Timotej på sträng är ljuv musik - Svensk Raps

Timotej på strängär som ljuv musik– Det får gärna yra lite timotejfrö runt kniven på strängläggarennär jag lägger timotejen. Det berättar Göran Hannellpå Säby Gård som efter mångårig odling av timotejfrö föredrarsträngläggning framför att tröska ur grödan två gånger.Text & foto: Gunilla Larsson,Svensk Raps ABVåra två största svenska frögrödorär timotej och rödklöver. GöranHannell på Säby Gård, Vikbolandeti Östergötland, har över 25-årserfarenhet av timotej medan odlingenav rödklöver har varit mersporadisk. Sedan fyra år är dendock ett kontinuerligt inslag i växtföljden.Av timotej är det hittills sortenAlexander som odlats, men nyinsåddenär Ragnar. Av rödklöver hardet varit tre år med den medelsenatetraploida sorten Sara, meni år är det senklövern Betty påfältet. Medelskördarna för timotejligger mellan 600-900 kilo per hektaroch för rödklöver ca 250 kilomed en variation från 100 till 350kilo per hektar.Insåningstekniken är inte dentraditionella i vårspannmål, utanpå Säby sås timotej in på hösten ihöstvete.Mer lätthanterat fröGöran har provat ett par olikaskördetekniker, men de tre senasteåren har timotejvallen stränglagtsföre skörd. Tidigare tröskadesgrödan två gånger. Avkastningsmässigtär det inte någonstörre skillnad vilken av meto-Svensk Frötidning nr 5 september 200411

derna som används, men det finnsfördelar med strängläggningen. Vidtröskning av strängarna ligger fröetsvattenhalt oftast inte över 15 %.– Men när jag tidigare tröskadeförsta gången var det inte ovanligtmed vattenhalter på 30 % medanden vid andra tröskningen oftakom ner i 15 %. Det är en klar fördelatt hantera och torka en varasom håller 15 % vattenhalt i ställetför 30, säger Göran Hannell.Men det kan vara lite svårt attbedöma när den bästa strängläggningstidpunkteninfaller. Risken äratt man ger sig ut för tidigt.– Det gäller att ha is i magen ochdet får gärna yra lite timotejfrö runtkniven på strängläggaren. Strängarnamåste ligga minst fem dagarinnan de går att tröska berättarGöran Hanell.Hittills har han haft tur och sluppitnågra större nederbördsmängderi strängarna. Ett regnår kandet säkert bli lite problem. Tröskan,en 20 fots MF med PowerflowSäby GårdSäby Gård, Ö Stenby, VikbolandetBrukad areal: 340 ha åker (inklarrenden). 70 ha naturbeten och100 ha skog. 50 dikor. Utsädesodlingav höstvete och havre.Oljeväxter: vårraps och linVallfrö: 20 ha timotej och 10 harödklöverJordart: mellanlera till styv leraGröna fingrar. När stjälkarna under blomhuvudenabörjar torka in är det ett tecken påatt fröet är moget, berättar Göran Hannell.skärbord, är utmärkt att tröska frömed. Strängarna matas in jämntoch haspeln behöver nästan inteanvändas. Inställningen av tröskanföljer i stort sett instruktionsboken.Luften dras ner och slagskonfår inte ligga åt för hårt eftersomdet då är risk att fröet skalas. Ettfast 5 mm undersåll hjälper till attge en ren frövara utan stickor.Kombinerad torkningI botten på vagnarna som användsvid tröskningen finns slangar sådet går att blåsa på fröet. Oftastfår fröet ligga kvar i vagnarna någotdygn och luftas innan det läggspå frötorken med hjälp av lastmaskin.Torken är byggd med pansartopplåtaroch fröet kan lagras upptill 60 cm högt. Någon extra värmebrukar inte behöva tillsättas föratt torka ner fröet utan det räckermed att blåsa kalluft.Svårare att skörda rödklöverDet är betydligt svårare att lyckasmed skörden i rödklöver än i timotejtycker Göran. Först gäller detatt hitta rätt tillfälle att bladdödaoch sedan ska det också vara enstabil väderperiod efteråt så attdet går att tröska.– Jag brukar gå runt i fältet ochtitta när stjälkarna under blomhuvudenabörjar torka in eftersomdetta är ett tecken på att fröet ärmoget, säger Göran Hanell.Det gäller att inte ha för bråttommed bladdödningen utan vågavänta ut så många fröhuvuden sommöjligt. Oftast skördar han interödklövern förrän i månadsskiftetseptember-oktober efter att höstvetetär sått.Tröskan utrustas med lister islagskon. Sedan gäller det att hahögt varv och lägga åt så mycketsom möjligt utan att skada fröet.Klöverfröet torkas enbart i vagnarnaoch det har hittills klarat sigutan värmetillsats.Fröodlingens fördelarPå frågan vad som är det bästamed fröodling svarar Göran attdet är god ekonomi och spridningav skördeperioden. Ekonomin itimotejodlingen drar fördel av attfröhalmen används som foder tillgårdens dikor. ■12Svensk Frötidning nr 5 september 2004