Axplock från <strong>se</strong>minariumom solcellerSolceller. På Energitinget hölls ett halvdags<strong>se</strong>minarium om solceller. Eftermiddageninleddes med att Linus Palmblad från Energimyndigheten pre<strong>se</strong>nterade myndighetensmål och visioner. Ett mål är ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbara energisystem.Myndigheten ska även verka för att öka andelen förnybara energislag samt bidra till attuppfylla klimatmålen. En trygg och säker energiförsörjning är också viktigt. Inte minstska goda affärsidéer utnyttjas.Enligt Linus Palmblad är Energimyndighetensvision om solceller attde blir ett vanligt inslag i stadsbilden,som ett resultat av en framgångsriksolcellsindustri med stark koppling tillvärldsledande svensk forskning.Den pågående verksamheten angåendesolceller rör utvecklingsprojekt,grundforskning, demonstration, affärsutveckling,ökad användning (tilllämpadforskning), information ochinternationellt samarbete.Seminariet fortsatte med en pre<strong>se</strong>ntationav Adam Hultkvist, som är doktorandvid Uppsala universitet. Hanvisade en jämförel<strong>se</strong> mellan vad olikaländer installerat i form av solceller.Installation i MW under 2009Tyskland 3000-4000Japan 300-600USA 400-600Spanien 50-100Adam Hultkvist konstaterade att Tysklandhar ett bra inmatningssystem.Kraftigt nedskurna subventioner iSpanien till följd av ekonomisk krisoch höga kostnader har minskat utbyggnadeni landet markant. 2008installerades 2800 MW i Spanien.Under 2009 fanns det en uppsjö avsolcellsmoduler som var svåra att sälja.<strong>Det</strong> var svårt att få lån och prisras varett faktum. Kinesiska solcellsföretagtjänade mest. <strong>Det</strong> amerikanska solcellsföretagetFirst Solar med tillverkningi Kina hörde till de stora vinnarna. Ki<strong>se</strong>lcellergick bäst. Företag med längrelån till underleverantörer och mindreföretag hörde till förlorarna. Prisskillnadernaär stora men solcellsmodulernaär ganska lika kvalitetsmässigt.Kina, Indien, Thailand och Taiwansäljer de billigaste solcellerna. De säljeräven mest. Många tyska företag görstora förluster. De har dessutom fåttavslag på sina krav på importtullar.2009 var världsproduktionen i effekt9 GW. <strong>Det</strong> var kaos på marknaden,men många börsnoterade solcellsföretaggick ändå på plus. Denamerikanska och japanska marknadenär opåverkad av de europeiska kri<strong>se</strong>rna.Där förekommer inget prisras.Stöd har stor betydel<strong>se</strong>Nu har marknaden stabili<strong>se</strong>rats. Efterdet tyska valet utlovade regeringenskattelättnader. Ett led var att skäraner solcellsstödet. <strong>Det</strong> har fått andraländer att följa efter. Tjeckien,Frankrike och Italien börjar skära nerpå sina subventioner. Antalet installationerhar minskat. Pri<strong>se</strong>rna sjunkermed 15-20 procent per år. En ökadmängd installationer kommer att skei Kanada, Indien och Bulgarien. Närdet gäller Sverige är stödet så lågt attmarknaden inte kommer igång. AdamHultkvist menar att en stark marknadär kopplad till sänkt stöd och tvärtom.Han påpekar också att stöden bör varastörningskänsliga. <strong>Det</strong> betyder i övrigtmycket att få ner pri<strong>se</strong>t i konkurrensmed andra energislag. <strong>Det</strong> är ocksåviktigt att det finns möjligheter attbörja med småskalig verksamhet.