LM-A RNAS TIDNING - ericssonhistory.com

Nr 11947 LM-A RNAS TIDNING

VLM-arnas tidningTidningen beräknas utkomma med ettnummer varannan månadAnsvarig utgivare: Hugo LindbergRedaktör: Sigvard EklundRedaktionssekr.: Gösta FridemarRedaktionskommitté:Herbert Fredborg, XudHans Gustafsson, Vta 11Ragnar Göransson, Vta 16Sven Tiberg, VtsCLokalredaktörer:Hj Carlsson, SRAE Hellström, Sieverts KabelverkF Lundqutst, SERB Hedman, ErmiN Sköldberg, FOBM Steiner, Kabelverket, ÄlvsjöG Thorén, AlphaK Wästfelt, SIROmslagsbild: Här fordras säkerhand och säkert öga.Instrumentmakare Hugo Hallin, Ermi,justerar ett mätinstrument.Innehåll:sId.För nit och kunnighet i mångårigtjänst 3Ermi — framgångsrik tvååring - . 4Vackert — men dyrt i Schweiz . . 7Radar, atomenergi och QuentinPatrick 8Frän Karl Rolls ritbräde 10Västertorp — blivande idealsamhälle12Sieverts Kabelverks nya kontorsochlaboratoriebyggnad invigd 13Hur är det att vara inköpschef? 14LME:s nya filialverkstäder 14Bergknallen och martallen 15När vi träffas på fritid 16JKällskattenKällskatten har under januari månadoch de första veckorna i februari uttagitsmed 10 % på löner, som understiga10 000 kr. per år, och med 15 %å högre löner.Härefter kommer källskatten att uttagasefter den tabell och kolumn, somframgår av inlämnad debetsedel.Uppgifterna om den tabell och kolumn,som gäller för den enskilde anställde,kommer att inpräglas på de adressofirafplåtar,som för verkstadsanställdasdel användes lör adressering av tidkorlenoch lör tjänstemännens del förtryckning av avlöningskuverten. Då avlöningskontoroch huvudkassa vidverkställandet av källskalleavdragenutgå ifrån de på plåten präglade uppgifterna,ligger det i vars och ens intresseatt kontrollera att härvid ej någotmisstag har begåtts.Utnämningar inom LMELME:s styrelse har utsett två nyadirektörer, nämligen överingenjör HThorelli och ingenjör S T Åberg. Tillöveringenjörer har utnämnts följandeingenjörer: H Blomberg, KKåell, A Tobiasson och A Westling.Överingenjör Blomberg kommerfr. o. m. den 1 april 1947 att heltägna sig åt planeringen och ledningenav LME.s nya laboratorium iMidsommarkransen, som skall inrymmasi den tillbyggnad, vartillbyggnadstillstånd nyligen erhållits.Fjorton »25-åringar»Nyårsafton 1946 samlades LM:stjänstemän i Midsommarkransen tillen sedvanlig högtidlighet i matsalen,varvid 14 tjänstemän och förmän,som varit i LME:s tjänst i 25 år belönadesmed bronsplakett. Av dessavar 11 närvarande.Direktör Nils Sterner, som överlämnadeplaketterna, framförde i sitt taltill personalen en hälsning från direktörHelge Ericson, som på sin resamed den svenska handelsdelegationeni Sydamerika tillbringade nyårshelgeni Caracas i Venezuela, ochframhöll att utsikterna för del nyaåret är gynnsamma, då orderingångenför närvarande är dubbelt så storsom faktureringen.För de anställda talade tjänstemannaklubbensordförande, ing. Elis Lantz.Trm, som tackade bolagets ledningför gott samarbete under det gångnaåret och framhöll, att den tendensatt byta arbete som på senare tid visatsig även bland LM-arna inte varitenbart av ondo. »De förtjänstteckensom nu utdelats visar också, att detfortfarande finns många som förblirLM trogna, och att detta uppskattasav ledningen.»Följande LM-are erhöll bronsplakett:fröken Eva Alsterlind, Gr, ingenjörGunnar Ätter, Xak, fröken ElisabetEnglund, Vpp, förman Josef Engman,Xsm, direktör Gösta GerdhemLME och RysslandsavtaletI handelsavtalet med Ryssland inrymmerLME:s förhållandevisblygsamma andel leveranser avreservdelar för omkring 1,5 milj.kronor till automatiska telefonstationer.Besked om vilka reservdelardet är fråga om eller om leveransernasfördelning på olikadetaljer har emellertid ännu intelämnats, vilket hänger sammanmed att handelsavtalet endast utgörett ramavtal. LME har reserveratsig beträffande sina leveransmöjligheter.Uppfattningen, att LME:s nya filialverkstadi Karlskrona bi. a.tillkommit med anledning av varaleveranser till Ryssland, är felaktig.belönadeErmi, kontrollant Edvard Holst. K363, herr John Hofverberg, Xsm, ingenjörFranz Höbinger, Vtv, herrGunnar Lemke, Ermi, ingenjör WilhelmNilsson, Xt, herr David Pettersson,B, herr Carl Pettersson,Vpp, ingenjör Henrik Szabo, Yb,förman Johannes Wennberg, Xsm.Fröken Eva Alsterlind, Gr, var en avde 14 LM-are som nyårsafton 1946tilldelades bronsplakett för 25 års trogentjänst, och hon gratuleras nedanav dir. N Sterner till utmärkelsen.

Hur gillar DuKONTAKTEN?JL/et är den fråga, som redaktionskommittén ställerjust till Dig.Då vår personaltidning nu kommer med sitt sjundenummer, bör läsarna ha hunnit bilda sig en uppfattningom tidningen. Det kan därför vara på tidenmed en liten undersökning av vad LM-arna tvckeroch tänker om KONTAKTEN.Tidningen skall helst i varje nummer ge varje läsareåtminstone något, som intresserar honom. Den skallge upplysningar om vårt företag och om det vi arbetamed. Men den skall vara öppen för idéeT och synpunkterfrån läsarna och diskutera både arbetsplatsernasproblem och mera allmänna frågor.Det är inte lätt att tillfredsställa alla smakriktningar,men vi ha gjort så gott vi kunnat. En viktig sak haremellertid fattats: läsarnas frivilliga medverkan.Utan den blir vår tidning ingen riktig KONTAKT.Det gäller nu att besvara de frågoT, som finnas påkortet i sista uppslaget av detta nummer. Svaretkan sändas direkt till LME:s Reklamavdelning. Påverkstadsavdelningarna i Midsommarkransen kansvaret lämnas tdl avdelningens kontor och påkontorsavdelningarna där skickas med interna posten.Anställda vid de anslutna bolagen kan lämnasitt kort till lokalredaktören, vars namn finnes på tidningensandra omslagssida. Fyll i kortet och lämnadet genast!Tack för hjälpen!REDAKTIONSKOMMITTÉN

Hur gillar DuKONTAKTEN?JL/et är den fråga, som redaktionskommittén ställerjust till Dig.Då vår personaltidning nu kommer med sitt sjundenummer, bör läsarna ha hunnit bilda sig en uppfattningom tidningen. Det kan därför vara på tidenmed en liten undersökning av vad LM-arna tvckeroch tänker om KONTAKTEN.Tidningen skall helst i varje nummer ge varje läsareåtminstone något, som intresserar honom. Den skallge upplysningar om vårt företag och om det vi arbetamed. Men den skall vara öppen för idéeT och synpunkterfrån läsarna och diskutera både arbetsplatsernasproblem och mera allmänna frågor.Det är inte lätt att tillfredsställa alla smakriktningar,men vi ha gjort så gott vi kunnat. En viktig sak haremellertid fattats: läsarnas frivilliga medverkan.Utan den blir vår tidning ingen riktig KONTAKT.Det gäller nu att besvara de frågoT, som finnas påkortet i sista uppslaget av detta nummer. Svaretkan sändas direkt till LME:s Reklamavdelning. Påverkstadsavdelningarna i Midsommarkransen kansvaret lämnas tdl avdelningens kontor och påkontorsavdelningarna där skickas med interna posten.Anställda vid de anslutna bolagen kan lämnasitt kort till lokalredaktören, vars namn finnes på tidningensandra omslagssida. Fyll i kortet och lämnadet genast!Tack för hjälpen!REDAKTIONSKOMMITTÉN

