Agenda 3 2012 - PwC

En tidning från PwC för stora internationella företag och organisationer 

www.pwc.se 

TEMA: F INANS 

Daniel Sachs 

HYLLAR FÖRETAGS- 

OBLIGATIONER 

Anders Sundström 

Folksam 

i god spiral 

Regleringar av 

finansmarknaden 

ALECTA 

SPÅR BÄTTRE TIDER 

Riskkapital 

så in i Norden 

3-2012 Insideraffärer i börsbolag [s. 39] Kooperationen på frammarsch [s. 36]

LEDARE: ANDERS LUNDIN 

Räkna med 

”Not everything that counts can be counted, and not everything 

that can be counted counts”. Citatet, som brukar 

tillskrivas Albert Einstein, kan vara bra att ha i åtanke i tider 

av regleringsiver. De allra flesta är nog överens om att ett nytt 

regelverk (s. 12) var en del i arbetet med att återskapa förtroendet 

för finanssektorn. Samtidigt måste man vara medveten 

om begränsningarna. En effektiv, transparent och trovärdig 

finanssektor skapas i första hand genom bra, affärsmässiga 

beslut – förordningar och regler kan rätt utformade bara bidra 

till den processen. 

Man måste ha beredskap för att konsekvenserna av nya 

regler inte med säkerhet blir de tänkta. Om det och komplexiteten 

med att införa bland annat IFRS, Basel III och FATCA 

vittnar SEB:s Gent Jansson (s. 16). Det man med säkerhet kan 

säga är att affärsklimatet i finanssektorn förändras. Nya 

affärsmöjligheter uppstår, andra försvinner – de nya regelverken 

påskyndar strukturomvandlingen. Agenda har frågat 

en rad ledande företrädare för branschen om deras syn på 

den ”nya finansvärlden”: Folksams Anders Sundström (s. 6), 

Proventus Daniel Sachs (s. 23) och Alectas Staffan Grefbäck 

(s. 28). Vi vill också bredda perspektivet, inte minst för att förtroendekrisen 

för de traditionella finansaktörerna ökar intresset 

för alternativ. Ett sådant är Ekobanken (s. 36) och dess 

vd Annika Laurén, där det viktigaste är att utlånade pengar 

används på ett hållbart sätt. 

För PwC är det en spännande utmaning att stödja finansbranschen 

i den snabba förändring som nu pågår. Och då 

tänker jag inte bara på regelhantering och rapporteringskrav. 

Lika viktigt är ge stöd för de möjligheter till förvärv och affärsutveckling 

som öppnas genom strukturomvandlingen. 

Även för oss gäller Einsteins ”not everything 

that counts can be counted”. 

det oräknebara 

FOTO: TOBIAS OHLS 

Anders Lundin 

Ansvarig utgivare 

anders.lundin@se.pwc.com

INNEHÅLL 3-2012 

[s. 6] Sundström varnar 

för livs död 

Folksams Anders Sundström 

tror att regleringar kan ta död på 

livförsäkringar. 

[s. 11] Lyft för ömsesidiga bolag 

Efter fi nanskrisen märks ett nyvaknat 

intresse för kundägda bolag. 

[s. 12] Nya regler – så funkar det 

Agendas guide till några viktiga 

regelverk på fi nansmarknaden. 

[s. 16] Bankerna under 

regeltryck 

Regelverk pressar bankerna 

att skära i kostnader, säger Gent 

Jansson, SEB. 

[s. 20] PE fortsatt hett 

Trots fi nansiell oro – private equity 

växer i Norden. 

[s. 23] Framtidens banklån 

Daniel Sachs ser möjligheter 

i företagsobligationer. 

[s. 26] Saabaffären 

PwC förberedde Nevs köp av Saab. 

[s. 28] Skrämmande okunskap 

Kunskapen om tjänstepension är för 

låg, säger Alectas Staffan Grefbäck. 

[s. 32] Ny roll för revisorn 

Nya förslag kan förändra revisionen 

i fi nansiella bolag. 

[s. 36] Kooperationens år 2012 

Kooperationen har fått luft under 

vingarna. 

[s. 39] Insideraffärer 

Sverige fortfarande bland de 

sämsta i klassen. 

[s. 42] Project Blue visar 

finanstrend 

Project Blue analyserar trender och 

skapar affärer. 

[s. 50] Brister i skatteförslag 

PwC:s Ingrid Melbi kritisk till snabblagstiftning. 

[s. 52] Krönika 

Stig von Bahr, Regelrådet, om lagar 

och praxis. 

Nästa nummer av Agenda kommer ut i mars. 

I VARJE NUMMER: Ledare [2] Notiser [4, 35] Skrifter [46] 

Redovisning [48] Skatt [50] Krönika [52] 

FOTO: MARIA ROSENLÖF 

[ 28] 

Livbolagen har 

inte haft den 

avkastningskris 

media skriver om. 

FOTO: SUSANNE KRONHOLM 

[23] 

[20] 

FOTO: TOBIAS OHLS 

[50] 

[32] 

Prenumerera 

utan kostnad! 

Vill du ha en egen prenumeration av Agenda? 

PwC:s tidning Agenda utkommer tre gånger 

per år. Du får den kostnadsfritt. 

Mejla till: agenda@se.pwc.com 

Agenda finns även som app på: 

www.pwc.se/agenda 

PwC Sverige är marknadsledande inom revision, redovisning, skatt- och affärsrådgivning med 3 800 medarbetare 

och 130 kontor runt om i landet. Med erfarenhet och unik branschkunskap utvecklar vi värden för våra 

66 000 kunder vilka utgörs av globala företag, svenska storföretag och organisationer, mindre och medelstora, 

främst lokala företag samt den offentliga sektorn. PwC Sverige drivs som en självständig och oberoende juridisk 

enhet. Vi ingår i det globala nätverket PwC och delar våra kunskaper, erfarenheter och lösningar med 169 000 

medarbetare i 158 länder för att utveckla nya perspektiv och praktiska råd. Med Agenda vill vi ge aktuell information 

inom de områden där vi agerar. Tidningen vänder sig framför allt till stora och internationella företag och organisationer. 

För ägarledda, mindre och medelstora företag ger vi ut tidningen MyBusiness Magazine. 

www.pwc.se 

Redaktion: Ansvarig utgivare: Anders Lundin, anders.lundin@se.pwc.com Redaktör: Anna Bergstedt, anna.bergstedt@se.pwc.com, 

tel 010-213 34 31 Grafisk form: Magdalena Taubert, Appelberg, www.appelberg.com Omslagsfoto: Peter Jönsson Tryckeri: Trydells 

Utgivning: Tre gånger per år Upplaga: 16 500 Prenumerationsärenden: agenda@se.pwc.com

FOTO: ISTOCKPHOTO 

Hållbar produktion av 

Tankesmedjan Global 

Utmaning har 

granskat bioenergiinvesteringar 

i Kenya, 

Tanzania, Liberia och 

Sierra Leone. 

BIOENERGI 

ska gynna Afrika 

Den ökade efterfrågan på skogsråvara och bioenergi är en 

väldig möjlighet för Afrika, men hanteras det inte rätt drabbas 

kontinenten än en gång av ”råvarornas förbannelse”. Det 

slår tankesmedjan Global Utmaning fast i rapporten Forestry 

for development. 

– Afrika behöver mer investeringar, inte mindre. Men 

investeringarna måste vara långsiktigt hållbara, både miljömässigt 

och socialt, och lokalbefolkningen måste involveras 

från början. Det säger Mattias Goldmann som skrivit rapporten. 

Rapporten slår fast att kombinationen av sinande oljetillgångar 

och behovet att snabbt minska vår klimatpåverkan 

kan betyda nya möjligheter för Afrika. 

Andelen kundansvariga 

kvinnliga chefer på PwC har 

gått från 25 till 43 procent på 

ett par år. Sätta mål, mäta 

och följa upp är vd Hans 

Börsviks recept för jämställdhetsutvecklingen. 

4 Agenda43% 

K3 

Sverige. Det är ett relativt omfattande och 

SÅ FÅR DU KOLL PÅ 

Bokföringsnämnden publicerade i juni 

det nya redovisningsregelverket K3 som 

blir huvudregelverket för redovisning i 

principbaserat regelverk som blir obligatoriskt 

att tillämpa för större onoterade 

företag. Mindre företag kan som alternativ 

till K3 välja att tillämpa K2 som är något 

enklare. 

PwC erbjuder såväl frukostseminarium 

som utbildningar under hösten och givetvis 

också individuell rådgivning om 

regelverken. Utöver detta släpper PwC en 

K3-handbok under hösten. Boken går igenom 

och ger vägledning och kommentarer 

till samtliga punkter i K3. Dessutom finns 

ett stort antal praktiska exempel. 

Läs gärna mer om vad PwC kan hjälpa 

dig med avseende K3 på www.pwc.se. 

Hylte bäst 

på förvaltningsberättelse 

Varje år delar PwC ut pris för bästa förvaltningsberättelse 

i årsredovisningen för 

kommuner, landsting och regioner. Årets 

pris gick till Hylte kommun. Priset delades 

ut på kundevenemanget Visionära Arenan 

i Malmö i augusti. Årets motivering löd 

”Årsredovisningen är ett bra exempel på 

att också små 

kommuner 

kan utarbeta 

en mycket bra 

sådan. Den 

är därför en 

mycket god 

förebild för 

andra, lite 

mindre kommuner 

som 

vill utveckla 

sin årsredovisning.” Det viktigaste bedömningskriteriet 

i tävlingen är hur väl kommuner 

och landsting hanterar ”God ekonomisk 

hushållning”. 

Kristianstads kommun och Göteborgs stad 

fick hedersomnämnanden. 

www.pwc.se 3-2012

Hitmakare med 

rötter i PwC 


Offentlig sektor motor för 

INNOVATION 

Det behövs inte mer pengar för att stimulera innovation utan 

framförallt en offentlig sektor som skapar nya marknader och 

som vågar upphandla och köpa professionellt. Offentliga sektorn, 

statliga och kommunala bolag borde kunna ta det ansvaret 

på ett bättre sätt. Det var ett av budskapen som framkom vid 

PwC:s Framtidsdialog i Malmö och i Stockholm. 

– Den offentliga sektorn är bra på att tillämpa ny teknik och har 

en central del i innovationssystemet. Genom samarbete mellan 

olika sektorer finns en internationell marknad, säger Jan Sturesson, 

globalt ansvarig för offentlig sektor inom PwC. 

Andra rön var att de nya marknaderna finns i gränslandet mellan 

privat och offentlig verksamhet, och i gränslandet mellan 

olika branscher samt behovet av att bredda innovations- och entreprenörsbegreppet. 

Om ett mindre företag lanserar en innovation 

finns en tillväxtpotential på faktor 100 gällande jobbskapande, 

men om det finns ”intraprenörer” inom ett stort bolag är hävstången 

1 600. Här finns en stor potential för nya jobb menar Jan 

Sturesson. 

Under hösten kommer PwC att arrangera Framtidsdialogen i 

Göteborg och Umeå. 

Nebeyu Baheru är en av männen bakom hitlåten 

Dansa pausa och bandet Panetoz. Låten har toppat 

Digilistan under flera månader och musikvideon har 

långt över 2 miljoner nedladdningar. Till vardags är 

Nebeyu Baheru redovisningskonsult på PwC. 

– Jag tror på att vara 100 procent fokuserad och 

det har jag nytta av både på jobbet som redovisningskonsult 

och när jag är ute och turnerar med bandet, 

säger Nebeyu Baheru. 

Nebeyu Baheru blev klar med sin civilekonomexamen 

2006. I sitt första jobb hade han en hel del 

kontakter med PwC och knappt ett år senare anställdes 

han som redovisningskonsult på PwC. 

– Jag är jättenöjd med jobbet. PwC är ett perfekt 

företag att jobba på om du vill utvecklas. Jag har 

hunnit med att arbeta som gruppchef för en enhet 

på 12 personer och att utbilda i boksluts- och årsredovisningsprogram. 

Vid sidan om jobbet har Nebeyu hunnit med att 

starta skivbolag och grunda musikföreningen Vägen 

Ut, som driver musikstudioverksamhet för ungdomar 

på flera orter i Stockholm. 

– Musik är ett sätt att få människor att må bra 

och kan vi hjälpa ungdomar att hålla sig borta från 

dåligheter är jag nöjd. Jag har 

hållit på med musik sedan 

högstadiet så för mig är 

det här en dröm som 

går i uppfyllelse. 

En dröm 

som går i 

uppfyllelse. 

PwC-seminarier i Almedalen 

Samhälle i förändring var temat för PwC:s seminarer i Almedalen 

i juli. Bland ämnena fanns problematiken kring mutor och 

insideraffärer, innovationsfrågor och hur företag kan bidra till 

utveckling i fattiga länder samtidigt som de har ett affärstänk. 

– Vi ser ett allt större behov att näringslivet är delaktigt i samhällsutvecklingen. 

Almedalen har vuxit från en politikervecka till 

att vara en mötesplats för såväl offentlig verksamhet som svenskt 

näringsliv och där vill vi självklart vara med, säger Henrik Steinbrecher, 

Territory Senior Partner, PwC. 

FOTO: FRED THUSTRUP/WARNER MUSIC SWEDEN 

3-2012 www.pwc.se 

Agenda 5

PROFIL: ANDERS SUNDSTRÖM 

MAKT ATT 

PÅVERKA 

Han har utnämnts till en av de mäktigaste i näringslivet 

och har under sina åtta år på Folksam fördubblat 

kärnverksamheten. Samtidigt skräder han inte 

orden om regleringar som drabbar kunderna eller 

företag som inte tar sitt ansvar. 

FTEXT PER ÖQVIST FOTO PETER JÖNSSON 

olksams vd Anders Sundström rusar 

in, med rufsigt hår och andan i 

halsen. Klockan är strax efter halv 

åtta på morgonen och i handen 

håller han en cykelhjälm. Han ursäktar 

sig med att han inte vaknat 

förrän sex. 

Normalt vaknar denne arbetsnarkoman 

fyra, fem varje morgon. Han 

hävdar att han aldrig ställt en väckarklocka 

och inte en dag i livet försovit 

sig. Nu har han dock flugit från 

USA och jobbat sent kvällen innan. 

Anders Sundström har de senaste 

åren hamnat högt på listorna 

över näringslivets mäktigaste. 2010 

kom han trea före storheter som 

Jakob Wallenberg och Leif Östling. 

– Ofta sägs att makt korrumperar. 

Risken är att man ser det 

lättare hos andra än hos sig själv. 

Å andra sidan krävs makt för att 

påverka. Balansen är svår, säger 

Anders Sundström. 

– För oss 3 500 anställda i ett 

kundägt bolag som Folksam var utmärkelsen 

ett erkännande att det 

går att driva bolag utan aktieägare. 

Med fyra år av finanskris i Europa 

har försäkringsbolagen fått 

kämpa hårt för att nå fortsatt hög 

avkastning. 

6 Agenda 



Anders Sundström om... 

FINANSKRISEN 

– Många förstår inte vilken katastrof det 

vore om euron föll. Då faller inte bara 

valutan utan hela Europaprojektet. Nationalistiska 

och kommunistiska partier tar 

makten i flera länder och det blir turbulent 

under lång tid. 

