Årsredovisning 2011 (pdf, nytt fönster) - Skellefteå kommun

INLEDNINGKommunstyrelsens ordförandeEkonomisk tillbakablickSkellefteå kommun redovisar ett hyggligt resultat 2011. Resultatnivåni den skattefinansierade verksamheten visar att nämnderna,med något undantag, har kunnat bedriva verksamhetenmed tilldelade anslag. I många fall har detta möjliggjorts genomatt ansamlade överskott har använts till att förstärka nämndernasbeslutade budgetar.Svag utveckling av skatteunderlagetEkonomin verkar allmänt kärvare de kommande åren. Verksamheternakommer inte att ha några ansamlade överskott att lutasig mot. Dessutom visar aktuella skatteprognoser att intäkternafrån skatter och statsbidrag inte kommer att öka de närmasteåren. I praktiken blir innebörden att pris- och löneökningar måstehanteras genom rationaliseringar.Finansieringen av den framtida kommunala välfärden är en frågasom diskuteras flitigt över hela landet. Klart är att behoven ökar,och därmed kostnaderna, på grund av att den relativa ökningenav andelen äldre. Samtidigt minskar den arbetsföra befolkningenoch därmed skatteunderlaget. Lösningen tillskrivs antingen produktivitetsförbättringar,skattehöjningar eller ökade statsbidrag.Demografiska utmaningarI Skellefteå liknar den demografiska utvecklingen den som sker iövriga delar av riket. I ekonomiska termer innebär detta att kommuneninte kan räkna med någon kompensation för ökade kostnadergenom kostnadsutjämningen.Som en följd av ovanstående utveckling befinner sig Skellefteåkommun i en tid av omställning. Fler moderna äldreboenden byggsför att klara framtida behov. Under året har byggandet av ettnytt äldreboende på Morö Backe, och projekteringen för ett nyttboende på Sunnanå pågått.Gymnasienämnden möter ett krympande elevunderlag och därförkommer anpassning av gymnasieskolornas lokalytor att ske dekommande åren.Aktuella infrastrukturfrågorUnder året har kommunen fortsatt arbetet med att verka för byggandetav Norrbotniabanan. En annan aktuell fråga är trafikverketsförslag till vägutredning för vägtransportsystemet i Skelleftedalen.En fråga som är aktuell i det sammanhanget är den framtidadragningen av E4 förbi Skellefteå.I frågor som rör statligt finansierad infrastruktur framgår det i dessasammanhang tydligt att staten kräver kommunal medfinansiering.Skellefteå city airport har gjort sitt andra verksamhetsår som helägtkommunalt bolag. Bolaget har utvecklats på ett väldigt bra sättoch resandet har ökat både inrikes och utrikes. Nya destinationerhar tillkommit inom både reguljärtrafiken och charterresande.Ansvarstagande för miljönSkelleftebuss har under året fortsattatt utöka sin andel biogasbussar, ochfler kommer att tas i bruk 2012. Totaltfinns det mer än 100 biogasfordoni kommunkoncernen. Fordonendrivs av biogas som utvinns ur organiskarestprodukter i den kommunägdabiogasanläggningen.Inom Skellefteå Kraft fortsätter satsningenpå att investera i vindkraft.Under året har den första etappenav tre i det stora Blaikenprojektetpåbörjats. Totalt omfattar projektetnära 100 vindkraftverk.Under de närmaste åren kommerkommunen att investera i en ny grundvattentäkt som ska säkrakvaliteten på dricksvattnet och samtidigt minska behovet av kemikalier.ArbetsmarknadSituationen på arbetsmarknaden har förbättrats något. Arbetslöshetenhar som helhet minskat under året. Fortfarande ligger dockungdomsarbetslösheten på en allt för hög nivå. Att komma till rättamed denna är en angelägen fråga, främst för staten, men ocksåför både kommun och övriga samhälle. Inom näringslivet utmärkersig skogs- och mineralindustrin genom fortsatt lokal tillväxt.Dessa branschers fortsatta utveckling är av stor vikt för regionen.FöretagsklimatKommunen har antagit en handlingsplan för arbete med att förbättradet lokala företagsklimatet. I planen har ett antal utvecklingsområdenidentifierats. Inom ramen för detta arbete har vissapolitiker och tjänstemän deltagit i en utbildning vars syfte är att fåen ökad förståelse för företagens vardag samt att hitta metoderför att förenkla myndighetsutövning och ärendehantering.FramtidSkellefteå kommun står, tillsammans med andra kommuner, införstora utmaningar på grund av den demografiska situationen.Verksamheterna måste anpassas till framtidens förutsättningar,detta arbete måste ske oavsett konjunkturellt läge. Utgångslägetär ändå relativt gott. Kommunen är välskött med en i grundenstark ekonomi. Förutsättningarna att klara välfärdsuppdraget i enrelativt krympande ekonomi är bättre än på många andra ställen.Bert ÖhlundKommunstyrelsens ordförande4

INLEDNINGKommunstyrelsens ledamöterStående från vänster: Håkan Lindh (FP), Andreas Löwenhöök (M), Rune Wästerby (MP), Hans-Eric Wallin (V), Bert Öhlund (S), Torvald Stefansson (S),Bengt Markstedt (S), Rickard Carstedt (S). Sittande från vänster: Åsa Etelämäki (S), Rose-Marie Johansson (S), Maria Wiksten (KD), Ann Åström (S), Ida Lindh (FP).Saknas på bilden: Harriet Classon (S), Daniel Öhgren (C).Kommunstyrelsen ansvarar för ledning och samordning av all kommunal verksamhet.Styrelsens uppdrag förstärks av kommunallagens krav på god ekonomisk hushållningoch krav på ekonomiska och verksamhetsmässiga treårsplaner.Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret att följa hur ekonomi och verksamhetutvecklas för hela kommunkoncernen. Styrelsen har också ett särskilt ansvar förtillväxt och sysselsättning i kommunen.Kommunstyrelsens ansvar för samordning i strategiska frågor gäller bland annat:• Lång och kortsiktig ekonomisk planering• Uppföljning (ekonomi och verksamhet)• Intern kontroll• Finansiell koncernsamordning• Sysselsättningsfrämjande åtgärder• Näringspolitiska åtgärder• Omvärldsbevakning/internationella frågor• Civilförsvarsfrågor• SamhällsfrågorFör information omde olika partiernaSocialdemokraternawww.socialdemokraterna.se/skellefteaFolkpartietfolkpartiet.skelleftea.orgVänsterpartietvansterpartiet.skelleftea.orgCenterpartietcenterpartiet.se/skellefteåKristdemokraternawww.kdistaan.se/Moderaternawww.moderat.se/web/skelleftea.aspxMiljöpartietwww.mp.se6

INLEDNINGKommunens ledningsgruppStående från vänster: Yngve Lindmark, ledningssekreterare, Jan Midlert, gymnasiechef, Jan Sundbom, fastighetschef, Kristina Sundin Jonsson, kommunchef,Göran Åström, chef bygg- och miljökontoret, Susanne Aidanpää, ekonomi chef, Leif Gustafsson, fritidschef, Kristina Krane, personalchef, Per Cederlund, chefräddningstjänsten, Hans Andersson, teknisk chef, Staffan Näslund, socialchef.Så här används pengarnaVERKSAMHETENS ANDEL AVNETTO KOSTNADEN I DEN SKATTE-FINANSIERADE VERKSAMHETEN 2011VAR KOMMER PENGARNA IFRÅN?HUR ANVÄNDES PENGARNA 2011?Infrastruktur, 7 %Fritid och kultur, 8 %Pedagogisk verksamhet, 38 %Vård och omsorg, 40 %Särskilt riktade insatser, 1 %Övrigt, 2 %Gemensamma verksamheter, 3 %Politisk verksamhet, 1 %Skatteintäkter, 54 %Verksamhetens intäkter, 26 %Generella statsbidrag och utjämning 15 %Affärsverksamheten Elförsörjning, 4 %Finansnetto, 1 %Arbetskraft, 61 %Pensionskostnader, 4 %Bidrag, 6 %Material, tjänster, lokaler, 15 %Övrigt, 10 %Avskrivningar, 4 %7

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEOmvärldsanalysSvag tillväxtOron för euron har ökat under hösten. Trots fortsatt starka svenskatillväxttal står det alltmer klart att även den svenska ekonomin är påväg att försvagas. Sveriges kommuner och landstings bedömning(SKL) är att tillväxten i svensk ekonomi kommer att stanna upp.Det innebär att även den positiva utvecklingen på den svenskaarbetsmarknaden gör halt och att arbetslösheten stiger.Under andra kvartalet 2011 växte den svenska ekonomin med 4,9procent och under tredje kvartalet blev tillväxten knappt 4 procent.Alla bedömare är dock överens om att ekonomin nu bromsar inrejält. Flera prognosmakare ser en nolltillväxt under de kommandekvartalen. Nästa år blir magert när efterfrågan från utlandet minskaroch statsskuldsproblemen fortsätter inom eurozonen.Fundamenten i svensk ekonomi är dock fortsatt starka och bedömningenär att ekonomin återigen börjar växa en bit in på 2012.Uppgången i arbetslösheten blir därför begränsad.Den positiva utvecklingen 2011 påverkade också regionen positivt.Enligt de senaste prognoserna, vänder nu utvecklingen nedåt.Småföretagarbarometern för Västerbotten visar att småföretagskonjunkturenhar dämpats sedan vårens mätning och ligger nustrax under riksgenomsnittet.För nästa år förväntas en utveckling som är något bättre än riketsom helhet.Skatteunderlagsprognoser2010 2011 2012 2013 2014 2015 2010–2015SKL, dec 2011 2,16 2,9 3,5 3,3 4,2 4,9 22,8SKL, okt 2011* 2,1 2,6 3,5 3,2 4,1 4,7 21,9BP, sep 2011* 2,3 2,3 3,3 3,8 4,8 4,4 22,8ESV, sep 2011* 2,4 3,1 3,7 4,2 4,5 4,4 24,4Jämfört med bedömningen i oktober 2011 innebär prognosen idecember 2011 en uppjustering av utvecklingen alla år utom för år2012. Skatteunderlagets nominella nivå år 2013 är därmed högremot slutet av perioden jämfört med föregående bedömning. Detsom förklarar revideringen av prognosen är i huvudsak en högrelöneökningstakt. Det beror på utfallen i avtalsrörelsen, som inkomunder andra halvåret och det industriavtal som slöts. Den svagautvecklingen på arbetsmarknaden har föranlett en nedjustering avarbetade timmar såväl 2011 som 2012 och 2013. För åren därefterär utvecklingen uppjusterad lika mycket, så sysselsättningsnivånår 2015 (då ekonomin förutsätts vara i balans) är samma som iföregående prognos.BefolkningsutvecklingBEFOLKNINGSUTVECKLING 2005–201172 60072 40072 20072 00071 80071 60071 40071 0002005 2006 2007 2008 2009 2010 2011FolkmängdKälla: SCBBefolkningen fortsätter att minska i Skellefteå kommun. Vid åretsslut utgjordes befolkningen av 71 580 personer, en minskning med61 personer jämfört med fjolåret.BefolkningsFÖRÄNDRINGENS BESTÅNDSDELAR8006004002000-200-400-6002007 2008 2009 2010 2011Födelseöverskott Nettoflyttning mot andra kommuner i eget länNettoflyttning mot andra län i riket Nettoflyttning mot utlandKälla: SCBBefolkningsförändringarna består av summan av in- och utflyttningarsamt av födda och döda. Befolkningen i Skellefteå växerinte av egen kraft. Det föds årligen färre än antalet som dör.Årets underskott i födelsenettot motsvarar 125 personer. 2010var motsvarande siffra 58.En kommun som inte växer av egen kraft är beroende av inflyttningför att kunna växa. Under året har kommunen visserligenhaft ett positivt flyttnetto (+63 personer), men inte tillräckligt föratt täcka det underskott som det negativa födelsenettot medför.Som diagrammet ovan visar är flyttnings underskottet mot övrigaSverige ungefär lika stort som överskottet av inflyttningen frånandra länder. För första gången sedan 2007 har kommunen ettlitet positivt flyttnetto mot övriga Västerbotten.10

UTBILDNING OCH BARNOMSORGKunskapsresultatElevernas betyg visar en positiv utveckling. Det är glädjande att seatt medelmeritvärdet har förbättrats efter ett antal år med minskandevärden. Det finns dock stora behov av utveckling innan allaelever når målen. Ökad närvaro i skolan är ett av flera angelägnaförbättringsområden, liksom utbildning och stöd till elever somnyligen anlänt till landet.Arbetet med att utveckla IT-stödet i förskola och skola har drivitsvidare genom utbildningsinsatser för personal, utbyggnad av trådlösanät och utökad datortäthet i första hand bland personalen.ELEVER I ÅK 9 MED MINST GODKÄNT I SVENSKA,MATEMATIK OCH ENGELSKA, %93,092,091,090,089,088,087,086,02007 2008 2009 2010 201150000-99999 invånare Alla kommunerSkellefteå kommunMEDELMERITVÄRDE I ÅK 9, %212210208206Ny E-tjänstFörutsättningar för en förbättrad medborgardialog har skapatsgenom införandet av ”E-tjänst grundskola” som innebär tydligtförbättrade förutsättningar för kommunikation mellan hem ochskola. ”E-tjänst grundskola” innehåller bland annat individuellautvecklingsplaner, omdömen, information om måluppfyllelse ochnärvaroredovisning.För att förbättra den externa informationen och ytterligare tydliggöraverksamheterna har skolornas hemsidor förbättras och gjortsmer lättillgängliga.Kundenkäter visar en generellt hög uppskattning och ett gottförtroende för verksamheterna. I SCB:s medborgarundersökningredovisas ökat förtroende för förskola och grundskola. Elever igrundskolan har under hösten fått möjlighet att lämna förslagtill barn- och grundskolenämnden. Vid årets sista fullmäktigesammanträdeöverlämnades drygt 1 600 elevförslag till fullmäktigesordförande.GymnasieskolaUtvecklings- och omställningsprocesser har präglat verksamheternaunder 2011. Gymnasieskolan genomgår en omfattande revideringmed tydligare mål för programmen och inriktningarna, nyakurser, ny betygsskala med nya kriterier och en tydlig uppdelningmellan yrkesutbildning och högskoleförberedande utbildning.Redan vid ansökan märker eleverna av att behörighetskraven tillprogrammen har skärpts. Det tidigare individuella programmethar ersatts av fem varianter av introduktionsprogram.Från den 1 juli 2011 finns en ny skollag som har utformats föratt bidra till förbättrade resultat i skolverksamheterna. Målen förelevernas utveckling har skärps i förhållande till tidigare. Kraven påinflytande, insyn och påverkans möjligheter för elever och föräldrarhar tydliggjorts. Förhållandet mellan rektor och huvudman förändrasi och med att fler uppdrag riktas direkt från staten till rektor.2042022001982007 2008 2009 2010 201150000-99999 invånare Alla kommunerSkellefteå kommunElevunderlagElevutvecklingen i gymnasieskolorna i Skellefteå är svagt negativ ilikhet med tidigare prognoser. Hösten 2011 har elevantalet minskatmed ett hundratal jämfört med fjolåret. Volymen krymper i någotlångsammare takt än förväntat. En mycket stor andel av elevernaväljer kommunal gymnasieskola. I likhet med övriga landet minskar14

intresset för yrkesutbildning till förmån för högskoleförberedandeutbildningar. Gymnasie särskolans elevantal har ökat något till följdav att flertalet grundsärskoleelever går över till gymnasieskolanefter nio år mot tidigare tio.Vuxenutbildningen har relativt stora volymer till följd av särskildastatsbidrag för yrkesutbildning för vuxna och stor efterfrågan påutbildning i svenska för invandrare.Från och med andra halvåret 2011 drivs Naturbruksgymnasietsom en intraprenad med gymnasieutbildning, vuxen utbildning pågymnasienivå, yrkeshögskola och uppdragsutbildningar.Det regionala samarbetet i länet har vidareutvecklats både inomungdoms- och vuxenutbildningen. Samverkansavtal, gemensamm aansökningar om statsbidrag och utvecklingsmedel är några av dekonkreta resultaten.GYMNASIEELEVER SOM FULLFÖLJER SIN UTBILDNING INOM4 ÅR, %82,081,080,079,078,077,076,075,02008 2009 2010 201150000-99999 invånare Alla kommunerSkellefteå kommunLokalanpassningarLokalanpassningsprocesser har påbörjats under 2011 och kommeratt påverka verksamheterna under de kommande åren. Under2011 har delar av Balderskolan utrymts för att byggas om föratt kunna möta behoven i gymnasiesärskolan. Vuxenutbildningenoch gymnasiekontoret har lämnat hälften av den yta, som tidigaredisponerades på Campusområdet, för att ge utrymme fören extern hyresgäst. Lokalkostnaderna har minskat kraftigt ochpå så sätt bidragit till att möjliggöra utbudet av utbildning pågymnasienivå för vuxna.StudieresultatSkolverksamheterna visar generellt bra resultat. De kommunalamålen för verksamheterna uppnås i stor utsträckning samtidigtsom det finns angelägna områden att utveckla och förbättra. Skollagenoch gymnasiereformen innebär utvecklingsuppdrag somkommer att följa verksamheterna de närmaste åren.En angelägen fråga för kommunen är situationen för gymnasieelevernaefter avslutade studier. Diagrammen nedan visar attgymnasieeleverna fullföljer utbildningen i högre utsträckning änriket. Det är också en jämförelsevis högre andel elever med grundläggandebehörighet till universitet. Ändå är det väsentligt färresom har etablerat sig på arbetsmarknaden, eller påbörjat högrestudier två år efter avslutad utbildning. Resultatet av detta synsklart i form av hög ungdomsarbetslöshet. Att komma till rättamed detta är en angelägen fråga för kommunen.ANTAL ELEVER MED GRUNDLÄGGANDE BEHÖRIGHET TILLHÖGSKOLA96,094,092,090,088,086,075,070,065,060,055,050,02008 2009 201050000-99999 invånare Större städerSkellefteåETABLERADE PÅ ARBETSMARKNADEN ELLER STUDERAR 2 ÅREFTER AVSLUTAD GYMNASIEUTBILDNING, %2008 2009 2010 201150000-99999 invånare Större städerSkellefteå15