Fyra av HUG års yuldmedaljörer sest. h. i Piporska Murens Coldinusalframför porträttet av iiimu en LMveteran,direktor Hemming Johansson.Medaljörerna äro fr. v. herr JohnHansson, Eb. herr Axel Eriksson, Vta28, fröken Hillevi Karlsson, Yta 3doch kontrollant Erie Lundström, K

E, irmi är en relativt ny lank i kedjan av LME-företag— men en kraftig och bärande lank. Det var i slutetav år 1944 som tillverkningen av elmätare och elektriskamätinstrument flyttade hemifrån Midsommarkransentill Ulvsunda för alt där bedrivas som ett självständigtföretag. Ermi sysselsätter omkring 650 arbetare— ungefär lika många manliga som kvinnliga — och160 tjänstemän i den modernt inredda och utrustadebyggnad, som rests på den tomt där Platen-Munters år1942 brandhärjade fabrik var belägen. Verksamhetenär fördelad på två våningar för fabriken och tre vå-Bakom Ermis trevånings kontorsfasad döljer sig delvis den långafabriksbyggnaden. Den nya längan, som är under uppförande och beräknasvara färdig all tas i bruk till hösten, sträcker sig parallellt medoch t. v. om den tidigare.— framgångsrik tvååringningar för kontoret. Högre fick man inte bygga medhänsyn till flygtrafiken vid Brommafälet.Redan nu — något mer än två år efter starten — ärman dock i färd med alt bygga ut på bredden, och närden nya fabrikslängan blir färdig någon gång nästahöst, kommer Ermi att vara mer än dubbelt så stort.Den primärtillverkning av detaljer, som fortfarande bedrivesi Midsommarkransen för Ermis räkning, kommerdärmed att flyttas över till företaget i Ulvsunda.Det är den allt större efterfrågan på elmätare och elektriskamätinstrument, som nödvändiggör denna utvidg-Chef för Ermi ar direktor Gösta Gerdhem,som mitt emot sig vid bordet har försäljningschefenoch tekniske chefen ing. AdolfDrougge. Stående chefen för clmälarförsäljniugenWaldemar Aggestam. Ermis elmätaresäljes i Sverige huvudsakligen genom SievertsKabelverk och Asea, mälinslrumentengenom egen försäljningsorganisation.

ning, framhåller Ermi-chefen direktörGösta Gerdhem. »För närvarandeär vi så överhopade av order påelmätare, att vi har tillverkningenfullbelagd till år 1951.»-Tillverkningen av elmätare, upptagenav LM för ett trettiotal år sedan ochdå ansedd som ett vågstycke medhänsyn till den starka konkurrensenfrån inarbetade utländska storföretag,omfattar för närvarande mätareför praktiskt taget samtliga användacltariffer i Sverige, med undantag förtrippeltariffmätare.Till denna produktion kommer denför några år sedan upptagna tillverkningenav elektriska mätinstrument.Produktionsvärdet av denna är förnärvarande ungefärligen en tredjedelav elmätartillverkningens. lirmis mätinstrumentproduktionbestryker ettmycket stort område: volt-, ampéreochwattmetrar är den största postenifråga om tillverkat antal, men äventillverkningen av t. ex. flygplansinstrumentoch andra specialinstrumentär betydande. På grund av instrumentensvarierande natur har dennatillverkning vid Ermi inte samma enhetlighetsom elmätartillverkningen.Kontrollen och precisionen får härgivetvis lämpas efter varje instrumentsslag och användningsområde.Halvfabrikaten från Midsommarkransenoch från andra hall samlas försti fabrikens bottenvåning för vidarebearbetning.Därifrån vidarebefordrasde till förråden i våningen en trappaupp, och härifrån gå de ca 300 delar,som behövs för att åstadkommaen elmätare, på löpande band ut tillmonteringsplatserna.Många av mätardelarna är mycketsmå och måste behandlas med störstavarsamhet. Damm är något somman skyr som pesten på denna avdelning.Därför är också detaljernaFru Anna-Lisa Pettersson granskardagen i anda safirer och rubiner —visserligen mikroskopiskt små och syntetiska— men i alla fall ädelstenar ...Inte som ögonfägnad utan som lagerstenarfyller de här en viktig uppgift.1 ljusa, rymliga arbetslokaler sker hopsättningen av elmätare och elektriskamätinstrument. Kring transporlbanden i elmätarsalen tillverkas strömspolar,räkneverk och andra mälardelar för alt sedan via förrådet transporteras tillhuvudhopsällningen. Belysningen utgöres här liksom i de övriga verkstadsavdelningarna och ritkontoret av lysämneslampor.inneslutna i dammfria lador, dä depå löpande band transporteras ut frånförrådet till huvudmonteringen — deminsta delarna förvarade i hermetiskttillslutna glasburkar. De färdigamätarna respektive mätinstrumentenfortsätter in till kontroll- och justeringsavdelningarna,packas eftergodkända prov i sina kartonger ochskickas ned till bottenvåningen förexpedition eller lagring. Precision ärett ord man får i tankarna vid enrundvandring genom Ermis väldisponeradelokaler. Begreppet är förrestenså karakteristiskt för dennatillverkning, att -Precision fått blinamnet på den instruktionsfilm, sombolaget låtit inspela över sin tillverkningav elmätare, och som visatsI ett särskilt rum på instrument avdelningenkommer skalorna I ill. En delav dessa tryckes i en offsetpress, mennär det är fråga om specialinstrument,där stor noggrannhet erfordras, ritasskalorna i speciella maskiner.1 den stora mälarsalen är bi. a. frökenGun Johansson sysselsatt med att linda.spänningsspolar, vilkas varvantal varierarmellan 2 000 och 26 000. Spolarnalindas samtidigt i grupper om 14på ett gemensamt isolerrör, varefterde kapas, impregneras och transporterastill förrådet.litt stort malt av tålamod och precisionfordras det av de flickor som påinstrumenlavdelningen lindar spolarmed en tråddiameler av omkring 0,03mm eller med vana handgrepp klistrar,löder och sätter ihop de till ytterlighetsmå och ömtåliga delar, som ettkänsligt mätinstrument innehåller.

Från det ljusa, luftiga, klängväxtbepryddaritkontoret med plats för 20ritbord har man en vid utsikt motflygfältet.Pä Ermi finns mångaskickliga instrumentmakaremed lång erfarenhetbakom sig.En av dem Sr AxelPettersson, som tillverkarströmspolar förhögre spänningar. Hanhar varit i LM:s tjänsti 42 år.En annna veteran ärförman John Lindströmsom började1906 på LM:S förbindarverkstad.Han framhållersärskilt det godasamarbete som råddepå LM:s mätaravdelningdit han kom1918, och han minnsmånga glada motorbåtsutflykterpå Mälarenfrån den tiden.I matsalen, där Sara står för rusthål-Iet, får 200 gäster plats på nedre bottenoch 50 på »diplomatläktaren», somgår utefter två av väggarna.landet runt för intresserat elverksfolk och i tekniska skolor.En precisionstillverkning som Ermisställer stora krav på lokalernas beskaffenhet.Dessa måste vara dammfriaoch väl upplysta, och monterings-och kontrollavdelningarna måstedessutom ha konstant temperatur.Ermilokalerna äro givetvis inreddamed tanke på dessa krav, och det kant. ex. beträffande den artificiella belysningenvara värt alt nämna, allErmi med sina 845 lysämnesrör um200 Dim vardera förmodligen liar enav Sveriges största anläggningar avdetta slag. I monterings- och kontrollavdelningarnaför mätinstrumentensamt i laboratoriet är luften befukladpå vintern och kyld och avfuktad päsommaren. Det kalla vatten, som användesför nedkylning av luften furman från en 80 meter djup brunn,som ger 3 m 3 i timmen med entemperatur av 7° C. Temperatureni monteringsavdelningarna kanpå detta satt konstant hållas vid20 ± 2°.Men även om man har aldrig så förnämligalokaler, så kommer varkenelmätare eller mätinstrument till förutanen duktig personal. När avdelningM i Midsommarkransen blev sinegen 1944, följde omkring 500 arbetareoch tjänstemän med till Ulvsunda,en del med längre resor tillarbetsplatsen som följd. 125 Ermianställdabor nämligen på Söder ochi de södra förorterna, men huvuddelenav arbetsstyrkan har sina bostäderi Bromma, Sundbyberg ochSolna.— Vi trivs utmärkt på Ermi, sägeringenjör J Hagdahl, ordförande iden 2 år gamla tjänstemannaklubbenvid Ermi. I hans omdöme instämmerockså herr H Niklasson, som ärchef för samarbetskommittén påErmi. »Samarbetet går lätt, företagsledningenär mycket välvilligt inställdtill kommitténs arbete och geross de anslag vi behöver.»Även i de trivsamma kontorslokalernaarbetas del för högtryck. Detta gällerinle minst försäljningsavdelningtn.Herr A Svensson på inslrumentförsäljningenvisar en just inkommen orderför ing. S Englund, som är avdelningenschef, medan ing. H Svegbyt. h. brottas med ett offcrtproblem.InstrumentmakareA Höglund, somnu är över de sexlio,har under helasin LM-tid ägnatfritiden åt sången.Han var en av initiativtagarnatillLM-kören, och hanär fortfarande medi Ermis egen sångkör.En förespråkare förkroppsliga idrotterär verkstadsklubbensordförande,herr Elof Anderssonpå inälarjusleringen.Han harvarit LM-are ijämnt 30 år. Undersin tid på LMvid Tulegatan varhan ordförande igymnastikföreningenoch uppträddesjälv som elifgymnaslunder åren1922—1930.Arkitekt Thure Wennerholms perspektivskissvisar hur Ermis nybyggnadkommer alt gestalta sig. Byggnaden,vars plan är en spegelbild av den tidigare,är belägen N om denna.

