Urbana utvecklingsområden - Spacescape

Urbana utvecklingsområdenOm stadskvaliteters betydelse för attraktivitet och hållbar utvecklingJuni 20121

Innehåll1. Inledning1.1. Bakgrund1.2. Syfte1.3. Medverkande1.4. Stadsbyggandets betydelse för socialt hållbar utveckling1.5. Lista på sociala och rumsliga indikatorer2. Övergripande områdesanalys2.1. Kriterier för urbana utvecklingsområden2.2. Analys av de 15 urbana utvecklingsområdena2.3. Jämförelser3. Stadsbyggnadsstrategier3.1. Utveckla stadskvaliteter3.2. Koppla samman staden3.3. Bygg tätt och blandat3.4. Värna offentligt, gemensamt, privat3.5. Kombinera planering och dialog4. Avslutande refl ektion5. Referenser2

1. Inledning1.1. BakgrundBoverket har inom ramen för arbetet med de 15 utvaldaurbana utvecklingsområdena ett uppdrag att bygga uppoch sprida kunskap som kan bidra till en positiv utvecklingi stadsdelar med utbrett utanförskap. En viktig del i dettaarbete är att knyta forskning närmare de kommuner somomfattas av det urbana utvecklingsarbetet. Denna rapportär ett led i arbetet med att öka kunskapen om på vilka sättsom stadsbyggandet kan bidra till en mer hållbar social ochekonomisk utveckling.1.2. SyfteKonsultuppdraget syftar till att ge en översiktlig bild avattraktiviteten i de 15 stadsdelar som enligt regeringsbeslutA2012/174/IU ska omfattas av det urbana utvecklingsarbetet.Uppdraget syftar också till att lyfta fram viktiga stadsbyggnadsstrategiertill stöd för en mer hållbar social ochekonomisk utveckling.Spacescape AB ansvarar för innehållet i rapporten.Boverket har inte tagit ställning till de rekommendationeroch slutsatser som presenteras1.3. MedverkandeAlexander Ståhle, SpacescapeTobias Nordström, SpacescapeStaffan Swartz, SpacescapeAnn Legeby, Arkitekturskolan KTHUppdragsledare på Boverket: Åsa Dahlin3

1.4. Stadsbyggandets betydelse för socialt hållbar utvecklingFöljande rapport redovisar översiktligt socialaoch geografiska förhållanden i de 15 urbanautvecklingsområdena. Även om de indikatorersom använts i områdesbeskrivningen ger enfingervisning om områdenas olika förutsättningarvisar rapporten också på behovet av merkunskap och mer omfattande analyser för attverkligen klargöra den byggda miljöns betydelseför socialt och ekonomiskt hållbar stadsutveckling.Med ‘byggd miljö’ menas här byggnader,anläggningar, gator, torg och parker.Stadsbyggnadsforskning har visat att denbyggda miljön har en avgörande roll för stadensgångflöden och i vilken omfattning platseranvänds av såväl boende och besökare frånandra stadsdelar. Exempelvis har bebyggelsetäthetenoch därmed befolkningsunderlaget visatsig vara av stor vikt för den lokala tillgången tillservice och handel. Stadsbyggnadsanalyser ärsåledes avgörande för att förstå hur stadsdelarkan utvecklas på ett mer hållbart sätt.För att exemplifiera behovet av relevantastadsbyggnadsanalyser visar bilderna till högertvå kartor av boendetäthet i Malmö. I denöversta bilden redovisas boendetäthet inomvarje basområde. Här förefaller stadsdelenHerrgården ha ett relativt stort underlag förservice och handel. I den nedre kartan redovisasden “nåbara” boendetätheten inom ettgångavstånd. Avsaknaden av tydliga kopplingari form av gator och gångvägar innebär här attstadsdelens underlag i själva verket är lågt.Exemplet illustrerar hur viktigt det är medrelevanta stadsbyggnadsanalyser för förståelsenav stadsdelarnas behov och möjligheter.Inom ramen för denna utredning har det intevarit möjligt att genomföra analyser på ensådan detaljeringsnivå. Istället har en förenkladbeskrivning av de 15 urbana utvecklingsområdenasförutsättningar gjorts med hjälp avstatistik från SCB och en uppskattning utifrånkartmaterial i Eniro. De sociala förutsättningarnaberör förvärvsfrekvens, gymnasiebehörighetoch inkomstnivå i stadsdelarna. Dessa beskriverbland annat stadsdelarnas sociala utsatthet,humankapital och köpkraft. För att ge en jämförandebild har statistiken också jämförts medrespektive kommunsnitt. De rumsliga förutsättningarnahar beskrivits med hjälp av avståndettill city, boendetäthet, stadsdelens läge i staden(sammanhängande med andra stadsdelar ellerisolerad) och centrumets läge inom stadsdelen.Dessa förutsättningar säger något om stadsdelarnasmöjlighet till socialt och ekonomisktutbyte med andra stadsdelar och underlagetför stadsliv, handel och service.Som kunskapsstöd inför det fortsatta arbetethar en lista på viktiga analyser sammanställtsoch stadsbyggnadsstrategier formulerats. Dessaberör vikten av att så väl utveckla grundläggandestadskvaliteter som förutsättningar förett ökat socialt utbyte.Exempel på områdesstatistikens begränsningar:Stadsdelen Herrgårdens boendetäthet inom basområdetär stort.....men boendetäthet inom gångavstånd lågt ochdärmed också det lokala underlaget för service ochhandel.4

