Agenda 2 2012 - PwC

En tidning från PwC för stora internationella företag och organisationerwww.pwc.seHarriet Wallberg-Henriksson, rektor KIHög fart påforskningenNordiska modellenKlas Eklund:”TURSAMMAKRISER”ITså in i NordenKORRUPTIONVar går gränsen?SLITSTARKAFamiljeföretag2-2012 Världsledande forskning i Medicon Valley [s.20] Satsning på friska företag [s.46]

LEDARE: ANDERS LUNDINÄr vi så ini Norden bra?För den som litar på rankningslistor är svaret enkelt:den nordiska modellen fungerar. Oavsett om det handlarom låg korruption, hållbarhet, ny teknik, social tilliteller, under senare år, tillväxt, hamnar de nordiskaländerna högt i listorna. Trots stora olikheter mellanländerna så finns det saker som förenar oss och somväcker omvärldens intresse.Global Utmanings rapport ”The Nordic Way” har röntstort intresse bland utländska medier och Nordensmetoder för att hantera ekonomiska kriser har ståtthögt på dagordningen på toppmötet i Davos. Agenda tari det här numret den diskussionen ett steg vidare: Hurstår sig den ”nordiska modellen” i ett längre perspektiv?Vi har funnit ett framgångsrecept för finansiella kriser,men är modellen också gångbar i en framtida allttuffare globala konkurrens? Kan vi på sikt hävda oss ifrågor som forskning, utbildning, innovationer och spetsteknologi?Vi har träffat internationellt topprankadeKarolinska Institutets rektor (s. 6), undersökt Nordensentreprenörskluster (s. 17), kollat hur företagen liggertill i hållbarhetsfrågan (s. 28), fått förklaringar till detnya nordiska teknologiundret (s. 32) och frågat oss omvi kan behålla tätpositionen som världens minst korrumperadeländer (s. 28). Några entydiga svar på fråganom den nordiska modellen är långsiktigt gångbar finnssjälvfallet inte, men läsningen inger hopp.Hopp i dubbel bemärkelse inger också PwC:s Hälsobarometer(s. 46). Svenska företag är idag friskare ännågonsin och nästan hälften av de tillfrågade företagenupplever att sjukfrånvaron har minskat i takt medökade friskvårdssatsningar. En nog så viktig fråga förden som vill överleva i den globalakonkurrensen.FOTO: TOBIAS OHLSAnders LundinAnsvarig utgivareanders.lundin@se.pwc.com2 Agendawww.pwc.se 2-2012

INNEHÅLL 2-2012[s. 6] Rektor med visionerHarriet Wallberg-Henriksson lederKI med forskning i världsklass.[s.10] SciLifeLabStorskalig satsning ska lockaforskare från hela världen.[s. 12] Nordiska modellenAllvarliga kriser har bäddat för dennordiska modellen.[s. 17] Lönsamma samarbetenKluster blir allt viktigare förinnovation och arbetstillfällen.[s. 28] Den goda tillväxtenHållbarhet står högt på dagordningenhos svenska företag.[s. 32] Europas underbarnNordiska företag lyser starkt påteknologihimlen.[s. 38] Hårdare tagMutor förekommer inte bara i andraländer – nu väntar ny lag i Sverige.[s. 44] Granskning som styrGranskning underlättade de baltiskaländernas EU-medlemskap.[s. 20] Medicon ValleyLedande Life Science-kluster inombioteknik finns i Öresundsregionen.[s. 22] Starka familjebandI krisens spår får de slitstarkafamiljeföretagen revansch.[s. 27] Kunder, nej tackSverigestudien visar att svenskarnasaknar fokus på kunderna.I VARJE NUMMER: Ledare [2] Notiser [4, 36] Skrifter [44]Redovisning [50] Krönika [52]Nästa nummer av Agenda kommer ut i september.[s. 46] Friska företagLöpglädje i företagen minskar sjukfrånvaronoch ger starkare företag.[s. 48] Gemensamt ansvarSamhällets utveckling och framtidavälfärd är allas ansvar.[s. 52] Nordiskt miljöarbeteTillsammans kan Nordens 25miljoner människor göra skillnad.FOTO: PETER JÖNSSON[ 6 ]Visionen är attskapa ett klusteri världsklass inomLife Science.[12][32][38][46]FOTO: DANIEL SAHLBERGPrenumererautan kostnad!Vill du ha en egen prenumeration av Agenda?PwC:s tidning Agenda utkommer tre gångerper år. Du får den kostnadsfritt.Mejla till: agenda@se.pwc.comAgenda finns även som app på:www.pwc.se/agendaPwC Sverige är marknadsledande inom revision, redovisning, skatt- och affärsrådgivning med 3 800 medarbetareoch 130 kontor runt om i landet. Med erfarenhet och unik branschkunskap utvecklar vi värden för våra66 000 kunder vilka utgörs av globala företag, svenska storföretag och organisationer, mindre och medelstora,främst lokala företag samt den offentliga sektorn. PwC Sverige drivs som en självständig och oberoende juridiskenhet. Vi ingår i det globala nätverket PwC och delar våra kunskaper, erfarenheter och lösningar med 169 000medarbetare i 158 länder för att utveckla nya perspektiv och praktiska råd. Med Agenda vill vi ge aktuell informationinom de områden där vi agerar. Tidningen vänder sig framför allt till stora och internationella företag och organisationer.För ägarledda, mindre och medelstora företag ger vi ut tidningen MyBusiness Magazine.www.pwc.seRedaktion: Ansvarig utgivare: Anders Lundin, anders.lundin@se.pwc.com Redaktör: Anna Bergstedt, anna.bergstedt@se.pwc.com,tel 010-213 34 31 Grafisk form: Magdalena Taubert, Appelberg, www.appelberg.com Omslagsfoto: Peter Jönsson Tryckeri: TrydellsUtgivning: Tre gånger per år Upplaga: 18 000 Prenumerationsärenden: agenda@se.pwc.com2-2012 www.pwc.seAgenda 3

NOTERATAndreas Önstorp, vd,och Lina Winqvist, marknadschef,tog emot prisetför Årets sakförsäkringsbolagsom gick till VardiaFörsäkring.Foto Mikael GustavsenINSURANCEAWARDSför tredje året i radBranschorganet Risk & Försäkring i samarbete medIFU, en del av IFL vid Handelshögskolan i Stockholm, harutsett Vardia Försäkring till Årets sakförsäkringsbolagför 2012. Priset delades ut på försäkringsgalan InsuranceAwards på Nalen i Stockholm i april.Priset Årets sakförsäkringsbolag går varje år till ett bolagverksamt i Sverige som under det senaste året har åstadkommitnågot som har utvecklat den svenska försäkringsmarknaden.Insurance Awards är hela försäkringsbranschens gala.Syftet är att premiera och lyfta fram de bolag som harutmärkt sig på ett positivt sätt i sex olika kategorier, varavÅrets sakförsäkring sponsras av PwC.av svenska folket anseratt det är mycket ellerganska viktigt att företagenbidrar till samhälletsutveckling när det gällerinnovation. Samma siffra för97%storföretagen är 95 procent.Det visar PwC:s undersökningNäringsliv & Samhälle 2020.E-förvaltninggör jobbetROLIGAREDet var fullsatt när PwC bjöd in offentligsektor till den åttonde Arena e-förvaltningden 2 maj. Temat var förändringsresor.Carina Lundberg Uudelepp, tidigarebiträdande stadsdirektör i Stockholmstad, delade med sig av Stockholms erfarenheter.Deltagarna fick också lyssna tillCharlotte Johansson Ahlström, huvudsekreterareför Statens servicecenter somberättade om arbetet med att inrätta enny myndighet ur ett förändringsreseperspektiv.– Det gäller att fåhela organisationenatt byta perspektiv,var Carina LundbergUudelepps råd.Det är viktigt attsälja in den nya visionenså att alla strävarmot samma mål.Genom fokusgrupperCarina LundbergUudelepptog Stockholms stad fram fakta om vadsom efterfrågades. Sedan genomfördesmånga förändringar samtidigt; ett kontaktcenteroch nya e-tjänster skapades,processerna kartlades och tekniska smartalösningar som ökar kvaliteten på serviceninfördes. Med facit i hand konstaterarmedarbetarna att deras arbete är merspännande nu när e-tjänsterna svarar påde enklaste frågorna.Mer information om e-förvaltning finnspå www.pwc.se/e-forvaltning eller kontaktaJon Arwidson, ansvarig före-förvaltning på PwC, tel: 010-213 31 02.Jon Arwidson vid workshopen.4 Agendawww.pwc.se 2-2012

PWC ÄR LEDANDE BLANDBIG FOUREn global studie från IDCMarketScape visar att PwC ären av de ledande leverantörernai världen inom BusinessConsulting. Studien visarockså att PwC är en av de bästanär det gäller att hjälpa klientermed efterlevnad och implementeringav nya regelverk,riskhantering och kostnadsbesparingar.En annan studie från Sourceforconsulting.comvisar dessutomatt PwC är ledande blandBig Four på den europeiskakonsultmarknaden. PwC ärbäst på att ta tillvara tillväxtpotentialenför konsulttjänsterpå den europeiska marknadentack vare konsulternas högakompetens.Enligt studien planerar hela95 procent av de 400 tillfrågadekonsultköparna att bibehållaeller öka inköpsnivån av konsulttjänsterframöver.SusannaSusanna Campbell, ny vd på investmentbolaget Ratos, ärNäringslivets mäktigaste kvinna 2012. Hon korades vid engala i mars på Cirkus i Stockholm, anordnad av VeckansAffärer. Syftet med priset är att bidra till ett näringsliv med etttalangstyrt och kommunikativt ledarskap. Där är jämställdheten förutsättning för framgång och lönsamhet. Motiveringentill utmärkelsen är att hon aldrig tvekade när hon fick fråganom att axla vd-rollen.Sedan 2003 har 38-åriga Susanna Campbell arbetat påinvestmentbolaget, som i dagsläget värderas till närmare28 miljarder. Nu sätter hon sig i vd-stolen. Därmed blir honen av börsens yngsta vd:ar på ett av de mest framgångsrikabörsbolagen.CampbellNäringslivetsmäktigaste kvinna2-2012 www.pwc.seAgenda 5

Harriet Wallberg-Henrikssonbrinner för forskningoch är stolt över att kvalitetenpå forskningen vidKarolinska Institutet harökat rejält.Forskning påhög nivå6 Agendawww.pwc.se 2-2012

PROFIL: HARRIET WALLBERG-HENRIKSSONNär Harriet Wallberg-Henriksson tog översom rektor hade Karolinska Institutet intefått ökade anslag på länge. Idag är det ettforskningsinstitut i världsklass.TEXT PER ÖQVIST FOTO PETER JÖNSSONarolinska Institutetomsätter i år drygt femmiljarder kronor på 8 000studenter och 4 000 anställda.Och större ska det bli. Det byggsöverallt och på området resersig 20 lyftkranar.Gamma blir tredjebyggnaden i nyaScience Park. Biomedicumska bli ettav Europas största laboratorier. Enspektakulär aula ska rymma1 000 åhörare. Dessutom byggs etthögteknologiskt, hypermoderntuniversitetssjukhus.– Vi skapar ett dynamisktcampus för att attrahera de allrabästa studenterna och forskarna ivärlden, berättar Harriet Wallberg-Henriksson.Hon tog över 2004 som förstakvinnliga rektorn i Karolinska Institutets200-åriga historia. Någothon då inte tänkte så mycket på,även om hon hade som mål att nåminst 40 procent kvinnliga professorerpå sikt.– Snart räknade jag dock ut att iden takt kvinnor anställdes, skullevi inte nå målet före 2075… Så jagökade tempot rejält!Nu har antalet kvinnliga professorerökat från drygt 12 till 24 procent– en fördubbling.Den dynamiska, snabbtänktaoch omtyckta rektorn har också påandra sätt gjort ett rejält avtryck.Inte minst vad gäller ekonomin.Samtidigt som regeringen ökadeanslagen, fick Karolinska Institutetmedel från Strategiska Forskningsrådet,Wallenbergstiftelsen ocholika konstellationer.Största förändringen skedde2008. En ny forskningspropositioninnebar fem miljarder kronor mertill svensk forskning.– Och Jan Björklund har lovatsatsningar inom Life Sciencesektornockså i nästa proposition,som läggs i höst. Stefan Löfvenverkar ha samma tankar. Bra att desätter press på varandra.Hon säger sig ha haft bra kontaktmed de flesta utbildningsministrar,oavsett politisk färg.– Och då ska du veta att Sverigehaft fem utbildningsministrar,bara under mina åtta och ett halvtår som rektor!Mest stolt är hon över att kvalitetenpå forskningen vid KarolinskaInstitutet har ökat rejält.2-2012 www.pwc.seAgenda 7