UTBILDNING OCH BARNOMSORGNorrlands bästamåltidsupplevelseVåren 2011 genomförde fastighetskontoret en kampanj för att marknadsföramåltidsverksamheten på skolorna. Från början var deras kampanjslogan”Helt Okej?”, men i slutet av kampanjen kunde frågetecknet rätasut till ett utropstecken.– Nu arbetar vi vidare med ett kostpolitiskt program där vi har visionen atti framtiden kunna erbjuda Norrlands bästa måltidsupplevelse och kan vileva upp till den visionen kan vi nog byta ut Norrlands bästa mot världensbästa, säger måltidschef Peter Lundmark.TEXT: LARS WESTERLUNDDe senaste åren har Skellefteå kommun satsat rejält på att höjakvaliteten på maten som tillagas till skolan och äldreomsorgen.– Vi har till exempel under tre års tid satsat tre miljoner kronorextra på att köpa in bättre råvaror. Men detta ändrade inte densedan tidigare ganska negativa attityden till skolmaten, berättarPeter Lundmark.På lågstadiet gillade eleverna maten, men sedan blev det sämreoch sämre betyg på den. Den negativa attityden kunde man ävenmärka hos föräldrar och ibland även hos skolpersonalen.Maten var helt okejDetta var bakgrunden till satsningen på kampanjen ”Helt Okej!”,där fastighetskontoret anlitade kommunens kommunikationsbyråKrux för att få riktig spets på budskapet. Namnet på kampanjenkom från en enkät som gjordes bland eleverna i olika socialamedier.– Där fick vi nämligen svaret att maten var helt okej.Nu skapades en egen webbsajt för kampanjen. Det produceradesbrickunderlägg, bordspratare, förkläden och mössor som spredbudskapet om att skolmaten var helt okej.Dessutom arrangerades en recepttävling bland eleverna. Tävlingengick ut på att skapa nya skolrätter.– Vi fick in hela 160 recept och av dessa finns numera nio på skolmatsedeln.Vinnarna bjöds också på en läcker trerättersmiddag.Under hösten har elevernas föräldrar bjudits in till skolorna för attkostnadsfritt få testa en skolmåltid – allt för att förändra attitydentill skolmaten.Värd vartenda öreKampanjen kostade 150 000 kronor att genomföra och PeterLundmark tycker att den var värd vartenda öre.– Får eleverna en mer positiv attityd till maten äter de bättre,orkar mer i skolan och dessutom blir det mindre svinn på skolrestaurangerna.Kampanjen fick stor uppmärksamhet i media och Peter Lundmarkhar märkt att detta gjort skolkocksjobben mer attraktiva.– Välutbildade restaurangkockar söker numera jobb hos oss. Dettakan säkert vara en sidoeffekt från kampanjen.Måltidschefen konstaterar också att alla som arbetar med måltiderinom måltidsavdelningen har blivit mer stolta över det arbetesom utförs.– Helt klart har kampanjen bidragit till att skapa ett större engagemanghos medarbetarna. Vi har nu påbörjat en resa från ”mattant”till skolkock.En skolmats-appNästa steg i arbetet med attitydförändringen är utvecklingen aven skolmats-app som är kopplad till kommunens hemsida. Där skaeleverna till exempel kunna rösta om vilken mat de vill ha. PeterLundmark leker också med tanken att låta äldre elever utformaframtidens skolrestaurang på nätet.När det gäller visionen om ”Norrlands bästa måltidsupplevelse –med gästen i fokus” betonar måltidschefen att det då gäller alltfrån maten och matmiljön till dukningen.– Att möta ett leende från den som serverar maten är minst likaviktigt för totalupplevelsen som smaken, avslutar han.16

18OMSORG OCH HJÄLP

OMSORG OCH HJÄLPSocial omsorgUnder 2010 och 2011 har äldreomsorgen i Skellefteå haft i uppdragatt minska volymen inom kommunens hemtjänst och i ännustörre utsträckning ge rätt insats till rätt person i rätt tid. Uppdragethar varit att kunna hantera den demografiska ökningen som denåldrande befolkningen skapar med befintliga resurser.I april 2011 såg den andelsmässiga beläggningen ut enligt följande:SkellefteåRiketHemtjänst 65–79 år 10 % 9%Hemtjänst + 80 år 24 % 23 %Särskilt boende 65–79 år 6 % 5 %Särskilt boende + 80 år 17 % 14 %19

OMSORG OCH HJÄLPFler äldrePå längre sikt är Skellefteås stora utmaning, precis som för andrakommuner, att klara service och omvårdnad till en ökad andeläldre. Detta samtidigt som andelen förvärvsarbetande minskar.Tillväxten av äldre brukare kommer att uppstå både inom särskiltboende och inom ordinärt boende. Det krävs en medveten samhällsplaneringför att människor så långt som möjligt ska klara ettsjälvständigt liv, eller behöva så lite insatser som möjligt. Utöver detkommer stora resurs omfördelningar att krävas för att säkra framtidensbehov av socialt stöd, vård och omsorg. Ett viktigt område äratt utveckla samarbetet med landstinget för att se insatser till äldrei ett helhetsperspektiv utifrån den enskildes situation och behov.PROGNOS FÖR UTVECKLINGEN AV ANTALET ÄLDRE INVÅNARE65 år med demenssjukdom, det första i sitt slag i Sverige. Deflesta av de som flyttat in där har tidigare bott på något av kommunensäldreboenden. I november startades ytterligare en litengruppbostad med 3-4 platser för personer med särskilda behov.Inom individ- och familjeomsorgen har familjehemsverksamhetenarbetat med att utveckla samverkan med skolan för att ge defamiljehems placerade barnen ett utvecklande stöd i sin skolsituation.Fler ensamkommande flyktingbarnGrupphemmen för ensamkommande barn har haft förmånen attha tillsynsbesök från Socialstyrelsen och smärre förbättringsområdenhar identifierats. Antalet nya mottagna ensamkommande barntill kommunen med PUT (permanent uppehållstillstånd) uppgick2011 till 42 barn/ungdomar, vilket är den högsta siffran på tre år.65–79 år+ 80 år13 50013 00012 50012 00011 50011 00010 50010 0002010 2013 2016 2019 2022 202565–79 år+ 80 årNya boendenFör att klara det ökande antalet äldre och deras behov av äldreomsorgbyggs det nya äldreboenden i Skellefteå. Samtidigt som detuppförs nya ersätts också vissa äldre lägenheter som inte uppfyllerställda krav. Mindre boendeenheter och enheter med sämrearbetsmiljö ersätts med större och modernare boenden, som geren bättre miljö för både de boende och de anställda. Under detgångna året har arbetet med äldreboendet Höjden på Moröbacke(60 lägenheter) fortsatt. Inflyttningen är planerad till oktober 2012.Under året har också upphandlingen av det nya äldreboendet påSunnanå (60 lägenheter) avslutats. Boendet beräknas stå klart ifebruari/mars 2013.Under april 2011 öppnades två gruppbostäder med totalt tolvplatser. Det ena boendet är specialanpassat för personer under6 0005 0004 0003 0002 0001 0000HÖKHuvudöverenskommelsen (HÖK) mellan Skellefteå kommun ochVästerbottens läns landsting har förlängts t.o.m. 2014. Parterna äröverens om att syftet med samverkan är att skapa en tydlig strukturi samarbetet, framförhållning och en överblick barhet över kedjanav de aktiviteter som ska skapa mervärde för kunden. Struktureninnebär en gemensam organisering av ledningssamverkan för tresamverkansområden, innefattande politisk styrning, verksamhetsstyrningsamt olika grupperingar på operativ nivå.Nöjda brukareSocialnämndens stora brukarundersökning 2010 besvarades avöver 3 000 personer och visade på en hög grad av nöjdhet. Över95 procent av brukarna var mycket nöjda (47,1 %) eller ganskanöjda (48,3 %) vilket är ett bra resultat. Trots den höga nöjdhetenhar ändå olika förbättringsområden identifierats, inte minst utifrånde synpunkter som lämnades i samband med enkäten.Nominering till GötaprisetUtredningshemtjänstens arbete visar att det går att skjuta frambehov av särskilt boende och samtidigt kunna tillmötesgå denenskildes önskan om kvarboende, genom omfattande insatservid hemgång från sjukhuset. Utredningshemtjänstens arbetssätthar väckt intresse runt om i landet och blev tillsammans med 51andra projekt nominerad till Götapriset.20

Övertagande av hemsjukvården2011 var också året där landstinget och länets kommuner återigenstartade arbetet för att överföra hemsjukvården från landstingettill kommunerna. I dagsläget har hemsjukvården i Sverigekommunaliserats i tio län. För att övertagandet ska bli verklighetkrävs att samtliga kommuner beslutar om att delta. Landstingetoch kommunerna i Västerbotten har byggt upp en gemensamorganisation för införandet. Just nu pågår förhandlingar om vilkadelar av verksamheten som ska föras över och till vilket pris. Enligttidplanen ska övertagandet ske den 1 januari 2013. Socialkontorethar representanter i länets samtliga förhandlings grupper.Ett övertagande innebär en huvudmanna skapsförändring somregleras genom skatteväxling mellan kommuner och landsting.Ett övertagande ger kommunen ytterligare en verksamhet somframöver står inför tillväxt i form av en åldrande befolkning. Skatteväxlingensker utifrån dagens kostnadsnivå och ger ingen framtidakompensation för en växande verksamhet.KonsumentfrågorUtåtriktade insatserKonsument Skellefteå tillhandahåller service till medborgarna inomområdena konsumentvägledning och budget- och skuldrådgivning.Verksamheten har haft 2 200 registrerade ärenden under 2011.(2 700 ärenden 2010). Huvuddelen av dessa är via telefon närdet gäller konsumentvägledning. Vid 106 tillfällen har verksamhetengjort utåtriktade insatser som att träffa skolklasser ellerolika föreningar. Inom ramen för detta har man träffat ungefär1 000 personer. Verksamheten har dessutom ofta förekommit itidningar, radio och tv.Konsument Skellefteås blogg har uppmärksammats och fått tusentalsläsare. Bloggen har fortsatt att utvecklas under 2011 ochden kan nås via kommunens eller Norrans hemsida.Ett projekt med ferieungdomar drevs under sommaren och fickuppmärksamhet i media. Ungdomarna har skrivit i en egenblogg samt ”facebookat” om konsumentfrågor under namnet”Kjell konsument”. Våren 2012 kommer två traineeungdomaratt jobba vidare och utveckla konceptet bland annat genomatt träffa gymnasieungdomar i klassrummen och på mässor.Ökat behov av rådgivningLågkonjunkturen i kombination med förändrade konsumtionsmönster(att vi handlar mer på kredit) gör att behovet av privatekonomiskrådgivning ökar. Det är därför viktigt att med olikaaktiviteter öka kännedomen om den kostnadsfria service sombudget- och skuldrådgivningen erbjuder.KonsumentklagomålAv de konsumentklagomål som handlagts under 2011 har denstörsta andelen rört problem inom områdena boende, fordon ochtelefon/internet. Tendensen är att klagomål inom områdena telefoni/internetökar i förhållande till övriga områden.ÖverförmyndarverksamhetVerksamhetens omfattningDen samlade förmögenhet som verksamheten i Skellefteå hartillsyn över uppgick år 2011 till 336 miljoner kronor. Verksamhetenhar 1 573 aktiva ärenden (1 608 ärenden 2010) varav 1 000 medredovisningsplikt. Totalt har verksamheten i år granskat 1 341redovisningar. Antalet gode män och förvaltare är 760 stycken.Under året har verksamheten granskat fler inlämnade redovisningarän förra året. För andra året i rad sedan 2003 har enhetennått målet med granskning inom rätt tid. Antalet granskade redovisningarper handläggare har också ökat.Ny E-tjänstKompletteringsgraden i ärenden är fortfarande relativt hög. Arbetetmed att minska kompletteringar fortsätter genom vidareutvecklingoch klarspråks genomgång av rekryterings- och informationsmaterial.Handläggningstiden kan kortas om antaletkompletteringar och granskningar utan korrigeringar minskar. Enåtgärd för detta är införandet av en E-tjänst under 2012.Från och med 2011 infördes en gemensam överförmyndarnämndmed Norsjö. Nämndsarbetet har under året till viss del präglats avatt hitta rutiner för samarbetet.Sett över riket ligger Skellefteå strax över ett tänkt snitt när detgäller ärenden med redovisningsplikt. Under de senaste 10 årenhar antalet ärenden med redovisningsplikt ökat med 134 procenti Skellefteå. En del av den ökningen kan tillskrivas fler enskildaboenden inom handikappomsorgen och ändrade rutiner gällandestöd på befintliga boenden. Det ser dock ut som om ökningen avärenden har planat ut något.21

OMSORG OCH HJÄLPHär finns arbetsuppgifter för allaSolkraft är en förebild för många svenska kommuner när det gäller att skapameningsfulla arbeten till arbetslösa, långtidssjukskrivna och andra personersom har svårt att ta sig in på den ordinarie arbetsmarknaden. En av Solkraftsmest publika arbetsplatser är secondhandbutiken Rondellen.– Här finns arbetsuppgifter för alla. Många börjar i snickeriet eller i tapetserietför att sedan när de fått mer självförtroende ge sig ut i butiken, berättarAnita Johansson, platschef på Rondellen.TEXT: LARS WESTERLUNDNär mentalsjukhusen lades ner i mitten av 1980-talet skulle personermed psykiska nedsättningar erbjudas ett värdigt liv ute isamhället. Skellefteå kommun tog utmaningen på allvar och startade,under Tage Lundbergs ledning och med socialnämndens ordförandeSimon Andersson som starkt stöd, Trivselhuset. Här erbjödsarbete och gemenskap i ett kafé där man bakade sitt eget bröd.När missbrukarna såg hur bra de psykiska sköra mådde av gemenskapenbad de Tage att ordna något åt dem också. Att reparerautslitna möbler blev deras uppdrag. Verksamheten döptes till Solkraftoch dagens cirka 700 medarbetare gör allt från att promeneramed hundar till att köra ut mat till kommunens äldreboenden.Men man passar sig noga för att ge sig in på näringslivets område.– Under 2011 fick 65 av dessa ett jobb och 17 valde en utbildning,säger Solkrafts chef Per Bergman.Att medarbetarna trivs på Solkraft visar denna insändare som publiceradesi tidningen Norran.”I kväll då jag somnar är jag nykter,alltså är jag nykter då jag vaknar i morgon. Då går jag till jobbettill mina trevliga arbetsledare och mina fina arbetskamrater somvisar sin glädje för min skull”.Hos Solkraft fokuserar man på de positiva sidorna hos en människa.– Då kan hon växa och utvecklas, säger Anita Johansson.Anita konstaterar att det bästa sättet att komma igång efter att havarit borta från arbetsmarknaden en tid är att vara i en tillåtandemiljö, där man kan prova olika arbetsuppgifter och får chansenatt lära sig något nytt.Många stammisarSolkrafts totala budget är 7,3 miljoner kronor, men kostnadenför lokaler, personal och övriga kostnader ligger på 40 miljonerkronor. För att klara av sin ekonomi måste de därför ta in cirka 33miljoner kronor via de intäkter och avtal som arbetsplatserna drarin. Det innebär att Solkraft varje månad omsätter 2,75 miljonerkronor, vilket betyder 131 000 kronor per dag.– På Rondellen säljer vi varor för cirka 1,5 miljoner kronor per år,berättar Anita Johansson.Rondellen, som ligger på Mullberget, invigdes 2008.– Tidigare sålde vi kommunens begagnade möbler i ett uthus påRosengård. Men dessa lokaler var inte så fräscha. Här i Hyresbutikensgamla lokaler fick vi tillgång till en bra industrilokal som vikunde bygga om så att det passade våra behov, berättar Solkraftschef Per Bergman.– Jag tror knappast att det finns någon kommun som har en likafin secondhand-butik som Rondellen, inflikar Anita Johansson.I Rondellen säljs det mesta i möbelväg, husgeråd, glas, porsli n,böcker och tavlor. Förutom uttjänta kommunala saker tar Rondelle näven emot gåvor skänkta av privatpersoner.De ansvariga på mellanlagret avgör vad som platsar i butiken. Isnickeriet och tapetseriet fixas möblerna sedan till och här rengörsoch putsas de saker som ska läggas ut i butiken upp.De mest hektiska perioderna för medarbetarna är våren och höstendå Skellefteborna rensar sina bodar och förråd.– Då brukar det vara fullt på mellanlagret, vilken är vår flaskhalspå Rondellen, säger Anita.Rekonditionerar datorerEn specialitet som man har på Rondellen är att rekonditioneraoch färdigställa datorer. Det handlar då om kommunens utbyttadatorer som säljs vidare i butiken.– Många invandrare köper datorer av oss. Det är hur fina grejersom helst som man får till ett bra pris, berättar Anita.22

OMSORG OCH HJÄLPI november invigdes ”kreativa hörnan” inne i butiken där man visarupp hur fina arbeten man gjort i verkstaden. Det är ett sätt för ossatt slå ett slag för återbruk. Per Bergman hoppas att Solkraft under2012 kan utveckla arbetet med återbruket ytterligare.– Här finns det mycket mer att göra, säger han.Alla får känna sig duktigaI Rondellen förfogar man över en egen lastbil som utför transporterna.Det kan handla om allt från hämtning av bortskänkta varortill att flytta möbler på uppdrag av Socialtjänsten.På Rondellen huserar också Fixar-Malte som erbjuder gratis servicetjänsterinomhus för äldre. Det kan till exempel handla om byte avglödlampor och gardiner. I dag arbetar fyra personer med serviceför äldre.– Här hos oss får alla känna att de är duktiga även om de befinnersig långt från den ordinarie arbetsmarknaden, avslutar AnitaJohansson.23