Nedan några testklädda skönheterfrän Interlaken. T. v. en utsiktfrån vägen upp mot S:l Bernadino.men dyrt i SchweizIngenjör Gustaf Hansson, Xsm,som fått ett au LME:s resestipendier,studerade i höstas under caen månads tid i Schweiz montageav automatiska telefonstationeroch landsautomatisering. Han berättarnedan några intryck fränsin resa./xtt komma till Schweiz sedan manfärdats genom Tyskland och Frankrike,där allting — åtminstone iTyskland — är slaget i grus ochspillror, är nästan som att kommahem till Sverige. Det är inte baradet att Schweiz liksom vårt landundgått att dragas in i kriget ochföljaktligen visar upp ett helt ochrentvättat ansikte, utan också det,att man känner en viss gemenskapmed människorna där nere. Ju längreman stannar, ju starkare blir dennakänsla, och jag tror inte, att någonsom kommer till Schweiz kanundgå att trivas i detta underbaraland.Men så är ju också Schweiz turistlandetframför alla andra, och redannu, bara något mer än ett år efterkrigets slut, är alla hotell och pensionatfullbelagda av turister.Man behöver inte vara i Schweizlänge för att förstå, att landet häftganska stora svårigheter alt kämpamed under senare tid, fullständigtisolerat som det varit under kriget.Landels frihet har nog många gångerhängt på ett hår. Men viljan altbevara friheten har inte saknats,därom vittna de fantastiska försvarsanläggningarman ser överallt.Alla livsmedel äro fortfarande ranronerade,med undantag av frukt,grönsaker och kaffe. Tilldelningenär ganska knapp, mjölk och smört. ex. är mycket svårt att få, åtminstonepå restaurangerna. Mycketdyrt är det också att leva, ungefär30—40 % dyrare än hos oss.Men trots svårigheterna lyser hoppfullhetenfram överallt. Människornadärnere ha en förunderligt ljussyn på framtiden, och man gör ingenhemlighet av sin tro på, att världengår mot en relativt lång fredsperiod,och därefter handlar manockså. Industrin arbetar för högtryckoch är huvudsakligen inriktadpå export. De största problemensynes för närvarande vara bristenpå material samt tekniskt utbildadpersonal. Tillgången på övrig arbetskraftär i motsats till hos oss relativtgod. Men så importerar manockså arbetskraft, huvudsakligen italiensk.Beträffande, telefonindustrin och telefonförhållandenai övrigt i Schweizär likheten med vara egna förhål-Nedan: Vinfest i In teriak en. T. v. däromses telefonstationen i S:t Bemadino 2 100m över havet. Längst t. h. telefonstationeni S:t Iniier.landen ganska stor. Sålunda drivesall telefontrafik i statlig regi av ensärskild förvaltning, benämnd PTT.Denna förvaltning sköter både post-,telegraf- och telefontrafiken. Rentlelefonlekniskt torde Schewiz liggaföre oss. Ungefär 90 % av all telefontrafiksker nämligen automatiskt,även interurbantrafiken. Man kanalltså praktiskt taget från vilken telefonapparatsom helst med tillhjälpav fingerskivan koppla sig till vilkenabonnent i Schweiz man önskar.Hur man löst dessa problem, ochbur de i många fall ganska kompliceradestationerna byggdes var mycketintressant att studera, i all synnerhetsom den landsautomatisering.som förberedes och redan i mindreutsträckning påbörjats hos oss, kommeratt utformas efter huvudsakligensamma principer.Den automatiska landstrafiken synesfungera mycket bra och abonnenternaäro i allmänhet belåtna. Visserligenråder för närvarande stor bristpå stationsmaterial och ledningar,vilket gör det svart att komma framunder vissa tider på dagen, men dessasvårigheter äro dock av övergåendenatur.Det är emellertid dyrt att ha telefoni Schweiz, åtminstone jämfört medvara förhållanden. Ett telefonabonnemangkostar 00 kronor pr år, ochutöver denna kostnad får man betala(Forts, på sid. 79)

I I LM-bibliolekets läsesal harI man tillgång (ill en imponerandemängd litteratur ochtidskrifter i tekniska ämnen.Detta fack-bibliotek, vars tjänstebeteckning är Jib, är jufrämst avsett för förelagets forskare, konstruktörer ochandra studieintresserade från verkstad och kontor.Men också andra söker uppslag och stimulans påbiblioteket. Därom skvallrar det faktum att »Hotell ochpensionat och »Sveriges Kommunikationer» är mest efterfrågade— i synnerhet i semestertider — och så taxeringskalendern.All anskaffning av litteratur för bolagetskötes av biblioteket, som dessutom ombesörjer bokinköpoch tidskriftsprenumerationer för flera av de anslutna företageni Sverige och utlandet. Ifråga om engelsk ochamerikansk litteratur bar därvid kontoren i Londonoch New York lämnat en mycket värdefull hjälp.EU livligt samarbete bedrives med andra bibliotek, ochdetta tar sig bi. a. uttryck i form av lån av tidskrifteroch böcker, utbyte av informationer och katalogiseringoch klassificering, inköpskällor, nyutkommen litteratur,inbindning, komplettering av tidskriftsårgångar, kortsagt allt, som berör arbetet i ett modernt företagsbibliotek.Under senare år har behovet av egen litteraturtjänstinom de större förelagen och förvaltningarna vuxit sigallt starkare, och som en föijd härav far biblioteket oftamotta besök från nystartade specialbibliotek. Genomdessa besök skapas en personlig kontakt, som sedan kanbli till ömsesidig nytta och glädjeMen läser inte LM aren annat än facklitteratur på fritid?KONTAKTEN bar ställt den frågan till personal-Radar, atomenergi och Quentin PatrickVi i LM are i Midsommarkransen har en förmån, somalla kanske inte känner till och vet att ratt uppskatta.Vi kan inom företagets väggar lana böcker, både fackochförströelselitteratur.I kontorsvåningen alldeles intill utställningshallen ligger»fack»-biblioteket. KONTAKTEN har varit där och intervjuatbibliotekarien, herr HStenmark. Redan 1935 börjademan samla ihop den tekniskalitteratur, som fanns på deolika avdelningarna, och i dagomfattar biblioteket inte mindreän ca 12 800 bok- och lidskriftsband.LM får omkring300 lidskrifter, de flesta påfrämmande språk och medteletekniskt innehåll, och inomföretaget finns den största samlingenteletekniska tidskrifter iSkandinavien. 230 av tidskrifternagår regelbundet på cirkulationtill företagets tjänstemän.Nu finns långt ifrån alla böckeri själva bibliotekslokalen.Avdelningarna Alp, H, G, T, Koch Pil har filialbibliotek. Mentrots det är utlåningsfrekvenseni centralbiblioteket ganskastor, ca 4 500 lån per år. Dessutomanvändes läsesalen i rattstor utsträckning.I bibliotekets expedition skötesbi. a. registreringen avnyinkomna böcker, bokullåningoch lidskriftsdistrilmlion.Tidskrifterna ligger i alfabetiskordning, varför man lät*finner vad man söker i lidskriftshyllan.