1.5. Lista på sociala och rumsliga indikatorerHär nedan beskrivs indikatorer som kananvändas i framtida studier för att ge enmer relevant bild av de urbana utvecklingsområdenasförutsättningar för enhållbar stadsutveckling. Flera av indikatorernafinns nämnda i rapporter från FN,EU och Boverket samt i olika forskningsrapporter.IndikatorerAnalyserBeskriver t.ex...Stadsbyggnad Byggnad BefolkningSocialaInkomstnivåÅldersfördelning äldreÅldersfördelning barnUtbildningsnivåArbetslöshetBilinnehavTrångboddhetFunktionsblandningRumsligaLägenhetsfördelningUpplåtelseformerLokaler i gatuplanÄgoförhållandenBefolkningstäthetTillgänglighet i gatunätServiceutbudHandelsutbudNärhet till grönområdeTillgång till lekplatsTillgång till arbetsplatserRegional tillgänglighetNärhet till kollektivtrafi kMedelinkomst (prisbasbelopp)% över 65 år% under 18 år% med högskolebehörighet% arbetslösa% av boende som äger minst en bilm 2 boyta per boende% boende av arbetande% 1:or och 2:or av lägenhetsbeståndet% hyresrätter% av gator med lokaler% privat kvartersmarkBoende och arbetande per km2Rumsintegration eller korsningstäthetVård, skola, omsorg inom gångavståndHandel (butiker) inom gångavståndGångavstånd till grönområde större än 0,25 haGångavstånd till lekplatsAntal arbetsplatser inom cykelavståndRestid till city med kollektivtrafi kGångavstånd till hållplatsKöpkraftenBehovet av vård och omsorgBehovet av skolorHumankapitalEkonomisk utsatthetBilberoendetLivssituationStadslivets karaktärLägenhetsutbudLägenhetsutbudUtbudet av stadsgatorKommunens rådighetUnderlaget för service och kollektivtrafi kMöjligt utbyte mellan stadsdelarTillgänglig servicenivåTillgängligt handelsutbudRekreationsmöjligheterLekmöjligheterLokal arbetsmarknadTillgång till regionens arbetsmarknadBilberoendet5

2. Övergripande områdesanalys2.1. Kriterier för urbanautvecklingsområdenUnder 2011 erbjöds 32 svenska kommuner att delta iarbetet med att peka ut urbana utvecklingsområden.Utifrån följande kriterier valdes de 15 områdena ut.Rinkeby-Tensta/StockholmRonna-Hovsjö/Södertälje• Förvärvsfrekvens lägre än 52%• Långvarigt försörjningsstöd högre än 4,8%• Gymnasiebehörighet lägre än 70%• Fler än 4 000 invånareKronogården/TrollhättanDe 15 områdena är:Rinkeby, StockholmTensta, StockholmRonna, SödertäljeHovsjö, SödertäljeKronogården, TrollhättanHässleholmen, BoråsGårdsten, GöteborgBergsjön, GöteborgHjällbo, GöteborgNorra Biskopsgården , GöteborgAraby, VäxjöGamlegården, KristianstadCentrum-Öster, LandskronaSofielund, MalmöHerrgården, MalmöGårdsten - Bergsjön - Hjällbo -Norra Biskopsgården/GöteborgHässleholmen/BoråsCentrum-Öster/LandskronaAraby/VäxjöSofielund-Herrgården/MalmöGamlegården/Kristianstad6