24UPPLEVA OCH GÖRA

UPPLEVA OCH GÖRAFritidKommunen medverkar aktivt till utveckling av utbildningar förfritids- och upplevelsesektorn. Idrottsplatsarbetarnas yrkeskommittéhar fastlagt en yrkesstandard för Sverige, genom valideringoch kompletterande utbildning. Fritidskontoret har varit delaktigi hela processen och kommer att vara pilotkommun.Fritidskontoret är representerad i det nationella programrådetför den nya gymnasieskolans barn- och fritidsprogram. Den nyagymnasieutbildningen kommer att ställa högre krav på praktikoch lärlingsplatser eftersom den ska vara mer yrkesinriktad ochbland annat ge anställningsbarhet. Det i sin tur ställer högre kravpå bra handledning. Från och med 2011 har fritidskontoret ställtlärlingsplatser till förfogande.25

UPPLEVA OCH GÖRAFritid Skellefteå On Tour/FöreningsträffarUnder året har ett stort antal föreningsträffar ägt rum runt om ikommunen för att träffa, informera samt diskutera problem ochmöjligheter med föreningslivet. Skellefteå kommun utsågs 2011till landets femte bästa kommun på att ge föreningsbidrag.Friluftslivet på frammarschEtt område inom fritidssektorn som får en allt större genomslagskraftär friluftslivet, vilket också är något som fritidsnämndenprioriterar.Vitbergsområdet har fått bättre skyltning, bredare skidspår ochbättre belysning. Det gör att fler motionärer kan tas emot i spåren.Under perioden har det dessutom anlagts en Fun Park på områdetsom anses som en av Sveriges bästa.Kampen om turisternaKonkurrens om besökarna har ökat i de norra regionerna. För attkunna fortsätta vara i framkant har Byske havsbad satsat ännu merpå barnfamiljerna. Det handlar bland annat om om- och tillbyggnadav servicehus, inköp av villavagnar, utveckling av ”luftlandet”,och satsning på Jet Float – en brygga som kan anpassas för olikabehov. Skellefteå camping har fortsatt byggandet av nya stugor.Satsning på ungdomarnaUngdomarna är vår framtid och fritiden är en viktig pusselbit förderas utveckling både när det gäller att skapa sig en identitetoch att utveckla olika kompetenser. Det här poängteras särskiltinom den nationella ungdomspolitiken. Därför är det viktigt attse ungdomarna som en resurs i alla slags frågor som kommunenarbetar med.Night Flight Cup, som är ett ungdomsarrangemang på fritidsgårdenSöder, har genomförts. Under januari–februari har ett 50-talhögstadieungdomar både planerat och genomfört arrangemangetsom lockade omkring 900 ungdomar. Night Flight Cup är ettbra exempel på hur man jobbar med ungdomars inflytande inomfritidsgårds verksamheten. Det är också roligt att det lockar besökarefrån andra kommuner.Nya investeringarBland årets investeringar kan nämnas:• Nya konstgräsplaner har anlagts på Sörvalla och Skogsvallensidrottsplatser.• Ny läktare och nytt förråd vid Norrvalla idrottsplats.• Fortsatt utveckling av Vitbergsbadet.• Etapp två av aktivitetsparken på Folkets Park har byggts ochfärdigställs sommaren 2012.• Upprustning Idrottens hus.• Byggande av näridrottsplatser i Burträsk och Kåge.KulturFör att Skellefteå ska vara en attraktiv kommun att bo, arbetai, och besöka krävs ett rikt kulturliv av hög kvalitet som tar enbetydande plats i vår kommun. Skellefteå behöver satsa på enväxande kultursektor.Regionala och lokala kulturplanerRegion Västerbotten har 2011 antagit en regional kulturplan.Regionens kulturplan avser perioden 2012 till 2015 och har ettinbyggt fokus på 2014 – Umeå kulturhuvudstad.Skellefteå kommun har utarbetat en egen kulturplan, som liggertill grund för insatser i den regionala kulturplanen. Planen är engrund till kulturstrategiska insatser som exempelvis den fortsattautvecklingen av biblioteken som lokala berättarcentra. Kulturplaneninnehåller sju prioriterade insatsområden. Samtliga prioriteradeområden stödjer mål som ökad tillväxt, bättre folkhälsa ochökat attraktionsvärde för Skellefteå kommun.Berättarnas stadSkellefteå har, genom att utropa kommunen till Berättarna stad,visat på en tydlig inriktning för kulturen. Berättartraditionen i kommunenär lång och årets berättarfestival blev återigen en framgång.Folkbiblioteken har en stolt tradition i kommunen liksom folkbildningen.Nyskapande internationella projekt som Artic Dance Circleoch en välrenommerad konsthall bidrar till ett levande kulturliv.26

UPPLEVA OCH GÖRAMusikstaden Skellefteå fortsätter att röna framgångar nationelltoch internationellt gång efter annan. Allt detta utgör en bas förfortsatt utveckling.Kulturella och kreativa näringar är ett branschområde som har storpotential att utvecklas. Begreppet kulturella och kreativa näringarinnefattar områdena: arkitektur, design, film och foto, konst, litteratur,media, mode, musik, måltid, scenkonst, turism och besöksnäring,samt upplevelsebaserat lärande. Som ett led i att stödjaframtida näringsidkare lyfter kultur- och biblioteksavdelningen,tillsammans med tillväxtkontoret, behovet av en förstudie kring”kreativa uppväxtmiljöer”. Detta kan bidra till såväl regionenstillväxt som till ökad konkurrenskraft.Kulturverksamhet fungerar som mötesplatser i det offentliga rummet.Dessa mötesplatser drar till sig människor. En stad behöverett levande centrum och ett centrum som lever även efter det attde vanliga affärerna stängt. När stadens centrum ska utvecklasbehövs därför en fördjupad studie över vilken form av plats förkultur vi talar om. Kulturnämndens kulturplan förordar ett kulturhus,främst för scenkonst, i centrum.VästerbottensteaternKulturplaner och samverkansmodellenDen nya samverkansmodellen är på väg att införas i vår regionvarvid viktiga förändringar inom kulturområdet kommer att ägarum. Ägandet av Västerbottensteatern har flyttats över till nybildadeRegion Västerbotten.SamarbetenVästerbottensteatern har valt samarbetsformen som möjlig åtgärdför utveckling. Norrscen, som är ett samarbete med länsteatrarna iNorrbotten, Västernorrland och Jämtland, planerar en gemensamföreställning för Umeå 2014.I berättarföreställningen ”Hohaj” finns ett internationellt samarbete.Skottlands motsvarighet till Kulturrådet; ”Creative Scottland”har skjutit till medel för skådespelarmedverkan.Föreställningen ”Västerbotten, ordsatt, tonsatt och framkallt” ärett samarbete med Västerbottens museum.Sommarteatern är ett annat exempel på samverkan. Här medverkarvarje sommar lokala amatörer. Under föreställningen ”Detsusar i säven” medverkade en stor grupp gymnasieungdomar.Ett förbättrat samarbete med besöksnäringen, turistnäringen ochSkellefteås näringsliv i samband med sommarteatern är önskvärt.Västerbottensteatern är Europas ledande berättarteaterTeatern arbetar till och med 2014 i projektform för att utvecklainternationella kontakter, bjuda in spännande gästspel och etablerasamarbeten med festivaler och andra internationella grupperingarsom arbetar professionellt med berättande.Där eftersträvas konstnärlig utveckling av berättarteater och internationelltdeltagande i Berättarfestivalen kommer att öka attraktionenför festivalen i hela landet.Västerbottensteatern turnerar i hela länetTeaterns uppdrag är att vara en turnerande länsteater och samtligaproduktioner, förutom sommarteatern, byggs för turné. Tyvärrhar vi under de senaste åren kunnat konstatera att både skolor,arrangörer och teaterföreningar ute i länet inte är så aktiva längre.Detta är ett stort problem. Teatern kan inte fullgöra sitt uppdragifall det inte finns en mottagare i länets kommuner. Det arbetasaktivt för att på olika sätt förbättra situationen.UngHästenUnghästen med sin forumteater och efterföljande samtal, blir alltmerefterfrågade från skolorna i Skellefteå och i länet. Unghästensamverkar med andra institutioner och grupperingar däribland DIG(Dramatik i Grundskolan) på Kågeskolan med stöd från Riksteaternoch Allmänna Arvsfonden och projektet ”Demokrati” som hargenomförts på alla skolor i Skellefteå.27

UPPLEVA OCH GÖRASkellefteå museum2011 har varit ett omvälvande år på många sätt i omvärlden. Fleradiktaturregeringar har fallit och det har varit oroligt på mångaolika sätt. Förändringarna hade inte varit möjliga utan den modernakommunikationsteknik som i dag finns spridd över så gottsom hela världen. I den enklaste kåkstad finns i dag tv och ävenmobiltelefoner med kamerafunktion. Till 2014 ska Skellefteåmuseum presentera en utställning som bland annat ska beskrivahur metoder och möjligheter till kommunikation påverkat vårtsamhälles utveckling. Faktainsamlingen som just nu pågår visaratt det kommer att vara en hisnande utvecklingsresa som skabeskrivas. Från prästen i predikstolen som nyhetsförmedlare ochinformationsbärare för myndigheter, till dagens sekundsnabbavärldsomfattande cyberspaceteknik, där alla får veta allt. Samtidigt.MAN vann REKO-prisetDet blir än mer tydligt att den kulturpolitiska kartan har ändratsoch fortsätter ändra utseende. Antalet institutioner och aktörersom verkar professionellt inom kultursektorn ökar kraftigt medanden offentliga finansieringen inte har ökat i samma utsträckning.Behovet av samarbeten mellan kultur och till exempel näringslivkommer att bli än mer viktiga för att skapa andra former av externfinansiering, vilket behövs för att verksamheterna ska kunnabibehålla sin kvalité. Det statliga utställnings- och ersättningsavtaletför konstnärer fortsätter sin etablering och vinner markbland landets konstinstitutioner. Vid sammanställningen av 2010års REKO-rapport rankades MAN som nummer 1 i konkurrens avmånga statliga institutioner. REKO-priset tilldelas den institutionsom under året tillhandahållit bäst arbetsvillkor för utställandekonstnärer.Den regionala kulturplanen, som fastslogs i november 2011, lyfterfram Museum Anna Nordlanders arbete med samtidskonst ochgenusfrågor som ett särskilt prioriterat område. Att regionen villstärka MAN:s verksamhet, samt uttalat vill stödja arbetet för merändamålsenliga lokaler för magasinering och tillgängliggörandeav både konstsamling och utställningar, är positivt.Ny hemsida och renovering2011 har museet fått en ny hemsida, vilket givit större tillgänglighettill alla verksamheter. En renovering av samtliga våningsplan iläroverksbyggnaden har påbörjats. Detta innebär ett sammanförandeav husets olika arkiv, dvs Företagsarkivet, Folkrörelsearkivet,Kunskapskällan, samt faktarummet Hålla Hus. Resultatet av arkivsamarbetetska vara en betydligt bättre kundtillvänd verksamhetgenom att placeringen blir i marknivå och genom möjlighet tillutökade öppettider.MAN – Museum Anna NordlanderEtt av MAN:s mål är att öka verksamhetens internationalisering.Under året har en utställning med den etablerade konstnären JaneCalvin arrangerats, som trots att hon är representerad i amerikanskaoch europeiska museisamlingar aldrig har visats i en separatutställningi Europa tidigare. Under året har även ett inledandearbete inletts för öka MAN:s utbyte med aktörer och institutioneri Barentsområdet. Detta arbete kommer att fortsätta under 2012.28

Jag har valt dig nu, SkellefteåMan inbillar sig att det ska vara lättare andra gången, men det ärdet egentligen inte. Visst, det är hemtamt och man känner varandrasen förr, och man vet vilka de värsta fallgroparna är och hurman undviker dem. Samtidigt finns det något mödosamt i detta attbörja om, att lära känna varandra på nytt, när förälskelsen lagt sigoch vardagen ska beredas plats. Är vi verkligen rätt för varandra?Förra gången, det var vårvintern 2005, kom det så plötsligt ochoväntat. Efter en kort inledningsfas av ren och pur skräck, tog denriktigt omvälvande kärleken plats och jag blev biten för livet – avSkellefteå. Jag flyttade hit med inga förväntningar alls, men komutan några som helst tidigare band till staden och landskapet attkänna mig mer hemma än jag gjort någon annanstans. Luften varlättare att andas, såväl bokstavligt som bildligt, vidderna vidare, tidenav något outgrundligt skäl liksom längre här än på andra platser.Bara två år senare lämnade vi den här staden för Stockholm ochdet som kallas för ”chansen man bara får en gång i livet”. Inte enshalvvägs till Bureå började en av den nyinköpta bilens kontrolllamporblinka ilsket. Även för en person som inte tror på tecken,var det en aning övertydligt. Men vi åkte vidare och Skellefteåblev en reflektion i backspegeln, en romantiserad minnesbild avdet lugnare, lättare livet i norr – som alldeles särskilt gjorde sigpåmind klockan 17 en vardag i t-banan. ”Får vi chansen, flyttar vitillbaka”, nickade vi till varandra över barnmatskladdiga köksbordoch tvättbergsbemängda soffor.När fyra år gått och den lilla tvåan började bli orimligt trång förfyra personer uppenbarade det sig, tillfället som vi väntat på.Skellefteå var inte längre en hägring i öknen, utan en realitet. Attlängta tillbaka till något är långt ifrån detsamma som att faktisktta steget och återvända på riktigt. Där nostalgin är enkel till sinform, är detta att rent praktiskt finna sig tillrätta på en plats somär ny och bekant på samma gång, något av en daglig kamp.Om jag förra gången överrumplades av något jag inte förväntatmig, har jag den här gången återvänt i tron på att detta är platsenjag vill leva mitt liv på. Gudarna ska veta att det finns dagar dåjag tvivlar; är vi inte alltför olika? Hockeyn, kyrkan, nykterhetsrörelsen– inget av det begriper jag mig på. Jag kan drabbas avplötslig saknad efter ett större utbud av affärer och restauranger,efter möjligheten att hitta likasinnade som man inte redan har 25gemensamma vänner med på Facebook – ja, till och med möjlighetenatt försvinna i en av de där klaustrofobiska folksamlingarnapå T-centralen kan kännas lockande dagar då Skellefteå och jagskaver mot varandra.Men, så blickar jag ut mot skogskanten utanför mitt arbetsrum –där bakom ligger en sjö, sen byar och så åter skogar och vidderefter varandra i oändlighet – och så tittar jag på mina ungar, somslipper rusningstid i tunnelbanan och som får gå till en förskola sompräglas av lugn och omtanke istället för av ängslig pedagogikhets.De kan inte ha det bättre än här. Och det kan inte vi vuxna heller,givet att vi accepterar hur livet en gång för alla är inrättat: varjeval betyder att man samtidigt väljer bort allt annat.Drygt ett halvår in i mitt andra försök med den här staden, ärtillvaron i Skellefteå inte sådär rosaskimrande som den var förstagången, men nu är det som det är. Jag har valt dig nu, Skellefteå.Och nu får vi banne mig sitta stilla i båten båda två.Therese Eriksson29

UPPLEVA OCH GÖRASpontanidrottentar ett språngDen kan vara motion, lek, träning, tävling eller friluftsliv. Spontanidrottär något som berör varenda invånare. Det är en viktig framtidsfrågaför hela samhället – en kommunal fråga, en fråga föridrottsrörelsen och en folkhälsofråga.– Spontanidrotten är idrottens kärna och själ. Visst är det viktigtatt satsa på stora anläggningar, men spontanidrotten är nog såviktig, säger Peter Krikortz, informatör på Fritid Skellefteå.TEXT: LARS WESTERLUNDDet finns tecken på att spontanidrotten minskat, medan andraundersökningar visar att nio av tio ungdomar spontanidrottarnågo n gång under ett år.– I Skellefteå känns det som om spontanidrotten är på uppgång.Själv spelar jag numera en hel del landhockey på gatan tillsammansmed mina barn, berättar Peter Krikortz.Forskning visar att människor som i sitt bostadsområde har godtillgång till motionsanläggningar och friluftsområden är mer fysisktaktiva, mår bättre och har lägre risk för att utveckla övervikt och fetmaän människor som har sämre tillgång till sådana anläggningar.Peter Krikortz konstaterar att en utmaning för kommunen är attskapa ett utbud av anläggningar som attraherar hela befolkningen.De allra vanligaste aktiviteterna är promenad, jogging, cykling,skidåkning och bollspel.– Inom dessa områden har vi det ganska bra beställt i Skellefteånär det gäller möjlighet till spontanidrottande.Först med snakewayPeter Krikortz lyfter fram Allaktivitetsparken, som Folkparken iSkellefteå byggt med kommunala bidrag, som ett bra exempelpå nytänkande när det gäller spontanidrott. Det handlar om eninvestering på drygt sex miljoner kronor och första etappen invigdesi september 2011.– Skellefteå blev då först i landet med att få tillgång till en snakeway,en slingrande väg i betong för skateboardåkare och bmxcyklister.Dessutom togs en streetbasketplan, beachvolleybanor och enklättersvamp i bruk.– Sommaren 2012 blir det officiell invigning av Allaktivitetsparkensom kommer att bli en stor tillgång både för medborgarna ochför gästerna på Skellefteå Camping.Jocke Jakobsson, ordförande i föreningen Skellefteå Skateboard,menar att Allaktivitetsparken kommer att göra Skellefteå till norraSveriges skateboardcenter.– Förutom att vi har tillgång till en snakeway ingår även en skateboardpool i konceptet. Det finns inte många sådana i Sverige.Det är också bra att anläggningen passar alla från rena nybörjaretill avancerade åkare, berättar han.På vintern har skejtarna sedan slutet av 1980-talet haft en fastpunkt i skatelokalen på ungomens hus E4:an. Men sommartid harde fört en lite kringflackande tillvaro. I början av 2000-talet höll detill på en asfalterad yta intill Anderstorpsskolan. 2004–2006 vardet en yta vid pizzeria Sorrento på Tjärn som gällde.– Sedan blev det tennisplaner och alla möjliga ställen. De senastetvå åren har vi hållit till intill Folkets Park, men nu är det Allaktivitetsparkensom gäller.Jocke Jakobsson har själv varit skejtare i tio år.– Vi har en skön gemenskap där det inte handlar om att vara bästutan där alla direkt blir accepterade i gruppen, säger han.Friåkning på isFriåkning på spolade isar erbjuds det också på många håll runtomi kommunen. Detta kan man göra i Skellefteå Kraft Arena och iishallarna i Boliden, Burträsk och Klemensnäs samt på den konstfrusnaishockeyrinken på Tallbacka IP i Bureå.– Dessutom finns spolad naturis på en mängd platser runt om ikommunen. Det florerar också idéer kring att anlägga en isbanapå svandammen på Nordanåområdet.På Kågefjärdens naturis anordnas vintertid en plogad skridskobana.Banan utgår från Kåge småbåtshamn.– Men där hade tyvärr inte isarna frusit till tillräckligt för att manden här vintern skulle kunna ha en säker skridskobana.30