konsulenten och hennes assistent, fröknarna G Nordholmoch B Hadenius, som svarar för »Bokstugan», LME:spersonalbibliotek i Intressehallen.Jo, vi expedierar inte mindre än omkring ;t 700lån per år, ur en samling på omkring 000 volymer.Särskilt under semestern är det ganska tomt i hyllorna.Rade tjänstemän och arbetare, damer och herrar lånar— herrarna till sina fruar», säger Pk. Någon litteraturpå främmaiule språk finns inte, även om ganska mängafrågar efter sådan. Del iir bättre att skaffa det som allakan läsa för de pengar, bolaget ställer till förfogande.Det kostar 25 öre att lana en »ny» bok, och för alla 25-öringarna -- sammanlagt omkring 500 kr. per år —köper man nytt. Dessutom anslår bolaget genom samarbetskommittén medel till bokinköp och bindning.Vi hade tänkt alt fa lana något av Quentin Patrick, mende 10 av den populäre författarens böcker, som finnsi bibliotekets katalog, var alla utlånade. Och likadantvar det med Agatha Christies 8, Helen Mc Cloys 4, DennisWheatleys 0 osv. Nå men andra delen av »Röde()rm> eller Foresters Kommendör Hornblowei >? Nej,allt utlånat och tingat! Och Kärlek- av Fritz Thorén,som alla vill läsa 0 Nej, också den utlånad. Sensationslystnad,säger Pk. Ja, sensation är det väl i viss manbåde alt kisa en bestseller och en detektivhistoria, ochintet ont i det. Men klassikerna kunde vara mer efterfrågade.Upton Sinclair, den amerikanske arbetsskildraren.som ju inte precis är någon aktuell bestseller, utgördock ett undantag och är ständigt tingad. De flestavill ha - nya böcker , och Pk skaffar det alla vill ha, sålångt pengarna räcker. Och vad kan man mer begära.I >I3okslugan< kan man lana skönlitteratur, och därlånar LM-arna 3 500 böcker per ar.Hur LME:s bibliotek arbetar9

VÄSTERTORP — blivande idealsamhälleE-. 't samhälle, dnr barnen kan komma till skolan oclilekplatsen ulan risker att bli överkörda, där man lugntkan gä till affären eller ta sig en promenad utan att behövakorsa några livligare Irafikstrak, samtidigt somman dock liar storstaden inom bekvämt räckhåll, enstadsdel, där bostäderna har fönster ät tre hall, med utsiktöver vackra parkanläggningar — låter inte det somen önskedröm lör en jäktad stockholmare' 1Det är därför med inte sä liten tillfredsställelse man erfar.alt ett sådant idealsamhälle redan är planerat och.vad mera är, att det kommer att ligga i närheten a\LM i Midsommarkransen, närmare bestämt väster omlinje 17:s nuvarande ändhållplats. Det nya samhälletskall fä namnet Västertorp efter en liten gärd, som nuligger inom området, och del kommer alt utbreda sigmellan Södertälje vägen och Mälarhöjden.I det nya Västertorp bar man sökt tillämpa de allra senasterönen pä stadsplaneringens omräde för att skapasåväl trygghet som trivsel för invånarna. För att nådetta mal kommer man att anlägga ett lokalt vägnät,som för till olika delar av bostadsområdet, ulan att manbehöver använda eller korsa några gator med starkarekörtrafik. Höstäderna bar förlagts vid slutna gator, säckgator,som inte har någon genomgående trafik. Pä enasidan av ett bostadshus kommer man ut till bostadsgalan,och på den andra lill det inre parkområdet meddess sammanhängande gångstråk.Genom två -malargator kommer Västertorp att stå iförbindelse med yttervärlden. Dessutom kommer spårvägslinjc17 att förlängas ytterligare med en ny hållplatsinom Västertorp. Denna kommer alt ligga i närheten avtorget,som är beläget mitt i samhället. Dit kommerman också att förlägga butiker, hantverks- och småindustrilokaler,biograf, filial av stadsbiblioteket, post,bank, fritidslokaler osv. Den nya stadsdelen kommervidare alt fa en idrottsplats samt folkskola och läroverk.En del av bebyggelsen kommer alt utgöras av höghusi åtta våningar, s. k. stjärnhus, som uppifrån ser ut somen treuddig stjärna, med trappor och hissar placeradei mitten, medan lägenheterna upptar var sin »stjärnudd»och sålunda får fönster i tre riktningar. Bostadshuseni övrigt kommer dels att bli trevåningshus, delsenfamiljsvillor. Stort utrymme kommer dessutom allanslås till parker och lekplatser för barnen.Det nya mönstersamhället beräknas ge plats för omkring11000 människor, vilket innebär nya möjligheterför LM-arna i Midsommarkransen att få trivsamma bosläderi närheten av arbetsplatsen.Då den moderna stadsplanen för Västertorp i börjanav december togs upp i stadsfullmäktige, föranledde denen ganska livlig debatt.•Vår Herre gjorde ett grovt tjänstefel, när han inte anpassadenaturen efter vara stadsplaner» var ett av deyttranden, som fälldes frän motståndarsidan. Från sammahall framhölls bi. a. risken för att barnen, alla återvändsgrändertill trots, skulle rusa ratt ut i trafiken. Åandra sidan framfördes emellertid klagomål över att mani Västertorp skulle behöva gå 125 meter från bostadenför att komma fram till en bilväg.Förespråkarna för det framlagda stadsplaneförslagetvar dock i majoritet, och slutet blev ett beslut alt accepteraden föreslagna utformningen av Västertorp.Nedan en modell av Västertorp. I högre övre hörnet Södertäljevägen.Höjden överst t. v. är Hägerstensåsen, varifrånlinje 17 fortsätter rakt genom samhället.

