Agneta Melin ökar insatsen för miljön - SLU

ESURS 2.10FÖR MEDARBETARE VID SLUDebatt:Rätt jaga varg?Limericktävlingavgjord!Café serverarforskningsrönVäxtplanktonreglerar kolflödenAgneta Melin ökarinsatsen för miljönWebb lockarstudenter

RedaktörensrutaINNEHÅLLNu tar vi nya tag!Efter läsarundersökning, analys och workshopihop med mediaföretaget A4 känner vi ossinspirerade att vidareutveckla och stegvisförändra tidningen så att den blir din Resurs.Debatt, kritik, mer personlighet och lite humorefterlyste ni. Det ska vi försöka råda bot på.Debatten om rovdjurens vara eller intevara har varit livlig i media den senaste tiden.Vi låter två SLU:are med olika utgångspunktsvara på fem frågor om varg och vargjakt –Olof Liberg, Grimsö, och Johan Bodegård,ArtDatabanken. I krönikan skriver Jenny WikKarlsson vid Svenska Samernas Riksförbundom rovdjurens effekt på rennäringen.Vad tycker du? Diskutera rovdjursjakten påResurs webbplats.Nya miljöchefen Agneta Melin porträtterasi detta nummer. Vi besöker professorsinstallationeni Uppsala och Science Café i Skara. Enav SLU:s excellensforskare, Inger Andersson,berättar om sin forskning inom växtbiokemi.Detta och mycket mer kan vi erbjuda iResurs nummer 2. Men kom ihåg att dinasynpunkter och tips är viktiga. Hör av dig tilloss på resurs@slu.se med stort som smått såatt vi kan göra tidningen ännu bättre.AKTUELLTSå ska SLU kommunicera med omvärlden......................................7Forskare fikar och berättar....................................................................................10Debatt: Vargen kommer...............................................................................................11Porträttet: Agneta Melin.............................................................................................14SLU-medaljer för ”gagnerik gärning”....................................................16Professorsinstallation i Uppsala.....................................................................17Jorden räcker inte till .......................................................................................................18UTBILDNING/FORSKNINGWebb bästa källan för studenter.......................................................................6Växtplankton viktiga för jordens kolflöden.......................................8ALLTID I RESURS…in Brief..............................................................................................................................................22I skrivande stund.....................................................................................................................23Krönika: Jenny Wik Karlsson.............................................................................2414Katarina TobornRedaktörRESURS NR 2.10 14 aprilAnsvarig utgivare Tina Zethraeus, 018-67 15 24Redaktionsansvarig Katarina Toborn, 018-67 26 86Redaktör Mikael Propst, 018-67 22 04Bildredaktör/form Julio Gonzalez, 018-67 22 99LOKALREDAKTÖRERAlnarp Anette Neldestam, 040-41 50 04Skara Vanja Sandgren, 0511-67 155Umeå Susanne Sjöberg 090-786 82 11MEDARBETARE I DETTA NUMMERGöran Ekström, Hans E Ericson, Jan Fahleson, RichardHopkins, Informationsavdelningen, Karin Nilsson, MikaelRisedal, Lisa Sennerby Forsse, Jenny Wik KarlssonPapper Artic Paper Munken Lynx 120 g17 811Tryck Gävle Offset AB, 2010Omslag Foto Julio GonzalezINFORMATIONSAVDELNINGENBox, 7077, 750 07 Uppsalahttp://resurs.slu.seISSN: 1653-2058 2 « RESURS 2.10TIPSA REDAKTIONEN resurs@slu.se