2.2. Analys av de 15 urbanautvecklingsområdenaI analysen av de 15 urbana utvecklingsområdena har en mer förenklad analysmodell använts.Bakgrunden är projektets begränsade omfattning i tid och tillgängliga statistiskaunderlag. De använda indikatorerna kan trots allt ge en fingervisning om områdenasolika förutsättningar för attraktivitet, stadskvalitet och social integration.Sociala indikatorer (boende och arbetande)Förvärvsfrekvens (källa: SCB 2012)Inkomstnivå, (ålder 20-64 år, källa: SCB 2012)Gymnasiebehörighet (källa: SCB 2012)Rumsliga indikatorer (byggd miljö)Täthet (boende/km 2 , källa: SCB 2012)Restid till stadskärnan (restid med kollektivtrafik, enligt tidtabell)Avstånd till stadskärnan (avstånd mätt längs väg/gata på karta)Stadsdelens läge (i staden)Centrumets läge (inom stadsdelen)Del av samman- Delvis isolerad enklav Helt isolerad enklavhängande stadVid stråk Vid lokaltmellan stråkstadsdelarAvskilt frånstråk7

RinkebyTenstaRinkeby/Stockholm stadTensta/Stockholm stadFörvärvsfrekvens: 45% / 76%Förvärvsfrekvens: 50% / 76%Inkomst: 154 / 282 tkrInkomst: 163 / 282 tkrGymnasiebehörighet: 59% / 89%Befolkningstäthet: 18100 (boende/km 2 )City5 kmGymnasiebehörighet: 66% / 89%Befolkningstäthet: 12300 (boende/km 2 )City5 kmRestid till City: 18 minRestid till City: 20 minAvstånd till City: 11 kmAvstånd till City: 12 kmStadsdelens lägeDelvis isolerad enklavCentrumets läge(Rinkeby torg)Vid lokalt stråkStadsdelens lägeDelvis isolerad enklavCentrumets läge(Tensta torg)Vid lokalt stråkSammanfattningRinkeby (från 1968) är relativt de andra stadsdelarna myckettättbebyggt. Bebyggelsen är halvsluten på 3-6 våningar. Stadsdelenligger långt från stadskärnan och är delvist avgränsadfrån omgivande stadsdelar. Rinkeby torg ligger centralt i stadsdelenintill tunnelbanestationen.SammanfattningTensta (från 1970) är relativt tättbebyggt i en halvsluten strukturpå 3-6 våningar. Stadsdelen ligger långt från stadskärnanoch är delvis avgränsad från omgivande stadsdelar. Tensta torgligger dock lokalt centralt vid tunnelbanestationen.8

RonnaHovsjöRonna/Södertälje kommunHovsjö/Södertälje kommunFörvärvsfrekvens: 51% / 71%Förvärvsfrekvens: 46% / 71%Inkomst: 163 / 220 tkrInkomst: 145 / 220 tkrGymnasiebehörighet: 56% / 77%CityGymnasiebehörighet: 49% / 77%CityBefolkningstäthet: 8440 (boende/km 2 )Befolkningstäthet:10430 (boende/km 2 )Restid till City: 16 minRestid till City: 11 minAvstånd till City: 3 kmAvstånd till City: 2,5 km5 km5 kmStadsdelens lägeDelvis isolerad enklavCentrumets lägeAvskild från stråkStadsdelenslägeCentrumets lägeAvskild från centralt stråkSammanfattningRonna (från 1965) är byggt i en öppen struktur med 4-8 våningar.Stadsdelen ligger ganska nära stadskärnan och hängerdelvis samman med omgivande stadsdelar. Centrumtorget liggerganska avskilt i stadsdelen.SammanfattningHovsjö (från 1975) är relativt tätbebyggt med en öppen strukturpå 3-8 våningar. Stadsdelen ligger ganska nära stadskärnan, menär mycket isolerad från omgivande stadsdelar. Centrumtorgetligger avskilt i stadsdelen. I övrigt utmärker sig Hovsjö genom attmajoriteten av de boende inte har gymnasiebehörighet.9