PROFIL: HARRIET WALLBERG-HENRIKSSONUnder Harriet Wallberg-Henrikssons tid somrektor har KarolinskaInstitutet blivit ett avvärldens främsta medicinskalärosäten medbland annat avanceradstamcellsforskning.– Från 2004 till 2010 gick vi från27 till 67 procent över världsgenomsnittetför hur ofta våra forskningsartiklarciteras globalt.Karolinska Institutet är 32:a påTimes Higher Education World UniversityRankings, 44:a på Shanghailistan,vilket är bäst i Sverige. Och,ännu viktigare, 9:a inom medicin,som enda universitet bland de 35högst rankade som ligger utanförNordamerika och England.– Visst, man kan ta rankningslistormed en nypa salt. Men allatittar på dem. De är viktiga för att5önskemål tillansvariga politiker1. Ta fram en långsiktig nationell strategiför forskning, vad gäller både finansieringoch inriktning.2. Ge incitament och ekonomiska förutsättningarför universitetssjukvården attprioritera alla tre benen: vård, forskningoch utbildning.3. Förändra lagstiftningen så att våra väluppbyggda register och biobanker kananvändas till flera ändamål, istället försom nu, till ett avgränsat syfte.4. Underlätta för utländska medborgareatt arbeta på våra universitet, genom enbättre och enklare skattelagstiftning.5. Satsa på att bygga nya billiga studentbostäderoch gästforskarbostäder.locka studenter och forskare.När Harriet Wallberg-Henrikssonblev rektor, var målet att stärkaden ”usla ekonomin”, som alla universitethade i början på 2000-talet.Universitetsledningarna hadeinte fått några ökade resurser under1990-talet och förväntades inteha en egen strategi.– Forskarna fick medel frånforskningsråden och ”hyrde rum”hos oss. Som rektor var man intemycket mer än hotelldirektör. Nuhar universitetsledningen fåttresurser, vi har lagt en internationellstrategi och initierat enfund-raisingkampanj med namnkunnigapersoner som har fått lärakänna universitet och vara ambassadörer.Karolinska Institutet specialiserarsig idag på forskning, där manpå cellnivå försöker förstå hur alltfungerar och man genomför hälsostudieri stora populationer.Starkaste områdena är stamcellsforskning,hur skadad vävnadi kroppen kan repareras, samtcancer- och infektionsforskning,hjärt- och kärlsjukdomar och hjärnanssjukdomar.– Visionen är att skapa ett klusteri världsklass inom Life Science– inte bara medicinsk forskningutan också hälso- och sjukvård,utbildning och innovationer.– Karolinska Institutet var såbra rustat innan jag tog över, att vikunde ta allt större del av kakannär regeringen började satsa. Vifick 34 procent av alla forskningspengarinom medicin 1999 – nufå vi 49 procent. Fortsätter vi attöka lika snabbt, är det ett dilemmanationellt. Karolinska Institutetmåste därför arbeta mer globalt.Framtiden handlar mycket omSydostasien. Inom Lifescience ärJapan störst, men Singapore, därHarriet Wallberg-Henriksson ärrådgivare till regeringen, börjadebygga en ny forskningspark år2000. Snabbt har den blivit en avde viktigaste i världen.– De har rekryterat forskarefrån hela världen. Sydkorea i sintur är störst inom teknik och IT,men en bit efter inom biomedicin.Kombinationen teknik och hälsoochsjukvård skapar dock sjukhusi världsklass. När man läggs in påsjukhus i Sverige får vi små plastbandrunt handleden, i Sydkoreafår patienterna en klocka meddatorchips, där journal, röntgenbilderoch annat ryms. Till ochmed en elektronisk nyckel som gerpatienten tillgång till vissa rum.– Redan idag slår de ut de bästaamerikanska sjukhusen inomtransplantationer. Indien och Thailandär andra asiatiska länder somär världsledande på sjukvård. Inommedicinsk forskning har de en bitkvar, men utvecklingen går snabbt.Inte minst i Kina.Närvaron i Asien blir allt viktigareför Karolinska Institutet, somnyligen öppnat kontor i Singaporeoch i Peking.Internet och smarta mobiltelefonerär andra framtidsområden.– Harvard, Stanford och MIT harbörjat erbjuda kurser på internet.Där bör även vi ligga i framkant.Nyligen har vi också, ihop medColumbia University i USA, forskatpå hur mobiltelefondata kan effektiviserakatastrofhjälp. Praktiskttillämpad forskning blir framöverallt viktigare.Vad har du för råd till din efterträdarenu när du slutar?– Sätt din egen prägel på jobbetoch lämna ett fotavtryck som ärbestående. u8 Agendawww.pwc.se 2-2012

Storskaligt labb ska lockavärldens forskareSciLifeLab har kallats näringspolitik för det21:a århundradet. Nu förverkligar KI, Uppsalauniversitet, Kungliga Tekniska högskolan ochStockholms universitet visionen att skapaett globalt kluster, där forskning, utbildning,sjukvård och näringsliv möts.TEXT PER ÖQVIST FOTO ISTOCKPHOTOSvenska staten står för större delen avpengarna, en halv miljard kronor,till det nya Science For Life Laboratory,eller SciLifeLab. Knut och Alice WallenbergsStiftelse och Astra Zeneca går ocksåin med stora belopp. Inom bara ett par årska omsättningen nå en miljard kronor.– SciLifeLab är en pusselbit i visionen atti regionen Stockholm-Uppsala skapa ettvärldsledande kluster inom forskning, utbildningoch sjukvård. Vi ska kunna lockahit de bästa forskarna i världen, sägerHarriet Wallberg-Henriksson, rektor förKarolinska Institutet.Hon räknar med att 1 700 personer skajobba på SciLifeLab. Många lär dock varafortsatt anställda vid sina universitet ochforska på SciLifeLab under kortare ellerlängre perioder.– Det skapar en dynamisk interaktivmiljö, mellan universiteten i Sverige menockså internationellt. Idag kommer enfjärdedel av forskarna på SciLifeLab frånandra länder. Och det lär bli fler.Livsvetenskaplig forskning är inte baramedicinsk, utan handlar också om hälsaoch miljö. Att mäta, titta på och förstå alltlevande.– Inte bara människan och mänskligaceller, utan djur och växter. Vi ska analyseragener och proteiner – två viktiga byggstenari allt levande.Mycket fokuseras på att hitta läkemedeloch metoder för att bota eller behandlastora folksjukdomar, som cancer, diabetesoch hjärt- och kärlsjukdomar– Den här typen av storskaligt laboratoriumfinns bara på tre orter i världen, iBoston, Oxford och Beijing. Och nu här. Viskapar en fantastisk forskningsmiljö därman kan analysera cellernas byggstenarmed de senaste teknikerna och vi kraftsamlarför att möta de behov som växerfram och skapa en kreativ miljö som ska geeko i hela världen, säger Harriet Wallberg-Henriksson. uSciLifeLabGRUNDADES: 2010SAMARBETSPARTER: Stockholms universitet,Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan(KTH) och Uppsala universitet.LEDNING: Mathias Uhlén, SciLifeLab Stockholm,och Kerstin Lindblad-Toh, SciLifeLab Uppsala.10 Agendawww.pwc.se 2-2012

Trenden med att ranka universitettog ordentlig fart för drygt tio år sedan.Idag arbetar de flesta universitet aktivtför att komma högt på listorna.TEXT CECILIA VINELL FOTO ISTOCKPHOTOHär samlas världensFORSKAREIdag finns ett flertal internationella rankningarsom listar de främsta universiteteni världen.Även om rankningslistorna är omdebatteradeoch innebär stora förenklingarså har de blivit något som universitetenmåste förhålla sig till och arbeta aktivtmed. För många är det ett verktyg i kvalitetsarbetetoch en hög rankning lockarbåde studenter och forskare.Två av de främsta internationella listornaär Shanghai (Academic Ranking ofWorld Universities, ARWU) och Times HigherEducation World University Rankings(THE). I Sverige rankar Urank årligen 29lärosäten med högre utbildningar.Internationellt sett dominerar USA bådalistorna med fyra av fem topplaceringar påbåde Shanghailistan och THE.Bryter man ner listorna ämnesvis placerarsig Sverige bra, särskilt inom teknikoch ekonomi. På Shanghais tekniklistorplacerar sig Chalmers tekniska högskolabland de 75 främsta och Lunds universitetbland de 100 främsta. På ekonomilistan liggerHandelshögskolan i Stockholm blandde 77 bästa.På THE:s lista över lärosäten i världenligger Chalmers på plats 233.– Rankningar får ofta uppmärksamhet imedia. Därmed får de betydelse för vår förmågaatt attrahera studenter, forskare ochsamarbetspartners. Vissa siffror bakomrankningarna är dessutom bra verktyg ivårt eget kvalitetsarbete, exempelvis antalpubliceringar, citeringar och synlighet påwebben, säger Chalmers presschefChristian Borg.De tekniska utbildningarna domineras avUSA och närmare bestämt Kalifornien. Treav de fem toppinstitutionerna finns runtdator- och elektronikindustrin iSilicon Valley.Men listan över tekniska lärosäten ärden mest diversifierade i termer av vilkaländer som finns med. Det är också det områdedär Asien visar framfötterna. Blandtopp 50 finns tio asiatiska lärosäten (jämförtmed endast sex från Europa). I topp liggeruniversitetet i Singapore på plats 19. uVÄRLDENS OCH NORDENS FRÄMSTALÄROSÄTEN ENLIGT THELärosäteLand1 California Instituteof TechnologyUSA2 Harvard University USA2 Stanford University USA4 University of Oxford Storbritannien5 Princeton University USA32 Karolinska Institutet Sverige80 Lunds universitet Sverige91 Helsingfors universitet Finland125 Aarhus universitet Danmark131 Stockholms universitet SverigeVÄRLDENS OCH NORDENS FRÄMSTALÄROSÄTEN ENLIGT SHANGHAILärosäteLand1 Harvard University USA2 University of California,BerkeleyUSA3 Stanford University USA4 Massachusetts Instituteof TechnologyUSA5 University of Cambridge Storbritannien40 Köpenhamns universitet Danmark42 Karolinska Institutet Sverige66 Uppsala universitet Sverige72 Helsingfors universitet Finland75 Oslo universitet Norge2-2012 www.pwc.seAgenda 11

Nordenen modellmed medgång”The Nordic Way” har rönt internationell uppmärksamhetde senaste åren. Men är det verkligen en formav kapitalism som fungerar bättre? Eller är det baralyckosam krishantering som gett ett tillfälligt försprångmot övriga Europa?TEXT JAN LINDROTH FOTO ISTOCKPHOTO12 Agendawww.pwc.se 2-2012

Itakt med att globaliseringenoch därmed konkurrenstrycketaccelererat, finanskrisernaavlöst varandra och många ländergår på knäna, tyngda av skuldbergoch budgetunderskott har intressetför varför de nordiska ekonomiernaklarar sig så mycket bättreblossat upp runt om i världen.– Många länder brottas med fleraolika problem samtidigt med lågproduktivitet, korruption, låg fertilitetoch kroniskt dåliga offentligafinanser. Det är ju skillnad ävenmellan nordiska länder men generelltligger vi bra till och detta hartänt ett förnyat intresse för Norden,säger Klas Eklund, senior rådgivareoch ekonom på SEB. Han är ävenen av författarna till rapporten TheNordic Way som tankesmedjanGlobal Utmaning tog fram på uppdragav de nordiska regeringarnatill det internationella toppmöteti Davos.Det faktum att Norden klaratden senaste finanskrisen ochrecessionen mycket bättre än deflesta andra utvecklade ekonomierhar ställt frågan om det finns enspecifik nordisk modell för kapitalismpå sin spets.– Någon medveten nordisk modellsom kan tas efter i sin helhet avandra finns knappast men det finnsett antal aspekter och erfarenheteri Norden som gör att vi är där vi äridag. Det handlar om både reformersom genomförts och en speciellhistoria samt sociala och kulturellaomständigheter som vuxit framöver tiden, säger ekonomen SandroScocco, programchef för Global Ekonomipå Global Utmaning.Just det faktum att de nordiskaländerna tidigare gått igenom allvarligakriser är en viktig förklaringtill att man idag klarar sig såpass bra när det stormar i omvärlden.– Både Sverige, Finland, Danmarkoch Norge hade allvarliga kriserpå 70-, 80- och 90-talen av litevarierande karaktär. Dock har allaländerna tagit itu med underliggandeproblem och lärt sig mycket avkriserna. Hade inte detta hänt hadeläget här sannolikt varit liknandedet som vi nu ser på olika håll i Europa.På så vis var det ju tursammakriser, säger Klas Eklund.I Sverige ledde fastighetsbubblanmed påföljande bankkris till genomgripandesanering av statsfinansernatillsammans medlångtgående reformer av budgetprocess,pensionssystem och penningpolitikensutformning. Dessutombröts inflationsspiralen. IDanmark ledde en fast växelkursoch flera åtstramningspaket, blandannat den kända potatiskuren, tillatt den danska modellen med såkallad flexicurity växte fram.En röd tråd i det nordiska samhällsbyggetoch reformarbetet ärockså att välfärdssystem och olikaförmåner kopplas hårt till en arbetslinjeoch att ersättningar byggerpå inkomstbortfall.– Där skiljer sig Norden en deloch kopplingen till arbete och inkomsthar varit avsiktlig. Grundtrygghetenfinns förstås där mensystemen bygger på att man arbetaroch det gör också systemen2-2012 www.pwc.seAgenda 13

