Klinisk mikrobiologi för sjuksköterskor - Norstedts

NORSTEDTSI den här broschyren hittar du kurslitteratur som vi på Norstedtshar tagit fram speciellt för sjuksköterskor, både blivande ochverksamma. I sortimentet finns böcker i såväl omvårdnadsämnensom medicinsk vetenskap.Om du som lärare, kursansvarig eller studierektor vill titta närmarepå någon av dessa eller någon annan av böckerna, skickar vi ettgranskningsexemplar. Välkommen också att beställa vår trycktakatalog, som presenterar hela sortimentet av kurslitteratur. Förbeställningar, kontakta Monica Östlin, monica.ostlin@norstedts.se.Vårt utbud av kurslitteratur presenteras även på www.norstedts.se.NorstedtsBox 2052, 103 12 StockholmTel: 08-769 87 00Besöksadress: Tryckerigatan 4www.norstedts.seKundtjänst: order@norstedts.seFax: 08-769 87 55Norstedts Förlagsgrupp grundades 1823 ochär Sveriges äldsta förlag med ambitionen attockså vara det modernaste. Vi ger ut böckerunder förlagsnamnen Norstedts och Rabén &Sjögren. Utgivningen omfattar skönlitteratur,fackböcker, referensverk och barn- ochungdomsböcker.Köp böckerna via bokus.com2

NORSTEDTSKlinisk mikrobiologiför sjuksköterskorInom infektionsområdet stårhälso- och sjukvården inför enständig utmaning, inte minstgenom den ökade rörlighetenbland människor i världen ochhotet från resistenta bakterier.Vår utmaning blev att erbjudaen relevant och levande kursboki ämnet, som också skulle varavacker, och entusiasmerande …Klinisk mikrobiologi för sjuksköterskorfungerar både som lärobok för studentenoch som uppslagsverk för den yrkesverksammasjuksköterskan. En väsentligdel av boken beskriver infektionersom orsakas av bakterier, virus, svamparoch parasiter. Andra ämnen är bakteriologi,smittskyddslagstiftning, vårdhygien,diagnostik, infektionsimmunologi,anti -mikrobiella substanser samt antibiotikaresistans.Textenkompletteras avtabeller, diagram, figurer och fotografier.Boken innehåller också studieuppgifter,litteraturtips och ordlista. Den är luftigtlayoutad på rejäla uppslag i fyrfärg. ÅsaMelhus är docent i bakteriologi vid Uppsalauniversitet och överläkare på Akademiskasjukhuset. Hon undervisar påsjuksköterske- och läkarprogrammen,är medlem i Referensgruppen för antibiotikafrågor(RAF) och har uppdrag somvetenskapligt råd för Socialstyrelsen ochEU-kommissionen.Lättläst med god disposition.Står sig väl mot redan publiceradlitteratur inom området.Ulf Nilsson, BTJklinisk mikrobiologi för sjuksköterskorÅsa Melhus2010. Illustrerad. 416 sidor, mjukband. Omslag: Lena Eliasson. ISBN 978-91-1-302283-310. Bakterier som orsakar infektioner i mag-tarmkanalen10. Bakterier som orsakar infektioner i mag-tarmkanalenkänslig för syre. Toxinpåvisning börkombineras med odling och sker oftast Praktiska tipsimmunologiskt med så kallad EIAteknik.Den utförs antingen direkt påavföringsprovet och/eller på bakterieisolatet.ska alltid betraktas som smittsamma.Patienter med kräkningar och/eller diarréPatienter med misstänkt eller konstateradBehandling och förebyggande åtgärder: gastroenterit bör vårdas på enkelrum medI lindriga fall brukar ett avbrytande av egen toalett. Undvik att fl ytta runt dem.antibiotikabehandlingen räcka, men i Vid alla gastroenteriter är det otillräckligtsvårare fall behövs antibiotika. Vanligtvisanvänds metronidazol eller eventu-alltid händerna med tvål och vatten föreatt bara desinfektera händerna. Tvättaellt vancomycin. Vid besvärligare infektionereller täta återinsjuknanden görs Alla former av bufféer ökar riskerna fördesinfektionen.ibland försök att återställa den normala fekal–oral smitta. De bör därför undvikastarmfloran genom att tillföra tarmbakterierrektalt (via tarmöppningen) tilloch alltid tas bort vid utbrott med tarmpatogenereller tarmbakterier.patienten. För att hindra spridning av Glöm inte bort att patienters och besökareshänder kan vara en del i en smitt-Clostridium difficile i sjukhusmiljönspridning. Ge information om handhygienmåste man isolera patienter med diarré.och hjälp till med handtvättar och handdesinfektionvid behov.Före handdesinfektion måste man alltidtvätta händerna, eftersom sporerna tålInsjuknar du själv – stanna hemma.alkohol. Onödiga antibiotikabehandlingarmåste undvikas.Laga inte mat åt andra.Ovanligare