Namn Inger AnderssonBakgrund Född 1949. Uppvuxen i Gävle. Studier i kemi,matematik och fysik vid Uppsala universitet. Doktorerade vidSaarlanduniversitetet i Tyskland. Verksam vid Uppsala strukturbiologikonsortiumsedan 1980.Yrke Professor i växtbiokemi vid SLU sedan 1997 ochnybliven prefekt vid Molekylärbiologi, gästprofessor vid nationellaacceleratorlaboratoriet SLAC vid Stanforduniversitetet,Kalifornien.Familj Sambo. Bor i Hågadalen-Nåstens naturreservatutanför Uppsala.Fritidsintressen Segling och skidåkning.kan enzymet binda in syrgas istället förkoldixid då halten koldioxid är för låg -en process som kallas fotorespiration.Havsmiljön är också annorlundamot landmiljön. I vatten rör sig koldioxidlångsammare in i växtplanktoncellernaoch kolet finns framförallt i formav karbonater. För att fotosyntesen skafungera under dessa förutsättningar harväxtplankton utvecklat speciella koldioxidanrikandestrukturer. Dessa strukturer,så kallade karboxysomer, är höljenuppbyggda av proteiner. De har ungefärsamma storlek och form som viruspartiklar.Inuti höljena omvandlas karbonatertill koldioxid och fixeras i sockermolekylerav Rubisco. Koncentrationen koldioxidkan vara upp till 1 000 gångerhögre innanför höljet än utanför och göratt Rubiscoenzymet kan arbeta nära sinmaximala hastighet.– Ett av huvudmålen med vår forskningär att i detalj bestämma hur proteinernasom bygger upp karboxysomernasväggar ser ut och är organiserade, sägerInger.Koldioxid och karbonater transporterasaktivt in i höljet av specifikatransport proteiner i höljets väggar. Samtidigtmåste läckage av koldioxid tillbakaut i omgivningen förhindras.Det var en lärare på gymnasiet somväckte Ingers intresse för naturvetenskapoch forskning.”forskning något för mig”– Jag tänkte redan då att forskningnog var någonting för mig, men vilketområde det sedan blev var nog meren slump, så länge det hade biologiskanknytning.Ingers första kontakt med forskningvar ett sommarjobb på SLU:s kemiavdelning.Efter disputation i Tysklandåtervände hon till SLU i Uppsala för enpost-doc inom strukturbiologi. Målet varatt bestämma strukturen för Rubiscoenzymethos växterna, ett ambitiöstprojekt i början av åttiotalet på grundav proteinets storlek. Det tog åtta år attbestämma strukturen. En annan forskargrupphann före med att publicera enstruktur, men den visade sig vara felaktig.– Så vi blev först med att publiceraden korrekta strukturen för växternasRubisco, säger Inger.Ny spännande teknikHittills har strukturbiologer studeratkristaller av de molekyler de villbestämma strukturen för. Nu håller enny typ av röntgenstrålkälla, frielektronlaser,på att utvecklas snabbt.– Med den här nya tekniken stårstrukturbiologin inför stora förändringari och med möjligheten att få bilder påmolekylära strukturer hos enskildalevande celler, säger Inger.I frontlinjen av teknikutvecklingenligger bland annat forskare vid Stanforduniversiteteti Kalifornien, där Inger ärgästprofessor. Med en ännu intensivarelaser är målet en nära atomär upplösningav strukturen av karboxysomerna, växtplanktonskoldioxidanrikande strukturer.