BORÄNTOR 

– I Sverige tar bankerna för lite betalt för 

bolån. Historiskt har vi haft extremt låga 

kostnader, för att vi lånat in kort och ut 

långt och inte tagit betalt för risken. Tyvärr 

är debatten populistisk. Banker ska 

inte få låna kort och låna ut långt. Och 

så vi ska ha mer eget kapital. Men båda 

sakerna kostar. 

KRONAN 

– Den kommer att stärkas. Oavsett vilket 

spår EU-länderna väljer har vi en lång tid 

av osäkerhet framför oss och mer och 

mer kapital söker sig till Sverige. 

RÄNTESÄNKNINGAR 

– Att genom räntesänkningar försvaga 

valutan är att smita från nödvändiga 

strukturförändringar som 

långsiktigt ökar konkurrenskraften. För att 

lyckas över tid är satsningar på forskning, 

ny teknik och kunskap viktigast. Jag är 

inte lika imponerad av Kina, som de flesta 

är, eftersom de lever på en svag valuta. 

BÖRSEN 

– Vad säger att aktier ska ge bra avkastning 

de närmaste 30 till 40 åren? Jag är 

inte alls säker på det. Bästa värdemätaren 

är vad det kostar att låna pengar. Är det 

billigt är tillståndet dåligt. Världsbilden är 

alltså dyster nu. 

8 Agenda

Inte ens de flesta 

riksdagsledamöter har 

tillräcklig kunskap för 

att kunna placera sitt 

pensionskapital. 

– Krisen har självfallet påverkat 

våra försäkringstagare, även om vi 

som bolag haft en snittavkastning 

de senaste fem åren på närmare 

6 procent, vilket är bäst i Sverige 

bland jämförbara bolag. Utan finanskrisen 

hade den varit högre, exakt 

hur stor är omöjligt att säga. Vi har 

dock tagit marknadsandelar och är i 

en starkare position än någonsin. 

I spåren av finanskrisen har hårdare 

regelverk införts, något som 

ökar kostnaderna för försäkringsbolag 

och banker. 

– Jag förstår att myndigheter 

kräver starkare regelverk, kostnaden 

av en bubbla som spricker 

hamnar ju förr eller senare i statsbudgeten. 

Däremot är jag kritisk 

till syftet. Vill man stärka konsumenten 

och förbättra för hushållen 

är det bra. Det är också viktigt 

att se till att notan inte hamnar 

hos staten. Risken är dock att man 

driver det så långt att kostnaden 

blir så hög att vi inte längre kan 

leverera något bra till kunden. 

Han pratar om ”dödsspiralen för 

garanterade produkter”, om myndigheterna 

ställer för höga krav. 

– Då tvingas vi sluta sälja tradlivprodukter, 

alltså traditionella 

livförsäkringar med garanterad 

avkastning, och säga åt kunderna 

att köpa en fondförsäkring, vilket 

Sveriges storbanker redan gör. Då 

har risken inte bara flyttats från 

staten till försäkringsbolaget eller 

banken, utan vidare till kunden. 

Anders Sundström vill se tuffa 

regler för sparande, som bestraffar 

försäkringsbolag och försäkringsförmedlare 

som lämnar dåliga 

råd och lurar in kunder i dåliga 

produkter. 

– Däremot bör garanterade produkter 

värdesättas. Fyra av fem 

svenskar är inte intresserade av 

Sedan Anders Sundström tog över som vd har 

Folksam i princip växt sig dubbelt så stort som 

för åtta år sedan. Bolaget försäkrar nu varannan 

person, vartannat hem och var femte bil i 

Sverige. 

hur de placerar sitt pensionskapital, 

det är för komplicerat. Inte ens 

de flesta riksdagsledamöter har 

tillräcklig kunskap. 

– Produkter med något slags garanti 

som levererar bra avkastning 

behövs men gör vi dem så dyra att 

ingen vill ha dem, lockas kunderna 

att istället ta stora risker. Då blir 

det svårt för svagare konsumenter. 

De fem stora livförsäkringsbolagen 

är i praktiken ömsesidiga 

och kvar finns SPP, ett bolag som 



Jag är stolt över vad jag 

åstadkom under mina 

20 år som politiker men 

man bör nog inte gå 

tillbaka. Jag lever i nuet. 

Anders 

Sundström 

YRKE: Vd och koncernchef Folksam 

FÖDD: 1952 

FAMILJ: Hustrun Ellenor, sönerna David 

och Jonas samt två barnbarn. 

UTBILDNING: Studier vid Umeå universitet 

i kulturgeografi, samhällsplanering 

och nationalekonomi. 

KARRIÄR: Kommunalråd i Piteå 1980– 

1994, arbetsmarknadsminister, näringsminister 

och socialminister 1994–1998, 

vd och sedan ordförande för Sparbanken 

Nord 1999–2004. 

STYRELSEUPPDRAG: Ordförande KPA, 

Konsumentkooperationens pensionsstiftelse 

och Bommersvik, vice ordförande 

Swedbank och ICMIF samt ledamot 

KF, Svensk Försäkring och Forsikringsaktieselskabet 

ALKA (Danmark). 

knappt säljer några traditionella 

livprodukter. 

Folksam har under de senaste 

åren visat prov på ansvarsfullt 

ägande. 

– Jag är ordförande i en kommitté 

i Folksam som går igenom alla våra 

investeringar. När vi ser bekymmer 

har vi först en omfattande intern 

diskussion, sedan söker vi kontakt 

med andra investerare. Vi kontaktar 

bolagets ledning och skriver till 

styrelsen. Att sälja aktier är en sista 

utväg när det är riktigt illa. 

Sedan Anders Sundström tog 

över som vd har Folksam i princip 

växt sig dubbelt så stort som för 

åtta år sedan. Bolaget försäkrar nu 

varannan person, vartannat hem 

och var femte bil i Sverige. 

– Vi har vuxit mycket inom sparande 

och på sakförsäkringar, men 

kan bli ännu större. Vi börjar nu gå 

utomlands lite försiktigt, genom 

förvärv av en majoritetspost i ett 

finskt bolag inom egendomsförsäkring 

och samarbete i Danmark med 

ett försäkringsbolag. 

Var ser du tillväxten i Sverige? 

– Inom sak-, villa- och bilförsäkringar. 

Idag försäkrar vi bara var 

femte villa eller bostadsrätt, där 

vill vi ha hälften. Och vi bör kunna 

försäkra två bilar av fem. På hemförsäkringar 

lär vi däremot inte nå 

högre än de 50 procent vi har idag. 

Och så ska vi naturligtvis också nå 

mycket högre på tjänstepensioner. 

Efter alla år i Stockholm har 

Anders Sundström kvar hjärtat i 

Norrbotten. 

– Ju äldre jag blir, desto mer intresserad 

blir jag av min hembygd. 

Mina föräldrar hade en gård med 

lite skog i Siknäs, utanför Kalix, 

som jag tagit över. Mer och mer 

drömmer jag om att flytta dit. Jag 

vill vara i skidspåret, ha en bössa 

på axeln, åka skoter, jobba i skogen 

och vara på havet och fiska med nät. 

Det lär dock dröja. Efter åtta år 

som vd på Folksam har han inga 

planer på att sluta på många år. Inte 

heller att bli politiker igen. 

– Jag är stolt över vad jag åstadkom 

under mina 20 år som politiker, 

men man bör nog inte gå 

tillbaka. Jag lever i nuet! u 



Liv som ger 

BALANS 

I Europa har de ömsesidiga försäkringsbolagen tidigare 

varit på tillbakagång. Men i spåren av finanskrisen finns 

ett nyvaknat intresse för den här kundägda bolagsformen. 

TEXT PER ÖQVIST FOTO ISTOCKPHOTO 

Ett ömsesidigt livförsäkringsbolag 

liknar ett kooperativt 

bolag, där ägarna är bolagets 

kunder. Överskott delas ut 

som återbäring. Underskott betalas 

genom engångsåtertag från kunderna 

eller successiv nedskrivning 

av återbäringsräntan. 

Fram till 2008 minskade andelen 

ömsesidiga försäkringsbolag i 

Europa. Då drabbades världen av 

finanskris. Frågan är om finanskrisen 

har lett till att andelen ömsesidiga 

bolag ökar. 

Det är inte helt lätt att besvara, då 

bilden skiljer sig åt i olika europeiska 

länder, menar Gregor Pozniak, 

generalsekreterare på euro-peiska 

branschorganet Amice. 

– I Tyskland har ömsesidiga sjukförsäkringar 

mer än halva marknaden, 

vilket gjort att andelen 

ömsesidiga bolag ökat, trots att de 

i övrigt minskat något. I Frankrike 

växer andelen ömsesidiga bolag, 

men minskar istället inom sjukförsäkringar. 

I Storbritannien växer 

andelen ömsesidiga bolag, fast från 

en låg nivå. I Spanien ökar också 

de ömsesidiga bolagen, lite överraskande, 

säger han. 

Anders Sundström, vd på Folksam, 

säger att ömsesidiga livbolag 

redan idag är helt dominerande 

i Sverige, vad gäller traditionella 

livförsäkringar. 

– De fem stora tradlivbolagen 

är i praktiken ömsesidiga. De som 

inte är renodlat ömsesidiga, är 

aktiebolag som drivs enligt ömsesidiga 

principer. 

– I ett ömsesidigt bolag är det 

viktigt att kunderna tydligt värnas 

i företagskulturen och i styrelsens 

och ledningens prioriteringar, 

säger Staffan Grefbäck, vd på tjänstepensionsbolaget 

Alecta. 

– Är det många tusentals kunder 

är det inte säkert att de är så 

välorganiserade och lyckas få till 

en kraftfull och representativ styrelse, 

säger han. 

Hybridformen i Sverige, med aktiebolag 

som drivs efter ömsesidiga 

principer, kan snart försvinna. 

– Om bolagsformen alls ska få 

vara kvar diskuteras nu, vilket kan 

leda till att bolagen ombildas. Troligtvis 

får vi då fler ömsesidiga 

bolag, säger Staffan Grefbäck. 

Asmo Kalpala, president 

på Amice, menar 

att ömsesidiga försäkringsbolag, 

idag 3 300 

av totalt 6 000 i Europa, 

långsamt minskar, men 

att siffrorna ljuger. Det 

handlar om att små 

bolag slås ihop till 

större. Marknadsandelen 

minskar inte. 

– Tvärtom, på flera 

europeiska marknader 

ökar marknadsandelen. 

Vi ser att allt fler 

människor söker sig till 

ömsesidiga bolag i spåren 

av finanskrisen. 

Siffrorna är också 

imponerande; mer än 

var tredje invånare i 

Europa är idag kunder 

i ömsesidiga och 

kooperativa försäkringsbolag. 

Det innebär att fler 

än 150 miljoner människor 

är kunder och därmed 

ägare till livbolag. u 

3-2012 

www.pwc.se 


Regelverk för finansmarknaden 

AIFMD 

AIFMD (direktivet om förvaltare av alternativa 

investeringsfonder) antogs 2010. Alla fonder 

som inte regleras genom fondföretagsdirektivet 

påverkas. Det påverkar därmed förvaltare av 

specialfonder och private equity-bolag men även 

fastighetsfonder och commodity-fonder. Syftet 

med regleringen är att skydda professionella 

investerare, eliminera den systematiska risken med 

alternativa investeringar samt skapa transparens 

inom finansbranschen. Genom AIFMD regleras 

finansmarknaden ytterligare genom en auktorisation 

för Alternative Investment Fund Managers (AIFM). 

Det innebär en rad förändringar för både svenska 

och internationella banker och förvaringsinstitut. 

EMIR 

2011 lämnade EU ett förslag till en förordning 

om Europas marknadsinfrastrukturer (EMIRförordningen), 

som berör OTC-derivat, centrala 

motparter och transaktionsregister. Syftet är att följa 

upp G20-ländernas mandat om obligatorisk clearing 

och rapportering till transaktionsregister av OTCderivat 

och fastställa ett gemensamt regelverk i EU 

för centrala motparter för alla finansiella produkter. 

OTCderivatkontrakt 

clearas genom 

centrala motparter 

(CCP:er). 

MiFID II 

En översyn av MiFID-direktivet inom EU har lett fram 

till förslag från Europeiska kommissionen om ett 

förnyat direktiv (MiFID II). Det nya direktivet får en 

stor påverkan på värdepappersmarknaden och dess 

aktörer. Företagen kommer att behöva fatta ett flertal 

strategiska beslut i samband med anpassningen till 

det nya regelverket. Ändringar och nyheter i MiFID II är 

bland annat striktare reglering av handelsplattformar 

(kallas även MTF, Multilateral Trading Facility), ökad 

transparens vid handel med finansiella instrument och 

ett mer omfattande skydd för investerare. 

I slutet av 2011 

lämnade kommissionen 

sitt slutliga förslag till 

ändringar i MiFID (MiFID II) 

till parlamentet och rådet 

för behandling. 

MiFID II 

förhandlas under 

2012. Det nya direktivet 

kan tidigast komma att 

implementeras i det 

nationella regelverket 

2015. 

FATCA 

Det nya amerikanska regelverket FATCA (Foreign 

Account Tax Compliance Act) kräver att svenska 

finansiella institutioner rapporterar information 

som rör amerikanska kontohavare till amerikanska 

skattemyndigheten. En schablonskatt om 30 procent 

utgår om inte banker och andra finansinstitut följer 

FATCA. För företagen innebär detta att de måste 

sluta ett individuellt avtal med den amerikanska 

skattemyndigheten IRS om att rapportera information 

årligen rörande amerikanskt ägda tillgångar. Den 

information som ska delges är namn, adress, TIN 

(tax identification number), konto och depåuppgifter, 

värde av tillgångar samt bruttoförändringar av 

tillgångarna under året för alla amerikanska kunder. 

IFRS 9, 10, 11, 12 

Under 2008 och 2009 aviserade IFRS en våg av 

förändringar som påverkar redovisning av finansiella 

instrument (IFRS 9), upprättande och presentation 

av koncernredovisning (IFRS 10), gemensamt 

styrda verksamheter och företag (IFRS 11) och 

upplysningskrav avseende innehav i andra företag 

(IFRS 12). Innan standarderna kan börja tillämpas 

måste de godkännas av EU, vilket ännu inte har skett. 

BASEL III/CRD 

Till följd av finanskrisen utvecklades Basel III för 

att reglera likviditets- och kapitalkrav för bankerna. 

Basel III ingår i ett bredare EU-förslag till nya 

kapitaltäckningsregler som även brukar kallas 

CRD IV (capital requirements directive) och som 

presenterades sommaren 2011. Förutom Basel 

III-reglerna finns i CRD IV även stora delar av det 

nuvarande kapitaltäckningsregelverket samt nya 

regler om tillsyn, sanktioner och bolagsstyrning. 

Större delen av regelverket är skriven i form av en 

förordning, vilket innebär att de regler som beslutas 

på EU-nivå får direkt verkan som svensk lag. 

2012 



Sverige ska senast 

den 21 juli 2013 ha 

infört AIFMD:s regler 

i nationell lag. 

FATCA träder 

i kraft 1 januari 2013. 

Avtal kan skrivas med 

IRS (amerikanska skattemyndigheten) 

första 

halvåret 2013. Avtalet 

gäller från 1 juli. 

2013–2014 

Tvåårig 

övergångsperiod 

för befintliga 

CCP:er. 

AIF-förvaltare 

som inte marknadsför 

sig inom EU får fram till 

juli 2014 på sig att bli 

auktoriserade enligt de 

nya reglerna. 