Ny friluftsparkArbetet har också påbörjats med att göra området vid den föredetta backhopparbacken vid Solbacken till en friluftspark för medborgarna.Bland annat har det röjts bort en hel del träd för attmänniskor ska kunna åka pulka i området. Även grillplatser skakomma på plats.– Det här är en del i vår satsning på allmänna friluftsmiljöer, berätta rPeter Krikortz.En populär pulkbacke finns vid Erikslid och på Vitbergsområdetfinns sedan drygt tio år sedan Vinterpromenaden. Nere vid Skellefteälvenslingrar sig den populära Hälsans stig mellan broarnaoch bort mot Mobacken.SpontanbokningInom kommunen finns 22 gymnastikhallar att använda för demsom vill vara inomhus och till exempel spela innebandy, fotboll,badminton eller bara röra på sig.– Vi har e-tjänsten Eboka på webben som innebär att man kanleta upp en lokal och boka en ledig tid direkt på nätet, betaladirekt med sitt kort och få en passerkod. Den tjänsten har blivitpopulärare och populärare.Konstgräsplan på sommaren och isbana på vintern. Det handlardå om Skellefteås modernaste idrottsplats för spontanidrott somnumera ligger i Kåge, en mil norr om Skellefteå. Anläggningenär av NHL-mått fast lite kortare. Den innehåller en plan med tvåstora mål för fotboll och handboll, två planer med fyra mål förlandhockey och innebandy eller liknande och två planer med fyrabasketkorgar.Sommartid är det också livlig aktivitet på näridrottsplatserna påSörböle samt i Burträsk och Kåge. Näridrottsplatsen är anpassadför att ge många idrotter utrymme och främjar spontanitet i ochmed att den inte är bokningsbar.– När näridrottsplatsen vid Sörböleskolan invigdes 2005 var detden första i Sverige som hade en inriktning mot friidrottsutövande,avslutar Peter Krikortz.31

32BOENDE, MILJÖ OCH INFRASTRUKTUR

BOENDE, MILJÖ OCH INFRASTRUKTURBoende och lokalerViktiga trenderFem viktiga trender har särskilt stor inverkan på fastighetsnämndensverksamhet under de närmaste åren:• Individualiseringen med ökade krav och förväntningar påtjänster och information .• Teknikutvecklingen. Teknikutvecklingen går framåt ochsmartare och effektivare lösningar krävs inom fastighets- ochenergisektorn.• Klimatfrågan med krav på ett grönare samhälle och hållbartbyggande.• Demografiförändringar. Fler äldre som behöver särskildabo enden, färre gymnasieelever och ett ökat behov av förskoleplatser.• Urbanisering på lokal nivå leder till tomställning av lokaler ikommunens ytterområden.YtorUnder 2011 har kommunens egna lokalytor minskat med 16 000kvadratmeter. Anledningen tillskrivs ett antal avyttringar i kommunensytterområden, däribland Burträsks kommunalhus, Badhuset iJörn, Klutmarksskolan med flera. Dessutom har Stadshotellet såltstill en privat näringsidkare.33

BOENDE, MILJÖ OCH INFRASTRUKTURNy lag träder i kraftI januari startade tillämpningen av den nya lagen för allmännyttigabostadsbolag. Lagen innebär i huvudsak att kommunala bostadsbolagska drivas affärsmässigt och samtidigt vara samhällsnyttiga.Detta innebär ett avsteg från självkostnadsprincipen och förbudetmot vinstsyfte i kommunallagen, samtidigt som de lagstadgadekraven på att erbjuda hyresgästerna inflytande finns kvar.Engagerade kunderSkelleftebostäders kundmätningar visar att det finns ett stort engagemangbland de boende när det gäller möjligheten till inflytandeöver boendet och förvaltningen. Säkerhet, trygghet och boendemiljöär ett par områden som hyresgästerna anser att det är viktigtatt ha inflytande över. Att undersöka hur kunderna upplever sittboende är en väsentlig del i det löpande arbetet.InvesteringarFastighetsnämnden har under året gjort om- och tillbyggnad avförskolorna Södergård på Anderstorp och Tunet i Kåge. Dessutomhar Norrhammarskolan, en klassisk låg- och mellanstadieskola,omvandlats till F-5 skola.Skelleftebostäder har fortsatt att bygga nya boenden för handikappomsorgen.Under våren har två nya gruppboenden med totalt12 lägenheter färdigställts på Erikslid. I Byske har ytterligare envåning byggts till på äldreboendet Norrgårda. Projektet omfattadetio nya lägenheter.Fastighets AB Polaris har under året förvärvat fastigheten Byske-Åbyn 2:124 och fastigheten Fakturan 2. Vid årets utgång hadebolagets vakansgrad ökat till 7,2 procent. Motsvarande siffra 2010var 5,1 procent. Ökningen beror på ett fåtal större fastigheter somför närvarande är outhyrda. I övrigt har bolaget låg vakansgrad.Övrig infrastrukturNy plan- och bygglagInför införandet av den nya plan- och bygglagen, som trädde ikraft den 2 maj, ökade antalet bygglovsansökningar markant.Antalet planade därefter ut för att vid årets slut ligga på sammanivå som år 2010. Den nya lagen har inneburit en del förändringari bygglovprocessen, exempelvis att tillgänglighet och kontrollansvarigska prövas i bygglovet, obligatoriska arbetsplatsbesök ochytterligare samråd. Dessutom ska alla beslut delges alla berördasakägare, vilket har ökat det administrativa arbetet. För att hanteraförändringarna har bygg- och miljökontoret under hösten påbörjaten översyn av bygglovsprocessen och uppdaterat hemsidor,blanketter och mallar.NorrbotniabananSkellefteå kommun har fortsatt arbeta för att förverkliga byggandetav Norrbotniabanan. Arbetet har framför allt bedrivitsgenom det delägda bolaget Norrbotniabanan AB och Norrbotniabanegruppen.En stor framgång i arbetet är att banan, somdel i bottniska korridoren, nu ingår i Europa kommissionens förslagtill Europas framtida infrastrukturnät.Utredning av vägtransportsystemetTrafikverket färdigställde i augusti sitt förslag till vägutredning förvägtransportsystemet i Skelleftedalen. Trafikverket har tillsammansmed kommunen arbetat för att samordna och finna gemensammalösningar på trafikfrågorna. Utredningen, som kommer att presenterasunder våren 2012, ska visa förslag på förändrat resandeoch ombyggnader i vägtransportsystemet.KollektivtrafikEn utredning har tagits fram som visar hur kollektivtrafiken kanutvecklas i kommunen. Utredaren föreslår att kommunen bör setill att trafiken läggs om till mer raka genomgående linjer medfrekvent trafik. För att få fler att åka kollektivt måste passagerarentycka att bussen går tillräckligt ofta samt att transporten tillslutdestinationen går snabbt.Förtätning och översyn av torgetKommunen har inlett arbetet med att ta fram en ny fördjupadöversiktsplan för centrum. Planen ska visa hur man attraktivt kanförtäta staden. Det blir en översyn av centrum och torget medutgångspunkt att skapa mötesplatser med mer handel och aktiviteter.Samtidigt pågår ett annat projekt för planering av ettnytt resecentrum lokaliserat vid järnvägen som ska fungera församtliga persontransporter. I ytterligare ett projekt planeras för hurbusstorget kan ges en ny funktion. En flyttning av busstationen tilljärnvägsområdet gör att busstorget kan användas för ny attraktivbebyggelse som skulle inrama torget.34

BOENDE, MILJÖ OCH INFRASTRUKTURProblem med vatten på grund av CryptosporidiumNyheten om cryptosporidiumsmitta i Skellefteå fick ett stort genomslagunder våren 2011, såväl lokalt som nationellt. Den kommunalaaktiviteten var hög, och snabba insatser hade en konkretbetydelse för hur smittspridning hindrades. Sammantaget var Skellefteåkommuns agerande och de informationsinsatser som gjordesframgångs rika. Det som inleddes som en allvarlig kris vändes tillnågot positivt i en förbättrad krisberedskap.Renare luftLuften vid E4:an i Skellefteå är fortfarande förorenad och därför hararbetet med ett åtgärdsprogram fortsatt. Sju fokusområden finnsframtagna där insatser görs; gång- och cykeltrafik, kollektivtrafik,beteendepåverkan, vägnätet, förnybara drivmedel, parkering samtresor och transporter. En utredning om kollektivtrafik i Skellefteåbeställdes under året vars resultat visar att betydande satsningarbehöver göras för att få en väl fungerande kollektivtrafik i Skellefteå.VattendirektivetI Skellefteå finns fyra vattenråd:• Åby-, Byske- och Kåge älvars vattenråd• Skellefteälvens vattenråd• Mellanbygdens vattenråd• Södra Bottenvikens vattenrådExempel på åtgärder i Skellefteåområdet är återställandet av Storbäckeni Östanbäck. Där har en gammal damm hindrat fisk frånatt gå upp från havet i 300 år. En annan åtgärd är att få stopppå algblomningen i Skråmträsket som orsakas av övergödning.Miljöbilar och lastbilarMålsättningen till 2012 i kommunens miljöprogram är att 30 procentav kommunens tjänstebilar, arbetsfordon, och transportfordonska drivas med förnyelsebara bränslen.Andelen miljöbilar och lätta lastbilar utgör för närvarande 37 procentoch andelen tunga miljölastbilar motsvarar 25 procent. Inomkommunkoncernen finns det i dag drygt hundra biogasfordon.Skelleftebuss och länstrafiken har fortsatt att öka sin biogasflotta.Nu täcks hela innerstadstrafiken av biogasfordon och linjerna tillSkelleftehamn och Bureå står på tur. Sedan tidigare drivs renhållningsfordonenpå hushållsavfall i form av biogas.Fler cyklisterAllt fler väljer att cykla istället för att köra bil, vilket är positivtbåde ur miljö- och hälsosynpunkt. Ökningen ställer dock kravpå att kommunen som väghållare behöver skapa fler och bättrecykelvägar.Trästad 2012Trästaden Skellefteå har fortsatt att leverera nya och intressantahus och träkonstruktioner och är världsledande inom miljöinriktatindustriellt träbyggande. Forskning i träteknik vid Luleå tekniskauniversitet (LTU) på Campus Skellefteå och de lokala träföretageni samarbete med kommunen ger en eftersträvansvärd Triple helix *En cykelbro i trä mellan Älvsbacka och Anderstorp har invigts under2011 och ett av de så kallade Älvsbackahusen fick Boverkets utmärkelsei guld för miljöklassad byggnad. Samtidigt har Skellefteåkommun deltagit i att utveckla en norm för klimatmärkning av hus.PlaneringUnder året har ett nytt förslag till policy för hållbart byggandetagits fram där hänsyn tas till ekonomiska, sociala och ekologiskadimensioner av hållbar utveckling.ToppmöteBland aktiviteter som belyser Skellefteå kommuns ambition attbli ett nav inom hållbar utveckling kan nämnas ett internationelltkemikalietoppmöte i september. ”Chemical management summit”syftar till att lyfta fram företagens viktiga roll i att förändraprodukten redan i designskedet, och att då samtidigt undvikafarliga kemikalier.36

”Technical visits”En ökande mängd besökare från Sverige och utlandet har guidatsför att se goda exempel på husbyggnad, energianläggningar ochåtervinnings industri där destinationsbolaget, i samarbete med TillväxtSkellefteå, utvecklat konceptet Technical visits. IUC BothniaAB ** har på uppdrag av kommunen bildat ett grönt nätverk blandlokala företagare.PRODUCERAD MÄNGD GAS (NM 3)650 000550 000450 000350 000250 000Klimatsmart matEn omfattande utbildningsinsats om klimatsmart mat har gjorts förlivsmedelsbranschen och allmänheten. Syftet är att nå det lokalamiljömålet för 2012 om att minst 10 procent av alla upphandladevaror ska vara ekologiska. Satsningen fick stort gehör i massmediaoch prognosen är att målet kommer att klaras.150 00050 00002007 2008 2009 2010 2011MiljöfestivalenDen välbesökta miljöfestivalen engagerade ett stort antal privatpersoner,skolor, föreningar, organisationer och företag. Den bidrogtill att inspirera människor till ett hälso- och miljötänkande somi sin tur kan leda till bättre miljö. Idén kom ursprungligen via ettförslag från ungdomsfullmäktige.BiogasGenom sopsortering från privatpersoner och företag använderkommunen organiska restprodukter för att tillverka biogas. Underåret har produktion och försäljning av biogas fortsatt att öka.* Triple Helix är en beteckning som används för att ange att universitet/högskolor,företagande och offentlig sektor samverkar i en verksamhet.** IUC Bothnia AB är ett industriellt utvecklingscenter som ingår i ett nationelltIUC-nätverk.37

BOENDE, MILJÖ OCH INFRASTRUKTURKommunen klaradeparasitutbrottetNär den fruktade parasiten Cryptosporidium drabbade Skellefteå i april2011 ställdes Skellefteå kommun inför en sina största utmaningar någonsin.Efter fem månaders kamp återgick livet till det normala igen.– Vi hade en stor fördel med hur vi arbetade med media och information.Kommunens informatörer gjorde ett fantastiskt arbete, liksom kundtjänstsom blev vårt frontoffice och såg till så att vi kunde jobba med problemlösningenså ostört som möjligt, berättar vatten- och avloppschef StefanJohansson.TEXT: LARS WESTERLUNDDen 19 april slog Skellefteå kommun och smittskyddsläkaren larmom att ett utbrott av Cryptosporidium ägt rum och dricksvattnetfrån ytvattenverket Abborren utpekades som den mest troligasmittkällan.– Den första veckan efter larmet var intensiv och pressad, vilketäven innebar intern informationsbrist, men därefter var det mestarbetsamt. Vi skapade snabbt en organisation som visade sig fungeramycket bra, berättar Stefan Johansson.Stefan poängterar att stämningen i ledningsgruppen för arbeteti kampen mot parasiten, liksom hos övriga medarbetare, helatiden var god.– Denna goda stämning smittade också av sig på de olika entreprenöreroch konsulter som vi anlitade.Stefan Johansson menar att de som arbetat med parasitfråganinom kommunen haft ett gott självtroende och hela tiden trottatt problemet kunde lösas. Medarbetarna vid kommunledningskontoret,medborgarservice, tekniska kontoret och bygg- ochmiljökontoret var mest direkt inblandade, men alla förvaltningarpåverkades.– Bland det svåraste var att arbeta i en ovisshet om hur längeSkellefteborna skulle tvingas koka sitt dricksvatten, berättar han.I de sociala medierna var den kommunala aktiviteten hög och härhade insatserna en mycket konkret betydelse för hur smittan komatt gestaltas. När Östersund i november 2010 drabbades av ett liknandeparasitutbrott som i Skellefteå hade de ingen facebooksida.– Jämfört med dem låg vi bra till eftersom vi redan ”krattat i manegen”och kunde använda Facebook som ett kraftfullt verktyg, sägerPär Lindqvist, chef vid Skellefteå kommuns informationsenhet.Parasitutbrottet var ett elddop för kommunens sociala medier ochäven kommentarsfälten på Norrans webb nyttjades.– Vi lärde oss otroligt mycket under den här krisen och blev bättreoch bättre på att berätta kortfattat om vad som gäller, konstaterarMaria Holm, webbutvecklare vid Skellefteå kommun.Viktigt med öppenhetEn strategi som ledningsgruppen lade fast från början var att varaså öppna som möjligt mot allmänheten. Därför satsades det hårtpå information. Att detta fungerat bra visar bland annat resultatetsom ett av kommunen anlitat medieanalysföretag gjort. De tittadepå hur kommunikationen sett ut mellan myndigheter, media ochmedborgare sedan utbrottet av Cryptosporidium.– I denna analys fick kommunen högsta betyg och ansågs varaett föredöme för andra.Ett intensivt detektivarbete genomfördes för att försöka hitta källantill Cryptosporidiumutbrottet. Man lade ner mycket tid på att letaefter problem i dagvattenbrunnar och enskilda anläggningar. Enhel del övertidstimmar lades ut på alla inblandade, även fredagaroch under helgerna. För många kommunanställda blev den härsommarens semester inte riktigt vad de tänkt sig.– Många fick dela upp sin semester i två delar eller förskjuta den.Detta har också kunnat genomföras utan större problem. Alla harställt upp för att vi skulle ha tillräcklig bemanning, säger StefanJohansson.Han är också tacksam för alla goda krafter runt om i Sverige somstöttat Skellefteå kommun under denna svåra tid. Från Östersundskommun, som 2010 också drabbades av Cryptosporidium, var38

man snabba med att kontakta Skellefteå för att berätta om derassätt att hantera utbrottet. Den nationella vattenkatastrofgruppenVAKA kopplades också tidigt in för att ge råd och stöd. Dessutomfick Skellefteå kommun tillgång till VAKAS vattentankar som fannsi ett förråd i Luleå.Satte in UV-anläggningTidigt stod det klart att en UV-anläggning måste sättas in i vattenverketAbborren för att förhindra eventuella parasiter från attta sig ut i vattenledningarna. Ett flertal vattenleverantörer somhade tillgång till sådana hörde av sig. Efter en snabb utvärderingvalde Skellefteå kommun de UV-anläggningar som NorrvattenStockholm och Växjö kommun erbjöd eftersom de passade bästför Abborren.I Abborren satte Skellefteå kommun in tre UV-anläggningar. Viddesinfektion med UV-ljus tränger UV-ljuset in i parasitens celleroch reagerar med proteiner i DNA-molekyler så att kopieringenav DNA-spiralen inte fungerar. Därmed kan mikroorganismernainte föröka sig.– Med denna extra barriär har vi en mycket tryggare situation äninnan parasitutbrottet när det gäller Skellefteås vattenförsörjning.Med de förutsättningar som vi har är detta den bästa lösning somtänkas kan.Innan kommunen vågade lätta på kokningsrestriktionerna måsteman först spola genom hela vattenledningsnätet från Abborren.– Spolningen tog totalt 76 dagar och vi fick då mycket värdefullkunskap om hur en sådan omfattande aktion går till, vilket vi kanha nytta av i framtiden.Nu genomförs en utvärdering av dessa fem dramatiska månader.Kommunen har också beställt en oberoende revisionsgranskningsom handlar om hela processen. Där ska allting granskas – frånden första larmrapporten fram till friskförklaringen av vattnet.Under de kommande åren kommer vi att arbeta för att ersättaytvattenverket Abborren med en ny grundvattentäkt. Vattnet skadå tas från tre områden i Medle, Klutmark och Selsforsen. Att detfinns flera täktområden samt att det dras två separata vattenledningarin mot stan ökar säkerheten.– Upphandlingen och arbetet med detaljprojektering planeras attgenomföras under 2012 och under de två följande åren byggsvattenverket och dras ledningarna, avslutar Stefan Johansson.39