livsmedelsburnapatogener – Aeromonas,Plesiomonas och Listeriapiska områden. Den kan förorsakaAeromonas och Plesiomonas är gramnegativa,fakultativa stavar. Aeromo-fjärran områden, som Afrika, Asien ochdiarré hos turister som vistats i meranas-arter förekommer i jorden, sötvattenoch råa livsmedel. Aeromonas eller går via fisk och skaldjur. Man kanAustralien. Smittan är ofta vattenburenkan förorsaka olika sårinfektioner och påvisa Plesiomonas shigelloides genominfektioner i ögon och öron, speciellt att odla avföringsprov.när man har simmat. Aeromonas betydelsesom tarmpatogen är dock fortfalasi kapitel 16. Listerians betydelseListeria monocytogenes behandrandeosäker, fast man ganska ofta kan som gastroenteritorsak har ökat underodla fram Aeromonas från avföring hos senare år, och det har förekommit litediarrépatienter. Matförgiftningar med större utbrott i Europa.dessa arter har förekommit.Plesiomonas shigelloides förekommeri sötvatten i tropiska och subtro-150Mikro kap8-13.indd 150 10-03-24 13.02.10Kunskapsnycklar !!!• Gastroenteriter är en ledande orsak tilldödlighet och näringsbrist bland barni världen.• Den vanligaste smittvägen vid gastroenteriterär den fekal–orala.• Matförgiftningar orsakas av toxinersom produceras av Staphylococcusaureus, Bacillus cereus eller vissaklostridier.• Botulism orsakas av Clostridium botulinumoch resulterar i förlamningar.• Helicobacter pylori ger upphov tillgastrit och är associerad med magcancer.• Vid kolera får man risvattentunn diarrésom är utlöst av Vibrio cholerae.• Campylobacter och salmonella är deledande tarmpatogenerna i Sverige,och de har bägge ett zoonotisktursprung.• Shigella och många andra tarmpatogenaE. coli-stammar har en mycketlåg infektionsdos.• Antibiotika-associerad diarré utlösesofta av Clostridium diffi cile.• De vanligaste åtgärderna vid gastroenteriterär att sköta handhygienen ochersätta vätske- och saltförluster.LitteraturCurtis V, Cairncross S. Effect of washinghands with soap on diarrhoea risk inthe community: a systemic review.Lancet Infect Dis 2003;3:275–81.Sunenshine RH, McDonald LC. Clostridiumdifficile-associated disease:new challenges from an establishedpathogen. Cleve Clin J Med 2006;73:187–97.FallbeskrivningEn 44-årig kvinna inkommer med svårakräkningar efter att ha fi rat en arbetskamratssista dag på jobbet med engräddtårta. Tårtan var så stor att deninte fi ck plats i kylskåpet, varför denstod framme några timmar i personalköketi väntan på att ätas upp. Nusedan några timmar tillbaka har patientenillamående, smärtor i övre delen avbuken och ständiga kräkningar. Ingenfeber men högt Hb-värde.1. Vilken bakterie misstänker du?2. Vad är det hos denna bakterie somgör patienten sjuk?3. Om man ska försöka odla,vad/vem tycker du man ska odla på?4. Vilken åtgärd är den viktigasteför patienten?5. Vad ska man göra med denöverblivna tårtan?Mikro kap8-13.indd 151 10-03-24 13.02.10151FlagellerFimbrier/piliDNARibosomerbakterier. Dessa vidhäftningsanordningarär mycket viktiga för till exempelE. coli vid koloniseringen av urinvägarna.Det finns speciella sexpili, somanvänds av gramnegativa bakterier närde vill överföra plasmider mellan varandra.En sammanfattning av de olikaultrastrukturerna hos en gramnegativbakterie ses i bild 6.5.SporerVissa grampositiva stavar (Clostridiumoch Bacillus spp.) kan bilda sporer. Degår då från sin normala tillväxtform tillett vilande stadium. Man vet inte riktigtvad det är som utlöser sporbildningen,Plasmider6. Grundläggande bakteriologiKapselCytoplasmamembranPeptidoglykanlagerPeriplasmatiskt rumYttermembran med LPSBSavnuolika lager (innermembran, två peptidoglykanlager,yttre keratinlikt lager).Det tar 6–8 timmar att bilda en spor,men därefter har bakterien skydd motvärme, strålning, diverse kemikalieroch enzymer, antibiotika samt desinfektionsmedel.Har man en patient med eninfektion orsakad av en sporbildandebakterie räcker det därför inte med attsprita händerna. Man måste först tvättamed tvål och vatten för att bli av medsporerna. Sporer kan dessutom vila iåratal i miljön och gå över till sin tillväxtformpå bara 1,53timme.Städningär därför viktig. Sporer är inte bara ettvårdhygieniskt problem. De används

