vad händer med våra farleder - Atlantica

Hur viktiga är de utmärkta farledernaför de kustboende och fritidsbåtsägarnaegentligen? Många av de båtar somkörs längre sträckor är nu utrustade medgps och plotters, en del har också radar.Behövs då verkligen utmärkningen?Svaret är ett klart ja. Först och främst föratt många båtar saknar digitala hjälpmedel.Dessutom för att ingen kan lita på att deelektriska apparaterna alltid fungerar ochatt man alltid måste vara beredd att finnasin väg på det traditionella sättet. Vidaredärför att leden erbjuder ett enkelt ochhelt säkert sätt att ta sig fram, man behöverinte tveka om grundens exakta positionnär pricken står på sin plats. Och nattetidger lysbojar och fyrljus säkra kurser.Båtföraren kan planera sin färd i förvägmed sjökortet i hand och sen under färdkoncentrera sig på att sköta sin båt ochhålla uppsikt efter andra sjöfarande.Sen är det en annan sak att man, somDorje Hellgren påpekade i nr 2 – 2004,alltid i första hand ska lämna plats åt handelsfartygenoch inte tro att man ängsligtmåste hålla sig på den orienteringslinjesom visar var farleden går.Nu frågar många sig om de utmärktafarlederna kommer att finnas kvar eller omvi kan se fram mot en tid när fyrarna släcksned och utprickningen försvinner? Vi togkontakt med Sjöfartsverket (sjˆv) ochställde frågorna till Ulf Dyberg som ärchef för farledsavdelningen och KjellJacobsson som ansvarar för drift- ochunderhållsenheten.Sjöfartsverket är en central förvaltningsmyndighetsom har ett sektorsansvar försjöfarten och arbetar som statligt affärsverk.Enligt sina instruktioner ska man arbetamed huvudsaklig inriktning på handelssjöfarten,men också ta hänsyn till fritidsbåtarnas,fiskets och marinens intressen.Som nyckelord för arbetet står: Framkomlighet,säkerhet, miljö.Arbetet finansieras främst genom avgifteroch där är farledsavgiften den viktigasteposten. Avgifterna betalas av handelsfartygenoch är baserade på fartygens storlek,last och utsläpp av luftföroreningar.I dagens Europa konkurrerar sjöfarten omfrakterna med andra transportslag ochsvenska hamnar konkurrerar med andrahamnar om trafiken. Farledsavgiften måstedärför vara rimlig så att vår sjöfart och vårahamnar kan hävda sig i den konkurrensen.Samtidigt måste resurserna räcka till att underhållaoch utveckla de egna farlederna.Arbetet med de allmänna farlederna är enav sjˆv huvuduppgifter och det kräver attman fortlöpande anpassar sig till ändradetrafikflöden, nautiska behov och dentekniska utvecklingen. Till sjöfartenstjänst finns fyrar, lysbojar, prickar, radarfyraroch referensstationer för satellitnavigering(dgps). Ledunderhållet sköts av verketspersonal från helikopter, arbetsfartygoch lotsbåtar.sjˆv äger drygt 1 100 fyrar, varavhälften drivs av förnyelsebar energi somtill exempel vind.De allmänna farlederna finns uppräknadei bilagor till sjˆv kungörelse 1988:5 ochdär framgår vem som svarar för underhållet.Det kan nämligen också vara en kommuneller en industri, antingen ensam eller tillsammansmed verket. Så, till exempel,underhålls led nr 431 Norrköping-Oxelösundav Norrköpings kommun och sjˆv,medan nr 445 Järnverket-Gustav Dalénsköts av sjˆv och ssab.Den blå motorvägen. I november 2004invigdes de nya farlederna in till Göteborgshamn. Bakom det poetiska namnet döljer sigett fyraårigt undervattensbygge som utförtsi samverkan mellan sjˆv och Göteborgshamn. Man har muddrat upp elva miljonerkubikmeter lera, sprängt en halv miljonkubikmeter berg och breddat, fördjupatoch rätat ut farlederna. Sveriges viktigastehamn har därmed graderats upp till högstainternationella standard.Vid Värmdö-Garpen utanför Stockholmpågår arbetet med att skapa två farleder såatt fartygen inte tvingas vänta på passage.Det är en sydlig led som nu fördjupas till niometer och när arbetet är klart anvisas ingåendetrafik den norra leden och utgåendeden nya, sydliga.Förslag till en förbättrad insegling tillMalmö oljehamn har tagits fram tillsammansmed Copenhagen-Malmö Port. Avsiktenär att rännan ska kunna användas av fartygmed en bredd av upp till 45 meter.Tillsammans med Gävle Hamn abstuderas möjligheterna att förbättra inseglingenvia Holmuddsrännan så attstörre fartyg ska kunna tas emot.Som grund för sina farledsförbättringarhar sjˆv inventerat kust- och inomskärsfarledernaoch gjort en sammanställningav de farleder som har riksintresse. Dettamaterial blir grunden för de långsiktigainvesteringsbesluten.En ny led norr om Sandhamn förbiHorsten planeras i tillägg till den nuvarandeSandhamnsleden och ska ge en djupare ochrakare insegling.Detta är de största projekten inom farledsplaneringenoch ger en god bild av vadarbetet går ut på.För oss fritidsbåtsägare ger inte de nyaprojekten några direkta fördelar, men närfarledernas kapacitet ökas blir det dock meraplats även för fritidsbåtarna. De befintligalederna kommer även i fortsättningen attunderhållas väl. På ett stort antal fyrar harunderhållsarbeten utförts, många har byggtsom till ett års serviceintervall och efter besiktningsanmärkningarhar ett stort antal fåttförbättrad fyrljusfunktion. Lysbojar försesmed nya diodlampor och batteriförrådenbyggs om till följd av mindre energibehov.Listan på underhållsprojekt är lång och uppdateraslöpande.Den bistra sanningen är att de gamlafyr- och lotsplatserna inte längre behövs.Därmed försvinner folket från ett antalställen som sen långa tider varit bemannade.sjˆv behöver inte längre ha personal påde gamla välkända ställena, ett tydligtexempel är Vinga. Det är heller inte rimligtatt avgifter från handelssjöfarten ska bärakostnaderna för att på ett värdigt sätt underhållakulturminnen. Ett exempel påvad underhållet kan kosta är Häradskär,vars fyr måste målas om vart tionde år.Senast kostade detta två miljoner. Somjämförelse kan nämnas att den gamla fyrenskulle kunna ersättas med en Wibe-mastsom skulle kräva mycket mindre underhåll.En sådan mast skulle bara kosta 350 000kronor.Kulturminnena måste tas om handoch vårdas. Det kan dock inte gälla allautan det urval som anses mest värdefulla.Det är mycket positivt att så mångamänniskor intresserar sig och engagerarsig för bevarande och dokumentation.~ tom roeck hansen

Tur i oturenaJuli 2005, mitt i semestern, man ochhustru var i sakta mak på väg över Gullmareni sällskap med vänner i en annanbåt. När man befann sig mellan Bokenäsetoch Lysekil, hördes en oerhörd smäll ochmotorlarmet satte i gång. När de öppnadeluckorna till maskinrummet på sin NimbusBallista visade det sig att ena motorn varsvårt skadad. En motordel hade gått sönderoch kastats i väg med våldsam kraft så attden orsakat sekundära skador.Den andra motorn föreföll oskadadmen larmet är konstruerat så att det signalerarså fort endera motorn är skadad ochdet kunde inte stängas av. Lyckligtvis hadede inte hunnit långt från hemmahamnen,Fiskebäckskil, så det självklara beslutet blevatt återvända dit och dra i gång kontakternamed försäkringsbolaget och reparatörerna.Vid ankomsten till Lyckans slip i Fiskebäckskil,strax intill hemmabryggan, ringdemannen till Atlantica och fick beskedet attden jourhavande skaderegleraren skulleringa upp inom kort.Nu blev det tid att fundera över vadsom egentligen hade hänt och, inteminst, över vad det skulle kosta och hurmycket som försäkringen skulle täcka.Skulle den här olyckan betyda att helabåtsemestern gick förlorad?Vid lunchtid fick skaderegleraren kontaktmed båtägarna. På telefon kunde haninte yttra sig om hur kostnaderna skullefördelas. För den saken krävdes att manhade tillgång till försäkringen och kundese vilken typ av försäkring det var.Skadan hade inträffat på förmiddagenoch redan tidigt på eftermiddagen komAtlanticas man till varvet. Han konstateradeatt det handlade om en Exklusivförsäkringoch att skadan skulle ersättasav bolaget enligt gällande villkor med avdragför självrisk och egenandelar på detmaterial som måste ersättas med nytt.Båten lyftes upp ett par dagar senarei närvaro av båtens ägare. Det visade sigvara en vevstake som gått av och i sin turslagit sönder fästet för kilremmen. Kolvenvar också skadad. Varvet tog kontakt medskadeavdelningen och fick klartecken förersättningsnivåerna. Arbetet var omfattandemen varvet hade den kompetens somkrävdes och satsade på att få i gång båten såsnabbt som möjligt. Det var naturligtvis enfördel att båten brukade vinterförvaras ochservas just på detta varv. Inom två veckorvar jobbet klart och båten sjöklar igen.Båten var vid skadetillfället elva årgammal. Det betydde att åldersavdragetblev tämligen stort. I slutändan fick alltsåbåtägaren själv stå för 38 000 kronor aven totalkostnad på drygt 110 000 kronor.Ägarparet hade ökat försäkringsskyddettill Exklusiv alldeles innan båten skullebli elva år. Och det var tur! Att haverietinträffade var förstås otur. Och att kostnadenpå grund av åldersavdraget ändåblev 38 000 var ju kännbart. Men utanförsäkringen skulle den blivit 110 000.Båten blev färdig på två veckor, mendå det regnade kraftigt kunde den ledigatiden användas till att bygga färdigt bastunpå landsstället.»Professionell och väldigt snabb« ärslutbetyget för Atlanticamannens handläggningav skadan.~ tom roeck hansenfoto NimbusSå fungerar Exklusiv-försäkringenGrundprincipen för försäkring är att manska få ersättning för det värde de förstörda/förlorade delarna hade innan skadan. Gällerdet en hel båt görs en värdering för att fastställamarknadsvärdet, om det gäller delarav en båt så finns det en schablontabell somanger hur många procent av nyvärdetsom delen ifråga värderas till. Handlardet om reservdelar, som i fallet ovan, ärdet maximala avdraget 50%, arbetskostnadersätts dock fullt ut.Tilläggsförsäkringen Allrisk Exklusiv(heter numera bara Exklusiv) kan tecknasför segel- och inombordsmotorbåtar värdaminst 250 000 kronor och som inte är äldreän 10 år vid tecknandet.Så länge båten har samma ägare fårman ha kvar detta utökade skydd sombland annat täcker maskinskada.I det fall som relateras ovan hade båtägarentecknat Exklusiv-försäkringen 2003när båten var tio år. Fram till skadetillfälletinnebar det en tilläggskostnad på cirka3 900 kronor. Tack vare den insatsenbetalade försäkringen drygt 70 000 kronorav vad skadan kostade.