BergsjönGårdstenBergsjön/Göteborgs stadGårdsten/Göteborgs stadFörvärvsfrekvens: 42% / 71%Förvärvsfrekvens: 47% / 71%Inkomst: 145 / 233 tkrInkomst: 158 / 233 tkrGymnasiebehörighet: 67% / 88%Gymnasiebehörighet: 61% / 88%Befolkningstäthet: 8840 (boende/km 2 )Restid till City: 21 minAvstånd till City: 10 kmCity5 kmBefolkningstäthet: 8810 (boende/km 2 )Restid till City: 31 minAvstånd till City: 14 kmCity5 kmStadsdelens lägeDelvis isolerad enklavCentrumets läge(Rymdtorget)Vid lokalt stråkStadsdelenslägeCentrumets lägeVid lokalt stråkSammanfattningBergsjön (från 1972) består av ett antal mindre bostadsenklaveri varierad utformning omgivna av grönområden. Stadsdelenligger långt från stadskärnan och är i stort isolerad frånomgivande stadsdelar. Rymdtorget ligger i direkt anslutningtill det lokala gatunätet och busstationen.SammanfattningGårdsten(från 1972) är relativt glesbebyggt med stor variation avsåväl 10 våningars flerbostadshus och två våningars enbostadshus.Stadsdelen ligger mycket långt från stadskärnan och är mycketisolerad från omgivande stadsdelar.10

Norra BiskopsgårdenNorra Biskopsgården/Göteborgs stadHjällboHjällbo/Göteborgs stadFörvärvsfrekvens: 44% / 71%Inkomst: 145 / 233 tkrGymnasiebehörighet: 70% / 88%Förvärvsfrekvens: 46% / 71%Inkomst: 150 / 233 tkrGymnasiebehörighet: 63% / 88%Befolkningstäthet: 5890 (boende/km 2 )Restid till City: 26 minAvstånd till City: 6,5 kmCity5 kmBefolkningstäthet: 9030 (boende/km 2 )Restid till City: 12 minAvstånd till City: 8,5 kmCity5 kmStadsdelens lägeDelvis isolerad enklavCentrumets läge(Friskväderstorget)Längs lokalt stråkStadsdelens lägeDelvis isolerad enklavCentrumets läge(Hjällbo Centrum)Längs lokalt stråkSammanfattningNorra Biskopsgården (1950-talet) är relativt glest bebyggd medmestadels stora slutna kvarter i fyra våningar. Stadsdelen liggerganska nära stadskärnan och är delvis isolerad från omgivandestadsdelar. Friskväderstorget ligger avskilt från spårvagnshållplatsenmen i anslutning till ett lokalt stråk.SammanfattningHjällbo (1969) är relativt tätbebyggd med mestadels flerbostadshusi öppna eller halvslutna kvarter. Stadsdelen är delvisisolerad från omgivande stadsdelar. Hjällbo Centrum ligger idirekt anslutning till spårvagnshållplatsen och ett lokalt stråk.11

HässleholmenKronogårdenHässleholmen/Borås kommunKronogården/Trollhättans kommunFörvärvsfrekvens: 45% / 76%Förvärvsfrekvens: 39% / 72%Inkomst:158 / 229 tkrInkomst: 150 / 224 tkrGymnasiebehörighet: 71% / 87%Gymnasiebehörighet: 54% / 84%Befolkningstäthet: 4370 (boende/km 2 )Restid till City: 14 minCityBefolkningstäthet: 5230 (boende/km 2 )Restid till City: 10 minCityAvstånd till City: 3,5 kmAvstånd till City: 2,5 km5 km5 kmStadsdelens lägeDelvis isolerad enklavCentrumets lägeLängs lokalt stråkStadsdelens lägeDelvis isolerad enklavCentrumets lägeAvskild från stråkSammanfattningHässleholmen är en mycket glesbebyggd stadsdel i en öppenstruktur på 3 våningar. Stadsdelen ligger relativt nära stadskärnanoch hänger delvis samman med omgivande stadsdelar.Centrumtorget ligger längs ett lokalt stråk.SammanfattningKronogården är mycket glesbebyggd i en öppen och varieradstruktur på 2- 7 våningar. Stadsdelen ligger relativt nära stadskärnanoch hänger delvis samman med omgivande stadsdelar.Centrumtorget ligger isolerat från de lokala stråken.12