NORSTEDTSSpecifik omvårdnadKlinisk omvårdnad är ett ofantligt ämne sett till alla specifika sjukdomaroch vårdsituationer som förekommer. Vår nya lärobok i ämnetgör ett relevant och lagom faktaurval för grundutbildningen avsjuksköterskor.Specifik omvårdnadBirthe Kamp Nielsen (red.)Boken består av 25 kapitel som ärskrivna av danska och norska omvårdnadsspecialisteri olika discipliner.Den svenska översättningen ärfackgranskad och innehållet anpassattill svenska förhållanden.• Smärt-, sår-, vätske- och strålbehandling• Pre- och postoperativ vård• Ortopedkirurgi2010. Orignalets titel: Sygepleieboken. Översättning: Mia Ruthman Edström.672 sidor, mjukband m flik. Omslag: Anna Hild. ISBN 978-91-302550-64Bild 10.3.Sengstakensond medrund distal ballong,som komprimerarvenerna i övre magmunnen,vilket hämmarblodförsörjningentill varicerna, och enlång korvformadballong som tamponerarvenernai esofagus.Bild 10.4.För att hålla sonden påplats utrustas den medett drag som belastasmed 150–300 gram.Sonden förses med ettmärke för kontroll aveventuell glidning uppåteller nedåt. Om sondenglider längre ned är deninte effektiv, och om denglider upp finns risk föratt patienten kvävs.10. Omvårdnad vid medicinska sjuk domar i matsmältningssystemet250150 till 300 gventrikeln, eftersom risken för hepatiskencefalopati ökar om blodet metaboliseras.Detta görs genom att koaglernaaspireras och löses upp med en glukosblandning.För att minska det förhöjdatrycket i vena porta behandlas patientenmedicinskt med Terlipressin ellerOctreotid. Används Octreotid måsteman vara uppmärksam på att patientenkan få hyperglykemi (högt blodsocker).Därför ska patientens blodsocker mätasmed jämna mellanrum.Därutöver observeras patientensom vid hepatisk encefalopati.Observation och behandlingav abstinensAbstinenssymtom ska behandlas i rätttid, eftersom ett obehandlat tillståndhar hög dödlighet. Oron för utvecklingav abstinens kan dessutom göra att patientenfortsätter med sitt alkoholintag.Om symtomen inte behandlas kandet medföra att framtida abstinenssymtomblir mer uttalade och komplicerademed tillstötande kramper och utvecklingav delirium tremens, så kallad”kindling-effekt”.För observation, bedömning ochbehandling av abstinenssymtom kanen abstinensskattningsskala användas.Här poängsätts svårighetsgraden hosSpecifik_kap_8-13_ORIG.indd 250 10-06-22 10.01.10Kunskapsnycklar !!!• Gastroenteriter är en ledande orsak tilldödlighet och näringsbrist bland barni världen.• Den vanligaste smittvägen vid gastroenteriterär den fekal–orala.• Matförgiftningar orsakas av toxinersom produceras av Staphylococcusaureus, Bacillus cereus eller vissaklostridier.• Botulism orsakas av Clostridium botulinumoch resulterar i förlamningar.• Helicobacter pylori ger upphov tillgastrit och är associerad med magcancer.• Vid kolera får man risvattentunn diarrésom är utlöst av Vibrio cholerae.• Campylobacter och salmonella är deledande tarmpatogenerna i Sverige,och de har bägge ett zoonotisktursprung.• Shigella och många andra tarmpatogenaE. coli-stammar har en mycketlåg infektionsdos.• Antibiotika-associerad diarré utlösesofta av Clostridium diffi cile.• De vanligaste åtgärderna vid gastroenteriterär att sköta handhygienen ochersätta vätske- och saltförluster.LitteraturCurtis V, Cairncross S. Effect of washinghands with soap on diarrhoea risk inthe community: a systemic review.Lancet Infect Dis 2003;3:275–81.Sunenshine RH, McDonald LC. Clostridiumdifficile-associated disease:new challenges from an establishedpathogen. Cleve Clin J Med 2006;73:187–97.östrogentillskott, som ger slemhinnornai genitalområdet ökad motståndskraftmot bakterieangrepp.TranbärMånga undersökningar visar att tranbärär ett bra komplement vid förebyggandeav urinvägsinfektion, men säkrabelägg för detta tycks ännu saknas[Jepson et al. 2004]. I tranbär finns tvåämnen som anses påverka kolibakteriernasflimmerhår så att de hindrasfrån att häfta vid slemhinnorna i urinvägarna.Bakterierna sköljs i stället utmed urinen. Rekommendationen är attdricka ett glas utspädd tranbärssafteller -juice morgon och kväll. Överdrivenanvändning (> 1 liter/dygn)rekommenderas inte, då patientersom exempelvis är disponerade förnjursten kan drabbas av ökad stenbildning.10. Bakterier som orsakar infektioner i