Sett & SynatFint halsband•Detta fina halsband från Fyrverketär en riktig miniatyr av klassisktflaggspel och en fröjd för ögat. Dunår Fyrverket på tel. 08-571 500 34.Passa annars på att fynda dessahalsband som brukar finnas med påbåtmässorna.Havsskärgård CD•I »Havsskärgård - Visorna« harmusikproducenten och frilansjournalistenHenrik Björlin samlat ettspännande urval av skärgårdslåtarfrån våra främsta svenska artister.I den medföljande boken, vackert inramadav Jeppe Wikströms klassiskafotografier från boken Havsskärgård,får vi ta del av tankar och minnenkring musiken, skären, båtarna ochallt annat som hör skärgården till.Beställ den från info@somusic.seFör en riskfri gipp• »Preventerkick« är en dubbelverkandehydraulisk stötdämpare medsteglös inställning av både kompressionoch returdämpning. Gippen blirodramatisk och sker med kontroll,oavsett om den är med avsikt ellerofrivillig. Denna uppfinning påverkarinte på något sätt bommens rörelseri sidled. Hela poängen är att ju merkraft (vind) som bommen utsätts för,desto mer jobbar hydrauliken.För mer info gå in på www.navsafe.seMyggfritt• Ett kombinerat lucköverdrag/myggnät till varma sommarnätter.Lätt att passa in på luckan medstrech utmed kanterna. Finns förluckor med måtten 50x50, 58x58 och70x70 cm. Du hittar dessa hos ledandemarintillbehörsbutiker.Häng ut akterstaget•För att lösa det ständigt återkommandeproblemet med akterlik somfastnar i akterstaget så har Benn’stagit fram en akterstagslatta somhåller ut akterstaget från akterliket.Finns i två modeller, upp till 30 fotsamt en för 31-37 fot.Solskyddför sittbrunnen•Skolskyddet är frihängande föratt möjliggöra bästa placering.Snabb montering och tar minimalplats hopfällt. Finns hos ledandemarintillbehörsbutiker.Sätt fast borsten•Med detta smarta clip sitter båtshaken,borsten med mera fast i grabbräcketeller pulpiten utan att ge försvagningarsom vid andra monteringar. Passar ø 25mm. Dessa clips hittar du i välsorterademarinbutiker.

foto martin åberg, larmtjänstSverigetoppar stöldliganBåt- och motorstölderna fortsätter att kosta stora pengarför försäkringsbolagen och belastar därmed kunderna iform av höga försäkringspremier.aDet som pågår är en ständig kamp mellanbåtägare och tjuvar. Allt eftersom ägarnaförbättrar sitt skydd tar tjuvarna till nyagrepp och alltmer avancerade metoder.Låst-Båt-utrustningen med godkändkätting, låsbygel och lås har stoppatmånga stöldförsök och stoppar fortfarandemindre professionella tjuvar ochögonblicksförbrytare.Tjuvarna har kontrat genom att försesig med kraftfulla verktyg och svetsutrustningoch kan på det viset kapa kättingenoch komma åt båten. Elektroniska startspärrarförhindrar att motorerna kan startasoch har visat sig effektiva, särskilt förinombordsmotorer. När det gäller utombordsmotorerkan spärren inte hindra atten motor lyfts av och förs bort. Däremotkan den göra det omöjligt att starta den.Haken är bara att försöket att starta deninte görs förrän motorn är bortforslad. Dåkommer den knappast tillbaka till sin ägare.Sverige har flest båtstölder i Europa. Härstals 3 500 båtar under förra året. Motsvarandesiffror var för Norden totalt 9 000,England 2 200, övriga Europa under 1 000.Vad beror det på? Martin Åberg, som ärutredare på Larmtjänst, är övertygad omatt en huvudorsak är att det saknas ett obligatorisktregister för fritidsbåtar.Båtarna kan inte identifieras ochdärför heller inte spåras. Kusterna ärlånga, skärgårdarna djupa och övervakningensvår. Risken att åka fast är tyvärrinte tillräckligt stor.De flesta båtar som plundrats på sinautombordsmotorer påträffas med akternuppdragen på en fastlandsstrand med vägförbindelse.Mest stöldbegärliga är fyrtakts utombordsmotoreroch planande båtar.

foto stefan spendrup, larmtjänstMartin Åberg är utredare på Larmtjänst.Märk, märk,märk!»Märk båt, motor och utrustning«, sägerMartin Åberg. Ta en tuschpenna ochmärk på så många ställen du kan finnapå. Märk inne under motorkåpan, märkutrustning, märk jollar och kanoter. Görså att det går att spåra dig som ägare.Tjuven försöker kanske avlägsna märkningen,men sitter den på tillräckligtmånga ställen är chansen stor att han skamissa något. Och ett enda märke räcker!Du kan använda båtens skrovnummer,ditt eget personnummer eller annat valfritt.Helst ska numret vara åttaställigt. Fördelenmed skrovnumret är att polisen då kan tahjälp av båtens säljare eller importagent föratt spåra ägarens namn. Tyvärr samlas detbåde båtar, motorer och båtgrejor, sominte går att spåra i polisens lager. Om ingenägare återfinns går de till försäljning ochintäkterna tillfaller statskassan.Anmälan ska göras till polisen och försäkringsbolaget.Ju fler data du kan ge idin anmälan, desto bättre. Skrov- ochmotornummer, färg, synlig utrustning,eventuella skador och speciella kännetecken.Allt underlättar. Observera att motor medaxel har ett nummer på motorn och ettannat på backslaget. Motor med drev harett nummer på motorn och andra nummerpå sköld och drev.När polisen tagit emot din anmälan gårdet ut en efterlysning. Larmtjänst får sininformation från försäkringsbolaget ochom värdet är högre än 150 000 kronor gårlarm ut från Larmtjänst, både nationelltoch internationellt.Larmtjänst för också ett register överstulna båtar och motorer som är förseddamed id och värda över 10 000 kronor. Detregistret är tillgängligt för polisen ochKustbevakningen och den som är spekulantpå en båt eller motor kan alltid ringaLarmtjänst för en kontroll att den intefinns i stöldregistret.Om du får syn på din stulna båt ellermotor har du rätt att återta det stulna,men bara vid färsk gärning, det vill sägainom 24 timmar. Bäst är ändå att kontaktapolisen, medan du bevakar båten så attden inte försvinner på nytt.Har du blivit bestulen kan du självbevaka båtannonserna och de vanliga digitalasäljkanalerna. Ofta dyker det stulnaupp där. Och då kan du sätta polisen påspåret. Poliser får dock inte spela köpareför att locka tjuven att avslöja sig. Det fårdäremot Larmtjänst.Gör det svårt för tjuven– det tjänar du på!En stöld är ett intrång i privatlivet.Det är obehagligt, tar tid och kraftoch leder ofta till att man förlorarpengar. Det gäller att utnyttja atttjuvarna sällan tar det som är välskyddat och svårt att sälja. Och detfinns många åtgärder som mansjälv kan vidta för att minskastöldrisken.checklistaHär har du en uppräkning:Låsning•Lås fast båten med godkänd klass 3-låsutrustning•Lås fast båten på trailern med godkändklass 3-låsutrustningSätt motorlås på alla utombordsmotorer•Installera Duolock drevlås påinnumotorns drev under vinterförvaring.•Förvara utrustning och tillbehör i särskiltlåst utrymmeElektronisk startspärr•Installera Nautilock eller annan godkändstartspärr som förhindrar start avmotorn. Finns för både inom- ochutombordsmotor.Aktiva söksystem•Montera söksystem på båten så att denkan spåras vid stöld. Se www.atlantica.seför att se vilka system vi godkänner.Märkning•Märk med utrustning lånad från polisen,micropunkter eller helt enkelt med märkpennaeller genom att rista in ett nummer.Gör det dolt och på många ställen.Märkning med micropunkter– nytt vapenSecurmark är en ny typ av stöldmärkningför utombordsmotorer.Systemet bygger på att man sprutartusentals små mikropunkter på motorn.De är oerhört många, mycket små ochomöjliga att upptäcka annat än underuv-ljus. Och det räcker med en enda föratt identifiera motorn!Märkningen utförs av utbildad personalhos återförsäljare av båtar och motoreroch på verkstäder. Samtidigt registrerasalla data om båt, motor och ägare ien internationell databas. Och tydligavarningsdekaler gör det klart för denpresumtive tjuven att motorn är märkt.Polis, Tull och Kustbevakning kommeralla att ha utrustning för att kunna läsaav mikropunkterna.Atlantica stöder ett antal fungerandesystem för stöldskydd och ger också ettinstallationsbidrag på 500 kronor tillden som låter Securmärka sin motor.Läs mer om hur det fungerar påwww.atlantica.se, säkerhet & stöldskydd!Atlantica är med och bidrar till förbättratstöldskydd genom reduktion av självriskoch/eller bidrag till installation. Läs mer omdet i Atlanticas Säkerhetsguide, sid 24-25.Var noga med att spara alla inköpshandlingarså att du kan styrka ditt ägande.Särskilt viktigt är att du kan uppge skrovochtillverkningsnumren. Förvara aldriginköpshandlingarna ombord så att deförsvinner med båten.Exempel på märkning

illustration Johnny GR Ahlborg6Örö i Misterhults skärgård, en av många svenska ö-pärlorKåseriEn nesofils* )berättelseOm en ö-konferens, ö-definitioner och ö-Sverige*Nesofil = Person som älskar öar