40NÄRINGSLIV OCH ARBETE

NÄRINGSLIV OCH ARBETENäringsliv och arbeteNyföretagandeNyföretagandet har fortsatt att öka under 2011. Det startades361 nya företag i Skellefteå under 2011, vilket innebär en ökningpå 14 procent jämfört med 2010. Motsvarande ökning för riketär 6,5 procent.Exploatering av västra SolbackenEn första etapp i exploateringen av västra Solbacken har färdigställtsi och med AB Lakkapääs etablering och utbyggnad av tekniskförsörjning. Exploateringen har fortsatt under året med inledandearbete för nya handels- och industrietableringar i området. Under2012 uppför AB Biltema en ny butik inom området. Planering förytterligare förbättringar av gator och vägar på Solbacken fortsätterparallellt med etableringarna. Företaget Cordea Savills som ägerhandelsområdet på östra Solbacken gör också en utbyggnad påtotalt 5 000 kvm butiksyta.41

NÄRINGSLIV OCH ARBETEArbetsmarknadsverksamhetArbetsmarknadstorget har arbetat med ett femtiotal ungdomarsedan starten i början av året. Kunderna är arbetssökande ungdomarsom har behov av extra insatser för att komma in i arbetslivet,till exempel på grund av medicinska och/eller sociala handikapp.Inom projektet Arbetsmarknadstorget och Utsikten arbetar personalfrån kommunen, landstinget, försäkringskassan och arbetsförmedlingen.Samlokaliseringen är intressant ur utvecklingssynpunkt.Hur kommer de gemensamma kunderna att uppfattafördelen med att möta alla myndigheter på samma gång. Avsiktenär att ingen ska ”falla mellan stolarna” och ingången/återgångentill egen försörjning ska ske snabbare. I flera länder, bland annatNorge har detta genomförts i stor skala. Projekten utvärderas avexterna utvärderare.FöretagsklimatEn handlingsplan för förbättrat företagsklimat har tagits fram.Planen antogs av kommunfullmäktige under hösten och arbetetpågår med genomförandet av denna.I planen identifierades totalt sju utvecklingsområden:• Bättre uppföljning av Skellefteås tillväxt genom att skapa ettSkellefteåindex.• Utveckla platsvarumärket Skellefteå.• Utvecklingsplan för Campusområdet.• Bättre utvärdering av satsade projektmedel.• Attityder från kommunala tjänstemän samt samverkan mednäringslivet.• Ökad tillgänglighet och förbättrad information.• Kartläggning av kommunal verksamhet i syfte att undersöka omoch vilka delar av dessa som skulle kunna drivas i privat regi utanatt väsentlig samhällsnyttig verksamhet riskerar att sättas ur spel.Som ett led i detta arbete har, den av Sveriges kommuner ochlandstings framtagna utbildningen, ”Förenkla helt enkelt” påbörjats.Utbildningen riktar sig till politiker, chefer och tjänstemän.Syftet med utbildningen är bland annat att få en ökad förståelseför företagens vardag och att förenkla och förbättra myndighetsutövningenoch ärendehanteringen i kommunen.Särskild ingång för näringslivetFör att förbättra tillgängligheten för företagen har en särskildingång för näringslivet skapats, såväl på kommunens hemsidasom via nummerval i samband med telefonsamtal till kommunenskundtjänst.Tjänstemän från olika förvaltningar har bildat ”Etablerings- och utvecklingsservice”.Gruppens uppgift är att underlätta för näringsliveti frågor som berör flera förvaltningar eller enheter i kommunen.Nytt platsvarumärkeUnder 2011 har ett arbete med att skapa ett nytt platsvarumärkeför Skellefteå inletts. Totalt har 100 personer deltagit i olika fokusgrupperför att fånga Skellefteås identitet – den verkliga bilden avstaden. Diskussionen har inriktats kring fyra begrepp som beskriverstadens kärnvärden. Därefter har medborgardialogen ”Tyckom Skellefteå” genomförts, där medborgarna fick ge sin syn påplatsens styrkor och svagheter. Under våren 2012 fortgår arbetetmed att skapa en grafisk profil och logotyp, samt att förankraarbetet hos näringsliv, offentliga organisationer, föreningar ochbland medborgarna.ProjektSkellefteå kommun har under året deltagit i 62 EU-projekt meden total budgetomslutning av cirka 500 miljoner kronor. Den genomsnittligafinansieringsgraden från Skellefteå kommun är 13procent. Insatserna kan grovt delas in i fyra områden; tillväxtbranscher,infrastruktur, nyföretagande och institutionella stöd tillföretag samt höjd utbildnings- och kompetensnivå.42

Fler studenter på Campus SkellefteåAntalet inskrivna studenter vid Campus Skellefteå var högre ännågonsin under 2011, drygt 2 600.ANTAL STUDENTER PÅ CAMPUS SKELLEFTEÅ3 0002 500Högt betyg för tillgänglighet och bemötandeInom ramen för projektet kommunens kvalitet i korthet jämförskommuner inom en rad områden. Skellefteå har generellt en högkvalitetsnivå. 2011 års mätning visade på ett särskilt gott utfall förtillgänglighet och bemötande.NYCKELTAL FÖR TILLGÄNGLIGHET INOM RAMEN FÖRKOMMUNENS KVALITET I KORTHET 2011100902 00080701 50060501 00040305002010095 97 99 01 03 05 07 09 11–12 1050 000-90 000 Alla deltagande Större städer SkellefteåinvånarekommunerLTU ProgramLTU Fristående kurser 2UMU ProgramUMU Fristående kurser KYYH DistansstudierTOTALTAndel som får kontaktmed handläggare viatelefonAndel som får svarpå e-post inom tvådagarAndel som uppleverett gott bemötande1Här inräknas UmU sjuksköterskeprogram, start jan -12. Antalet stud inom fristående kurserinom UmU och LTU Skellefteå har också lagts ihop mellan ht och vt.2Ett antal programstudenter, liksom den övervägande delen av studenter som läser på friståendekurser, är distansstudier. Detta innebär att de oftast inte tillbringar tiden på Campus.Höstterminen 2011 startade totalt fem nya universitetsutbildningarpå Campus Skellefteå. Dessa är högskoleingenjörsutbildningarinom energi-, el- och maskin vid LTU samt en internationell masterutbildninginom ”Cross media interaction design”. Dessutomstartade en studiegrupp i systemvetenskap vid UmU.I januari 2011 meddelade Yrkeshögskolemyndigheten att följandetre utbildningar har beviljats statsbidrag:• Produktionstekniker (2 år).• Skogsmaskinförare/skogsvårdare (1 år).• TRAC – diplomerad resekonsult (2 år).Utbildningarna startade i Skellefteå hösten 2011.FRAM-projektetKommunen arbetar med att effektivisera produktionen av de tjänstersom medborgarna nyttjar. Arbetet med att utveckla processinriktadearbetssätt har under året pågått inom FRAM-projektet. Sexprocesser har kartlagts med den arbetsmodell som projektet tagitfram. Kartlagda processer införs nu successivt i organisationen.De sex första processerna är:• Bygg- och anläggning• Stödja barn/elev• Underhåll• Investering• Attrahera• Engagera43

NÄRINGSLIV OCH ARBETE44

NÄRINGSLIV OCH ARBETEFlygplatsen ”går som tåget”Skellefteå Airport, som sedan 2010 drivs i egen regi av Skellefteå kommun,”går som tåget”. 2011 reste 278 034 passagerare till eller från Skellefteå.Det är en ökning med hela 24 procent jämfört med året innan.– Vårt arbete med att få nya flygoperatörer har gett resultat och därigenommånga nya passagerare. Den stora efterfrågan på resor speglar en regioni stark tillväxt, säger Robert Lindberg, vd för Skellefteå Airport AB.TEXT: LARS WESTERLUNDDen 16 december 1961 invigde kommunikationsminister GöstaSkoglund Skellefteå flygplats i Falmark. Fram till april 2010 drevsflygplatsen av staten via Luftfartsverket.– Regeringen hade då beslutat att staten bara skulle äga ochdriva tio basflygplatser och de övriga skulle övergå i annan ägo,berättar Roland Lindberg.Direkt efter övertagandet drabbades Skellefteå Airport av problemsom flygstrejker, askmoln och att Skyways upphörde med sinaflygningar.– Det var en tung start.Norra Skandinaviens lågprisflygplatsDen nedåtgående spiralen vändes emellertid snabbt uppåt ochSkellefteå Airport har blivit en av de flygplatser i Sverige som växersnabbast. SAS utökade sina inrikesturer och det stora lyftet komnär Ryanair i mars 2011 etablerade trafik mellan Skellefteå ochBarcelona/Girona. Två flygningar per vecka gjorde bolaget till denspanska storstaden och flygningarna fortsatte till den 28 oktober.– Denna milstolpe i det norrländska flygets utveckling blev verk ligenen succé. Ryanair är belåtna och resenärerna är nöjda. SkellefteåAirport har genom Ryanairs etablering blivit norra Skandinavienslågprisflygplats, vilket gjort att vi fått många tillresta gäster somvill flyga billigt.Beläggningsgraden på flyglinjen har varit mycket hög och Ryanairkommer även under sommaren 2012 att flyga mellan Skellefteåoch Barcelona/Girona.Flyg till HelsingforsNästa glada nyhet släpptes i augusti när finska Flybe började trafikeraSkellefteå Airport. Det handlar här om fyra avgångar i veckanoch planet går mot Helsingfors via Karleby–Jakobstad.– Den flyglinjen ger också innevånarna i norra Sverige möjlighetatt snabbt och enkelt resa till andra destinationer via Helsingfors.Robert Lindberg menar att man i Västerbotten måste bli bättre påatt marknadsföra sina skidanläggningar i Finland.– Och företagen på vår sida av Bottenviken borde knyta fler kontaktermed de 9 000 finska företag som nu finns en timmes restidfrån oss.Charterflyget har också utvecklats i positiv riktning.– 2011 slog vi nytt rekord i charterresor. 14 000 personer gav sigiväg från Skellefteå Airport med operatörerna Detur och Apollotill Grekland och Turkiet.Den enda smolken i bägaren under 2011 var att Skyways, somåtervände till Skellefteå i april, överraskande valde att lägga nersina två dagsturer i augusti.50-årsjubileumUnder 2011 firades Skellefteå Airports 50-årsjubileum med fleraevenemang. Det största av dem var flygdagen den 20 augusti somarrangerades av Skellefteå Aeroclub.– Det kändes bra att fira den här viktiga delen av vår infrastruktur.Hur skulle Skellefteå ha utvecklats utan sin flygplats? Det går inteens att föreställa sig.Under året har golvet på flygplatsen renoverats och restaurangenhar fått en ny arrendator.– I april när chartertrafiken startar har vi byggt klar en helt nyrestaurang och souvenirbutik. Mat och souvenirer kommer attha en regional prägel. Här ska det både finnas Västerbottensostoch Skellefteå AIK-tröjor.Under 2013 blir det sedan aktuellt att bygga om säkerhetskontrolle nsom i dag är alldels för liten för att klara antalet resenärer samtkommande krav på röntgenmaskiner.– Sedan tittar vi också över möjligheten att bygga om parkeringenså att man ska kunna dra sitt kreditkort vid inpassagen och sedandra det igen vid utfarten, allt för att förenkla resandet och ge störrekundnytta, avslutar Robert Lindberg45

MEDARBETAREMedarbetareSjukfrånvaroKommunens sjukfrånvaro har stigit under året. Till viss del handlardet om det misstänkt förorenade dricksvattnet i kommunenshuvudvattenförsörjning, som orsakade korttidsfrånvaro blandmedarbetarna. Även långtidssjukfrånvaron har stigit och det ärdärför viktigt att fortsätta att följa sjuksiffrorna och arbeta medförebyggande åtgärder.Sjukfrånvaro Skellefteå kommun, % 2011 2010Sjukfrånvaro, totalt 5,0 4,5Kvinnor 5,4 4,9Män 3,7 3,1Anställda fördelat på ålder och verksamheterÅLDERSFÖRDELNING BLAND VISSTIDS-OCH TILLSVIDAREANSTÄLLDA9000800070006000500040003000200010000711–29 30–49 50–69 60– TotaltÅldersintervall37832215ANTAL VISSTIDS- OCH TILLVDAREANSTÄLLDAFÖRDELAT PÅ VERKSAMHETER9077616FörskolaGrundskolaGymnasium och övrig utbildningÄldreomsorgFunktionshindradeIFOÖvrig vhtKompetensförsörjningEn ny skollag har trätt i kraft under året. Nationellt fastställda behörighets-och legitimationskrav får stor påverkan på kommunensrekryterings- och kompetensförsörjningsbehov med anledning avden nya lagen.Nationellt och lokalt finns en brist på yrkesgruppen ingenjörer.Kommunen arbetar på flera olika sätt med att profilera sig somen attraktiv arbetsgivare för dessa, bland annat genom traineeprogramoch riktade marknadsföringsinsatser.I perspektivet ett till tre år har alla förvaltningar arbetat med planerför kompetensförsörjning. Ett arbete med en mer långsiktigastrategi pågår på kommunövergripande nivå.Ständiga förbättringarSkellefteå kommun arbetar med ständiga förbättringar. Ett led idetta är att kartlägga organisationens processer och därigenomidentifiera utvecklingsområden. Att arbeta på det här sättet innebärockså att varje medarbetare får ett större eget ansvar för attse utvecklingspotentialen inom sitt arbete och sin verksamhet.Medborgar- och kundperspektivet ska stå i centrum inför framtidensutmaningar. Omvärlden förändras allt snabbare vilket ocksåinnebär att kommunen måste förändras i snabbare takt. Allt dettaställer stora krav på organisationen och medarbetarna som finnsi den.I förändringsarbete måste också risk- och konsekvensanalysergöras ur medarbetarperspektivet. Från 2011 har kommunen enny arbetsmiljöpolicy som ska stödja det arbetet.Rekordgenerationen går i pensionDen så kallade rekordgenerationen (födda 1945–1954) lämnararbetsmarknaden under 2010-talet. Det får konsekvenser förenskilda arbetsgivare och för samhället i stort. Nya utmaningaroch möjligheter ligger framför oss. Samtidigt förändras befolkningsstrukturen.Skellefteå får en ökad andel äldre, men också ettökat antal barn i förskolan, framför allt i de centrala delarna avstaden. Verksamheterna måste därför anpassas till medborgarnaskrav på den kommunala servicen. Kraven från medborgarna blirhögre och i takt med samhällsutvecklingen mer individualiserade.Mångfalden i samhället ökar och kommunen måste kunna mötaoch kommunicera med många olika grupperingar.Utvecklingen ställer stora krav på Skellefteå kommun som arbetsgivare.I konkurrens med andra måste attraktiviteten stärkas för attkunna attrahera, rekrytera, behålla och utveckla medarbetare. I detingår också att se till att kompetensen i organisationen säkerställsnär medarbetare lämnar organisationen.46

