Stenhuggeri - Blekinge museum

Stenhuggeriet vid Herrgården– industriminne och kulturmiljöTjurkö, Karlskrona skärgårdStenhuggare på Tjurkö. Foto Blekinge museum.Blekinge museumGenom området löper en markerad vandringsled som passerar fleraanläggningar och minnesmärken från stenhuggeriets tid.Hela slingan är cirka 1,5 km lång och är utmärkt med punkter på kartan.Tag med foldern och gör en rundvandring!Du kan även kostnadsfritt låna CD-spelare med ljudvandringen”En värld av vatten och sten” i Restaurationshuset.Observera att stigen ej är handikappanpassad.

InnehållKort historik om stenhuggeriet vid HerrgårdenKarta Stenhuggeriet vid HerrgårdenInformation ljudvandring ”En värld av vatten och sten”Hamnen. Två fartyg lastas med gatsten. Det inre är Baltic, som lastas dels från bryggan, dels från enpråm som troligen kommit från något av de andra brotten på ön. Wolff hade bogserbåtar som drogpråmarna. Troligen är det inspektor Nilsson som står på lastbryggan. Till vänster syns kolgården.Foto: Blekinge museumBroschyren är producerad av Blekinge museumProjektet har erhållit bidrag från Länsstyrelsen och Landstinget BlekingeTryck: Printfabriken, Karlskrona 2003

Stenhuggeriet vid Herrgården på TjurköTjurkö blev under 1800-talets sista decennier centrum för stenhuggerinäringeni Blekinge. Små, privata stenbrott var då vanliga över hela landskapet men härvid Herrgården bedrevs verksamheten tidigt i industriell skala. Initiativtagare varen tysk före detta fortifikationsingenjör vid namn Franz Herman Wolff, som år1862 kom till östra skärgården för att köpa brytningsrätt i bergen. Produktionenhar framför allt varit inriktad på export av gatsten och kantsten.Innan stenhuggeriets tid bestod Tjurkös befolkning av fiskare och småbrukaremed knappa livsvillkor. När firman Wolff etablerade sig här, fick tidigareobrukbar mark ett ekonomiskt värde och genom stenindustrins framfart komlandskapet att omvandlas fullständigt.Med stenhuggeriet uppstod på den lilla ön en helt ny typ av samhälle varsinnevånare levde av lönearbete och till största delen var inflyttade från andraorter. Som mest sysselsatte Wolff närmare 1000 personer på Tjurkö och grannönSturkö. Vid Herrgården uppförde bolaget bostadskaserner åt arbetarna menlängre fram kunde en del familjer bygga egna stugor. Flera affärer, matställenoch ölhallar öppnades i området, som under några årtionden sjöd av liv ocharbete. Dessutom hade Kronoarbetskåren en avdelning förlagd hit mellan åren1872 och 1894. Totalt arbetade cirka 5000 fångar för Wolff under denna period.Från 1800-talets slut blev stenhuggerinäringen i Blekinge alltmer koncentreradtill länets västra del. I samband med tillbakagången på Tjurkö och grannönSturkö, tog många stenhuggare arbete i stenbrotten runt Karlshamn. Andraflyttade till Bohuslän, det landskap som så småningom helt kom att domineraden svenska granitindustrin. Många emigrerade till Amerika eller Norge.De stenhuggare som stannade här på öarna fick framledes uppleva långaperioder av arbetslöshet och umbäranden. Under 1930- och 40-talen bedrevsviss produktion med hjälp av statligt understöd men vid mitten av 1950-taletblev det helt tyst i bergen.