»Man tänker kanske inte på Sverige som en ö-nation,men faktum är att Sverige har väldigt många öar«.aSå inleder jag mitt föredrag om Sverigesöar under den åttonde internationellaö-konferensen; platsen är den märkligaön Kinmen, även kallad Quemoy, tillhörandeTaiwan men strategiskt belägenväldigt nära det stora Fastlands-Kina, sånära att det går att skjuta med artilleri övervattnet. Och sköts gjordes det också,rejält och under många år, till ganska nyligen:varje måndag, onsdag och fredagbombarderades ön från fastlandet, medanman istället gav eld från Kinmen tisdagar,torsdagar och lördagar (söndagar hadesoldaterna ledigt). Men kanonerna haralltså tystnat och myndigheterna påKinmen gläder sig åt att ö-konferensenförlagts hit. De hoppas på turister, nu närmilitären rustar ner.»Exakt hur många öar Sverige har berorförstås på hur man räknar«, fortsätter jag,och berättar att Statistiska Centralbyrånhittade 221 800 stycken år 2001. De användebästa tillgängliga kartor och tog medvarje kringflutet landstycke, med eller utanbro, de minsta bara omkring fem gångerfem meter. Om man räknar på det sättetverkar Sverige vara nummer två i världen;bara Kanada har fler.Om man istället utgår från eu:s hårdakrav på en riktig ö - som att den måsteligga minst en kilometer från fastlandet,vara minst en kvadratkilometer och haminst 50 helårsboende - ja, i så fall harSverige endast 25 öar. Att räkna öar ärinte så lätt som det kan verka.Samtidigt med mitt föredrag pågår andraföreläsningar och seminarier, och såhåller det på, dag efter dag, under dennaö-konferens: massor med ö-fakta ochö-synpunkter presenteras. Utbudet ärhögst varierat. Allmänna ö-ämnen - sombroars effekt på öar - diskuteras, ofta medexempel från enskilda öar eller ögrupper.Här kan man få reda på hur globaliseringenpåverkar Palau, hur växthuseffekten slåri Karibien och hur sjuk- och hälsovårdenorganiseras på Skottlands mest isoleradeöar. Kinmen är dessutom, just då, rättplats för den som är intresserad av sophanteringenpå Tortola i Jungfruöarna,turismsatsningen i Luleå skärgård ellerkondomanvändningen i Kiribati. Ochvar kan man, för att ta ytterligare någraexempel, bättre bilda sig en uppfattningom utvecklingen på Lackadiverna, Andamanernaeller Seychellerna? Få redapå mer om skogen på Hainan, sockretpå Kuba eller boskapsskötseln på Kisar isydvästra Moluckerna? För min del ser jagmed spänning fram emot att höra professorVijoy Sahay vid universitetet i Allahabadredogöra för hur det kan komma sig attden obebodda ön Tillanchong i Nikobarernahar en egen dialekt.Jag berättar vidare om hur jag själv räknatSveriges öar och kommit fram till att deträtta antalet är 401, och då menar jag öarutan fast landförbindelse (öar med broar äringa riktiga öar) och med fast befolkning(helårsboende). Dessutom har 815 »övergivna«öar (utan fast landförbindelse) haftfast befolkning någon gång efter år 1900.Om dessa sammanlagt 1216 svenska öarhåller jag på att skriva en bok, säger jag,och så avslutar jag med några kartor, tabelleroch diabilder. Jag visar exotiska Åstol(0,15 kvadratkilometer Bohusklippa med251 invånare i vita trähus), nyligen övergivnaNidingen (Fastighetsverket chockhöjdehyran när de insåg att de sista öbornahade havsutsikt) och Misterhults pärlaÖrö (finns det något vackrare än Örö omvåren?); jag visar minimala Godnatt, intemycket större Dämman och den mäktigaö-staden Visby; därefter Oaxen, Utö ochHuvudskär; Nämdö, Arholma och Vässarön;Trysunda, Hindersön och Brommö.Av Sveriges 401 helårsbebodda öar har 64bara en enda invånare och några av dessaensamboende öbor presenterar jag också påbild: Folke Sjöblom på Hallonstenarna (somvalde att inte koppla in sig när ön äntligenfick elektricitet) och Kerstin på Sundskär (somoväntat dör ungefär då, hemma i Sverige,vilket innebär att Sundskär kommer attAnders Källgård fotograferad av sonenJulius Källgård ute vid havsbandet.vara helt övergiven om vintrarna - i minstfemhundra år har det lyst från mänskligaboningar på ön, men hädanefter kommerdet att vara mörkt, helt mörkt).Mellan alla ö-föredrag och ö-seminarierhinner vi med lite sightseeing påKinmen. Så många gamla byggnaderfinns inte kvar efter all beskjutning, mendesto mer växtlighet och en del sällsyntafåglar. Öns nationalpark visar sig intehelt lättbesökt, eftersom den på sinaställen är minerad. På åkrar och öppnafält står med jämna mellanrum träpålarmed sylvassa metallspikar som pekar raktupp i skyn - uppsatta för att avskräckafastlandskineserna från att försöka sigpå en luftlandsättning. Och insprängd iöns berggrund ligger en hel hamn, somhämtad ur någon James Bond-film. Mennu råder, som sagt, relativ avspänning: avåtervunnen metall från bomber och granatertillverkas prima köksknivar, en kvällkommer ett operasällskap från fastlandetoch uppträder, och stället som jag hamnarpå efteråt heter Mao Tse Tung Bar.Min svenska ö-bok kommer ut så småningom:den tjocka »Sveriges öar« är ettförsök till beskrivning av de 1216 öarna jagberättade om på Kinmen, en kombinationav referensverk, praktisk ö-guide ochreseskildring, ett slags dokumentationav »ö-Sverige« - detta annorlunda, kringflutnaland som jag är så lycklig över attjag fått lära känna. Och jag är glad överdet framgångsrika samarbetet med JohnnyAhlborg, som gjort tuschteckningar ochakvareller, och med förlaget och formgivarenBo Herlin. Jag kallade mig redantidigare »nesofil« (ö-älskare) och det kanjag fortsätta med, för ö-Sverige har integjort mig besviken utan snarare tvärtom:det var större, rikare och mer varierat änjag kunde föreställa mig. Det är verkligenett fantastiskt grannland vi har, vi som bor iFastlands-Sverige!Men landet ö-Sverige är inte alltid lättåtkomligt.Visst kan man göra härliga ö-besök med Waxholmsbolaget, visst kajkarpostbåten Ingrid ännu runt till Dyngön,Hjärterön och Kalvön i Fjällbacka skärgård,och visst ordnar Vägverkets pålitligafärjerederi transporten ut till Vinön iHjälmaren - men faktum är att de flestaöarna saknar reguljär båttrafik. Den somverkligen vill lära känna ö-Sverige kandärför ha stor nytta av en egen båt. Justmöjligheten till besök i ö-Sverige är ettväldigt tungt argument för att äga enfritidsbåt, tycker jag. Om nu någon av er,kära läsare, mot förmodan skulle behövaett sådant argument. ~ Anders Källgård