MEDARBETAREArbete med resultatet av medarbetarundersökningenDen senaste medarbetarundersökningen genomfördes under2010. Under 2011 har därför alla förvaltningar haft i uppdrag attarbeta aktivt med de områden som de identifierat som förbättringsområden.På kommunnivå är det främst upplevelsen, blandnästan en femtedel av medarbetarna, att de inte är delaktiga ochkan påverka sin arbetssituation som legat i fokus. Resultatet avalla förvaltningars ansträngningar kommer att kunna utläsas i denundersökning som genomförs under 2012.Individuella utvecklingsplanerKommunens målsättning är att alla anställda ska ha en individuellutvecklingsplan. Vid den senaste medarbetarundersökningen, somgenomfördes 2010, svarade 66 procent av alla anställda att dehar en individuell utvecklingsplan. Under 2011 har en utvärderingav kommunens samverkansavtal genomförts och i den utvärderingenuppskattar 88 procent av samverkansgrupperna att allamedarbetare på arbetsplatsen har en individuell utvecklingsplan.Alla medarbetare ska årligen ha medarbetarsamtal med sin närmastechef. I detta samtal ska en individuell utvecklingsplan upprättas.Syftet med det är att:• Främja medarbetarnas utveckling.• Bidra till att rätt kompetens för att nå verksamhetens mål tillgodoses.• Underlätta effektivare personalplanering.FramtidsfrågorAttraktionen som arbetsgivare och kompetensförsörjningsfrågornakommer även fortsättningsvis vara en prioriterad fråga att arbetamed. Stor vikt kommer att behöva läggas på dessa frågor underkommande år.Kommunens roll som samhällsbyggare med gemensam värdegrundär en stabil plattform att bygga på. Kommunen behöverockså kunna visa att det finns möjligheter att vidareutvecklas inomorganisationen och visa på karriärmöjligheter. Löftet om önskadsysselsättningsgrad, olika arbetstidsmodeller, delaktighet och engagemangär andra exempel på det som behöver lyftas fram.Medarbetarsamtalet och den individuella utvecklingsplanen tillsammansmed arbetsmiljöarbetet och vårt lokala samverkansavtalär viktiga byggstenar. Att kommunen har som mål för 2012 attminst 50 procent av arbetsplatserna ska vara mönsterarbetsplatserär också ett led i att stärka attraktiviteten, inte minst genom attstärka stoltheten hos medarbetarna.Vi har engagerade chefer och medarbetare och kravet att alla skakunna arbeta i tider av förändring och utveckling blir tydligare. Vifortsätter att spana på omvärlden, följa trender i stort och småttoch öka handlingsberedskapen inför framtiden. Genom en bättreomvärldsanalys kan vi förhålla oss till sådant som påverkar kommunenoch dess medarbetare.SysselsättningsgraderAlla förvaltningar arbetar med att tillgodose önskade sysselsättningsgraderbland personalen. Senaste medarbetarundersökningenvisar att andelen som är nöjda med nuvarande sysselsättningsgradhar ökat. Från 85 procent år 2005 till 94 procent år2010. En stor del av denna ökning kan tillskrivas socialkontoretsframgångsrika arbete med införande av rätt till heltid. Nästa kommunövergripandemätning kommer att göras år 2012.VärdegrundVärdegrundsfrågor är löpande inslag på arbetsplatsträffar och vidmedarbetarsamtal. Att alla medarbetare i kommunen är samhällsbyggareoch ska vara professionella, engagerade och framsyntaär väl känt bland kommunens medarbetare.I senaste medarbetarundersökningen ställdes ett antal frågor medbäring på värdegrunden. Frågor om engagemang i arbetet; kundfokusoch professionalitet fick en hög grad av instämmande svarvilket tolkas som att värdegrunden i högsta grad är levande blandmedarbetarna i vardagen.47

VERKSAMHETSUPPFÖLJNINGVerksamhetsuppföljningStyrkort 2011Vision: Skellefteå – en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka iÖnskat läge: Skellefteå – årets tillväxtkommunMedborgare/kundUtveckling/tillväxtEkonomiMedarbetareNyckelfaktorer:Nyckelfaktorer:Nyckelfaktorer:Nyckelfaktorer:Nöjda medborgareoch kunder (1)Attraktiv och hållbarlivsmiljö (2)Nära, enkelt och öppet (3)Befolkningstillväxt (1)Fler arbetstillfällen (2)Hög utbildningsnivå (3)Strategiskt utbyte medomvärlden (4)God ekonomiskhushållning (1)Strategiskainvesteringar (2)Motiverade medarbetaremed rätt kompetens (1)Attraktiva och hälsosammaarbetsplatser (2)Gemensam värdegrund (3)Bra företagsklimat (5)Mål:Mål:Mål:Mål:Förbättrat medborgarindex(1, 2)Förbättrad livsmiljö (1, 2)Attraktiv barn- ochungdomsmiljö (1, 2)Utveckla verksamhetsprocesserna(1, 3)Offensiv miljökommunBefolkningsökning medminst 250 invånare (1)200 fler arbetstillfällenper år (1, 2)Öka utbildningsnivån medminst 1%-enhet per år (1, 3)Aktiv part i regionensutveckling (1, 2, 3, 4)Utvecklad infrastruktur(1, 2, 3, 4)Öka förvärvsfrekvensenbland utlandsfödda medminst 1%-enhetTopp 80 i företagsklimat (5)Samordnad kommunalverksamhet (1)Investeringar som minskardriftskostnader (1, 2)Effektiv resursutnyttjande(1, 2)Utveckla och stärka kommunenstillgångar (1, 2)Alla förvaltningar arbetaraktivt med kompetensförsörjningsplaner(1, 2)Aktivt arbete, utifrån medarbetarundersökningensresultat,pågår i alla förvaltningar(1, 2)Alla medarbetare har enindividuell utvecklingsplansenast år 2011 (1, 2)Alla anställda har önskadsysselsättningsgrad (1, 2)Gemensam värdegrund genomsyrarverksamheten (3)Medborgare/KundBedömningen av perspektivet medborgare/kund är som helhetdelvis måluppfyllelse.Årets utfall av medborgarundersökningen motsvarar en liten förändringjämfört med fjolåret. Index har minskat från 59 till 57.Förändringen är inte statistiskt säkerställd. Störst förändring stod”vatten och avlopp” för, vilket sannolikt kan härledas till utbrottetav Cryptosporidium.Skellefteå kommun arbetar aktivt med att förbättra livsmiljön.Bland annat har arbetet med att ta fram en ny fördjupad översiktsplanför centrum inletts. Planen ska visa hur man på ett attraktivtsätt kan förtäta staden. Planen innebär en översyn av centrumoch torget med utgångspunkt i att skapa mötesplatser med merhandel och aktiviteter. Samtidigt planerar kommunen för ett nyttresecentrum vid järnvägen som ska utgöra knutpunkt för samtligapersontransporter.Kommunen arbetar för en attraktiv barn- och ungdomsmiljö.Bland annat är barn- och unga en väldigt prioriterad grupp inomkulturnämndens och fritidsnämndens verksamheter. I årets undersökningarhar grundskolelevernas uppfattning om trygghet ochtrivsel försämrats något. Inom gymnasieskolan är uppfattningenom trivsel fortsatt hög.Arbetet med att förbättra och effektivisera verksamhetsprocessernapågår ständigt. Ett antal nya verksamhetsprocesser är kartlagdaoch de nya arbetssätten införs successivt i verksamheterna.48

VERKSAMHETSUPPFÖLJNINGI syfte att förbättra tillgängligheten har en rad nya e-tjänster tagitsfram, bland annat inom skolväsendet.Arbete pågår med att minska energiförbrukningen och behovetav fossila bränslen i kommunkoncernen, bland annat genom ettkoncernövergripande energiprojekt. Jämfört med fjolåret har elförbrukningeni kommunens egna fastigheter minskat med 6,75procent.Utveckling/tillväxtBedömningen av perspektivet utveckling/tillväxt är ej måluppfyllelse,framförallt baserat på att målsättningarna om ökad befolkning,ökad utbildningsnivå samt förbättrat företagsklimat inte äruppfyllda.Kommunens befolkning uppgick vid utgången av året till 71 580personer, vilket innebär att kommunens innevånare har blivit 61färre under året.Arbetslöshetsstatistiken har förbättrats något under året, menSkellefteå har fortfarande en hög ungdomsarbetslöshet.Dec 2011, % Skellefteå Riket16–64 år 7,9 6,618–24 år 16,5 10,4Källa: arbetsförmedlingenI siffrorna ingår öppet arbetslösa samt personer i program med aktivitetsstöd.Ambitionen om att öka utbildningsnivån med en procentenhet, avseendebefolkning med eftergymnasiala studier, har inte uppnåtts.Andelen är densamma som fjolåret, 19 procent. Genomsnittsnivånför riket ligger på 24 procent.Kommunen arbetar på bred front med att utveckla infrastrukturen.Arbetet med att studera motiv och finansieringsmöjlighetertill Norrbotniabanan har fortsatt under året. Kommunen samarbetarockså med Destination Skellefteå och Karleby stad kringutredningen om en kommersiell färjeförbindelse sommartid. Somtidigare nämnts har flygförbindelserna, både in- och utrikes, förbättratsunder året.Ambitionen, att öka förvärvsfrekvensen bland utlandsfödda, harlyckats 2011. I förhållande till fjolåret har andelen ökat med 1,9procentenheter.Svensk näringslivs ranking av företagsklimatÅrRanking2011 2472010 1842009 1772008 1012007 137Kommunens rankas på plats 247 av Sveriges 290 kommuner.De senaste årens negativa trend har föranlett kommunen att tafram en handlingsplan för förbättrat företagsklimat med mål ochaktiviteter. Inom kommunledningskontoret har medborgarserviceoch tillväxtkontoret fört en dialog med näringslivet kring derasbehov av kommunal service. Dialogen utmynnade bland annat ien speciell företagsingång i kommunens kundtjänst.EkonomiPerspektivet ekonomi redovisar sammantaget delvis måluppfyllelse.Kommunen uppnår inte alla övergripande finansiella målsättningar.Resultatet för kommunen, exklusive affärsverksamhetenelförsörjning motsvarar 1,3 procent av skatter och statsbidrag. Definansiella målsättningarna anger att nivån ska ligga på minst 1,5procent. Läs mer i avsnittet ekonomisk uppföljning.KostnadslägeSkellefteå kommun har ett generellt högt kostnadsläge i verksamheterna.Kommunens procentuella kostnadsökning i denskattefinansierade verksamheten var dock mindre 2010 (senastejämförbara året) än motsvarande ökning för jämförelsegruppernastörre städer och gruppen 50 000–99 000 invånare.2010 hade alla nämnder, förutom tekniska nämnden, ekonomini balans. Verksamheterna kunde i stort bedrivas inom tilldeladeanslag. Årets utfall visar att fler nämnder har negativa avvikelser.Socialnämnden har den största negativa avvikelsen med-18 miljoner kronor.Skellefteå faller väl ut i kvalitativa jämförelser med andra kommuner,inte minst vad gäller grund- och gymnasieskola samt upplevdnöjdhet inom äldreomsorgen. Den förväntade utvecklingen medfler äldre samt färre i arbetsför ålder kommer ändå att ställa kravpå att kunna nyttja resurser mer effektivt.Målsättningarna för samordnad kommunal verksamhet och effektivtresursnyttjande har delvis uppfyllts. Målet att utveckla ochstärka kommunens tillgångar har uppfyllts helt, och målet ominvesteringar som minskar driftkostnader har inte uppfyllts.MedarbetarePerspektivet medarbetare bedöms sammantaget redovisa delvismåluppfyllelse. Kritiska områden är fortfarande andelen tillgodoseddaönskemål om önskade sysselsättningsgrader och andelenindividuella utvecklingsplaner.Läs mer utförligt i avsnittet medarbetare.God ekonomisk hushållningDe finansiella målsättningarna är i huvudsak uppfyllda. Verksamhetsmåleni styrkorten är inte helt uppfyllda inom alla perspektiv.Bedömningen är ändå att kommunen uppnår målen för god ekonomiskhushållning, både i det verksamhetsmässiga och finansiellaperspektivet.49

EKONOMISK UPPFÖLJNINGEkonomisk uppföljningEKONOMISKT RESULTAT, MNKRSKATTEFINANSIERADVERKSAMHET -142RESULTAT EFTERUTTAG 54KONCERNRESULTAT 280SKELLEFTEÅKOMMUN 206UTTAG 196AFFÄRSVERK-SAMHETER 348varav elförsörjn 355RESULTAT EFTERUTTAG 152KOMMUNÄGDABOLAG 74Resultatet i Skellefteå kommunkoncern utgörs av summan av Skellefteåkommuns resultat och de kommunala bolagens resultat,minskat med koncerninterna intäkter och kostnader.Resultatet för koncernen, kommunen samt de olika delarna i kommunensverksamhet (skattefinansierad verksamhet och affärsverksamhet)framgår av nedanstående tabell. Det skattefinansieraderesultatet avser resultat efter uttag från kollektivet affärsverksamhetersom figuren ovan visar.Resultat, mnkr 2011 2010Kommunkoncernen 280 377Skellefteå kommun 206 284Skattefinansierad verksamhet 54 124Affärsverksamheter 152 160därav elförsörjningen efter uttag 159 165Resultatet i kommunkoncernen och kommunen är lägre jämförtmed 2010. Inom den skattefinansierade verksamheten har resultatetminskat mest. Nämndernas sammanlagda överskott var 57mnkr lägre jämfört med 2010.ÅRETS RESULTAT 2007–2011, MNKRSkellefteå Stadshus AB 0Skellefteå Kraft AB,koncernen 55Fastighets AB, Polaris 6Skelleftebostäder AB 16Skelleftebuss AB, konc -7Skellefteå City Airport AB 0Skellefteå Museum AB 0Västerbottensteatern AB 0Koncerninternt 5Avstämning av balanskravetHuvudprincipen är att intäkterna ska överstiga kostnaderna ochatt realisationsvinster inte ska inräknas i intäkterna då avstämningmot kommunallagens balanskrav görs.Mnkr Koncern KommunÅrets resultat 280 206Realisationsvinster -24 -2Vinster/förluster (KL 8 kap 5 §)Justerat resultat 256 204Resultatets andel av skatter och statsbidragKommunens resultat, exklusive elförsörjningen uppgår till 47 mnkr(119) och motsvarar 1,3 procent (3,3) av skatter och statsbidrag.Det innebär att kommunen inte når det kortsiktiga finansiellamålet om ett resultat för kommunen exklusive elförsörjning på 1,5procent. Övriga finansiella målsättningar har uppfyllts. Dessa avser:• Oförändrad kommunalskatt.• Ingen inlåning till skattefinansierad verksamhet.• Ingen försäljning av strategiska tillgångar.• Skellefteå Kraft ska ge kommunen avkastning motsvarande4,0 procent av eget kapital vid budgetårets utgång.Resultatets andel av skatter och statsbidrag(kommunen exkl elförsörjningen), 2007–20114,0%3,5%3,0%2,5%2,0%1,5%1,0%0,5%3002500%2007 2008 2009 2010 201120015010050InvesteringarInvesteringarna i materiella anläggningstillgångar uppgick år 2011till 1 392 mnkr (1 009). Investeringar i skattefinansierad verksamhethar ökat efter ett antal år med lägre investeringsnivå. Underår 2011 har bland annat Älvsbackabron samt rekonstruktionenav Lejonströmsbron färdigställts.02007 2008 2009 2010 2011Skattefinansierad verksamhetAffärsverksamhetKommunägda bolag50

EKONOMISK UPPFÖLJNINGinvesteringar 2007–2011, mnkrLIKVIDITET 2007–2011, MNKR1600140012001000800600400200140%130%120%110%100%90%80%70%60%050%2007 2008 2009 2010 20112007 2008 2009 2010 2011Skattefinansierad verksamhetAffärsverksamhetKommunägda bolagKommunKoncernFinansiering av investeringarDiagrammet visar hur stor del av de fem senaste årens investeringarsom finansierats med internt tillförda medel respektive övrigamedel. Med övriga medel åsyftas här sparade och lånade medel.År 2011 har nästan samtliga investeringar i kommunkoncernenfinansierats med under året internt tillförda medel.FINANSIERING AV investeringar 2007–2011, mnkr1600140012001000800600400200De kommunägda bolagen nyttjar det gemensamma koncernkontotför löpande betalningar vilket minskar behovet av egenlikviditet. Samtidigt bedrivs en aktiv finansförvaltning som syftartill att optimalt nyttja likviditeten.Utöver medlemskap i Kommuninvest och tillgång till bankinlåninghar kommunen ett obligationsprogram med en låneram om3 mdkr (nyttjat 0 kr) samt en kreditlimit på koncernkontot med1 000 mnkr.SkulderMed långfristiga skulder avses skulder med en löptid överstigandeett år. Kommunkoncernens långfristiga skulder har ökat med 192mnkr.Kommunkoncernens nettolåneskuld definieras som summan avkort- och långfristig inlåning och räntebärande avsättning minskatmed den likviditet som lånats ut.02007 2008 2009 2010 2011Mnkr 2009 2010 2011Internt tillförda medelÖvrig finansieringLikviditetLikviditet beskriver den kortsiktiga betalningsförmågan och kanbeskrivas med olika nyckeltal. Ett sätt är att ställa omsättningstillgångarnai relation till kortfristiga skulder. För att dessa skulderska kunna betalas omedelbart ska måttet ligga över 100 procent.UtlåningLångfristig utlåning 773 543 644Kassa och bank 497 96 145InlåningRäntebärande avsättning -152 -163 -186Långfristig inlåning -5 973 -5 430 -5 555Kortfristig inlåning -48 -69 -51Skuld koncernkonto -152Summa nettolåneskuld -4 903 -5 023 -5 155Externa lån som förfaller under nästa år uppgår till 920 mnkr, vilketmotsvarar 17 procent av den totala inlåningen på 5 555 mnkr.En jämn förfallostruktur mellan åren eftersträvas. Det samladeinlåningsbehovet styrs av tillgången på likvida medel och investeringsvolymeni de kommunägda bolagen.51

EKONOMISK UPPFÖLJNINGFÖRFALLOSTRUKTUR 2011, %2520KänslighetsanalysEtt sätt att beskriva beroendet av omvärlden är att upprätta enkänslighetsanalys. I tabellen uppskattas hur ett antal faktorer kanpåverka ekonomin för Skellefteå kommunkoncern.+/- mnkr1510500–1 år 1–2 år 2–3 år 3–4 år 4–5 år 5–6 år 6– årRänteförändring rörliga lån, 1 % 6Förändrad inlåning, 1% 2Löneökning, 1 % 37Prisökning, 1 % 52Förändrad utdebitering, 1 kr 132Befolkningsförändring, 500 personer 23Generella statsbidrag, 1 % 8Försörjningsstöd, 10 % 8Den genomsnittliga upplåningsräntan är 3,19 procent och genomsnittligräntebindningstid är 4,54 år.PensionsskuldSamtliga pensionsmedel i kommunen har använts i den kommunalaverksamheten genom så kallat återlån.Sveriges kommuner och landsting beslutade under året om ändraderänteantaganden. Effekterna av den förändrade diskonteringsräntahar medfört att kommunens skuld ökat med 176 mnkr.Mnkr 2011 2010Avsättning 145 125Ansvarsförbindelse 2 349 2 138Total pensionsförpliktelse 2 494 2 263Återlånade medel 2 494 2 26352