mag-tarmkanalenFallbeskrivningEn 44-årig kvinna inkommer med svårakräkningar efter att ha fi rat en arbetskamratssista dag på jobbet med engräddtårta. Tårtan var så stor att deninte fi ck plats i kylskåpet, varför denstod framme några timmar i personalköketi väntan på att ätas upp. Nusedan några timmar tillbaka har patientenillamående, smärtor i övre delen avbuken och ständiga kräkningar. Ingenfeber men högt Hb-värde.1. Vilken bakterie misstänker du?2. Vad är det hos denna bakterie somgör patienten sjuk?3. Om man ska försöka odla,vad/vem tycker du man ska odla på?4. Vilken åtgärd är den viktigasteför patienten?5. Vad ska man göra med denöverblivna tårtan?Omvårdnad av patientermed hematuriI vissa fall kommer patienten till läkarenmed synligt blod i urinen. I andrafall upptäcks hematurin av en slumpvid en rutinkontroll då man undersöktmed urinsticka. Symtomet hematuri kanvara tecken på olika sjukdomar i urinvägarna.Det kan vara stenbildning, infektioner,godartade polyper eller canceri njurar, urinledare, blåsa eller urinrör(bild 13.5). Man bör vara medveten omatt det kan finnas andra orsaker till rödfärgningav urinen, exempelvis utsöndringav färgämnen (rödbetor) [Nordlinget al. 2003; Sander 1996].Om hematuri är det enda symtometkallas det monosymtomatisk hematuri.Mikro kap8-13.indd 151 10-03-24 13.02.10151• Infektioner, cancer, reumatismoch diabetes mellitus• Sjukdomar relaterade till olikaorgan eller hela organ-system• Astma-, allergisjukdomar• Akuta sjukdomar• Dermatologiska sjukdomar• 13. Omvårdnad vid sjukdomar i livets i urinvägarna slutskedeDet är ofta första tecknet på en tumör iurinvägarna.En patient som upptäcker blod itoaletten blir ofta mycket förskräckt,då endast några få droppar blod görurinen rödfärgad. Patienten vet mycketväl att det kan vara tecken på svår sjukdom.Vid observation av en patient medhematuri beskrivs graden av hematuriTuberkulosUrinstenProstatacancerNjurbäckentumörStenPyelitStenFrämmande kroppBild 13.5. Orsaker till hematuri.ProstatahypertrofiUretralesionCystitBlåsrupturKateterBlåstumörNjurtumörNjurskadaGlomerulonefritNjurcysta

NORSTEDTSKognitiv medicinMed människans kognitiva funktionmenas hennes olika intellektuellaförmågor, som att varsebli,tänka logiskt, tolka, fatta beslutoch minnas. Brister i den kognitivafunktionen inverkar därföravgörande på möjligheten attfungera självständigt och interageramed omvärlden.NyhetKognitiv medicin är en unik bok som i 33kapitel fångar ämnet såväl i sin breddsom på djupet och skär tvärs över traditionellamedicinska ämnesområden.Dels innehåller den generella beskrivningarav kognition och dess utveckling,av utredning och diagnostik samtterapi och omvårdnad. Dels ger denpraktiskt orienterade genomgångar avolika sjukdomar och tillstånd – neurodegenerativa,neurologiska, psykiska,traumatiska, metabola – som kanorsaka kognitiv svikt.Problemet med kognitiv svikt äralltså brett och omfattande och berörmånga specialiteter inom vården.Boken vänder sig i första hand till läkarutbildningarmen kan med fördelstuderas även av bland andra sjuksköterskorinom till exempel psykiatrinsamt äldre- och demensvård.Kognitiv medicin innehåller bidragfrån ett 40-tal specialister inom ämnesområdet.Bokens fackredaktörerär Lars-Olof Wahlund, överläkare ochprofessor vid Karolinska Institutet,Anders Wallin, överläkare och professorvid Göteborgs universitet, samtChrister Nilsson, överläkare och docentvid Lunds universitet.kognitiv medicinLars Ove Wahlund, Christer Nilsson,& Anders Wallin (red.)2011. 512 sidor, kartonnage. Omslag: Anna Hild. ISBN 978-91-1-302322-95

83309_Fysiologi_01_ORIG.indd 228 09-07-07 08.00.53• FiGur 10.5.83309_Fysiologi_01_ORIG.indd 229 09-07-07 08.00.5483309_Fysiologi_01_ORIG.indd 186 09-07-07 08.00.1983309_Fysiologi_01_ORIG.indd 187 09-07-07 08.00.20NORSTEDTS22822910 • Hjärta och kretslopptraktion avlöses av en kontraktion i den Uppstramningen av chordae tendineae förstärksgenom att papillarmusklerna kon-mycket kraftigare kammaren. Härmed blirtrycket i kammaren högre än i förmaket traheras efter myokardiets kontraktionoch blodet börjar strömma tillbaka mot under systole. Om flikarna inte var fästaförmaket. Denna bakåtgående rörelse av vid chordae tendineae skulle de bete sigblodet hejdas