AKTUELLTfoto julio gonzalezPatrice Humblot dansar med Lisa Persson.Rektor Lisa Sennerby Forsse med de installerade professorerna 2010 samlade.Fr.v. Örjan Carlborg, Martin Weih, Anders Johannisson, Ivar Vågsholm, PekkaHuhtanen, rektor Lisa Sennerby Forsse, John Stenström, Kjell Martinsson, PatriceHumblot, Andrzej Madej och N. Thomas Håkansson.Professorsinstallationeni Uppsala 19 mars 2010Installationsceremonien ägde rum i Loftets hörsal på Ultuna och inleddes med processionens intågmed studenternas fanborg i spetsen.Efter rektors hälsningsanförande presenterades de nya professorerna av VH-fakultetens dekanusKerstin Svennersten-Sjaunja och NL-fakultetens dekanus Kristina Glimelius. Rektor överlämnadediplom och installerade samtliga professorer.Vid den efterföljande middagen på Ultunarestaurangen hölls tal av rektor, ordförande i SLUSSAnna-Karin Gäfvert och professor Örjan Carlborg. För middagsgästernas tacktal stod t.f. landshövdingLeif Byman.Under middagen bjöd studentkören Ulla på sång och medlemmar i Solskensorkestern spelade ochsjöng välbekanta schlagers från 1940-talet. Efter middagen följde dans på Loftet till musik av dansorkesternRezår.En högtidlig stund även för släkt och vänner.Som representant för de installerade professorernahöll Örjan Carlborg, Husdjursgenetik,tal under middagen och berättade bland annatom sin väg till professor, en väg som präglats avbåde nyfikenhet och envishet lät han berätta.Professorerna presenterades både i tal och skrift.Många var snabbt uppe på dansgolvet eftermiddagen och virvlade runt på Loftet tillmusiken från dansorkestern Rezår.RESURS 2.10 » 17

AKTUELLTJorden räck– Världens befolkning skulle redan i dag behöva ett halvt jordklottill för att resurserna ska räcka för allas behov. Det ekologiska fotavtrycketär alldeles för starkt, vi konsumerar mer av ekosystemen ärvi producerar, sade professor Sten Nilsson vid ett KVA-seminarium.Text Carin WrangeSten Nilsson, tidigare professor vid SLUoch till helt nyligen verksam vid IIASA,ett internationellt forskningsinstitut iWien, skrädde inte orden när han höllsitt föredrag vid seminariet ”Hur klararvi en värld med 9 miljarder människor?”.Seminariet arrangerades av SLU,Uppsala universitet och Riskkollegiet.– Man kan fråga sig om festen äröver nu, sade Sten Nilsson. Kommandegenerationer får nog lära sig att leva påen lägre standard än i dag.Kampen om markresurserna världenöver hårdnar. Det fattas idag cirka 300miljoner hektar mark för att kunnaproducera för allas behov. År 1900 fannsdet enligt Sten Nilsson åtta hektar markper person i världen. Nu är arealen nerepå 1.45 hektar per person.Även i haven märks konkurrensenom jordens resurser. Fisket är nära enkollaps genom alltför stora uttag, vilketbland annat har resulterat i genetiskaförändringar hos det bestånd av fisk somfinns kvar.En rad kunniga föreläsare, medärkebiskopen Anders Wejryd som förstetalare, gav vid seminariet sin syn på vaddet innebär att vi blir fler och fler människorpå jorden.I dag är vi 6,8 miljarder och år 2050beräknas jorden ha en befolkning på9 miljarder människor. För att mättaden förväntade befolkningen behöverproduktionen av bland annat mat ökamed 70 procent. Till detta tillkommerbehovet av energi, bostäder, infrastrukturoch hälsovård.KASSERAD MATRektor Lisa Sennerby Forsse, betonade isitt anförande jordbrukets stora betydelseför att producera mat och energi.Men produktionen räcker inte, miljonermänniskor kan i dag inte äta sig mätta.Detta beror bland annat på att 20-40procent av all producerad mat slängsbort.