10foto magnus rietz

Håller oljanpå att ta slut?Vi börjar nu se slutet på den lättillgängliga och därmedbilliga oljan. Den tar inte slut direkt, men många avdagens konsumenter får sannolikt uppleva när det sker.aUtvinningstekniken förbättras vilketbetyder att större andelar av oljedepåernakan pumpas upp, men utvinningen blirdyrare. Det finns stora kvantiteter av mersvårtillgänglig olja, men även den kommeratt bli väsentligt dyrare att tillgodogöra sig.Dessutom blir utvinningen skadligare förmiljön.Priset på olja och därmed bensin ochdieselolja stiger fortlöpande och allt talarför att prisökningarna fortsätter. Världskonsumtionenfortsätter att öka ochresurserna är begränsade. Efterfråganökar, tillgången gör det inte. Därmedstiger priset.Vi lider ännu inte brist på olja men vibörjar få mycket ont om tid för de nödvändigaomställningarna till förnyelsebaraenergikällor.2005 blev året då bilisterna vaknade. Dehäftiga orkaner som stängde raffinaderieri mexikanska gulfen fick oljepriset att taett skutt över 60 dollar per fat. Det var etttecken på marknadens känslighet för störningar,som världens bilister upplevde i formav kraftiga prishöjningar. Vi svenskar, somnyss tvingats se priserna gå över tio kronorlitern, fick nu betala mer än tolv kronor.De höga priserna i förening medmiljöhotet har drivit upp efterfrågan påhybrid- och etanoldrivna bilar. De tillverkaresom haft sådana att sälja har sålt slutoch kunder står i kö för att vänta på nyaleveranser.I Stockholm har dessutom den nyaträngselskatten förstärkt effekterna,eftersom de här bilarna liksom dieselbilarmed partikelfilter är befriade från skattoch avgift för boendeparkering.text Tom roeck hansenMarknaden har reagerat och därmedhar det blivit lönsamt för tillverkarna attutveckla miljövänliga bilar som är bränslesnålaoch som utnyttjar förnyelsebarenergi. Landets bensinstationer satsarsom bäst för att kunna erbjuda de nyabränslena i sina pumpar.Tolv kronor för 1 852 meter. En helt vanligmotorbåt framförd i vettig fart drar minsten liter bensin per distansminut. Eftersomsjömackarnas priser av förklarliga skäl ärhögre kostar bensinen omkring tolv kronor.Kust- och skärgårdsbor, som använder båti arbetet har ett annat och mycket lägre prisoch drabbas därför ganska måttligt. En delhar förstås råd och tvekar inte att betalastora pengar för sitt båtåkande.Men hur ska vi andra ställa oss? Kanskedra ned på båtåkandet eller bara bita ihophelt enkelt. Eller kanske byta den gamlautombordaren mot en ny och bättre. Deflesta kör visserligen sina båtar ganska fåtimmar per år, det gäller särskilt de mindrebåtarna. Men kör man tusen distansminuterså betyder varje krona på priseten tusenlapp extra, i skattade pengar.Det är kännbart, men har man en båtsom kostat 200 000-300 000 så vill mannaturligtvis använda den. Det är ju inteså förfärligt om det är en engångsföreteelse,men om priset fortsätter att öka blirfrågan var gränsen går när kostnaden blirså stor att vi inte längre anser oss ha rådmed det båtliv som vi älskar.Vad händer med båtar och motorer? Vihar sett en del positiv utveckling undersenare år. Först kom fyrtakts utombordareoch sen de nya tvåtaktarna. Båda medväsentligt lägre utsläpp och bättre bränsleekonomi.Men också till betydligt högrepriser. Nu kommer bränslesnåla dieselmotoreroch partikelfilter, även de välkomnaförbättringar. Ändå känns det bara som enbörjan. Liksom bilen måste också båtenkunna köras på förnyelsebara drivmedel.När kan det bli verklighet?Att driva en båt kostar mer energi än attdriva en bil, om man nu kan göra en sådanjämförelse. Rätt länge har utvecklingengått mot större motorer och högre fart.Några nya båttyper med smarta, lättdrivnaskrov har dykt upp, men de är få. Fortfarandegår skrämmande mycket bränsle åttill att flytta vatten. Och det blir allt dyrare.De båtar som säljs nya i dag ska hängamed många år framåt i tiden. Samtidigtstiger priserna på bensin och diesel. Nyteknik och andra drivmedel måste tasfram för att möta de nya kraven. Fråganom hur anpassningen ska ske måstetacklas nu. Konstruktörer och tillverkaremåste satsa målmedvetet och långsiktigtpå att ta fram lättdrivna, energisnåla båtarmed energieffektiva motorer. Det ärbråttom om lösningarna ska komma frami tid och det är samtidigt en chans attskaffa sig ett försprång i konkurrensen.Rätt körläge kan spara stora pengar➤11

Tips från Atlanticas motorspecialistDet finns en del enkla tips på hur du skakunna köra din båt billigare. Under sommarenfår båtbotten, drev och propellerbeväxning som bromsar framfarten.Beväxningen blir värst då båten liggerlänge i övergödda vatten. Ta därför tillvana att göra högfartsprov några gångerunder sommaren. När du märker attsamma varvtal ger väsentligt lägre fart enbit in på sommaren är det dags att tvättabotten och ta bort allt som vuxit på drevoch propeller. Annars kommer det att krävasallt högre gaspådrag för att uppnå denvanliga marschfarten – med ökad bränsleförbrukningsom följd. I vissa fall har mankonstaterat en ökning på 30-40 % av bränsleförbrukningen.Har båten rätt propeller? Propellernska vara utformad så att den ger motornmöjlighet att nå rätt varvtal när båtenhar den belastning som är vanligast viddina båtfärder. Full tank, full vattentank,fyra personer med mat och dryck är kanskeden vanliga arbetsbelastningen sompropellern ska vara anpassad till. Om dutycker att du har svårt att nå rätt varvtalkan du vända dig till någon av de kvalificeradeverkstäderna och få hjälp med enbedömning. Rätt val får effekt på bränsleförbrukningen.Om du har inombordsmotor är detklokt att rengöra luftfiltren och bränslefiltretnågon gång per sommar. I filtrenfastnar damm och smuts som finns ombordmed påföljd att motorn bär sig åtsom om den gick på choke hela tiden.Bra gångläge är avgörande för ekonomin.Med tung aktervikt suger båtenfast i häckvågen och det krävs mer energiför planande gång. Trimplan kan göramycket för att förbättra gångläget. Definns att köpa i båttillbehörshandeln ochär inte svåra att montera. Kontrolleramed tillverkare och båtsäljare.Sök dig fram till en marschfart som gerbåten bra gångläge, men undvik extremthöga varvtal som ger litet farttillskott ochstor extra bränsleförbrukning.Bra körteknik sparar drivmedel. Närdu går ned från planande fart för attanpassa dig till en fartbegränsning, dradå av kraftigt så att båten sjunker igenom,Alf Dahlgren, Atlanticainvänta häckvågen som lyfter aktern. Gedärefter litet mera gas och passera områdetsom deplacementsbåt med minimala svalloch nästan gratis.Kolla alltså!BottenrentRätt propellerRena luftfilter/bränslefilterFungerande trimplanFördelningen av lastenKörtekniken12Ekomarine– forskningsprojekt som lovar ny självpolerande bottenfärga De båtbottenfärger som är tillåtna gerbara begränsat skydd mot beväxning.Metallsalter och andra giftiga ämnen, somtidigare använts i bottenfärgerna, har förbjuditsav hänsyn till vattenmiljön. Underförra året gick diskussionens vågor höga ochen arbetsgrupp inom Svenska Kryssarklubbenhävdade att kopparsalter borde tillåtas.Någon ändring av bestämmelserna är dockknappast aktuell.Beväxningen, fouling, är ett stort problemför såväl fartyg som fritidsbåtar. Ochdess bromsverkan kostar enorma mängderenergi. Den högre förbrukningen avdrivmedel ger i sin tur upphov till ökadeutsläpp av kväveoxid, svaveloxid och koldioxid,vilket i sin tur bidrar till växthuseffekten.Att lösa problemet med effektiv antifoulingsom inte skadar miljön arbetarbland andra svenska Ekomarine med.Ekomarine har sökt och fått beviljatsvenskt patent på självpolerande båtbottenfärgoch har sedan gått vidare medinternationella patentansökningar.I deras patentansökan ges följande beskrivning:»Självpolerande båtbottenfärginnehållande ett bindemedel, och ettbiologiskt aktivt medel, varvid det biologiskaaktiva medlet är valt för att varanedbrytbart i närvaro av vatten och föratt vid nedbrytningen förbruka syre föratt genomföra en syrefattig vattenmiljö idet för vatten exponerade färgskiktet.«Patentet bygger på forskning vidTjärnö Marinbiologiska Laboratorium(som sorterar under universiteten i Göteborgoch Stockholm) och innebär attman i bottenfärgen skapar en kontrolleradbiologisk syreförbrukning och därmedreducerar syrenivån i ett gränsskiktmellan den behandlade ytan och det friaflödet av vatten. Denna lägre syrehaltförhindrar etablering av organismer somhavstulpaner, musslor och annan fouling.Tekniken har en indirekt påverkan på organismernainom ett begränsat område.Därför har Europeiska Kemikaliebyrånbeslutat att tekniken faller utanför BiocidDirectives, vilket innebär att den nya färgenfritt får utvecklas.Tekniken har gått igenom en serie testeroch arbetet inriktas nu på att bestämma hurstor syrereduktion som behövs, renodlingav komponenter för optimal syreförbrukning,styrning av läckagehastigheten ochhur effekten ska fås att vara länge.Samarbete gällande formulering avfärgen har inletts med forskare på kthliksom också med en färgtillverkare.Produkten är inte färdig men mycketfinns på plats. Däribland patent, aktivaforskargrupper och projektledning.Lyckas produktutvecklingen hägrar enny svensk världsprodukt. Under höstenhar Ekomarine ab förstärkt styrelsen ochforskargruppen samt gått ut med ennyemission med målet att ta in kapital somska användas till att utveckla en kommersiellprodukt, färdig sommaren 2007.Läs mera om företaget och den nyatekniken på hemsidan www.ekomarine.se!

