Långtidsuppföljning av Tomatisprojektet år 2000 – 2002 vid Barn ...

Långtidsuppföljning avTomatisprojektet år 2000 – 2002vidBarn- och ungdomspsykiatriskaöppenvårdsmottagningen i StrömstadUlla StafLeg. psykolog/certifierad TomatiskonsultBarn- och ungdomspsykiatriskaÖppenvårdsmottagningen i StrömstadMars 2007

InnehållsförteckningAbstract....................................................................................................................................3Inledning ..................................................................................................................................4Sammanfattning av utvärderingen 2001 ..................................................................................4Beskrivning av Tomatismetoden .............................................................................................5Tidigare forskning om Tomatismetoden..................................................................................6Uppföljningsstudien 2004 - 2005.............................................................................................7Metod .......................................................................................................................................7Föräldraenkäter ....................................................................................................................7Testning med fyra deltest i WISC........................................................................................7Föräldraintervjuer ................................................................................................................7Vilka deltog i uppföljningsstudien?.........................................................................................8Deltagare i föräldraenkäter ..................................................................................................8Deltagare i WISC deltest .....................................................................................................9Deltagare i föräldraintervjuer...............................................................................................9Resultat ..................................................................................................................................10Resultat av föräldraenkäter – medelvärden för alla barn ...................................................10Resultat av föräldraenkäter – varje barn för sig.................................................................12Resultat av föräldraenkäter – analys av bortfall ................................................................13Resultat av föräldraenkäter – sammanfattning ..................................................................13Resultat av fyra deltest i WISC..........................................................................................14Resultat av föräldraintervjuerna.........................................................................................15Föräldracitat angående relationer i hemmet (fråga 1 – 5)..............................................15Bedömning av nivå: relationer i hemmet.......................................................................15Föräldracitat angående koncentration i hemmet (Fråga 1 – 5) ......................................15Bedömning av nivå: koncentration i hemmet ................................................................16Föräldracitat angående relationer i skolan (fråga 6 - 10)...............................................16Bedömning av nivå: relationer i skolan .........................................................................16Föräldracitat angående koncentration i skolan (fråga 6 - 10) ........................................17Bedömning av nivå: koncentration i skolan...................................................................17Föräldracitat angående relationer på fritiden (fråga 11 – 14) ........................................17Bedömning av nivå: relationer på fritiden .....................................................................18Föräldracitat angående koncentration på fritiden (fråga 11 – 14)..................................18Bedömning av nivå: koncentrationen på fritiden...........................................................18Föräldracitat om genomförande av träningen (fråga 15 – 20) .......................................19Föräldracitat om upplevt resultat (fråga 21 – 28) ..........................................................20Resultat av föräldraintervjuerna – sammanställning..........................................................23Diskussion..............................................................................................................................24Referenser ..............................................................................................................................26Bilaga 1: Skattningsformulär .................................................................................................27Bilaga 2: Intervjufrågor till de utvalda föräldraparen............................................................30Projektledare:Projektsekreterare:Handledare:Statistik:Referensgrupp:Ulla Staf, leg. psykolog/cert. TomatiskonsultMargareta HotoppCamilla Blomqvist, vårdutvecklare BUP-kliniken, Nu-sjukvårdenMaria Lundqvist, civ ing, Tomatis NordiskaIngrid Johannesson, leg psykolog/cert. Tomatiskonsult/specialist iklinisk psykologiMagnus Åhlin, socionom/leg psykoterapeut/cert. TomatiskonsultEllinor Andersson, enhetschef, BUP Strömstad2 Ulla Staf

AbstractDetta är en långtidsuppföljning av ett tidigare projekt: ”Tomatismetoden och dess integrering itraditionell barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet” (I Johannesson, U. Staf, M. Åhlin,2003). I projektet deltog 26 barn med uppmärksamhets- och koncentrations-problem, problemmed motorik, energinivå och uttrycksfullhet samt problem med beteende och social förmåga.Barnen lyssnade sammanlagt 75 timmar enligt Tomatismetoden under en period av sexmånader. Resultatet utvärderades efter ytterligare fyra månader. Studien visade en förbättringpå i genomsnitt 25 % inom ovan nämnda områden.Syftet med denna uppföljningsstudie är att undersöka om förbättringen kvarstår efter 3– 4 år,hur Tomatisträningen upplevdes av barnen och av föräldrarna, samt hur föräldrarna tycker attbarnen fungerar nu. Av de ursprungliga 26 familjerna medverkade 20 i uppföljningsstudien. Enanalys av det tidigare uppmätta resultatet för de 6 barn som inte deltog i uppföljningsstudienhar också gjorts.De metoder som har använts är frågeformulär till föräldrarna, halvstrukturerade intervjuer medföräldrarna till åtta av de tio barn som hade störst problem med uppmärksamhet, koncentrationsamt beteende och social förmåga. Fem av de åtta barnen testades med fyra deltest i WISCintelligenstest.Resultatet av föräldraskattningen visar att den tidigare uppmätta förbättringen inte barakvarstår utan har förbättrats ytterligare så att den nu är 42 % i genomsnitt. De områden som harförbättrats mest är problem med uppmärksamhet, koncentration samt beteende och socialförmåga där förbättringen är 51 % i genomsnitt. Resultaten har hög statistisk signifikans.En detaljanalys av resultatet för varje enskilt barn visar att minst en förälder till samtliga 20barn i uppföljningsstudien har skattat en förbättring om 8 % och uppåt.Av de åtta föräldraintervjuerna framgår att alla barn har blivit bättre och sex av barnen nu intelängre har några egentliga problem med koncentration och relationer i hemmet, i skolan ellerpå fritiden. Alla föräldrarna anser att deras barn har fått möjlighet till en positiv utvecklinggenom Tomatisträningen.Inga slutsatser kan dras av resultatet av WISC-testningen eftersom materialet är för litet.Endast ett av barnen har nu elevassistent jämfört med 11 barn före Tomatisträningen och 6barn vid den första utvärderingen. Endast ett fåtal har någon form av extra pedagogiskainsatser. Inget barn har fått stödsamtal eller psykoterapeutisk behandling under eller efterTomatisträningen.Barnens minskade problem enligt både skattningsformulär och uppgifter från föräldrarna underintervjuerna skulle kunna tolkas som en naturlig positiv utveckling och inte som ett resultat avTomatisträningen. I avsaknad av en kontrollgrupp kan vi inte utesluta det. Mot detta talar dockden kunskap vi har idag om barn med symptom motsvarande ADHD – problemen ”växer intebort” av sig själva.Resultatet av uppföljningsstudien stärker resultatet av den tidigare utvärderingen. Vi anser nuatt vi kan rekommendera Tomatisträning för barn med framför allt koncentrations- ochuppmärksamhetsproblem samt problem med beteende och social förmåga.Långtidsuppföljning av Tomatisprojektet, BUP Strömstad 3

InledningDetta är en uppföljningsstudie av långtidseffekterna av ett tidigare projekt: ”Tomatismetodenoch dess integrering i traditionell barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet” (I Johannesson,U. Staf, M. Åhlin, 2003).Sammanfattning av utvärderingen 2001Ett Tomatisprojekt startade i augusti år 2000 vid BUP-mottagningen i Strömstad och pågick tilloch med september 2002. Frågeställningen var om Tomatismetoden kunde utgöra ett brakomplement till de behandlingsmetoder som redan erbjöds vid BUP-mottagningen.I projektet deltog 26 barn i åldrarna 6 – 13 år med störningar gällande uppmärksamhet ochkoncentration samt beteende och social förmåga. Barnen genomgick individuellt upplagdalyssningsprogram där de med hjälp av hörlurar lyssnade på Mozartmusik och gregoriansk sångsom bearbetades elektroniskt i samma ögonblick som barnen lyssnade.Barnen lyssnade sammanlagt 75 timmar uppdelat på fyra intensivperioder med fyra till sexveckors uppehåll mellan perioderna. Under intensivperioderna lyssnade de två timmar per dag,fyra dagar i veckan. Barnen var indelade i grupper om tre med en Tomatiskonsult i varje grupp.Föräldrarna till de 26 barnen skattade barnens funktionsförmåga före träning och vid enutvärdering 4 månader efter träning genom att svara på 41 frågor 1 inom följande områden:Uppmärksamhet och koncentration, motorik, uttrycksfullhet, energinivå samt beteende ochsocial förmåga. Varje fråga besvarades på en skala 0=”Inte alls/Inga problem” och 10=”Ihögsta grad/Mycket stora problem”. Ett index för varje delområde beräknades sommedelvärdet av svaren på frågorna multiplicerat med 10.Funktionsområde Före Efter Skillnad FörbättringUppmärksamhet och koncentration 53 37 16 *** 30 %Motorik 27 22 5 ** 22 %Uttrycksfullhet 28 22 6 ** 21 %Energinivå 49 34 15 *** 30 %Beteende- och social förmåga 41 31 10 *** 24 %Medelvärde 40 29 10 25 %Tabell 1: Medelpoäng och procentuell förbättring per delområde före Tomatisträning och vid enutvärdering fyra månader efter avslutad träning.Föräldrarna bedömde i genomsnitt av samtliga områden sitt barns förbättring till 25 %.De områden där förbättringen var störst gällde uppmärksamhet och koncentration samtenerginivå, men en förbättring skedde även inom de övriga områdena. Förbättringarna hadehög statistisk signifikans. 2 Vid utvärderingen behövde endast 6 av barnen hjälp avelevassistent i skolan mot 11 före Tomatisträningen.Resultatet tydde på att Tomatismetoden kan erbjuda god hjälp till barn med problem framförallt gällande uppmärksamhet och koncentration, vilket också var de problem som gjort attföräldrarna hade sökt sig till BUP.1 För skattningsformuläret, se Bilaga 1.2 Två ** i Tabell 1 markerar en statistisk signifikans på 1 %-nivån (p