Sieverts Kabelverk invigde den 26 november 1946 sinnya kontors- och laboratoriebyggnad med middag i dennya mässen, till vilken bi. a. hade inbjudits represcntanter för Sundbybergs stad.Styrelsens vice ordförande, direktör Hemming Johansson,hälsade gästerna välkomna och framhöll, att denförsta etappen i Sieverts nybyggnadsprogram nu fullbordats.Yerkst. direktören Georg Olsson lämnade enutförlig historik över företagets utveckling alltsedan desstillkomst den 17 maj 1888, då bröderna Max och ErnstSievert i ett enda förhyrt rum började arbetet för detföretag, som blivit Sieverts Kabelverk.Redan frän början hade fabriken förlig vind i seglen.Den måste därför utvidgas år efter år, och nya fabriksbyggnaderväxte upp. Nödvändigheten att ständigt skaffaökade utrymmen gjorde, att fabriksledningen aldrig hadetillfälle att genomföra en enhetlig fabriksanläggning. Detblev endast att här och var öka ut eller bygga nytt. Fabrikenblev härigenom splittrad, och samarbetet mellande olika avdelningarna kunde slutligen ej ordnas rationellt.Den 1 juli 1928 övertog Tclefonaktiebolaget LM Ericssonledningen av Sieverts Kabelverk. Man var från börjaninställd på att fabriken helt måste byggas om, ochplanerna härför Iågo färdiga 1939, då kriget lade hinderi vägen.Under 10-årsperioden närmast före kriget fördubbladesomsättningen, varvid gränsen för den möjliga produktionsvolymenuppnåddes. Enligt 1939 års ombyggnadsprojektskulle fabriken bliva av den storleksordning, attdåvarande tillverkningsmängd skulle kunna utföras med1-skiftsarbete och en ca dubbelt så stor mängd vid 2-skift. Planerna ha nu omarbetats därhän, alt en fördubbladproduktion blir möjlig med 1-skift.Modell, visande Sieverts Kabelverksutbyggnadsplaner.\II är vår nya byggnad rest och färdig,ett mäktigt byggnadsverk på jornsvensk jord.För upphovsmännens klokskap är den värdig.ej höves andra uttryck eller ord.En gammal dröm nu står med murar tryggai Sundbyberg — för mänga välkänd trakt —ett hem, där vidare vi skeda bygga.med sunt förstånd och vettet såsom makt.Ur N Nymansons versifierade tal vid invigningen.Talaren omnämnde, alt nuvarande lokaler äro otillfredsställandeur såväl tillverknings- som arbetstagaresynpunkt.Tillverkningen måste vara av utomordentligt högkvalitet för att uppfylla fordringarna, och härför erfordrasbi. a. fullgoda arbetslokaler. I anslutning tillomklädnadsrummen komma bastu, duschrum och > solarium'att inredas, det senare ett rum för kvartslampsbestrålning.Byggnader för bi. a. matsalar och daghemkomma att uppföras vid Esplanaden.Närmast kommer kraftcentralen och gummiledningsfabrikenatt byggas och därefter slarkströmskabelfabriken.Telefonkabelfabriken, som redan bar fullgoda lokaler,kommer alt utvidgas med nya maskiner, vilkaäro under arbete.Sedan talaren slutligen tackat alla, som medverkat viduppförandet av byggnaden, gav direktör N Nymansonen versifierad hyllning till arbetets ära, varpå stadsfullmäktigesordförande, direktör O R L Pettersson, tackadepå Sundbybergs stads vägnar. Kabelverket är ett barnav Sundbyberg eller också — kan man saga — är Sundbybergett barn av Kabelverket, sade direktor Petterssonbland annat.På verkstadsklubbens vägnar talade dess ordförande,herr J A Forsell, och tacket för maten framfördes avstadsfullmäktiges vice ordförande, fabrikör Fr Berglund.Efter middagen gjordes en rundvandring genom nybyggnaden,varvid direktör Olsson demonstrerade utbyggnadsplancnpå en modell. Man samlades därefteråter i mässen till samkväm med dans.13

"Hur är det att varainköpschef i dessa tider?"IKONTAKTENhar ställt dennafråga till LME.sinköpschef, herrI Enander, ochpå det svarathanhär nedan.För att ge relief at det aktuella läget vill jag först göraen kort återblick på förhållandena under krigsåren. Dåhade vi ju statliga kommissioner, som reglerade förbrukningenav praktiskt taget alla material allt efter tillgångoch föreliggande angelägna behov. Det gällde alltsåför en inköpare i stort sett endast att i god tid anmälabehov hos kommissionerna och att beställa materiali enlighet med lämnade anvisningar. Jakten efterlämpliga leverantörer var då närmast inställd, och helainköpsarbetet var, trots den myckenhet av licensansökningar,behovs- och förbrukningsdeklarationcr sommåste lämnas, förhållandevis enkelt. Sedan den efterlängtadefreden kommit och avspärrningen särskilt västerut blivit hävd, ansågs det lämpligt att i stor omfattningavveckla de statliga kommissionernas verksamhet.Detta innebar ur inköpssynpunkt, att varje firma pänytt fick träda i intimare kontakt med leverantörernaoch även söka nya förbindelser utomlands. Härvid uppstodoenorma svårigheter, och enligt min mening skeddeavvecklingen i den statliga regleringsverksamheten åtminstone för vissa material, bi. a. mässing ocli andrakopparlegeringar för tidigt. De inhemska verkenskapacitet och möjligheter till snabb import felbedömdesgrundligt, och dessutom hade man tydligen ejklart för sig, vilket enormt materialbehov som ackumuleratsinom den svenska mekaniska industrin.Låt mig som exempel framhålla de kopparlegeradehalvfabrikaten, såsom mässing, nysilver och fosforbrons.Här hade vederbörande verk och även industrikommissionenräknat med, att de inhemska verken skulle kunnai det närmaste helt tillgodose behovet. I verklighetenkunde den inhemska tillverkningen endast täcka ca 50 %av behovet, och detta åstadkom formligt slagsmål deolika mekaniska industrierna emellan, och ett slag rådderent kaotiska förhållanden pä detta område. Räddningenlåg ju i en forcerad import, och för L M Ericssons delbeställdes ju redan i början av förra året mycket storakvantiteter mässing, koppar, fosforbrons och nysilvervid engelska, schweiziska och tjeckiska verk.(Forts, på sid. 15)LME:s nya filialverkstäderRedan tidigare har notiser publicerats i KONTAKTENom filialverkstäder till LME, som planerats i olika delarav landet. Nedan följer en sammanfattning av deolika projekten med några kompletterande uppgifter.KatrineholmI Katrineholm beräknas den nya verkstaden bli färdigbyggdomkring den 1 april nästa år, Där kommer huvudsakligenkvinnlig personal atl sysselsättas med lindningsarbeten.Söderhamn och KarlskronaFilialverkstäderna i Söderhamn och Karlskrona kommeratt tillsammans utgöra en telefonapparalfabrik förtillverkning av 300 000 å 350 000 telefonapparater perår, vartill krävs en arbetarstam på 1 000 å 1 100 anställda.Med hänsyn till det nuvarande läget på arbetsmarknadenkan detta inte arrangeras på en enda plats,varför man varit tvungen att dela upp tillverkningen påtvå verkstäder.I Söderhamn kommer att tillverkas fingerskivor, handinduktorerm. m. Söderhamnsverkstaden kommer attfungera som en ren hjälpverkstad till huvudverkstadeni Midsommarkransen. Fabriken torde bli en enplansbyggnad,omfattande 6 800 m-' och kommer att ligga påen centralt belägen tomt i staden. För närvarande pågårplaneringsarbeten.Filialverkstaden i Karlskrona kommer att sysselsättasmed bakelitprcssning och tillverkning av övriga apparatdelarsamt-hopsättning. Fabriken kommer att få omkring600 anställda, och ungefär hälften av dessa blirkvinnlig personal. Preliminär överenskommelse hårträffats om inköp av fabrikslokaler från Tobaksmonopolet,som nu skall nedlägga driften. Dessutom skall enavsevärd utbyggnad ske i angränsande kvarter, där tomtmarkkommer att inköpas.NorrtäljeI Norrtälje bar LME hyrt en tillfällig fabrikslokal om350 nr i två våningar för pressning, montering av snörenm. m. samt eventuellt bearbetning av siffertrummortill elmätare. Denna verkstad sysselsätter omkring 70kvinnliga arbetare.Gröndal, StockholmI Gröndal har LME av byggmästare Olle Engkvist hyrthälften av en större fabriksbyggnad. Till denna fabriksom blir ca 4 400 m 2 flyttar under första kvartalet 1947avdelning Y (telesignalavdelningen) som tidigare varitförlagd till Midsommarkransen.Ulvsunda, StockholmAB Rifa planerar att förflytta sin tillverkning till Ulvsunda,där byggnadstillstånd nu erhållits för uppförandetav en ny fabriksbyggnad. Arbetet med denna kommeratt sättas igång inom den närmaste tiden.14

