Ladda ner biografi som pdf - Irma Schultz Keller
Ladda ner biografi som pdf - Irma Schultz Keller
Ladda ner biografi som pdf - Irma Schultz Keller
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
den första skiva<br />
jag verkligen minns<br />
är The Beatles<br />
»Abbey Road«. Jag<br />
var 4 år när den kom och mina<br />
föräldrar måste ha spelat den om<br />
och om igen. Vi bodde på Brännkyrkagatan,<br />
bredvid trapporna<br />
upp till Tavastgatan, i en lägenhet<br />
högst upp i huset. Det här var<br />
långt innan det blev tjusigt med<br />
vindslyor och bredvid oss låg de<br />
andra hyresgästernas vindskontor.<br />
Jag minns en känsla av magi då solen krängde in<br />
över plankgolvet samtidigt <strong>som</strong> »Here Comes<br />
The Sun« fyllde rummet.<br />
Jag var ett extremt blygt barn <strong>som</strong> rodnade så<br />
fort jag blev tilltalad eller hamnade i blickfånget.<br />
Fick ofta höra kommentarer <strong>som</strong>:<br />
— HI FIDELITY PRESS —<br />
[ 2 ]<br />
»DET ÄR NÅGOT<br />
MED DEN DÄR<br />
STORA LÄNGTAN.«<br />
Text: <strong>Irma</strong> <strong>Schultz</strong> <strong>Keller</strong>.<br />
Jag föddes på Södersjukhuset 1965. Växte upp i trakterna runt Mariatorget<br />
med en mamma <strong>som</strong> arbetade <strong>som</strong> skräddare och så småningom utbildade<br />
sig till journalist. Pappa flackade på den tiden runt mellan olika jobb; trädgårdsmästare<br />
på Skansen, scenarbetare på Dramaten, vårdare på dagcenter... Ibland<br />
satte han sig vid pianot och lirade blues och jazz. Jag och min två år äldre syster<br />
Idde sjöng i stämmor och i vårt rum stod en gammal tramporgel <strong>som</strong> vi skrev<br />
melodier på. Ingen av oss kunde noter så vi hittade på ett eget system. Satte<br />
klisterlappar på tangenterna, skrev bokstäver på de svarta och siffror på de vita<br />
och så kunde vi skriva <strong>ner</strong> våra melodier.<br />
D<br />
Idde & <strong>Irma</strong> <strong>Schultz</strong>, 1969.<br />
Foto: Mamma.<br />
— Spara lite rödfärg till lagårdsdörrn!<br />
I hemlighet drömde jag om att<br />
bli filmstjärna och skrida <strong>ner</strong> för<br />
en lång, svängd trappa à la Rita<br />
Hayworth. Sjöng gjorde jag också<br />
i baksätet på bilen. Min pappas<br />
släkt hade ett gammalt hus på en<br />
vall utanför Funäsdalen dit vi<br />
ibland åkte på loven. När vi åkt<br />
länge och det blivit mörkt ute<br />
lutade jag mig nära rutan och<br />
sjöng tyst så ingen annan skulle<br />
höra. Då studsade ljudet av rösten tillbaka och<br />
förstärktes. Det var någon sorts tröst i det där.<br />
Och kanske en glädje över ett uttryck.<br />
Mina föräldrar skiljdes och vi flyttade upp till<br />
en lägenhet på Bastugatan. Mamma fick jobb på<br />
Sveriges Radio.