Svenskarrangerat Mirror-VM blev succé!Gissa var?VM i Mirrorjolle seglades i somras på Storsjön med närahundratalet deltagare och det föregicks av de internationellaSM-seglingarna som också samlade ett stort startfält.a Klassen är stark på de brittiska öarnaoch föga överraskande kom vinnarna frånIrland. De svenska deltagarna, varav mångafrån storsjötrakten skötte sig bra, även omingen av de lyckades komma bland de tiofrämsta. Storsjöns Segelsällskap fick mycketberöm för sitt sätt att sköta arrangemangensom innebar en riktig kraftansträngning.Värt att nämna är att Segelsällskapet arbetarmed både bredd och elit och att detäven finns 120 kölbåtar i medlemmars ägo.För många av oss är Jämtland för alltidförknippat med vintersport. Men Storsjönhar mer än 1 000 registrerade båtklubbsmedlemmar,varav nästan alla haregen båt. Sjöns största båt är en 42 fotssegelbåt och det finns flera andra som ärnästan lika stora. Att Mirror-tävlingarnahamnade i Östersund var heller ingenslump. Här finns en av de tre mest livaktigaMirror-klubbarna i landet.Storsjön är inte någon obetydlig pöl,med sin 447 kvadrat kilometers yta ärden Sveriges femte största sjö. Den harett största djup på 87 meter och ligger 292meter över havet. Indalsälven flyter igenomsjön, som har djupa vikar åt tre håll. Flerabetydande öar finns, varav Frösön är denstörsta.Båtlivet har naturligtvis andra villkor härän längs kusterna, men det är inte mindreintensivt för det. Vi talade med LasseGöransson, en av eldsjälarna i båtlivet, somtillsammans med fru och barn brukar tillbringa30-50 nätter per sommar ombord påsin ägandes 33 fots Tunakryssare. Familjenbrukar tillbringa både veckoslut och störredelen av semestern ombord. Vanligenseglar man ut 10-20 distansminuter ochtar hamn vid någon av de gamla ångbåtsbryggorsom nu underhålls som samlingspunkterför sjöns båtar. Ofta har mankommit överens med vänner att sammanstrålaför att äta och umgås.Barnen seglar Mirror och deltog i vm.Hustru Helén sitter som ansvarig förungdomsverksamheten i Storsjöns Segelsällskap.Känns bilden igen från andraseglarfamiljer?Flera av klubbarna äger lastbil eller traktormed vars hjälp man på cirka fyra timmarkan traila sin båt ner till Sundsvall ochfortsätta ut i Bottenhavet. Ett ganska enkeltarrangemang som utnyttjas av många.Ingen av de fyra kommuner som delarstrand vid Storsjön är några kustkommuner.Att bygga och underhålla båthamnarär lågprioriterat. Därför har de fyra störstabåtklubbarna gått samman, tecknat arrendeavtalmed Östersund och bildat Östersund-Frösö Hamnkommitté. Hamnarna harplats för 450 båtar och man har ett systemmed insatser som i förening med egetarbete åstadkommit att årskostnaden fören bomplats på 4,5 x 11 meter ligger så lågtsom 1 000 kronor.Storsjön är omgiven av höga bergoch vädret kan slå om snabbt. Den ärdessutom grund och bitvis stenig. Någraaktuella och rättvisande sjökort har intefunnits och det har verkat avskräckandepå en del nya båtägare. Man har fått litatill ett gammalt kort med djupsiffror ifot, tillkommet för sjöns ångbåtstrafik på1800-talet, och en senare kompletteringfrån 1980-talet. I början av 2000-taletkände allt flera att det var dags att fåtill stånd en modern kartering med ettdigitalt sjökort som mål. Inom ramen förz-båtförbund gick man samman för dettaprojekt. Via Länsstyrelsen sökte manoch fick Mål 1-pengar, Åre kommun gavbidrag och andra finansiärer stötte till.Sjökortskommittén kallade in LasseGranath från Hydrographica, som tidigarekartlagt flera inlandsvatten såsom Mjörn,Dalälven, Bolmen, Sommen och mångaandra sjöar. Han åtog sig att framställakorten, förse dem med strandkonturer,två- och tremeterskurvor och lägga in allagrund och bränningar. Men djupkurvorpå stora djup kan inte utläsas med flygbildsteknikså här tog några engageradeJens Göransson (bilden) och Sverker Högströmdeltog i Mirror-VM i båten Tant Grönbåtmänniskor på sig att hämta in djupuppgifterna.Med utgångspunkt från sinamanus tog Lasse Granath fram en fil somkunde köras i Sea Clear och med klarainstruktioner har sen en liten grupp medRune Persson som motor skött datainsamlingen.Deras data har bearbetats vidareoch översatts till djupkurvor av LasseGranath. Arbetet har tagit två somrar ochnu till våren 2006, kommer två sjökort iformat a1 och skala 1:50 000 att kunna köpas.Upphovsrätten för korten övergår tillsjökortskommittén som räknar med att fåvissa intäkter från försäljningen.Det är alltid en krävande uppgiftatt sköta och utveckla ett båtsällskap.Båtklubbarna inom z-båtförbund ochStorsjöns Segelsällskap har dessutomlyckats finansiera och genomföra ensjömätning av sin sjö. Det är bara att lyftapå sjökepsen!Det nya sjökortet över Storsjön blir mycketdetaljrikt med djupkurvor på grunda ochdjupa vatten. Här ett utsnitt över en arkipelagsöder om Arvesund.13

April - Helsingborgfint väder. Måttlig vind. en 58-årigman har just sjösatt sin rib-båt itrakten av Höganäs och gett sig ivägpå årets premiärtur. båten hittassenare drivande med demoleradstyrpulpet och utan någon ombord.föraren har förmodligen fallit överbord i samband med att styrpulpetengick sönder. trots fungerande dödmansgreppoch trots flytväst blir dettaen dödsolycka som orsakats av attbåten var för klent byggd och inteklarade sättningarna i sjögången.Augusti - Norrtäljeden 21-åriga navigatören i en tävlingskatamaranomkommer då båtenvurpar i samband med rundningen avett av tävlingsbanans märken. de bådaombordvarande kastas ur båten ochnavigatören slår huvudet i propellern.för fem år sedan inträffade en liknandedödsolycka i samma tävling.Augusti - Oxelösundtvå män går, nattetid, på grund med ensnabbgående, ruffad motorbåt i närheten avledskär. båda hamnar i vattnet. förarenskamrat lyckas klättra tillbaka ombord ochäven lyfta ombord den 42-åriga föraren somavlider - troligtvis av skadorna han fått isamband med grundstötningen.Juli - Värmdövid ett-tiden på natten kör en ensam man in i en bergväggoch omkommer. båten, en stor styrpulpetare, fattar eldoch exploderar. resan hade, enlig sjöpolisen, startat frånWermdö golf & country club som en gång i veckan har ettmycket uppskattat disco. sjöpolis och kustbevakning har,under flera år hållit skärpt bevakning då discobesökarnavarit på hemväg eftersom många kör för fort och körberusade.Augusti - Stenungsundtvå män i sextioårsåldern och en 58-årigkvinna har deltagit i en bröllopsfest istenungsund. sent på natten lämnar defesten med en fem meter lång styrpulpetbåtmed 100 hk motor. de kolliderar med lillafarholmen. kvinnan omkommer och denena mannen får allvarliga skador.September - Nynäshamnen man i 40-årsåldern omkommerdå han, i mörker, är på väg frånnynäshamn mot Muskö. båten är enstor styrpulpetbåt. i ett trångt sundvid skramsö kolliderar han med land.det finns märken på klipporna ochbåten uppvisar stora skador. denbärgades från 6-7 meters vattendjup.December - Marstrandtre män som alla bor och arbetar itrakterna av Marstrand har varit och ätitjulbord och druckit alkohol i Marstrand.på småtimmarna bestämmer de sigför att ta en sjötur med en sex meterlång styrpulpetbåt. i en smal passagekolliderar de med land och på morgonenhittas de av sjöräddningen. en av de tre,en 40-åring, hade klämts fast underbåten och avlidit.1Olyckor med snabbamotorbåtar under 2005text jOnas ekbladfoto kustbevakningenaUnder flera decennier har Sjösäkerhetsrådetfört statistik över dödsfall isamband med fritidsbåtsolyckor. Under1970- och 1980-talen, då antalet fritidsbåtarökade enormt, omkom 70-80personer årligen. Nu brukar dödsfallssiffrornahamna mellan 30 och 40 per år.Trots att det är en låg siffra är den ändåförvånansvärt konstant. Minskningenöver decennierna kan ha flera förklaringar.En är att båtarna blivit bättre. Framförallt har många små, ranka och läckanderoddbåtar ersatts av större, stadigareoch osänkbara plastbåtar. Det har säkerträddat livet på många fritidsfiskare.Flytvästanvändningen har troligenförbättrats sedan 70-talet – inte minsttack vare en aktiv propaganda och bättre,bekvämare modeller.Dagens elektronik i form av mobiltelefoneroch vhf har gjort det lättare attkalla på hjälp i en nödsituation. Under2004 var det inte ett enda skarpt sjöräddningsfallsom initierades med hjälp avpyroteknik. Däremot kom mängder avlarm via framför allt mobiltelefon och endel via vhf.En annan förklaring kan vara att det faktisktär färre fritidsbåtar ute på sjön nu änunder 70- och 80-talens stora båthausse.Ytterligare en tänkbar anledning är attden frivilliga utbildning som ägt rum harhaft betydelse. Hundratusentals Förarintygoch Kustskepparintyg har avlagtssedan 70-talet.AtlanticaTidningen har fått ta enförhandstitt på underlaget till 2005 årsstatitistik. Än så länge består underlagetmest av pressklipp som ska kompletterasmed framför allt polisutredningar ochläkarrapporter.Fram till mitten av december hade 34personer omkommit i fritidsbåtsolyckor.Siffran är inte helt säker eftersom det i etteller ett par fall kan ha varit fråga om sjukdomoch inte något som egentligen hademed sjön att göra.Av dessa 34 ägnade sig minst 9 åt fritidsfiske.Fritidsfiskarna är den enskilt störstakategorin olycksdrabbade bland båtfolket.7 omkom i kanotolyckor. 2 seglare haromkommit genom fall över bord. Seglareoch de som är ute med större beboeligamotorbåtar råkar sällan ut för dödsolyckoroch när de gör det brukar det handla omfall över bord – inte så sällan i eller i närhetenav hamn.6 personer har omkommit då de medsnabba motorbåtar kört på grund ellerrakt upp på land. Alla dessa händelser harvarit singelolyckor. Det här kan vara teckenpå något nytt. Vanligtvis omkommer 2 till5 personer i kollisioner och oftast är det