30 september 

2014 sker första 

rapporteringen av 

kunddata till IRS. 

REGLER 

SOM SKYDDAR 

TEXT ELISABETH NORE 

IFRS 10, 11 

och 12 är tänkta att 

tillämpas för räkenskapsår 

som inleds 1 januari 2013 

eller senare. Diskussioner 

pågår om tillämpning 

möjligen ska ske från 

2014. 

Förhandlingar pågår 

i EU om de nya kapitaltäckningsreglerna 

Basel 

III/CRD IV. Enligt plan ska 

de börja gälla från 

1 januari 2013. 

Första obligatoriska 

tillämpningen av 

IFRS 9 har skjutits 

upp till januari 2015. 

Regeringen har 

föreslagit ett extra 

kapitalpåslag för svenska 

storbanker på 3 procent 

2013 med en ökning till 

5 procent 2015. 

Finanskrisen 2008 blev en väckarklocka både 

för finansbranschen och för politiker. Under de 

senaste åren har flera omfattande regelverk och 

direktiv genomförts för att skydda investerare men 

också för att öka transparensen och förtroendet för 

finansmarknaden. Dessutom finns det ett önskemål att 

eftersträva gemensamma regler inom EU. 

Även om många av de nya reglerna infördes så sent 

som 2010 så har de hunnit uppdateras och förändras 

ett par gånger. 

Förutom att ge en schematisk översikt över några 

viktiga regelverk och direktiv fokuserar vi lite extra på 

två av dem som är högst aktuella för branschen: Basel 

III och MiFID II. u 

2013 

2014 

2015 



BASEL III 

Säkrare banker 

ger dyrare lån 

Det nya regelverket Basel III ska implementeras 

i Sverige redan under 2013. Regelverket 

ändrar kostnadsstrukturen för bankerna 

genom högre krav på kapital och likviditet. 

TEXT MALIN HALLARE 

Basel III ställer krav på 

mer kapital för varje 

utlåningskrona. Syftet 

är att stärka bankernas förmåga 

att stå emot förluster och att 

minska sannolikheten för nya 

finansiella kriser. I Sverige ställer 

myndigheterna högre krav 

på bankerna och vill också att 

utvecklingen ska gå i snabbare 

takt än i många andra länder i Europa. 

– Det finns en oro bland företagen för 

hur de nya kraven på bankerna ska drabba 

finansieringsmöjligheterna men även 

samhällsekonomin i stort. Vi vill visa hur 

företagen kan möta bankernas krav i en 

förhandling, säger Anders Kragsterman, 

kapitaltäckningsexpert på PwC. 

Det nya regelverket ger högre kostnader 

för bankerna på grund av kraven på 

kapital, likviditetsreserver och på längre 

löptider för upplåningen. Det innebär i sin 

tur att lånen blir dyrare och bankerna sannolikt 

mer restriktiva med all verksamhet 

som innebär mer risk. 

Bankerna måste vara ännu mer noga 

med vem man lånar till samt begränsa 

lånen till kortare löptid och begära säkerheter 

i större utsträckning än tidigare. 

– Det innebär att det blir tuffare för små 

och medelstora företag som betraktas som 

relativa högriskinvesteringar ur bankens 

perspektiv. Även kreditramar kan bli dyrare. 

Exportberoende företag måste också 

Anders Kragsterman 

hantera valutariskerna på ett 

bra sätt. 

När storbankerna blir tuffare 

dyker andra finansieringsalternativ 

upp. Marknaden kan 

förändras genom att nya typer 

av banker uppträder som vill 

konkurrera genom att erbjuda 

finansieringslösningar till företag 

som bedöms ha en högre 

risk. Ett annat sätt för företag att hitta 

finansiering är att ge ut obligationer. 

– Det finns ett stort intresse för att 

köpa obligationer med hög risk och 

möjligheter till hög utdelning. För stora 

köpare, som försäkringsbolag, finns 

dock regler för hur stora mängder 

obligationer som får köpas. Detta 

för att inte äventyra försäkringstagarnas 

pengar i alltför hög grad. 

Även banker kan skapa fonder 

för att småsparare ska kunna 

investera i företagsobligationer. 

Nyligen introducerades även en ny 

produkt, räntebevis, som också ger 

småsparare denna möjlighet. Hur ska då 

företagare få en bra finansiering? 

– Hitta en bra struktur på lånen som är 

vettig för båda parter. Kortare löptider och 

bättre säkerheter ska ge en lägre ränta. 

Som alternativ till bankfinansiering finns 

möjligheten att ge ut obligationer, säger 

Anders Kragsterman. u 

ILLUSTRATION GETTY IMAGES 



För styrelsemedlemmar innebär det nya 

direktivet MiFID II ett ökat personligt 

ansvar. Men även rådgivare och portföljförvaltare 

kommer att påverkas när 

förslaget till nytt direktiv går igenom. 

TEXT MIKAEL GIANUZZI 

MiFID II 

Större ansvar 

för styrelser 

Det föreslagna MiFID II-direktivet 

och tillhörande förordning är 

en uppstramning av regelverket 

för de finansiella marknaderna och EUkommissionens 

svar på de senaste årens 

finanskriser. 

– Kriserna anses ha visat att riskerna i 

det finansiella systemet behöver minskas 

samtidigt som effektiviteten i marknaden 

anses behöva öka, säger Veronica Sommerfeld, 

jurist med inriktning på finansiella 

regelverk inom PwC. Hon hjälper kunder 

inom den finansiella sektorn att förbereda 

sig för MiFID II. 

För företag som agerar på värdepappersmarknaden 

innebär det föreslagna regelverket 

att de måste gå igenom sitt arbetssätt 

och sin organisation, men också sina 

affärsstrategier för att säkerställa att de är 

i fas med den nya lagstiftningen. 

Veronica Sommerfeld pekar på att fler 

instrument och fler aktörer kommer att 

omfattas av MiFID II än föregångaren 

MiFID I som gällde aktierelaterade 

finansiella instrument, till 

exempel råvaruhandlare. 

– Kraven för olika aktörer på 

marknaden ska harmoniseras. 

Det blir skärpta krav på organisation 

och rapportering men även 

ett utökat krav på handelsplatserna 

att samarbeta med varandra. 

Vid till exempel handelsstopp i 

Veronica Sommerfeld 

vissa finansiella instrument ökar rapporteringsplikten 

mellan marknader, säger 

Veronica Sommerfeld. 

EU-kommissionen vill också öka investerarskyddet 

bland annat genom förbättrad 

rapportering och informationsgivning 

till kunder och myndigheter. 

Skyddet förstärks också genom att rådgivare 

och portföljförvaltare som lämnar 

investeringsråd inte längre får ta emot 

ersättning från tredje part, så kallade 

inducements. 

– Det innebär att finansiella rådgivare 

som jobbar på det här sättet blir tvungna 

att se över sin finansieringsmodell, säger 

Veronica Sommerfeld. 

Direktiven innehåller även förtydliganden 

av kraven på företagens styrelser med 

bland annat ett ökat personligt ansvar för 

styrelseledamöter. Dessutom måste företagen 

säkerställa att det kollektivt inom 

styrelsen finns tillräcklig erfarenhet och 

kompetens för att kunna förstå 

verksamheten fullt ut och de risker 

som är förknippade med den. 

– Det här kommer att kräva 

att styrelseledamöterna har 

både kunskap för att ställa rätt 

frågor och att de har tillräckligt 

med tid att lägga på sina styrelseuppdrag, 

menar Veronica 

Sommerfeld. u 



Bankerna 

trampar vatten 

– I HAV AV NYA REGLER 

IFRS, Basel III, FATCA. 

Bankerna översköljs 

av nya regelverk för 

att skapa ett stabilt 

finansiellt system. 

Men effekten på 

finansmarknaden och 

företagen är oviss. 

TEXT MALIN HALLARE FOTO BJÖRN ABELIN 

ILLUSTRATION GETTY IMAGES 

Syftet med alla nya bankregleringar 

i finanskrisens kölvatten 

är att stärka bankernas 

förmåga att bära och hantera 

risker. Vad den samlade effekten 

av alla nya regler blir återstår dock 

att se. 

– Ingen klarar att överblicka de 

samlade konsekvenserna av reglerna 

idag. Alla banker är nu i processen 

att klara själva anpassningen, 

säger Gent Jansson, Head of Group 

Compliance på SEB. 

Finanskriserna har på ett påtagligt 

sätt visat att tidigare regelverk, 

tillsynen av den finansiella sektorn 

och finansiella företags förmåga 

att bära och hantera risker brustit. 

Skuldkrisen har också satt många 

samhällsekonomier på bar backe 

så att behovet av att få in skatteintäkter 

ökar. Allt detta ger upphov 

till en ström av nya regler som nu 

ska införas. Införandet av reglerna 

drar med sig ökade kostnader för 

bankerna i form av ny personal, 

nya system och processer och annan 

infrastruktur. För att klara det 

måste de finansiella instituten effektivisera 

sina verksamheter. 

– Just nu är utmaningen att 

möta kraven så kostnadseffektivt 

som möjligt. Det finns ett yttre effektiviseringstryck 

på bankerna. 

Basel III-reglerna till exempel gör 

att verksamheterna måste skära i 

kostnaderna för att lyckas erbjuda 

en konkurrenskraftig avkastning 

på eget kapital, säger Gent Jansson. 





Flera 

av de nya 

regler som införs 

regionalt får världsomspännande 

smittoeffekter, vilket 

är en relativt ny företeelse. Ett 

sådant regelverk är den amerikanska 

lagstiftningen FATCA, Foreign 

Account Tax Compliance Act. De 

första kraven i Sverige införs 1 juli 

2013 för att sedan appliceras successivt 

under de kommande åren. 

FATCA-lagstiftningen är ett sätt för 

det amerikanska skatteverket, IRS, 

att få skatterapportering från ickeamerikanska 

finansiella institut 

och därmed få in nya skatteinkomster 

på tillgångar placerade i andra 

länder. Amerikanska myndigheter 

hävdar att det är frivilligt att följa 

lagen men hot om beskattning 

gör att bankerna i praktiken inte 

har något val. Syftet med lagen är 

att få in mer pengar i den alltmer 

skuldsatta amerikanska ekonomin. 

– Det finns en massiv kritik mot 

FATCA-regelverket som får stor 

inverkan på icke-amerikanska 

banker. De flesta är av uppfattningen 

att kostnaderna 

för genomförandet av den nya 

lagen vida överstiger nyttan, 

det vill säga de skatteintäkter som 

USA kan förväntas få. Man kan 

ifrågasätta om det är rimligt att 

införa ett regelverk under sådana 

förhållanden, säger Gent Jansson. 

I praktiken innebär lagen att 

banken ska identifiera kunder 

som är skattskyldiga i USA. Skattskyldigheten 

gäller kunder som är 

bosatta i USA eller kunder som är 

amerikanska medborgare bosatta 

utomlands. Det innebär till exempel 

att alla svenskar som har dubbelt 

medborgarskap är skatteskyldiga 

i USA. Bankerna är skyldiga 

att rapportera vilka kunder som är 

amerikanska skattesubjekt och i 

vissa fall innehålla källskatt. Om 

banken inte har åtagit sig detta i 

De nya regelverkens 

syften 

1. Att stärka de finansiella företagens motståndskraft 

så att vi ska få ett stabilt och 

robust finansiellt system. Det minskar 

risken för att staten ska behöva betala 

förluster med skattebetalarnas pengar. 

2. Att öka kundskyddet för de som köper 

finansiella tjänster. 

3. Att få in skatteintäkter för att få bukt med 

den globala ekonomiska och finansiella 

krisen. 

avtal med IRS, ställer lagen krav på 

en källskatt på 30 procent på alla 

betalningar med ursprung i USA. 

– Det innebär bland annat att 

kraven på informationsinhämtning 

om kunden ökar. Vi måste 

fråga nya och befintliga kunder om 

medborgarskap och om var de är 

bosatta. Vi måste också etablera rutiner 

för rapportering till IRS och 

hantera källskatt i vissa fall. 

Den samlade påverkan av alla 

nya regler på finansmarknaden 

och på enskilda företag är alltså 

oviss. Gent Jansson, som själv suttit 

på regelmakarnas sida som 

Finansinspektionens chefsjurist, 

menar att det är oerhört viktigt att 

myndigheterna blir bättre på att 

analysera och förstå regelverkens 

påverkan på marknaden. Särskilt 

när det föreslås nya regler på i stort 

sett alla områden samtidigt. Det är 

också lätt att kritisera konsekvensanalysen 

i nyinstiftade regelverk 

när man själv inte har ansvaret. 

Finansbranschens aktörer är kanske 

de som har bäst möjlighet att 

faktiskt överblicka effekterna av 

de nya regelverken. 

– Får vi regler som är felaktiga 

och skadliga så leder det till stora 

kostnader och i värsta fall mindre 

effektiva marknader. Finansbranschen 

har också ett ansvar att dela 

med sig av synpunkter och analy- 



FATCA hos SEB 

SEB:s projekt för att genomföra FATCA 

är indelat i olika faser, eftersom kraven 

kommer att genomföras successivt. 

Inledningsvis genomförs anpassningar 

till minimikraven för inhämtning 

av information om befintliga och nya 

kunder samt viss systemanpassning. 

Informations- och utbildningsmaterial 

tas fram. En styr- och uppföljningsmodell 

(governance) avseende FATCAprocessen 

utarbetas. 

I en senare fas kommer rapporteringskrav 

och rutiner för hantering av 

källskatt att hanteras. 

ser som kan vara regelmakarna till 

hjälp, menar Gent Jansson. 

Det viktiga är att balansera 

reglernas effektivitet mot kostnaderna. 

Just nu går mycket av 

bankernas utvecklingsresurser 

åt till anpassning till regelverken 

och inte till affärsutveckling. 

Kostnaderna och svårigheterna i 

genomförandet gör också att bankerna 

kan tvingas göra strategiska 

vägval. 

– När regelverken blir för dyra 

och svåra att genomföra kan en 

bank välja att sluta med en verksamhet. 

Särskilt om den bara utgör 

en mindre del. Det finns banker 

som till följd av FATCA beslutat att 

inte ha amerikanska kunder, säger 

Gent Jansson. u 

Ingen klarar 

att överblicka 

de samlade 

konsekvenserna 

av reglerna idag. 

Gent Jansson, 

Head of Group Compliance, SEB 



Trots det volatila marknadsläget 

och att det globalt finns 

mycket outnyttjat kapital i 

existerande fonder så fortsätter 

riskkapitalbolagen att resa 

fonder i rask takt. 

Riskkapitalet 

VÄXER 

20 Agenda www.pwc.se 3-2012

Det osäkra finansiella läget i Europa sätter käppar 

i hjulet för private equity. Norden och Tyskland är 

dock marknader som spås kunna växa under 2012. 

Svag konjunktur och sämre tillgång på finansiering 

ökar betydelsen av aktiva placeringar. 

TEXT JAN LINDROTH FOTO ISTOCKPHOTO 

Volatila finansmarknader, 

svag konjunktur och mer 

restriktiv kreditgivning 

från banker fick den europeiska 

private equity-marknaden att kylas 

av under slutet av 2011 och de första 

kvartalen 2012. Det finns dock 

stora regionala skillnader både 

globalt och inom Europa. 