GlobalUtmaningPwC är partner tillGlobal Utmaning somär en fristående tankesmedjasom bestårav ett kvalificeratnätverk från samhälle,näringsliv och forskningsom verkar förlösningar på de globalautmaningar somrör ekonomi, miljö ochdemokrati.Läs mer på www.globalutmaning.se.Källor: Näringsliv Skåne,Invest in Skåne,Anna ChérouvrierHansson och LovisaSunessonhållbara. Man har råd att vara mergenerös om modellen bygger på attfolk arbetar, säger Sandro Scocco.Även om det inte går att replikeradet som ses som en nordisk modellrakt av i andra länder finns detinslag som är värda att ta efter, isynnerhet på reformområdet ochhur man bäst hanterar kriser.– En lärdom från Norden är attdet är möjligt att vända en kris ochatt det går att komma tillbaka efteren kris. Dessutom pekar den nordiskaerfarenheten på vikten av uppslutning,samarbete och konsensusinom politiken. Mer akuta åtgärdermåste kopplas samman med reformersom stärker konkurrenskraftoch tillväxt, säger Klas Eklund.I Europa har bland annat Storbritannienmed premiärministerDavid Cameron visat stort intresseför den nordiska modellen. Kommentarerfrån utlandet är oftauppskattande men samtidigt lättpessimistiska vad gäller möjligheternaför andra länder att kopieraden nordiska framgången. I ettpar analyser i det brittiska affärsmagasinetThe Economist ser manden nordiska synen på familjevärderingaroch förtroendet och relationentill staten som vattendelaregentemot andra delar av Europamen konstaterar samtidigt att ”dennordiska modellen har visat att denfungerar”.Ett starkt socialt kontrakt mellanindivider och mellan stat ochindivid är ett kännetecken för Nordenoch en förklaring till att manlyckats kombinera breda välfärdssystemoch relativt höga skattermed en konkurrenskraftig marknadsekonomisom också sträckersig långt in i traditionella offentligasektorer som skola och vård.I en analys av historikerna HenrikBerggren och Lars Trädgårdh lyfterDavosrapporten fram skillnadermellan länder och olika relationermellan individer, stat och familj.Norden, och Sverige i synnerhet,präglas av en allians mellan individenoch staten som ses som en garantoch leverantör av personlig frihetgenom att minska beroendetav familj och andra grupperingar. ITyskland är det till exempel alliansenmellan familjen och staten somär den starkaste medan det i USA äraxeln familj/individ som domineraroch staten ses som en inkräktarepå individens frihet.– En stark stat behöver inte nödvändigtvisvara förtryckande utankan också öka människors frihetoch detta sätt att se på de starkanordiska staterna har väckt mycketuppmärksamhet utomlands ochär en viktig förklaring till hur detsom kan kallas en nordisk modellfungerar. Trygghet kombinerasmed flexibilitet, säger Klas Eklund.Den här nordiska individualismenskapar en harmoni mellan detsociala kontraktet och en marknadsekonomisom bygger på individensom den basala byggstenen.Det skapar den vitalitet som idagsyns i den nordiska varianten påkapitalism.Ett annat framträdande drag ärdet starka samhällskontrakt somexisterar i Norden. De nordiskaekonomierna präglas av högt förtroendemellan individer och statoch mellan individer. Det ger lågatransaktionskostnader.– Ett högförtroendesamhälle ären förutsättning för ett högskattesamhällemen det är inte någotman skapar över en natt, det tarsannolikt generationer att åstadkomma,säger Sandro Scocco.Den nordiska modellen rönerframgångar idag men för att den skafortsätta vara slagkraftig krävs att14 Agendawww.pwc.se 2-2012

den fortsätter utvecklas i takt medatt nya och stora ekonomier kliverallt högre upp i förädlingskedjan.– Vi har ett försprång bland annatgenom det sätt vi hanterade tidigarekriser i Norden men utvecklingenstår inte still och andraländer hinner ikapp så det går inteatt slå sig till ro, säger Klas Eklund.Sandro Scocco pekar på behovinom utbildningssektorn där Sverigehalkat efter genom att lägstanivåntappat mark gentemot andra länder.– Det gäller hela kedjan frånbarnomsorg till högskola. Det ärviktigt att man har en jämn fördelningi utbildning med en så höglägstanivå som möjligt och härkrävs det gemensamma ansträngningarför att hitta nya lösningar.Det är inte så att det finns en nordiskmodell som är färdig, sägerSandro Scocco.Ett annat bekymmer, framförallt i Sverige, är finanssektorns storleki relation till ekonomin.– Själv kan jag se bekymmer meden för hög privat skuldsättningoch en finanssektor som är förstor. Den nordiska modellenär robust men det ärviktigt att förstärka degrundläggande inslagen,säger han. uBNP-tillväxt2005–2010NORDEN OCH STÖRSTAEU-LÄNDERNA (%)Sverige 10,2Finland 8,6Frankrike 7,8Tyskland 6,7Storbritannien 3,9Danmark 2,5Italien -2,22-2012 www.pwc.seAgenda 15

Barn hämtar vatten viden pump i Abyei i södraSudan där frivilligt återvändandefrån norraSudan samlas med hjälpav FN.Företagen villinvestera mer ihållbarhetFör världensföretagsledarehar globala hållbarhetsfrågorblivit strategisktviktiga. Men devill att världensregeringar ochpolitiska makthavarevisar vägenoch fastställerprioriteringar.TEXT CECILIA VINELL FOTO FNInför FN:s konferens Rio+20 omhållbar utveckling i Rio de Janeirohar PwC undersökt hurföretagsledare i världen ser på hotoch möjligheter i frågor som rörvatten, livsmedelssäkerhet, resurser,klimatförändringar, jämställdhet,social integration och energi.Multinationella företag har blivitallt mer medvetna om globalahot och utmaningar i fråga omhållbarhet, och det blir viktigareatt införliva dessa frågor i företagensstrategi.87 procent av alla verkställandedirektörer i undersökningen uppgeratt energi till rimligt pris ärviktigt för deras företag. Dessutomanser en stor andel att den globalavattenbristen kommer att bli akutinom tio år.Andra hållbarhetsfrågor i toppär jämställdhet, social integrationoch hållbar konsumtion.Det här är också frågor som diskuterasi juni vid hållbarhetskonferenseni Rio.– Ett tydligt budskap i PwC:s globalaundersökning är att företagsledarnavill att världens regeringaroch politiska makthavare visarvägen och fastställer prioriteringar.Undersökningen visar till exempelatt 71 procent av företagen ärberedda att investera mer resurseri hållbarhetsarbetet om det görsframsteg på Rio+20, säger FredrikLjungdahl, Sustainable BusinessSolutions, PwC.Intressant är också att över 90procent av vd:arna anger att regleringtillsammans med ekonomiskastyrmedel och privata investeringarär de mest effektiva sätten attdriva på förändringen mot ett merhållbart samhälle.För PwC är det viktigt att delta iförmötena inför konferensen ochkartlägga dessa frågor.– För oss är det här ett viktigttillfälle att orientera oss och träffaföretagsledare, regeringstjänstemänoch opinionsbildare. Vi tarmed oss kunskapen hem och förmedlarden till våra kunder i direktamöten och seminarier, sägerFredrik Ljungdahl. uRio+20Rio+20 är FN:s konferensom hållbarutveckling som ägerrum i Rio de Janeiro,Brasilien, 20–22 juni2012. Mötet hållstjugo år efter 1992års Earth Summiti Rio. Där antogsAgenda 21 – FN:sglobala handlingsprogramför hållbarutveckling somanger långsiktigamål och riktlinjer föratt uppnå en hållbarutveckling genomatt utrota fattigdomoch undanröja hotenmot miljön. Deltagareär regeringsföreträdare,internationellainstitutioneroch organisationer.Syftet är att ageraför att bekämpafattigdom och riktauppmärksamhet påmiljöförstöring.kontaktFredrik FrankePwCTel: 010-212 44 34e-post:fredrik.franke@se.pwc.com16 Agendawww.pwc.se 2-2012

Det finns runt 2 000 kluster iEuropa. Men det råder brist påvisionära entreprenörer somkan utveckla forskning tillföretag. Norden är ett positivtundantag.TEXT MALIN HALLARE ILLUSTRATION ISTOCKPHOTOMånga klusteri Europa– men få entreprenörer2-2012www.pwc.se Agenda 17

Ett kluster kan beskrivassom ett ekosystem av olikaaktörer inom ett avgränsatgeografiskt område som stöttar,samverkar och delar kompetensmed varandra. Huvudaktörernabestår oftast av universitet, forskningsinstitut,offentlig sektor, industri,finansieringsinstitut, klusterorganisationermed flera. Tackvare förmågan att samverka skapasökade möjligheter till innovation,produktivitet och arbetstillfällen.Förekomsten av kluster blir alltviktigare för att skapa tillväxt, nyaprodukter och nya marknader.Tillgången till den akademiskavärlden, både i form av vetenskapligainstitutioner och välrenommeradeoch talangfulla forskare,är själva grunden för klustrensexistens. Därför är det så viktigt attgöra forskarmiljöerna attraktiva.– Ett kluster måste vara attraktivtför att dra till sig talang ochinvesteringar och behöver därförstöd av myndigheter och andra viktigabeslutsfattare för att öka sinkonkurrenskraft. Numera handlardet inte bara om att attrahera nyaforskare utan också om att behållakompetensen inom klustret sägerDr Erica Monfardini, medförfattaretill PwC:s rapport ”Criticalsuccess factors and policy recommendationsto build up world classbio clusters as a vital element ofthe new Economy”.I Europa råder ingen brist på kluster.Det finns cirka 2 000 inom enmängd olika områden med välrenommeradeuniversitet och forskningsinstitutsom stabil grund.Än så länge ligger också Europa iframkant vad gäller nivån på denforskning som bedrivs. Men Kina,Indien och även USA kan, förutomatt de har lägre kostnader, erbjudamer homogena marknader samtidigtsom de kontinuerligt utvecklarsina universitet och forskningsinstitutioner.– Europa behöver utveckla metoderför att öka sin konkurrenskraftoch metoder för att mäta sina resultat,säger Erica Monfardini.Att utveckla upptäckter och innovationerär en lång och kostsamresa med kliniska studier och testverksamhetersom kan ta tiotals år.För att underlätta och snabba påprocessen behöver europeiska klusterutveckla och förfina strategierför att få tillgång till finansieringoch för att få hjälp med att utvecklafungerande infrastrukturer.– Bristen på kapital är ett ständigtproblem för alla innovationsbranscheroch alla regioner. MenEuropas kluster behöver också fåhjälp att skapa regler, lagar ochramar som främjar industriellutveckling, säger Erica Monfardini.Myndigheter har ofta en snabbareoch bredare påverkan på utvecklingenav omvärlden jämfört medprivata initiativ. Lagar och regler ärett sätt att stötta utvecklingen menmed nya innovativa servicemodellerblir möjligheten att påverkaännu större.– Entreprenörer inom offentligsektor spelar en avgörande roll iutvecklingen. Deras nytänkandebidrar till att utveckla hela regionereller kluster eftersom de i sintur måste anpassa sig till det nyaekonomiska landskap som uppstår,Rapporten”Critical successfactors and policyrecommendations tobuild up world classbio clusters as a vitalelement of the newEconomy” är skriven avLaurent Probst, GlobalLeader – RegionalInnovation EcosystemNetwork, Dr EricaMonfardini, Director LifeSciences, och Dr NurayUnlu, Expert ClusterDevelopment. Samtligaverksamma på PwCLuxemburg.18 Agendawww.pwc.se 2-2012

Kritiska framgångsfaktorer för att utveckla klusterVetenskapligadrivkrafterEntreprenöriellkultur, samhörighetskänsla(gentemot klustret),fungerande nätverk,fungerandesamarbetenTillgång tillakademiska institutoch erkändaforskare, viss procentanställda inomFoU, tillgång tillklusterinformationFinansielladrivkrafterStödjandedrivkrafterFörekomst av storaföretag, förekomstav små och medelstoraföretag, förekomstav start-ups,gott rykte, utbildning,attraktiv miljöKlusterorganisationer,tillgång till effektivainkubatorverksamheterochså kallade TTOs(Technology TransferOffices),supportfunktioner,till exempel HRoch juridisk hjälp,lagar och reglersom incitament,policyaspekterIndustrielladrivkrafterKulturelladrivkrafterTillgångtill finansiering,finansbarriärersäger Laurent Probst som lederPwC:s arbete vid ”Regional InnovationEcosystem Network” och ärmedförfattare till rapporten.Europa är enligt PwC:s rapportgenerellt sett svagt inom entreprenörskap.Det är också alltförfå kluster som intresserar sig förkommersialiseringsprocessen.Nätverkskulturen mellan akademioch näringsliv är viktig för att nödvändigasynergier ska uppstå, menidag saknas bland annat inkubatorverksamheteri delar av Europa.– Europa behöver visionäraentreprenörer. Varje region bordestötta sina talanger på områdetoch belöna dem både i med- ochmotgång, så att de vågar försökaigen. Att misslyckas är en del avprocessen, säger Laurent Probst.De nordiska länderna är undantagoch får ibland stå som modellför entreprenörskap och gränsöverskridandesamarbeten.– De nordiska länderna är duktigapå att utveckla entreprenör-skap. Till skillnad från Europa iövrigt så har man lyckats integreraentreprenörens verksamhet somen del i företagen. Lokala myndigheterhjälper också till genom attskapa fungerande infrastrukturerför forskare, entreprenörer och näringsliv,säger Erica Monfardini.Kluster går igenom olika stadierav mognad och varje fas har sinabehov. PwC:s rapport ger förslag pååtgärder för att kluster ska klättrai utvecklingen och nå global konkurrenskraft.ukontaktJan SturessonPwCTel: 046-286 93 39e-post:jan.sturesson@se.pwc.com2-2012 www.pwc.seAgenda 19

