondellen7Ny kulvert6314Tä ts kärm2GRÄNS FÖR ARBETSPLANNatura 20005DEPON ISkibordBe fintlig kulv ert (Brä ddutlopp)DEPON ITä ts kärmKro ssvägenÖVERSIKT ILLUSTRATIONSPLANVäg 155 Öckeröleden, delen Bur - SyrhålaArbetsplanFöreslagen vägbreddningGräns för arbetsplanGräns för vägområdeGräns för tillfällig nyttjanderättTrumma/kulvertBILAGA 1StrömriktningBullerskyddsvallXDiken enl. beskrivning i MKB0 50 100 m Skala 1:4000 (A3)C GSD Lantmäteriet 2010Torsviken

Trafikverket, 405 33 Göteborg, Besöksadress: Kruthusgatan 17Telefon : 0771-921 921, Texttelefon: 0243-795 90TRAFIKVERKET. MAJ 2012. PRODUKTION:TRAFIKVERKETwww.trafikverket.se