– Norden skiljer ut sig som en 

stabilare marknad och kan nog 

till och med växa lite. Det beror ju 

mycket på de underliggande makrofaktorerna 

med hyfsad tillväxt och 

relativt stabila statsfinanser, men 

hela Europa påverkas förstås negativt 

av den pågående eurokrisen, 

säger Richard Burton, expert inom 

private equity på PwC. 

Enligt PwC:s undersökning 

bland 170 private equity-firmor i 

Europa trodde nästan hälften att 

marknaden skulle försämras ytterligare 

i år jämfört med 2011. Man 

väntade sig ändå kunna genomföra 

fler investeringar och försäljningar 

2012 än 2011. 

Tillgången på kredit har varit 

volatil på den europeiska marknaden 

sedan Lehman-kraschen 2008. 

Eurokrisen, nya regleringar och 

strängare kapitaltäckningskrav för 

banker har också gjort långivarna 

mer försiktiga i sin kreditgivning. 

Finansiering är svårare att få och 

banker kräver ofta en högre andel 

eget kapital. 

– Andelen eget kapital har ökat 

de senaste åren, men det beror 

inte bara på att det är svårare 

att få krediter utan också på att 

branschen har nyktrat till efter 

boomåren då belåningen i många 

fall var för hög. För bra bolag och 

på marknader som Norden och 

Tyskland med sunda banksektorer 

går det dock fortfarande att få den 

kreditfinansiering som behövs, 

säger Conni Jonsson, vd för och en 

av grundarna av EQT Partners som 

är rådgivare till Nordens största 

private equity-fonder. 

Fokus på operativa och strategiska 

förändringar i portföljbolagen 

har stärkts ännu mer och både investerare 

och kreditgivare lägger 


www.pwc.se 


Det tar längre tid än 

förut men intresset för 

investeringar i private 

equity är fortsatt stort. 

större vikt vid riskkapitalbolagens 

förmåga att skapa värde genom 

tillväxt, effektiviseringar och 

tilläggsförvärv. 

– Det blev tydligt inte minst när 

EQT reste sin senaste fond. En viktig 

orsak till det stora intresset var 

att EQT kunde visa hur man skapar 

bestående värden genom tillväxtfokus 

och strategiutveckling, säger 

Conni Jonsson. 

Den snålare kreditgivningen 

från banker leder till att fler kanaler 

för finansieringen används, till 

exempel företagsobligationer, men 

också att riskkapitalfirmor startar 

fonder som investerar i krediter. 

– Det sker en hel del innovationer 

på området och företagsobligationer 

kommer säkert att växa 

inom riskkapitalförvärv i takt med 

att marknaden utvecklas i Europa, 

säger Richard Burton. 

Det faktum att riskkapitalbolag 

med en bra historik ofta får företräde 

till både affärer och större 

krediter kan också skynda på en 

viss utslagning i branschen. 

– Får du inte så mycket kreditfinansiering 

som du vill blir också 

avkastningen sannolikt lägre, vilket 

i sin tur gör det svårare att resa 

nästa fond. En del firmor har redan 

försvunnit och det blir nog fler, 

men det tar tid eftersom fonder 

ofta köper på tio år eller mer, säger 

Richard Burton. 

Trots det volatila marknadsläget 

och att det globalt finns mycket 

outnyttjat kapital i existerande 

fonder så fortsätter riskkapitalbolagen 

att resa fonder i ganska 

rask takt. 

– Det tar längre tid än förut men 

intresset för investeringar i private 

equity är fortsatt stort. Flera av 

de nordiska aktörerna kommer 

sannolikt att börja resa nya fonder 

det närmaste året, säger Marie 

Reinius, vd för SVCA, Svenska Riskkapitalföreningen. 

I kölvattnet av Lehmankraschen 

har också nya regleringar tillkommit 

för branschen, bland annat 

EU:s AIFM-direktiv för alternativa 

placeringar. 

– Den direkta påverkan för i 

alla fall nordiska aktörer handlar 

främst om ökade kostnader och 

merarbete för rapportering och 

compliance, men när man väl 

börjat reglera så blir det ju ofta en 

fortsättning så bördan kan mycket 

väl komma att öka, säger Marie 

Reinius. u 

PwC Norden-etta 

på due diligence 

PwC arbetar med riskkapitalbranschen inom de flesta tjänsteområden, 

bland annat transaktionsrelaterade due diligence-tjänster, 

konsulttjänster relaterade till processutveckling 

och effektivisering, intern styrning och kontroll i portföljbolagen, 

värderingstjänster samt revision och skatterådgivning 

relaterat till såväl portföljbolag som fondstrukturer. 

– Vi arbetar med alla de ledande nordiska riskkapitalbolagen 

och är en de absolut största rådgivarna på området. 

Enligt den senaste rankningen från Unquote Nordic 

Report ligger PwC på första plats vad gäller finansiell due 

diligence inom nordisk private equity, säger Peter Lundblad 

vid Advisory, PwC. 

I takt med att konsultverksamheten inom PwC växer 

har man nu också framgångsrikt etablerat ett koncept för 

att hjälpa riskkapitalbolagen med utvecklingen av sina 

portföljbolag vad avser till exempel verksamhetsstyrning, 

strukturer för uppföljning samt process- och organisationsutveckling. 

– Vi satsar mycket på att utveckla processer för rapportering, 

lönsamhetsanalyser och effektiviseringar i portföljbolagen 

och på så sätt biträda PE-bolagen i deras fokus på 

värdeskapande och att få portföljbolagen väl förberedda 

inför nästa ägare, säger Peter Lundblad. 



Företagsobligationer 

FRAMTIDENS 

BANKLÅN 

Intresset för företagsobligationer växer. 

Både som finansieringsform och investeringsalternativ. 

Men fortfarande är marknaden för 

företagsobligationer underutvecklad i Sverige. 

TEXT MIKAEL GIANUZZI FOTO SUSANNE KRONHOLM 



Daniel Sachs 

Det finns ett stort 

och ökande behov av 

finansiering utanför 

banksystemet. 

FÖDD: 1970 i Stockholm. 

UTBILDNING: MBA från Handelshögskolan i Stockholm och 

från The Wharton School vid universitetet i Pennsylvania. 

KARRIÄR: Sedan 2003 är han vd i Proventus AB (ett privatägt 

investeringsföretag som tillhandahåller utvecklingskapital genom 

lån till mellanstora företag i behov av tillväxt och omstrukturering, 

såväl som genom investeringar i företagsobligationer). 

Tidigare vd på Spray Network AB och ett förflutet på Segulah 

där han efter flera år slutade som vd. 

Utnämndes till Young Global Leader av World Economic 

Forum 2007. 

ÖVRIGA UPPDRAG: Styrelseordförande för Dramaten sedan 2009. 

Behoven av en lånemarknad 

utanför banksystemet 

ökar. Det gäller inte minst 

små- och medelstora företag. Enligt 

Danske Banks kreditbarometer 

uppger 15 procent av företagen 

i vissa delar av landet att de får 

avslag på sina låneansökningar. 

Många får också kalla handen när 

det gäller att förlänga befintliga 

krediter. 

En förklaring är att bankerna 

förbereder sig för Basel III som 

innebär att kapitalkravet blir högre 

och att det blir dyrare att låna 

ut pengar till verksamheter med 

hög risk. De nya reglerna införs 

gradvis från 2013 men effekterna 

bedöms redan märkas och leder i 

vissa fall till att företagen börjat 

söka pengar på annat håll. 

– Det finns ett stort och ökande 

behov av finansiering utanför 

banksystemet som kommer av att 

vi har en föränderlig situation på 

banksidan. Basel III är en stor del 

av det men även utan de nya Baselreglerna 

hade bankerna behövt 

krympa sina balansräkningar som 

i Europa växt fyra gånger snabbare 

än BNP de senaste 20 åren, säger 

Daniel Sachs, vd för investmentbolaget 

Proventus, som har företagsobligationer 

som en del av sin 

affärsidé. 

Han pekar på att det efter Lehman 

Brotherskraschen och finanskrisen 

2008 inte längre är lika 

självklart att bankerna alltid finns 

där när företagen behöver dem. 

Och att det därför är viktigt att ha 

en differentierad modell där viss 

del av finansieringen kan komma 

från kapitalmarknaden. 

– Banklån löper oftast bara ett år 

i taget och är omgärdade av strikta 

juridiska villkor. Obligationsfinansiering 

är oftast längre och kan 

ofta innebära större frihetsgrad för 

emittenten, säger Daniel Sachs. 

2011 gav svenska bolag ut före- 



tagsobligationer för 65 miljarder 

kronor. Bara under första kvartalet 

i år ligger siffran på 27 miljarder 

kronor. Bland de stora spelarna på 

marknaden märks till exempel 

börsföretagen Assa Abloy, Sandvik 

och Scania men även statliga Sveaskog 

och Vasakronan. 

Obligationerna löper vanligtvis 

på tre till fem år. Räntenivån 

sätts oftast som Stibor plus ett 

tillägg baserat på kreditrisken. 

Kreditvärderingsinstitutens rating 

av bolagen ger en fingervisning. 

Företagsobligationer med högsta 

rating är klassade som investment 

grade. Låg rating ger högre avkastning 

och klassas som high yield. 

Det är ännu så länge inte vanligt 

med high yield-obligationer från 

svenska företag. 

Men enligt Daniel Sachs hålls det 

idag emissioner i bolag som varken 

är börsnoterade eller har rating 

från kreditvärderingsinstituten 

och han ser att intresset för att 

placera i företagsobligationer även 

i mindre företag ökar. 

Han menar att andrahandsmarknaden 

för företagsobligationer 

fortfarande är underutvecklad 

i Sverige. 

– Idag är det här en marknad 

utan någon stor transparens, avsluten 

görs per telefon och utan någon 

egentlig handelsstatistik. Det 

leder till att det är svårt att bygga 

index och att det blir problem med 

oberoende analys och rådgivning, 

säger Daniel Sachs. 

Han pekar också på att företagsobligationer 

är komplexa 

instrument där de juridiska prospekten 

ofta är flera hundra sidor 

långa och snåriga att sätta sig in 

i. Istället efterlyser han en större 

standardisering. 

– En tredje utmaning är investerarsidan. 

Även många placerare 

har en underutvecklad policy när 

det gäller företagsobligationer. Det 

är till exempel inte ovanligt att de 

får köpa aktier i ett bolag men inte 

obligationer i samma bolag, säger 

Daniel Sachs. 

Daniel Sachs tycker att det vore 

bra om marknaden för företagsobligationer 

öppnades även för 

mindre placerare och småsparare. 

– Det är ett intressant placeringsalternativ 

i en värld där det finns 

dels lågriskplaceringar som knappt 

ger någon avkastning alls och dels 

en aktiemarknad som är ganska 

volatil och innebär hög risk, säger 

han. 

En åtgärd för att göra marknaden 

mer tillgänglig för små placerare 

vore att ge ut obligationer i mindre 

handelsposter. 

Ger företagen ut obligationer 

i mindre poster än 50 000 euro 

innebär det större prospektkrav 

och det är hittills inte många bolag 

som tyckt att det varit lönt. Får vi 

istället en marknad med intressen 

från privatinvesterare som tar en 

större del av emissionerna kommer 

företagen också tycka att det är 

värt att göra det, är Daniel Sachs 

bedömning. 

– Jag är övertygad om att marknaden 

kommer att växa men jag 

tror inte att den kommer att utvecklas 

så snabbt som den skulle 

behöva göra. Jag tror att obligationsmarknaden 

skulle kunna ha 

en mycket större roll i företagsfinansieringen 

och som reellt placeringsalternativ 

för många. Men 

där är vi inte riktigt än, säger han. 

En bättre fungerande marknad 

för företagsobligationer är i slutänden 

också ett samhällsintresse, 

menar Daniel Sachs. 

– Att vi får en så väl fungerande 

obligationsmarknad som möjligt 

får påverkan på tillväxt och 

arbetstillfällen. Vi ser att många 

medelstora företag idag har expansionsplaner 

som de inte får finansierade 

och det håller på att bli ett 

betydande samhällsproblem, säger 

Daniel Sachs. u 

Daniel Sachs, vd på Proventus, 

är övertygad om 

att marknaden för företagsobligationer 

kommer 

att växa och vill se en 

öppning även för mindre 

placerare och sparare. 



Nyheten om att det blev elbilskonsortiet Nevs 

som köper Saab kom nog som en överraskning 

för många när den presenterades i juni. Men 

knappast för Christoffer Sundgren från 

PwC som under stor sekretess 

och hård tidspress beredde 

marken för affären. 

TEXT MIKAEL GIANUZZI FOTO GETTY IMAGES 

PwC förberedde 

SAABAFFÄREN 

PwC spelade en viktig roll 

när kinesisk-japanska Nevs 

köpte Saabs konkursbo för 

att starta elbilsproduktion i Trollhättan. 

På kort tid gjordes en due 

diligence på Saab, en slaktvärdering 

av bilfabriken togs fram samtidigt 

som hela affärsupplägget 

skulle nagelfaras. 

– Det var en otroligt spännande 

process med stora utmaningar. 

Nevs agerade helt under radarn 

och ville inte alls synas utåt. Vi 

fick uppdraget i början av mars 

och buden skulle vara inne hos 

konkursförvaltaren i slutet av månaden, 

säger Christoffer Sundgren 

som arbetar med operational due 

diligence på PwC. 

Startskottet gick då PwC kontaktades 

av PR- och kommunikationsbyrån 

Springtime, som för en 

Nevs 

Nevs (National Electric Vehicle Sweden) 

ägs av det kinesiska energibolaget 

National Modern Energy Holdings till 

51 procent och resterande del ägs 

av det japanska investmentbolaget 

Sun Investment. Karl-Erling Trogen, 

tidigare vd för Volvo Lastvagnar, är 

styrelseordförande. Nevs planerar att 

serieproducera elbilar, initialt för den 

kinesiska marknaden. 

klients räkning ville ha hjälp inför 

ett företagsförvärv. 

– Det var vid första mötet någon 

dag senare som vi insåg vem klienten 

var och vad uppdraget gick ut 

på. Vi blev oerhört exalterade över 

att få vara med i en sådan här publik 

transaktion, säger han. 

Uppdraget bestod av fyra huvuddelar; 

först en traditionell due 

diligence och värdering av reservdelsbolaget 

Saab Parts, den del av 

Saabkoncernen som inte var satt i 

konkurs. Det handlade också om 

en slaktvärdering av fabriken för 

att hitta det lägsta värdet. Sista 

punkten var en genomgång av 

affärsplanen med tyngdpunkt på 

produkt-, produktions- och investeringskalkyler. 

– PwC kallade snabbt in ett 

dussintal medarbetare från tre 

enheter: operational due diligence, 

financial due diligence 

och företagsvärdering. Det var 

låg profil som gällde och vi fick 

inte diskutera någonting under 

projektets gång, säger Christoffer 

Sundgren. 

Ett problem PwC brottades 

med under den knappa tiden var 


att få del av data och tillgång till 

rätt personer inom Saab eftersom 

det inte bara var Nevs som krävde 

tystnadsplikt utan även konkursförvaltaren. 

– När vi behövde underlag för 

en rapport, analys eller få svar på 

en detaljfråga fick vi gå via PR- och 

kommunikationsföretaget som i 

sin tur tog upp det med konkursförvaltaren 

som godkände en kontaktperson 

i Saabledningen. Det 

var ett komplicerande extrasteg 

att hela processen omgärdades av 

så hög sekretess, säger Christoffer 

Sundgren. 