Beskrivning av TomatismetodenTomatismetoden började utvecklas i början av 1950-talet i Paris av professor Alfred ATomatis, fransk öron-, näsa- och halsläkare.Metoden innebär att patienten lyssnar via hörlurar till Mozartmusik, gregoriansk munksång ochmänskligt tal som signalbehandlas och bearbetas elektroniskt i samma ögonblick som manlyssnar.Varje patient har sitt eget individuellt anpassade lyssningsprogram. Ljudet förmedlas delsgenom öronen (trumhinnan) och dels genom skallbenet (vibrationer), då hörlurarna är förseddamed en platta uppe på huvudet som leder in ljudet till skallbenet. Det fordras speciellelektronisk utrustning för att kunna signalbehandla musiken individuellt.Vissa patienter får också lyssna på en bearbetning av mammans röst som spelas in på band ochdärefter bearbetas elektroniskt så att vissa frekvenser filtreras bort och andra accentueras.Enligt dr Tomatis var det dessa frekvenser som bäst trängde fram till fostret under graviditetenoch bidrog till att lägga grunden till både den känslomässiga och språkliga utvecklingen avhjärnan och psyket.Tomatismetoden inriktar sig på problem eller skador som har sin grund i hjärnans bristandeförmåga att ta emot och bearbeta sinnesintryck. Metoden har haft stora framgångar inommånga kliniska områden (T. Gilmore, 1999), där det gemensamma har varit att via hörselnutveckla hjärnans förmåga att mer konkret uppfatta, sortera och prioritera sinnesintryck.Exempel på områden där man har kunnat förbättra situationen för barn, är olika former avstörningar som utvecklingsförsening, tal- och språkproblem, motoriska svårigheter,beteendestörningar, koncentrationssvårigheter och hyperaktivitet.Metoden har vidareutvecklats sedan 1950-talet och används nu vid ca 400 Tomatisträningscenter i både privat och offentlig regi världen över. Den började användas i Stockholm(Helenelund) 1998 och kan idag erbjudas på flera ställen i Sverige. Det är dock endast BUP iStrömstad (Västra Götalandsregionen) och BUP i Handen 3 (Stockholms Läns Landsting), somerbjuder Tomatisträning inom ramen för hälso- och sjukvård för barn i Sverige.3 BUP i Handen är en sammanslagning av flera enheter, bland andra tidigare BUP i Haninge som börjadeanvända Tomatismetoden år 2003.Långtidsuppföljning av Tomatisprojektet, BUP Strömstad 5

Tidigare forskning om TomatismetodenMånga mindre till medelstora utvärderingar av Tomatismetoden med före- och eftermätningarhar gjorts i Sverige och utomlands liksom flera vetenskapliga studier med kontrollgrupper. Detfinns dock inte så många stora, randomiserade studier – mycket på grund av att metodenanvänds på privata träningscentra runtom i världen som varken har tid eller resurser att bedrivaomfattande forskning.De senaste fem åren har utbytet mellan olika länder om nya forskningsrön och förbättradearbetsmetoder ökat kraftigt tack vare anordnandet av internationella kongresser förTomatiskonsulter: Tomatis International Convention hölls i Paris 2001, Wien 2003, Segovia2005 och i Mexico 2007.Bland större studier kan särskilt nämnas:1999 gjordes en metaanalys (T. Gilmore, 1999) av fem studier om effekterna avTomatisträning på barn med inlärnings- och kommunikationsstörningar. Den ena av dessa femstudier var baserad på före- och eftermätning, medan de övriga fyra var utformade somexperiment- och kontrollgruppsstudier. Metaanalysen omfattade totalt 231 barn frånförskoleåldern upp till 15 år. Författarens slutsats utifrån metaanalysen är att Tomatisträningenhar en positiv effekt på de flesta av de undersökta beteendeorådena i fyra av de fem studierna.De starkaste effekterna av Tomatisträningen var på: språk, psykomotorik, personlig- och socialanpassning, samt kognition. Den genomsnittliga effektstorleken av Tomatisträningen låg påmellan 30 % och 40 % för alla beteendeområden utom för det auditiva området.Under hösten 2001 gjordes en utvärdering (Fil dr Ewa Olkiewicz, 2003) av 119 personer varav63 barn och 56 vuxna, som hade genomgått Tomatisträning på Tomatiscentret i Helenelund,Stockholm. Resultatet av träningen dokumenterades med hjälp av självskattningsformulär föreoch 4–6 månader efter avslutad träning. Resultatet visar på en generell förbättring avfunktionsförmågan med 29 %. Studien saknar egen kontrollgrupp men eftersom sammaskattningsformulär användes som i Strömstad, kan data användas som historisk referensgrupptill denna och andra undersökningar.Tomatismetoden har utvärderats i en stor kontrollerad studie vid universitetet i Bologna isamarbete med tre andra europeiska universitet för inlärning av främmande språk (Audio-Lingua EU-projekt för språkinlärning 1994 – 1995, publicerad 1997). Resultatet visar attstudenterna i den grupp som studerade med hjälp av Tomatismetoden hade förbättrat sitt uttalmed 71 % efter tre månader jämfört med 37 % för de grupper som fick traditionell lärarleddspråkundervisning respektive träning i språklaboratorium. De hade också avsevärt bättrehörförståelse än de två andra grupperna.6 Ulla Staf

Uppföljningsstudien 2004 - 2005Denna uppföljningsstudie avsåg att undersöka om den genomsnittliga förbättringen somuppmättes efter träning enligt Tomatismetoden på 25 % har kvarstått vid en andra uppföljningefter 3–4 år. Vi ville även ta reda på hur lyssningsträningen upplevdes av patienten och avföräldrarna, samt hur föräldrarna anser att barnen fungerar nu i hemmet, i skolan och påfritiden.MetodDe metoder som användes vid uppföljningsstudien var:1. Föräldrarnas skattning av hur barnet fungerar nu med hjälp av en enkät.2. Halvstrukturerade föräldraintervjuer med föräldrarna till de tio barn som hade skattats hastörst svårigheter med uppmärksamhet/koncentration samt beteende och social förmåga.3. Testning av de barn vars föräldrar intervjuades med fyra deltest i WISC intelligenstest.En referensgrupp bestående av handledare och två certifierade Tomatiskonsulter, enprojektsekreterare, samt enhetschefen vid BUP Strömstad, har tillsammans med projektledarenkontinuerligt träffats under uppföljningsstudiens gång.FöräldraenkäterSamma enkät som användes före Tomatisträningen och vid den första utvärderingen sändes utvia post till samtliga 26 föräldrapar. Föräldrarna ombads att göra en ny skattning av hur de nuupplevde barnet/tonåringen. Enkäten genomfördes under oktober 2004.Skattningen gjordes i områdena: uppmärksamhet och koncentration, motorik, uttrycksfullhet,energinivå, samt beteende- och social förmåga med hjälp av samma frågeformulär somtidigare. Det använda frågeformuläret finns i Bilaga 1.Resultatet visas i diagram och tabellform för alla deltagare i sammanställning, för de barn somintervjuades samt på individnivå.Testning med fyra deltest i WISCTestning erbjöds de 10 patienter, vars föräldrar utvaldes till intervjuer. De deltest somanvändes var aritmetik, bildarrangemang, blockmönster och sifferrepetition. Resultatetpresenteras tillsammans med de resultat som erhölls vid WISC-testningen år 2000 – 2002.FöräldraintervjuerIntervjuerna gjordes på BUP-mottagningen i Strömstad utom en intervju som skedde i hemmetpå grund av svårigheter att ta sig till mottagningen och en intervju som gjordes på annan BUPmottagningnärmare hemmet. Intervjuerna varade cirka en timme.Föräldrarna kände inte till resultatet av frågeformulären vid intervjutillfället varför det inte kanha påverkat svaren.Intervjuerna var halvstrukturerade (Kvale, 1997) utifrån följande temaområden:• hemmet• skola• fritiden• genomförandet av träningen• upplevt resultat.Långtidsuppföljning av Tomatisprojektet, BUP Strömstad 7