– Matsvinnet skulle kunna föda denmiljard människor som i dag svälter,sade Sennerby Forsse. Här krävs ett förändratmönster när det gäller konsumtionoch attityder.Rektor pekade också på en rad åtgärdersom krävs för att livsmedelproduktionenska bli tillräckligt omfattande.Maten ska kunna odlas med mindremängd vatten, högre avkastning ochbättre kvalitet. Detta ställer krav pånya grödor som bättre svarar mot nyakrav. Odlingen ska också helst ske därlivsmedlen konsumeras för att slippaenergislukande transporter.Den ökande konsumtionen av kötti världen betraktas av många som ettväxande problem, då ett kilo produceratkött kräver såväl mer energi som vattenjämfört med en vegetabilisk gröda. MenLisa Sennerby Forsse påpekade att animalieproduktionenär viktig för mångafattiga brukare, i många fall kvinnor.600 miljoner människor i världen ärdirekt beroende av djurhållning för sinöverlevnad.UTVECKLA MERAKjell Aleklett, professor vid Uppsalauniversitet belyste hur behovet av energii olika former ökar mer och mer. Menför till exempel oljan uppnåddes enmaximal produktion redan 2008.– För att i dag producera en endakalori på bordet måste vi använda 7.4kalorier genom odling, transporter, tilllagningmed mera.En kraftfull satsning på nya teknologierför att kunna producera förnyelsebarenergi var Kjell Alekletts råd för attkunna försörja en växande befolkning.Hans Rosling, professor vid Karolin-18 « RESURS 2.10

AKTUELLTer inte tillska institutet, valde att måla upp en meroptimistisk bild av en växande befolkningän de övriga talarna vid seminariet.– Standardhöjningen är en mycketstörre belastning än att vi blir fler människori världen, sade han.två barn nogTrots detta menade han att vi ändå successivtmåste plana ut befolkningsökningentill i medeltal två barn per familj.Rosling påpekade att många länder somvi i väst fortfarande betraktar som underutveckladehar med framgång lyckatsbegränsa barnadödlighet och förekomstav sjukdomar. Den koloniala bilden avu-länder och deras utveckling är ofta etthinder för västvärldens världsbild.Hur vår förlegade bild tar sig uttryckvisade han på sitt berömda sätt somföreläsare, där spännande grafik gav enannorlunda och tankeväckande bild avsituationen.Seminariet, som hölls på KungligaVetenskapsakademien (KVA) i Stockholmväckte en rad viktiga frågor somarrangörerna hoppas kan fortsättadiskuteras i andra sammanhang. Blandde inbjudna fanns politiker och representanterfrån olika organisationer samtfrån många universitet och högskolor.De olika föredragen presenteras i enTV-sändning i SVT Forum som sändesden 15 mars med repris 19 mars i Kunskapskanalen.Programmet går att se iSVT Play under 12 månader från förstavisningstillfället.

NOTISERfoto jan fahlesonSLU möterKlum i tingetFotografen Mattias Klums bolag TierraGrande AB har stämt SLU inför Uppsalatingsrätt och SLU har svarat med enmot stämning. Förhandlingar hålls den12–13 april.Bakgrunden är att Klum och SLUförde diskussioner om SLU:s medverkani Klums projekt Expedition Sverige,diskussioner som slutade med att SLUbeslutade att inte delta. Samtidigtskickade Klum fakturor till SLU innannågot avtal skrivits, och av misstag råkadeSLU betala ut 1,5 miljoner kronortill Klums bolag.Sedan dess har förlikningsdiskussionerförts, som dock inte har lettnågonstans.Tierra Grande hävdar att SLU blandannat genom att ha betalat bekräftatsin medverkan i projektet. SLU hävdaratt inget avtal finns och att eftersompengar betalats ut av misstag är TierraGrande återbetalningsskyldigt.Resurs återkommer när dom i måletfallit.Anordna symposium påEkenäs herrgård!Stiftelsen Oscar och Lili LammsMinne har till ändamål att ekonomisktstödja vetenskaplig forskning för svensknaturvård, särskilt inom markvård, vattenvård,landskapsvård och växtskydd.Ansökningar angående forskningsbidrag,doktorandtjänster och examensarbetenska vara stiftelsen tillhanda senast den1 juni 2010.Mindre känt är att stiftelsen ävenbeviljar bidrag för vetenskapliga symposierpå den gård som stiftelsen äger,Ekenäs herrgård utanför Flen. Stiftelsentar kontinuerligt emot ansökningar omsymposier för mindre sällskap – året om!Välkommen med ansökan. Läs mer påwww.stiftelsenlamm.a.se.Eventuella frågor besvaras av stiftelsenssekreterare Jan Fahleson,tel 0705-28 80 63, mejladress:janfahleson@hotmail.com.LimericktävlingenRoligt, fyndigt och lite ekivokt!Aldrig hade vi trott att det gick att rimma så mycketpå Ätnarova, Stenstugu och till och med Tönnersjöheden!Vi fick in över 30 bidrag till limericktävlingendär läsarna skulle rimma på en SLU-ort. Redaktionenhade svårt att enas om de vinnande