Besök SERO på internet: www.sero.se Det nya vindkraftverket i ...

Energimakt – den nyakapprustningen?Världshistorien innehåller många militärakapprustningar. Den senaste vardet Kalla Kriget som symboliseradetiden efter andra världskriget, kampenmellan öst och väst om herraväldet.Den kapprustningen tog slut i sambandmed Sovjetstatens kollaps ochrivningen av Berlinmuren för 20 årsedan. Den militära kapprustningenhar därefter gått ned på sparlåga, menhåller på att ersättas av kampen omenergiherraväldet?Det moderna samhället är oerhörtkänsligt för störningar i energitillförseln,vi har stormarna Gudrun och Per ifärskt minne Men det är inte enbart energibärarenel som kan störa samhället,även minskade leveranser av gas, koloch olja får stora konsekvenser. Ävenom vi inte har 1970-talets oljekriser ilika färskt minne kan många fortfarandeminnas de problem minskade oljeleveranseroch chockhöjda priser fördemed sig. Skulle samma sak inträffa idagskulle konsekvenserna bli än värre.De länder som sitter på stora energitillgångarhar fått en politisk makt överde länder som är beroende av importeradenergi. Ett tydligt tecken på detta ärRyssland, som sitter på stora energiresurserav gas och olja. PremiärministerVladimir Putin har flera gånger demonstreratsin makt, om inte Ryssland fårdet pris för gasleveranser man vill haså börjar gaskranarna strypas, Ukrainaoch Västeuropa betalar då snällt.I samband med 1970-talets oljekriservar Sverige i en motsvarande situation;Oljan var billig och vi användeden till mycket. Men kriserna pekadepå vårt alltför stora importberoende avolja och i Sverige drog vi slutsatsernaav det. En målmedveten satsning påinhemska energikällor drogs igång,och det gällde förnybar energi. Det vari den andan som SERO och SvenskVattenkraftförening bildades 1980.En härlig tid för dem som ville satsapå produktion i förnybara energikälloroch dra sitt strå till samhällsstacken!För SERO gällde då som nu: ”främjaanvändningen av energi från förnybarenergikällor och främja ett effektivareutnyttjande av energi”. Detta tema äridag högsta mode och EU har gått itäten för att öka försörjningstrygghetengenom sitt Energidirektiv beslutat2009. Detta direktiv anger klara målför andelen förnybar energi av dentotala energianvändningen hos medlemsländernatill år 2020. Direktivetinnehåller även energieffektiviseringoch mål för minskning av utsläppen avväxthusgaser. EU har antagit det globaltmest ambitiösa målet och där kanSverige genom att vara lite extra ambitiösfå avsevärda exportinkomster.Men många av världens länder kopplarekonomisk tillväxt till ökad användningav energi, i synnerhet ekonomiersom är i stark utveckling som Kina ochIndien, och de vill inte öka sitt energiberoendetill andra länder. Att de prioriterarökad tillväxt före förnybar energioch växthuseffekten märktes inte minstvid klimatmötet i Köpenhamn i decemberförra året. Att koppla ökat välståndtill ökad energianvändning har varit ettklassiskt samband, men I-länderna harhaft vissa framgångar med att minskadenna koppling. Till exempel Sverigehar sedan 1970 enbart marginellt ökatsin energianvändning medan BNPunder samma period har ökat kraftigt.Men jordens befolkningsutveckling gördet allt svårare att hålla nere energianvändningenoch alla länder vill öka sinainhemska energiresurser för att kunnabibehålla eller öka välfärden och samtidigtslippa beroendet av import. Att fåsitta med Svarte Petter är inte önskvärt.Men vilka energikällor söker man?Tyvärr är det mest fossil energi ochkärnkraft man satsar på. EU-ländernahar emellertid ambitionen att utvecklainhemsk förnybar energi för att minskaimportberoendet och växthusutsläppen,något som faktiskt också gällerUSA, även om amerikanernas energihungerär så stor att man också planeraren del kärnkraft.De länder som satsar på förnybaraenergikällor kommer i längden att dradet längsta strået. Uran och fossilenergiär ändliga energikällor, man börjar redannu skönja slutpunkten. Att inteutveckla förnybar energi kommer obevekligtatt resultera i Svarte Petter.De nordiska länderna har utmärktaförutsättningar för förnybar energioch kan stödja andra EU-länder somär mindre lyckligt lottade. Risken förutövande av energimakt inom EU ärliten eftersom vi har ett fungeranderegelverk inom EU-gemenskapen.Nu väntar vi på medlemsländernashandlingsplaner för att visa hur manska nå sina mål till år 2020 för en ökadförsörjningstrygghet inom unionen.Christer SöderbergOrdförande, SEROSERO-journalenMedlemstidningUtkommer med 4 nummerper år i 4 000 ex.Redaktör och ansvarig utgivare:Olof KarlssonVretlundavägen 36731 33 KöpingTel. och fax 0221-197 65E-post:karlsson.sero@koping.netPapper:Holmen Ideal Matt 80 gr. miljögodkäntISSN 0283-6114Layout, sättning och tryck:Reklamtryckeriet i Köping AB 2009,Köpings Kommuns miljöpristagare 2007.Tel. 0221-100 87, fax 0221-137 952 SEROjournalen nr. 1 - 2010