(Forts, /rån sid. 14)1 fråga om järn och stål ha förhållandenaom möjligt varil ännu svårareDe svenska stål- och järnverkens kapacitetär ju ej tillnärmelsevis tillräckligför del svenska behovet, och importenpå detta område bar varit förenadmed ytterligt stora svårigheter.Järn och stål äro ju material, som iutpräglad grad erfordras för återuppbyggnadsarbeteti Europa,Särskilt utpräglade äro svårigheternaför närvarande ifråga om vanligt varmvalsat handelsjärn, där vi ju för stativentill bi. a. automatstationer förbrukaenorma kvantiteter. I fråga omde mest angelägna dimensionerna vinkeljärnoch plattjärn ha vara montageledare och montörer på olika platseranmodats all hos de lokala jfirnlagrensöka hjälpa oss med materialanskaffning,och i flera fall bar detta ocksålyckats. Varje sådan medverkan i vårtarbete taga vi givetvis emot med störstatacksamhet, så mycket mer somdet just på detta område ännu knappastkan skönjas någon ljusning.Det bar många gånger varit spännandesituationer, då material för vissa brådskandedetaljer saknats i förråd ochdet gällt att inom den av planeringenutmatta tiden skaffa fram material,användbart för ändamålet. I de flestafall har nog delta lyckats, men mångagånger bar planering och verksläderfått visa prov på anpassning, så allomkastningar i den planerade tillverkningenfått ske och material av andratillgängliga dimensioner fått utnyttjas.I det rådande krisläget har inköpsarbetetdelvis fått en helt annan karaktäroch kräver oerhört mycket merarbete än under s. k. normala tider.De knappt tillmätta kvantiteter, somvara svenska verk kunna bidraga medtill vår försörjning, måste noggrant ochinaående planeras månad för månadoch kvartal för kvartal, så att de leveransersom ske så väl som möjligt anpassasig efter föreliggande behov.Detta nödvändiggör en betydligt intimarekontakt mellan oss och leverantörerna,och tämligen regelbundetmåste verken besökas för att diskuteraleveransplanering och andra sammanhängandefrågor.För att kunna effektivt konkurrera omde utländska leverantörernas gunstoch för att söka kontakt med nya leveranskällor har det också varit nödvändigtait företaga upprepade resorEn inköpare måste nu alltid hållasig beredd alt med kort varsel kastasig ut i världsmarknaden och slåssmed arga konkurrenter om materialför gamla L. M. På delta satt barmånga nya och verkligt goda förbindelserkunnat knytas, och jag bar denbestämda förhoppningen, att den alltjämtakuta materialkrisen, bi. a. medhjälp av dessa nya leverantörer iEngland, Polen, Tjeckoslovakiet ochSchweiz skall kunna hjälpligt övervinnas inom en ej allt för avlägsen tid.>Hur är det att vara inköpare i dessalider?» Ja, det är förenat med svårighetertill en grad, som vi knappastkunde ana vare sig under förkrigsperiodeneller under krigsåren. Menljusningen och tillfredsställelsen meddagens inköpsarbete ligger kanske justi alt brottas med de hopade svårigheterna och att övervinna dem.Omkring är 1890 var Tulegalanbilvis vildmarksbetonad, men i dengamla I.M-fabriken i Nr 5 var detfull fart på telefontillverkningen.Vi, som kommit någol till årenminns säkert gamla idylliska Pärlstickargrändmed de dåtida småStockholmskåkarna, som lag mittemot fabriken och bildade ett !ilctbihang till Tulegalan. Det visadesig snart att en ny och störrefabrik måste byggas. Därmedmåste en del av idyllen försvinna,och till idyllen hörde en gammalbergknalle med en martall somstått där som en vägvisare för demsom tog genvägen över träskängentill Östermalm.Om man hade vägarna förbi gamla5:an och alla gaslamporna brann,stannade man gärna ett tag och tittadepå maskinernas snurrandeoch de olika arbetstempona vidgasglödlampornas blåvila sken. LMvar ju drömfabriken framför andra— ett Klondyke, där jobbarnagick klädda i krage och manschetter.Det sipprade även ut alt s. k.filarpojkar i 14-årsåldern där kundeförtjäna 10—12 kronor i veckan.Det var annat än de fattiga fyra,som en annan fick hålla till godomed. Visserligen hade man matendärtill, men den var ju så billigdå för tiden.Tiden gick, och en dag vid sekelskiftetblev också jag LM-are i dennya fabriken Tulegalan 15—19. Påavd. 19 var det maskinarbete ochhopsättning om vartannat. Transmissioneroch axelledningar snurraderakt över vara huvuden, ochkonsistensfettet från smörjkopparnadansade ned i håret på oss ochfick tjänstgöra som hårpomada.Fabrikens hjärla var en 250 hästkraftersångbåtsmaskin, som stodmitt under gården, och den varden dragande kraften för helafabriken.Den där maskinen gav oss litet allfundera på ibland. Vi fick stundomen förnimmelse av alt vi satt ombordpå en allantångart; det valbarasjön och propellern som fal -ades. Allt som oftast gick remmarnaav och trasslade in sig iremskivor och Iransmissioner. Dävar det bara all medelst en knappge en lång stoppsignal fill maskinistenLövgren, och så blev det sålyst för en stund medan maskinenstod stilla. När den stora draglinantill axelledningen iblandbrast, fick vi gå hem medan densplitsades ihop av den s. k. »lindansaren»som hade varit till sjössoch hade klärn på sådant jobb. Endylik liten extra permission mollogsmed jubel av de flesta.I-örnicklingcn och lindningen varkvar i 5:an en tid framåt. Rullaroch förnicklade delar fick bäraseller forslas på kärra av DragAnders m. fl. Det kanske gick långsamtibland men fram korn de till15—19 så småningom. Hände delnågot olycksfall i fabriken, så fickWesterberg på förrådet lägga förstaförband, ty dr Sjögren var ju intealltid till hands. Med hygienen vardet inte så noga. Spånor och slipdammyrde omkring och förorenadeluften, och på golv, bänkar ochmaskiner saknades inte damm ochskräp. På lördagsmiddagen var detdock allmän städning. Att börjatvätta sig fem minuter före rasternaeller komma lem minuter efterdem, är privilegier som för längesedan drogs in. När de fem minuternagatt, drog portvakten resolutned luckorna för brickskåpen, somdå sulto i porlen.En hel del av de anställda var somoftast begåvade med en verkligtförnämlig törst. Pilsner, öl ocbandra törslsläckondc drycker fickköpas i obegränsad mängd hosport vakts I run. Storkons lime ni ernakunde även få dricka på kredil.vilket blev ratt kännbart på avlöningsdagen.I denna miljö frodades skämtet ochlustigkurrarnas anlal var avsevärtstort, men det iir en annan historia!Itickard WiksellEn interiör från avdelning 19 år 1902.