Södra SofielundSödra Sofi elund/Malmö stadHerrgårdenHerrgården/Malmö stadFörvärvsfrekvens: 45% / 62%Inkomst: 145 / 207 tkrFörvärvsfrekvens: 18% / 62%Inkomst:119 / 207 tkrGymnasiebehörighet: 62% / 79%5 kmGymnasiebehörighet: 54% / 79%5 kmBefolkningstäthet: 13990 (boende/km 2 )Befolkningstäthet:13700 (boende/km 2 )Restid till City: 18 minCityRestid till City: 18 minCityAvstånd till City: 3,5 kmAvstånd till City: 4,7 kmStadsdelens lägeDel av sammanhängande stadCentrumets läge(Sevedsplan)Längs lokalt stråkStadsdelens lägeDelvis isolerad enklavCentrumets läge(Rosengård Centrum)Längs lokalt stråkSammanfattningSödra Sofielund (1920-1950) är en relativt tätbebyggd stadsdelmed såväl slutna och halvöppna kvarter med både flersbostadshusoch enbostadshus. Stadsdelen är en del av Malmös innerstad. Torgetligger dock avskilt från de större stråken genom staden.SammanfattningHerrgården är relativt tätbebyggd i en öppen struktur medbostadshus i 3-8 våningar. Stadsdelen hänger ihop med restenav Rosengård men har svaga samband med övriga omgivandestadsdelar. Herrgården har en anmärkningsvärd låg förvärvsfrekvensoch även den lägsta inkomstnivån av områdena.13

Centrum-ÖsterCentrum-Öster/Landskrona kommunGamlegårdenGamlegården/Kristianstads kommunFörvärvsfrekvens: 48% / 66%Inkomst: 167 / 211 tkr5 kmFörvärvsfrekvens: 35% / 74%Inkomst: 136 / 224 tkrGymnasiebehörighet: 56% / 85%Befolkningstäthet: 8990 (boende/km 2 )Gymnasiebehörighet: 52% / 85%Befolkningstäthet: 7270 (boende/km 2 )CityRestid till City: 0 minAvstånd till City: 0 kmRestid till City: 9 minAvstånd till City: 3 km5 kmStadsdelens lägeDel av sammanhängande stadCentrumets läge(Rådhustorget)Vid stråk mellan stadsdelarStadsdelens lägeDelvis isolerad enklavCentrumets lägeLängs lokalt stråkSammanfattningCentrum-Öster är en tätbebyggd stadsdel med slutna kvarteroch ett stort inslag av gårdsbebygelse. Stadsdelen är till skillnadfrån övriga områden en del av stadskärnan. Även Rådhustorgetär med sitt läge längs ett längre stråk i staden väl tillgängligtför både lokalt boende och besökare utifrån.SammanfattningGamlegården är byggt med mestadels halvöppna kvarterav flerbostadshus, omgärdat av mindre enklaver av småhus.Stadsdelen ligger relativt nära stadskärnan. Stadsdelen är delvisisolerad från omgivande stadsdelar. Centrumtorget liggerlängs ett lokalt stråk.14

ArabyAraby/Växjö kommunFörvärvsfrekvens: 46% / 77%5 kmInkomst: 154 / 233 tkrGymnasiebehörighet: 53% / 89%Befolkningstäthet: 8050 (boende/km 2 )Restid till City: 6 minCityAvstånd till City: 2 kmfotoStadsdelens lägeDelvis isolerad enklavCentrumets lägeLängs lokalt stråkSammanfattningAraby är byggt under 1960-1970-talet med öppna och halvöppnakvarter i 3-4 våningar. Stadsdelen ligger i nära anslutningtill omgivande stadsdelar. Centrumtorget ligger längs ett lokaltstråk som är relativt avskilt från omgivningen.15

Inom 1 km2.3. JämförelserOmrådenas rumsliga förutsättningarNärhet till CityStadsdelens lägeCentrumens läge10-15 km5-10 km1-5 kmDel av samman- Delvis isolerad enklav Helt isoleradhängande stad enklavVid stråk Vid lokalt Avskilt frånmellan stråk centralt stråkstadsdelar2 11 2 1 11 33 3 8 1SammanfattningJämförelsen visar att de flesta områdenaligger inom gång- eller cykelavstånd frånstadskärnan. 13 av 15 områden är däremotdelvis eller helt isolerad i relationtill omgivande stadsdelar, vilket innebären sämre förutsättningar för utbyte medandra stadsdelar. Stadsdelar som liggeravskilt kommer naturligen ha färre besökare,boende eller arbetande, från andrastadsdelar. Denna rumsliga segregationminskar såväl underlaget för handelnsom ett socialt mer varierat stadsliv. Denrumsliga segregationen innebär ocksåatt den vardagliga kontakten med människorfrån andra delar av staden minskar.I utsatta stadsdelar kan det rumsligautanförskapet därmed också bidra till attförstärka det sociala utanförskapet.16