Föräldraintervjuerna var halvstrukturerade och spelades in på band som sedan skrevs ut.De intervjuade gavs även möjlighet till självständigt berättande utifrån frågeställningarna.I ett första steg analyserades intervjumaterialet och svaren sammanställdes i form av citat inomnedanstående områden:• Hemmet (fråga 1 – 5)• Skolan (fråga 6 – 10)• Fritiden (fråga 11 – 14)• Genomförandet av träningen (fråga 15 – 20)• Upplevt resultat (fråga 21 – 22)• Vad har bidragit till en eventuell förändring (fråga 23)• Annan behandling (fråga 24)• Betyg på en skala 1 – 10 (fråga 25)• Skulle ni låta ett annat syskon genomgå träningen (fråga 26)• Vad hade vi kunnat göra för att underlätta för er (fråga 27)• Något ni saknade under träningsperioden (fråga 28)Därefter nivågrupperades svaren enligt följande skala:Nivå 5Nivå 4Nivå 3Nivå 2Nivå 1står för betydligt bättrestår för bättreingen förändringstår för sämrestår för betydligt sämre.Nivågruppering genom skattning är subjektiva på så vis att olika personer gör olikabedömningar utifrån sina referensramar: en 3 för mig kan vara en 4 för dig. För att komma runtdetta gjordes bedömningen av projektledare och handledare oberoende av varandra ochjämfördes därefter. Bedömningarna visade sig vara helt samstämmiga.Nästa steg innebar att barnets förmåga till relationer och koncentration inom de olikatemaområdena analyserades. Att just dessa undergrupper valdes berodde på att dessa är mestutsatta för störningar enligt föräldrarna.Resultatet per temaområde uppdelade i delområdena Relationer och Koncentration redovisas iform av nivågrupperade citat från föräldrarna och nivåbedömning i tabellform för varje barn.Intervjufrågorna redovisas i Bilaga 2.Vilka deltog i uppföljningsstudien?Deltagare i föräldraenkäterEnkäten sändes ut till samtliga föräldrar till de 26 barn som deltog i projektet. Föräldrarna till20 barn valde att delta. Totalt 36 föräldrar fyllde i frågeformulären igen. Föräldrarna till 6 avbarnen svarade inte på enkäten.Barnens ålder framgår av tabellerna nedan:Ålder vid utvärd. 2 Antal Andel9 år 1 5 %10 år 2 10 %8 Ulla Staf

Ålder vid utvärd. 2 Antal Andel11 år 4 20 %13 år 4 20 %14 år 2 10 %15 år 5 25 %16 år 2 10 %Tabell 1: Åldern på de 20 barn som deltog i uppföljningsstudien. Median- och medelåldern var 13 år.Ålder vid utvärd. 2 Antal Andel12 år 2 33 %13 år 1 16,7 %15 år 1 16,7 %17 år 1 16,7 %18 år 1 16,7 %Tabell 2: Åldern på de 6 barn som inte deltog i uppföljningsstudien. Medianåldern var 14 år ochmedelåldern 14,5 år.Deltagare i WISC deltestFem av de åtta barn vars föräldrar intervjuades har testats med samma deltest i WISC som föreTomatisträningen. Två av barnen var för gamla för WISC och för ett visade sig data varaofullständiga.Deltagare i föräldraintervjuerGenom selektivt urval valdes de 10 barn ut som hade de största svårigheterna vad gälleruppmärksamhet och koncentration och/eller störst problem med beteende och social förmågaföre Tomatisträningen.Två föräldrapar tackade nej till att delta i uppföljningen: ett par på grund av avflyttning och ettpar på grund av att de inte ville utsätta barnet för ytterligare kontakter, då det nyligengenomgått flera medicinska och psykologiska utredningar. Föräldrar till åtta barn deltog iintervjuerna, totalt 14 personer. En av papporna kunde inte delta på grund av arbete utomlandsoch en av papporna gick inte att nå på grund av skilsmässa.Barnen vars föräldrar intervjuades var 6 pojkar och 2 flickor i åldrarna 9 – 16 år:Patient nr Ålder vid utvärd. 2 Kön1. 9 år Pojke2. 14 år Pojke3. 12 år Pojke4. 13 år Flicka5. 15 år Pojke6. 11 år Flicka7. 16 år Pojke8. 15 år PojkeTabell 3: Ålder och kön på de 8 barn vars föräldrar intervjuades.Långtidsuppföljning av Tomatisprojektet, BUP Strömstad 9

En barnpsykiater och en leg psykoterapeut som i efterhand studerade resultatet avföräldraskattningarna för dessa barn, gjorde bedömningen att deras problem föreTomatisträning kunde likställas med diagnoserna ADHD, ADD (F90.0) alternativthyperaktivitet med varierande former av beteendestörning (F90.1, F90.3 och F90.8) enligtICD-10.ResultatResultat av föräldraenkäter – medelvärden för alla barnFöräldrarna till 20 av de 26 barnen svarade på frågeformuläret, totalt 36 föräldrar varav 19mammor och 17 pappor.Vid en första analys beräknades medelvärdena av ”problempoängen” för samtliga frågor förmammorna respektive för papporna.Summa skattningspoäng alla frågor(n=20)1701601501401301201101009080706050403020100MammaPappaFöre Tomatis (2000)Utvärdering 1 (2001)Utvärdering 2 (2004)Figur 1: Totalsumma av föräldrarnas skattning före Tomatisträningen och vid de båda uppföljningarna.Det visade sig att mammorna har sett en fortsatt minskning av barnens problem sedan den förrautvärderingen. Man kan också se att mammorna uppfattade barnens problem som större frånbörjan än papporna. Enligt papporna har förbättringen hållit i sig sedan den förrautvärderingen, men inte förbättrats ytterligare.Reflektion: En möjlig förklaring till pappornas bedömning vid Utvärdering 2 i Figur 1 skullekunna vara att barnen, en majoritet pojkar, då hade kommit in i tonåren och blivit”besvärligare” mot papporna än mot mammorna. Det finns dock tyvärr inte utrymme i dennastudie att följa upp detta.Alla uppmätta förändringar relativt situationen före Tomatisträningen är statistiskt signifikanta.Den sammanlagda förbättringen beräknad på summan av svaren på alla frågorna för bådemammorna och papporna, oavsett delområde, uppgår till 42 %.10 Ulla Staf

I Tabell 4 redovisas medelpoängen per delområde av samtliga föräldraskattningar föreTomatisträningen, vid den tidigare utvärderingen och vid denna uppföljningsstudie.Medelpoäng perUtvärd. Utvärd. Skillnad TotalFöredelområde1 2 Före – Utv. 2 förbättringUppmärksamhet ochkoncentration49 32 24 25 *** 51 %Motorik 22 18 16 6 ** 27 %Uttrycksfullhet 23 17 14 9 *** 39 %Energinivå 47 32 32 15 *** 32 %Beteende- och socialförmåga41 27 20 21 *** 51 %Medelvärde 36 25 21 15 15/36 = 42 %Tabell 4: Medelpoäng per delområde 4 . Resultaten har hög statistisk signifikans.Medelpoäng per delområde (n=20)Problem med uppmärksamhet50Före Tomatis (2000)Utvärdering 1 (2001)Utvärdering 2 (2004)Problem med beteendeoch social förmåga403020100Problem med motorikProblem med energinivåProblem med uttrycksfullhetFigur 2: Medelpoängen per delområde i form av ett spindeldiagram. Det yttersta fältet visar de upplevdaproblemen före Tomatisträningen och det innersta situationen vid utvärderingsstudien.De uppmätta problemen har minskat inom alla funktionsområden. Den största förbättringenuppmättes inom områdena uppmärksamhet och koncentration samt beteende och socialförmåga. Där har problemen minskat med 51 % i genomsnitt.Förbättringarna i Tabell 4 är statistiskt signifikanta på 1 %-nivån för delområde motorik(** p

Resultat av föräldraenkäter – varje barn för sigI Figur 3 redovisas den procentuella förbättringen av mammans och pappans sammanvägdatotalpoäng före Tomatisträningen jämfört med vid denna uppföljning. Medelförbättringen avvar 42 % och medianen 42,5 %.De barn vars föräldrar har intervjuats, har markerats med en mörkare stapel.Förbättringen i procent för barn nr 1- 20 enligtföräldrarnas sammanvägda bedömning100%90%80%70%60%50%40%30%20%10%0%-10%-20%1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20Figur 3: Förbättringen i procent för respektive barn.Förbättringen/försämringen i % för barn nr 1 - 4enligt mamman och pappan var för sig60%50%40%MammaPappa30%20%10%0%-10%-20%9%-25%34%-39%8%-8%46%-38%-30%-40%-50%Figur 4: Detaljanalys av de fyra lägsta resultaten i Figur 3.En analys av de fyra barn som enligt Figur 3 fått lägst genomsnittligt resultat vidföräldraskattningen visar att mamman och pappan har gjort motsatta bedömningar.Den mest negativa föräldern har skattat en försämring mellan -39 % och -8 % medanden mest positiva föräldern har skattat en förbättring mellan 8 % och 46 %.12 Ulla Staf

Resultat av föräldraenkäter – analys av bortfallVid den första utvärderingen deltog 26 barn mot 20 vid denna uppföljningsstudie. En separatanalys gjordes därför av det tidigare erhållna resultatet för dessa sex barn.Förbättringen/försämringen i % vid utvärdering 1för de 6 barn som inte deltog vid utvärdering 2100%90%80%70%60%50%40%10%34%39%MammaPappa30%20%10%0%-10%-20%-30%6% 7%3%-6%-15%-7%37% 38%48%Figur 5: Detaljanalys av resultatet från den tidigare utvärderingen av de 6 barn som inte deltog i dennauppföljningsstudie.Tre av barnen hade låga procentuella förändringar enligt skattningsformulären och mammanoch pappan gav motsatta svar om barnens utveckling. Övriga tre hade en betydande förbättringenligt båda föräldrarnas skattningar.Minst en av föräldrarna skattade en positiv utveckling för sitt barn: från 3 % förbättring till 48% förbättring.Resultat av föräldraenkäter – sammanfattningDetaljanalyser av resultatet för de fyra barn som har förbättrats minst enligt skattningsformulärenvisar att mammorna och papporna har lämnat motsatta uppgifter om barnensutveckling. Förbättringen enligt den mest positiva föräldern låg mellan 8 % och 46 %. Enanalys av det tidigare resultatet för de sex barn som inte deltog i uppföljningsstudien visadesamma sak för tre av barnen: den ena föräldern hade skattat en försämring medan den andrahade skattat en förbättring. Förbättringen enligt den mest positiva föräldern låg mellan 3 % och48 %.Minst en förälder till samtliga 20 barn i uppföljningsstudien har skattat en förbättring från8 % till 97 %. Den genomsnittliga förbättringen enligt mammornas och pappornassammanvägda bedömning var 42 %.Resultatet är statistiskt säkerställt.Långtidsuppföljning av Tomatisprojektet, BUP Strömstad 13