DRIFTSREDOVISNINGDriftsredovisning, mnkrDriftredovisningen visar avvikelsen i förhållande till av kommunfullmäktige beslutad budget för nämnder och bolag.Nämnd Årsbudget Resultat- Tilläggs- Budget Utfall Avvikelseöverföring anslag mot budgetKommunstyrelse -193.31 -40,8 -44,3 -278,1 -253,1 25,0Barn- och grundskolenämnd -1 123,0 -20,2 -2,2 -1 145,4 -1 149,1 -3,8Bygg- och miljönämnd -32,9 -1,0 -33,9 -32,5 1,4Fastighetsnämnd -6,6 -25,1 -31,7 -19,1 12,6Fritidsnämnd -192,3 -24,4 -8,5 -225,2 -204,2 21,0Gemensam nämnd, drift personalsystem 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0Gymnasienämnd -329,7 -1,2 -330,9 -332,8 -1,9Konsumentnämnd -0,5 0,0 -0,5 -0,4 0,1Kulturnämnd -71,1 -3,6 -3,4 -78,1 -75,0 3,1Personalnämnd -32,9 -12,5 -45,4 -28,6 16,8Socialnämnd -1 467,8 -13,8 -0,7 -1 482,4 -1 500,6 -18,2Teknisk nämnd -169,4 -6,4 -1,8 -177,6 -182,6 -5,0Valnämnd -0,1 -1,6 -1,7 -0,3 1,5Överförmyndarnämnd -5,0 -5,0 -5,4 -0,4Revision -2,0 -0,8 -2,8 -2,3 0,5Summa -3 626,5 -151,3 -60,8 -3 383,6 -3 785,9 52,8FINANSIERINGIntäkterSkatteintäkter 2 792,2 2 792,2 2 810,1 17,9Generella statsbidrag och utj 754,8 754,8 799,8 44,9Särskilda statsbidrag 23,4 23,4 22,7 -0,8Finansnetto 19,0 19,0 27,0 8,0Uttag elförsörjningen 196,0 196,0 196,0 0,0Internränta 94,0 94,0 95,5 1,5KostnaderPo-pålägg 802,7 802,7 861,9 11,6Arbetsgivaravgifter -660,1 -660,1 -697,1Pensioner -223,3 -223,3 -262,3Avtalsförsäkringar -29,0 -29,0 -0,5Övrigt -5,3 -5,3 -13,6 -8,3Budgetreserv -73,3 -66,0 -7,3 7,3Summa skattefinansierad verksamhet 70,0 -151,3 0,0 -81,3 53,5 134,9AffärsverksamhetCamping 0,0 0,4 0,4Hamn 0,0 -4,1 -4,1Parkering 0,0 0,7 0,7Avfall 0,0 -5,8 -5,8Vatten- och avloppshantering 0,0 2,8 2,8Sotning 0,0 -0,8 -0,8Elförsörjningen 166,2 166,2 159,0 -7,3Summa affärsverksamhet 166,4 0,0 0,0 166,2 152,0 -14,2Kommunen totalt 236,2 -151,3 0,0 84,9 205,6 120,653

DRIFTSREDOVISNINGKommunägda bolag Intäkter Kostnader Resultat Resultatkrav AvvikelseSkellefteå Stadshus AB, koncernenSkellefteå Stadshus AB 41,5 -41,8 -0,3 0,0 -0,3Skellefteå Kraft AB, koncernen 5 255,8 -5 201,1 54,7 186,0 -131,3Fastighets AB Polaris 157,2 -151,2 6,0 5,0 1,0Skelleftebostäder AB 476,0 -460,2 15,8 10,0 5,8Skellefteåbuss AB, koncernen 139,2 -146,1 -6,9 -5,8 -1,1Skellefteå City Airport AB 39,8 -39,8 0,0 -10,2 10,2Skellefteå museum AB 12,5 -12,5 0,0 0,0 0,0Västerbottensteatern AB 11,8 -11,8 0,0 0,0 0,0Koncerninternt 5,2 5,2Kommunägda bolag 6 133,9 -5 493,1 74,5 185,0 -110,5Den samlade energirörelsen utgör summan av den kommunalaaffärsverksamheten elförsörjning och Skellefteå Kraft-koncernen.Denna fiktiva koncerns överskott 2011 motsvarar 429 miljonerkronor innan årets uttag till skattefinansierad verksamhet och skatt.54

DRIFTSREDOVISNINGAffärsverksamheter, mnkrCamping 2011 2010Avfall 2011 2010Intäkter 24,1 21,5Kostnader för arbetskraft -8,1 -7,1Övriga kostnader -13,2 -12,2Avskrivningar -1,3 -1,1Finansiella poster -1,1 -0,8Nettokostnad/intäkt 0,4 0,2IB eget kapital -0,2 -0,4UB eget kapital 0,2 -0,2Intäkter 93,8 91,5Kostnader för arbetskraft -16,7 -15,7Övriga kostnader -67,9 -64,5Avskrivningar -8,2 -8,0Finansiella poster -6,8 -6,0Nettokostnad/intäkt -5,8 -2,7IB eget kapital -9,7 -7,0UB eget kapital -15,6 -9,7Parkering 2011 2010Sotning 2011 2010Intäkter 21,6 20,0Kostnader för arbetskraft -3,4 -3,1Övriga kostnader -16,8 -16,4Avskrivningar -0,8 -0,8Finansiella poster 0,1 0,1Nettokostnad/intäkt 0,7 -0,2IB eget kapital 5,7 5,9UB eget kapital 6,3 5,7Intäkter 7,0 8,3Kostnader för arbetskraft -5,5 -5,9Övriga kostnader -2,5 -2,4Avskrivningar 0,0 0,0Finansiella poster 0,2 0,2Nettokostnad/intäkt -0,8 0,2IB eget kapital 5,0 4,8UB eget kapital 4,2 5,0Hamn 2011 2010Elförsörjning 2011 2010Intäkter 24,6 21,2Kostnader för arbetskraft -6,0 -6,4Övriga kostnader -8,6 -8,7Avskrivningar -10,1 -5,0Finansiella poster -4,0 -3,7Nettokostnad/intäkt -4,1 -2,6IB eget kapital 12,5 15,1UB eget kapital 8,4 12,5Intäkter 326,3 315,6Kostnader för arbetskraft -2,7 -2,4Övriga kostnader -59,2 -43,6Avskrivningar -12,0 -11,9Finansiella poster -93,6 -92,9Nettokostnad/intäkt -159,0 164,8IB eget kapital 10 123,2 9 958,4UB eget kapital 10 282,2 10 123,2Vatten och avlopp 2011 2010Intäkter 114,9 114,2Kostnader för arbetskraft -24,0 -27,6Övriga kostnader -71,6 -65,0Avskrivningar -9,5 -9,2Finansiella poster -7,0 -6,4Nettokostnad/intäkt 2,8 6,0IB eget kapital 5,0 -1,0UB eget kapital 7,8 5,0Kostnaderna för bekämpandet av parasiten Cryptosporidium harför affärsverksamheten vatten och avlopp uppgått till 9,8 mnkr,varav 3,4 mnkr har klassificerats som investering.55

INVESTERINGSREDOVISNINGInvesteringsredovisning, mnkrInvesteringsredovisningen för materiella anläggningstillgångar visar avvikelsen i förhållandetill av kommunfullmäktige beslutad budget för nämnder och bolag.Nämnd Utgifter Inkomster Netto- Budget AvvikelseinvesteringSkattefinansierad verksamhetKommunstyrelse 27,5 27,5 30,9 3,4Barn- och grundskolenämnd 0,2 0,2 2,5 2,4Bygg- och miljönämnd 0,1 0,1 0,5 0,4Fastighetsnämnd 91,8 0,4 91,4 141,2 49,8Fritidsnämnd 11,1 11,1 12,5 1,3Gymnasienämnd 2,1 2,1 12,0 9,8Kulturnämnd 4,8 4,8 6,6 1,8Personalnämnd 0,1 0,1 0,8 0,7Socialnämnd 3,0 3,0 10,2 7,2Teknisk nämnd 64,5 9,1 55,5 84,4 28,9Summa skattefinansierad verksamhet 205,2 9,4 195,8 301,6 105,8AffärsverksamhetElförsörjning 34,9 34,9 129,3 94,4Camping 8,9 8,9 10,0 1,2Hamn 1,0 1,0 14,9 13,9Parkering 1,3 1,3 1,7 0,5Renhållning 5,2 5,2 20,2 15,0Sotning 0,0 0,0 0,4 0,4Vatten- och avloppshantering 21,0 2,5 18,5 114,4 95,9Summa affärsverksamhet 72,3 2,5 69,8 291,0 221,2Summa investeringar kommunen 277,5 11,9 265,6 592,5 326,9Kommunägda bolagSkellefteå Stadshus AB, koncernenSkellefteå Kraft AB, koncernen 886,8 886,8 1 067,0 180,2Fastighets AB Polaris 26,7 26,7 40,0 13,3Skelleftebostäder AB 152,4 152,4 100,0 -52,4Skelleftebuss AB, koncernen 45,8 45,8 44,0 -1,8Skellefteå City Airport AB 1,6 1,6 8,5 6,9Skellefteå museum AB 0,6 0,6 0,5 -0,1Västerbottensteatern AB 0,3 0,3 1,0 0,7Summa kommunägda bolag 1 114,2 0,0 1 114,2 1 261,0 146,8Summa kommunkoncernen 1 391,7 11,9 1 379,8 1 853,5 473,756

STÖRRE INVESTERINGARStörre investeringar, mnkrHär redovisas större investeringar i kommunen som beräknas överstiga 5 mnkr.Utgifter 2011Projektets totala utgifterBudget Redovisat Budget Redovisat Avvikelse PrognosFärdigställda projektGC-bro Älvsbacka - Anderstorp 16,7 25,0 32,6 -7,6Ventilation och tak Bureskolan 7,5 7,3 8,0 8,0 0,0Stugor, Skellefteå camping 3,5 4,3 7,9 6,2 1,7Lejonströmsbron, rekonstruk 1,4 3,4 13,1 7,8 5,3Pågående projektStadsparken/Bryggarbacken 5,0 1,1 25,3 23,6 1,7 25,3Boviken södra ny va-hantering 8,5 8,8 22,0 8,9 13,1 36,5Förskola Moröbacke 6,8 17,8 23,0 20,0 2,9 23,0Förskola Skelleftehamn 9,2 2,8 9,2 3,2 5,9 22,7Norrhammarskolan 33,0 30,8 33,7 31,8 1,9 33,7Ny konstgräsplan Skogsvallen 3,5 5,1 3,5 5,1 -1,7 6,0Utbyggnad Södergård 10,0 4,9 10,0 4,9 5,1 16,0Utbyggnad Tunet 10,0 1,9 10,0 1,9 8,1 16,057

RESULTATRÄKNINGResultaträkning, mnkrKoncernenKommunenNOT 2011 2010 2011 2010Verksamhetens intäkter 1, 22 6 648 5 903 1 364 1 308Verksamhetens kostnader 2, 22 -8 993 -8 124 -4 704 -4 509Avskrivningar 22 -784 -623 -175 -180Verksamhetens nettokostnader -3 130 -2 844 -3 516 -3 381Skatteintäkter 3 2 810 2 717 2 810 2 717Generella statsbidrag och utjämning 4 800 847 800 847Finansiella intäkter 5 53 20 294 252Finansiella kostnader 6, 22 -235 -270 -182 -150Resultat före extraordinära poster 298 470 206 284Skatt -18 -93Årets resultat 7 280 377 206 28458

BALANSRÄKNINGBalansräkning, mnkrKoncernenKommunenNOT 2011 2010 2011 2010TillgångarAnläggningstillgångarImmateriella anläggningstillgångarGoodwill m m 8 161 170Materiella anläggningstillgångarMark, byggnader och tekniska anläggningar 9 8 123 8 003 2 321 2 094Maskiner och inventarier 10 4 586 4 225 327 344Pågående nyanläggningar 11 635 519 167 110Finansiella anläggningstillgångar 12 651 550 14 798 13 802Summa anläggningstillgångar 14 156 13 466 17 612 16 349OmsättningstillgångarFörråd m m 13 219 164 23 25Kortfristiga fordringar 14 1 197 1 442 563 1 269Kortfristiga placeringar 0 0 0 0Kassa och bank 15 145 96 15 74Summa omsättningstillgångar 1 561 1 703 601 1 369Summa tillgångar 15 717 15 169 18 213 17 718Eget kapital, avsättningar och skulderEget kapital 16 7 105 6 845 12 898 12 692därav årets resultat 280 377 206 284AvsättningarPensioner och liknande förpliktelser 17 186 163 145 125Andra avsättningar 18 857 821 14 18SkulderLångfristiga skulder 19 5 680 5 488 4 052 3 741Kortfristiga skulder 20 1 889 1 853 1 104 1 142Summa skulder 7 569 7 341 5 156 4 883Summa eget kapital, avsättningar och skulder 15 717 15 169 18 213 17 718Borgen och ansvarsförbindelser 21 2 932 2 721 4 722 4 17659

FINANSIERINGSANALYSFinansieringsanalys, mnkrKoncernenKommunen2011 2010 2011 2010Den löpande verksamhetenÅrets resultat 280 377 206 284Justering av- och nedskrivningar 784 623 175 180Justering för ej likvidpåverkande poster 31 75 -1 -14Resultatandel i intresseföretag 8 96Nedskrivning i finansiella anläggningstillg 4 185Ökning/minskning kortfristiga fordringar 246 -445 707 -334Ökning/minskning förråd och lager -55 13 3 -7Ökning/minskning kortfristiga skulder 36 160 -38 20Medel från den löpande verksamheten 1 334 1 084 1 052 129InvesteringsverksamhetenFörvärv av immateriella anläggningstillgångar -18Förvärv av materiella anläggningstillgångar -1 392 -1 009 -278 -177Försäljning av materiella anläggningstillgångar 28 114 16 13Medel från investeringsverksamheten -1 364 -912 -261 -165FinansieringsverksamhetenNyupptagna lån 192 147Amortering av skuld -507 -996 -498Ökning av långfristiga fordringar -113 -65 114Minskning av långfristiga fordringarMedel från finansieringsverksamheten 79 -572 -849 -384ÅRETS KASSAFLÖDELikvida medel vid årets början 96 497 74 494Likvida medel vid årets slut 145 96 15 7460

NOTERNoter, mnkrNOT 1 Verksamhetens intäkterKoncernenKommunen2011 2010 2011 2010Energiförsäljning 4 731 4 150Taxor och avgifter 392 402Hyresintäkter 545 548 339 331Bidrag 445 405Övrig försäljning 389 282 51 46Realisationsvinster 24 31 2 10Övriga rörelseintäkter 958 892 135 113Summa intäkter 6 648 5 903 1 364 1 308NOT 2 Verksamhetens kostnaderKoncernenKommunen2011 2010 2011 2010Kostnader för arbetskraft 3 738 3 538 3 186 3 059varav pensionskostnader 258 252 212 198Inköpt elkraft 3 241 2 602Bidrag 301 282Bränsle, energi och vatten 128 136Realisationsförluster 7 7 7 7Entreprenader och köp av verksamhet 381 342Konsulttjänster 59 70Lokal- och markhyror, fastighetsservice 161 155Övriga rörelsekostnader 2 008 1 976 482 458Summa kostnader 8 993 8 124 4 704 4 509NOT 3 SkatteintäkterKoncernenKommunen2011 2010 2011 2010Allmän kommunalskatt 2 748 2 683 2 748 2 683Slutavräkning föregående år 10 2 10 2Slutavräkning innevarande år, prognos 52 33 52 33Summa skatteintäkter, netto 2 810 2 717 2 810 2 71761

NOTERNOT 4 Generella statsbidrag och utjämningKoncernenKommunen2011 2010 2011 2010Inkomstutjämning 484 495 484 495Strukturbidrag 29 29 29 29Införandebidrag 9 9Regleringsbidrag 73 18 73 18Bidrag för LSS-utjämning 144 143 144 143Kommunal fastighetsavgift, inbetalning 108 96 108 96Kommunal fastighetsavgift, prognos innev år 5 16 5 16Tillfälligt konjunkturstöd 70 70Kostnadsutjämningsavgift -44 -29 -44 -29Summa generella statsbidrag och utjämning 800 847 800 847NOT 5 Finansiella intäkterKoncernenKommunen2011 2010 2011 2010Ränteintäkter 24 18 292 250Resultat från övriga värdepapper 27Utdelning aktier och andelar 2 2 2 2Summa finansiella intäkter 53 20 294 252NOT 6 Finansiella kostnaderKoncernenKommunen2011 2010 2011 2010Räntekostnader 222 199 158 144Resultat från övriga värdepapper 68 1Ränta finansiell leasing 1 1 11 4Ränta på pensionslöften 12 2 12 2Summa finansiella kostnader 235 270 182 15062

NOTERNOT 7 Årets resultatKoncernenKommunen2011 2010 2011 2010Årets resultat 280 377 206 284Avgår: samtliga realisationsvinster -24 -31 -2 -10Justerat resultat 256 346 204 274NOT 8 Immateriella anläggningstillgångarKoncernen2011 2010Anskaffningsvärde 262 245Årets anskaffning 0 18Ackumulerade avskrivningar 102 92Planenligt restvärde * 161 170* SpecifikationGoodwill / Skellefteå Kraft AB 160 169Goodwill / Skelleftebuss AB 1 163

NOTERNOT 9Mark, byggnader och tekniska anläggningarVerk- Fastigh Fastigh DäravMark- samhets- f affärs- Publika f annan Övriga finansiellreserv fastigh vht fastigh vht fastigh Totalt leasingKommunenAnskaffningsvärdenIngående investeringsutgifter 49 2 467 739 649 395 2 4 300 75Årets investeringsutgifter 9 186 6 10 3 0 215 175Försäljningar/utrangeringar 0 -19 -7 -29 -55Omklassificeringar -1 39 24 86 4 0 151Utgående anskaffningsvärden 56 2 672 762 745 373 2 4 611 250AvskrivningarIngående avskrivningar 1 270 355 398 182 1 2 206 3Försäljningar/utrangeringar -13 -2 -20 -34Årets avskrivningar 79 20 14 5 0 118 14Utgående avskrivningar 0 1 336 373 411 168 1 2 289 17Ingående restvärde 49 1 197 384 251 213 1 2 049 72Utgående restvärde 56 1 336 389 333 206 1 2 321 233KoncernenAnskaffningsvärdenIngående investeringsutgifter 12 321Årets investeringsutgifter 205Försäljningar/utrangeringar -62Omklassificeringar 198Utgående anskaffningsvärden 12 661AvskrivningarIngående avskrivningar 4 318Försäljningar/utrangeringar -37OmklassificeringarÅrets avskrivningar 257Utgående avskrivningar 4 538Ingående restvärde 8 003Utgående restvärde 8 12364

