3F; *-'0'$■ Am-^9s,-m"' I'~-^fS ^>-V-^ V -mm^MSfc'*&*'&•'( %¥** X "V-*?
PRECHT: EN KONTROVERSIELL ...Mingfalclen av intelligenser innebar att vi miste accepteraatt det finns olika siitt att liira sig saker.Verklig forstielse iir en av grundpelarna i Gardners pedagogik: "utbildning for forstielse" (education for understanding). Han menar att eleverna liirt sig nigot fbrstniir de kan anvanda sina kunskaper i nya situationer. "Niirman insisterar pi att ha klasser med 20-50 elever i ettklassrum, sittande vid biinkar medan liiraren fbreliiser iolika iimnen under vissa fbrutbestiimda tidsintervall,ombjliggbrs i princip en utbildning till forstielse".Mingfalden av intelligenser medfbr, enligt Gardner,att undervisning bbr individualiseras for att passa varjeenskild elev. Han talar om fem ingingar i ett rum - femolika siitt att liira ut samma sak. "Gardners teorier har fittett si positivt mottagande eftersom de bekriiftar vad varje bra larare vet - att det finns fler iin ett siitt att liira ochdiirfbr borde det finnas fler iin ett siitt att liira ut," skriverBusinessWeek.- Vi i USA alskar kortfattade tester, vi testar till vansinne.Om nigon inte klarar av testsystemet si testar vi baramer ...Han iir iiven kritisk till den form av IQ-tester som medjamna mellanrum drabbar amerikanska elever och frigarspotskt "vem som gar omkring och raknar upp tal bakliinges".HAN SAGER liirt sig, SIG men VARA att det for bbr utviirdering ske i form av av direkta vad elever frigorpi materialet och inte fylla-i-frigor. Niir jag frigar hurhan sjiilv klarade av tester i <strong>skola</strong>n blir svaret: "Jag fbrstodstrategin i testsystemet och fick bra betyg, men vilket slbserimed tid! Jag fick bra betyg i exempelvis naturvetenskap, men fbrstod egentligen inte konceptet."Professor Gardner beriittar om sin 11-irige son som,liksom minga pojkar i hans ilder, har andra intressen iin<strong>skola</strong>rbetet och "vill liira sig si lite som mbjligt". Sonen*^~~~^ har riittstavningsprov diir ord"De He^tn s^a c'enmeras; men inte behb-_ v e r a n v a n d a s i e n m e n i n g .m a n n i s k o r S o m f g r a l d r a r h a r G a r d n e r- Det iir inte si enkelt: att implementera mina ideer. Detkriivs mycket fbrberedelse om man ska kunna liira ut si atteleverna fbrstir, siiger Gardner.Vem blir di en bra larare?- Miinniskor som har alltfor latt att liira iir ofta inte braliirare eftersom de inte ser problemen som kan uppstividinlarning. Att liirare bryr sig om iir ocksi viktigt. Lararenmaste intressera sig for hur det gir for eleverna. Det iirdarfbr som vi har haft si minga kvinnor inom liirarkaren.Gardner siiger att man bbr sbka blivande larare blanddem som pi ett eller annat siitt undervisat och darmed visat intresse for att liira ut.- De fiesta elever fbrstir inte den materia som liirs ut i<strong>skola</strong>n, pistir Gardner. De kan inte applicera sina skolkunskaperpi verkliga hiindelser utanfbr klassrummet eller ens i andra skoliimnen.Multiple-choice-tester, som fbrekommer flitigt i denamerikanska <strong>skola</strong>n, iir Howard Gardner mycket kritisk till.- Hiir finns en skillnad mellan USA och Sverige, sagerhan och fortsatter:Undervisar och hans fru, utan stbrre fram-„ o . . . . g i n s : , f b r s b k t f b r k l a r a a t t d e tpa ' a r samma f b r s t satt n i i r h m°a n k a n a n v a n d aSOm ue en gang e^ orcl j c\ess riktiga sammanitiden hang, som man visar att manfbrstitt ordets innebbrd.Den mest genomgripandefbriindringen som kriivs for attistadkomma "a school for unundervisadessjalva'derstanding" iir, enligt Howard Gardner, en radikal nedskarningav antalet iimnen som studeras. "Vill man i gorligastemin fbrsiikra sig om att eleverna fbrstir vad de studerar itr det avgorande att overge den missriktade ambitionenatt tiicka allt", skriver Gardner i sin bok "MultipleIntelligences".Man BOR verna 1 ska stallet bibringas definiera och vad vilka eleverna kunskaper bbr kunna ele istadkomma med dessa kunskaper. Gardner pladerar for en"spiral-liiroplan" (spiral curriculum) dar grundlaggandeideer iterkommer ging efter annan under elevens skolgang.Utvecklingsmiissigt passar det, siiger Howard Gardner,att lita elever i 8-14-irsildern specialisera sig pi ett fataliimnen, medan 14-21-iringarna bbr studera ett brettspektrum av airmen. Men hur ska man kunna viilja vilkafatal iimnen eleverna ska bbrja med - fbrutom obligatoriskabaskunskaper som att liira sig liisa och riikna?- Det iir inte si viktigt vad de studerar, svarar Gardner.1 2 P E D A G O G I S K A M A G A S I N E T 4 / 9 6
![[£] .2](https://img.yumpu.com/35596892/1/190x245/a-2-ss-s-t.jpg?quality=85)
t"
>
Change language