Figur 1.1 Priser och efterfrÃ¥gade kvantiteter - Norstedts

More documents

Recommendations

Info

Figur 20.6 Utanförskap och regionala klyftor i Sverige25201510Lomma GnosjöDanderyd50HandikappåtgärderKonjunkturåtgärderÖppet arbetslösaSjuk-/aktivitetsersättningLångtidssjukskrivnaStockholmJönköpingUppsalaVäxjöUmeåBotkyrkaKristianstadGöteborgHaparandaSöderhamnStockholmArvidsjaurLandskronaÖrebro Skellefteå GävleKarlstad MalmöGotland NorrköpingKalmarKarlskronaSundsvallTrollhättanBengtsforsEskilstuna-5-10FalunVästeråsÖrnsköldsvikÖstersundLuleå-15-20-25Källa: Jan Edling: ”Alla behövs”, 2004Diagrammet visar hur stor andel av befolkningen i arbetsför ålder (20–64 år) som vid mitten av 00-taletpå olika sätt stod utanför arbetsmarknaden, kommun för kommun. Exakt vilka kategorier som ska inkluderasi ett sådant urval kan diskuteras. Här återfinns inte människor som studerar (även om några av dem kanskehellre skulle vilja arbeta), inte heller föräldralediga eller korttidssjuka.Urvalet koncentreras således till personer som är frånvarande av skäl som ses som mer bekymmersamma.Över nollin jen redovisas arbetslösa och personer i arbets marknadspolitiska åtgärder samt personermed särskilt handikappstöd – alltså en bred definition av arbetslöshet. Under nollinjen visas personersom är borta från arbetsmarknaden av mer långvariga skäl. Det är långtidssjukskrivna respektive förtidspensionerade.Kommunerna är ordnade så att den kommun med den lägsta totala frånvaron finns längst till vänster ochden med den högsta längst till höger. Som synes är spännvidden mycket stor. Lägst låg Danderyd medcirka 10 procents total frånvaro, definierat på detta sätt; Haparanda hade mer än fyra gånger så hög frånvaro,över 40 procent. Där var alltså nästan varannan person i arbetsför ålder beroende av bidrag.Av diagrammet framgår att samvariationen mellan de olika frånvaroslagen är hög. En kommun medmånga arbetslösa har ofta också många förtidspensionärer och personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder.Det är svårt att undvika slutsatsen att förtidspensionering och kanske även långa sjukskrivningar oftaär en sorts dold arbetslöshet. Det är också tydligt att kommuner med svag arbetsmarknad möter mycketsvåra problem, både socialt och ekonomiskt.
Figur 21.1 Global BNP per capita 1980–2006Real köpkraftsjusterad dollarUSD900080007000600050001980 1985 1990 1995 2000 2005ÅrKälla: VärldsbankenDe 20 åren från mitten av 1980-talet till mitten av 2000-talet innebar det största standardlyftet någonsinför mänskligheten. Den globala genomsnittsinkomsten steg snabbt. Flera hundra miljoner människor,framför allt i Kina, tog steget från fattigdom till en sorts global medelklasstillvaro.
Page 1 and 2:
Figur 1.1 Priser och efterfrågade
Page 3 and 4:
Figur 1.3 Omvänd kausalitetAntal b
Page 5 and 6:
Figur 2.2 Alternativkostnadsbegrepp
Page 7 and 8:
Figur 3.1 Det samhällsekonomiska k
Page 9 and 10:
Figur 3.5 Utbudsöverskottp 2PrisUt
Page 11 and 12:
Figur 3.7 Effekten av ny teknikp 1p
Page 13 and 14:
Figur 3.9 En hyresregleringHyresniv
Page 15 and 16:
Figur 4.1 Företagets kostnaderPris
Page 17 and 18:
Figur 4.3 Företagens och marknaden
Page 19 and 20:
Företagets och marknadens anpassni
Page 21 and 22:
Figur 4.8 Vinstmaximering för en m
Page 23 and 24:
Figur 5.2 Lön och marginalproduktM
Page 25 and 26:
Figur 5.4 ”Klassisk” arbetslös
Page 27 and 28:
KällFigur 5.6 Arbetslösheten i Sv
Page 29 and 30:
Figur 5.8 Arbetsmarknadssituationen
Page 31 and 32:
Figur 5.10 Arbetsmarknad för stål
Page 33 and 34:
Figur 6.1 KapitalmarknadenKapitalma
Page 35 and 36:
Figur 6.3 En ränteregleringRäntaU
Page 37 and 38:
Figur 6.5 Stockholmsbörsen 1982-20
Page 39 and 40:
Figur 7.2 Effekten av en tullPrisIn
Page 41 and 42:
Figur 8.1 Miljöavgifter som ett me
Page 43 and 44:
Figur 8.3 Olika ”blandning” i b
Page 45:
Figur 8.5 Olika ekonomiska systemPr
Page 48 and 49:
Figur 10.1 Sveriges BNP-utveckling
Page 50 and 51: Figur 10.3 Utbildning som investeri
Page 52 and 53: Figur 11.2 Prisnivå och penningmä
Page 54 and 55: Figur 12.2 ProduktionsgapetBNPPosit
Page 56 and 57: Figur 12.4 Den aggregerade utbudsku
Page 58 and 59: Figur 12.6 En utbudschockPrisnivåp
Page 60 and 61: Figur 12.8 En kontraktiv stabiliser
Page 62 and 63: Figur 13.4 ArbetslöshetsgapUtbud,e
Page 64 and 65: Figur 13.6 En expansiv politik mot
Page 66 and 67: Figur 13.8 En kontracyklisk politik
Page 68 and 69: Figur 14.1 Offentliga tjänster, tr
Page 70 and 71: Figur 14.3 Statens budgetsaldo i Sv
Page 72 and 73: Figur 15.2 Aggregerat utbud och eft
Page 74 and 75: Figur 15.4 Den vertikala Phillipsku
Page 76 and 77: Figur 15.6 Åtstramning mot stagfla
Page 78 and 79: Figur 15.8 UtbudspolitikPrisnivåp1
Page 80 and 81: Figur 16.1 Utbud och efterfrågan p
Page 82 and 83: Figur 16.3 Var ligger det optimala
Page 84 and 85: Figur 18.1 Produktion och sysselsä
Page 86 and 87: Figur 18.3 Strukturomvandlingen i s
Page 88 and 89: Figur 18.5 Sveriges bytesbalans 197
Page 90 and 91: Figur 19.2 Arbetslöshet 1970-2009P
Page 92 and 93: Figur 19.4 Inflationen i Sverige oc
Page 94 and 95: Figur 19.6 Lärobokens recept mot i
Page 96 and 97: Figur 20.2 Konjunkturutvecklingen i
Page 98 and 99: Figur 20.4 Räntedifferens mot Tysk
Page 102 and 103: Figur 21.2 Bytesbalansöverskott oc
Page 104 and 105: Figur 21.4 USA:s statsskuld 1792-20
show all

Figur 1.1 Priser och efterfrÃ¥gade kvantiteter - Norstedts

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?