I uppdraget ingick inte bara att 

redovisa hårda siffror utan också 

att leverera ståndpunkter. 

– I till exempel slaktvärderingen 

kom vi med direkta rekommendationer. 

Nevs 

hade gjort en 

egen analys. 

Vi blev hårt 

ansatta för hur 

vi hade resonerat 

men det var 

klart formulerat 

att vi skulle ge våra 

egna synpunkter, säger 

Christoffer Sundgren. 

PwC:s arbete stärkte Nevs 

case om elbilsproduktion i Trollhättan 

men bidrog också till att 

utveckla affärsplanen. PwC Tysklands 

experter med långvarig 

kompetens från bilindustrin 

deltog i arbetet. 

– Vi hade kontakt med en kollega 

på PwC Tyskland som var väl 

införstådd med priset för att bygga 

en bilfabrik. Han hade nyligen 

arbetat med en stor europeisk spelare 

på marknaden och kunde säga 

exakt vad det kostade och hur lång 

tid det skulle ta. Det är en styrka 

att ha den kompetensen i ryggen 

när du redovisar ditt arbete, säger 

Christoffer Sundgren. u 



Staffan 

Grefbäck 

ÅLDER: 57 år 

UTBILDNING: Fil. kand. 

i ekonomi från Uppsala 

universitet. 

KARRIÄR: Chef för Alectas 

kapitalförvaltning 2001– 

2006, vice vd 2007–2008, 

vd Alecta sedan 2009. Tidigare 

vd för Nordea Kapitalförvaltning 

samt analytiker 

på Konjunkturinstitutet 

och SEB. 

FAMILJ: Hustrun Birgitta, 

tre barn. 

BOR: Bostadsrätt på 

Östermalm, Stockholm. 

Sommarhus på Öland. 



ÖVERDRIVEN 

ORO 

Finanskrisen har slagit hårt mot ekonomin. Men 

Alectas vd håller inte med om att livbolagen har 

haft den avkastningskris som media kallar livbolagens 

dödsspiral. 

TEXT PER ÖQVIST FOTO MARIA ROSENLÖF 

N 

io av tio löntagare i Sverige 

har kollektivavtalad tjänstepension. 

Ändå är kunskapen 

skrämmande låg. Det menar 

Staffan Grefbäck, vd på tjänstepensionsbolaget 

Alecta. 

– När unga, framförallt män, 

tillfrågas om anställningsförmåner, 

kommer mobiltelefon och 

tjänstebil före tjänstepensionen, 

som står för betydligt större värde. 

Tjänstepensionen är största 

sparandet för många, ändå har de 

flesta ingen aning om hur mycket 

de har i sitt pensionssparande 

– Många vet inte ens att de har 

en tjänstepension och en stor del 

öppnar inte sina pensionskuvert. 

Andra sätter dem i en pärm utan 

att läsa dem. Bara en av 20 svenskar 

omplacerar regelbundet. 

Alecta är ett ömsesidigt bolag 

och förvaltar pensionspengar på 

uppdrag av Svenskt Näringsliv och 

PTK, med traditionell försäkring 

inom olika kollektivavtalsområden 

som ITP. 

Staffan Grefbäck ansvarar för 

att förvalta svindlande 500 miljarder 

kronor. Det gör Alecta till Sveriges 

största pensionsbolag. Trots två 

miljoner privatkunder och 33 000 

kundföretag, har bolaget färre än 

400 anställda. 

– Vi saknar även säljare och 

säljkontor och betalar inga provisioner 

till förmedlare. Vad vi gör 

är att producera tjänstepensioner 

kostnadseffektivt. Därför har vi ett 

begränsat produktutbud. 

Finanskrisen slår nu hårt mot 

branschen. Fallande börskurser 

och låga räntor gör läget kritiskt 

för många. 

– Jag delar inte uppfattningen 



att vi går mot en framtid med svagare 

ekonomisk utveckling. Tvärtom. 

Krisen tvingar Europa att lösa 

många problem, vilket på sikt ökar 

konkurrenskraften och tillväxten, 

även om det kan ta rätt många år. 

Förra året minskade värdet på 

Alectas förvaltade kapital med 2,1 

procent. Dagens Industri hävdar 

att man kan tvingas chockhöja premien 

med upp till 40 procent, för 

att dra in 100 miljarder kronor. 

– Någon chockhöjning blev det 

inte, den höjda premien avser enbart 

nyanställda och löneökningar, 

och är i snitt 16 procent. Totalt har 

företagens premier ökat bara 1,3 

procent. 

– Livbolagen har inte haft den 

avkastningskris media skriver om, 

och gärna kallar livbolagens dödsspiral. 

De flesta ligger tvärtom på 

plus jämfört med 2007, året innan 

finanskrisen brakade loss. 

– Alecta har redan i år högre avkastning 

än vad vi låg minus i fjol. 

Det visar vilken bra riskspridning 

vi har. De som sparar i aktiefonder 

ligger oftast rejält på minus. 

Vad som hänt livbolagen är 

framförallt att skuldsidans pensionsåtaganden 

värderats upp. 

Dagens regelverk tvingar livbolagen 

att diskontera framtida åtaganden 

med marknadsräntor. Det 

kräver en fungerande marknad för 

långa obligationer. 

– Problemet är att prisbilden 

för långa obligationer inte sätts av 

aktörer utanför systemet, utan av 

hur livbolagen agerar. Då Sverige 

har ordning på statsfinanserna och 

främst lånar kort, saknas en marknad 

för riktigt långa obligationer. 

I spåren av finanskrisen förs 

en intensiv diskussion om hur 

åtaganden ska värderas och att 

regelverken i sig inte ska förstärka 

obalanserna. På senare tid har det 

pratats om att skapa en makroekonomisk 

modell för riktigt långa 

räntor och använda marknadsräntor 

för den kortare delen av 

marknaden. 

– Nyligen gick Danmark över till 

en sådan modell, vilket förebådar 

vad som snart lär gälla övriga Europa. 

EU förbereder ett gemensamt 

regelverk. 

Flera livbolag har idag svårt att 

nå acceptabel avkastning, för att 

frihetsgraden inskränkts så mycket 

att deras placeringsmöjligheter 

begränsas alltför hårt. 

– Skulle nuvarande system inte 

ändras, är det ett hot mot livbolagen. 

Bulken av Alectas placeringar, 

90 procent, är förmånsbestämd 

pension. Värdeutvecklingen påverkar 

inte pensionen, den avgörs av 

slutlönen. 

Premiebestämd pension, som 

kom 2007, står för 3 procent och 

gäller nya företag i ITP-planen och 

löntagare födda från 1979. Sjukförsäkringar 

står för 7 procent av 

kapitalet. 

– Redan nu kommer drygt var 

femte ny premiekrona från den 

premiebestämda pensionen. Den 

förmånsbestämda pensionen avvecklas 

efter hand som nya 

ålderskullar ersätter de gamla. 

För den förmånsbestämda 

planen investerar Alecta idag 30 

procent i aktier, 63 procent i obligationer 

och 7 procent i fastigheter. 

För den premiebestämda planen 

investeras 65 procent i aktier, 28 

procent i obligationer och 7 procent 

i fastigheter. 

– I ett par decennier var aktier 

en fantastisk placering, men sedan 

millennieskiftet har börserna 

utvecklats betydligt sämre än bolagens 

vinster. På grund av en nödvändig 

återanpassning till sunda 

värderingsnivåer har aktier idag 

fått dåligt rykte. 

– Efter 1980- och 90-talens rekordavkastning 

var förväntningarna 

överdrivet höga. Långsiktigt 

lär dock aktier ger bäst avkastning, 

även om en svår anpassning väntar 

i delar av Europa vad gäller statsfinanser 

och konkurrenskraft. 

Alecta har främst investerat i 

stora bolag. Hälften i Sverige, hälften 

i övriga Europa. 

– Var bolagen är noterade spelar 

mindre roll, det som betyder mest 



Krisen tvingar Europa 

att lösa många problem, 

vilket på sikt ökar 

konkurrenskraften och 

tillväxten, även om det 

kan ta rätt många år. 

är var de har produktion och försäljning. 

Vi har tydligt valt bolag 

med bäst förutsättningar över 

tid, gärna exponerade mot global 

tillväxt. 

Fastigheter ser Staffan Grefbäck 

som ett bra komplement. Skog 

är däremot en av de placeringar 

Alecta valt bort, då man saknar 

egen kompetens på området. Man 

investerar inte i guld och andra 

råvaror. 

– Vi investerar bara i det vi själva 

förstår, och som ger löpande avkastning. 

Vi väljer också bort komplexa 

paketeringar där vi inte kan 

tolka riskerna. 

Alecta hör till de kapitalförvaltare 

som har lägst avgifter på 

marknaden. 

– Inom en del områden kan lågprisprodukter 

ha en negativ klang, 

många vill satsa på kvalitet och utgår 

från att de måste betala för det. 

Problemet med pensioner är att 

högre pris inte ger bättre kvalitet. 

Däremot mindre pension… 

I en fondbaserad pensionslösning 

är de totala avgifterna ofta 1,5–2 

procent per år, utanför de kollektivavtalade 

planerna. För fond i 

fond ibland upp till 3 procent. 

– Då försvinner en tredjedel till 

hälften av pensionskapitalet under 

ett arbetsliv, bara i avgifter! Få inser 

det. Att tolka olika produkters 

innebörd, förstå konsekvenserna 

om man byter fond och veta hur 

stora avgifter man totalt betalar är 

idag för svårt. u 

Fotnot: Uppgifterna i artikeln gäller läget 

i juni 2012 då intervjun gjordes. 



Revisorns roll i finansiella företag ska stärkas. 

Det föreslås i en utredning från finansdepartementet. 

Branschorganisationen FAR har parallellt 

arbetat fram nya rekommendationer för 

finansiella bolag. 

TEXT MIKAEL GIANUZZI ILLUSTRATION ISTOCKPHOTO 

NYROLL 

FÖR REVISORER I FINANSIELLA BOLAG 

Bakgrunden till förslagen 

om skärpta regler är finansmarknadsminister 

Peter Normans utspel 2010 där han 

gjorde klart att han inte var nöjd 

med hur revisionen i finansiella 

bolag fungerade. Det ledde till en 

utredning på Finansdepartementet, 

Ds 2012:4, men också till att 

FAR arbetade fram förslag till nya 

rekommendationer, RevR 100. 

– Riktningen är klar. Det kommer 

att krävas mer revision i 

framtiden, säger Magnus Svensson 

Henryson, ansvarig för segmentet 

finansiella företag på PwC. 

Under en tid har det också 

pågått ett arbete internationellt 

som mynnat ut i förslag från olika 

myndigheter och organisationer, 

exempelvis EU-kommissionen och 

EBA, med syfte att öka förtroendet 

för revisorer och finansbranschen. 

– Både revisorer och finansiella 

bolag verkar i förtroendebranscher 

och det är viktigt att båda 

branscherna omgärdas av ett högt 

sådant. Det är många betjänta av 

och det syftar de här förslagen till, 

säger Mats Stenhammar, redovisningsexpert 

på Svenska Bankföreningen 

som agerat remissinstans. 

Grundtankarna som går igen i 

rapporterna är att revisorns oberoende 

ska stärkas och att skillnaderna 

mellan reglerna för revision 

av företag i den finansiella sektorn 

och i börsföretag ska utjämnas. 

Ett av de mest centrala förslagen 

från Finansdepartementet är införandet 

av rotationsregler för revisorn 

i finansiella bolag. Enligt det 

nya förslaget ska en maxgräns dras 

vid sju år. I icke-noterade finansiella 

bolag kan revisorn i dagsläget 

sitta hur länge som helst. 

– Det är en anpassning till de 

regler som gäller i börsföretag och 

som i många fall gäller internationellt, 

säger Magnus Svensson 

Henryson på PwC. 

Förslaget om revisorsrotation tas 

emot positivt av flera remissinstanser, 

däribland Bankföreningen. 

Mats Stenhammar varnar för 



DS 2012:4 

Det nuvarande kravet på rotation av 

ansvarig revisor i börsbolag utökas till 

att omfatta revisorer i banker, kreditmarknadsföretag, 

värdepappersbolag 

och försäkringsföretag. 

I dessa företag ska styrelsen som huvudregel 

ha ett revisionsutskott. 

Styrelsen ska, efter rekommendationer 

från revisionsutskottet, ta beslut om 

företaget får anlita revisorn för andra 

tjänster än revisionstjänster. 

Källa: Finansdepartementet 



RevR 100 

Åtgärder för att förbättra kvaliteten 

i revisionen bland annat genom förstärkt 

granskning av de finansiella 

företagens interna kontrollfunktioner. 

Granskningen ska inriktas mot dels 

kvaliteten i företagens interna kontrollfunktioner 

och dels vilken ställning den 

interna kontrollfunktionen har i bolaget. 

Åtgärder för att stärka dialogen mellan 

revisorerna och Finansinspektionen. 

Källa: FAR 

risken att det kan uppstå ett slags 

vänskapsförhållande mellan revisor 

och företagsledning om uppdraget 

löper på för länge med samma 

revisor. Han pekar samtidigt 

på att det i andra vågskålen kan 

finnas fördelar med kontinuitet. 

– Det kan ta tid att komma in i 

och lära känna en komplex verksamhet 

och att låta samma revisor 

sitta mer än en mandatperiod kan 

vara positivt, säger Mats Stenhammar. 

Bankföreningen föreslår därför 

en lösning där avsteg kan göras i 

de fall där en längre period kan 

anses befogad. 

En annan nyhet är förslagen om 

krav på ett revisionsutskott även 

i icke noterade finansiella bolag, 

något som redan finns i börsföretag. 

Det innebär att revisorn har 

skyldighet att rapportera viktiga 

omständigheter som framkommit 

i revisionen till revisionsutskottet. 

Det kan till exempel handla om 

brister i bolagets interna kontroll 

av den finansiella rapporteringen. 

En annan fråga för revisionsutskottet 

blir, enligt Finansdepartementets 

utredning, att ge 

rekommendationer till styrelsen 

om bolaget får anlita revisorn till 

andra tjänster än revisionstjänster. 

Även FAR:s nya rekommendationer 

i RevR 100 har tagit sin utgångspunkt 

i finansmarknadsminister 

Peter Normans kritik. FAR:s målsättning 

i rapporten är att tydliggöra 

vad som är god revisionssed i 

finansiella företag. En viktig ambition 

med skrivelsen är att ”utveckla 

revisorns rapportering till företagets 

styrelse bland annat genom att 

öka transparensen kring revisorns 

bedömningar”, skriver FAR. 

Det ska ge de finansiella företagen 

input till arbete med att förbättra 

den interna styrningen och 

kontrollen. 

– Frågan FAR har brottats med 

är hur den interna kontrollgranskningen 

ska stärkas. Det handlar 

framförallt om i vilken omfattning 

granskningen ska ske men också 

om vilket ansvar det är rimligt att 

en revisor ska ha för företagets kontrollsystem. 

Intern kontroll är svårt 

att granska och uttala sig om, särskilt 

som det i Sverige inte finns en 

gemensam definition av vad som är 

god intern kontroll, säger Magnus 

Svensson Henryson. 

Han lyfter också fram ett annat 

förslag från FAR som handlar om 

att Revisorsnämnden ska ta över 

ansvaret för kvalitetskontrollen 

och tillsyn av revisorer i finansiella 

bolag. 