bidragen. Någravar lite väl ekivoka och gick inte igenom censuren,13Två systrar från Gotlands Stenstugui gurklandet niga och ”bugu”De har sökt efter sorkMen har tappat all orkNu får gurkan ändå trots allt ”dugu”.Torbjörn Alwehammar, SLU säkerhet och miljö2En piga på gården Kungsängenhon leta i hö’t efter drängenMen enligt nya metoderhan hade bytt foderI ensilaget han låg, vilken fläng’enLena Johansson, Håkan Wallin, Börje Ericson,Kungsängens forskningscentrummedan andra var fyndiga men lite för snälla. Till slutvaskade vi fram tre vinnande bidrag, men vi presenterarflera välskrivna och fyndiga limerickar på webben.katarina tobornEn man i försöksparken Asahar med bild av regalskeppet Wasatatuerat sin kropp– och när masten står oppär det mången som sig kan förfasaMikael Jansson, informationsavdelningenVideokonferens sparar tid och pengarBjörn Lindell, chef för Tele, är ansvarig för videokonferenssystemet.– Det ska vara så enkelt att man inte behöver hjälp, så enkelt att vem somhelst ska kunna gå in och köra.Det videokonferenssystem som SLU använder installerades redan i maj 2009.Den 1 juli övergår systemet i skarp drift. Under året som gått har rutinerna för bokningoch support trimmats in. Det finns flera fördelar med användavideokonferens framför att resa för möten, menar Björn Lindell:– Vi minskar resandet, sparar miljön och ökar möjligheterna tillsamarbete. Möten som annars kanske inte blivit av kan nu bli av.Videokonferenssystemet finns på många SLU-platser: Umeå, Skinnskatteberg, Grimsö,Ultuna, Skara och Alnarp. Förutom de särskilda rum och lokaler som har fast överföringsförbindelse så finnsäven mobila system i Umeå, Ultuna och Alnarp. Dessa möjliggör sändning från nästan vilka rum som helst.– Mobila system är särskilt lämpliga för distansundervisning.En stor fördel är också att det inte kostar något att använda videokonferenssystemet.– Det är ingen kostnad utöver lokalen. Videokonferens är gratis för att uppmuntra till så stor användningsom möjligt, säger Björn.– Vår ”brygga” klarar av 20 samtidiga användare. Tvåpartskonferenser belastar dock inte bryggan och dessaär klart flest. Det pågår i medeltal 10-12 videokonferenser per dag och antalet ökar.Han framhåller även möjligheten att spela in konferenser direkt i systemet.Även om det är gratis för användaren så har SLU fått betala ett antal miljoner. Men Björn påpekar att omvarje medarbetare som reser i tjänsten bytte ut var tionde resa mot en videokonferens så skulle SLU tjäna inbåde de årliga driftkostnaderna och avskrivningen – och det även om inte restiden tillgodoräknas.Mer information, både på svenska och engelska, finns på http://videoportal.slu.se.mikael propst20 « RESURS 2.10

From the Vice-ChancellorWinter is soon behind us, and at Ultuna muddypools spread between the lorries and diggingmachines. SLU is preparing for the big challengesthat face us all, feeding the growing populationin a changing climate as the competitionfor land and resources grows. Agriculture andForestry are central in the climate change issueand SLU provides essential research, educationand environmental analyses. The visit to theStudents’ Union of Minister Gunilla Carlsson,provided evidence of the importance of internationalisationto the student body of SLU.Phytoplankton and CarbonIt was a high school teacher that inspired IngerAndersson, Professor in Plant Biochemistry inUppsala to take an interesting in research andnatural sciences. Her work includes studies oncarbon fixing by phytoplankton. Phytoplanktonaccount for around half of the carbon fixingwhich takes place. Prof. Andersson aims to understandthe role played by the enzyme Rubiscoin the photosynthetic process.Our impact on the evnvironmentThe new environment chief, Agneta Melin,started on 1st November 2009, and the wholeof SLU is to be environmentally certificated byJune 2011. Agneta Melin has a long experienceof working on environmental issues, but wasespecially drawn to working at SLU, “I likeworking in good sized organisations, and I amattracted by the research that is done