3. StadsbyggnadsstrategierFör ökad attraktivitet, fler stadskvaliteter och hållbar stadsutvecklingStadsbyggnadsforskning har visat att denbyggda miljön är avgörande för såvälboendeattraktivitet och företagsamhetsom stadsdelars utbyte med omgivandestadsdelar. Relevanta analyser av urbanautvecklingsområden förutsätter därföratt geografiska data sammanställs kringstadsbyggandets betydelse för livsmiljön(se sid 4 om sociala och rumsliga indikatorer).Här presenteras några förslagtill strategier för stadsutveckling. Dessastrategier kräver noggrann analys menockså nära dialog med både boende, föreningslivoch näringsliv för att bidra tillförbättrade livsvillkor och miljö.3.1. Stadskvaliteter ger förutsättningar3.2. Koppla samman staden3.3. Bygg tätt och blandat3.4. Värna offentligt, gemensamt, privat3.5. Kombinera planering och dialogRosengårdstråket i Malmö. Kopplar samman Rosengård med stadskärnanoch utvecklar stadskvaliteter i dialog med de boende.17

3.1. Utveckla stadskvaliteterStadsbyggandet skapar livsvillkor och attraktivitetStadsbyggandet skapar inte bara en boendemiljöutan också stadskvaliteter. Enomfattande studie av 7000 bostadsrättsförsäljningari Storstockholm 2011 visaratt man med åtta variabler kan förutsägaprisvariationen på borätter med 90% säkerhet.Sju av variablerna består av renastadsbyggnadsfaktorer och den åttondeär en kontrollvariabel för socioekonomisktindex.De sju stadskvaliteterna är1. Närhet till City2. Närhet till spårstation3. Tillgänglighet i gång- och gatunätet4. Tillgång till butiker, restauranger ochkultur5. Tillgång till park6. Närhet till vatten7. KvartersformTidigare studier visar att betalningsviljanför bostadsrätter är samma som förhyresrätter. Analysresultaten visar påbetalningsvilja givet dagens värderingaroch vad som finns på bostadsmarknaden.På så vis är betalningsviljan ett svar pådagens utbud och efterfrågan. Detta kansjälvklart ändras i framtiden.De sju stadskvaliteterna fångar attraktivitetoch efterfrågan på Stockholms bomarknadmen är på flera sätt relevant försocial hållbarhet. T.ex. fångar variabeln“tillgänglighet i gång- och gatunätet” ivilken grad som en stadsdel är rumsligtintegrerad med sin omgivning. Studienvisar att det är attraktivt att bo i en stadsdelsom hänger ihop med omgivningen.Studien visar också att tillgången tillbutiker, restauranger och kultur avgörsav tätheten. Det behövs således täthetför att skapa serviceunderlag. Det socialasamspelar med det ekonomiska.Stadskvaliteterna beskriver attraktivitet och efterfrågan i Storstockholmsbostadsmarknad. (Evidens & Spacescape 2011)Exempel: Rinkebys stadskvaliteterNärhet till cityNärhet till vattenNärhet till spårstationinteTillgänglighet i gatunätetNärhet till stora parkerUrbana verksamheterKvartersform18

3.2. Koppla samman stadenStråk som är både tillgängliga lokalt och regionalt ökar förutsättningarna för socialtoch ekonomiskt utbyte mellan stadsdelarStaden har under 1900-talet gått från enkontinuerlig utbyggnad längs gator frånstadens kärna och ut till en uppdeladstad där åtskilda stadsdelar haft sitt egnalokala centrum. Detta har lett till merlokalt använda stadsdelar med mindrenaturlig genomströmning av besökareutifrån. I den kontinuerliga staden finnsofta gatustråk som är centrala både lokaltoch regionalt. De samlar och blandar boendeoch besökare. Isolering av stadsdelarhar inneburit en minskad uthållighetgenom ett större beroende av den lokalastadsmiljön och dess brister och kvaliteter.Genom att bättre koppla sammanstadsdelarnas gatunät med varandra kanmöjligheterna för socialt och ekonomisktutbyte öka och underlag för service ochhandel tillgängliggöras utanför den egnastadsdelen. Stadsdelar kan på så vis börjasamspela och stötta varandra. Detta tordeäven ha en avgörande betydelse för attminska upplevelsen av utanförskap.Exempel: Analys av tillgängligheti gatunätetRonnaExempel: Tillgänglighet och och social integrationGenetaStadskärnanFornhöjdenAndelen besökareHovsjöTillgänglighet i gatunätetTillgänglighet i gatunätet påverkar sannolikt andelen besökarefrån andra stadsdelar i den egna stadsdelen. 15 stadsdelar iStockholms stad. (Legeby 2012)Tillgänglighet i gatunätet skapar grundförutsättningar för socialt ochekonomiskt utbyte mellan stadsdelar i Södertälje. (Legeby 2011)19