Svensk-danskaMedicon Valleyvisar vägenför europeiska klusterVärldsledande kluster, fungerande samarbeten mellannäringsliv, sjukhus, universitet och forskare samt stödfrån regionala myndigheter. En utopi? Nej, ren sanningoch verklighet i Skåne och Köpenhamnsregionen.TEXT MALIN HALLARE FOTO PETER WESTRUP/FOLIO, ISTOCKPHOTODet började med Öresundsbron.Plötsligt hade tvåländer bundits ihop ochblivit en region med liknandevillkor för industri, akademi ochpolitik. En arbetsgrupp tillsattesför att undersöka styrkor och svagheteri regionen. Universitet medhundraåriga arv inom biologi ochmedicin var på plats, industriernavar starka och med interregionalapengar kunde ett försöksprojekt,en klustersatsning med målet attbli den mest attraktiva bioregioneni Europa, så småningom ta sinbörjan.– Projektet kallades MediconValley på skoj men namnet klingadeså bra att det blev kvar, sägerAnna Chérouvrier Hansson, Headof Business Development inom LifeScience, Invest in Skåne.Invest in Skåne och NäringslivSkåne hör till de offentliga institutionersom aktivt arbetar för attfrämja bland annat innovation, investeringar,internationalisering,entreprenörskap och affärsutveckling.Till dessa kommer en mängdolika organisationer och projektknutna till de 350 forsknings- och20 Agendawww.pwc.se 2-2012

utvecklingsföretagen eller till debefintliga elva universitet, sjukhusoch testcenter som finns tillgängligai regionen.– Medicon Valley har ett mycketstarkt varumärke och mängdenprojekt som kommit i klinisk fas ärovanligt stor. Medicon Valley harden näst största biotech pipelinenav projekt i klinisk fas i Europa,säger Anna Chérouvrier Hansson.Lovisa Sunesson är PhD och projektledareför nya projektet MediconValley – en Life Science-regioni världsklass. Projektet drivs av Investin Skåne i samarbete med klusterorganisationenMedicon ValleyAlliance och har sin utgångspunkti PwC:s rapport ”Regional Biotechnology”.– Vi har utgått från två av de femolika drivkrafterna i rapportenför att lyfta Medicon Valley till ettkluster i världsklass. I projektetkommer vi att på ett nytt sätt kartläggastyrkeområden i MediconValley. Det handlar bland annat omatt upprätthålla den så kalladeTalentpoolen för att behålla delokala bolagen och samtidigt attraherafler välrenommerade forskare,säger Lovisa Sunesson.Medicon Valley är det förstaklustret som spänner över nationsgränseroch är idag ett ledandeLife Science-kluster i världen. Trotsekonomisk kris och trots AstraZenecas flytt från regionen leverklustret vidare. Samtidigt finnsoron där för minskad konkurrenskraft.– För att behålla sin position globaltoch på lång sikt måste MediconValley ständigt fortsätta attutvecklas, säger Lovisa Sunesson. uInnovationerutan gränserMediconValley• Tredje störst i Europainom läkemedeloch bioteknik efterLondon och Paris.• Största centretför läkemedel ochbioteknik i Skandinavien.• Världsledandeinom diabetes, inflammation/immunologi,neurovetenskapoch cancer.• 41 000 anställdainom Life Science.• 10 000 forskare.• 350 FoU-företag,bl.a. Novo Nordisk,Ferring, LEOPharma, Mc Neil,Rechon, Gambro.• 7 ”science parks”inom framför allt LifeScience.• 11 universitet med165 000 studenter,7 000 tar exameninom Life Sciencevarje år.Källor: Näringsliv Skåne,Invest in Skåne,Anna ChérouvrierHansson och LovisaSunessonNya marknadsmöjligheteröppnas och bidrar till nytänkande,innovation ochgränsöverskridande samarbetsformer.Offentlig sektor driverpå utvecklingengenom innovationsupphandling.– I grund ochbotten handlar detom att samhälletsbehov mer än någonsintidigare ärberoende av innovationskraft,sägerLennart Svensson,avdelningschef förinnovationssystem,Region Skåne.Lennart Svensson,avdelningschef förinnovationssystem,Region Skåne.När ett sjukhus i Trelleborgbeställde systemlösningen”matglädje” involveradeslivsmedelsbranschen och hälsobranschen,kostexperter, serviceleverantörermed flera föratt hitta en konkurrenskraftiglösning. Det är en lösning somLennart Svensson menar nukan exporteras till hela världen.Öppna arenor som klusterblir allt viktigare för att fåolika aktörer att samarbeta föratt leverera systemlösningar.Ingen vet på förhand hur ensådan lösning ska se ut. Genomatt nya mål sätts, till exempelinom offentlig sektor, skapasmöjligheter till nya innovationer.Offentlig sektor gör sittjobb genom att vara en kvalificeradkund som driver fram desystemlösningar samhället harbehov av.– Tysklands målatt avveckla kärnkraftengör demtill exempel intresseradeav alternativalösningar. RegionSkånes mål att varakoldioxidneutralt2020 ger också detutrymme för nyatankegångar, innovationeroch samarbeten,säger LennartSvensson.Innovationsupphandlingger alltså upphov till nya sättatt tänka och arbeta. Olika vetenskapligadiscipliner mötervarandra och nya samarbetenmellan teknik, forskning ochnäringsliv skapas.– Jag har sett många intressantaexempel på det. Ettexempel är det nationellasamarbetet inom diabetes,Zirro. Ett av de första målen äratt kunna mäta insulinnivånutan nålstick, med icke invasivteknik. Bland annat ser man påmöjligheterna att använda enmobiltelefon för att presenterainformation, säger LennartSvensson. u2-2012 www.pwc.seAgenda 21

För drygt ett årtionde sedan sågs familjeföretagareninte sällan som kusinen frånlandet. Men i finans- och skuldkrisensspår har familjeföretagaren fått revansch.TEXT MATTIAS ANDERSSON FOTO GETTYIMAGES ILLUSTRATION ISTOCKPHOTOArvingarnasrevanschNär jag började studerafamiljeföretag i slutet på1990-talet sågs de överaxeln av de allra flesta. Tysklandansågs ju som ett hopplöst fall utanframtid på grund av det starka inslagetav familjeföretag, säger EmilEmling, som under sin tid somforskare och lärare vid Handelshögskolangenomförde den hittillsmest omfattande studien i ämnetsvenskt familjeföretagande.Eftersom försiktighet och attskynda långsamt hör till familjeföretagandetskärnvärden står sigmånga av Emlings slutsatser fråndet tidiga 2000-talet:Familjeföretagande utgör ensvåröverskattad och seglivad basi det privata svenska näringslivet.Även med en relativt snäv definitionutgör familjeföretag mer änhälften (54,5 procent) av företageninom svenskt näringsliv.För Johan Fant, CFO, Axel JohnsonAB, är fördelarna med familjeföretagklara:– Specifika fördelar med familjeföretagetär närheten till en tydligägare och korta beslutsvägar,avsaknad av en del arbete somhänger ihop med börsnoteringoch högre belåning, till exempelextern rapportering och investorrelations. Dessutom har familjeföretageten förmåga att se på investeringaroch marknadssatsningarutan att ”jagas” av externaförväntningar på kvartalsbokslut.I Axel Johnson-koncernen strävarvi efter att vara branschledandeinom hållbarhet. Detta är ett områdesom kräver ett medvetet ochuthålligt arbete över en längre tid,säger han.Eftersom långsiktig överlevnadhör till den typiska familjeföretagarensfrämsta mål är snabb tillväxtinte lika viktigt, vilket märksi statistiken. Nära 90 procent av företagenhar en omsättning under50 miljoner. De är generellt mindreän andra typer av företag ochstår för 34,7 procent av sysselsättningenoch 28,5 procent av omsättningeni det privata näringslivetvisar Emil Emlings studie.Å andra sidan är de betydligtmer seglivade än andra företag:– Det har ju blivit en sanningdet där med att förvärva, förvaltaoch fördärva. Och visst, bara vart22 Agendawww.pwc.se 2-2012

2-2012 www.pwc.seAgenda 23

tionde företag överlever efter dentredje generationen, konstaterarEmil Emling och fortsätter:– Men då ska man veta att deallra flesta företag är rätt kortlivade.I sammanhanget överlever dettypiska familjeföretaget betydligtlängre än andra företag.Men trots slitstyrkan är det inteså konstigt att familjeföretag settsöver axeln av managementmodenastrendsättare.De är betydligt mindre förtjustai konsulter än andra företag ochlitar mer på råd från släkten ellerrevisorn. De föredrar blodsbandframför businesskolornas brödraskap.De vaktar på pengarna ochbetalar mycket sällan skyhögabonusar eller löner till tjänstemannachefer.Efter finanskrisen och denpågående debatten om en ny, meransvarskännande och långsiktigkapitalism har familjeföretagensvärden åter blivit inne.– Det finns ett etos som handlarjust om långsiktighet som passarväl i tiden. Sedan tror jag att familjeföretagenhar fått en större betydelseallmänt sett eftersom de klaratfinanskrisen bättre. Globalt ärdet definitivt så, säger Emil Emlingoch pekar på familjeföretagenssvåröverskattade roll som härdigbas i ekonomin.Och den en gång iskallatyska företagsstrukturenhar fått revansch på sinakritiker, som ofta haft USA somförebild.– Tittar man på framgångsrikaföretag – som Porsche – som harrötterna i en familjetradition harde klarat tuffa utmaningar i branschenoch finanskrisen bättre änGM och Ford, konstaterar Emling.– De var hjältarna då och tummelplatsför massor av konsulteroch modeteorier inom management.Men det gick ju inte så braoch staten fick rädda dem.En av de vanligaste invändningarnamot familjeföretag är deninbyggda nepotismen. Blod vägertyngre än meriter och fina utbildningar.– Men det finns inget stöd för attarvingar skulle lyckas sämre äntjänstemannachefer. De senare harju också ett annat fokus än företagetslångsiktiga överlevnad. Detkan vara att vinna aktiemarknadensgillande för stunden eller denegna lönen och karriären, sägerEmil Emling.Sedan millennieskiftet hartrenden skiftat rejält. Då fanns ennotering på börsen ofta inskrivenredan i affärsplanen för ungahungriga företag. Kvartalslogikenregerade, för direktörerna vartidshorisonten ofta inte längre äntre månader. Sedan dök riskkapitalisternaupp och plockade bort företagfrån börslistorna, stuvade omoch sålde vidare. Tidshorisonten idet typiska fallet låg någonstansmellan fem och sju år. Ofta var detärevördiga familjeföretag som varuppköpsobjekt. Som kemiföretagetPerstorp, grundat 1881 av WilhelmWendt, där ett riskkapitalbolag togöver 2005. Nya ägare som ansågsbättre skickade att leda företaget idet nya årtusendet.– Perstorp är ett bra exempel påuppfattningar som fortfarande ärrätt vanliga. Även ägarfamiljensjälv ansåg att man saknade denkompetens som krävdes för attdriva företaget, trots att man lyckatsväldigt väl under mer än ettårhundrade. Med facit efter någraår kan man konstatera att de nyaprofessionella ägarna knappastgjort ett bättre jobb, säger EmilEmling.Idag har trenden vänt och intressetväckts för familjeföretagen somuthålliga välståndsskapare ochembryon till framtidens storföretag.En rad av de exportjättar somidag skapar arbete och välståndi de nordiska länderna föddes juvid köksbord och i lador under detsena 1800- och tidiga 1900-talet.En som på äldre dagar ägnatfamiljeföretagandet intresseär tidigare socialdemokratiskafinansministern Kjell OlofFeldt som har fördjupat sig i ett avlandets stora familjeföretag: AxelJohnsongruppen. Resultatet är enbok om en av familjens förgrundspersoner,bergsingenjören AxelAx:son Johnson, och spelet kringhur ett av Sveriges största företagstyrdes och utvecklades.Trots den historiska fascinationenhar Feldt en mer pessimistisksyn på dagens nystartade familjeföretagoch tror inte ett företagsbyggeav Johnsongruppens kaliberskulle vara möjligt idag.– Inte i den form man gjorde deti familjeföretaget, som byggde uppsitt eget kapital och satsade i nyaverksamheter. Det går inte idag.Nu är alla på aktiebörsen och nuär många involverade. Det finnsju fortfarande familjeföretag meni den här storleken skulle de intefungera idag, säger han i en intervjumed Sveriges Radio.Men Emil Emling håller intemed:– Det är idag inte svårt att ordnafinansiering för familjeföretag.Tvärtom är en stor och växandefinansmarknad ofta på jakt efter24 Agendawww.pwc.se 2-2012

En av de vanligasteinvändningarna motfamiljeföretag är deninbyggda nepotismen.2-2012 www.pwc.seAgenda 25

den sortens kvalitetsföretag. Detkan vara frestande för grundarnaatt sälja innan företaget nått sinfulla potential, så för mycket pengarsnarare än för lite kan vara ettproblem, säger han.Familjeföretagens comebackåterspeglas av nya och mer positivaattityder på den politiska arenan.Från 1970-talets uppfattningarsom pendlade mellan misstänktaskattefifflare och omodernakvarlevor från en feodal epok, tillbeslutet att helt slopa arvs-, gåvoochförmögenhetsskatterna föratt underlätta generationsskiften ifamiljeföretag.En reform som placerat Sverigei topp efter Österrike i en rapportkring villkoren för internationelltfamiljeföretagande från SvensktNäringsliv. En bedömning somdelas av Cristina Stenbeck, styrelseordförandeoch tredje generationeni Kinnevikkoncernen, ien intervju med SvD Näringsliv:”Sverige är ett fantastiskt landför familjeföretag och långsiktigtägande.Det är inget fel med att hålla fastvid en investering för en lång tid.Så för ett företag som vi, 75 år gammaltoch med mig, 34 år, som styrelseordförandefinns det mycketkvar att göra”.Även med blicken bortom västvärldenshorisonter verkar familjekonceptetgå en ljus framtid tillmötes. Det näringsliv som föttsur den kinesiska kombinationenav partidiktatur och kapitalismomfattar många av de värderingarsom återfinns i traditionella familjeföretag:långsiktighet och starktfokus på relationer.I den snabbväxande kinesiskaekonomin har en generation dynamiskaentreprenörer som RenZhengfei – grundare av Huawei,telekomjätten Ericssons främstekonkurrent – skapat världsledandestorföretag på några årtionden.– Utvecklingen på det här områdetär väldigt dynamisk i Asien.Samarbetet inom och mellan företagarfamiljerär mycket avanceratoch kommer att få stor betydelse,säger Emil Emling. uFramgångsrika företagsom Porsche, som harrötterna i en familjetradition,har de klarat utmaningarnai branschen ochfinanskrisen bättre änGM och Ford, menar EmilEmling som har studeratfamiljeföretagande.26 Agendawww.pwc.se 2-2012