here”. Shebelieves that certification will be a strong goodwill gesture from SLU.Attracting New StudentsThe unique nature of our educations draws 73%of our new students, according to a poll takenlast autumn. The major source of informationfor them was the SLU web site, although thecatalogue was a close second. Answered by867 students, the survey was the largest andmost thorough to date.CommunicationObjective, responsible and accessible. Theseare three key words from the new SLU communicationpolicy. A sound policy is the first step inestablishing a functioning communication bothinternally and externally for SLU. Despite its’unique nature, the benefit element of KoN hasreceived relatively little attention. Amongst theclear signals from KoN was that SLU needed tobe better at marketing the strengths we have.SLU MedalsFrom autumn 2010, SLU will be issuing medalsto people that have made a major contribution tothe sectors in which we work. Bearing the SLUlogo on one side, the use of the image of KingCarl Gustaf XVI and on the other gives thesemedals the highest status.Research & BunsIn addition to teaching and research, the universityhas a responsibility to spread information.At the Science Café in Skara, the guests aremingling and discussing invasive animals andplants in Sweden with Malin Skog, who workson animal behaviour on SLU. The concept of thescience café originates from Britain and France,and this initiative comes from Sofia Wiberg, aPhD student “I asked my colleagues and theywere positive to the idea”.Wolf QuestionsThe Swedish wolf population is heavily inbred,and it is desirable that new genetic materialfrom Eastern Europe is introduced. If the currentpopulation level is to be held at 210 animals,then a limited cull is necessary. Olof Lindberg,from the Department of Ecology in Grimsö, andJohan Bodegård from The Swedish SpeciesInformation Centre address five questions aboutthe wolf, from different viewpoints.The World is Not EnoughToday, there are 6.8 billion people on earth, andby 2050 it is calculated that there will be 9 billion.Since 1900 the area per person has shrunkfrom around 8 hectares to 1.45 hectares, anda joint seminar which included SLU addressedthe issues of future resource needs and how tosolve them.ThreatenedThe Swedish policy on predatory mammals is asensitive issue that awakes strong feelings, writesJenny Wik Karlsson, of the National Unionof Swedish Sami People. Their position is not toeliminate these animals from Sweden, but thepressure that they are placing on reindeer andthe Sami who herd them is not sustainable. Lossof the reindeer would be a huge loss for thepredators too, and the Sami need to be includedin the process for the good of all.TRANSLATED AND SUMMARIZED BY RICHARD HOPKINS22 « RESURS 2.10

…IN BRIEFDet våras för en hållbar utvecklingVintern viker undan. Ljuset är tillbaka och vi ser framemot en tid av takdropp och talgoxarnas serenader ibusksnåren.På campus Ultuna börjar vi få en aning om vad somväntar oss några månader framöver. Nu gäller det att varaberedd på lervälling och vattensamlingar när vi kryssarfram mellan jättelångtradare, grävskopor och lyftkranar.Men snart står de där, de nya byggnader som är en viktigdel av det nya Ultuna campus och vad gör då lite lera underskosulorna!SLU arbetar målmedvetet med internationalisering ochvår verksamhet ligger väl i linje med de stora utmaningarnaför framtiden som klimatförändringar, konkurrensom mark och naturresurser, livsmedelsförsörjning för enväxande befolkning med mera. Också energibehovet ärstort och växer. Det kan ge upphov till konflikter där olikamål ställs mot varandra. Behovet av vetenskapligt baseradeunderlag för de viktiga politiska besluten blir allt större ochSLU bidrar med kunskap och kompetens.De här exemplen visar hur viktigt det är för SLU att vihar excellent forskning inom strategiskt viktiga områden,något som tydligt illustrerades vid de föreläsningar somgavs av de tio nya professorer som installerades på Ultunanyligen. Senare i vår blir det skogsfakultetens tur, då