dock nästan omedelbart av som svängdörrar och tillåta blodet attvalva atrioventricularis sinistra (vänster strömma i båda riktningarna.sidas atrioventrikulära klaff, eller mitralklaffen)som är belägen i den breda över-i vänster hjärtkammare ut i aorta, som ärUnder ventrikulär systole trycks blodetgången mellan förmak och kammare (figur det första arteriella kärlet i systemkretsloppet.För att blodet ska förflytta sig krävs10.4).att trycket i vänster hjärtkammare ökas, såm itralklaFFenatt det blir högre än det rådande trycketMitralklaffen består liksom de övriga i aorta. För att kunna klara det är väggen ihjärtklaffarna av platta, tunna cuspides vänster hjärtkammare mycket tjockare än(bindvävsflikar). Mitralklaffen har två flikar,varför den även kallas bikuspidal-i hjärtats övriga delar.klaffen. Flikarna är med sina fria kanter a ortaklaFFenfästade vid tunna chordae tendineae (sentrådar),vilka i andra änden är fästade vid riktas blodet under systole bara åt ett hållPrecis som mellan förmak och kammarepapillarmusklerna, vars ursprung är på av en hjärtklaff (valva aorta eller aortaklaffen).När kammaren därefter slappas avkammarens insida. Bindvävsflikarna ärmycket mjuka och böjs lätt åt sidan när sjunker trycket i hjärtkammaren igen tillblodet passerar från förmaket in i hjärtkammaren.När blodet under kammarens klaffen kan blodet inte strömma tillbakaunder aortas tryck, men på grund av aorta-kontraktion trycks tillbaka mot förmaket till hjärtat. Aortaklaffen är belägen i aortasvänger flikarna tillbaka, men rörelsen strax utanför kammaren, och behöver därförinte på samma sätt som mitralklaffenbromsas av chordae tendineae, vilket göratt flikarna effektivt stänger förbindelsen kompensera för rörelser i hjärtats muskulatur.Då passagen samtidigt är mycketmellan förmak och kammare (figur 10.5).a förmaks- och kammardiastoleb kammarsystole• FiGur 10.4. Blodetsväg genom hjärtat.a) Blodets väg underförmaks- ochaortakammardiastole.truncusb) Blodets väg underpulmonaliskammarsystole.semilunarklaffaratriumv. pulmonalis(pulmonalklaffarklaffarsin.aorta-atriumdx.bikuspidalklaffar/mitralklaffarventriculussin.trikuspidalklaffarventriculusdx.v. cavainferiorkuspidalklaffar.Kuspidalklaffarna ärfästade vid papillarmusklerna.Klaffarnaär öppna och tillåterblodgenomströmningunder diastole ochförmakssystole.I kammarsystolestängs klaffarna,vilket gör att blodetbara kan strömma ien riktning.diastole förmakssystole kammarsystoleatriumklaffventrikelsensträngar(chordaetendineae)papillarmusklerträngre än mellan förmak och kammarebehöver flikarna inte hållas på plats avbindvävstrådar. I stället har flikarna formenav fickor som är fästade vid kärlväggen(figur 10.6). I början av den diastoliskafasen då blodet börjar strömma tillbakamot kammaren fylls fickorna med blodoch deras fria kanter kläms ihop mot varandra.På så sätt stängs klaffen effektivt,vilket förhindrar mer blod från att strömmatillbaka trots det mycket högre trycketi aorta än i den avslappade kammaren.Från aorta passerar blodet via artäreroch arterioler till kapillärbäddarna isystem kretsloppet. Efter kapillärerna försblodet via venösa kärl till de två huvudvenerna,vena cava superior (övre hålvenen)och vena cava inferior (nedre hålvenen).diastole och systolei hjärtats högra delVena cava superior tar emot blod frånhuvud, hals, överkropp och armar. Venacava inferior tar emot blod från resten avkroppen, det vill säga den del av kroppen• FiGur 10.6. aortaklaffen.Figuren visaraorta uppskuren ochutvikt, så att defickformade flikarna ibindvävsfickoraortaklaffen kan sesartärväggtydligt.som ligger nedanför diafragma. Från bådavenerna går blodet in i hjärtats högra sida(figur 10.4). Liksom i hjärtats vänstra sidaär det en hjärtklaff (valva tricuspidalis ellertrikuspidalklaffen) som riktar blodetsrörelse 186åt ett håll mellan höger förmak ochhöger kammare. Bortsett från att trikuspidalklaffen består av tre bindvävsflikarmot svarar dess uppbyggnad och funktionmitralklaffens. Under det ventrikulära systoletrycks blod från höger kammare ut itruncus pulmonalis, som är det första arteriellakärlet i lungkretsloppet. Liksom iaorta sitter en hjärtklaff (valva trunci pulmonaliseller pulmonalklaffen) vid ingångentill truncus