Norrköpings stadsbiblioteks grafiska profil - Blekinge museum

TextjusteringAll text i alla medier skriver vi alltid vänsterjusterad. Med rak vänsterkantskapar vi en tydlig start på raderna.Med vänsterjusterad text minimerar vi behov av avstavningar.Centrerad text försvårar kraftigt läsprocessen och vi använder centreradtext i max tre rader långa texter.Högerjusterad text används inte. Undantag: På grund av visuell balanskan vi använda högerjusterad text i beskrivningen under bilder.Marginaljusterad text fyller hela radbredden och skapar en rak kantpå både höger och vänster sida. Du marginaljusterar text bara om antaltecken per rad är större än 60. Om raderna är kortare än 60 teckenblir läsrytmen sönderhackad, med konstiga avstavningar och textenblir full av gluggar. Bara i dagstidningar med flera spalter är textenmarginaljusterad.Hur vi skriver titel och rubrikSätt inte punkt efter rubrik. Utrops- och frågetecken är tillåtna.Avstava aldrig ord i en rubrik.Titel och rubrik skriver vi alltid vänsterställt.Rubrikrader får inte slås ut på full bredd.Titel eller rubrik skall aldrig vara längre än två rader.Prepositioner och andra ”småord” skriver vi i början på raden- se nedan:Från information tillkommunikationFrån informationtill kommunikationFELRÄTTStyckemarkeringDet bästa sättet att markera nytt stycke i en text är att använda s.k.fyrkantsindrag på styckets första rad. Indrag gör vi med två blanksteg.Styckemarkering i våra broschyrer skall alltid göras med fyrkantsindrag.I våra brev kan vi skilja styckena med hjälp av en extra blankrad,men ett brev utan blankrad ser mycket snyggare och stiligare ut.Blankraden är en onödigt stark markering som styckar upp text på ettsätt som stör löpande läsning.Stycken som börjar under titeln, rubriken, mellanrubriken eller blankutrymmebehövs inte markeras med indrag. Vi kan börja skriva direkti vänsterkanten, eftersom rubriken är en tillräckligt signal för attdet börjar något nytt. Se den här stycket.24