Vi virkar med kroknål

FOTOGRAFERING. ARNE WAHLBERGLAYOUT: VERA DIURSONTRYCK: NORDISK ROTOGRAVYR 1952

~7~6~td/FRU HERMINE KAIJSER, SOM TAGITUPP EN GAMMAL VIRKNINGSTEKNIKOCH ANVÄNT DEN TILL MODERNANYTTIGHETER, HAR I SAMRÅD MEDAKTIV HUSHÅLLNING UTARBETATDENNA BROSCHYR.Vera Diurson

Bild 1.TEKNIKTUNISISK virkning eller krokning är en mycket gammal form avvirkning, som kommer från Afrika, där arabernas stickor är förseddamed virkkrokar i spetsen. Utförandet av den tunisiska virkningen avvikerhelt från utförandet av den vanliga formen av europeisk virkning,som ä'r av långt senare datum, och där man bara arbetar med en maskapå nålen.Krokningen var mycket populär i vårt land omkring sekelskiftet ochännu finns många av de då tillverkade »slummerfiltarna» bevarade, någOtsom bevisar teknikens lämplighet vid användningen till slitvaror avdet slaget. I ett dockskåp, som färdigställdes I 899, finner man små smidigafiltair i sängarna krokade av fint ullgarn och prydda med a lagrecque-broderier i korsstygn på de sammanvirkade bårderna efter mönsterav de stora filtarna.5

På många håll har man i skolorna fortsatt att lära eleverna kroka ochdå särskilt använt tekniken till sockor, där den genom sin fasthet visatsig mycket lämplig. Aktiv hushållning har därför i första hand använtsig av krakningen 'till sina tofflor och stövelsockor men har funnit attden också är lämplig till en rad andra nyttigheter.Krakning är 'egentligen ett mellanting mellan stickning och virkning.Betecknande nog kallas den också på danska för stickvirkning. Vidareär den en platteknik, och kan alltså inte virkas runt, utan endast framoch tillbaka på rätsidan. Den är tät, fast och relativt stum, varför denlämpar sig utmärkt till koftor, jackor, pojkbyxor, mössor, tofflor ochfiltar. Plaggen bli mycket slitstarka. Tunna, lätta plagg kan man ocksåtrolla fram genom att arbeta med mycket fint garn och mycket grov nål.När man krokar plockar man, i motsats till när man virkar, uppalla varvets maskor på en gång på nålen, som därför måste vara lång somen jumpersticka och jämntjock. På bilden här bredvid ser man handställningenvid krakning. Nålen fattas upp.ifrån som vid stickning.Krokning kan göras i en mängd olika mönster, men den vanligastförekommande formen, som rätt och slätt kallas enkel eller vanlig krokning,är både Jättast att utföra och mest passande till olika nyttoplagg.Kan man kroka den jämnt och vackert, så kan man egentligen allt sombehövs. Plaggets goda utseende beror inte på en 'rikt mönstrad yta,utan på bra passform och omsorgsfull montering.6

Bild 2a. Bild 2e. Bild 2b.ENKEL KROKNINGFRAMATGAENDE VARVET: Lägg upp så många luftmaskor, sombehövs för att få. den önskade bredden, och börja så det framåtgåendevarvet genom att sticka nålen i den näst sista luftmaskan, slå garnet omnålen och draga det genom luftmaskan. Behåll maskan på nålen och görpå samma sätt i nästa luftmaska, och alla därpå följande. Se bild 2 a.TILLBAKAGAENDE VARVET: Slå garnet om nålen och drag detgenom en maska, slå garnet om nålen och drag det genom två maskor.Upprepa detta med omslagning och dragning genom två maskor, tillsendast en maska finns kvar på nålen. Alla tillbakagående varv görassom det redan beskrivna. Se bild 2 b. I alla de följande framåtgåendevarven hämtas maskorna upp genom det föregående varvets lodrätabågar. Se bild 2 C. Dessa två varv kallas Jedan i mönstren E TT varv.7

ENKEL KROKNINGBiid 3. Bild 4.Minskning aven maska vid varvets början.Hämta första maskan ur föregående varvs andra maska. Se bild 3.Minskning med en maska vid varvets slut.Det föregående varvets två sista maskor vi,rkas ihop till en. Sebild 4.Bild 5. Bild 6.ökning med en maska vid varvets början.Den första maskan hämtas genom instickning i den vågräta bågen,som ligger mellan de två första lodräta. Se bild 5.ökning med en maska vid varvets slut.Innan varvets sista mas'ka virkas, hämtas en extra maska ur förravarvets sista vågräta båge. Se bild 6.8