= vandringsled • = Plats för bänk ljudvandring informationstavlai

1. Restaurationshuset. Restaurationshuset byggdes 1885 för atttillgodose de dagliga behoven i det växande stenhuggarsamhället.Byggnaden har innehållit bageri, bryggeri, matservering och affär.Här fanns bostadsrum för läkare och präst. På vindsvåningen hadeBlåbandslogen sin lokal.2. Fångarnas matsal. Matsalen, där fångarna tidigare utspisades,är den enda byggnaden som återstår av den kronoarbetsstationsom fanns vid Herrgårdsviken, Tjurkö 1872-94. Idag finnshär en liten utställning om stenhuggeri.3. Kronoarbetsstationen. Endast grunden kvar.4. Nya kontoret. Numera privat sommarbostad5. Gamla kontoret6. Fångsmedjan. Här låg Kronoarbetskårens smedja. Här smiddesoch skärptes endast fångarnas verktyg men dessutom utfördes allaandra sorters smidesarbeten. Ursprungligen nådde vattenlinjenända upp till smedjan.7. Hamnen. Härifrån exporterades stenprodukter från Tjurkö ochnärbelägna stenbrott till främst Tyskland.8. Tippen. Ned på cementplattan vid kajen tippades färdigkrossadmakadam som därifrån lastades över på fraktbåtar. På plattanarbetade även gatstenshuggare som fick stenblock levererade hitfrån bolagets storbrott.9. Stenkrossen. Fundamentet till den stora stenkrossensom togs i bruk 1909.10. Stallet. Här låg en stallbyggnad med vagnslider och kuskbostad.11. Brygghus – tvättstuga. Tvättstugan byggdes på 1940-taletintill ett övergivet och vattenfyllt stenbrott där tvätten kundesköljas. Tidigare var det vanligt att kvinnorna istenhuggarfamiljerna fick extra inkomster genom att ta emot tvättfrån Kungsholms fort och ifrån hushåll inne i Karlskrona.12. Klockare-Johans stenstuga. Stenhuggarfamiljerna kundesjälva bygga sig enkla stugor av överbliven brottsten. Här sesmurrester av en som var bebodd ett par decennier in på 1900-talet.13. Storbrottet Vrålebo14. Stenbrotten. Växtligheten breder åter ut sig över dentidigare helt avskalde markytan men kvar finns spåren av stenarbetarnasmöda i småbrotten. Bland den vassa skärvstenen liggerockså gatstensämnen de misslyckats med och utkilade stenblockdet inte varit lönt att bearbeta vidare.15. Huggboden. I stenhuggarboden kunde 2-3 man samtidigtknacka gatsten på skravelfyllda arbetsbänkar. Stenblocken lyftes ingenom en lucka i bodens gavel. I boden var stenhuggarna skyddadeför väder och vind och kunde om kvällarna arbeta i lampljus.Stenhuggarboden här byggdes 1987 och är en rekonstruktion medförebild från Sturkö.16. Krutboden. Över disken i krutboden expedierades svartkrutför laddning av borrhålen i berget. Härifrån till sprängplatsen barsden högexplosiva varan på krutbårar. Den större sprängkraften idynamit förvandlade stenen till grus och användes enbart för att fåundan värdelöst berg.17. Högarörskasernen. Här låg Högarörskasernen, som var enav de bostadskaserner stenhuggerifirman uppförde för dentillresande arbetskraften. Till en början trängdes ungkarlar ikasernens åtta rum. Längre fram blev rummen ofta bostad för enhel familj. Byggnaden revs 1984.18. Likboden. I likboden lades avlidna i väntan på begravning.Under arbetet i stenbrotten inträffade ofta större och mindreolycksfall. Då dödsolyckor skedde, var det vanligen i samband medsprängning eller fall i berget.

Stenen på Tjurkökom till för 2 miljarder år sedan.Där levde den tyst och stillaända till människornamed borrar, släggor, spett och mejslarbröt den ur bergetoch den började sjunga.Ett stenbrott vid Herrgården på Tjurkö. Fotografiet, som bör vara taget på 1890-talet, visar hur trettioårs stenbrytning omformat den tidigare skogsbevuxna ön. Fotografen har lyckats fånga alla stadier igatsenstillverkningen som den då bedrevs. Uppe till höger på bilden ses ett borrarlag i arbete, en manhåller i borret medan två slår på det med borrsläggor. Nere i själva brottet står en ritsare och är i färdmed att dela ett gatstensämne till två gatstenar. I skravelhögen till vänster arbetar en putsare med attpika bort knölar på en gatsten. Bakom honom står en annan putsare vid sin stentunna och bredvidden syns färdiga gatstenar staplade i högar. Foto: Blekinge museum.