Svenskarna vill ha en arbetsplats som fokuserar påanställdas hälsa, lagarbete samt glädje och humor,men utan förändringar och kunder. Det är resultatetav Sverigestudien.TEXT CECILIA VINELL FOTO ISTOCKPHOTOTrevlig arbetsplats meninga kunderMartin Sande, managementkonsultpå PreeraFör fjärde året i rad publicerasSverigestudien, ett initiativfrån Preera, Skandia, ochVolvo IT. Martin Sande, managementkonsultpå Preera, säger attresultatet visar att vi står införstora utmaningar om vi ska klaraoss i den globala konkurrensen.Vilka är de tre viktigasteresultaten?Vi ser att det inte finns något utrymmeför innovation på arbetsplatserna.Av värderingarna på den idealaarbetsplatsen finns inga som ärdirekt kopplade till innovation ellervärlden utanför. En positiv utvecklingi år är dock att ”ständigt lärande”kommer in på tionde platsbland värderingar på arbetsplatsen.Dessutom saknas fokus på kunden.I Sverige kommer ”kundtillfredsställelse”på plats 47 jämförtmed plats 2 i Finland och plats 9 iDanmark. I USA och Storbritannienligger den här värderingen i topp.Om man saknar kundfokus ochinte kan se vad som är värdefulltför kunden är det omöjligt att varainnovativ.De här två faktorerna är starktförknippade med varandra. De låservarandra och ger näring i felriktning. En arbetsplats som inteproaktivt tar in omvärlden fårsvårt att skapa värde när förändringstaktenökar.Det tredje resultatet vi vill lyftafram är ”nånannanismen”. Visvenskar målar upp en fantastiskbild av vårt drömsamhälle och vilängtar tydligt efter ett hållbartoch socialt ansvarstagande samhälle.Men frågan är hur vi ska ta ossdit. Det är uppenbart att det är någonannan som ska ordna detta åtoss. Vi har positiva personliga värderingaroch inser vad som behövsi ett uthålligt samhälle, men vi serinte vår egen roll för att nå dit.Vad kan konsekvenserna bliav detta?Arbetsplatserna inser inte att derasuppgift är att skapa värde för andra.Det innebär att de inte är förmögnatill innovation. Det betyderatt vi låser oss själva och inte klararde utmaningar vi står inför. Det ärett typiskt tecken på självbelåtenhet.Vi har historiskt sett haft storaframgångar i Sverige, och det tar viför givet idag. Men vi vilar på gamlalagrar! Vi har en stark historiamen framöver är vi sämre rustadeför globaliseringen.OmSverigestudienFör fjärde året i rad har värderingarnakartlagts i ett Sverige i miniatyr. Studienhar utförts av Barrett Values Center påinitiativ av Preera, Skandia, och VolvoIT. Deltagarna har fått svara på vilkavärderingar som karaktäriserar demsjälva, deras arbetsplats och det svenskasamhället.Hur ser svenskens idealiskaarbetsplats ut?I topp bland önskade värderingarligger frågor som anställdas hälsa,erkännande av anställda, lagarbete,engagemang samt humor och glädje.Det är positivt men tyder på attarbetsplatsen har sin energi riktadinåt i organisationen. Kundtillfredsställelsekommer som sagt först påplats 47, en kraftig försämring från2009 då den låg på plats 12.Ett ord som också dyker upp i arbetsplatskulturenär anpassningsbarhet.Ordet i sig är ju reaktivt,när det istället krävs proaktivitet.Vi måste kvickna till! Det är fjärdegången vi genomför den här studienoch mönstret upprepar sig.Om vi extrapolerar resultaten ser vihur detta hämmar vår globala konkurrenskraft.u2-2012 www.pwc.seAgenda 27

Miljö, hållbarhet och socialtansvar har blivit en naturligdel av svenska företags vardag.Det är också en källatill nya affärer, förnyelse ochtillväxt. Även om Sverigeligger bra till ökar kravenfrån kunder och medarbetare.TEXT JAN LINDROTH FOTO SCANIA, SKF & ISTOCKPHOTOIdag är inte frågan om utan hurett företag tar sig an miljöarbete,hållbarhetsfrågor, socialtansvarstagande, jämställdhet ochliknande områden. Ofta får de gåunder samlingsnamnet hållbarhet,eller sustainability.Frågan står högt på dagordningenför svenska företag och iundersökningar hamnar Sverigeofta förhållandevis högt på listan.Många svenska och nordiskastorföretag har också kvalificeratsig för indexen FTSE4Good ochDow Jones Sustainability Indexsom utvärderar företagens arbeteoch rapportering kring hållbarhetsfrågoroch socialt ansvarstagande.Verkstadskoncernen SKFfinns med i båda indexen.– Mitt intryck är att svenskaoch nordiska företag ligger långtframme på det här området internationelltmen man kanske inte ärriktigt lika framåt med att berättaom det och kommunicera vad mangör. På andra håll kanske arbetetinte är lika genomgripande menman kommunicerar väldigt aktivt,säger Rob Jenkinson, chef för CorporateSustainability på SKF.SKF har länge arbetat aktivt medhållbarhetsfrågor och de är idagintegrerade i verksamheten. Fokuspå hållbarhet skapar också nya affärsmöjligheteroch förbättringarav verksamheten.– Genom att sänka förbrukningenav till exempel vatten, energioch andra resurser så sänkervi ju också våra kostnader, vilketförbättrar konkurrenskraften. Viär också väldigt drivande inom nyaområden som vindturbiner och annanclean-tech vilket både skapartillväxt för oss och bidrar till renareenergi, säger Rob Jenkinson.Idag är hållbarhetsarbetet oftahelt integrerat och en naturlig deli verksamheten, lite grand på sammasätt som varumärkesprocesser28 Agendawww.pwc.se 2-2012

HållbarhetsarbeteGER GODTILLVÄXT2-2012 www.pwc.seAgenda 29

och försäljning tidigare har smältsamman med organisationer.– Hos oss är det idag helt integreratoch ett tecken på det är väl attman inte alltid kan svara på om enviss fråga är en hållbarhetsfråga ellerej. Det är också viktigt att flyttaut frågorna lokalt och minskacentralstyrningen. Det finnsmånga hållbarhetschefer med målsättningenatt avveckla sig själva,säger Inger Mattsson, hållbarhetschefpå Scandic Hotels.Om man lockar till sig fler kunderpå Scandic genom en tydlighållbarhets- och miljöprofil ärsvårt att säga men det finns enskillnad mellan privatkunder ochföretag.– Företagskunder har ofta enegen policy med krav på leverantöreroch där blir ju hållbarhetsarbeteten fördel. För privatkunder ärdet nog mer så att man förväntarsig att hållbarhetstänkandet finnsdär snarare än gör ett aktivt val.Men vi vet också att det uppskattasav många och skulle vi dra ner påambitionen skulle det säkert bliett negativt gensvar, säger IngerMattsson.Även om det finns mycket kvaratt göra så går utvecklingen snabbtframåt. Ett område är socialt ansvarstagandeoch engagemang isamhället. Inom Scandic tar det sigmycket konkreta uttryck.– Varje hotell ska varje år anordnaminst tre aktiviteter somgynnar lokalsamhället och vi harexempelvis haft konsert och tacobufféför sjuka ungdomar, luncherför pensionärer och praktikanter.Det kan både skapa nya lokala affäreroch göra personalen mycket30 Agendawww.pwc.se 2-2012

Scandic Victoria Toweri Kista (t.v.) är Nordenshögsta hotell och ritat avarkitekt Gert Wingårdh.Varje år samlar Scandicshållbarhetsfond in pengargenom hotellkedjansförsäljning av vattenflaskordesignade avsimmerskan ThereseAlshammar (nedan).Solar Linear Actuator-CASD-60, en lösning frånSKF, ökar energiproduktionenfrån solpaneleroch minskar därmedkoldioxidutsläppen (t.h.).kontaktFredrik LjungdahlPwCTel: 0709-293234e-post:fredrik.ljungdahl@se.pwc.comengagerad och stolt, säger IngerMattsson.De anställda och det som brukarkallas employer branding är viktigadrivkrafter för företagens arbetemed hållbarhet. Det är ocksåen nödvändighet för att kunnabehålla kompetens och konkurrenskraft.– Hur vi arbetar med hållbarhetär mycket viktigt för de anställdaoch för vår förmåga att dra till ossde bästa krafterna. Motivationenstärks också när anställda ser attföretaget är med och driver enutveckling mot ett mer hållbartsamhälle och det stärker förstås isin tur vår konkurrenskraft, sägerRob Jenkinson.En utmaning och samtidigt enmöjlighet för SKF är att arbeta medunderleverantörer och kunder sominte har kommit lika långt inomhållbarhet.– Det finns en stor variationmellan olika branscher i de här frågornaoch vi kan driva på genomnya lösningar till kunder, vilkaofta är både effektivare och bättreur hållbarhetssynpunkt. Samtidigtkan vi ställa krav på underleverantöreroch hjälpa dem i deras arbetemed hållbarhet. Det är någontingsom stärker alla parter, säger RobJenkinson. u2-2012 www.pwc.seAgenda 31

Den nordiska teknologisektorn är en av de mestlivaktiga med en tredjedel av alla större teknologiförsäljningari Europa och mer än var femte avEuropas 100 största mjukvaruföretag.TEXT JAN LINDROTH FOTO ISTOCKPHOTONORDENEuropas teknologistjärnaFlera av de stora börsintroduktionereller försäljningarav framgångsrikainternet­ eller teknologibolag desenaste åren har starka kopplingartill Sverige. Namn som Skype,QlikTech, MySQL eller Spotfire ärvälkända i teknologikretsar ochibland även bland konsumenter.Spotify och finska Rovio med speletAngry Birds kan också räknas in iskaran även om de ännu inte såltseller börsnoterats.– Europa framstår som allt merintressant vad gäller teknologi ochIT, och i Europa står Norden ochSverige ut som extra spännande.Dessutom är faktiskt det ackumuleradevärdet av sålda nordiskateknologibolag nu större än detvar under hypen kring millennieskiftet,säger Staffan Helgesson,partner och en av grundarna avventure capital­bolaget Creandumsom investerar i mindre, nya teknologibolag.Creandum, som har 15 bolag iportföljen, däribland Spotify, hargjort en analys av försäljningar avteknologi­ och internetföretag. Enligtstudien stod nordiska bolag föromkring 9 procent av alla störreglobala exits, eller försäljningar,under perioden 2005 till 2009.I ett Europaperspektiv är Nordenän mer framträdande med 22 procentav Europas 100 största mjukvaruföretagoch 33 procent av allastörre teknologiexits i Europa.– Vi verkar ligga steget före uppei Norden och det finns nog fleraorsaker till det, men faktorer somatt vi har en sofistikerad marknadoch professionella entreprenörersom kan tänka kommersiellt ärviktiga. Dessutom är den nordiskatraditionen och förmågan attsamarbeta viktig och att vi är rättbra på det kreativa området, sägerDavid Sonnek, ansvarig för teknologiinvesteringarpå SEB VentureCapital.Den nordiska IT­mognaden medhög andel datorer, smarta mobiltelefoner,bredband och trådlösdata lägger grunden. Till det kommerkonsumenter, men ocksåföretag, som är vana att ta till sigoch använda nya teknologier ochverktyg. Sverige var ett av de länderdär till exempel Iphone spredsallra snabbast.Norden är en marknad av earlyadopters, vilket är viktigt. Storlekenpå marknaden gör också attmarknadsföringen blir överkomlig.– Det går att nå ut och bli kändutan alltför stora kostnader, sägerMagnus Wiberg, serie­entreprenöroch investerare som var med ochstartade Pricerunner 1999 och somidag driver venture capital­bolagetEequity.Eequity specialiserar sig påe­handel och det är inom dettaområde samt olika typer av internettjänsteroch appar för mo­Staffan HelgessonMagnus Wiberg32 Agendawww.pwc.se 2-2012

ExitsI AM FROMSCANDINAVIASKYPEPionjär inom ip-telefoni startat av NiclasZennström. Idag världens ledande ip-telefonitjänst.Skype står idag för en fjärdedelav den internationella samtalstrafiken ochutvecklingscentret ligger i Stockholm.Skype köptes först av Ebay 2005 föromkring 20 miljarder kronor. Det såldesvidare till Microsoft 2011 för omkring 50miljarder kronor.SPOTFIREStartades av ChalmersstudentenChristoffer Ahlberg 1996 och utvecklargrafiska verktyg för att navigera igenomsamt söka information och samband istora databaser. Såldes till amerikanskaTibco för 1,3 miljarder kronor 2007.Huvudkontor i Boston men utvecklingsavdelningeni Göteborg.QLIKTECHProgramvara för att göra analyser ochsökningar i kontorsprogramvaror. Huvudkontori USA men utvecklingen i Lund.Omsatte ca 320 miljoner dollar 2011 ochrankades i maj i år som nummer tre påForbes lista över USA:s 25 snabbast växandeteknologibolag. Noterat på Nasdaq iUSA sedan 2011.MYSQLDatabas som bygger på öppen källkod.Startades av fyra Uppsalastudenter 1999och blev med tiden en av världens populärastegratis databashanterare. Köptesav Sun 2008 för omkring en miljard dollar.TRANSMODEUtvecklar, tillverkar och säljer avanceradutrustning för optiska nät. Noterades påNasdaq OMX Stockholm 2011 och harett börsvärde på omkring 2,5 miljarderkronor.EPISERVERLedande på plattformar och ramverk tillwebbplatser med företag och kommunersom kunder. Skulle noteras på Stockholmsbörsen2010 med en värdering påomkring 650 miljoner kronor men noteringenavbröts och Episerver köptes iställetav private equity-fondenIK Investment.POLAR ROSEEtt Malmöföretag med en framgångsrikteknologi för ansiktsigenkänning. Detköptes av Apple 2010 för en hemlig summasom enligt medieuppgifter dock liggerkring 200 miljoner kronor.DEN BLÅ AVISENDba.dk, Den Blå Avisen, köptes av Ebayför omkring 2,1 miljarder danska kronor2008. Det är Danmarks motsvarighet tillBlocket.2-2012 www.pwc.seAgenda 33