– Idag har Revisorsnämnden 

ansvaret för de börsnoterade företagen 

men har överlåtit övriga 

kvalitetskontroller till FAR eller byråerna 

själva. Varför inte låta Revisorsnämnden 

få ansvaret också för 

de finansiella bolagen som ett sätt 

att ytterligare öka förtroendet, föreslår 

Magnus Svensson Henryson. 

En slutsats av utredningarna är 

att det kommer att bli mer revision 

och att ribban kommer att höjas i 

de finansiella bolagen. 

Finansdepartementets mål är 

att ha en lagstiftning på plats i 

början av 2013. 

FAR avser att fastställa rekommendationerna 

för tillämpning räkenskapsåret 

som påbörjas 2012. u 



Största riskerna 

för bankvärlden 

I en undersökning har företrädare för banker i 

58 länder fått svara på vad de ser som de största 

riskerna. Det verkar som om den ekonomiska 

osäkerheten fortsätter att påverka branschen 

som anger makroekonomisk risk som den främsta 

risken. Att kreditrisk, likviditet och tillgång 

på kapital hamnar på topp fyra är också ett tecken 

på det svaga förtroendet inom branschen. 

Undersökningen, Banking Banana Skins 2012, 

har genomförts av amerikanska Centre for the 

Study of Financial Innovation (CSFI) och sponsras 

av PwC. 

PwC aktivt 

under Rio+20 

Det stora FN-mötet Rio +20 samlade i mitten 

av juni 50 000 deltagare från hela världen med 

olika perspektiv och bakgrunder, men med en 

gemensam agenda – att försöka hitta lösningar 

på globala utmaningar som fattigdom, klimatförändringen 

och livsmedelsförsörjning. PwC 

närvarade med deltagare från 15 länder. Av slutdeklarationen 

”The future we want” framgår 

att mycket har hänt sedan mötet i Rio 1992. 

– Framförallt har näringslivets sätt att integrera, 

systematisera och förstå den affärsstrategiska 

betydelsen av sina ansvarsfrågor utvecklats 

radikalt och företagen har idag en betydande roll 

för att vi ska nå en mer hållbar utveckling, säger 

Fredrik Franke, ansvarig för PwC:s konsultgrupp 

inom hållbar utveckling i Sverige. 


Årets kvinnliga 

LEDARE 

inom vården är... 

Patricia Enocson, verksamhetschef och divisionschef, 

Röntgen Öst på Centralsjukhuset i Kristianstad. PwC är 

samarbetspartner till Dagens Medicin som delar ut priset 

och har även deltagit i juryarbetet. Vinnaren presenterades 

i slutet av maj på Dagens Medicins seminarium Kvinnornas 

ledarskapsdag i Stockholm. 

Det är tredje året i rad som Dagens Medicin delar ut utmärkelsen 

Årets kvinnliga ledare till kvinnor i sjukvården 

som genom sitt ledarskap visat utomordentlig förmåga att 

utveckla och förbättra verksamheten, för både patienter 

och medarbetare. Utmärkelsen ska bidra till att betona det 

goda ledarskapets betydelse för utveckling av vården, men 

också särskilt uppmärksamma kvinnor som ledare och 

skapa förebilder för de många kvinnorna i vården. I år nominerades 

58 kvinnor. 

NOTERAT 

Agenda 

som app 

Visste du att Agenda 

också finns som app för 

iPad? Ladda ner den 

från www.pwc.se/ 

agenda. 

Patricia Enocson 

utsågs till årets kvinnliga 

ledare inom vården. 

Sari Ponzer (tv) 

och Camilla Olli blev 

hederspristagare. 



När marknadsekonomin gungar 

kommer kooperationen till heders 

igen. FN har utsett 2012 till kooperationens 

år. TEXT MALIN HALLARE FOTO ROBERT NILSSON ILLUSTRATION ISTOCKPHOTO 

Kooperation 

på gång 

FN hoppas att näringsliv, 

regeringar och allmänheten 

ska återupptäcka fördelarna 

med kooperativ och att fler medlemsägda 

enheter ska utvecklas. 

– Kooperationen handlar i grunden 

om att lösa ett behov eller ett 

problem som uppstår och sedan 

dela på nyttan, säger Lars Wennberg, 

ansvarig för den kooperativa 

satsningen inom PwC. 

Kooperation bygger på medlemmarnas 

engagemang i verksamheten, 

dialog och inflytande, en form 

som av många setts som gammal 

och förlegad på senare tid. 

– Det är viktigt att hitta balansen 

mellan medbestämmande och 

effektivitet. Den äldre kooperationen 

har många utmaningar att ta 

itu med på det området, säger Lars 

Wennberg. 

Idag märks dock en ökning av 

antalet kooperativ igen. Det ligger 

i tiden att arbeta i nätverk och med 

samhällsrelaterade frågor som 

hållbarhet och jämställdhet. Det 

gäller både unga nyföretagare och 

det etablerade näringslivet. 

Ett kooperativ är också ett enkelt 

sätt att starta upp en verksamhet 

eftersom det inte finns några krav 

på startkapital och det räcker med 

tre personer, men företagsformen 

är relativt okänd. 

– Man kan tänka sig kooperationens 

form i många branscher, äldrevård 

är ett aktuellt exempel. Vem 

vill inte vara med och bestämma 

om hur den ska se ut, säger Lars 

Wennberg. 

Bakom Kooperationens år i 

Sverige står Arbetsgivarföreningen, 

KFO, Coompanion, LRF, Folksam, 

Fonus, OK, HSB, Riksbyggen, 

Kooperativa Förbundet, Lantmännen, 

Kooperation Utan Gränser och 

Skoopi i samverkan med Tillväxtverket 

samt PwC. u 

KONTAKT 

Lars Wennberg 

PwC 

Tel: 0709-29 36 11 

e-post: 

lars.wennberg 

@se.pwc.com 

Jakten på ostartade företag 

Är en tävling som ska uppmuntra 

till att utveckla och 

förverkliga kooperativa 

affärsidéer. Tävlingen arrangeras 

av KFO och Coompanion 

med stöd av Tillväxtverket 

och ingår i Kooperationens 

år 2012. Mer om Jakten på 

ostartade företag finns på 

www.ostartat.se 


Hållbarhet 

viktigare än säkerhet 

Ekobanken ställer krav på låntagaren, 

fast på ett ovanligt sätt. 

Här är det idén som är i centrum. 

Först därefter kommer återbetalningsförmåga 

och säkerheter. 

TEXT MALIN HALLARE FOTO ROBERT NILSSON 

Vi gör ett positivt urval. Man måste visa vad man kan tillföra 

socialt, miljömässigt eller kulturellt. Vi gillar vad vi gör 

med pengarna, säger Annika Laurén, vd på Ekobanken. 

Ekobanken startades så sent som 1998 men tankarna om en 

idéburen bankverksamhet kom redan på 1970-talet. Man lockades 

av en annan syn på pengar och samverkan, och hittade förebilder 

i den antroposofiska rörelsen och i tyska GLS Gemeinschaftsbank. 

Ekobanken av idag är en etisk bank med medlemmar över 

hela landet. Högsta beslutande organ är stämman som väljer ett 

trettiotal representanter till Förtroendekretsen. De ansvarar för 

normgivningen i banken och utser i sin tur bankens styrelse. 

Ekobankens kunder består till stor del av föreningar men också av 

nystartade småföretag. 

– Vi lägger ner mycket tid på rådgivning. Det är väldigt roligt 

och väldigt krävande men vi upplever i gengäld att våra kunder 

känner sig förstådda av oss, säger Annika Laurén. 

För att låna köper medlemmarna in sig med en grundinsats på 

1 000 kronor. Fler andelar kan köpas till en kurs som fastställs årligen 

av styrelsen och räknas ut utifrån bankens eget kapital. När 

banken går med vinst ökar andelen i värde. 

Något som är alldeles unikt med Ekobankens låneavtal är att 

banksekretessen skrivs bort. 

– På så sätt kan vi kommunicera deras verksamhet och ändamålet 

med lånet på Ekobankens hemsida och i nyhetsbrev. Det är 

väldigt populärt hos kunderna eftersom det ger dem bra marknadsföring 

till en intressant målgrupp. 

Den största utmaningen för Ekobanken handlar om möjligheten 

att utveckla grundläggande banktjänster för privatpersoner. 

Svårigheten består i att de finansiella strukturerna i Sverige till 

stor del är uppbyggda för stora banker. En annan svårighet är 

anpassningarna till Baselregelverken, som är desamma för små 

banker som för stora. 

Men Annika Laurén är hoppfull vad det gäller framtiden för 

kooperativa verksamheter. 

– Jag tror att det vänder nu. Det är redan konstaterat att kooperativa 

banker står starkast i finanskriser, säger Annika Laurén. u 


www.pwc.se 


Stabil finansiär 

i förändring 

Kapitalbrist och förändringar i jordbruket födde 

behovet av Landshypotek. 176 år senare står 

jord- och skogsbruket inför nya utmaningar. 

TEXT MALIN HALLARE 

De kooperativa 

principerna 

• Frivilligt och öppet medlemskap 

• Demokratisk medlemskontroll 

• Medlemmarnas ekonomiska 

deltagande 

• Självständighet och oberoende 

• Utbildning, praktik och information 

• Samarbete mellan 

kooperativa föreningar 

• Samhällshänsyn 

Källa: Internationella Kooperativa Alliansen (ICA) 

KONTAKT 

Ulf Westerberg 


Tel: 0709-29 33 99 

e-post: ulf.westerberg 

@se.pwc.com 

Kjell Hedman, 

vd för Landshypotek. 

Historien 

upprepar 

sig. Även 

detta kommer att 

bli en dyr strukturomvandling 

med ökade 

behov av lånat kapital, säger 

Kjell Hedman vd för Landshypotek. 

Det var biskopen tillika 

botanisten, nationalekonomen, 

politikern, pedagogen 

och professorn i botanik och praktisk 

ekonomi i Lund, Carl Adolph Agardh 

som 1836 initierade Landshypoteks 

bildande. Förslaget gick ut på att förse 

jordbrukare med krediter mot inteckning 

i jordbruksfastigheter. 

– Det dåvarande banksystemet klarade 

inte av att få fram den lånefinansiering 

som behövdes till satsningar i maskinell 

utrustning viket gjorde att man fick vara 

kreativ och hitta nya lösningar, säger Kjell 

Hedman. 

Sedan dess har kriser kommit och gått. 

Än idag är företaget ett kooperativ, en 

ekonomisk förening med demokratiskt 

uppbyggd medlemsorganisation. De tio 

regionerna väljer styrelse vid regionala 

möten. Från regionerna utses sedan de tio 

personer som utformar huvudstyrelsen. 

Medlemmarna har möjlighet att påverka 

i alla instanser och allt överskott 

återinvesteras eller delas ut till medlemmarna. 

En nyhet är att medlemmar 

också kan satsa kapital i 

företaget vilket bidragit till en 

snabbare kapitaluppbyggnad 

och även ett större intresse från 

medlemmarna. 

– Det verkar som den kooperativa 

formen ger ett större 

förtroende hos omvärlden än de 

mer ansiktslösa aktieägare som 

präglar andra finansieringsinstitut. 

Vi bygger en demokratisk 

process från gräsrotsnivå, på marknadsmässiga 

villkor, säger Kjell Hedman. 

Idén att förse jordbruket med billigast 

möjliga finansiering består. Samtidigt har 

utbudet av produkter ökat från bara bottenlån 

till ett fullsortiment, som delvis 

sker via partners. Landshypoteks styrka i 

erbjudandet är kunskapen om kundernas 

verksamhetsområden. 

– Det är viktigt för dialogen vid stora 

investeringar. Vi vet också att våra kunder 

föredrar trygghet och god relation. 

Utmaningarna inför framtiden är 

många för verksamheter i jord och skogsbranschen. 

Men för Landshypotek är den 

största utmaningen densamma som för all 

annan bankverksamhet. 

– Vi måste rusta Landshypotek för att 

klara de nya Baselregelverken om kapitaltäckning. 

Vi har trots allt investerat 57 miljarder 

i våra kunders verksamheter, säger 

Kjell Hedman. u 

38 Agenda

Fortfarande vanligt med 

insideraffärer 

I hälften av alla uppköpsaffärer 

under förra året läckte information. 

Förutom att de inblandade företagen 

kan drabbas av skadestånd och badwill 

minskar det möjligheten att attrahera 

utländskt kapital till Sverige. PwC har 

utvecklat riktlinjer och utbildar i att 

förhindra läckage. 

TEXT ELISABETH NORE FOTO ISTOCKPHOTO 

39 www.pwc.se Agenda 39

Risker med 

insiderläckage 

Loggbok 

IDENTITET på person som 

fått information 

VILKEN ROLL personen har 

i processen 

VEM som lämnat information 

VILKEN insiderinformation 

personen har fått 

DATUM OCH TID när personen 

fått information 

LOGGBOKEN SKA 

sparas i minst 5 år 

· Förlorat förtroende 

· Dyrare affärer 

· Skadeståndsansvar 

· Brottsutredning 

· Sanktioner från Finansinspektionen 

och Nasdaq OMX 

· Fängelse i upp till 4 år 

Förhindra 

insiderläckage 

· Vad är insiderinformation 

för oss? 

· Vem har tillgång till den? 

· Vet berörda vad som är 

insiderinformation? 

· Fungerar loggningen? 

· Hur lagras information? 

· Hur sprids den? 

· Finns det policys för hantering 

av insiderinformation? 

· Har anställda fått utbildning? 

· Hur analyseras och följs avvikelser 

upp? 

KONTAKT 

Robert Engstedt 


Tel: 0709-29 36 24 

e-post: 

robert.engstedt 

@se.pwc.com 

Misstänkta insiderbrott, 

när information som inte 

är allmänt känd utnyttjas 

för att göra aktieklipp, är lika 

vanligt idag som för fem år sedan. 

I Sverige sker onormala kursrörelser 

i närmare 50 procent av bolagen 

medan motsvarande siffra i 

andra länder ligger åtskilligt lägre. 

– De flesta läckage sker av ren 

oaktsamhet. Det kan vara en entusiastisk 

vd som informerar personalen 

om en kommande affär, 

oaktsamma samtal i en taxi eller 

någon i bolaget som läser känslig 

information på flyg eller tåg, säger 

Robert Engstedt, jurist på PwC. 

PwC sammanställer årligen en 

studie av misstänkt informationsläckage 

och insiderhandel i samband 

med offentliga uppköpserbjudande 

av börsbolag, PwC Market 

Cleanliness Index. Genom att analysera 

börskurs och handelsvolym 

(rensat från offentlig information) 

300 dagar bakåt i tiden upptäcks 

onormala kursförändringar. 

Under 2011 stack kursen på ett 

onormalt sätt i hälften av fallen 30 

handelsdagar före den genomförda 

affären och i samtliga fall reagerade 

börskursen onormalt fem 

handelsdagar före affären. 

– En budprocess är en extrem 

situation i sig där många jobbar 

under stor press och då är det extra 

viktigt att det finns rutiner och 

riktlinjer för vem som vet vad, när 

de har fått information och var arbetet 

sker. Helt enkelt att eliminera 

alla situationer där läckage kan 

uppstå, säger Robert Engstedt. 

Vid ett uppköp erbjuds ungefär 

25–30 procent i premie. Om information 

läcker sticker kursen för 

det mesta till uppköpsnivå, vilket 

innebär att premien försvinner 

och affären riskerar att ställas in. 