En värld av vatten och sten – en ljudvandringLjudvandringen är markerad med blått på kartan på mittuppslaget.Vandringen börjar vid bänken (bänk nr 1) framför Restaurationshusetoch slutar i storbrottet Vrålebo. Det ingår sammanlagt fem platser med numreradebänkar. Dessa motsvaras av CD-skivans fem spår.Det framgår tydligt i berättelsen när du ska vandra vidare, och i slutet på varjeCD-spår finns 3-4 minuter musik att vandra till (CDn fortsätter automatiskt in inästa spår, så om du inte hunnit fram får du stänga av och själv trycka framspåret när du är framme).Bänk/spår1 Restaurationshuset2 Fångarnas matsal3 Vändskivan4 Stenkrossen5 VråleboHela vandringen tar cirka 50 minuter.Musik:Kroumata, slagverksensemble, från skivorna Stonewave, Kroumata, Pleiades,The Kroumata Percussion ensemble (BIS): Sven-David Sandström: Free Music (Stonewave, BIS 1991)3’40, Rolf Wallin: Stonewave (Stonewave, BIS 1991), 0’23, Per Nörgård: Round (Stonewave, BIS1991) 1’24, Henrik Strindberg: Ursprung/Gläntor (Kroumata, BIS 1998) 3’00, Ch’ien-Hui Houng: Lerécit dev cinq marimbas (Kroumata, BIS 1998) 0’30, Iannis Xenakis: Claviers ur Pleiades (Pleiades, BIS1990) 1’50, John Cage: Second construction (The Kroumata percussion ensemble, BIS 1983) 0’45.Olle Lindvall, gitarrist. Från skivan Olle Lindvall (Drone Music AB 2001):Båtstenarna 3’15, Chili 3’21, Bältares långdans 3’30, Var är mina kor 0’45,Sentimentaliteten som i en liten ask 3’59Dikten ”Långt härifrån...” av Harry Martinson (ur Nomad 1943)Del ur en berättelse av Olof Sommar som föddes 1890 på Sturkö och började arbeta i stenhuggeriet9 år gammal. (ur Stenhuggarminnen, red. Mats Renberg, Nordiska museet 1973)Sång och intervjucitat hämtade ur Sven-Öjvind Swahns och Jonas Frykmans inspelningarfrån 1954 resp. 1966. Blekinge museums arkiv.Manus, regi och berättare: Maja Verner-CarlssonSkådespelare: Anders AnderssonLjudtekniker: Jan Cruseman

HjortsbergaNättrabyFörkärlaHjorthammarAlmöHasslöAspöLyckeåborgAugerumVedebyLyckebyLösenTjurköSandaSturköSenorenJämjöTorhamnHästholmenÖstra SkärgårdenFågelmaraHerrgårdsvikenNabbenStenhuggeriMålavikenHerrgårdenHägnavikenHägnuddenTJURKÖSundetKorrenabbSandaV GårdaKungsholmenFinskanS GårdaDjupasundiibuInformationfBadplatsBusshållplatsBobbeskärMullörenc cCampingH HGästhamnC CKaffeserveringS MarenKullaskärkYvMusaskärkKyrkaKyrkaYStugbyStugbyvVandrVandrarhem arhemSkärgårdsbåttrafiken åttrffrfrån och och till till Karlskrona angör angör Tjurkö Tjurkö vid vid Finskan Finskan och och Herrgårdsviken.Karta: Bild & Information AB KarlskronaFiskehamnEkenabbenKARLSKRONADu tar dig lättast till Tjurkömed bil. Vik av från E22mot Sturkö, Tjurkö. När dukommit till Sturkö följ skyltningmot Tjurkö. Vid förstaT-korsningen på Tjurkö följskyltning mot Herrgårdsviken.Sommartid är Restaurationshuset öppet dagligen kl 10.30-18Här finns utställningar och försäljning av lokalt konsthantverk och konst.Du kan även köpa glass och kaffe.Restaurationshuset drivs av konst- och hantverksföreningen Skärgårdskraft.För ytterligare information:Blekinge museum: Borgmästaregatan 21, 371 35 Karlskrona.Tel: 0455-30 49 60. www.blekingemuseum.seSkärgårdskraft: 0455-463 00 eller Jan Abramsson 0455-33 70 72eller Christel Hammar-Malmgren 0455-420 41