<strong>Det</strong> totala antalet installationerav solceller ökade under 2009 trotskri<strong>se</strong>n. <strong>Det</strong> berodde främst på detinmatningssystem som införts i mångaländer. <strong>Det</strong> långsiktiga målet är dockatt bli oberoende av stödsystem. AdamHultkvist poängterar att det behövsstödpengar för att komma dit.Kvaliteten mellan olika fabrikatav solceller skiljer sig inte längre såmycket åt. Kine<strong>se</strong>rna köper europeiskamaskiner till tillverkningen. De lägrepri<strong>se</strong>rna på produkter från Asien berorpå lägre arbetskostnader.RiskkapitalSeminariet fortsatte med en pre<strong>se</strong>ntationav Klas Gustavsson. Han är involveradi Sustainable Technologies Fund.<strong>Det</strong> är en riskkapitalfond, som satsarpå företag med tillväxt. <strong>Det</strong> finns 58miljoner i fonden. Hittills har man satsati 10-14 företag, alla i <strong>se</strong>ktorn inomförnybar energi. Investeringarna sker iföretagens tillväxt- och expansionsfas.Han tar upp problemet att svenskabanker har mycket lite erfarenhet avatt satsa i PV, PhotoVoltaic - solceller.Ett annat problem är att det är brist påskickliga arbetare som kan installeraPV. Tyska banker har däremot lånat utpengar. <strong>Det</strong> är en av orsakerna till detyska framgångarna.Klas Gustavsson jämför med bergvärme,som har varit en framgångsrik14 <strong>SERO</strong>journalen nr. 1 - 2010
satsning i Sverige med många investeringar.Han föreslår att ett sätt att fåfart på marknaden i Sverige när detgäller solceller är att pensionsbolagenlånar ut pengar till förnybar energimed statlig garanti.2020 ska 5 GW solceller ha installeratsi Sverige. För att lyckas med detbehöver stödsystemet marknadsanpassas.Behovet av uppfinningar somökar utbytet hos solcellerna i vårt kallaklimat är också stort. Om satsningarnablir verklighet genererar det 5000-7000 <strong>nya</strong> jobb. Sverige har en fördel ikampen med Kina, som hålls tillbakaav långa leveranstider.Spridning av kunskapForskaren Marika Edoff från UppsalaUniversitet fortsatte pre<strong>se</strong>ntationernaom solceller. Hon tog upp frågan omatt få tekniken lönsam och att detmåste rustas för storskalig produktion.De solceller, som tillverkas måste varamiljövänliga både i produktion och vidåtervinning.Uppsala universitet satsar på att spridakunskap om solceller. Universitetetanordnar en valbar kurs om solcellerför civilingenjörer. Studenterna ska<strong>se</strong>dan kunna anställas i solcellsföretag.<strong>Det</strong> görs även satsningar på att få inenergiperspektiv inom andra utbildningar,främst de naturvetenskapliga.75 procent av dem som doktorerat påsolceller arbetar idag inom solcellsföretag.Målet med forskningen om solcellerär att få hög verkningsgrad, lågtillverkningskostnad, högt energiutbyteoch stor motståndskraft motyttre påfrestningar. Forskarna kommeratt lägga mest tid på att förbättra detsolabsorberande skiktet. En liten delav forskningen ägnas åt överföring tillkontakten.Sputtring är en metod, som användsi stor skala. <strong>Det</strong> ger bra beläggning påstora ytor. Sputtring är en etableradteknik. Nackdelen är att materialetkan skadas. Vid förångning användsspecialbyggd utrustning. Metoden ärskonsam mot ytan.Nytt material testasNya material undersöks för att kunnaersätta de sällsynta ämnena galliumoch indium. Bristen kan bli kännbarom 10-20 år. Ett nytt material, kasterit(Cu2ZnSnS4), testas. I det ingårsvavel istället för <strong>se</strong>len. En japanskgrupp har publicerat tester med 6,3 %verkningsgrad. Materialet liknar CIGsnär det gäller egenskaper. I Sverige kanman tillverka samförångad CIGS ivärldsklass. Marika Edoff säger att detär bra för förståel<strong>se</strong>n av tekniken. <strong>Det</strong>finns även ett komplett laboratorium iUppsala.Sunday i majMarika Edoff gör reklam för Sunday,ett slags öppet hus, den 9 maj. Härdeltar bl. a. solcellsgruppen i Uppsala,SP i Borås samt solforskare från Linköping.Mer information finns på solelprogrammet.