pulmonalis, vilken gör attblodet enkelriktas. Från truncus pulmonalisgår blodet genom lungkretsloppet tillbakatill vänster sida av hjärtat.aHöger och vänster halva av hjärtatfungerar i princip på samma sätt och kontraktionernai de två förmaken respektive yttre hårcellstereocilierde två kamrarna sker samtidigt. På grundinre hårcellav den stora blodtrycksskillnaden mellantruncus pulmonalis och aorta är väggarnai hjärtats båda kammare uppbyggda påhelt olika sätt. Septum cordis och lamina väggen spiralis iosseavänster kammare är tjocka och kan klaraggl. cochleareav ett högt tryck, medan väggen i högerkammare är tunnare och svagare.7 • Örat10 • Hjärta och kretsloppnervfibrer som bildar synapser med hårcellerna.De utgående nervfibrerna, som harsina cellkroppar i lamina spiralis ossea(figur 7.7), leder nervimpulserna vidarehärifrån genom den inre hörselgångenmot hjärnstammens nuclei cochleares (hörselkärnor).frekvensdiskrimineringÖronsnäckans uppbyggnad gör att ljudmed olika frekvenser skiljs åt, då bindvävstrådarnai membrana basilaris är kortastvid basen och blir allt längre upp motöronsnäckans topp. Högfrekventa svängningarav stigbygeln (framkallade av högfrekventljud) framkallar därför, primärtvia perilymfan, rörelser i de korta bindvävstrådarnai den basala delen av membranabasilaris och därmed av hårcellernabB• FiGur 7.8. scala media. a) Histologiskt snitt genom scala media.b) Motsvarande schematisk illustration av Cortis organ, sombestår av hårceller vars stereocilier häftar fast vid den överliggandemembrana tectoria, medan hårcellernas bas ståri kontakt med såväl efferenta som afferenta nervändar.membrana vestibularisscala vestibuliscala mediamembrana tectoriamembrana basilarisefferenta nervfibrerafferenta nervfibrerscala tympanii den basala delen av koklea, medan lågfrekventaljud däremot stimulerar hårcellernära kokleas övre del.Denna skillnad i ljudfrekvens bibehållsi hög grad i de centrala hörselbanorna.Den är således analog med retinotopi(s. 203), då vissa nervfibrer och kärnområdensom ingår i de centrala synbanorna ärrelaterade till vissa delar av synfältet.ljudregleringNervfibrer från hjärnstammens nucleus olivarissuperior (övre olivkärna) avger tractusolivocochlearis som slutar vid de yttre hårcellerna(figur 7.8 och figur 7.9). Funktionenhos dessa nervfibrer är förmodligenatt optimera ljudintrycken genom att hämmahårcellerna och därmed ljudfrekvensersom konkurrerar med ljudfrekvenser avintresse för centrala nerv systemet.auditivhjärnbarkradiatioacusticathalamus(corpusgeniculatummed.)brachiumcolliculi inf.colliculus inf.lemniscus lat.decussatiotrapezoideumnucl. olivarissup.blir således inte döv om man får skadorhär. Däremot skadas förmågan att avkodaoch tolka det hörda (akustisk agnosi).hörselretningarLjudet från en ljudkälla når på grund avytterörats form och placering ofta våraöron lite från sidan, och det blir lite svagarepå den sida som påverkas sist. Det centralanervsystemet kan mot bakgrund avtidigare erfarenheter och den aktuellaskillnaden mellan de båda öronens ljuduppfattningräkna ut var ljudkällan finns.skydd av öratÖrat skyddas av öronvaxet och håren i denyttre hörselgången samt av mellanöratsmusculus stapedius och musculus tensortympani.Öronhåren och cerumen skyddar pri-• FiGur 7.9. hörselbanornas förlopp och kärnor.Lägg märke till att den auditiva hjärnbarkeni likhet med övriga delar av de centrala hörselbanornahar en tonotopisk organisation,så att högfrekventa ljud registreras mermedialt än lågfrekventa. Här visas äveninnervationen av Cortis organ med såvälefferenta som afferenta nervfibrer.hörselkärnornaCortis organde centrala hörselbanornaDe centrala hörselbanorna utgörs av nucleicochleares (hjärnstammens kranialnervskärnor)och de centrala fiberbanor somleder nervimpulserna från kranialnervskärnornatill den auditiva hjärnbarken istorhjärnans temporallober (figur 7.9).Mellan de centrala hörselbanorna förhöger och vänster öra finns många nervfibrer.Det innebär att ensidiga skador påcentrala hörselbanor sällan påverkar personenshörsel, eftersom nervfibrer somhör till det öra där skadan finns också nårstorhjärnan via den motsatta centrala hörselbanan.Dessutom sker en väsentlig bearbetningav de inkommande hörselimpulsernai