Dessutom finns det risk för handelsstopp 

och dålig publicitet. 

– Självklart ökar riskerna ju 

senare i budprocessen bolaget kommer. 

Det visar hur svårt det är att 

utan en genomtänkt strategi förebygga 

och undvika att information 

läcker, säger Sigurd Elofsson vid 

juristenheten på PwC. 

För att förhindra att information 

läcker måste man även inkludera 

externa aktörer som kan vara 

involverade i arbetet, till exempel 

revisionsbolag, advokatbyråer, PRoch 

kommunikationsbyråer. Dessutom 

finns det på varje företag ofta 

även ett städföretag och kanske 

företag som tar hand om växterna 

och så vidare. Även dessa måste 

informeras om gällande regler så 

att de inte av oaktsamhet utnyttjar 

insiderinformation, om de råkat få 

del av den. 

Enligt lag ska bolag i en budprocess 

föra en loggbok över vem som 

har fått information, varför han 

eller hon fått informationen och 

när det skedde. I en undersökning 

som Finansinspektionen genomförde 

2010 framgick det att många 

noterade bolag fortfarande har en 


www.pwc.se 

3-2012

väldigt oklar bild om loggbokens 

funktion och vad som ska ingå. 

– Alla inblandade som har fått 

information ska självklart noteras 

i loggboken. Andra åtgärder är till 

exempel aktsamhet med var samtal 

förs, kodlås på skrivare, rena 

skrivbord och att papper och e-post 

med känslig information hanteras 

på rätt sätt, säger Sigurd Elofsson. 

FSA, motsvarande Finansinspektionen 

i Storbritannien, har sedan 

mitten av 2000-talet jobbat proaktivt 

med de här frågorna och ökat 

medvetenheten om dessa frågor 

hos de noterade bolagen. PwC, som 

har lång erfarenhet som rådgivare 

i uppköpsaffärer, har inspirerats av 

FSA:s förebyggande arbetssätt och 

har tagit fram en egen strategi för 

att förhindra läckage. 

– Våra kunder kan till 100 procent 

lita på att vi hanterar de här 

frågorna på rätt sätt och att våra 

uppdrag inbegriper att förhindra 

att våra klienter drabbas av insiderläckage, 

säger Robert Engstedt. u 

20 

18 

16 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

30 dagar före bud 

56% 

33% 

56% 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Budsituationer med misstänkt insiderhandel 

Budsituationer utan misstänkt insiderhandel 

Staplarna visar antalet offentliga 

uppköpserbjudanden på Nasdaq 

OMX. Procentsatsen anger hur stor 

del av stapeln som är misstänkt 

insiderhandel 30 dagar respektive 

5 dagar innan budet offentliggörs. 

Under 2009 var marknaden alltför 

instabil för att kunna studeras. 

56% 

50% 

20 

18 

16 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

5 dagar före bud 

33% 

20% 

44% 

8% 

Budsituationer med misstänkt insiderhandel 

Budsituationer utan misstänkt insiderhandel 

100% 

Källa: PwC:s Market Cleanliness Index 


www.pwc.se 


Marknaden för finansiella tjänster 

kommer att förändras. Flera omvälvande 

och långsiktiga trender gör att 

förutsättningarna och konkurrensbilden 

ritas om. 

TEXT GUNNAR VRANG FOTO ISTOCKPHOTO 

Väl rustat för nästa 

UTMANI 

Inom PwC möts de nya förutsättningarna 

på marknaden för 

finansiella tjänster med Project 

Blue. 

– Project Blue handlar om att få 

en tydlig bild av hur framtidens finansiella 

institutioner kommer att 

se ut, säger Anand Rao vid PwC 

Insurance Advisory Services i 

Boston. 

Han har en nyckelroll i att förstå 

och förmedla kunskapen om vad 

som krävs av finansiella institutioner 

för att överleva och nå tillväxt 

på morgondagens marknad. Utmaningarna 

som väntar bolagen är 

många och omvälvande. 

Det handlar om allt från demografiska 

förändringar, nya teknologiska 

framsteg och kampen 

om naturresurser, till sociala och 

beteendemässiga förändringar 

och framväxten av nya geografiska 

marknader. Detta är alla förändringar 

och trendskiften som företagen 

måste adressera och bemöta, 

något som Project Blue belyser. 

– Project Blue är ett globalt initiativ 

inom PwC som tittar på de stora 

trenderna i världen och vilka implikationer 

dessa får för finansiella 

tjänster. Vad som är helt säkert är 

att dagens finansiella institutioner 

kommer att se annorlunda ut och 

det sätt på vilket man i dag gör affärer 

kommer att förändras i grunden, 

konstaterar Anand Rao. 

Project Blue, som utvecklats av 

PwC i nära samarbete med leverantörer 

av finansiella tjänster, ger 

ledningsgrupper och chefer ett 

ramverk för hur man kan hantera 

de förändringar som marknaden 

för finansiella tjänster står inför. 

– Vi utgår från megatrenderna 

och förutspår hur dessa kommer 

att påverka förutsättningarna på 

de finansiella marknaderna. Men 

vi tar dessutom ner det på olika 

sektornivåer för att göra det så konkret 

som möjligt. Det handlar om 

banksektorn, kapitalförvaltningsverksamheter 

och försäkringssektorn, 

säger Anand Rao. 

Men vad kan exempelvis en vd 

för ett internationellt försäkringsbolag 

dra för nytta av PwC:s omfattande 

analysarbete? 



NG 

Project Blue 

Project Blue förser företagsledningar 

med ett ramverk för att bedöma hur ett 

antal större omvärldsförändringar och 

långsiktiga trender påverkar marknaden 

och konkurrenssituationen. 

De långsiktiga trenderna handlar om 

demografiska förändringar, nya teknologiska 

framsteg, kampen om naturresurser, 

sociala och beteendemässiga 

förändringar, framväxten av nya geografiska 

marknader och hur stater och 

regeringar reglerar ekonomisk tillväxt. 

Att tidigt anpassa strategier och 

affärsmodeller efter de långsiktiga trenderna 

kommer att innebära betydande 

konkurrensfördelar. 



Genom att agera 

och proaktivt 

vidta åtgärder kan 

man dra nytta av 

förändringarna, de 

megatrender 

vi talar om. 

Insikten om att marknadsförutsättningar 

kommer att förändras 

är en grundläggande del, men 

det handlar också om att kunna 

förstå följderna av de så kallade 

megatrenderna och vidta åtgärder 

i form av nya strategier och affärsmodeller. 

– Project Blue ger ett ramverk 

för företagsledningar att hantera 

stora förändringar och att växa på 

ett lönsamt sätt, säger Anand Rao. 

– Genom att agera och proaktivt 

vidta åtgärder kan man dra nytta 

av förändringarna. Då kan man 

växa, expandera sin verksamhet 

lönsamt och vara bättre positionerad 

för framtiden. 

Att däremot inte inse och utvärdera 

vilka följder megatrenderna 

får för ett företag kan få ödesdigra 

följder. 

– Att vara passiv inför omvärldsförändringarna 

kan innebära att 

man stagnerar och i värsta fall helt 

försvinner som aktör på marknaden. 

Försäkringsbranschen är en av 

de finanssektorer som specialstuderats 

av PwC med utgångspunkt 

från Project Blue. De förändringar 

som man här tror kommer inträffa 

fram till år 2020 kommer att påverka 

branschen i dess fundament. 

– Det är fyra större förändringar 

som vi ser för försäkringssektorn. 

För det första kommer tillväxtfaktorerna 

att vara annorlunda. På 

utvecklade marknader kommer exempelvis 

behoven att segmentera 

lösningar att vara ännu större. För 

det andra kommer slutkonsumentens 

makt att öka och för det tredje 

kommer betydelsen av information 

att vara ännu större än i dag, 

säger Anand Rao. 

Anand Rao 

ÅLDER: 49 

YRKE: PwC:s Insurance Advisory 

Services, Boston, USA. Har bland annat 

13 års erfarenhet av management 

consulting. 

UTBILDNING: PhD i artificiell intelligens 

och analys, University of Sydney. 

Har även studerat på University 

of Melbourne. 

Tillsammans skapar detta ett 

behov av en ny typ av affärsmodell 

för försäkringsbolagen, där proaktivitet 

och anpassningsförmåga 

står i fokus. Behovet av nya affärsmodeller 

utgör den fjärde förändringen 

för försäkringssektorn. 

– Det kommer inte att räcka att 

vara stor eller snabb som organisation 

inom försäkringssektorn 2020. 

Man måste ha en organisation som 

är stor, snabb och proaktiv. 

För Anand Rao är värdet av Project 

Blue och de specialstudier 

som gjorts av olika finanssektorer 

tydligt, och han ser också många 

konkreta exempel på nyttan och 

värdet av det omfattande analysarbetet 

bland PwC:s kunder. 

– Det märks av det intresse som 

Project Blue skapar hos våra klienter. 

Dels handlar det om spontana 

förfrågningar, men också av de 

uppdrag vi får efter att ha presenterat 

Project Blue på branschsammankomster 

runt om i världen. 

Vd:ar och ledningsgrupper ser det 

här som ett viktigt verktyg för att 

möta framtidens utmaningar. u 

KONTAKT 

Pontus Mannberg 


Tel: 0709-29 38 51 

e-post: 

pontus.mannberg 

@se.pwc.com 

KONTAKT 

Göran Engvall 


Tel: 0709-29 31 98 

e-post: 

goeran.engvall 

@se.pwc.com 



Ny syn på 

tillväxtmarknaden 

Här presenterar vi ett urval av aktuella 

rapporter och skrifter som PwC tagit 

fram. På www.pwc.se/publikationer hittar 

du alla våra skrifter och rapporter, och information 

om hur du beställer dem. 

NÄRINGSLIV OCH 

SAMHÄLLE 2020 

Svenska företag vill bli 

bättre på att bidra till 

samhällets utveckling. 

Det är en viktig slutsats 

som både allmänheten 

och svenska storföretag 

är ense om i PwC:s 

undersökning Näringsliv 

och samhälle 2020. 

PERSONALEN I ÅRS- 

REDOVISNINGEN 

Hur de anställda 

beskrivs i årsredovisningen 

påverkar hur 

företaget uppfattas och 

bedöms. Skriften är 

både en vägledning för 

den obligatoriska personalinformationen 

och 

inspirationskälla för den 

frivilliga. 


www.pwc.se 3-2012 XXX

Studie mars 2012 

www.pwc.se/riskpremiestudien 

En undersökning bland 

styrelseledamöter i företag 

noterade på OMX- och 

NGM-listorna. 

Juni 2012 

www.pwc.se/riskhantering 

Innovationskompassen 

2020 


www.pwc.se 

2020 

Hur kan företagen skapa tillväxt i det egna 

företaget och samtidigt ge nya ekonomiska 

möjligheter åt fattiga människor i utvecklingsländer? 

Svaret heter Inclusive Business och 

är ett sätt att ta samhällsansvar. 

TEXT CECILIA VINELL FOTO GETTY IMAGES 

En sammanfa tning av 

undersökningen Näringsliv 

och fattigdomsbekämpning 


www.pwc.se 

Svenska storföretag 

ser ett ökat engagemang 

i utvecklingsländer 

Cecilia Vaverka, ansvarig 

för Inclusive 

Business på PwC. 

Nio av tio företagsledare 

i PwC:s undersökning 

Näringsliv och fattigdomsbekämpning 

2020 kände inte till 

begreppet Inclusive Business. Men 

när de fick förklarat att det handlar 

om att bedriva verksamhet på tillväxtmarknader 

väcktes intresset 

och flera insåg att de redan idag 

bedriver sådan verksamhet. 

Cecilia Vaverka är ansvarig för 

Inclusive Business på PwC. Hon 

berättar att Inclusive Business 

innebär att utveckla alternativa 

samarbeten och affärsmodeller 

som inkluderar fattiga människor i 

värdekedjan, antingen som konsumenter, 

producenter, arbetstagare 

eller leverantörer. Företagen måste 

anpassa sina varor och tjänster till 

behoven på tillväxtmarknader så 

att man kan kombinera affärsnytta 

med konstruktiv samhällsuppbyggnad 

i de här länderna. 

– Begreppet Inclusive Business är 

i sin linda. Det viktiga är att man 

lyfter frågan om storföretagens roll 

i utvecklingsländer, oavsett vad 

vi kallar det för. Undersökningen 

visar att det är många som anser 

att det här är en betydelsefull fråga 

och att den kräver mer uppmärksamhet, 

säger Cecilia Vaverka. 

Det centrala i Inclusive Business 

är att det är en del av företagens 

kärnverksamhet och ingen filantropisk 

satsning. 

– Det kan till exempel handla 

om att skapa nya eller anpassa 

befintliga leverantörs- och distributionskedjor 

för att öka deltagandet 

av mindre gynnade producenter 

och distributörer. Det är viktigt att 

verkligen undersöka behoven på 

de här marknaderna och vad som 

efterfrågas. Det är inte alltid det vi 

tror, säger Cecilia Vaverka. 

I takt med att utvecklingsländerna 

blir en allt viktigare marknad 

blir den här typen av affärsmodell 

intressantare för företagen. 

– Det är viktigt att se saker ur ett 

större perspektiv. På tillväxtmarknader 

i exempelvis Afrika och Asien 

finns en stor efterfrågan på varor 

och tjänster. Dessutom finns där 

arbetskraft och naturresurser som 

är av betydelse för att företagen ska 

kunna bedriva sin verksamhet på 

ett framgångsrikt sätt, säger hon. 

Intresset för den här formen av 

inkluderande affärsmodell och 

projekt ökar kraftigt. Sju av tio 

företagsledare anger att Inclusive 

Business kommer att få ökad betydelse 

fram till 2020. Skälen är 

framför allt affärsmässiga och att 

det stärker deras varumärke. u 

Riskpremien 

på den svenska 

aktiemarknaden 

Styrelsernas arbete 

med systematisk 

riskhantering 2012 

Innovationsklimatet 

behöver bli bättre i 

skola och arbetsliv 

En introduktion 

till organisationsövergripande 

riskhantering 

Northern Lights 

The Nordic Cities of Opportunity 

RISKPREMIESTUDIEN 

2012 

Rapporten sammanfattar 

utfallet av 2012 års 

undersökning av marknadsriskpremien 

på den 

svenska aktiemarknaden. 

Årets studie visar 

en kraftig ökning av 

marknadsriskpremien. 

RISKHANTERING 

Kraven och förväntningarna 

från omvärlden har 

ökat på bolagens sätt 

att arbeta med riskhantering. 

Trots det ägnar 

styrelserna mindre tid 

år riskhantering idag 

jämfört med 2009. Det 

visar undersökningen 

Styrelsernas arbete med 

systematisk riskhantering 

2012. 

NORDISKT LJUS 

I rapporten ”Northern 

Lights – The Nordic 

Cities of Opportunity” 

slås fast att de nordiska 

huvudstäderna utgör ett 

kluster av attraktiva städer, 

men att de behöver 

stärka samarbetet över 

gränserna för att bli globalt 

framgångsrika. 

INNOVATIONSKOM- 

PASSEN 2020 

PwC:s undersökning 

visar att innovationsklimatet 

behöver utvecklas 

för att möta den tilltagande 

globala konkurrenskraften. 

Det gäller 

inom svenskt näringsliv, 

kommuner och offentlig 

sektor, men även inom 

utbildningsväsendet 

och på arbetsplatser. 