34 Agendawww.pwc.se 2-2012

David SonnekkontaktErik WallPwCTel: 08-555 331 25e-post:erik.wall@se.pwc.combiltelefoner som flera av de storasuccéerna finns de senaste åren.Enligt Creandums undersökningstod konsumentrelaterade bolagoch mjukvarubolag för omkring90 procent av värdet i de exits somgjorts de senaste fem åren medanhårdvara stod för resten.Samtidigt finns den traditionelltstarka positionen inom hårdvarakvar med sina rötter från störrebolag som Ericsson och Telia.– Även inom den sektorn har detgjorts flera bra exits och det finnsmånga spännande bolag som harstora framgångar. Dock syns de juinte lika mycket som mer konsumentinriktadeföretag, säger DavidSonnek.– En sak som har hänt är attmarknaden för bolag som tillexempel Spotify har mognat, vilketinte var fallet under millenieboomen.Dessutom är det billigareoch drar mycket mindre kapital attstarta och bygga upp företag inomtjänster och mjukvara än avanceradehårdvaruprojekt. Det faktumatt det också finns fungerandeplattformar för till exempel tjänsterspelar också roll, säger StaffanHelgesson.På Stockholmsbörsen märksdock inte framgångarna i form avnya noteringar utan de noteringarsom skett hamnar främst i USA.Intresset för teknologi, e­handeloch internetbolag på Stockholmsbörsenhar varit litet.– Det är synd att det är så och jagtror inte att det måste vara på detsättet, men idag saknas förebilderoch momentum för den typen avintroduktioner på Stockholmsbörsen,säger Magnus Wiberg.Framförallt amerikanska multinationellaföretag står bakom fleraav köpen av nordiska bolag vilketibland leder till oro för att bådejobb, kunskap och talanger skulleförsvinna från regionen. Det ärdock inte farhågor som delas av desom investerar i bolagen.– Snarare kan de få ett uppsvingoch hjälp att nå ut bredare, ochutveckling och forskning stannarofta kvar i Norden och blir ettkunskapsnav för köparen, sägerStaffan Helgesson.En undersökning som tidningenNy Teknik gjorde förra året om vadsom hände teknologibolag somköpts upp pekade också i sammariktning.Dessutom återvänder ofta grundarnaav sålda bolag antingen somentreprenörer i nya bolag ellerinvesterare och mentorer för andraentreprenörer.– Vi har fått fram en ny generationav entreprenörer som har startatkanske två eller tre bolag ochtjänat en del pengar på det. De spelaren viktig roll idag för att hjälpafram nya idéer, entreprenörer ochbolag, säger Magnus Wiberg.Magnus Wiberg är också en avinitiativtagarna till det som kommitatt kallas Grundarpoker och ärett nätverk där erfarna investerareoch entreprenörer träffar nyaentreprenörer, samtidigt som detspelas poker förstås.En god utbildningsnivå liksomden avancerade hemmamarknadenär en viktig komponent, menär samtidigt områden där omvärldenhela tiden kommer närmare.Men det finns en del mer svårfångadenordiska drag som kan varaminst lika viktiga.– Folk i Norden är prestigelösa,jobbar gärna i små företag, och harlätt för att samarbeta och det ärviktigt i det här sammanhanget.Dessutom verkar entreprenörerhär också i större utsträckningdrivas av möjligheten till självständighetoch av att kunna få utvecklasina idéer lika mycket som av möjlighetenatt kunna tjäna bra medpengar, säger David Sonnek. uPå gångSPOTIFYVärldens ledande musiktjänst för strömmandemusik. Startades 2006 av DanielEk och Martin Lorentzon. Värderat tillmångmiljardbelopp och omsatte 1,7 miljarderkronor 2011. Ägs av grundarna ochflera venture-fonder.TOBIIStartade 1999 som en avknoppning frånKTH, och utvecklar och säljer ögonstyrdadatorer. Hittills är kunderna främst handikappademen analysföretag som exempelvisanalyserar användning av webb sidorär en ny kategori och siktet är inställt påden breda konsumentmarknaden. När Intelköpte 10 procent i Tobii 2012 värderadesdet till nästan 1,5 miljarder kronor.ROVIOFinsk spelutvecklare med Angry Birdssom sin främsta produkt. Spelet har laddatsner nästan en miljard gånger. Roviosålde för 672 miljoner kronor 2011 ochgjorde en vinst före skatt på 429 miljonerkronor. Rovio förbereder en börsnotering.IZETTLEFöretaget har tagit fram en liten dosa somläser av chip på kort som man kopplar tillsin smarta mobil. På så vis kan ävenprivatpersoner och småföretag ta emotkortbetalningar. IZettle har omkring40 000 användare och expanderar sombäst i Europa. Har flera venture-bolagsom ägare, bland andra Creandum.I AM FROMSCANDINAVIAFolk i Norden ärprestigelösa,jobbar gärna i småföretag, och har lättför att samarbeta.2-2012 www.pwc.seAgenda 35

VisionäraArenanDen 21 augusti anordnar PwC den Visionära Arenan i Malmö somvänder sig till tjänstemän i kommuner och landsting/regioner (tillexempel kommunchefer, ekonomichefer, personalchefer), samtförtroendevalda revisorer. Årets tema är ”Innovation, Förändringoch Utmaning”. Bland årets talare finns bland annat Hans Blix,internationell rådgivare och tidigare chef för FN:s vapeninspektöreri Irak, Alf Rehn, professor i nationalekonomi vid Åbo Akademi,Christian Bason, innovationschef på tankesmedjan MindLabKöpenhamn, samt Julia Norinder, vd på managementkonsultföretagetPreera. Dessutom informerar Anders Haglund från PwCom nyheter inom kommunal revision.LOPP GAV PENGARTILL UTSATTA BARNI slutet av april anordnade PwC ett motionslopp, Fun & CharityRun, på Solvalla. För varje kilometer som deltagarna sprang ellergick skänkte PwC 25 kr till Unga Station, Stockholms Stadsmissionshus för barn och unga. Tävlingssträckorna var 5 och 10 kmlöpning samt 5 km gång.Runt 200 deltagare från PwC och deras kunder trotsade hällregnetoch sprang ihop 50 000 kronor. Tillsammans med de2 000 kronor vardera som alla pristagare fick gav loppet totalt60 000 kronor till välgörande ändamål.36 Agendawww.pwc.se 2-2012

NOTERATMånga företag lyckas interekrytera rätt medarbetare.Om brist på bra personerleder till att man inte når sinatillväxtmål så är rekryteringdefinitivt en strategisk fråga.Christine Rankin, PwCJakten påtalangerna58 %Att lyckas attrahera och behålla personermed rätt kompetens blir allt svårare,något som oroar var tredje vd, visarundersökningar. Den 9 maj träffades nätverketWomen on the board för ett samtalom talent management.– De mest framgångsrika företagen haren utarbetad strategi för att rekryteraoch utveckla talangerna, berättarChristine Rankin, PwC, ansvarig för nätverketsom träffas två gånger om året.Deltagarna fick lyssna till KarinEliasson, TeliaSonera och Mengmeng Du,Spotify, som beskrev hur de arbetar medfrågorna. 65 ledare och styrelseledamöterdeltog och pratade utmaningar och framgångsfaktorermed varandra.av de företag som bedriver innovationsverksamhet tillsammans med enpartner anger att partnern finns i Europa. 28 procent av företagen medinnovationssamarbete samarbetar med en partner i USA och 18 procentmed en i Kina eller Indien. Benägenheten att samarbeta med innovationer ärkopplad till företagets storlek. Källa: SCB2-2012www.pwc.seAgenda 37

Enligt internationella jämförelser står sig Sverige ochövriga Norden väl när det gäller graden av korruption.Men flera stora mutskandaler de senaste åren harvisat att verkligheten troligtvis är en annan.Nu väntar skärpta regler i Sverige.TEXT SARA BERGQVIST FOTO ISTOCKPHOTOmotHÅRDARE TAGAtt mäta graden av korruptioni ett land är oerhörtsvårt. Den mätmetod somfått störst internationellt genomslagär Corruption Perceptions Index,CPI, som går ut på att ett stortantal intervjupersoner får uppskattakorruptionsnivån i det egnalandet. I den senaste rankningentoppade Nya Zeeland listan överminst korrupta länder, tätt följt avDanmark och Finland och därefterSverige. Men frågan är hur duktigavi egentligen är.– Tidigare har det funnits en vissnaivitet i Sverige, där man ansettatt korruption är något som främstförekommer i andra delar av världen.Men de avslöjanden som gjortsi Göteborg och på andra håll harbidragit till att öka medvetenhetenom att det existerar även här, sägerLotta Rydström, exekutivsekreterareför svenska delen av globalaorganisationen Transparency Internationalsom arbetar för attmotverka korruption.Ett problem är den gråzon somfunnits kring vad som betraktatssom korruption och inte. Var gårtill exempel gränsen för när enväntjänst övergår till korrupt beteende?Olika sätt att kringgå offentligaupphandlingar kan också tydapå korruption. Dessutom är Sverigei princip ensamt i Europa om attinte ställa krav på öppen partifinansiering,vilket både bäddarför korruption och gör den lättareatt dölja.– Det är först de senaste åren sommånga öppnat ögonen för vad korruptionfaktiskt är, vilket gör att viblir bättre på att upptäcka. Man harsett det tidigare men inte definieratdet som korruption eller mutbrott,säger Linnéa Graaf, analytiker hosForensic Services på PwC.Ny svenskmutlagstiftningDen nya svenska mutlagstiftningen förväntasträda i kraft 1 juli i år och innehållerskärpningar på flera punkter. Bland annathar två nya typer av kriminalisering föreslagits.Den ena gäller ”vårdslös finansieringav muta”, vilket i praktiken innebäratt företag måste ha bättre kontroll på attersättningar som betalas ut till företagetsföreträdare inte i nästa led används till attbetala mutor. Den andra gäller ”handelmed inflytande” och innebär att kretsenmed personer som kan straffbeläggasutökas, till exempel närstående till beslutsfattaresom tar emot mutor för attpåverka dessa.38 Agendawww.pwc.se 2-2012

mutorVärldens mestoch minstkorrupta länderI 2011 års CPI (Corruption PerceptionsIndex) har Transparency Internationalrankat 183 av världens länder på en skalafrån 0 (mycket korrupt) till 10 (fri frånkorruption). Resultaten visar upplevdkorruption, eftersom faktisk korruption ärmycket svår att mäta.MINST KORRUPTA:Nya Zeeland 9,5Danmark, Finland 9,4Sverige 9,3Singapore 9,2Norge 9,0MEST KORRUPTA:Somalia, Nordkorea 1Burma, Afghanistan 1,5Uzbekistan, Turkmenistan, Sudan 1,6Irak, Haiti 1,82-2012 www.pwc.seAgenda 39

Negativakonsekvenserav korruptionKOSTNADER FÖR FÖRETAGET: Enligt englobal undersökning som PwC genomför vartannatår i samarbete med London School ofEconomics rankas korruption som den typ avekonomiska oegentligheter som framkallar destörsta direkta och indirekta skadorna.FÖRTROENDERISKER FÖR DET ENSKIL-DA FÖRETAGET: Effekterna av att förknippasmed korruption kan vara många: svårighet attfå nya finansiärer, kunder som istället väljerandra leverantörer, att man inte får delta ioffentliga upphandlingar, minskad arbetsmoralhos medarbetare osv.KOSTNADER FÖR SAMHÄLLET: Korruptionförorsakar en mängd nedbrytande effekter påsamhället. Det ger högre kostnader för näringslivetvilket i slutändan drabbar samhällsmedborgarna.Liksom svinn i dagligvaruhandelndrabbar konsumenter i form av högre priser, såkan korruption ses som en ”transaktionskostnad”som i slutändan betalas av oss skattebetalare.Källa: Linnéa Graaf, Forensic Services, PwCSamtidigt har lagstiftningenpå området varit svag. För företagmed internationell verksamhethar det varit relativt enkelt attskjuta ansvaret för det som händerutomlands på någon annan. Omdotterbolagschefen på andra sidanjordklotet varit inblandad i korruptionhar vd:n i Sverige kunnat gå fri.– Anledningen till att vi nu fåren skärpt lagstiftning är att detvarit alldeles för enkelt att kommaundan. Sedan gäller det att myndigheternaverkligen fullföljer medordentliga kontroller. Lagarna bliraldrig bättre än myndigheternasagerande, säger Ulf Sandlund, ansvarigför Forensic Services på PwC.I USA har den tuffa mutlagstiftningsom införts för internationelltverksamma företag resulterati mer än 200 fällande domar sedantillkomsten 1977. För ett år sedanföljde Storbritannien efter med enännu strängare mutlagstiftning.– Den nya svenska lagstiftningenhar framför allt inspirerats avStorbritanniens ”The Bribery Act”som lägger ett stort ansvar på företagennär det gäller att förebyggabrott. Om ledningen inte kan uppvisaatt man har bra förebyggandeprocesser när någon anställd misssköttsig kan företaget till exempeluteslutas från alla offentliga upphandlingar,säger Linnéa Graaf.Hon menar att det som är absolutavgörande för att en organisationska stå fri från korruption är ”tonenpå toppen”.– Om inte ledningen verkligenengagerar sig i frågan kommeringen annan att bry sig heller. Detär precis som med barnuppfostran– barn gör inte som du säger utansom du gör. ukontaktUlf SandlundPwCTel: 0709-293607e-post:ulf.sandlund@se.pwc.com40 Agendawww.pwc.se 2-2012