3.3. Bygg tätt och blandatTäthet av boende och arbetande samt lokaler i rätt läge ger underlag förservice och handel i gatuplanLokal service och utbud av urbana verksamheterså som butiker, restaurangeroch kulturverksamheter förutsätter tillräckligbebyggelsetäthet. Tätheten skallhelst bestå av en blandning av bostäderoch arbetsplatser för att skapa ett stabiltkundunderlag. Det krävs både dag- ochnattbefolkning. Det krävs också ett sammankopplatgatunät och lokaler irätt läge för att skapa robusta lägen förhandel och service. Om gator leder frånandra stadsdelar in i den egna stadsdelenscentrum ger detta större underlagoch genomströmning av besökare tillstadsdelen.En central idé i efterkrigstidens stadplaneringhar varit att samla all handeloch service vid torg eller Centrumanlägg-ningar. De har så till vida inte vuxitfram naturligt utan planerats ‘uppifrån’.För handel och service är emellertiddet viktigaste att den lokaliseras till därflest människor naturligen rör sig. Dettaavgörs av täthet, gatunät, och andra målpunkterså som kollektivtrafikhållplatsersammantaget.Exempel: Underlag och utbud i StockholmsregionenExempel: Underlag och utbud i RinkebyFaktiskt antalFörväntat antalI Stockholms län är sambandet starkt mellan tätheten av boende ocharbetande och förekomst av handel, restauranger och kultur (Spacescape2012)I Rinkeby är utbudet av urbana verksamheter lägre än befolkningsunderlaget,vilket sannolikt beror på den låga köpkraften samt konkurrens frånexterna köpcentrum. Serviceutbudet av vård, skola och omsorg är dockhögre än genomsnittet. (Spacescape 2012)20

3.4. Värna offentligt, gemensamt, privatTydligare rumsindelning ökar möjligheter och valfrihet för möten och olika gemenskaperOffentlighet på gator, torg och i parkerskapas av att de är väl tillgängliga och attde har en utformning som välkomnaralla. Det är därför viktigt att skapa öppnaoch trygga platser centralt i stadsdelenför att möjliggöra möten mellan allainvånare. Enkelt sagt - man ska kunnastå på samma gata i flera olika stadsdelar.Gemenskap och delaktighet är likaviktigt. Detta har i hög grad att göra medden rådighet man har i sin boendemiljö.Det handlar inte bara om att påverkastadsplaneringen eller sin lägenhetsutformning. Det kan handla om att hagemensamma projekt och miljöer. Det ären stor utmaning för den urbana utvecklingenatt försöka skapa gemensammagårdar - samfälligheter - och även privatauteplatser för ökad delaktighet i utemiljön.Tydligare gränser mellan privat,gemensamt och offentligt är en förutsättningför upplevd trygghet och möteninom olika sociala arenor.Exempel: Kvartersutformningoch tillhörighetExempel: Gemensamma gårdarmed odling och leksakerUpplevd tillhörighetKvarterets tydlighetTydlig avgränsning av kvartersgårdar påverkar sannolikt känslanav gemensam tillhörighet. Enkät i 18 bostadskvarter i Malmö ochStockholm (Minoura & Ståhle 2011)Observationer i olika gårdsmiljöer i Stockholm och Malmö visar att gårdarmed tydligare avgränsning har mer lokala aktiviteter, odling och lämnadeleksaker. De urbana utvecklingsområdena saknar ofta dessa defi neradegemensamma gårdsmiljöer (Minoura & Ståhle 2011)21