två snabbgående båtar som kolliderar medvarandra eller att en båt kolliderar mednågot fast föremål som en bropelare elleren klippa.I år har det alltså inträffat 6 händelserav den sistnämnda typen samt dessutomen, mer ovanlig dödsolycka, i sambandmed tävling. En uppgång av antaletsingelolyckor med snabba motorbåtar ärinte så oväntad. Det säljs många snabbastyrpulpet- och rib-båtar, båtar somofta används till transporter till och frånsommarstugor och till och från festeroch sjökrogar. Eftersom de mestadelsär utrustade med sjökortsplottrar tvekarinte förarna att ge sig iväg i mörker.Men det finns en alldeles särskild riskatt köra »blint« efter plottrar – de haralla en större eller mindre fördröjningsom gör att en förare som är på väg in iett smalt sund tenderar att gira för sentoch därefter tenderar att överstyra på väggenom sundet. Då är risken överhängandeatt färden slutar uppe på land. Nästa allalandkörningar med snabba motorbåtarinträffar på natten.Sjösäkerhetsrådet har börjat samlauppgifter, inte bara om dödsolyckor, utanockså om allvarliga incidenter som lett tillpersonskador. Under år 2005 har Sjösäkerhetsrådetfått in tidningsnotiser om 15incidenter där förare av snabba motorbåtarHär slutade hemfärden i augustimörkret, en sjömil från hemmabryggan. Båten framfördesi 27 knop med hjälp av plotter och radar. Alla överlevde!!råkat så illa ut att de behövt uppsökasjukhus. Detta är nog bara en bråkdelav allt som inträffat men kan ändå ge enfingervisning om vad som händer. Endast3 av dessa 15 händelser var kollisioner mellanbåtar, övriga var kollisioner med land,bropelare eller grund. I ett fall var det envattenskoterförare som tidigt på säsongenföll av sin farkost, fick simma iland ochblev allvarligt nedkyld.En allmänt spridd uppfattning är att högfartsbåtarnaendast utgör lokala problemi Stockholms och Bohusläns skärgårdar.Av incidenterna inträffade 4 i Stockholmsskärgård och 2 i Bohusläns skärgård. Övrigaär spridda över landet till orter som: Arvika,Båstad, Valdemarsvik, Kungsör, Västerås,Öregrund, Loftahammar och Uppsala.Det är lätt att tro att de förare som ställertill problem är unga, nybörjare, berusadeoch allmänt kriminella. Sanningen är att deflesta som ställer till det för sig är över 40 årgamla. Få är under 30 och sällan är någonunder 20. Dessutom är de flesta erfarnasjöfarare. De är ute i hemmavatten och körsom de alltid gjort. Men kanske har de nuen snabbare båt och en ny sjökortsplotter.Spritkonsumtionen har säkert minskatsett över en längre tid. Alkohol och sjölivhängde ihop mycket mer på 70-talet ändet gör idag. Men det är ändå sant attmånga, men inte alla, högfartsolyckor harsamband med alkoholförtäring.De flesta förare som orsakar sjöolyckorär för övrigt vanliga hyggliga medborgare– utan något kriminellt förflutet.15Nimbus erbjuderkunskap på köpetaNimbus har tagit konsekvenserna avatt man är ledande på stora och snabbamotorbåtar. Alla båtköpare får sommedskick när de hämtar sin båt, ny ellerbegagnad, en kunskapsportfölj.Den innehåller en Kursbok i navigation,ett övningssjökort för förare,teckenförklaringar till sjökort, bokenKörteknik med snabba motorbåtar,Båtmekanikerboken och passare, transportör,linjal. I paketet ingår allt somman behöver läsa för att klara förarintyg,fartygsbefäl klass viii, båtmekanikerintygoch manöverintyg för högfartsbåt.När det gäller utbildningen samarbetarNimbus med Sjösportskolan i Göteborg.Det är många nya båtägare som saknarviktiga kunskaper i navigation, motorkunskapoch manöverteknik. Med dennastartpresent vill Nimbus göra det lätt fördem att komma igång med sin utbildning.För de mera kunniga fyller materialet enfunktion som uppslagsverk. Områdethögfartsnavigering har tidigare varit lågprioriteratmen har vuxit i betydelse närallt fler snabba båtar kommit ut på våravatten. Många som tror sig vara duktigabåtförare upptäcker när de första gångenska köra en båt med stora fartresurser attdet kräver ny kunskap. De höga farternainnebär också större risker vid kollisionereller grundstötningar.Det är ett hedervärt initiativ somNimbus nu tar – helt i linje med deraskvalitetsinriktning.

Ljungströmbåten16»Allt är skönt som är tekniskt fulländat«Uttalandet är Fredrik Ljungströms och det kan gott stå somdevis för hans arbete med att utveckla segelbåtens skrov och rigg.Ruffade Ljungströmjullen »Uhuru« under segel.Foto Anders Høegh posta På hösten 1930 fick Fredrik Ljungströmmöjlighet att köpa en av tidens stora skönheter,150 kvm skärgårdskryssaren Ebe,konstruerad och byggd av August Plym påhans eget varv. Materialet var hondurasmahognyoch bermudariggen 23 meter hög.Han gav henne det nya namnet Ebellaoch riggade ned henne till 120 kvm för attfå bättre segelbalans. Ebella seglades senav familjen Ljungström under fem godaår, hela tiden utan hjälpmotor. Det blevmånga långseglingar i Östersjön och överseglingartill västkusten. Vid många tillfällenunder de här seglingarna var Ebella utei svårt väder, 1932 i orkanstyrka på Östersjönoch nästa år hård kuling på Kattegatt.Vid båda tillfällena blev det nödvändigtatt reva och bärga segel med en häftigtsvängande storbom. Detta gav FredrikLjungström impulsen till att utveckla en nyrigg, utan bom, som skulle kunna skötasfrån sittbrunnen. Ett första steg blev detnya stormseglet till Ebella, som sattes överdet på bommen beslagna storseglet ochsom var skuret med extrem insvängning avakterliket. Stormseglet blev uppmärksammatoch väl mottaget.Under tiden 1931-35 seglades Ebellasammanlagt 11 000 distansminuter och ficksamtidigt fungera som moderfartyg vidFredrik Ljungströms segelbåtsexperiment.Hon såldes 1935, kom så småningom i SvenSaléns ägo, döptes då till Beatrice Auroreoch riggades upp till 150 kvm på nytt.Fredrik Ljungström ville utnyttja sina erfarenheteroch sitt naturvetenskapliga tänkandetill att skapa lättdrivna, sjövärdiga skrovoch riggar med goda aerodynamiska egenskaper.Han ville dessutom att riggen skullevara säker och lättskött, även i hårt väder.Det var i en artikel i Segel och Motor1936 som han första gången beskrev singrundsyn på strömningsmekanik ochformulerade de principer som sen skullekomma att utnyttjas vid utformningen avcirkelbågsskrovet och den bomlösa riggenmed vridmast.Cirkelbågsskrovet byggdes först medströmlinjeform, det vill säga skedform medelipsspant i fören och tillspetsad akter. Deförsta båtarna fick en lätt positiv språnglinje.De båtar som byggdes 1944–52 fickcirkelformigt språng och konvex däckslinje.Överhängena för och akter var låga, fribordeti fören högre men akterns mycketlågt. Midskepps var fribordet mycket högtvilket gav stort utrymme inombords. Allabåtar utrustades med rektangulär fenköloch roderaxel i akterkanten av kölen.lj-riggen byggde på principerna attsegelytan skulle kunna minskas lika snabbtsom vindstyrkan tilltog, ända ned till heltrevat segel och att segelminskning skullekunna ske utan fara för besättningen. Vidareatt båten med minskade segel skulle kunnahålla upp mot lovart och ej driva medvinden. Och slutligen att faran med slänggippoch slående bom skulle elimineras.Lösningen blev en cirkelrund mast utanstag. Den något tjockare masten var roterbartlagrad och ett trekantssegel utan bomhissades i mastens likränna. Mastens styrkaberäknades så att den utan stag kunde bärahela trycket. Lagring av masten skedde i