Hos Atlas Copco sätter ledningen antikorruptionsarbetethögt på agendan. Varje år måste alla chefer skriva på ettavtal om att följa den strikta affärskoden. Mutor är absolutbannlyst i hela världen – ägnar man sig åt det får manobönhörligen sparken.TEXT SARA BERGQVIST FOTO GETTY IMAGESCHEFERNA ÄRNYCKELNför att bekämpa mutorVi är stenhårda med att mutoroch korruption inte fårförekomma. Därför är detockså helt accepterat att förloraaffärer på grund av det eller att affärernatar längre tid, säger HåkanOsvald, chefsjurist på Atlas Copcooch ansvarig för företagets antikorruptionsarbete.Som exempel nämner han hurföretaget i flera år varit i behov avatt köpa mer mark för att expanderaen av sina fabriker i Indien.– Det är nästan omöjligt attkomma åt bra mark där. Men nuhar vi äntligen fått den fabrik somvi skulle haft redan för tre-fyra årsedan om vi hade betalat mutor.Med närmare 40 000 anställdaär det svårt att helt gardera sigmot att någon medarbetare fallerför frestelsen att ta eller ge mutor– på samma sätt som det inte tillhundra procent går att skydda sigmot inbrott i sitt eget hus.– Men om och när något sådantinträffar är det desto viktigare attkontrollsystemen fungerar ochatt vi verkligen lever upp till vårtbudskap. Vi polisanmäler alltid omdet finns misstanke om korruptionoch den som begår oegentligheterfår sparken. Detta skedde också iett fall som inträffade för två årsedan, säger Håkan Osvald.För att fånga upp misstänkta fallav korruption, oegentligheter ellerbara sådant som medarbetarna ärmissnöjda med har Atlas Copco in-2-2012 www.pwc.seAgenda 41

Riktlinjerför Atlas CopcosantikorruptionsarbeteAffärskoden från 2003 är främsta sättetgenom vilket Atlas Copco hanteraråtaganden som gäller hälsa och säkerhet,miljö, mänskliga rättigheter, antikorruptionoch andra aspekter av etiskaffärsverksamhet. Relaterade principer,riktlinjer, processer och instruktionerpubliceras och finns tillgängliga för allaanställda i en databas, The Way We DoThings.rättat ett internt visselblåsarsystem.– Oftast handlar det om medarbetaresom är missnöjda med sinchef av olika anledningar. Förraåret rapporterades 25 möjliga överträdelserav affärskoden, där tvåfall fortfarande är under utredning.Ett av dem handlade om misstänktmutbrott, vilket man ocksåkan läsa om i vår årsredovisning.Just transparensen är en viktigdel av antikorruptionsarbetet.Andra bitar är en väl fungerandeinternrevision och utbildning avmedarbetarna. Under förra årethade 90 procent av alla medarbetarefått utbildning i affärskoden ocharbetet fortsätter kontinuerligt.Sedan tre år tillbaka måste allachefer dessutom årligen skriva påett avtal om att inte befatta sig medmutor och andra oegentligheter.– I praktiken går det till så att decirka 5 000 berörda cheferna fårklicka på en länk, efter att först hagått igenom ett antal videofilmerdär de ställs inför olika etiska dilemman.Mitt i filmen får man ocksåolika frågor att ta ställning till.Därefter skriver man på, vilket nogaföljs upp, berättar Håkan Osvald.Men mer avgörande än allt annatär styrelsens och ledningens engagemangi frågan. De etiska aspekterna,där antikorruptionsarbetetingår har alltid varit en viktig delav Atlas Copcos verksamhet, menunder 2000-talet har frågan fåttännu större tyngd och det är tydligtuttalat att frågan kommer frånhögsta nivå.– Dels handlar det förstås om attdet är lagstridigt och kan kosta företagetenorma pengar – se bara påSiemens som fick betala miljarderi böter och där en del av ledningenhamnade i fängelse. Men lika viktigtär att det är en del av företagetssjäl – det är helt enkelt inte ett sättvi vill göra affärer på. uLinnéa Graaf, Forensic Services, PwC:Undvik korruptioni företagetFörst och främst måste arbetetförankras i ledningenoch styrelsen. Dessa sättertonen för resten av företaget ochdet är oerhört viktigt att det finnsett starkt engagemang här.Gör en sårbarhetsanalys för att tareda på var de mest framträdanderiskerna för korruption finns. Dettaberor bland annat på hur relationernatill kunder och leverantörerser ut.Utveckla policy och riktlinjerutifrån sårbarhetsanalysen. Vad ärok och inte ok att göra? Tydliggörmed praktiska exempel.Utbilda personalen när policyoch riktlinjer finns på plats. Utmanamedarbetarna i att ta ställningtill olika situationer.Nästa steg är en fungerandekontrollfunktion. Finns ändamålsenliguppföljning anpassad tillverksamheten och de risker somfinns? Utveckla kontroller utifrånde risker som identifierats i sårbarhetsanalysen.Förebygg korruption genom attundersöka de parter som företagetgör affärer med. Om man användersig av agenter eller konsulter är detviktigt att ta reda på att de inte tidigarehar använt sig av mutor.Vid nya företagsförvärv är detviktigt att göra en ordentlig due diligenceäven när det gäller om korruptionförekommit i företaget.Se till att ha gott om tid videtablering i länder där korruptionsnivånär hög. Det går att undvikakorruption, men räkna med att alltkan ta längre tid. ukontaktLinnéa GraafPwCTel: 0709-294231e-post:linnea.graaf@se.pwc.com42 Agendawww.pwc.se 2-2012

Granskningkan styra stater i önskad riktningHär presenterar vi etturval av aktuella rapporteroch skrifter somPwC tagit fram. Påwww.pwc.se/publikationerhittar du alla våraskrifter och rapporter,och information om hurdu beställer dem.VERKSTADS­BAROMETERNAv PwC:s Verkstadsbarometerför förstakvartalet 2012 framgåratt företagen rustar förframtiden och ser alltmer optimistiskt påframtiden.FUSIONER OCHFÖRVÄRVI Sharing deal insights– European FinancialServices M&A newsand views redogörs förutvecklingen efter 2011som blev det lugnasteåret på många år påområdet.BANKMODELLI Up to the task: Aneffective finance operatingmodel for banks,beskrivs hur bankernakan hantera ökade kravpå information och nyaregelverk, vilket illustrerasmed verkliga case.NÄRINGSLIV OCHSAMHÄLLE 2020Svenska företag vill blibättre på att bidra tillsamhällets utveckling.Det är en viktig slutsatssom både allmänhetenoch svenska storföretagär ense om i PwC:sundersökning Näringslivoch samhälle 2020.44 Agendawww.pwc.se 2-2012

Stater kan granskas på liknande sätt som tag. Genom tydliga mål och deadlines, vilkaförelyckadesde baltiska staterna på kort tid klaranoga följdes av utomstående organisationer,villkoren för EU­medlemskap.TEXT CECILIA VINELL FOTO LASSE LYCHNELL ILLUSTRATION ISTOCKPHOTOMatilda Dahl, Fil doktori företagsekonomi, lektorvid Högskolan påGotland och forskarevid Score (StockholmCentre for OrganizationalResearch).Granskning av företag ochorganisationer har bliviten del av vardagen. Måletär att kunna göra jämförelser samtskapa utveckling och förbättringar,och omfattar också stater somi ökande utsträckning utsätts förgranskning. Det är sådan granskningsom filosofie doktor och forskarenMatilda Dahl analyserar iskriften Granskningssamhälletoch det nya Europa – Staters utvecklingunder övervakning. Honexemplifierar sina resonemang genomatt jämföra några av granskningsprocessernainför de tre baltiskastaternas medlemskap i EU.– När Estland, Lettland ochLitauen skulle bli medlemmar iEU utsattes de för hårt tryck frånomvärlden att reformeras, sägerMatilda Dahl.Ett viktigt led i arbetet med attanpassa sig till ett EU-medlemskaphandlade om att öppna upp förgranskning.– Det viktigaste med granskningär inte att hitta fel, utan att skapaett samarbete mellan den granskadeoch den som granskar. Oftablir granskning en konstruerandeprocess som skapar något nytt,snarare än att enbart avbilda någotsom redan fanns, säger MatildaDahl som också menar att det finnsen hel del likheter med klassiskarevisionsprocesser.Henrik Steinbrecher, TerritorySenior Partner, PwC, som har skrivitförordet till skriften, håller medom detta.– Även revisionen baseras på enmätbar prestation, där organisationenförst måste göras granskningsbarmed allt vad det kan innebäraav förändring och anpassning,säger han.För länderna i Baltikum vargranskningen en viktig del i att bliaccepterade som EU-medlemmar.Att de nådde sina mål blev ett kvittopå att de brutit med det gamlaoch blivit moderna stater.Genom att tydliga mål ochdeadlines sattes blev det tydligt omstaterna utvecklades eller inte.– Förmågan att mäta saker,granska och kunna rapportera iekonomiskt språk kan verkligendriva på en utveckling. Bevisligenäven länders utveckling mot att blimarknadsekonomier, sägerMatilda Dahl.– Granskning är ett centraltbegrepp kopplat till begrepp somtransparens och kvalitetssäkringför såväl stater som företag och kapitalmarknaden.Därför är det viktigtmed löpande diskussion kringharmonisering och anpassningav granskningsmetoder och angreppssättså att alla intressenterupplever relevansen i det som granskasoch trovärdighet för de somgranskar, allt för att granskningensammantaget ska skapa värde urett bredare samhällsperspektiv,säger Henrik Steinbrecher. uTRENDER INOMPORTFÖLJVÄRDERINGPwC har genomfört enundersökning för attsprida information omframväxande trenderinom kapitalförvaltaresvärderingsprocess.Resultatet presenterasi Asset Management –Valuation survey.STRATEGISKRISKHANTERINGStrategic risk management:Facilitatingrisk-based insurancedecisions, är relevantför alla företag som stårinför utmaningen attidentifiera, kvantifieraoch minska risker.FÖRSÄKRINGS­BRANSCHENSFRAMTIDFörsäkringsbranschenstår inför stora förändringar,men av Insurance2020: Turning changeinto opportunity framgåratt försäkringsbolag somplanerar för förändringkan skapa sin egenframtid.CEO SURVEYPwC presenterar den15:e årliga Global CEOSurvey – Delivering resultsGrowth and valuein a volatile world. Ledandebefattningshavareuppger att de håller fastvid sina globala tillväxtprogram.ÅRSREDOVISNING IIDEELL SEKTORPwC och Swedbankhar under tio år utsett”Årets redovisning i denideella sektorn”. I denhär skriften redovisasnågra av de erfarenhetersom kommit fram underdessa år.SÄKRABANKAPPARHur kan finansinstitutupprätthållasäkerheten i mobilaapplikationer? Detbeskrivs i Gaps inthe Apps: Why theTraditional SecurityLifecycle No LongerWorks.2-2012 www.pwc.seAgenda 45

SVENSKA FÖRETAGFRISKAREÄN NÅGONSINHögre motivation, lägre sjukfrånvaro och bättreresultat. Tre av fyra chefer är övertygade om attmotion bygger ett starkare företag, visar undersökningenHälso barometern.TEXT LOUISE STIGELL FOTO DANIEL SAHLBERGVad gör företagsfriskvårdegentligen för skillnad?Stor, visar PwC:s undersökningHälsobarometern från i fjol.Mest anmärkningsvärt är effektenpå sjukfrånvaro, nästan hälftenav tillfrågade företag upplever attsjukfrånvaron minskat i takt medökade friskvårdssatsningar.PwC har sedan några år tillbakasamarbetat med företaget RunningSweden för att hålla sina anställdapå topp. Varje vecka löptränarchefer såväl som över hundra avföretagets medarbetare i gruppoch engagemanget är stort.– Det Running Sweden gör äratt koppla ihop träningsmål medföretagsmål. Det brukar påverkagemenskapen och motivationenpå jobbet positivt och det är samtidigten förutsättning för att fåmed de medarbetare som annarsinte tränar regelbundet, säger DeriThomas, operativ chef på RunningSweden.Utöver Hälsobarometern stödjermånga fler studier chefernasövertygelse att friska personer, förutomatt må bättre, även presterarbättre. Men varför ska man satsa påföretagsfriskvård? Räcker det inteatt var och en tränar på sin fritid?– Det är vanligt att man erbjudersina anställda gymkort, men problemetär att dessa sällan används.Löpning är lättillgängligt, socialtoch passar många, menar DeriThomas.Han poängterar också viktenav det personliga syftet med träningen.Vi tränar av olika anledningar,någon för att tävla mot sigsjälv, en annan för att orka mer. PåPwC springer man också för välgörenhet.I april 2012 anordnade detillsammans med Running Swedenett event på Solvallai Stockholm, därvarje sprungen kilometergav 25 kronortill Stadsmissionen.Running Swedentror att trenden med”friska företag” kommer att växa.Stress och trötthet är något somfler och fler upplever och som i höggrad påverkar trivseln och prestationenpå arbetsplatsen. Att investerai medarbetarnas friskvårdfrämjar lönsamhet och produktivitet,men satsningen måste ocksåbottna i personligt engagemang,anser Deri Thomas.– Man måste leva sina värderingar.Det kan man göra genomatt bygga nya traditioner. Iställetför den vanliga afterwork-ölen såkanske man springer ett maratontillsammans. Ett företag där manutmanar varandra blir starkt. uDeri Thomas46 Agendawww.pwc.se 2-2012