viinstallerar ytterligare nio nya professorer vid vårt campus iUmeå. Den forskning som presenterades karaktäriseras delsav att den innehåller inomvetenskapligt intressanta utmaningar,dels av att den också är av stor vikt för näringslivoch samhälle. Med andra ord – SLU:s strategi i ett nötskal.Jord- och skogsbruket har en central roll i klimatagendanoch SLU har både den forskning, utbildningoch miljöanalys som behövs för en hållbar utveckling avlantbruket. I kontakterna med regering och Sida är SLUen viktig resursbas för en bred, integrerad agenda av fattigdomsminskning,livsmedelssäkerhet, markanvändning,miljö- och klimatanpassning. För en fortsatt högkvalitativverksamhet krävs satsningar på återväxt inom området.Därför var det glädjande att biståndsminister Gunilla Carlssonbesökte SLU den 19 mars, inbjuden av Ultuna studentkår.Syftet var bland annat att orientera sig om vår forskningoch hur SLU kan bidra med sin kompetens för livsmedelsförsörjningoch fattigdomsbekämpning där jordbruketär en nyckelfråga. Investeringar i jordbruksutveckling ochklimatanpassning av jordbruket är viktiga komponenter föratt trygga livsmedelssäkerheten, sade ministern. Det är defattiga länderna som drabbas hårdast av klimatförändringarnaoch därför satsar den svenska regeringen nu 200 miljonerkronor i stöd till CGIAR. Organisationen är en avuniversitetets viktigaste internationella samarbetspartnersoch SLU samarbetar här aktivt i projekt mot svält och fattigdom.Gunilla Carlsson satte stort värde på SLU:s samarbetemed CGIAR och hon har också aktivt medverkat tillatt Sverige ger ett fortsatt stort anslag till organisationen.Ultunas kårhus var fyllt av frågvisa studenter. Att dömaav intresset för bistånd och globala frågor är förutsättningarnaför återväxt inom området betryggande, och det ärviktigt att vi fortsätter att erbjuda våra studenter högkvalitativautbildningar och karriärvägar inom utvecklingsrelateradeområden.

POSTTIDNING BSLU, InformationsavdelningenBox 7077750 07 UppsalaISSN 1653-2058En hotad näringUnder det senaste året har rovdjursfrågan blossat upp igen. Främstberoende på den omtalade vargjakten som skedde under början av2010. Debatten har varit, som den så ofta är när det gäller rovdjuren,fylld av heta känslor från alla sidor. Få frågor väcker så många känsloyttringarsom frågan om rovdjurens vara eller icke vara.För SSR och våra medlemmar, samebyarna, handlar frågan inteom rovdjurens legitimitet i den svenska faunan, utan det handlar omrennäringens fortsatta existens. Rovdjuren är idag det i särklass störstaoch mest akuta hotet mot rennäringen. Den svenska renstammen liggerfarligt nära gränsen för kollaps. Det totala rovdjurstrycket inomrenskötselområdet är idag alldeles för högt, och dagens rovdjurspolitiksynes inte förändra den bilden.Rovdjurens effekt på rennäringen är inte enbart siffror, utan för denenskilde renägaren innebär det ett liv präglat av ångest, oro och rädsla.Vilket in sin tur drabbar hela dennes familjesituation. Dessa psykiskaföljdeffekter är något det sällan pratas om, men är lika påtagliga sompredationen på ren.Sveriges rovdjurspolitik är inte bara ett hot mot dagens renskötareutan utgör även ett hot mot framtida generationer inom rennäringen.Vi efterlyser en politik som möjliggör en balans mellan bärkraftigrennäring och rovdjur. För att uppnå en sådan politik krävs att representanteroch företrädare för rennäringen får vara med och utformaförvaltningen av rovdjuren inom renskötselområdet. Vi är inte uteefter att utrota rovdjuren. Det är viktigt att ha livskraftiga rovdjurstammar,men det är inte rimligt att renen skall utgöra huvudfödan förrovdjuren, försvinner rennäringen kommer rovdjurens basföda ocksåatt försvinna.Samerna är Sveriges och Europas enda urfolk, och rennäringen ären av de viktigaste stöttepelarna för den samiska kulturen. Sverige hargenom sina internationella åtaganden en skyldighet att verka för attden traditionella näringen ej blir omintetgjord. Vi vill förvalta vårtkulturarv och med stolthet lämna över en bärkraftig renskötsel till vårabarn.