<strong>se</strong>och solardays.<strong>se</strong>.Solceller i SverigeMats Andersson från Energibankentalade om solceller i Sverige.Solcellernas intåg i Sverige börjadepå 1970-talet. De första solcellernaanvändes av Rikspolisstyrel<strong>se</strong>n och Sjöfartsverketi nödtelefoner. 1984 var denförsta nätanslutna anläggningen färdigi Huvudsta, Solna. En stor anläggningpå 60 kW byggdes 1997 på IKEA-varuhu<strong>se</strong>ti Älmhult. Hammarby Sjöstadmed en anläggning på 71 kW byggdesmellan 2002 och 2004, som är ett EUprojekt.1 jan 2010 fanns det 3,5 MW nätanslutensolcell<strong>se</strong>l installerad i Sverige.Ytterligare 4,5 MW fanns inom fritids<strong>se</strong>ktorn.0,8 MW fanns i egenförsörjdaprofessionella system. <strong>Det</strong> är sammanlagt9 MW.2010 arbetar mer än 500 personermed solceller. <strong>Det</strong> är brist på personaloch leveranstiderna särskilt på växelriktarefrån utlandet är långa.I uländerna kan solceller användasför att få fram rent vatten och el tillbelysning, mobiltelefoner och datorer.Nyligen visade massmedia att barneni Bangladesh har fått möjlighetatt läsa läxor och klara proven tackvare solceller. De slipper illaluktandefotogenlampor och kan läsa längre påkvällarna.Mats Anderson berättade ocksåom planerna på ett solcellscentrum iNorrsundet norr om Gävle. <strong>Det</strong> är ettområde med hög arbetslöshet. Pengarhar sökts och man ska satsa på förnybarenergi. Prototyptillverkning, demonstrationer,industrianpassningar,solcellsfabrik, utveckling av UV-ljusdrivetvattenreningssystem är någraidéer. <strong>Det</strong> finns redan en pelletsfabriki området.Bengt Stridh från ABB tog uppkon<strong>se</strong>kvensanalys av investeringsstödetför solcellsanläggningar. Ett stödper byggnad kan utgå. Kostnaden fårmaximalt vara två miljoner och systemetska vara nätanslutet. Budgeten är210 miljoner kronor. Av dem är 153miljoner utdelade.Den totala årliga elproduktionenska vara minst 2,5 GWh under stödperioden.Uppskattningsvis kan produktionenuppgå till 5 eller 6 GWh. Systempri<strong>se</strong>rnavar 35 % lägre än antaget.Systempri<strong>se</strong>t är ca 60 kr/W inklusivemoms och installation.Sverige ligger på femtonde plats percapita av 21 länder i installerad effekt.Vi hamnar på artonde plats när det gällerinstallerad elproduktion. Tysklandhar 500 000 system med solceller påtaken. De nyinstallerar effekten 8 GWper år.<strong>Det</strong> är mest lokaler, affärer, som fåttstödet. <strong>Det</strong> rör sig om 50 % av stödpengarna.18 % har gått till småhus,10 % till flerbostadshus och 20 %till övrigt. <strong>Det</strong> är småhusägarna somär mest aktiva när det gäller att sökapengar.Bengt Stridh visade ett räkneexempelfrån sin egen anläggning på 25kW. Han fick ett överskott på 80-90% en solig sommardag. Medel för junioch juli var 60-70 procents överskott.Alternativen var att skänka överskottettill nätägaren, lagra i batterier ellersälja. Han hade konstaterat att försäljningenkrävde tre avtal.Bengt Stridh menade att det börinföras nettodebitering och höjd gränsför kvotplikt. Även kravet på timmätningbör tas bort. Samtliga föreläsarevar eniga om att villkoren bör förbättras.Tomas Kåberger, Generaldirektörför Energimyndigheten avslutade <strong>se</strong>minarietmed att säga att ett listigt sättatt integrera solceller i städerna är attanvända dem som billigt fasadmaterial.Den svenska solcellsbranschen omsätter4 miljarder per år. Exporten ärbetydande.Christina Karlsson<strong>SERO</strong>journalen nr. 1 - 2010 15