Barnfest på LMDen sedvanliga julfesten för LM-anställdasbarn ägde rum söndagen den 12 jan.I festen, som blir populärare för varje år,deltog 360 barn och minst lika mångaföräldrar. Barnen i Midsommarkransensbarnstuga framförde några sagotablåeioch sånger, och sagofarbror Charlie berättade.Lekar och dans kring granenleddes som vanligt utmärkt av GunnarPersson, biträdd av folkdanslagct, sommed känd rutin även gav en liten uppvisning.Korrespondenskursen Svenska förtekniker har nu omarbetats ochIryckls i boktryck på samma sattsom kurserna frän de vanliga korrespondensinstituten.Lärobreven bliju därigenom lättare att medföra ifickan då man vill utnyttja långaspårvägsresor till alt läsa denna bådenyttiga och roliga kurs. Visserligenhar den hittills studerats av ett stortantal LM-are, men det finns säkertmänga fler, som skulle ha nytta avatt lära sig eller kanske blott repeteravad de tidigare lärt om hursvenska språket bör se ut i olika skrivelsermed tekniskt innehåll. Mångaav svarsuppgifterna i kursen ha omarbetatsför att göra dem något lättareför de anställda, som inte ha någonnämnvärd teknisk utbildning.Konstruktörskursen är ständigt aktuell,och genom den nya uppdelningenav ämnena enligt studieprogrammetblir den även lättare att tai etapper. Jag skulle här vilja uppmanaalla nyanställda konstruktöreratt genast anmäla sig till grupp A, ominte detta redan är gjort. Härigenomfår man betydligt bättre insikt i sitteget arbetsområde ocli har följaktligenmycket lättare att lösa arbetsuppgifterna.16VärmlänningarnaEn framgång förLME:s fritidsverksamhetSannerligen, det behövs lyckligtvisinte alltid en thriller av märket Hollywoodeller en swing-kabaret för atttillfredsställa svensk publik. Det fickman återigen bevis för vid LME:steatersektions premiärföreställning avden hundraåriga "Värmlänningarna»,lördagen den 4 januari i bolagetstjänstemannamatsal. Och — det måmed en gång bli sagt — »Värmlänningarna»är en svar uppgift att brottasmed, och det länder de ambitiösaamatörerna till all heder att publikenmed så stor glädje levde med i delvälkända spelet.Föreställningen vittnade om ett mycketgott regiarbete av Eric Nilsson. Enandra ros överräckes till Lnye Löfyrenför hans välsjungande Erik och särskiltför den vackra och besjälade tolkningenav Värmlandsvisan. Som Annavar Ulla Widén rikligt bra i den svårspeladevansinr jsscenen. Ros nr 3 gårtill John Arvidsson som Bengt på Åsen,för mest ' onsckvent genomförda rollgestaltning.Bemärk bi. a. hans monologpå bänken utanför kyrkan. Drängrollernasinnehavare skötte sig förövrigt utmärkt överlag och förstördeinte sina i och för sig tacksammauppgifter. Sålunda var Åke Starcksynnerligen stark som Anders. Gulrleti strupen var dessutom inte alt förukla.Den tredje i drängtrilogin, LarsGustaf Thors Per, tog också publikenmed storm. — Bertil Tordemark somhedersmannen torparen Jan Hanssongav prov på ett utmiirki spel och hanssångparti utanför torparslugan gav ossen högtidsstund. Olov Larsson gjordeen acceptabel Stor-Sven. En liten rosenknopp,absolut fri från törnen,överräckes även till lealersektionensgrandc dame», Ine: Nilsson i hustruLisas roll. En sådan diktion! — Tvårosor Ull hinner jag kanske med altdela ut: den ena till regissören förhans roliga »Löparnisse» och denandra till orkestermedlemmen AxelLindström för hans utsökta violinsolo»»allt under himmelens fäste» iouvertyren.Orkestern, under Erik Malmbergsskickliga taktpinne, vore vard ett kapitelför sig för sin strålande insats.En särskild eloge för den följsammaoch trygga beledsagningen av de i ettpar fall litet nervösa sångsolisterna.Körmedlemmarna och folkdanslagetskötte sig också förträffligt. De vältrimmadefolkdansarna med sin skickligeledare Gunnar Persson i spetsenhade en betydande andel i succén. Ochvilka sota flickor i danslaget. Tag restenav rosorna!LME:s teatersektion har med dennaföreställning visat sig vara en amalörtealergrupp,målmedveten och ärliglinställd. Må medlemmarna lyckas äveni fortsättningen med sin självpåtagnauppgift alt skapa trevnad och samhörighetinle blott för sig själva understrävsamma men roliga repetitionerulan även för en trogen publik av arbetskamrateroch anhöriga, som välförstå och uppskatta denna form avbildande fritidssysselsättning,Tore RyberyJulmarknad på ERMIDen 7 december gjorde Ermis nybildade tcatersektion sitt första framträdandemed revyn »Titta dig i spegeln»vid ett samkväm, lika trivsamloch uppskattat som alltid; 200 biljetterslutsåldes på en timma.Efter den materiella välfägnaden vidfestligt dukade kaffebord fångade herrNiklasson publikens intresse för denrevy han sammanställt och med all hederför sig och sina medverkandeframförde. Sola primadonnan KerstinRönngren tog oss med storm när honsjöng hälsningskupletten.Ett roligt inslag var snabbtecknarenH Larsson, som även dekorerat salenmed elt 20-lal karikatyrer av de medverkande.Och så har vi Larssonsbror, som inle kan teckna men välsjunga, och vad mera är, han diktarsina visor själv, roliga och medryckandeoch lagom elaka — isynnerhetde lokalbetonade. AceompagnemangctLage Löfgren och Ulla Widén somErik och Anna i Värmlänningarna.

Innan idrottsklubbens definitiva arsberättelseännu föreligger kan vi härlämna en kortfattad redogörelse förden mest väsentliga verksambetenunder det gångna året.Lagspelen, såsom fotboll, handboll,bandy ni. fl. har tillvunnit sig störstintresse, därav fotbollen det största.Med sina 26 lag, delade på två serier,bar fotbollen bundit omkring'.'00 deltagare, och sandplanen barvarit upptagen från tidigt på morgonentill sent pa kvällen. Det bar varitett framgångsrikt ar med koncernmästerskapoch segrar mot andra företag.Handbollserien för damer varmenad som utbrett motionsspel, mensnart nog tog tävlingsandan överhanden,de äldre lagmedlemmarna byttesut mol yngre, lagen underkastadesig rationell tränig och supporterskaranväxte för varje match. Det bleven rafflande och härd serie som kundeslutspelas först när höstregnen börjatfalla. I finalen lyckades Vta 05.som i början inte hade någon fram­Poängen räknas tran 1 till 30 sa, atlden som uppnår del bästa resultatetunder sommaren i t. ex. kulstötningfår 30 poäng och tillför därmed sittförelag denna poängsumma. Nästbäste man far 29 poäng, nästa 28poäng o. s. v. Man kan »tävla» närhelst man vill, man kan gå enskilttill idrottsplatsen och be en funktiosköllespå ett förtjänstfullt säll av ingenjörJ Hagdahl.Som ett avbrott i den följande dansenkorn marknadsupptåg med Djurgårds-Kalle och Emma som förgrundsfigurer.Livligt senterades också de två manliga akrobaternas förnämliga prestationer.Personalkonsulenten, fru B Hedman,nämnde i sitt hälsningsanförande bi. a.,alt man nog ibland känner en längtanut i världen, bort från det vardagliga,när man bor flygmaskinerna lyfta fråndet närbelägna flygfältet. Men jag undrar,om jag skulle längta bort om jagvore på Ermi, där samvaron i såvälfest som vardag präglas av kamratlighetoch trivsel.Gästernas tack till arrangörerna framfördes av direktör (ierdhem.G NordhotmTre Ernii-profiler, som Helge Larssonsett dem: dir. G Gerdhem, personalkonsulentenfru B Hedman och ing..1 Hagdahl.gång, tillkämpa sig en populär segerö\er tekniska och välspelande Bo.Inalles deltog 12 lag eller ca 120 spelare. Till nästa ar blir det säkerligenen uppdelning i två serier: en för demera försigkomna och en för demsom spelar huvudsakligen för niotionens skull./Vid idrotten korn igång i slutet pasäsongen, dä vi hade liera kluhbtävlingar och da den stora poängtävlingen(ej alt förväxla med den s. k.korpveckan i början pa juni) mellanLM K-företagen avgjordes.Många vet nog inte bur denna tävlingtillgår, och jag tar därför tillfälleti akt alt redogöra för den, i al!synnerhet som den är årligen återkommandeoch främst är avsedd altlocka sa manga som möjligt till deltagandeoch ej att ge enbart elitentillfälle alt synas. Man tränar i löpning100 meter, 1 500 meter, böjdochlängdhopp, kula- och diskuskastningför herrar och i löpning 80 meter,slungboll. längd- och höjdhoppför damer.Frågesportaftoni MidsommargårdenDen 29 oktober hade Frilidskommitténanordnat frågesportafton i Midsommargårdenmed semifinal och finalmellan tremannalag från fyra koncernföretag:LM, K, SER och Ermi. I semifinalenmellan LM och SEK segradeLM med 45Vi poäng mot SER 32Va,och då Kabelverket och Ermi därefterdrabbade samman, blev resultatet 38poäng mot 40'i till Kabelverkets favör.Det blev alltså LM och Kabelverkelsom svarade för den spännande finalen,där segern hemfördes av LM:s lag— Å Larsåker, Vi, S Nordelius, Vts,och E Wandel, Vtv — med 43 l A poängmot 36.Striden var hård och frågorna hördeinte till de allra lättaste. Veni visstet. ex. att »camelot» är en fransk gatuförsäljare,eller att Gustaf II Adolfsdöd vid Lutzen har förevigats av CarlWahlbom?Före finalen serverades katte samtunderhållning i kabaretform undersakkunnig ledning av H Niklasson.Ermi, och kvällen avslutades med dans.när kontrollera, och man kan tävlaflera tillsammans. Man far försökaförbättra sina resultat bur otta manvill anda fram till den 1 oktober, ilasisla resultaten skall lämnas in.De mest blygsamma siffror kan gepoäng, i år gav I. ex. 7,15 ni i kulahela 20 poäng bland yngre oldboys(fyllda 32 ur), Bland äldre oldboys(fyllda 42 ar) gav 3,39 m längdhopp24 poäng! Tävlingen är rolig just därföratt den ger tillfälle för alla, sominte rakna sig som direkt aktiva, tillförströelse och lagom motion. Villman anstränga sig mera är det ju ingenting som hindrar. Alla resullalsamlas och lämnas in till en utseddpoängräknare en gång i månaden,varefter denna ined lämplig intervallmeddelar ställningen dels mellan deltagarna, dels mellan företagen. I årlyckades Kabelverket vinna tackvare sina mänga deltagare.Vi planerar att till nästa sommar haen liknande tävling även inom LMdär da avdelningarna skulle få tävlamot varandra. Vi har också planerpå, att anordna en avdelningstävlingi form av stafettlöpning, »LM runt1 mitten pä januari startas den internaserien i bandy i likhet med föregående år. Vi hoppas deltagaranlalet blir minst lika stort som dä. Planenär väl liten och dessutom öppenför allmänheten, varför trängsel ejkan undvikas. Vi hoppas kunna radabot för det till ett annat år.Tennisen har som vanligt omfattatsmed stort intresse, och del har ej ståttatt uppbringa en ledig timme. Tillsommaren planeras livligare utbytemed andra klubbar, och flera internatävlingar tillkommer även. Ludervintern är spelarna hänvisade attvar och en så gott del går hälla sigi form, då vi saknar egen inomhuslokal.Da det överhuvudtaget är ontom lokaler planerar vi starta badminton som ersättning, varvid vi isä fall skulle få disponera Brännkyrka brandstations gymnastiksal.Sedan bordtennissektioncn tack varetillmötesgående från bolagets sida fallsin lokalfråga löst, kan sektionen nubörja sitt arbete. Materielen är emellertiddyrbar och just nu mycketsvar att anskaffa, varför det troligendröjer någon tid innan verksamhetenkommer i gång. För bordtennisintresseradeunder 20 dr finnes Midsommargårdens lokal alt tillgå, där verksamheten börjar den 20 januari.OnY/iieringssäsongen har, såsom framgatt av föregående nummer av KONTAKTEN, varit synnerligen livlig ochvi kan rapportera stigande intresse17