Resultat av fyra deltest i WISCFem barn testades med fyra deltest i WISC:• Aritmetik = Ar• Bildarrangemang = Ba• Blockmönster = Bl• Sifferrepetition = Sr.Barnen var inte särskilt motiverade vilket kan ha påverkat resultatet.Resultatet av föräldrarnas sammanvägda svar på frågeformulären visas i sista kolumnen somjämförelse.WISCPatient nrdeltest1 ArBaBlSr2 ArBaBlSr3 ArBaBlSr5 ArBaBlSr6 ArBaBlSrFöre Tomatis(2000)8511169166689101512131271115107Utvärd. 1(2001)155129787101216191291213139171214Utvärd. 2(2004)1012151169671311912716108121495Förbättring enligtfråge-formulär43 %42 %76 %36 %41 %Inga slutsatser kan dras av resultatet av de fyra deltesten i WISC eftersom antalet deltagare ärför litet.14 Ulla Staf

Resultat av föräldraintervjuernaFöräldracitat angående relationer i hemmet (fråga 1 – 5)Nivå 5 ”Inga problem med mat eller sömn. Kan bli arg, men då finns det grund för det.Är en sådan känslomänniska.” ”Oerhört god social kompetens.” ”Lätt attberätta allting hemma.” ”Lite konfrontation mellan henne och äldre syskon,men inte mer än normalt syskonkiv.” ” Det går alltid att tala honom till rätta.Inga vansinnesutbrott längre.” ”Gó och glad. Väldigt stor skillnad mottidigare.” ”Mycket snäll, lugn och behaglig person”. ”Inget strul längre”. ”Ingaproblem hemma”. ”Lättsam att ha att göra med”. ”Harmonisk”. ”Blivit så lugn.””Han är så trygg.” ”Aldrig några problem hemma.” ” Lättare att ta för sig nu.Står för det han tycker”. ”Ändrat sig väldigt mycket.” ”Mycket lugnare och merförstående”. ”Uppfattar saker och ting mycket bättre nu än tidigare”.Nivå 4Nivå 3”Kan sitta ner och äta lugnare än tidigare, men det ska fortfarande gå fort.””Kommer till ro på kvällen, men har oroliga drömmar.” ” Mycket bättre vidmatbordet, men sitter länge då det är något hon inte tycker om.” ”.Det är bättrekontakt nu, men han blir lätt arg”. ”Har svårt att hantera konflikter, men ännusvårare tidigare.” ”Svårt att behärska sig, men inte så kraftiga utbrott somtidigare.”Inget barn beskrevs som 3 eller lägre.Bedömning av nivå: relationer i hemmetPatient nr 1 2 3 4 5 6 7 8Nivå 4 4 5 5 5 5 5 4Kommentar: Fem av åtta barn beskrevs av föräldrarna som betydligt bättre vad gäller relationeri hemmet. Tre barn beskrevs som att det skett en förbättring jämfört med före träningen. Intenågon av föräldrarna beskrev att ingen förändring skett.Föräldracitat angående koncentration i hemmet (Fråga 1 – 5)Nivå 5 ”Kan sitta ner och prata precis som andra barn.” ”Stor skillnad påkoncentrationen före träningen och nu.” ”Mer koncentrerad. Det har lossnat enhel del i och med träningen”. ”Kan sitta i timmar framför TV eller datorn”.”Sitter i lugn och ro och jobbar”. ”Blir inte stressad längre.” ”Klart bättre medde väldiga utbrotten. Har blivit en klar förbättring.” ”Lättare att fokusera på ensak i taget”.Nivå 4Nivå 3”Svårt med koncentrationen bara om hon är trött, annars okej”. ”Svårt att höravad vi säger till henne, men skillnad sedan före träningen. Kan sitta och läsa,men är inte så förtjust i det”.. ”Det går bättre bara det är lugn och ro”.Inget barn beskrevs som 3 eller lägre.Långtidsuppföljning av Tomatisprojektet, BUP Strömstad 15

Bedömning av nivå: koncentration i hemmetPatient nr 1 2 3 4 5 6 7 8Nivå 4 5 5 5 5 5 5 4Kommentar: Sex av åtta barn beskrevs av föräldrarna som betydligt bättre vad gälldeuppmärksamhet och koncentration i hemmet. Två av barnen beskrevs som att en förbättringskett. Ingen beskrevs som 3, d v s att ingen förändring hade skett.Föräldracitat angående relationer i skolan (fråga 6 - 10)Nivå 5 ”Har blivit mycket bättre med skolarbetet. Tar ju mera ansvar”. ”Reagerar självom hon inte har gjort bra i skolan. Vill gärna vara bäst”. ”Hade resursläraretidigare två timmar i veckan, nu ingenting”. ” Aldrig några problem medkamrater i skolan.” ” Mycket lättare med läxorna. Ligger över snitt i klassen”.”På prov har hon varit bäst i klassen”. ”Lärarna sa att de direkt märkte en storskillnad. Det var som att vända på ett blad liksom”. ”Första gången vi har hörtatt hon stormtrivs i skolan. Har hittat helt rätt liksom”. ”Nu går hon in för skolansom bara den. Kommer hem stolt som en tupp och visar upp att hon har fåttMVG på prov”. ”Inga problem med kompisar”. ”Han har många vänner, mycketmer kompisar, ” Hade assistent tidigare, men nu behöver han inte detta längre”.”Läraren säger att det är så stor skillnad. Det är roligt att se, säger hon”. ”Omnågot är orättvist, säger han till gentemot lärare också”. ”Hon är omtyckt avbåde lärare och elever”. ”Är en bra kompis. Ställer upp för andra”. ”Hennessociala liv har blivit så mycket bättre”. ”Trevlig elev att arbeta med, sägerlärarna. Det är skillnad som dag och natt”. ”Tidigare i luven på kompisar, nu ärdet ingenting.” ” Fått riktiga kompisar i skolan. Sitter och diskuterartillsammans med dem och det känns jättepositivt”. ”Lärarna tycker att det gårbra och att han blivit en helt annan kille. Jag hör bara positivt från skolan”.”Haft hur många assistenter som helst, men nu ingen”. ”Haft fem olikaassistenter, tror jag, men nu ingen alls.” ” Relationen till klasskamrater är bra.Nu är det en bra grupp. De är studiemotiverade”. ”Nu tycker han att det är roligtoch han har mycket kamrater att umgås med.” ” Har ingen assistent längre.” ”Har lättare att lyssna, pratar inte rakt ut. Har lärt sig att räcka upp handen.”Nivå 4Nivå 3”Hennes sociala beteende är så där.””Det blir konflikter. Han ser inte sin del i det hela, utan berättar bara vad andrahar gjort”. ”Ingenting har lett till total förändring. Svårt att få kompisar. Harbara någon precis som tidigare.”Bedömning av nivå: relationer i skolanPatient nr 1 2 3 4 5 6 7 8Nivå 3 5 5 5 5 5 5 4Kommentar: Sex av åtta barn beskrevs av föräldrarna som att relationerna i skolan är betydligtbättre. En patient beskrevs som att relationerna blivit bättre. En patient beskrevs som att ingenförändring skett vad gällde relationerna i skolan.16 Ulla Staf