MOBIL SJUKVÅRD 

Rapporten Emerging 

mHealth: Paths for 

growth visar att mobil 

sjukvård kommer att få 

stor betydelse i framtiden. 

Mobil sjukvård kan 

möta den akuta globala 

utmaningen att tillhandahålla 

mer lättillgänglig, 

bättre och billigare 

sjukvård. 

SYSTEMATISK 

RISKHANTERING 

Boken En introduktion 

till organisationsövergripande 

riskhantering 

belyser från ett affärsperspektiv 

vad organisationer 

kan vinna på 

att systematiskt arbeta 

med risk. 

XXX 3-2012 www.pwc.se 


REDOVISNING 

IFRS 9 – 

Nya möjligheter 

med säkerhetsredovisning 

IASB fortsätter arbetet med att ta fram en ny standard 

för finansiella instrument. Men frågan är om 

den kommande IFRS-standarden för säkringsredovisning 

kan ge några väsentliga förbättringar. 

TEXT PETER ALMGREN OCH PER-OVE ZETTERLUND FOTO TOBIAS OHLS 

Den av de kvarvarande delprojekten som är närmast 

publicering är de generella reglerna för 

säkringsredovisning. Enligt plan ska det finnas 

en färdig standard under andra halvåret i år. 

För den andra delen av säkringsredovisningsprojektet 

– makrosäkringar – har arbetet påbörjats men är 

långt ifrån färdigt. 

IASB har fattat ett preliminärt beslut att ge ut ett 

diskussions-pm avseende makrosäkringar, vilket troligen 

innebär att man kommer att exkludera avsnittet 

om makrosäkringar ur IFRS 9. Standarden kommer 

därmed troligen endast att innehålla: Klassificering 

och värdering, Nedskrivningar och Generella regler 

för säkringsredovisning. 

Baserat på IASB:s utkast (december 2010) och de beslut 

som fattats under 2011, vilka är då de stora nyheterna 

och kommer de att ge enklare tillämpning? 

Effektivitetsmätningen blir enklare 

En stor förändring jämfört med IAS 39 är att effektivitetskravet 

på 80–125 procent har tagits bort och i stället 

ersatts med tre kriterier: 

– Säkringsrelationen förväntas uppnå annat än 

slumpmässig korrelation. 

– Förändringen i verkligt värde får inte huvudsakligen 

komma från förändringar i motpartens kreditrisk. 

– I säkringsdokumentationen ska den valda säkringskvoten 

vara kvoten mellan den verkliga mängden 

säkrat föremål och den verkliga mängden säkringsinstrument. 

I normalfallet är mängden säkrat föremål lika stor 

som mängden säkringsinstrument och säkringskvoten 

är därmed 1:1. Ibland kan det vara önskvärt att 

använda en annan säkringskvot för att nå en effektiv 

säkring. Det kan exempelvis hända om man använder 

valuta x som är peggad mot valuta y för att säkra 

valuta y och kvoten mellan dessa valutor är annan 

än 1:1. Kvoten mellan säkrat föremål och säkringsinstrument 

ska vara i linje med företagets risk 

management policy och inte innebära att man medvetet 

skapar ineffektivitet. 

Ändringarna bör innebära att det blir fler säkringsrelationer 

som kommer att kunna säkringsredovisas under 

IFRS 9 än under IAS 39. Precis som enligt nuvarande 

regelverk ska ineffektiviteten mätas och redovisas. 

Säkring av komponenter av 

icke-finansiella föremål blir tillåtet 

IAS 39 tillåter att man tillämpar säkringsredovisning 

på komponenter i det säkrade föremålet om föremålet 



är ett finansiellt föremål (t.ex. att man säkrar värdeförändringar 

hänförliga till förändringar i riskfri ränta i 

ett lån). Däremot tillåts inte säkring av komponenter 

av icke-finansiella föremål. Detta innebär att om man 

exempelvis vill säkra råoljekomponenten i inköp av 

flygbränsle så ska effektiviteten mätas som värdeförändringen 

hänförlig till råoljederivatet mot värdeförändringen 

på flygbränsleinköpet. Resultatet blir 

att det i många fall är svårt att uppnå en effektivitet 

som är inom intervallet 80–125 procent. Många ekonomiskt 

relevanta säkringsstrategier tvingas därmed att 

redovisas som trading. 

IFRS 9 kommer att tillåta att även icke-finansiella 

föremål delas upp i komponenter förutsatt att komponenterna 

är separat identifierbara och mätbara. Värdeförändringen 

på råoljederivatet kommer därmed att 

kunna ställas mot värdeförändringen på råoljekomponenten 

i flygbränsleinköpet. Effektiviteten kommer 

därmed att bli mycket hög. 

I många fall kommer man därmed att kunna tillämpa 

säkringsredovisning på dessa säkringar, vilket kommer 

att resultera i minskade resultatfluktuationer. 

Sammanfattning 

Sammanfattningsvis kan man förvänta sig att 

det nya regelverket för säkringsredovisning kommer 

att vara enklare att tillämpa och ha en bättre 

koppling till principerna för risk management än 

nuvarande regelverk. Vi kan också förvänta oss att 

fler relationer kommer att kunna uppfylla kraven 

för säkringsredovisning, dels eftersom det kommer 

att vara möjligt att säkringsredovisa relationer som 

inte uppfyller 80–125 procent-kriteriet, dels eftersom 

det kommer att vara möjligt att säkra komponenter i 

icke-finansiella föremål. Den kanske största skillnaden 

kommer därför antagligen att upplevas av bolag 

med stora råvaruinköp eftersom det nya regelverket 

kommer att tillåta säkring av komponenter av ickefinansiella 

föremål. u 

Peter Almgren och 

Per-Ove Zetterlund 

är redovisningsspecialister 

på PwC. 

Resultatfluktuationerna från tidsvärdet från optioner 

som ingår i säkringsrelationer minskar 

I det nya regelverket kommer det precis som i IAS 39 

bara att vara realvärdet som får ingå i säkringsrelationer. 

Optionens tidsvärde har under IAS 39 medfört 

resultatfluktuationer under hela säkringens löptid. 

IFRS 9 betraktar det initiala tidsvärdet (betald optionspremie) 

som en kostnad för säkringen och innehåller 

två metoder för att hantera tidsvärdet i redovisningen. 

Gemensamt för metoderna är att omvärderingen av 

tidsvärdet under säkringens löptid redovisas i övrigt 

totalresultat. Det som skiljer metoderna är hur ”kostnaden” 

(dvs. initialt tidsvärde) hanteras: 

1. Transaktionsrelaterade säkringsrelationer (t. ex. 

inköp eller försäljning av råvaror). Initialt tidsvärde 

redovisas samtidigt som den säkrade transaktionen 

påverkar resultat eller balansräkningen, 

exempelvis som en del av anskaffningsvärdet av 

en materiell tillgång. 

2. Tidsrelaterade säkringsrelationer (t. ex. prisrisk 

i ett råvarulager). Initial premie periodiseras över 

den tid som säkringen avser. 

Med de nya reglerna bör optioner bli ett mer attraktivt 

säkringsinstrument då resultatfluktuationerna från 

tidsvärde kommer att minska. 


www.pwc.se 


SKATT 

Snabblagstiftning 

MED OLYCKLIG UTFORMNING 

Under hösten 2011 var det en intensiv debatt 

i media avseende frågan om avdrag för företagens 

räntekostnader och den skatteplanering som var 

förknippad med avdragen för dessa räntekostnader. 

Vad handlar det egentligen om? 

TEXT INGRID MELBI FOTO TOBIAS OHLS 

För några år sedan, närmare bestämt 2009, infördes 

begränsningar i bolagens möjligheter 

att dra av räntor. Skälet för denna begränsning 

var att förhindra att man koncerninternt överförde 

ett koncernföretag och finansierade överlåtelsen med 

koncerninterna lån. Om det koncerninterna lånet 

lämnades av ett bolag som beskattades för ränteintäkten 

med en lägre skattesats än den som gällde för det 

svenska bolagets avdragsrätt kunde koncernens skattebelastning 

sänkas. Den här möjligheten till ränteavdrag 

begränsades genom att man införde skatteregler 

som i huvuddrag innebar att för att ett svenskt 

bolag ska få avdrag för räntekostnaden ska det bolag 

som tar emot ränteintäkten beskattas med minst 10 

procent. Det bör då poängteras att begränsningsreglerna 

gäller räntekostnader på koncerninterna lån som finansierat 

ett koncerninternt aktieförvärv. En koncern 

som förvärvar aktier från en extern säljare kan välja 

att finansiera detta med ett koncerninternt lån från en 

långivare som är hemmahörande i ett land där ränte- 



Skattesystemets 

utformning är viktigt för 

bolag verksamma i Sverige 

men också för potentiella 

utländska investerare. 

intäkten beskattas med en låg skattesats – eller är skattefri. 

Det påverkar inte det svenska låntagande bolagets 

ränteavdragsrätt. Rimligheten i det systemet kan 

naturligtvis diskuteras men detta var utgångspunkten 

när nuvarande begränsningsregler infördes. 

Några av de situationer som förts fram i media omfattas 

alltså inte av nuvarande begränsningsregler. Debatten 

föranledde dock finansministern att omedelbart 

uttala att det här är något man måste göra något åt. 

De begränsningar som Sverige hittills haft när det 

gäller avdrag för räntekostnader har internationellt 

sett inte varit omfattande. Det finns i och för sig en 

acceptans för att ytterligare begränsningar införs. Den 

kritik som framförts mot det förslag som togs fram av 

Finansdepartementet efter finansministerns ”utspel” 

tar inte sikte på ränteavdragsbegränsningar i sig. 

Kritiken har framförallt riktats mot den tekniska utformningen 

av förslaget. Till stora delar var det oklart 

hur reglerna skulle tolkas. 

Det förslag som regeringen efter viss omarbetning 

nu har presenterat har fortfarande brister. Begränsningsreglerna 

kommer att omfatta alla lån oavsett 

vad de har använts till. Visserligen finns regeln om att 

avdrag medges om mottagaren beskattas för ränteintäkten 

med minst 10 procent, men om det skulle visa 

sig att skuldförhållandet har tillkommit i huvudsakligt 

syfte att ge koncernen en skatteförmån kan fortfarande 

avdrag vägras för räntekostnaden. Det kommer 

i många situationer vara svårt för både skattskyldiga 

och Skatteverket att tolka den bestämmelsen. 

Hur borde man i stället ha gjort? Det finns en 

Företagsskattekommitté som sedan något år arbetar 

med olika skattefrågor, en av dessa gäller just frågan 

om ränteavdrag. I den delen ska kommittén lämna 

ett förslag senast 1 november 2013. Det bästa hade 

naturligtvis varit om frågan om ytterligare ränteavdragsbegränsningar 

hade överlämnats till kommit- 

Ingrid Melbi, 

skattejurist på PwC. 

tén som fått tid att analysera frågan och ta fram ett 

genomarbetat förslag. Nu gjorde man inte så, enligt 

finansministern var det nödvändigt att omedelbart – 

dvs. från och med 1 januari 2013 – införa nya regler. 

Det leder därmed till att vi kommer att ha mer eller 

mindre temporära regler fram till dess att kommittén 

lämnat sitt förslag och det förslaget har kunnat leda 

till lagstiftning. Realistiskt kommer sådana regler att 

kunna införas först 2015. 

Frågan om skattesystemets utformning är viktig 

för bolag verksamma i Sverige men också för potentiella 

utländska investerare. Med utformning avses inte 

endast skattesats, minst lika viktigt är att det är ett 

system med stabila och förutsebara regler. u 


www.pwc.se 


KRÖNIKA: STIG VON BAHR 

Regler 

nödvändiga för 

mänsklig samvaro 

Stig von Bahr är ordförande 

i Regelrådet och har 

tidigare varit domare vid 

EU-domstolen och Högsta 

förvaltningsdomstolen. 

Mänsklig samvaro kräver 

regler. Detta gäller redan 

för barn som hoppar hage 

eller spelar kula men givetvis också 

i mer komplicerade sammanhang, 

som när det gäller arvsrätt eller kapitaltäckning 

för banker. 

Därmed inte sagt att allt måste 

styras genom regelsystem. Mindre 

viktiga frågor, t.ex. bordsskick och 

andra etikettproblem, klarar sig 

bra utan offentlig regelgivning. 

Dessvärre finns det betydelsefulla 

områden som inte heller lämpar sig 

för lagstiftning. Den legendariske 

straffrättsprofessorn Ivar Agge brukade 

framhålla att samhället stod 

maktlöst mot vad som egentligen 

kunde betecknas som de värsta 

brotten. Han syftade t.ex. på föräldrars 

vägran att godta barns val av 

utbildning eller partner. 

Den omständigheten att det går 

att lagstifta innebär inte nödvändigtvis 

att lagstiftning är den bästa 

lösningen. Det man vill uppnå kan 

kanske bättre lösas genom branschöverenskommelser 

eller annan 

soft-law och inte genom bindande 

regler. Önskemålet att öka trafiksäkerheten 

kan bättre uppnås genom 

farthinder än föreskrifter om 

högsta tillåtna hastighet. 

Den som föreslår regler bör börja 

med själva lagtexten på ett så tidigt 

stadium som möjligt. Lagtexten 

är den faktor som avgör om det 

önskade målet kan uppnås genom 

lagstiftning. Det är lätt att presentera 

allmänt hållna förslag men 

betydligt svårare att exakt ange hur 

reglerna ska se ut. Djävulen ligger i 

detaljerna. 

Verkligheten är inte statisk. 

Ibland är förvisso avsikten 

att nya regler ska påverka 

medborgarnas beteende – alkoholskatter 

ska exempelvis minska 

missbruk – men inte sällan är det 

ändrade beteendet oönskat. Höjda 

skatter kan resultera i ökad smuggling 

eller att den verksamhet som 

man vill komma åt flyttar utomlands. 

Regelgivaren måste därför 

ha fantasi och fråga sig hur medborgarna 

kommer att agera. 

I Sverige finns regelgivning på 

tre olika nivåer; riksdagen antar 

lagar, regeringen beslutar om förordningar 

och så finns det myndighetsföreskrifter. 

Regelgivningen 

är mycket omfattande och allmänt 

sett av god kvalitet. Detta gäller 

vid såväl en internationell jämförelse 

som en jämförelse bakåt i 

tiden. Vad gäller lagstiftning gynnas 

kvaliteten av att nästan alla 

förslag blir föremål för en kritisk 

granskning av Lagrådet. Så var 

det inte när jag år 1972 började på 

Finansdepartementet. Jag minns 

att rättschefen i ett knepigt lagstiftningsärende 

förklarade för 

finansminister Sträng att ”Den här 

gången skjuter vi inte från höften, 

vi skjuter från knävecken”. Detta 

hindrade dock inte riksdagen från 

att godta förslaget. 

Som sagt: allt var inte bättre 

förr och inrättandet av 

Regelrådet kan ses som en 

åtgärd för att höja kvaliteten på de 

regler som inte går till Lagrådet. 

Genom Regelrådet blir för första 

gången även regeringens och myndigheternas 

regelförslag och därtill 

hörande konsekvensutredningar 

föremål för en systematisk granskning. 

Här finns dock utrymme för 

förbättringar. Regelgivning är svårt 

och det tar tid för regelgivarna att 

ändra invanda arbetsmönster. u 

ILLUSTRATION: ISTOCKPHOTO

Agenda 3 2012 - PwC

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?