NOTERNOT 10Maskiner och inventarierDäravMaskiner/finansiellinventarier Fordon Konst Totalt leasingKommunenAnskaffningsvärdenIngående investeringsutgifter 726 143 5 874 26Årets investeringsutgifter 18 14 1 33 6Försäljningar/utrangeringar -6 -2 0 -7Omklassificeringar 3 3Utgående anskaffningsvärden 741 155 6 902 32AvskrivningarIngående avskrivningar 463 67 531 6Försäljningar/utrangeringar -6 -2 -3Årets avskrivningar 30 19 49 7Utgående avskrivningar 492 84 0 576 14Ingående restvärde 262 76 5 344 20Utgående restvärde 249 71 6 327 18KoncernenAnskaffningsvärdenIngående investeringsutgifter 7 878 26Årets investeringsutgifter 646 6Försäljningar/utrangeringar -64Omklassificeringar 228Utgående anskaffningsvärden 8 688 32AvskrivningarIngående avskrivningar 3 654 6Försäljningar/utrangeringar -59OmklassificeringarÅrets avskrivningar 508 7Utgående avskrivningar/nedskrivningar 4 102 14Ingående restvärde 4 225 20Utgående restvärde 4 586 18NOT 11 Pågående nyanläggningarKommunenKoncernenAnskaffningsvärdenIngående investeringsutgifter 110 519Årets investeringsutgifter 210 579Färdigställda anläggningar -154 -463Utgående anskaffningsvärden 167 635Ingående restvärde 110 519Utgående restvärde 167 63565

NOTERNOT 12 Finansiella anläggningstillgångarKoncernenKommunenBeloppen anger tillgångarnas bokförda värden, tkr 2011 2010 2011 2010Aktier och andelarBottenvikens stuveri AB 2 595 2 595 2 595 2 595Länstrafiken i Västerbottens Län AB 0 757 0 757Norrbottniabanan 50 50 50 50AB Norrlands Byggtjänst 10 10 10 10Kommunaktiebolaget 9 9 9 9Kommuninvest Ek Förening 2 045 2 045 2 045 2 045Expolaris 35 35 35 35Jörns Folkets Hus upa 6 6 6 6Hjoggböle Va-förening 3 3 3 3Skellefteå Folkets Hus 1 1 1 1Summa aktier 4 753 5 510 4 753 5 510Aktier och andelar i koncernföretagSkellefteå Stadshus AB 1 001 062 1 001 062Skellefteå museum AB 612 612Västerbottensteatern AB 1 600 1 600Summa andelar 0 0 1 003 274 1 003 274Obligationer och övriga värdepapper 130 724 158 766Långfristiga fordringarFör koncernen förmedlade externa lån 6 334 788 5 570 000Skellefteå Kraft AB 234 500Skellefteå Stadshus AB 7 203 836 7 203 836Utlämnade lån 14 488 14 488 14 488 14 488Megabase 0 2 430 0 2 430Övriga långfristiga fordringar 499 011 367 138 210 210Summa långfristiga fordringar 513 499 384 056 13 787 822 12 790 964BostadsrätterRiksbyggen 94 94 94 94HSB 209 209 209 209Övriga 59 59 59 59Summa bostadsrätter 362 362 362 362GrundfondskapitalStiftelsen Lövånger Kyrkstad 1 000 1 000 1 000 1 000Stiftelsen Träenigheten 410 410 410 410Stiftelsen Handelsgården 250 250 250 250Summa grundfondskapital 1 660 1 660 1 660 1 660Summa finansiella anläggningstillgångar 650 999 550 355 14 797 872 13 801 77166

NOTERNOT 13 FörrådKoncernenKommunen2011 2010 2011 2010Exploateringsmark 11 12 11 12Skellefteå Stadshus AB, koncernen 196 139Tekniskt kontor 11 13 11 13Summa förråd 219 164 23 25NOT 14 Kortfristiga fordringarKoncernenKommunen2011 2010 2011 2010Räntebärande fordringarUtlåning, internbank 969Interimsfordringar 746 929 298 114Kundfordringar 282 346 77 64Övriga fordringar 170 168 188 121Summa fordringar 1 197 1 442 563 1 269NOT 15 Kassa och bankKoncernenKommunen2011 2010 2011 2010Kassa och bank 145 22 15 0Koncernkonto 0 74 0 74Summa kassa och bank 145 96 15 74NOT 16 Eget kapitalKoncernenKommunen2011 2010 2011 2010Eget kapitalIngående eget kapital 6 845 6 500 12 692 12 426Byte av redovisningsprincip VA -19 -19Justerat ingående eget kapital 6 845 6 481 12 692 12 408Årets resultat 280 377 206 284Uppskjuten skatt -20Valutakursdifferens -1 -13Avyttring intresseföretag 1Utgående eget kapital 7 105 6 845 12 898 12 69267

NOTERNOT 17 Avsättning till pensionerKoncernenKommunen2011 2010 2011 2010Ingående avsättning 163 152 125 116Pensionsutbetalningar -11 -12 -10 -12Nyintjänad pension 5 15 5 6Ränte- och basbeloppsuppräkningar 4 3 4 2Sänkt diskonteringsränta 9 9Förändring av löneskatt 4 2 4 2Övrigt 6 -2 6 2Ökning av pensioner förtroendevalda 3 3 9Förändring av pensionsavsättning 3 5Utgående avsättning 186 163 145 125varav särskild löneskatt 29 33 28 24varav särskild avtalspension 7 8 5 6Pensionsmedlens användningMedel använda i verksamheten (återlån) 186 163 145 125Aktualiseringsgrad 92,0% 88,0%NOT 18 Övriga avsättningarKoncernenKommunen2011 2010 2011 2010Avsättning för skatter 831 793Avsättning för deponierRedovisat värde vid årets början 18 19 18 19Nya avsättningarIanspråktagna avsättningar -4 0 -4 0Utgående avsättning 14 18 14 18Bidrag luftfartsverket 3Återställelse av torvtäkt 7 7Garantiavsättning 1 2Summa övriga avsättningar 857 821 14 1868

NOTERNOT 19 Långfristiga skulderKoncernenKommunen2011 2010 2011 2010Kreditinstitut 5 555 5 430 3 755 3 620Finansiell leasing 18 20 257 92Anslutningsavgifter 6 4 6 4Investeringsbidrag 9 9Avgiftsuttag VA 25 25 25 25Övrigt 66 10Summa långfristiga skulder 5 680 5 488 4 052 3 741NOT 20 Kortfristiga skulderKoncernenKommunen2011 2010 2011 2010Räntebärande skulderextern inlåning 51 69 39 38inlåning från koncernkontodeltagare 13 116skuld koncernkonto 152 152Leverantörsskulder 414 483 189 189Interimsskulder 1 049 1 014 557 583Övriga kortfristiga skulder 223 287 156 216Summa kortfristiga skulder 1 889 1 853 1 104 1 14269

NOTERNOT 21 Borgen- och ansvarsförbindelserKoncernenKommunen2011 2010 2011 2010BorgensförbindelserBorgen och andra förpliktelser gentemot kommunägda bolagSkelleftebostäder AB 0 0Skellefteå Kraft AB 524 190Skelleftebuss AB 0 0Fastighets AB Polaris 0 0Skellefteå Stadshus AB 1 800 1 800Borgen och andra förpliktelser inom kommunägda bolagSkellefteå Stadshus AB koncernen 534 534Övriga bolagPensionsförpliktelser gentemot kommunägda bolagSkelleftebuss AB 39 36 39 36Skelleftebostäder AB 2 2 2 2Övriga kommunägda bolag 1 1 1 1Kommunalt borgens- och förlustansvar för egnahem, m mEgnahem 8 9 8 9Övriga borgen 0 1 0 1AnsvarsförbindelserIngående ansvarsförbindelse 2 138 2 240 2 138 2 240Pensionsutbetalningar -83 -66 -83 -66Nyintjänad pensionRänte- och basbeloppsuppräkningar 51 22 51 22Förändring av löneskatt 41 -20 41 -20Sänkning av diskonteringsränta 133 133Bromsen 74 -21 74 -21Övrigt -6 -17 -6 -17Utgående ansvarsförbindelse 2 349 2 138 2 349 2 138varav särskild löneskatt 459 417 459 417Summa borgensförbindelse och övriga ansvarsförbindelser 2 932 2 721 4 722 4 176FörvaltningsuppdragFörvaltade stiftelser 8 9 8 9Nödhjälpsstiftelsen 1 1 1 1Summa förvaltningsuppdrag 9 10 9 10

NOTERKommunens ägarborgen gentemot kommunägda bolag motsvararden låneskuld som finns upptagen i respektive bolags balansräkningoch i kommunens koncernbalansräkning och avser externlåneskuld 2011-12-31. Kommunens pensionsborgen motsvararden pensionsskuld som finns upptagen i respektive bolags balansräkning.Skellefteå kommun har i mars 1994 ingått en solidarisk borgensåsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliganuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 267 kommunersom per 2011-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomiskförening har ingått likalydande borgensförbindelser.Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk föreninghar ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaretmellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagandeav ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaretfördelas i förhållande till storleken på de medel som respektivemedlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, delsi förhållande till storleken på medlemskommunernas respektiveinsatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening.Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Skellefteå kommunsansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noterasatt per 2011-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totalaförpliktelser till 224 781 496 815 kronor och totala tillgångar till223 342 743 649 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelsernauppgick till 4 712 716 983 kronor och andelen av detotala tillgångarna uppgick till 2,09658 procent.Förtroendevalda med mer än 40 procent sysselsättningsgrad harvisstidsbegränsade anställningsvillkor med visstidspension. Pensionenregleras i PBF antaget av kommunfullmäktige 04-03-11§ 48 att gälla fr o m. 2003-01-01. Antalet förtroendevalda meddessa anställningsvillkor uppgick den 31/12 2011 till tio. Tre förtroendevaldahade under 2011 utlösta visstidspensioner. Totaltutbetalades 81 tkr.För vd-ar i kommunala bolag gäller följande: Vid uppsägning avvd från arbetsgivarens sida har vd rätt till varierande engångsersättningmotsvarande 12–24 månadslöner. Vd omfattas avtjänste pensionsförmåner enligt ITP -planen eller PA-KFS med 65års pensionsålder.NOT 22 Jämförelsestörande posterKoncernenKommunen2011 2010 2011 2010Verksamhetens intäkterFörsäkringsersättning 16 16Intäkter försålda tomter 16 16Realisationsvinst 2 31 2 10Verksamhetens kostnaderAvtalsförsäkring FORA 11 10 11 10Sänkt diskonteringsränta, pensioner -9 -9Andel i intresseföretags resultat -11 -100Realisationsförlust -29 -7 -7 -7AvskrivningarNedskrivningar -182 -84 -9 -24Summa -218 -118 -12 2171

NOTERNOT 23 LeasingKoncernenKommunen2011 2010 2011 2010Finansiella leasingavtalFastigheterTotala minimileaseavgifter 339 104Nuvärde minimileaseavgifter 238 72Därav förfall inom 1 år 10 3Därav förfall inom 1–5 år 42 12Därav förfall senare än 5 år 187 58FordonTotala minimileaseavgifter 20 29 20 29Nuvärde minimileaseavgifter 18 20 18 20Därav förfall inom 1 år 7 7 7 7Därav förfall inom 1–5 år 12 13 12 13Operationella leasing avtalFastigheterMinimileasavgifter 35 18 629 451Därav förfall inom 1 år 3 3 10 20Därav förfall inom 1–5 år 32 12 248 165Därav förfall senare än 5 år 3 371 267Maskiner och inventarierMinimileasavgifter 0 0 0 0Därav förfall inom 1 år 0 0 0 0FordonMinimileasavgifter 0Därav förfall inom 1 år 0Därav förfall inom 1–5 år 0NOT 24 Ekonomiska engagemang inom kommunkoncernenÄgd andel Koncernbidrag Lån BorgenGivna Mottagna Givna Mottagna Givare MottagareSkellefteå kommun 6 291 2 324Skellefteå Museum AB 60%Västerbottensteatern AB 40%Skellefteå Stadshus AB 100% 64 38 1 800Skellefteå Kraft AB 100% 64 3 263 524Skelleftebostäder AB 100% 2 225Fastighets AB Polaris 100% 732Skelleftebuss AB 100% 33Skellefteå City Airport AB 100%72

REDOVISNINGSPRINCIPERRedovisningsprinciperGod redovisningssedSkellefteå kommuns redovisning bygger på Lagen om kommunalredovisning (KRL) samt på rekommendationer från Rådet förkommunal redovisning (RKR). Sammantaget innebär detta attredovisningen i kommunen sker på ett sätt som i huvudsak överensstämmermed god redovisningssed.De kommunägda bolagens redovisning har skett i enlighet medgod redovisningssed - i huvudsaklig överensstämmelse med Bokföringslagen,Årsredovisningslagen och Aktiebolagslagen.Inventarier med en ekonomisk livslängd på minst 3 år och ettvärde på minst 20 000 kronor (exklusive moms) klassas som anläggningstillgång.Avskrivningstiderna för anläggningstillgångar har fastställts medutgångspunkt från Rådet för kommunal redovisnings skrift omavskrivningar men med en egen bedömning av tillgångarnas beräknadenyttjandetid.Lånekostnader belastar resultatet för den period de uppkommer.Lagen om allmänna vattentjänster innehåller bland annat krav påsärredovisning av verksamheten. Redovisningen finns tillgängligför fastighetsägarna i tekniska nämndens årsbokslut 2011.AvstegRådet för kommunal redovisning har i sina senaste utgivna rekommendationerhänvisat till Redovisningsrådets (för publika organisationer)rekommendationer avseende utformning av tilläggsupplysningar.Kommunen följer inte i alla avseenden dessa krav.Följande avsteg görs från KRL och allmänna råd och rekommendationerfrån RKR.RKR:s REKOMMENDATION NR 8:2Skellefteå kommun använder två olika redovisningsprinciper i densammanställda redovisningen.Enligt rekommendation 8.2 kan civilrättsliga underkoncerner konsolideraspå två sätt. Huvudmetoden innebär att varje enskilt koncernföretagkonsolideras för sig. Den alternativa metoden innebäratt civilrättsliga underkoncerners bokslut används för konsolideringi kommunens sammanställda redovisning. När alternativ metodanvänds ska nödvändiga justeringar göras.Alternativ metod har använts för konsolidering av Skellefteå KraftAB-koncernen och har avvikit från rekommendation 8.2 genom attinte göra justeringar för intresseföretag som konsoliderats enligtkapitalandelsmetoden och för minoritetsintressen som uppståttvid konsolidering av delägda dotterföretag. Skälet till avvikelsefrån rekommendationen på dessa punkter är avvaktan på nyttsystemstöd.Intern redovisningEnligt kommunallagen ska kommunen också redovisa driften av deolika nämnderna. Inom driftredovisningen (internredovisningen)påförs nämnderna en intern ränta som beräknas på tillgångarnasbokförda värde med 4,5 procent.Sociala avgifter har bokförts i form av procentuella personalomkostnadspåläggi samband med löneredovisningen enligt följande:Anställda, % 38,98Anställda som vid årets ingång inte fyllt 26 år, % 21,81Anställda, som är 65 år eller äldre, % 15,18Förtroendevalda, % 38,2573

ORDLISTA OCH BEGREPPOrdlista och begreppAnläggningskapital Anläggningstillgångar minus långfristigaskulder och avsättningar.Anläggningstillgångar Tillgångar som är avsedda för stadigvarandebruk. Kan vara immateriella (goodwill, m m), materiella(mark, byggnader, maskiner mm) eller finansiella (aktier, andelar,m m).Avskrivning Årlig kostnad för värdeminskning av anläggningstillgångarberäknad utifrån förväntad ekonomisk livslängd.Eget kapital Visar hur stor del av tillgångarna som ej finansieratsmed främmande kapital (skulder).Intern ränta Kalkylmässig kostnad för det kapital (bundet i anläggnings-och omsättningstillgångar) som nyttjas inom en vissverksamhet.Långfristiga skulder Skulder med en löptid överstigande 1 år.Nettoinvesteringar Investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidragOmsättningstillgångar Tillgångar som inte är anläggningstillgångar.Exempelvis förråd, fordringar, kortfristiga placeringar,kassa och bank, m m.Ränteswap Ett avtal om byte av räntor från fast till rörlig räntesatseller tvärtom, under en bestämd tidsperiod.Rörelsekapital Omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder.Soliditet Ett mått på den långsiktiga betalningsförmågan.Visar andelen eget kapital av totala tillgångar.Kortfristiga skulder Skulder med en löptid understigande ett år.Likviditet Ett mått på den kortsiktiga betalningsberedskapen.Visar omsättningstillgångar i relation till kortfristiga skulder.Korta fakta om SkellefteåYta 7 217 km 2Invånare 71 580ÄlvarÅby-, Byske-, Kåge, SkellefteåochBureå älvSjöar1 463 stVattendrag1 269 stStörsta tätorternaSkellefteå C 35 836Ursviken 3 989Skelleftehamn 3 192Bureå 2 451Kåge 2 298Byske 1 760Burträsk 1 580Boliden 1 618Ersmark 894Jörn 824Lövånger 710Medle 625KommunikationHuvudvägar E4, Riksväg 95JärnvägAnslutningar från SkellefteåFlygFlera dagliga avgångarSjöfartHamn i Skelleftehamn och KågeData och teleUtbyggt stadsnät med hög kapacitetoch bra täckning. Bra kommunikationtill samtliga service- och skolorter.74