Föräldracitat angående koncentration i skolan (fråga 6 - 10)Nivå 5 ”Inga som helst svårigheter med koncentrationen”. ”Mycket lugnare. Kan sittaoch jobba i lugn och ro”. ”Läraren tycker det går väldigt bra. Han är så lugn ochfin”. ”Det är sådan skillnad och det är roligt att se”. ”Hon är lyhörd och henneslogiska tänkande har blivit bättre. Hon sitter ju ner nu och gör sina läxor”. ”Kansitta och jobba mer koncentrerat i längre perioder än tidigare. På så sätt har detblivit mycket bättre med skolarbetet”. ”Är mer koncentrerad. Det går mycketlättare med läxorna”. ”Kan göra färdigt uppgifter. Behöver ingen som sitterbredvid och pushar på henne”. ”Nästan alla ämnen har förbättrats på grund avatt han blivit så mycket duktigare på att koncentrera sig och lyssna.” ”Harlugnat ner sig.” Tar till sig saker mycket bättre.”Nivå 4Nivå 3”Har blivit lugnare, men behöver fortfarande struktur. Då går det riktigt bra”.”En förändring har skett och han har blivit något lugnare.” ”Bättre och lugnare,men orolig inför förändringar.” ”Han är duktig bara han får ro omkring sig””Uppmärksamhet och koncentration har blivit något bättre efter träningen.””Behöver, som tidigare, mycket lugn och ro för att koncentrera sig. Är förmycket uppmärksam på vad andra gör. Så var det ju även före Tomatisen.”Bedömning av nivå: koncentration i skolanPatient nr 1 2 3 4 5 6 7 8Nivå 3 4 5 5 5 5 5 3Kommentar: Fem av åtta patienter beskrevs av föräldrarna som betydligt bättre vad gällerkoncentrationen i skolan. En av åtta patienter beskrevs som att det har skett en förbättring vadgäller koncentrationen och två patienter beskrevs som att ingen förbättring hade skett.Föräldracitat angående relationer på fritiden (fråga 11 – 14)Nivå 5 ”Han är väldigt duktig och hjälper till mycket här hemma. Han gör allt jag berhonom om. Han skruvar, fixar och grejar. Har en fruktansvärduppfinningsförmåga”. ”Han har kompisar som han umgås med. Sitter ochdiskuterar och det känns positivt”. ”Hon är en aktiv tjej, försigkommen och tarför sig, chattar med kompisar på nätet. Har egen häst och hon låter mindre barnrida på den”. ”Han chattar på nätet. Bestämmer träff med kompisar”. ”Åker tillfarmor och farfar och hjälper dem.” ”Inga problem med kompisar. Det ärganska mycket pojkar hemma hos oss. Det är som en samlingspunkt”. ”Förövrigt aktiv med datorn.” ”Mycket fritidsaktiviteter.” ”Hon har egen häst somhon sköter varje dag. Är ute och tävlar varannan helg”. ”Varit med i friidrott.””Sätter sig vid telefonen och reder upp om hon klantar till det i någonkompisrelation och ber om ursäkt.” ”Tycker om att sitta framför datorn och därkan han sitta länge.” ”Tjejer har han i massor. Han är väldigt attraktiv.””Väldigt social. Mycket kärlek och känslor har han i sig.” ”Chattar på nätet.” ”Han har en bästis. Han är nu på samma våglängd som alla andra på gatan”.”Tycker om att vara ute, så han är inte inne så ofta.” ”Chattar på datorn ochspelar spel, sitter länge.”Långtidsuppföljning av Tomatisprojektet, BUP Strömstad 17

Nivå 4Nivå 3”Lite konflikter ibland, men för det mesta går det bra”. ”Har mer kamrater nu.””Deltar i specialanpassad handikappidrott. Vanlig idrott går inte ännu”. ”Hanhar börjat med att laga datorer. Har flera datorer hemma”. ”Går i friidrott tvåkvällar i veckan. Har riktigt skoj när han är där, men lite svårt att komma iväg”.”Spelar musik. Otroligt begåvad i att sjunga. Lär sig sånger utantill. Sjungerhögt och sådant”.”Har inga riktiga stabila kompisar. Synd att han har sådan brist på kamrater”.Bedömning av nivå: relationer på fritidenPatient nr 3 5 5 5 5 5 5 4Nivå 3 5 5 5 5 5 5 4Kommentar: Sex av åtta patienter beskrevs som betydligt bättre vad gäller sociala relationer påfritiden. En beskrevs som att relationerna på fritiden är förbättrade sedan före träningen. Enbeskrevs som oförändrat svårt att få kamrater.Föräldracitat angående koncentration på fritiden (fråga 11 – 14)Nivå 5 ”Lyssnar på musik varje dag.” ”Chattar med kompisar länge.” ”Datorn är kul.”” Lyssnar på ljudböcker. Vi har olika och han lyssnar på dem om och om igen.Kan lyssna hur många gånger som helst.” ”Läser Harry Potter väldigtintensivt.” ”Läser mycket.” ”Gillar sitta framför datorn, chattar och spela spel.Kan sitta länge.” ”Läser facktidningar.” ”Kan sitta i timmar och bara slappaliksom framför TV.” ”Tycker om att sitta framför datorn och där kan han sittalänge.” ”Läser Harry Potter och serietidningar och sådant”. ”Kan se en hel filmnu och det är inte illa.” ” Koncentrationen har blivit bättre nu. Läste en halvbok om Askungen för mig igår. Det gick flytande, så det var riktigt roligt atthöra.” ” Läser ju också böcker. Hittar en plats, där han kan få vara ifred.” ”Harövriga fritidsaktiviteter, där han har en god uthållighet.”Nivå 4Nivå 3”Väldigt duktig på att läsa, men det är sällan han ligger och läser för sig själv”Ingen beskrevs som 3, d v s som att ingen förändring skett.Bedömning av nivå: koncentrationen på fritidenPatient nr 1 2 3 4 5 6 7 8Nivå 5 5 5 5 5 5 5 4Kommentar: Sju av åtta patienter beskrevs som betydligt bättre vad gäller koncentrationen påfritiden. En patient beskrevs som förbättrad och ingen patient beskrevs som 3, d v s som attingen förändring hade skett.18 Ulla Staf

Föräldracitat om genomförande av träningen (fråga 15 – 20)Fråga 15: ”Hur upplevde ni som föräldrar lyssningsperioden?””Det var slitit. Fick sluta tidigare på jobbet. Men det gick”. ”Slitsamt för oss att planläggakörning hit och dit. ”Vi är jätteglada för att vi kom med, trots att det var jobbigt, så var detnödvändigt. Så kändes det”. ”Att lära känna andra föräldrar, för min del framförallt mammor,var bra för mig.” ”Det var en hård process i början att få med mitt barn hit, men till slut så gickdet allt bättre.” ”Det var en hel del tjat och stridigheter för att få med barnet hit. Men var viväl här och barnet träffade de andra i gruppen så gick det bra”. ”Vi var ju helt inställda på attfullfölja det hela och barnet förstod säkert allvaret i detta”.Kommentar: Föräldrarna upplevde att det var slitigt att få ihop lyssningstider med arbetstideroch skoltider. Det fanns visst motstånd från barnen stundtals, men när de väl var på plats tycktede att det var roligt. Fick kamrater och även föräldrarna lärde känna andra föräldrar, vilket detyckte var positivt. Ett par av barnen hade svårt att klara gruppsituationen. Det blev mycketaggressiva utspel. Föräldrarna fick då ensamma lyssna tillsammans med sitt barn. Detupplevdes som jobbigt för föräldrarna. De kände dock att det var viktigt att fullfölja träningen,så de ställde upp på detta arrangemang. Även om detta motstånd fanns, så fullföljde allaträningen.Fråga 16: ”Hur upplevde ni mellantiden med hemläxorna?””Ja, när han gick här på träningen så lyssnade han på musik och så läste jag, men det var baraunder den tiden han gick här”. ”Vi försökte läsa. Jag läste för honom, vi varvade lite så, detförsökte vi. Men det här med att lyssna på musik var inte så populärt ”. ”Nej, det var svårt attfå till det. Hon lyssnade på klassisk musik det gjorde hon”. ”Jag läste för henne. ”Vi satte påbandspelaren på kvällen då och han tyckte väl det själv att det var tråkigt att behöva lyssna pådet.” ”Det som jag tyckte var lite jobbigt var att man ska komma ihåg det hela tiden”. ”Vi varinte så duktiga på att hålla på så länge efteråt. Egentligen skulle vi ju hållit på själva efterträningen. Det är lätt att det försvinner så att inte blev så länge”. ”Annars var det väl ingaproblem vad jag kommer ihåg.”Kommentar: En del av föräldrarna svarade att de hade lite svårt dels med att komma ihåg detoch dels med att barnen inte var så positiva, speciellt inte till att lyssna till klassisk musik. Förvissa gick det väldigt bra, men andra hade ett visst motstånd. En del hade också svårt att efterträningens slut fortsätta att lyssna på musik och läsa för barnen.Fråga 17: ”Förändringar eller kriser under lyssningsperioderna? Vad märkte ni och vadmärkte andra?””Hon blev mycket känsligare.” ” Han var så ledsen under tiden. Minns mest gråt, gråt underhela perioden”. ”Han blev lugnare.” ”Hon blev mer nåbar.” ” Det var jobbigt med konflikter igruppen. Det märktes att han blev oroligare och mer arg och ledsen av detta”. ”Skolan märktetydligt att han blev lugnare.” ”Vaknade upp och lyssnade mer på vad som hände i klassen. Hankändes gladare och mer lätt att nå”. ”Släktingarna tyckte att han blivit lugnare.” ”Under förstaoch andra perioden kändes han väldigt arg, så laddad var han under det att den här lyssningenpågick.” ”Mycket arg.” ”Samtidigt hände det mycket då. Det var mycket ilska.” ”Han blev såutsatt.” ”Några i gruppen kom inte överens.” ”Han var så fruktansvärt trött.” ”Han tyckte inteom det egentligen, men han gick ju ändå.” ”Det blev ju väldigt intensivt. Jag vet att han grätmånga gånger för han tyckte det var så jobbigt”. ”Tror han kände inuti sig att någontingändrades.” ”Han var ju väldigt så där, när man tänker tillbaka, väldigt nere och moloken dendär perioden.”Långtidsuppföljning av Tomatisprojektet, BUP Strömstad 19