2-2012 www.pwc.seAgenda 47

Samhället– en gemensam angelägenhetSvenska storföretag och allmänheten är eniga om attsvenska företag har en viktig roll att spela i samhällsutvecklingenoch att de måste bli bättre.TEXT MALIN HALLARE FOTO ISTOCKPHOTO48 Agendawww.pwc.se 2-2012

För att ta reda på hur viktigtföretag tycker att det äratt engagera sig i frågorsom hållbarhet, jämställdhet,ungdomsfrågor, innovation samtetnisk och kulturell mångfald harPwC genomfört undersökningenNäringsliv och Samhälle 2020.– Det är positivt att det finns ensamstämmighet mellan allmänhetoch näringsliv om behovet av attföretagen engagerar sig i dessa frågor.Samhällets utveckling och denframtida välfärden är relevant föralla, allmänhet, akademi och näringsliv,säger Henrik SteinbrecherTerritory Senior Partner på PwC.Det var inte länge sedan det varvattentäta skott mellan samhällsengagemangoch näringslivsfrågor.Idag är tongångarna annorlunda.Henrik Steinbrecher menar att detär en konsekvens av det geopolitiskaläget och att flera faktorertillsammans bidrar till att skapaen ”sense of urgency”. Kina ochIndien ökar sin konkurrenskraft.Sveriges exportberoende är fortfarandeavgörande. Svenska företaglägger allt fler verksamheterutomlands. En stor andel svenskaegenföretagare går snart i pensionoch konkurrensen om de bästa talangernahårdnar. Globaliseringenoch det ekonomiska klimatet ställerfrågorna på sin spets.– Hur kan vi minska arbetslöshetenbland ungdomar? Hur kanvi förändra vårt beteende för attsäkra återväxten inom eget företagandeoch för att lättare hitta rättkompetens? Det räcker inte längreatt bara formulera problemen ochställa frågorna. Vi måste bli en delav lösningen.Företagen själva anser, enligtundersökningen, att de är bäst påatt bidra till samhällets utvecklinggenom innovation och sämstvad gäller ungdomsfrågor ochetnisk och kulturell mångfald.Allmänheten däremot värderarhållbarhetsfrågan högst men ävenjämställdhet, ungdomsfrågor ochvisionsfrågor.– När det gäller ungdomsfrågorkan näringslivet göra mycket föratt skapa en mer öppen dialog såatt vi kommer i kontakt med varandrapå ett naturligt sätt. Ett sättär att engagera sig i skolan på gymnasienivå.Vi behöver också ta redapå hur vi kan göra näringslivet merintressant för ungdomar vad gällertill exempel organisation, strukturoch anställningsformer, sägerHenrik Steinbrecher.En viktig slutsats som påverkarföretagen i allra högsta grad är detfaktum att företagens samhällsengagemangkommer att påverkaderas framtida konkurrenskraft.Undersökningens perspektiv är år2020.– De företag som kan ta tillvaraden potential som skapas via blandannat mångfald, jämställdhet ochtransparens, och kan hjälpa samhällettill positiv tillväxt har bättremöjligheter. Undersökningen visaratt de blir mer trovärdiga och attraktivabland både konsumenteroch potentiella medarbetare, sägerHenrik Steinbrecher. uOm undersökningenUndersökningen Näringslivoch samhälle 2020kartlägger synen på värderingsområdensom rörhållbarhet, jämställdhet,ungdomsfrågor, innovation,vision samt etniskoch kulturell mångfald.Syftet är att kartläggauppfattningar om störresvenska företags bidragtill samhällsutvecklingenoch områden utanförföretagens ordinarieverksamhetsområden förprodukter och tjänster.Målgruppen består avett slumpvis urval av vd:ari företag med fler än 100anställda. Totalt har 100telefonintervjuer genomförts.Dessutom har enwebbpanel använts för500 intervjuer med densvenska allmänheten iåldern 18-74 år.Undersökningen genomfördesunder januarifebruari2012.2-2012 www.pwc.seAgenda 49

REDOVISNINGFärre men merRELEVANTAUPPLYSNINGARFör bolag som har bytt från svenskaredovisningsprinciper till de globala IFRSväxer årsredovisningen kraftigt, iblandmed så mycket som 50 procent. En stordel av denna mängd beror på ökade upplysningskrav.Diskussionen om nyttan avdessa upplysningar har ökat de senaste åren.TEXT MIKAEL SCHEJA FOTO TOBIAS OHLSi årsredovisningenNär ett bolag byter från god svensk redovisningssedtill IFRS blir en av effekterna ofta att årsredovisningensväller med upp till 50 procenti antal sidor mätt. Vad är det då som tillkommer? Detär inte många nya uppställningar det är tal om, detkan bli aktuellt att lägga till övrigt totalresultat, kassaflödesanalysoch en eget kapitalräkning. Det handlarsnarare om en väsentligt utökad notapparat.I sin utveckling av standarder har IASB (normgivarenbakom IFRS) haft som mål att användaren(en investerare, analytiker, kreditgivare eller annanintressent) av rapporten ska få ett relevant och tillförlitligtbeslutsunderlag. Användaren har enligt IASB:sramverk informationsbehov dels för att bestämmasig för om resurser på något sätt ska tillställas bolaget(till exempel genom att investera i det eller låna utmedel), dels för att utvärdera företagets förvaltningav befintliga resurser. Ett sätt att erhålla det relevantabeslutsunderlaget är genom tilläggsupplysningar tillposterna i årsredovisningen.IASB:s normering har därför hittills innefattaten mängd upplysningar. Trenden har också varit attmängden upplysningar ökar. I det utkast till ny intäktsredovisningsstandardsom nyligen publicerades av IASBingår ett stort antal omfattande upplysningar. Enligtutkastet är det dessutom inte bara information omintäkter i en årsredovisning som kommer att öka rejält,det finns också förslag om att utöka informationen idelårsrapporteringen. För första gången någonsin opponeradesig en IASB-ledamot mot publiceringen av utkastetav skälet att denne inte delade uppfattningen ommängden upplysningskrav. Detta kan nog ses som etttecken i tiden. De svenska remissinstanserna FAR:s policygruppi redovisning, Rådet för finansiell rapporteringoch Näringslivets redovisningsgrupp har alla kritiseratmängden upplysningskrav i utkastet till ny standard.Frågan man måste ställa sig, vilket fler och fler nugör, är nämligen om den sammanlagda mängden informationverkligen är relevant i alla avseenden för målgruppenför den finansiella rapporten, användarna.50 Agendawww.pwc.se 2-2012

IASB gav därför revisionsorganisationerna i Skottlandoch Nya Zeeland uppdraget att ta fram ett förslagpå hur mängden upplysningar skulle kunna minskas.Resultatet visar att man genom att bland annat definieravad som är väsentlig information skilt från vadsom är en väsentlig post, beakta den sammanlagdamängden information i en årsredovisning iställetför standard för standard (top down synsätt iställetför bottom up), inte prioritera speciella användargrupper,bortse från lokala behov hos regulatoriskamyndigheter, regeringar och normgivare, undvikaupprepningar och se till nyttan kontra kostnaden förinformationsgivning kunde minska mängden upplysningardramatiskt.Men även upprättaren av en årsredovisning har ettansvar att fundera över vilken information som är specifikför bolaget, viktig för en användare och hur oftaden uppdateras så att den är aktuell.Organisationen Corporate Reporting User’s Forum(CRUF) 1 påpekar bland annat att redovisningsprinciperofta är av standardslag och därför inte ger investerarenågon vägledning och förståelse för hur deverkliga nyckeltransaktionerna i företaget hanteras.Denna grupp skulle gärna se att de verkligt kritiskaredovisnings principerna diskuterades i samband medde affärer som företaget bedriver.Att ha samma standardtexter år från år ger troligeninte heller läsaren relevant information. Det är förändringarnai en bedömning, i en uppfattning, eller iomfattningen som är relevant. Information som riskerardrunkna i ett ”virrvarr” av annan mindre betydelsefullinformation.En rapport från brittiska tillsynsmyndighetenFinancial Reporting Council (FRC) har som utgångspunktatt det virrvarr av information som finns i årsredovisningarbestår av två problem:1. Oväsentliga upplysningar som förhindrar möjlighetenatt identifiera och förstå relevant information och2. Förklarande information som kvarstår oförändratår till år.Virrvarret minskar användbarheten av rapporternaoch är samtidigt ett problem för upprättarna av rapporterna,det kostar resurser. De riktigt viktiga nyckelfrågornakommer inte fram i rapporteringen, deriskerar att drunkna i mängden.Den grundläggande frågan är så klart om nyttanöverstiger kostnaden med att ta fram information. Detkan rent av bli så att informationens värde blir kontraproduktiv,det vill säga den totala mängden gör detsvårt att hitta och ta del av relevant information ochsänker på så sätt även värdet av den information somfaktiskt skulle vara relevant för en användare.Det användaren till exempel vill förstå, och somverkligen inte ska drunkna i annan information,är vad bolaget faktiskt gör, på vilka marknader detagerar och vad som är specifikt för affären i olikasegment av verksamheten. Dessutom behöver användarenockså få information om viktiga engångsposteri resultaträkningen som påverkar jämförelsen övertiden, vad dessa engångshändelser berodde på, om detfinns valutaeffekter/risker som kan påverka resultatetoch liknande väsentliga faktorer.En förhoppning är att om mängden irrelevanta upplysningarkan minskas kan det finnas utrymme för enförbättring av vad användare verkligen eftersöker förinformation. Dessutom lämnas mer utrymme för attbeskriva det som faktiskt driver värde i ett företag ochvad som eventuellt innebär risker, både finansiellt ochoperationellt. u1. CRUF bildades 2005 som ett diskussionsforum för atthjälpa investerare och analytiker i debatten om redovisningsfrågor.Mikael Scheja,ek. dr., ansvarig förredovisningsspecialistavdelningenpå PwC2-2012 www.pwc.seAgenda 51

KRÖNIKA: ANN-KRISTINE JOHANSSONNordenkan ta täten förhållbar utvecklingAnn-Kristine Johansson,riksdagsledamot (S)och ordförande förNordiska rådets miljö- ochnaturresursutskott.52 AgendaIsamband med 40-årsjubileetför den första globala miljökonferensen,som hölls i Stockholmår 1972, framfördes åter åsikten attSverige bör trycka på för att säkrastörre framsteg i det internationellaarbetet för en hållbar utveckling.Men kan Sverige göra en skillnadalldeles ensamt? Varför inte användadet nordiska samarbetet tillatt lyfta denna stora uppgift – ettsamarbete som i sina grundvalarhandlar om att säkra ett hållbartsamhälle!Det skulle ge långt störreeffekt om Nordens invånare på 25miljoner människor går sammanistället för att Sverige står ensamt.De nordiska länderna antog år2001 världens första regionalasamarbetsprogram om hållbarutveckling och hela den nordiskamodellen är ett försök att skapa etthållbart samhälle – så vi är tveklösten global föregångsregion och detska vi bygga vidare på.Processen startade som sagt påStockholmskonferensen år 1972.Vidare kan man se att det var enFN-kommission ledd av den norskastatsministern Gro Harlem Brundtlandsom år 1987 satte premissernaför det banbrytande mötet i Rio.Detta visar också att Norden harhaft en viktig roll i det globala arbetetför en hållbar utveckling.Trots en rad framsteg är utsikternadystra när det gäller hållbartnyttjande av jordens resurser ochatt säkra mat till världens växandebefolkning. Det saknas uppföljningav de goda intentioner som demånga globala avtalen lägger fram.Den absolut största utmaningensom vi måste lösaär de människoskapadeklimatförändringarna. Det är fortfarandemöjligt att uppnå målet omatt begränsa uppvärmningen tilltvå grader, som alla världens länderhar antagit som mål. Men det kaninte ske utan en stark politisk vilja.Den viljan har dessvärre inte syntsav när ledarna för världens ledandeländer har samlats på möten underde senaste två åren.Norden kan vara med och sättaupp en starkare dagordning. Därförhar Nordiska rådet också rekommenderatatt de nordiska statsministrarna,utrikesministrarna ochfinansministrarna regelbundet börsätta upp klimatfrågorna på dagordningenpå sina nordiska mötenoch att en gemensam nordisk positionanvänds som utgångspunkt föratt främja klimatfrågor på motsvarandemöten i andra internationellaforum som EU, OECD och FN.Nordiska rådet rekommenderarvidare att Nordiska ministerrådetundersöker möjligheten att samlaett antal länder som kan gå i tätenoch säkerställa mer ambitiösamål för utsläppsminskningarna.Och Nordiska rådet rekommenderarregeringarna att utvecklalivsmedelsproduktionen i Nordenmed sikte på att möta den globalautmaningen att skaffa mat till denväxande befolkningen på jorden iett läge då klimatförändringarnagör det svårare att skaffa föda påmånga platser på jorden.Den huvudsakliga utmaningenär inte brist på kunskap och medel ivärlden, utan snarare brist på realistiskaplaner och politiskt ledarskapför att skapa de förändringar somkrävs. Här kan ett samlat Nordengöra en skillnad. www.norden.org. uwww.pwc.se 2-2012ILLUSTRATION: ISTOCKPHOTO