alla de centrala hörselbanornaskärnor. Denna bearbetning kan utlösahjärnstamsreflexer och påverka hårcellernai Cortis organ.Den auditiva hjärnbarken ansvarar förden högre bearbetningen av ljud, och man1877 • ÖratFysiologi och anatomiDen levande människanFysiologi och anatomi är ett av demer faktarika och kompliceradeämnena på sjuksköterskeutbildningen.Här om någonstans behöverstudenterna en bok som hjälperdem att strukturera och förstå.Fysiologi och anatomi är skriven förgrundutbildningen av sjuksköterskormen passar även för andra utbildningar,till exempel arbetsterapeutprogrammet.Bokens upplägg är unikt pedagogisktgenom att texten är indelad i olika nivåerför att läsaren ska kunna planerasin inlärning på effektivaste sätt ochvinna förståelse för ämnet – varje kapitelinleds med en översikt, och däreftermarkeras vad som är grundläggande,fördjupande och utblickande stoff.Unikt för den här boken är också denlilla separata anatomiska atlas som liggerlängst bak och som man smidigt kangå till för att orientera sig anatomiskt.Boken är över huvud taget rikt och vackertillustrerad i fyrfärg. Den är inbundeni mjukt omslag med flikar och layoutad itvåspalt på breda uppslag, vilket sammantagetger intryck av en modern och förhållandevislätt bok, trots det omfattandeantalet sidor.fysiologi och anatomiDen levande människanUlla Fasting & Jørgen Hougaard (red.)2009. Originaltitel: Fysiologi og anatomi. Översättning: Mia Ruthman Edström.Illustrerad. 560 sidor, mjukband med flik. Omslag: Anna Hild. ISBN 978-91-1-302279-66

NORSTEDTSMedicinsk terminologimedicinsk terminologiBengt I Lindskog2008. Femte upplagan, 25 000 uppslagsord, 704 sidor,hårdband. Omslag: Urban Frank.ISBN 978-91-7227-557-7Medicinsk terminologi är denmest anlitade större medicinska ordbokenpå svenska. Den ger upplysningar omordens betydelse, ursprung och uttal. Tillmånga ord finns dessutom kulturhistoriskanotiser samt språkliga exempel sombelyser ordens användning. Detaljeradeillustrationer kompletterar framställningen.Medicinsk terminologi vänder sig tillvård- och medicinstuderande, läkare,sjuksköterskor, läkarsekreterare, sjukgymnaster,arbetsterapeuter och mångaandra som arbetar inom vården. Den lämparsig också för andra grupper som kanbehöva förstå eller använda medicinskterminologi, som jurister, försäkringstjänstemänoch journalister.Patientkommunikation i praktikenVad är vägen till funktionell kommunikationi mötet mellan vårdgivare ochpatient? A och O är informationsöverföringoch dialog som möjliggör patientensdelaktighet i behandling och rehabilitering.Huvuddelen av boken är praktisktinriktad och tänkt både som en lärobokför sjuksköterske-, sjukgymnast-, dietistocharbetsterapeutprogrammet och somen praktisk handbok för yrkesverksamma.Inger Larsson är kommunikationsforskarevid Lunds och Örebro universitet.Lars Palm är professor i planerad kommunikationvid Högskolan i Halmstad. LenaRahle Hasselbalch arbetar med utvecklingsfrågorsamt utbildning i hälso- ochpatientkommunikation i Region Skåne.patientkommunikationi praktikenInformation, dialog, delaktighetInger Larsson, Lars Palm& Lena Rahle Hasselbalch2008. 205 sidor, mjukbandOmslag: Anna Hild.ISBN 978-91-7227-546-18

NORSTEDTSVettigare vårdEvidens och kritiskt tänkande i vårdenGod vård kräver inte bara erfarenhet, lyhördhet och god vilja. Det behövsockså forskningsresultat och kritiskt tänkande, så att patienternakan erbjudas bästa möjliga metoder och så att vården kan prioriteraoch satsa resurserna rätt.Boken Vettigare vård beskriver hur ineffektivametoder kan spridas i vården omderas nytta inte ifrågasätts och bevis inteefterfrågas. Den ger exempel på hur patienterkan ta skada när vården inte systematiskttillämpar bästa tillgängliga vetenskapligakunskap, evidens, utan låter olikasärintressen styra rutinerna.Boken ger också grunderna i evidensbaseradvård och förklarar hur medicinskanyheter och forskningsrapportermåste bedömas kritiskt när resultatenska tillämpas. Den beskriver hur man skavärdera typen av undersökning, individurvaleti undersökningen, mätmetoder ochsättet att publicera och presentera resultaten.Framställningen innehåller mångaexempel och kompletteras av faktarutormed ordförklaringar, fördjupningar ochchecklistor.Vettigare vård vänder sig primärt tillläkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster,arbetsterapeuter och andra som svararför behandling och omvårdnad. Den äräven värdefull för personer i vården medekonomiskt, administrativt eller politisktansvar.vettigare vårdEvidens och kritiskt tänkande i vårdenRagnar Levi2009. 