”Våra släktingar tyckte att dom märkte att det var positivt, att han hade lättare att sitta stillalänge än vad han hade haft innan. Lärarna märkte också detta”. ”Han blev väldigt känslomässigoch grät och grät. Det var så vi upplevde det”. ”Ja, något sattes igång.” ”Det blev extra jobbigthela dagen och det skulle till så väldigt lite för att han skulle börja gråta. Så ska jag nämna ettord från den här tiden, så är det gråt, för det är det jag kan minnas bäst”. ”Tyckte att han blevlite lugnare i skolan, tror jag. Släktingar tycker att han har lugnat sig”. ”Jag vet inte om det varnågon period han var särskilt känslig eller så. Han var ju lite upp och ner som det var den tiden, jag vet inte”. ”Ja, hon kunde bli arg ibland, men inga riktiga utbrott. Har aldrig varitutagerande så där. Skolan märkte skillnad hos henne. Hon blev tuffare”.Kommentar: Föräldrarna säger att det var en period av mycket känslomässiga svängningar. Därvar ledsnad, där var ilska, där var trötthet. Lyssningsperioden var väldigt intensiv. Något barnvar lite nedstämt och moloket under denna period. Skolan och släktingar märkte att det skeddeförändringar. Skolan tyckte att barnet blev lugnare och även släktingar uttryckte att barnetlugnat sig, enligt vad föräldrarna sade. Något barn blev tuffare under denna period, medannågot barn hade stora känslomässiga svängningar med inslag av ledsenhet. Någon förälderuttryckte att barnet kände inuti sig att någonting förändrades. Något sattes igång underträningsperioden, säger en av föräldrarna.Fråga 18: ”Hur upplevde barnet lyssningsträningen?”Fråga 20: ”Hur tror du barnet ser tillbaka på Tomatisträningen, har det sagt något omdetta i efterhand?”(Dessa två frågor är likartade, varför de är sammanslagna här.)”Tror inte att han ser den här tiden som något negativt.” ”Tyckte om att vara i gruppen. Fickkompisar ”. ”Jag tror inte han tänkt så mycket på .” ”Han tyckte det var rätt bra.” ”Han ansågju att han inte ville vara där – men nu efteråt är han positiv förstod att det var något viktigt.””Jag tror att hon märkte själv att hon blivit lugnare.” ”Han kände kanske det själv, men kundeinte uttrycka det. Han var ju inte så gammal, så han kanske inte reflekterade över det”. ”Hantyckte först det var idiotiskt, men jag tror att han nu fattar själv att det var positivt” ”Hon kan juse sig själv som hon var i skolan innan”. ”Även om det var motigt, så tror jag att det var bra.””Ja, det var jobbigt att åka iväg. Var väldigt trött efter timmarna”. ”Jag vill inte börja med sånmusik.” ”Efter några gånger blev han trött på det, men när vi väl kommit igång, så gick det.Verkade som han gillade det”.Kommentar: Föräldrarna beskriver en rad blandade reaktioner hos barnen underlyssningsträningen. En del barn uttryckte att det var jobbigt att åka dit, men väl där, så trorföräldrarna att de kände att det var någonting som gjorde nytta. Efteråt har en del barn uttrycktatt det var positivt. Några föräldrar uttryckte att barnen kan se sig själva som de var före ochefter träningen och att Tomatisträningen har gjort något bra för dem.Fråga 19: ”Har ert barn fått annan typ av behandling?”Kommentar: En patient har under vissa oroliga perioder medicinerats med Concerta.Ingen har fått någon form av psykoterapi/stödsamtal.Föräldracitat om upplevt resultat (fråga 21 – 28)Fråga 21: ”Tycker barnet själv att det fått hjälp genom Tomatisträningen?””Tomatisen var bra. Lärde mig att koncentrera mig. Får inga utbrott längre. Förut var jag juhelt knäpp”.20 Ulla Staf

Kommentar: En patient uttryckte sig som ovan. För övrigt kunde inte föräldrarna minnas attbarnet sagt något speciellt om att de fått hjälp genom Tomatisträningen.Fråga 22: ”Har barnets förmåga till självuppfattning, att reflektera över sig själv, attförstå sammanhang, att hantera sina impulser förändrats?””Han har fortfarande svårt att behärska och hantera sina känslor.” ” Egentligen är det inte såstor skillnad. Någon slags minnesbrist eller minnessvårighet. Han har svårigheter att dra sig tillminnes hur man löser problem.” ”Tror inte att han reflekterar mycket över detta.” ”Har blivitmer tillgänglig, vaknat upp det har han.” ”Har fått mera energi.” ”Han ser bättre sin egen roll ibråk som uppstår.” ” Något som har förbättrats? Nej, det tycker jag inte. Han är samma, han ärlika impulsiv”. ”Det här med att planera har kanske blivit bättre, men det är väl så att han harlärt sig.”Kommentar: Någon av föräldrarna tycker inte att det har blivit så stor skillnad, medan andraföräldrar uppger att barnen ser sin egen roll på ett annat sätt än tidigare, fått mer energi, blivitmer tillgänglig och liksom vaknat upp. Men någon förälder tycker att barnet fortfarande harsvårt att behärska sig och hantera känslor, är fortfarande lika impulsiv som tidigare.Fråga 23: ”Tycker ni att barnet fått hjälp av Tomatisträningen?””Han har blivit mycket lugnare.” ”En väldig skillnad.” ” Såg ju på kurvorna att dominansenvänt från vänster till höger öra. Rent fysiskt så såg man det ju så”. ”Nått hände ju”. ”Det har juvarit jättebra”. ”Det var under den perioden som mycket lossnade.” ”Det är klart att Tomatisenhar haft en viss verkan”. ”Ja, jag tror att det startade en process.” ”Språket blev ju bättre underden här tiden. Det var som att vända på ett blad, liksom”. ”Han har blivit lugnare. Bådesläktingar har sett att hon blivit annorlunda och mycket mer tillgänglig”. ”Han tränade sitthörande. Fick en bättre uppfattning av ljud och så”. ”Ja, något bättre har det ju.” ” Det varnågot med musiken som påverkade honom, det såg vi ju. Något satte det igång.”Kommentar: Här ger föräldrarna många positiva svar såsom att barnen blivit mycket lugnare,stor skillnad, något lossnade under den här perioden, det startade en process, det var som attvända på ett blad, något startade i och med Tomatisträningen som påverkade barnen positivt.Fråga 24: ”Om ni anser att ert barn mår bättre nu, finns det andra orsaker som kan habidragit till förbättring?"”Tomatisen var viktig för att han skulle kunna tillgodogöra sig de insatser som gjordes frånskolans sida. Ja, åldern har säkert spelat in”. ”Det har gjorts en hel del förändringar iskolmiljön. Fått ny lärare som är mer strukturerad”. ”Får nu gå nu i en mindre klass, vilket harbetydelse.” ”Dels i fråga om koncentrationen, det har med Tomatis att göra, dels att hanhamnade i den lilla klassen med bättre struktur och en mycket bestämd fröken.” ”En liten mersocial mognad har varit bra. Han växte till sig”. ”Jag tror att han blivit mer mottaglig genomTomatisen. Det har gjorts många förändringar i skolmiljön såväl på gott som på ont. Förtillfället relativt bra.”Kommentar: En hel del förändringar har gjorts i skolan som säkert har spelat in. Men fleraföräldrar menar att det var genom Tomatisträningen som barnen började kunna tillgodogöra sigde insatser som gjordes från skolans sida. I och med att de blev mer öppna och tillgängligakunde de ta in instruktioner på ett helt annat sätt än tidigare. Åldern kan givetvis också habidragit till en förbättring.Långtidsuppföljning av Tomatisprojektet, BUP Strömstad 21

Fråga 25: ”Om ni får sätta betyg på Tomatisträningen på en skala 1 – 10, där 10 är bästoch 1 är sämst. Vad sätter ni då?”Patient nr 1 2 3 4 5 6 7 8Betyg 8 8,5 8,5 5 10 6 5,5 5Kommentar: Som framgår av tabellen ovan har samtliga föräldrar skattat på en skala på 1–10på värden som låg mellan 5 och 10, dvs på den övre delen av skalan. Två föräldrapar (särskiltde båda papporna) vill se mer forskning kring Tomatismetoden för att säkrare kunna uttala sig,och har skattat 5 på skalan.Fråga 26: ”Skulle Du låta ett syskon med liknande problem gå igenomTomatisträningen?”Patient nr 1 2 3 4 5 6 7 8Svar Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja JaKommentar: Alla föräldrapar skulle låta ett syskon med liknande problem gå igenomTomatisträningen. De pappor som ville se mer forskning i fråga 25, återupprepar sitt svar härmen svarar ändå ”Ja” på frågan.Fråga 27: ”Vad hade vi kunnat göra för att underlätta för er att genomföraTomatisträningen?””Vi fick byta till en sen tid på dagen. Det var positivt. Hade varit svårt annars.” ”Det var braatt det fanns möjlighet att åka taxi, men vi hade aldrig behov av det.” ” Det hade varit lättareom lyssningen varit efter skolan.” ” Lyssningen i kombination med massage och avslappning,tror jag hade varit väldigt bra. Mer kontakt med Tomatiskonsulterna under träningstiden. Detvar endast föräldrasamtal mellan varje lyssningsperiod. Borde ha varit tätare. Det samma gälleräven efter träningsperioden. Det tog slut så plötsligt”. ”Om vi hade fått veta lite mer omforskningsresultatet, hade det varit bra.” ” Nej, vad skulle ni ha kunnat göra för mig? Det varju han som fick hjälp och det var ju det viktigaste.”Kommentar: Om föräldrarna fick önska, så skulle de ha haft mera föräldrasamtal underlyssningsperioden och även efter det att träningsperioden var avslutad. Även här efterlysesforskningsresultat. Någon förälder uttrycker också önskemål om massage och avslappning isamband med lyssningen. Någon förälder påtalar att det hade varit bättre om lyssningen lågefter skoldagens slut.Fråga 28: ”Fanns det något som ni saknade under träningsperioden?””Vill återigen trycka på att taktil massage och avslappningsträning skulle ha varit bra för de härbarnen. De har ju ofta svårt med beröring också”. ”Efterlyser mer samtal med föräldrarnaunder och även efter träningen. Minns träningen som en väldigt intensiv period och så sa detbara ”puff” och så var det slut. Vi hade önskat ett möte, kanske någon gång i månaden efterlyssningsträningen”.Kommentar: Återigen kommer önskemålen om taktil massage och avslappningsträning isamband med lyssningen. Någon förälder skulle gärna velat haft mer samtal medTomatiskonsulterna. Kanske även ett möte någon gång i månaden efter lyssningsperiodensslut.22 Ulla Staf

