2005 - Svensk Raps

VallfröVallfröodling utan kilostödInom EU var 2005 startåret för en ny jordbrukspolitik.I detta nya system har Sverige,liksom flera andra EU-länder, frikopplatkilostödet till vallfrö. Vallfröarealen kommernu istället att räknas in i gårdens totalastödberättigade areal och få samma arealstödsom ex spannmål. Att producera frö utan kg-stöd är onekligenen utmaning och det kommer med all sannolikhetatt betyda en del förändringar, vilket i sig inte behövervara något negativt. Vi kommer säkert se de traditionellaodlingsområdena för olika vallfröarter flytta runt i landet.På gårdsnivå kommer den enskilde lantbrukaren attbedöma om fröodlingen klarar konkurrensen från gårdensövriga grödor.Timotej blir en utmaningDet nya systemet innebär för de flesta av fröslagen intenågra dramatiska förändringar, det kan till och med varaen liten fördel för ett fröslag som ex rödklöver. Men förvissa av gräsen och då speciellt timotej som haft ett myckethögt kilostöd, till och med högre än grundpriset för fröet,innebär denna förändring naturligtvis att ekonomin iodlingen kan bli svår att upprätthålla på samma höga nivåsom tidigare. Idag är Sverige marknadsledande på timotejinom EU och den positionen vill vi gärna behålla.Som fröodlare gäller det att se över sin odlingsteknik ochtrimma odlingen. Stråförkortning, kvävegiva, svamparnasbetydelse är exempel på några områden som kan kräva ökaduppmärksamhet och bidra till förbättrad odlingsekonomi.För timotejens del hjälper det dock inte enbart att odlarna blireffektivare utan det är även nödvändigt med en prisökningför att det i fortsättningen ska vara en konkurrenskraftigodling. I en kalkyl över lönsamheten får man dock inte glömmabort att räkna med arealstödet. I t.ex. område 3 med ettarealstöd på ca 1800 kr/ha och årets uppskattade medelskördav timotej på 590 kg/ha motsvarar detta ett kg-stöd på 3 kr.Nytt avräkningssystemFler nyheter på vallfrösidan har inträffat i år och ett nyttkontrakt har förhandlats fram. Den största förändringen ijämförelse med tidigare är avräkningssystemet. Tidigare hargrundpriset bestämts vid en regelrätt prisförhandling mellanodlare och fröföretag i början av november skördeåret. Dettaär ett system som Konkurrensverket inte längre godkänner.Från och med skördeåret 2005 ska varje firma oberoendeav varandra sätta det fröpris som de anser vara relevant förrespektive art. Odlaren kommer att få en á contobetalningmed 70-80 % av förväntat slutpris den 15 dec skördeåret ochslutbetalning den 15 juni året efter. Ett system som detta harsedan lång tid använts i ex Danmark. Genom att slutprisetinte sätts förrän i juni året efter skörd kommer hela marknadsåretatt kunna få effekt på det pris som fröfirman kanbetala odlaren. I och med systembytet kommer inga fröpriserkunna publiceras förrän till nästa år. Detta är för svensk delett helt nytt prissättningssystem som vi bedömer ska kommaatt gynna odlingen. Frö- och Oljeväxtodlarna lägger ocksåallt större vikt vid att presentera statistik och marknadsinformationsom gäller vallfrö. På så sätt ska fröodlarna gesmöjlighet att hålla sig informerade om hur marknadsbildenser ut.Lyckat skördeårEfter förra årets mycket besvärliga skördesituation för blandannat vitklöver kan de allra flesta odlare i år se tillbaka påskördar som är dubbelt så höga som ett femårsgenomsnitt.Årsredovisning 2004/2005 Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare 7