LM:s Lucia 1

Vackert men dyrt i Schweiz(Forts. fr. sid. T)Det är emellertid dyrt att ha telefon iSchweiz, åtminstone jämfört med varaförhållanden. Ett telefonabonnemangkostar 90 kronor pr år, och utöverdenna kostnad får man betala förvarje samtal. Ett lokalsamtal kostar10 öre, och då får man praia hurlänge som helst. Ringer man däremottill en annan station i närheten, I. ex.som från det inre Stockholm till enförort som Aspudden, kostar del 10eller 20 öre pr 3-minutersperiod, beroende på avståndet. Med avståndetstiger taxan till 30, 50 och 70 öre samt1 kr. för varje period om 3 minuter.Mellan kl. 18 och kl. 8 gäller nedsatttaxa.Man räknar dock med att inom ensnar framtid kunna sänka avgifternaomkring 30 %, för att göra telefonentillgänglig även för gemene man. Förnärvarande Ur det nämligen inte allsså vanligt som hos oss att folk hartelefon.Telefonstationerna levereras och monterasav tre firmor, nämligen Hasler,Siemens och Bell. Av dessa är Siemensoch Bell tyska resp. amerikanska, underdet att Hasler är en schweiziskfirma med fabriker i Bern och Neuchatel.Denna firma har tidigare häft en delförbindelser med L M Ericsson, genomatt Hasler på licens tillverkat en delmindre OL-centraler.Det var genom tillmötesgående frånHasler, som jag fick möjlighet att studeratelefonförhållandena i Schweiz.De medarbetare i denna firma, somjag korn i kontakt med. lämnade ingenmöda ospard, för att jag skulle få detbästa utbytet av mina studier.Under sista veckan av min vistelse iSchweiz gjorde jag tillsammans medöveringenjör Neu i Hasler en bilresagenom praktiskt taget hela Schweiz, dåvi besökte ett stort antal telefoncentraler.Denna resa var inte planerad enbartmed tanke på att jag skulle fåse så många olika telefonstationer sommöjligt, utan även för att jag skulle fåse hur vackert Schweiz är.Vår resa gick i strålande sommarvädergenom djupa dalar och på slingrandevägar högt uppåt bergshöjderna. Tvågånger passerade vi Alperna; en gångöver St. Gotthardspasset på väg söderutoch en gång över St. Bernadinopassetnorrut. En sådan färd överAlperna är oförglömlig, och man fårförst då upp ögonen för hur storslagetdetta land verkligen är.Denna intressanta rundresa och därmedmin vistelse i Schweiz avslutadesi Zurich, varifrån jag styrde kosanhemåt. Och visst var det skönt att fåfara hem igen, men då jag från flygplanetsåg de gnistrande Alperna försvinnai fjärran, kände jag i alla fallen viss saknad och hoppades på ettnytt tillfälle att få besöka detta vackra,gästfria land.Gustaf HanssonEtt tack från WienFrän Schrack-Ericsson, Elektrizitäts-Aktiengesellschaft i Wien har LMEmottagit ett brev med varmt tack förden livsmedelssändning som skickalstill (lolla förelag. Med brevet följde enlista pä 13 sidor med namnteckningarfrän inte mindre än 539 tacksammaösterrikare.Sieverts Kabelverklägger upp obligationslånFör finansiering av Sieverts Kabelverksnybyggnads- och utvidgningsprogram,som omnämnes på annanplats i detla nummer av KONTAK­TEN, bar Max Sieverts Fabriks ABlagt upp ett 3 % obligationslån på 10milj. kr. med utgivningsdag den 1februari och amorteringslid 1952—1967. Redan första teckningsdagen varlånet fulltecknat.Ny LME-tidningL M Ericssons Driflkontroll AB börjadei slutet av 1946 att utge en egen kundlidskrift>Hålkortet», som hittills utkommitmed två nummer. Tidskriftenhar kommit till för att utgöra ettforum, där olika hålkortsspörsmål kantagas upp till diskussion, utan att hänsynbehöver tagas till alt innehålletskall vara lättsmält även för kontorsmän,vilka icke äro direkt intresseradeav hålkort».Redaktör för »Hålkortet» är herr StigBartoft.25-årsjubileumi Buenos AiresDen 6 december 1946 firade LME iBuenos Aires sitt 25-årsjubileum undernärvaro av bi. a. direktör och fru HelgeEricson. Nedan en bild från jubileumsfestenpå företagets takterrass.LM-träff i Blå HallenLördagen den 15 mars blir den storaLM-träffen i Blå Hallen, arrangeradav Fritidskommittén. Senaremeddelanden genom anslag.LM-arnas fjällresaställes liksom föregående år till Abisko,där den moderna oeli trevliga AbiskoGästgård kan taga emot 22 deltagare,som förläggas i 2-bäddsrum. Färdledarefinns på platsen, litt flertal utflykterbi. a. till Narvik planeras. Avresan ägerrum den 3 april kl. 17.00 med återkomsttill Stockholm den 14 april kl. 8.50. Prisetför helinackordering och resor (exkl.sovvagn) blir ea 185: — kr.LME:s fotoklubbVid fotoklubbens sammanträde den 22januari demonstrerade herr ThomasGrann en egenhändigt tillverkad Ijudsmalfilmsutrustning.BI. a. visade hanpraktiskt hur man eftersynkroniserarljudet till en film. Med herr Inge Enandersom speaker rullades LM-filmen»Första högvakten», och omedelbartdärefter kunde filmen förevisas somljudfilm med utmärkt resultat. HerrGrann presenterade även en färgfilmDär havet bryter», i vilken man kändeigen ingenjör Bengt Barklands rost,och där LM-orkestern medverkat medmusiken. Särskilt denna film utlöstespontana applåder.Klubben fortsätter på den inslagna vägenatt med föredrag av fackmän ochvisning av kända fotografers alster gemedlemmarna verklig behållning. Minsten gång varje månad har fotoklubbensina sammankomster.Luciafirandet på SERLucia firades även denna gång traditionsenligtpå SER. Redan kl. halv sex påLuciamorgonen samlades man i den festligtdekorerade matsalen kring 1946 årsLucia, alias fröken Greta Valfridsson, ochhennes nio tärnor. Ett halssmycke överlämnadestill Lucia av herr K Gustafsson.På programmet stod vidare sång av herrJ Johansson, och pianomusik av herr HAlmgren. Tre av tärnorna bidrog ytterligaretill trevnaden med några julsånger.