Resultat av föräldraintervjuerna – sammanställningPatient nr 1 2 3 4 5 6 7 8Relationer i hemmet 4 4 5 5 5 5 5 4Koncentration i hemmet 4 5 5 5 5 5 5 4Relationer i skolan 3 5 5 5 5 5 5 4Koncentration i skolan 3 4 5 5 5 5 5 3Relationer på fritiden 3 5 5 5 5 5 5 4Koncentration på fritiden 5 5 5 5 5 5 5 4Medelvärde (maxpoäng = 5,0) 3,7 4,7 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 3,8Kommentar: Sex av åtta patienter beskrevs som betydligt bättre inom alla frågeområden. Enpatient var bättre inom fyra områden och oförändrad inom ett område. En patient var betydligtbättre inom ett område, bättre inom två och oförändrad inom tre områden.Patient nr 1 2 3 4 5 6 7 8Göra om Tomatisträningen försyskon med liknande problemJa Ja Ja Ja Ja Ja Ja JaBetyg på Tomatisträningen 8 8,5 8,5 5 10 6 5,5 5Förbättring/försämring i procentenligt frågeformulär, medelvärdeav mammans och pappans svar43% 42% 76% 49% 36% 41% 97% -8%Kommentar: Föräldrarnas betyg på Tomatisträningen varierade mellan 5 och 10. Allaföräldrapar skulle låta ett syskon med liknande problem genomgå Tomatisträning om de fickmöjlighet. Två av papporna önskade se mer forskning men svarade ändå ”Ja”.Resultatet av föräldrarnas sammanvägda svar på frågeformulären visas på sista raden somjämförelse.Föräldrarna kände inte till resultatet av frågeformulären vid intervjutillfället varför det inte kanha påverkat deras svar på intervjufrågorna.Långtidsuppföljning av Tomatisprojektet, BUP Strömstad 23

DiskussionDenna uppföljningsstudie vad gäller barn som har genomfört Tomatisträning saknarkontrollgrupp och är därför av begränsat vetenskapligt värde. Det som är intressant med dennastudie är dock att vi i en långtidsuppföljning efter 3 – 4 år kunnat visa att tidigare uppmättaförbättringar inte bara kvarstår utan har ökat ytterligare. Eftersom vi har använt sammaskattningsformulär som vid flera andra utvärderingar i Sverige, har vi nu också verifierattidigare erhållna resultat genom upprepning. Viktigt att påpeka är dock att även andra insatseroch händelser runt barnen kan ha bidragit till en förändring, till exempel byte av skola, byte avlärare, flytt till annan klass, skilsmässa, barnens ålder mm.Enligt föräldraenkäterna har barnen förbättrats över alla frågeområden med i genomsnitt42 % jämfört med före Tomatisträning. Delområdena uppmärksamhet/koncentration ochbeteende/social förmåga har båda förbättrats 51 % i genomsnitt. Resultaten har hög statistisksignifikans.I djupintervjuer med föräldrarna till åtta av de barn som hade störst problem före Tomatis, hadesex barn inte längre några egentliga problem med relationer och koncentration i hemmet, iskolan eller på fritiden. De andra två barnen hade också förbättrats, men inte lika mycket.Många föräldrar märkte en klar förändring av beteendet hos sitt barn redan underTomatisträningens gång. Han eller hon blev mer öppen, lättare att nå och kommunicera medsamt lyssnade mer till vad föräldrarna sa. Föräldrarna berättade också att de hade hört frånlärarna i skolan att det har blivit en betydlig förändring i hur barnet uppträdde i skolan. Det varinte så många konflikter längre.Föräldrarna är oerhört glada och tacksamma för att situationen hemma, i skolan och på barnensfritid har förbättrats så mycket. De menar att Tomatisträningen har skapat möjligheter för enpositiv utveckling för deras barn.Många föräldrar sa också att det hade förekommit en hel del emotionella reaktioner underträningen. Vissa barn regredierade, andra blev mer aggressiva under en period. Andra blev merkänslosamma och väldigt ledsna och det var mycket gråt periodvis under träningen. Närreaktionerna hade klingat av föreföll barnen mer känslomässigt stabila än innan.Vad gällde genomförandet av träningen, tyckte en del föräldrar att det periodvis var jobbigt attfå barnen att komma till träningen. När barnen väl var där, tyckte de att det var kul att träffa deandra i gruppen (de lyssnade i grupper om tre) och många fick bra kompisar underträningsperioden. För några var det svårt att vara i grupp och därför fick barnen lyssna ensammed en förälder under några av perioderna. Några av föräldrarna uttryckte att det hade varitbättre om träningen hade legat efter skoltid, men sa samtidigt att det hade nog blivit väldigttröttsamt under lyssningsperioden för barnen, då de hade fått långa dagar.Det framkommer av intervjuerna att föräldrarna är klart positiva till den utveckling som derasbarn har genomgått fram till nu. Ingen av de intervjuade föräldrarna har beskrivit att det sketten försämring. Samtliga skulle låta ett syskon med liknande problem genomföraTomatisträning. Två av papporna vill se mer forskning, men svarar ändå ”Ja” på frågan omeventuell träning för ett syskon.24 Ulla Staf

Endast ett av barnen har nu elevassistent i skolan jämfört med 11 barn före Tomatis. Många avbarnen går nu på högstadiet och några även på gymnasiet och på dessa stadier är det inte såvanligt med elevassistenter. Vid uppföljningsstudien var det dock endast ett fåtal som hadenågon form av extra pedagogiska insatser.Barnens minskade problem enligt både skattningsformulär och uppgifter från föräldrarna underintervjuerna skulle kunna tolkas som en naturlig positiv utveckling och inte som ett resultat avTomatisträningen. I avsaknad av en kontrollgrupp kan vi inte utesluta det. Mot detta talar dockden kunskap vi har idag om barn med symptom motsvarande ADHD. Länge trodde man attdessa problem ”växer bort” men nu vet man att så sällan är fallet (Kadesjö, 1998). Vårt egetmångåriga arbete inom barn och ungdomspsykiatrin bekräftar detta: Att barnens problemskulle minska och till och med försvinna helt ”av sig självt” när de kommer upp i tonåren, ärinte sannolikt.Vårt sökande efter bättre och mer effektiva behandlingsmetoder för att hjälpa utsatta barn ochungdomar får inte upphöra i och med att Tomatismetoden förefaller att ge goda och beståenderesultat enligt denna långtidsuppföljning. Det återstår att visa Tomatismetodens effektivitet ijämförelse med traditionella behandlingar som till exempel medicinering med Concerta ochpedagogiska insatser. De olika insatsernas resultat i form av minskade problem för barnen ochfamiljerna, resultatens varaktighet, eventuella biverkningar, den totala kostnaden för insatsensamt kostnadsbesparingen för samhället tack vare insatsen, bör då genomlysas.Anledningen till att vi startade ett Tomatisprojekt vid BUP i Strömstad, var att finna bättrebehandlingsmetoder än de som traditionellt erbjuds för barn med uppmärksamhets- ochkoncentrationsproblem samt problem med beteende och social förmåga (motsvarandediagnosen ADHD med olika former av beteendestörningar). Vi anser nu att vi kanrekommendera Tomatisträning för dessa barn.Långtidsuppföljning av Tomatisprojektet, BUP Strömstad 25