Olle Ljungström, son till Fredrik, har nyligenfärdigställt ritningar till en julle i plast efterförebild av Västkustjullen.två kullager, ett i däcket och ett i mastfisken.Detta innebar att masten roterade lätt ochdärmed kunde vridas från sittbrunnen.Seglet var dubbelt och öppnade sigautomatiskt på länsbog eller vid öppenslör. När man seglade bidevind skotadesbåda seglen tillsammans. På bidevindoch vid sidvind vred man masten någotåt läsidan och fick på det viset en drivandevingprofil som gav fart och höjd.Den första experimentbåten med cirkelbågsskrovbyggdes 1933. Hon hette Pajas,var fem meter lång och byggdes av sonenOlle på pappans uppdrag. Hon blev intehelt lyckad, men gav nyttiga erfarenheter,som kom till användning när den första ljbåtenbyggdes 1934.Från Vingen 3 1934 till Vingen 8 1944. Denförsta lj-båten, som döptes till Vingen 3,hade måtten 9 x 2 meter med 1,4 metersdjupgående och deplacementet 2 ton.Hon förde 30 kvm, dubbelsegel som påläns vecklade ut sig till det dubbla. Pressvisningensom ägde rum utanför Lidingöblev en sensation särskilt när dubbelsegletslogs ut på länsen, helt mjukt och utangippande bom. Uppmärksamheten blevenorm och meningarna mycket delade.Pressen skrev och debatten rasade.Nästa lj-båt blev Vingen 4, konstrueradsom skärgårdskryssare med 30 kvm och elvameters längd. Hon såldes till Norge ochleveransseglades dit av familjemedlemmar.All uppmärksamhet hade nu lett till attnk´s chef, direktör Ragnar Sachs, blivitintresserad och i februari 1935 tecknadeskontrakt med nk om att deras möbelfabriki Nyköping skulle bygga en serie som fickarbetsnamnet Ljungan. Prototypen byggdesunder våren och kalkylen pekade på attbåten skulle kunna säljas till ett mycket lågtpris. Demonstrationsseglingarna gick braoch båten ställdes ut i nk´s entré. Siktetvar inställt på att få ut en större serie påvattnen. Men, till Fredrik Ljungströmsbesvikelse annullerades kontraktet utanförklaring trots att båten visat sig fungerautmärkt. Ljungan finns, väl renoverad, tillbetraktande i Sjöhistoriska muséets utställningshallvid Galärvarvet i Stockholm.Härnäst byggdes Vingen 6, som hadedimensionerna 12,7 m x 2, 1m x 1, 6m och36 kvm segel. Hon byggdes för att förstseglas av familjen och sedan säljas vidare.Skrovet var strömlinjeformat med positivdäcksbukt och materialet mahogny. Mastenav oregon pine hade en rotdiameter påcirka 140 mm och roterades med en stormasttrissa och en linslinga som vevadesmed en enkel handvev i sittbrunnen. Undereskadersegling till Finland kom en plötsligstormby akterifrån men på Vingen 6 kundeman snabbt veva tre varv på masten ochsegla vidare med full kontroll. Kamraternamed sina bermudariggar hann däremotinte reva utan tvingades fortsätta för fullasegel och med bommarna doppande isjön. På sensommaren skulle båten ner tillFiskebäckskil och färden gick genom Götakanal. Mest för segel, men ibland med åraeller dragtamp eftersom båten i enlighetmed Fredrik Ljungströms principer intevar utrustad med motor.Vingen 5 kom 1937 och var tänkt som ensportbåt med öppen sittbrunn, utan kappmen med draglucka på däcket. I jämförandeseglingar mot starbåt räckte hon inte riktigttill, troligen mest för att hon var underriggad.Vingen gick bättre än staren på kryss ochläns, men förlorade på halvvind.Under 1939 publicerade Segel och Motoren serie artiklar om lj-båtarna och dessutomen byggnadsbeskrivning för en 10m båt med 30 kvm segel, först kallad Alemen senare Vingen 8. Riggen hade en 12,2m mast med dubbelt akterstag och segletvar utformat med konvext akterlik ochvertikala lattor. Efter provseglingarna köptesbåten av civilingenjör Sven a. Hanssonsom var en övertygad vän av lj-båtarna.Han döpte henne till ala och segladehenne några år för att sen i stället gå övertill en ny, mer radikal lj-båt...Seglaren och Yachtkontruktören FredrikLjungström, till rors på sin egen Vingen 12, 1951Fredrik Ljungströmuppfinnare ochyachtkonstruktörFoto Olle LjungströmBland Sveriges stora uppfinnare harFredrik Ljungström en given plats.Tillsammans med brodern Birger konstrueradehan STAL-turbinen som under70 år i flera tusen exemplar installeradesi kraftstationer, industrier och fartyg.Luftvärmare blev sen hans främstauppfinning, byggd i över 25 000 exemplaroch fortfarande i bruk i alla större ångkraftanläggningar.Bland hans över 250patent fanns också högeffektångpannan,pressgjutning, turbinlokomotivet, etttorpedmaskineri, den skakfria förbränningsmotorn,utvinning av skifferolja påplatsen. Och Ljungströmbåten!En besvärlig astma ledde till att FL intekunde gå den vanliga utbildningsvägen.Han är i stället en i stora stycken självlärdman. Som yngste son till en begåvaduppfinnare hade han tillgång till teknisklitteratur och tidskrifter i hemmet ochdet var genom egna studier han skaffadesig sina kunskaper.Livet igenom var segling hans stora fritidsintresse.Om hans liv och skapande harsonen Olle Ljungström, själv framståendeuppfinnare och teknikutvecklare, skrivitboken »Fredrik Ljungström 1875-1964.Uppfinnare och inspiratör.« Under-lagettill denna artikel kommer från samtalmed Olle Ljungström och från boken.17Detaljritning som visar luftströmmen, mastens vridning och seglets skotning.Berättelsen om Ljungströmbåten fortsätter i nästa nummer.

Bra bryggskydd för båten– utan fendertara Är du trött på att behöva sätta ut fendertarnavarenda gång du lägger till vidhemmabryggan? Och vill du slippa hållapå med otympliga och skräpiga gamlabildäck? Då finns det glädjande nyheter!Lennart Sundberg, byggmästare ochentreprenör på Möja, i stockholmsskärgårdenhar båthus och en ganska lång bryggai hemmahamnen vid Berg. Eftersom hanföredrar att ligga långsides bryggan ochanvänder båten ofta så måste han försebryggan med någon madrassering så atthan slapp sätta ut fendertar vid varje tillläggning.Men bildäck ville han inte ha såhan började söka en bättre lösning. Hantog kontakt med Royal Event som tillverkardekorativa skyddssegel i svetsad pvc tilluteserveringar och fann att det materialetpassade som ytterskydd. Via nätet spåradehan sen ett tjockt och kraftigt liggunderlagfrån England som är vattenavvisande,relativt hårt och som inte deformeras. Hankombinerade tre lager av liggunderlag ochpvc och satte en aluminiumprofil längsöverkanten med vars hjälp det gick att fästaskyddet i bryggan. Nackdelen var då attskyddet måste skruvas loss när man villeta in det eller rengöra. Lösningen blev attsvetsa fast överkanten av skyddet vid enmassiv plaststav som kunde träs in i en aluminiumprofil.Och profilen skruvades senenkelt fast i bryggan. Nu gick det lätt attskjuta in eller ut plaststaven i profilen.En annan finess är att bryggskyddetgörs med två kuddar där den ena hängerunder den andra. Vid normalvattenståndhänger båda lodrätt nedåt, vid högvattenförs den undre upp och i sidled och hjälpertill att skjuta ut båten. Skyddet täcksav en pvc-duk.Arbetsnamnet är »distans – fastmonteratbryggskydd i modul« och mönsterskydd ärsökt. Den kommer att tillverkas i modulerpå 1,8 meter, kan fås i önskad färg medgrått som standard och har fördelen attväga mycket litet. Priset per meter förkomplett skydd med skena och dukligger på 1 800 kronor.Närmare information lämnas av:Möja Byggnads ABTel 08- 571 64 478 / 070- 67 67 500.Eller per e-post: sundberg.moja@swipnet.se.18Försäkringen skiljer sig från andra varor eller tjänster på en viktig punkt– man vill helst slippa använda denSå här gör du när duanmäler en stöld eller skada!Rätt och komplett sparartid och besvär.Vid stöld av komplett båt:1. Anmäl till polisen först. Förbered samtaletså att du kan lämna alla väsentligauppgifter samtidigt: Båtens typ, namn,färg, skrov- och motornummer, var denlåg före stölden, utrustningsdetaljer ochsärskilda kännetecken som till exempelsynlig skada.2. Kontakta därefter Atlantica som ocksåbehöver alla de uppgifter som du lämnattill polisen. Vi lägger då ut meddelandeom stölden på vår hemsida och informerarLarmtjänst.3. Från oss får du en skadeanmälan perpost. (Du kan också ladda ner den frånvår hemsida www.atlantica.se.) Denfyller du i och skickar in tillsammansmed polisanmälan, inköpshandlingari original (eller annat som styrker dittägande) och alla nycklar till uppbrutnaeller försvunna lås. Bifoga helst en bild.Vid stöld av motor eller utrustning:1. Anmäl till polisen. När det gäller en motorska du ange märke, typ, motornummeroch särskilda kännetecken samt varifrånstölden skett. När det gäller utrustningska du förteckna vad som stulits så nogasom möjligt. Även här måste du angetyp, fabrikat, modell, ålder och känneteckenså långt det är möjligt.2. Anmäl till Atlantica med noggrannastmöjliga beskrivning av det stulna.3. Du får blanketten skadeanmälan perpost, fyller i den, bifogar inköpshandlingaroch skickar anmälan till oss perpost. Även här kan en bild vara till nytta.Vid grundstötning, annan sjöskadaoch brand1. Kontakta Atlantica och gör muntliganmälan. Från oss får du per post skadeanmälansom ska fyllas i och återsändas.Det varv du uppsöker har annars oftavår skadeanmälan och du kan även laddaner den från vår hemsida. Anmälan kanockså göras direkt via nätet.2. Om båten finns hos varv eller reparatörska du be varvet att ta kontakt med oss.Från varvet vill vi då ha ett kostnadsförslagpå reparationen.3. Om du vill göra enklare reparationersjälv för att till exempel minska självriskenska du skriva det i din skadeanmälan,komplettera gärna med enbild. Vi tar sen kontakt med dig för attavtala om hur detta ska ske och ersättas.Viktigt att veta!Ju mera kompletta dina uppgifter är,desto snabbare kan vår handläggning gå.Du tjänar genom att du slipper vara avmed båten längre än absolut nödvändigt.Du är beställare av varvets arbete ochsköter kontakten med varvet gällandedin del av varvets kostnader som du skabetala direkt till varvet. Vid eventuellareklamationer på utförda arbeten ska duockså vända dig till varvet/reparatören.Kom ihåg att det är du i egenskap avbåtägare som är kund till varvet/reparatören,inte Atlantica!Viktiga telefonnummer:Sjöpolisen Stockholms län 08-401 69 71Sjöpolisen Västra Götalands län 031-739 47 70Larmtjänst båtgrupp 08-783 72 33Atlantica skadejour 0200-299 300