192 sidor, häftadOmslag: Anna HildISBN 978-91-1-302273-4Näringsläraför sjuksköterskorTrots näringslärans stora betydelse överallt inom omvårdnadenhar sjuksköterskeutbildningen hittills inte haft någon yrkesanpassadoch komplett lärobok i ämnet. Näringslära för sjuksköterskorär efterfrågad och fyller detta tomrum.Sjuksköterskor med omvårdnadsansvarmåste veta hur patienter reagerar påolika närings- och födoämnen och vilketnäringsintag som rekommenderasvid behandling och rehabilitering. Deska också ha kännedom om näringsrelateradesjukdomar och ansvara praktisktför att patienter får i sig ordinerad näring.Näringslära för sjuksköterskor harskräddarsytts för detta kunskapsbehov.Boken består av två huvuddelar. Denförsta, ”Grundläggande näringslära”, redogörför olika näringsämnen och människansvarierande behov av dessa i olikaåldrar. Del två, ”Klinisk nutrition”, fokuserarpå den sjuka människan och praktiskaomvårdnaden. Här ingår ämnensom näringsrubbningar, sjukdomarsinverkan, kost, ätstöd, munhygien, artificiellnutrition och ansvarsfördelning.Inger Skolin är legitimerad sjuksköterskaoch medicine doktor, lektor och kursansvarigför delar av den medicinskautbildningen på sjuksköterskeprogrammetvid Karolinska Institutet. Hennesavhandlingsarbete berör ätproblem ochnäringstillstånd hos cancersjuka barn.Näringslära försjuksköterskorTeori och praktikInger Skolin————————————————––––––––––——————2010. 179 s, mjukbandOmslag: Anna HildISBN 978-91-1-302587-2—————————————––––––––——–––——————–9

NORSTEDTSAtt leva med sjukdomboken skildrar både generellt ochgenom specifika sjukdomsexempelinnebörden av att leva med sjukdom.Genom att förmedla patienternasupplevelser och behov ger den värdefullvägledning till ett bra bemötandeoch en god omvårdnad. Även de anhörigasoch vårdpersonalens perspektivblir belysta. Boken vänder sig i förstahand till sjuksköterskestuderande ochtill yrkesverksamma sjuksköterskor.Siv Söderberg är legitimerad sjuksköterska,medicine doktor och professori omvårdnad vid Luleå tekniskauniversitet, där hon leder den forskningom att leva med sjukdom somhon och de andra författarna till bokenbedriver.Att leva med sjukdomSiv Söderberg (red.)——————————————––––––––––––––––––————————2009. 173 s, mjukband. Omslag: Victoria BergmarkISBN 978-91-7227-590-4——————————————————––––––––––––––––––————Det brustnakvinnohjärtatDet brustna kvinnohjärtat är en bok med ett livsviktigt budskap.Den förmedlar kunskap om kvinnliga hjärtsjukdomar och beskrivervarför man drabbas av hjärt-kärlsjukdom samt hur man kan förebyggadetta.Boken riktar sig till såväl privatpersonersom till professionen. KarinSchenck-Gustafsson, som är en auktoritetpå området, menar att det ärhög tid att ta genusspecifika hänsyni vården och medvetandegöra läkareoch sjukhuspersonal, för att undvikaatt kvinnor får fel diagnos och därmedfelaktig behandling. Ett slåendeexempel är att kvinnor med misstänkthjärtinfarkt får vänta längre på ambulansän män. Kvinnans symptomkan skilja sig från mannens och därförtror kvinnan inte själv att hon fåtthjärtinfarkt och söker inte hjälp i tid.Ett särskilt kvinnligt fenomen inom10hjärtsjukvården, som också tas upp iboken, är det så kallade ”Broken HeartSyndrome” eller brustet hjärta-syndromet.Det drabbar huvudsakligenkvinnor över femtio, som oftast varitmed om en chockartad händelse somdödsfall i familjen, skilsmässa, trafikolycka,osv. De kommer in på sjukhusmed svår hjärtsvikt och allt tyder påen hjärtinfarkt men kranskärlsröntgenär normal. Efter en vecka normaliserasallting och de kan åka hem igen.Det som återstår är kraftigt förhöjdastresshormoner och patienten kräveren annan form av rehabilitering än enhjärtinfarktspatient.det brustnakvinnohjärtatKarin Schenck-Gustafsson——————————————––––––––––––––––––————————208 sidor, inbunden. Omslag: Miroslav SokcicISBN 978-91-518-5017-7——————————————————––––––––––––––––––————

ISBN 16015351