Referenserdu Plessis, W. F., & van Jaarsveld, P. E. (1988): “Audio-psycho-phonology: A comparativeoutcome study on anxious primary school pupils.” S.-Afr. Tydskr. Sielk, 1988; 18 (4). 5Gilmore, Tim (1999): ”The efficacy of the Tomatis Method for children with learning andcommunication disorders”. International Journal of Listening, Volume 1999, 12 – 23.Kadesjö, B (1998, reviderad 2004): “Barn och Ungdomar med ADHD”, folder från RBU.Kaunzner, UA & Gianni, F (1997): ”The Audio Lingua Project: Improvement of auditorycomprehension and oral expression of a foreign language.” University of Bologna, 1997.Leeds, J: ”Therapeutic Music and Sound in Health Care, Part 2: The Tomatis Method –Frequency Medicine for the 21st Century.” American Journal of Acupuncture 1997; 25 (4):299-305.Olkiewicz, E. & Westin, M. (2001). ”The Tomatis Method in Sweden: An Evaluation of aSound Stimulation Training Program.” Presented at the Tomatis International Convention inParis 2001.Olkiewicz, E (2003): ”Utvärdering av Tomatismetoden för 119 personer”.Segnestam, Y (2004): ”Metodutveckling av hjälpmedel för lyssningsträning för språkstördabarn – En utvärdering av lyssningsträning enligt Tomatismetoden”, Specialpedagogiskainstitutet, resursenheten tal och språk. Mastersuppsats vid Stockholms Universitet.Sammanfattande artikel publicerad i Tal & Språk nr 2/2005.Sjöstedt, K (2004): ”Utvärdering av lyssningsträning enligt Tomatis för sex språkstörda barn iHammars skola, Kristianstad”. Hjälpmedelsinstitutet.Staf, U., Åhlin, M., & Johannesson, I. (2003). “Tomatismetoden och dess integrering itraditionell barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet”. Barn- och ungdomspsykiatriskaöppenvårdsmottagningen i Strömstad.Thompson, B. M., & Andrews, S. R. (2000). “An Historical Commentary on the PhysiologicalEffects of Music: Tomatis, Mozart and Neuropsychology. Integrative Physiological andBehavioral Science.” Official Journal of the Pavlovian Society. July-September 2000, vol 35,nr 3, 174-188.Thompson, B. M., & Andrews, S. R.(1999). “The Emerging Field of Sound Training.Technologies and Methods for Impacting Human Development through Sound Stimulation.”IEEE Engineering in Medicine and Biology, March/April 1999; 89-96.Trumps, M: “Tomatis Method: Integrator of Rehabilitation in a Traumatic Brain Injury CaseStudy.” International Journal of Tomatis Method Research, Vol 1 2004: 23-29.5 Med Audio-psycho-phonology avses träning enligt Tomatismetoden.26 Ulla Staf

Bilaga 1: SkattningsformulärSvara på frågorna genom att sätta kryss i rutorna. Fyll i blanketten själv utan att konferera mednågon annan – annars blir bedömningen missvisande! Hoppa över frågor du inte kan svara på.UppmärksamhetUpplever du att ditt barn harsvårt att koncentrera sig?Inte alls0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10I högsta gradBlir ditt barn lätt distraherat? Inte alls I högsta gradÄr ditt barn överkänsligt för vissaljud?Måste du ofta upprepa frågor tillditt barn?Förväxlar ditt barn ord som låterungefär lika?Har ditt barn svårt att följamuntliga instruktioner?Inte allsInte allsInte allsInte allsI högsta gradI högsta gradI högsta gradI högsta gradMotorik0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10Har ditt barn dålig hållning? Inte alls I högsta gradVerkar ditt barn klumpigt ochdåligt koordinerat i sina rörelser?Inte alls I högsta gradHar ditt barn dålig rytmkänsla?Inte alls I högsta gradÄr ditt barns handstil dålig? Inte alls I högsta gradHar ditt barn svårt att organiseraoch strukturera sin lek eller sittskolarbete?Inte allsI högsta gradHar ditt barn svårt att skiljamellan höger och vänster?Inte alls I högsta gradAnvänder ditt barn omväxlandehöger och vänster hand församma sak?Har ditt barn svårt för gymnastikoch sport?Inte allsInte allsI högsta gradI högsta gradLångtidsuppföljning av Tomatisprojektet, BUP Strömstad 27

Uttrycksfullhet0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10Är ditt barns röst entonig? Inte alls I högsta gradHar ditt barn svårt attkontrollera röststyrkan så attljudet antingen blir för lågt ellerför högt?Inte allsI högsta gradSöker ditt barn ofta efter ord? Inte alls I högsta gradHar ditt barn ett dåligt ordförrådför sin ålder?Är ditt barns meningsbyggnadbristfällig?Använder ditt barn sammauttryck om och om igen?Inte allsInte allsInte allsI högsta gradI högsta gradI högsta gradSjunger ditt barn falskt? Inte alls I högsta gradHänder det att ditt barnförväxlar olika bokstäver?Har ditt barn svårt att förstå vaddet läser?Har ditt barn svårt för att läsahögt?Inte allsInte allsInte allsI högsta gradI högsta gradI högsta gradStavar ditt barn dåligt? Inte alls I högsta gradEnerginivå0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10Har ditt barn svårt att kommaupp ur sängen på morgonen?Blir ditt barn mycket trött islutet av dagen?Brukar ditt barn skjuta uppsaker som måste göras?Inte allsInte allsInte allsI högsta gradI högsta gradI högsta gradÄr ditt barn hyperaktivt? Inte alls I högsta gradKänner sig ditt barn deprimeratbland?Inte allsI högsta grad28 Ulla Staf

Beteende och social anpassningsförmågaBlir ditt barn lätt otåligt ochfrustrerat?Har ditt barn dåligtsjälvförtroende?Har ditt barn dåligsjälvuppfattning?Inte allsInte allsInte alls0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10I högsta gradI högsta gradI högsta gradÄr ditt barn blygt? Inte alls I högsta gradÄr ditt barn ängsligt och oroligt? Inte alls I högsta gradHar ditt barn svårt att skapakontakter och skaffa nyavänner?Har ditt barn för vana att dra sigundan och undvika andra?Inte allsInte allsI högsta gradI högsta gradÄr ditt barn lättirriterat? Inte alls I högsta gradÄr ditt barn socialt omoget försin ålder?Saknar ditt barn motivation ochintresse för dagis / skolarbetet?Har ditt barn en negativinställning till dagis / skolan?Inte allsInte allsInte allsI högsta gradI högsta gradI högsta grad© Tomatis Nordiska ABFår kopieras och användas inom barn- och ungdomspsykiatrin iSverige för att underlätta utvärdering och jämförelser mellan olikabehandlings- och träningsmetoder.Kontakta info@tomatis.se för kostnadsfri pdf-fil.Långtidsuppföljning av Tomatisprojektet, BUP Strömstad 29

Bilaga 2: Intervjufrågor till de utvalda föräldraparenHemmetFråga 1.Fråga 2.Fråga 3.Fråga 4.Fråga 5.Hur ser situationen ut nu jämfört med före träningen?Hur är kontakten mellan er och ert barn och kontakten med barnets syskon? Föreoch efter träningen?Hur är matsituationen nu jämfört med före träningen?Hur fungerar sömnen nu jämfört med före träningen? Hur kommer barnet till ro?Hur mår barnet nu psykiskt jämfört med före träningen? Humör, konflikter etc.?SkolanFråga 6.Fråga 7.Fråga 8.Fråga 9.Hur ser skolsituationen ut nu jämfört med före träningen?Har barnet assistent och i så fall hur många timmar per vecka? Jämfört med företräningen?Vad säger lärarna om barnets inlärningsförmåga jämfört med före träningen?Koncentration, uppmärksamhet, kontaktförmåga e t c?Har vissa ämnen förbättrats jämfört med före träningen?Fråga 10. Har barnets relation till klasskamraterna ändrats jämfört med före träningen?Konflikter?FritidenFråga 11. Hur ser barnets fritid ut nu jämfört med före träningen?Fråga 12. Förhållandet till kamrater? Nu och före träningen.Fråga 13. Fritidsaktiviteter nu och jämfört med före träningen?Fråga 14. Intressen nu och före träningen? Läser barnet böcker, lyssnar på musik m. m.Genomförande av träningenFråga 15. Hur upplevde ni som föräldrar lyssningsperioden?Fråga 16. Hur upplevde ni mellantiden med hemläxorna?Fråga 17. Förändringar och/eller kriser under lyssningsperioderna? Vad märkte ni och vadmärkte andra?Fråga 18. Hur upplevde barnet lyssningsträningen?Fråga 19. Har ditt barn fått någon annan form av behandling/stöd efter Tomatisträningen och iså fall vad?30 Ulla Staf

Fråga 20. Hur tror du barnet ser tillbaka på Tomatisträningen? Har de sagt något om den iefterhand?Upplevt resultatFråga 21. Tycker barnet själv att de fått hjälp genom Tomatisträningen?Fråga 22. Har barnets förmåga till självuppfattning, att reflektera över sig själv, att förståsammanhang och hantera sina impulser förändrats? Har barnet ”vaknat upp”? Ärförmågan att planera och förstå orsak och verkan bättre? Hur är barnetsminnesfunktion, långtids- och korttidsminne? Har barnets energinivå förändratsjämfört med före träningen?Fråga 23. Tycker ni att barnet har fått hjälp av Tomatisträningen?Fråga 24. Om ni anser att ert barn mår bättre nu, finns det andra orsaker som kan ha bidragittill förbättringen?Fråga 25. Om ni får sätta betyg på Tomatisträningen på en skala från 1 till 10, där 10 är bästoch 1 är sämst, vad sätter ni då?Fråga 26. Skulle ni låta ett annat av era barn genomgå en Tomatisträning om det hadeliknande svårigheter?Fråga 27. Vad hade vi kunnat göra för att underlätta för er att genomföra Tomatisträningen?Fråga 28. Fanns det något som ni saknade under träningsperioden?Långtidsuppföljning av Tomatisprojektet, BUP Strömstad 31

Västra Götalandsregionens 32 Tryckeri, Vänersborg 2007Ulla Staf