3.5. Kombinera planering och dialogDet finns också idag många internationellaexempel på hur stadsdelar lyfts genom sk.’place making’, där man utgått från platsenoch det lokala livet. Rosengårdsstråket är ettexempel på projekt som inrymt såväl störreinfrastrukturella åtgärder och en kreativ dialogoch uppmuntrande av lokala initiativ. Stråket,som förutom att det förbättrar tillgänglighetentill Malmö stadskärna också är tänkt att ökaattraktiviteten i det offentliga rummet i Rosengård,bl.a genom lokalt efterfrågade bokaleroch torgytor.Ett annat exempel är det ’framväxta Rinkebystråket’som utvecklats längs det mesttillgängliga gångstråket i stadsdelen. Intressantnog var inte stråket från början planerat somett stråk för handel, utan har snarare med tidenutvecklats till ett sådant med hjälp av bådestråkets tillgänglighet i gatunätet och lokalamedborgarinitiativ. För närvarande pågår iRinkeby också planeringen av ’Rinkebystråket’,vilket har planerats av kommun och fastighetsägare.Stråkanalyser av nuläget pekar på att detplanerade stråket blir mindre naturligt använtoch därmed mindre socialt och ekonomiskthållbart.Exempel: Rinkeby och RosengårdKommunalt initiativ(top-down)Rinkebystråket(planerat)RosengårdsstråketRinkebystråket(framvuxet)Det framväxta Rinkebystråket - ett shoppingstråklängs ett centralt gångstråksom därför är en naturlig del av stadsdelensrörelsemönster.Det planerade Rinkebystråket, harmöjligtvis sämre förutsättningar attlyckas som shoppingstråk (illustrationfrån pågående planer)Rosengårdsstråkets bokaler, ett avkommunen planerat stråk som samtidigtär del av stadsdelens naturligarörelsemönster.Medborgarinitiativ(bottom-up)22

6. Avslutande reflektionI Boverkets rapport “Socialt hållbar stadsutveckling”ställs frågan hur man medrumsliga åtgärder kan motverka socialsegregation i socioekonomiskt svagaområden.Tidigare satsningar på den byggdamiljön i utsatta områden (exempelvis’Blommansatsningen’, ’Nationella exempel’och ’Storstadssatsningen’ )har i höggrad fokuserat på det ensidiga bostadsutbudet,med bl.a en hög andel hyresrätter.En sådan problemförståelse har lett tillatt en högre blandning av upplåtelseformer,lägenhetstyper och lägenhetsstorlekarförespråkats. Uppenbart är att ettvarierat bostadsutbud underlättar för deboende att kunna bo kvar vid bostadsbyte,eller göra bostadskarriär inom stadsdelen.Men lite tyder på att ett varieratbostadsutbud ökar stadsdelarnas socialadiversitet.Så vad är det då i den byggda miljönsom verkligen har betydelse för en socialthållbar stadsutveckling? Forskningen haridentifierat flera problem i diverse utvärderingar,däribland begränsad tillgångtill offentlig och kommersiell service,begränsad möjlighet till fritids- och kulturaktiviteter,otrygghet och att mångastadsdelar helt enkelt är för isolerade föratt blir använda av fler än de som boroch arbetar inom stadsdelen. Från ettlångsiktigt stadsutvecklingsperspektiv ärdet alltså mycket som tyder på att bostadsbeståndetbara är en av många olikafaktorer för att öka stadsdelarmas attraktivitetoch utbyte mellan människor frånolika stadsdelar och med olika bakgrund.För förståelsen om vad som skapar förutsättningarför ökat utbyte mellan stadsdelarär det också viktigt att inte begränsavare sig analyser eller insatser till enbartdet lokala sammanhanget. En stadsdelspotential utgörs i till stora delar av dessläge i staden som helhet, vilket avgörs avgatunätet, kollektivtrafiken, omgivandetäthet och mötesplatsernas utformningoch innehåll.7. ReferenserBoverket, 2010, Socialt hållbar stadsutveckling, KarlskronaMalmö stad, 2012, Rosengårdsstråket - ett kommunikationsprojekt, MalmöMinoura, Burghauser & Ståhle, 2011, Territorial performance of urban form, StockholmLegeby, A, 2010, Urban segregation and urban form: From residential segregation to segregation in public space, KTH, StockholmSpacescape & Evidens, 2011, Värdering av stadskvaliteter, StockholmSCB, 2012, Registerdata för integration (webb)23