Två nya medarbetare på Atlanticas skadeavdelninga Sebastian Walldén har gått vidare i livetoch sysslar numera med rederiförsäkringi Oslo. Vi önskar Sebastian lycka till ochtackar för den tid han ägnade åt Atlantica.Ny skadereglerare/inspektör är från1 september Olle Arvidssson. Olle harägnat de senaste sju åren åt att skötaleveranser och reklamationshanteringpå Skanstull Marin i Johanneshov. Dessförinnanhar han jobbat hos Flipper ochhos Marinbyrån, dåvarande importörenav Buster-båtar. Olle är 33 år och bor medfru och två barn i Åkersberga.Vid årsskiftet flyttade Jonas Klint överfrån Kundtjänst till Skador. Jonas börjadei maj 2004 och har varit med och byggt uppden nya utökade kundtjänstfunktionen.Nu har han blivit skadereglerare och harsom en av sina huvuduppgifter att skötaskadorna i Sjöassistans.Efterträdare till Jonas på Kundtjänstär under rekrytering liksom förstärkningmed en tjänst vardera på Göteborgs- ochStockholmskontoren.Olle ArvidsssonJonas KlintUttern valde Atlantica som försäkringsgivaretill sitt nya trygghetspaketa Trygghetspaketet innehåller en båtförsäkringtill förmånspremie, en olycksfallsförsäkringför alla i båten samt ett säkerhetspaketsom gör det svårare för tjuvenatt ta båten. I säkerhetspaketetingår bland annat ett aktivt söksystemoch märkning av båt och motor medSecurmark microdots.Vinterförvaring av utombordaren hosmarin verkstad ger en sänkning av premiendå stöldrisken minskar. Inombordarnafår Atlanticas tilläggsförsäkring Exklusivutan kostnad när båten lämnas till marinverkstad för service under vintern.Den förmånliga premien har möjliggjortsav de åtgärder som förbättratGöteborgskontoret på ny adressstöldskyddet, en högre självrisk samt detmycket goda skaderesultat som Utternbåtarvisat genom åren.Trygghetspaketet lanseras i sambandmed Båtmässan i Göteborg och tecknasvia Utterns återförsäljare i hela Sverige.För mer info och var du hittar dinUttern återförsäljare gå in påwww.utternbåtförsäkring.seDen 10 september flyttade Atlantica i Göteborg till nya, fräscha lokaler på Rosenlundsplatsen 2,helt nära Feskekôrka. Atlantica-gänget, från vänster Martin Lindemann, Ann Oresten, MariaLindström, Anette Bernhardsson, Bill-Owe Johansson och Hasse Partheen får snart sällskapav en person till när resursförstärkningen på Kundtjänst är tillsatt.Endast besöksadressen är ändrad, postadress och telefonnummer är som tidigare.Ny förmån fördig som är kundhos Atlantica!Nu får du tillgång tillSjöassistans till ett bättre pris!a Via ett samarbete med Sjöassistans hardu som försäkringstagare hos Atlanticamöjlighet att bli medlem i Sjöassistanstill ett reducerat pris första året. Ordinariepris är 585 kronor per år och ditt pris blir495 kronor.Sjöassistans är som namnet låter dinhjälp på sjön. Vare sig du har problemmed båten eller behöver veta hur längeskärgårdshandlaren har öppet kan du alltidringa dem. Som medlem får du blandannat reducerad självrisk på din ordinariebåtförsäkring vid sjöskada, samt starthjälp,bogsering/bärgning, information/rådgivning med mera.Sjöassistans är bemannade dygnet runtmed språkkunnig personal, specialiseradepå sjösäkerhetsarbete, service och radiokommunikation.Bakom Sjöassistans stårkustradiostationen Stockholmradio medsnart ett sekels erfarenhet av båtliv ochskärgård.Ett medlemskap i Sjöassistans är ettmycket bra komplement till din ordinariebåtförsäkring. Bara tryggheten att detfinns någon att be om hjälp dygnet runtär värt hela årsavgiften.För mer info se www.sjoassistans.seeller ring 020-98 90 00.19

avsändare: Atlantica båtförsäkring/MOderna försäkringarbox 2251, 403 14 göteborgadressaten flyttad adressaten okändinnehåll2 LedareSveriges farleder4 Exklusiv försäkring5 Sett & Synat6 Sverige i stöldtoppen8 Kåseri10 Atlantica oljespekulerar13 Lyckat Mirror VM i norr14 Olycksrapport från 200516 Ljungström inspiration18 Ny smart bryggbyggsatsSå gör du vid skada19 Nya medarbetareNytt kontor i GöteborgNimbusförsäkringSamarbete med SjöassistansRedaktionAnsvarig utgivare och chefredaktörCONNY LANDSTRÖMRedaktör Tom Roeck HansenProduktion/Layout 24 punkterOmslagsfoto briljansTryck SÖRMLANDS GRAFISKA QUEBECOR ABwww.atlantica.seAtlanticaTidningen utges avAtlantica Båtförsäkring/Moderna FörsäkringarBox 2251, 403 14 GöteborgTel: 031-723 00 00 • Fax: 031-723 94 15Atlantica Båtförsäkring/Moderna FörsäkringarBox 7830, 103 98 StockholmTel: 08-56 200 600 • Fax: 08-56 200 610E–post: tidningen@atlantica.seMaterial till tidningen kan skickas till ovanangivna adresser eller per fax 08–56 200 610.Tidningen kan tyvärr inte ta ansvar för insänt,ej beställt material.Citat är tillåtna om källan tydligt anges.Sveriges öarNär detta nummer av AtlanticaTidningennått dig har du troligen redan läst någonrecension av boken. Ändå vill vi gärnakommentera den. Den är nämligen ettstorverk och har alla förutsättningar attbli en klassiker. Boken ger de viktigastegrundfakta om våra sammanlagt 401bebodda öar. För varje ö ges uppgifterom kommuntillhörighet, areal, befolkningstal,tillgänglighet, sjökortsnummeroch position. Till det fogas en ofta färgstarkhistorik och naturbeskrivning.För den som rör sig efter kusternaeller på våra insjöar och lider av normalnyfikenhet är det här precis vad manlängtat efter. Och det är ju i båten den hörhemma. Genom att insamlingsarbetet utförtsså komprimerat kommer uppgifternaatt vara färskvara ett bra tag framåt.I en del fall, särskilt där den bofasta befolkningenbestår av en ensam äldre människa,kommer naturligtvis förändringar att skemed tiden.Sveriges öar har drygt 200 bilder, varavett sjuttiotal stora läckra akvareller och ettstort antal tuschteckningar som anslutersig till texten. Konstnären är Johnny grAhlborg som här bidrar starkt till upplevelsenav boken.Förlag: Carlssons Bokförlag ABISBN 91 7203 465 3Pris i bokhandeln: Cirka 450 kronorVem är då mannenbakom jätteverket?Själv presenterar sig Anders Källgård som»nesofil« vilket uttytt är ö-älskare. Ochi hans fall är kärleken en passion, somfått honom att banta ner sin läkartjänstpå vårdcentralen i halländska Veddigetill halvtid för att ge plats åt resandet,läsandet och författandet. Sveriges öar ärvisserligen hans största verk men han hartidigare kommit ut med fyra andra böcker,ÅTERFUNNAvarav en också i pocket-upplaga. Och såhar han lämnat bidrag till BÅTAR flera antologiersom handlat om resor och öar. Tilldet ska läggas ett otal artiklar i allt fråndagspress till resemagasin. Därtill ocksåfackartiklar i medicinska tidskrifter. Produktivär bara förnamnet. Anders har deltagiti flera internationella ö-konferenseroch idén till Sveriges öar fick han faktisktpå ön Skye år 2 000 när han stötte på enskotsk föregångare.Alla vi nesofiler i det lilla kan barabeundra glöden hos den som gett sig ö-kärleken fången till den grad som Andershar. Det är tur att han skriver så bra ochlevande så att vi andra också kan få varamed om upptäckterna. Vill du läsanågot mera av Anders Källgård – gå dåin på hans hemsida, www.insula.se, ochorientera dig.Vill du köpa »Sveriges öar«för bara 300 kronor inkl moms?Atlantica och Carlssons Bokförlagerbjuder Atlanticas kunder förmånsprisoch hemsändning. (Vanligt bokhandelsprisär 415-450 kronor)Enklast beställer du boken per e-post:info@carlssonbokforlag.se.Ange namn och fullständig postadressoch skriv ordet »Atlantica«.Du kan också göra skriftlig beställningtill: Carlssons Bokförlag;Att.: Martin Sellgren; Box 2112, 103 13Stockholm.Boken skickas per post med bifogadfaktura. Erbjudandet gäller till ochmed 30 april 2006.Obs! Porto debiteras med 69 kronor.