Hastig ökning på bägge sidor.Bild 7.Till denna använder man en luftmaskkedja, vars maskantaJ beräknasefter det maskantal, man vill öka den vänstra sidan av arbetet med.Kedjan får hänga med från arbetets början, och ur denna hämtas sedanVlid varje framåtvarvs slut det önskade antalet maskor. På höger sidalägger man upp motsvarande antal luftmaskor. Se bild 7.Bild 8.ökning mitt i ett varv.En extra maska plockas upp i det föregående varvets vågräta bågemellan två lodräta maskor. Se bild 8.Minskning mitt i ett varvgöres i ett framåtgående varv genom att sticka nålen genom två maskorpå en gång, och draga garnet genom dem båda. Se bild 9.Bild 9.9

Bild 12.Avslutning med stickad kant.Ofta behöver man avsluta det krokade arbetet med en stickad kant.Detta går mycket läH. Man för stickan in under de lodräta bågarna pådet' krokade arbetet. Dessa bli då maskor i det första stickade varvet.Se bild 12.I I

ALLMÄNNA RÅDSedan man lärt sig tekniken kan man lämpligen först kroka engrytlapp. När man så efter någon träning känner sig mogen att börjakroka ett plagg, bör man aldrig glömma att först göra en provlapp meddet tilltänkta garnet och nålen.Provlappen bör vara minst 6X6 cm och kan inte bedömas förränden är pressad med fuktig duk. Ett arbete kan verka för tjockt ochklunsigt, men sedan det pressats blir det mjukare och tunnare. Det kanju också hända, att det verkligen är för tjockt, och då måste man väljagrövre nål. Over huvud taget kan man använda rätt grova nålar, vilketgör att arbetet går fort. Det gäller dock att väl avväga förhållandetmellan garn och nål. Om ni är tveksam, gör er mödan kroka upp fleraprov innan ni börjar arbetet, det lönar sig.Låt oss nu anta, att ni har en prydligt krokad och väl pressad provlappliggande framför er. Tag noggranna mått och se efter hur mångamaskor som behövs för att få 5 cm på bredden, och hur många varvsom behövs för att få 5 cm på höjden. Med ledning av dessa siffror, kanni sedan lätt räkna ut hur många maskor som måste läggas upp för attfå den bredd ni önskar, och hur många varv ni bör kroka för att få denlängd ni vill ha på plagget. Skall ni använda ett mönster i broschyren,måste ni jämföra måtten på er egen lapp och de i mönstret angivna.Skulle det visa sig att handlaget är olika, får man reglera det genom attanvända ett nummer grövre eller finare nål. Dessutom måste ni kommaihåg att beteckningen I varv där betyder både det framåtgående ochdet tillba!kagående varvet.I början av arbetet, efter de två tre första varven, verkar det oftasom om plagget skulle bli för brett, men efter ytterligare några varvsmalnar det något. Det är lättare att mäta krokat än stickat under arbetetsgång, eftersom kroknålen vid tillbakavarvet drages ur arbetet.Det går utmärkt att länga plaggen, när de blivit för korta. Manbara vänder på arbetet, och börjar kroka som vanligt. Det blir visserligenen lite hårdare kant just vid övergången, men efter pressning synsden obetydligt eller inte alls.De färdigkrokade delarna spännas efter önskade mått och pressasomsorgsfullt med fuktig duk, tråcklas, provas och sys på maskin. Varnoga med montering, det lönar sig.De krokade plaggen tvättas på samma sätt som de stickade ochläggas att torka. Se till att de ligga rakt och forma till dem en smula.Rätt gjorda behålla de passformen utmärkt bra, även efter flitig användningoch tvätt.12

.GRYTLAPPInnan man krokar ett riktigt plagg, bör man vänja sig vid tekniken.Börja lämpligen med en grytlapp, som krokad blir stadig och bra. Bomullsgarn,särskilt ljusvekegarn, går en smula trögare att kroka med änullgarn, men man bör inte låta sig avskräckas utan försöka plocka uppmaskorna jämnt och lagom löst, bara så mycket, att nålen glider lättoch arbetet varken blir för löst eller för Mrt.Vill man använda två färger, kan man få en lustig effekt genomatt byta färg på vänster sida av arbetet. Kroka t.ex. ett varv d.v.s. ettfram- och återgående varv vitt och ett varv rött och byt på vänstersida. Då blir lappen som den övre bilden. Byter man färg på höger sidaav arbetet, blir lappen randig, som den undre bilden.I3

FILTARKrakning är en utmärkt lämplig teknik för filtar. Tjocka härligafiltar går fort att tillverka, tunna lätta likaså, och ingendera blir sladdrigtrOts flitig användning och tvätt.För att arbetet inte skall bli för stort, är det bäst att kroka längder,som sedan virkas ihop. Sedan man bestämt filtens storlek, delar manupp ytan i längder. När man räknat ut bredden på en sådan längd, görman en eller flera provlappar för att komma fram till den rätta sammansättningenmellan nål och garn, så att filten blir så tjock som manönskar. Pressa provlappen och räkna efter hur många maskor och varvsom rymmas inom 5 cm. Därefter är det en lätt sak att räkna ut hurmånga maskor och varv som behövs, för att få den önskade storleken.En liten babyfilt behöver inte delas upp i längder.Variation kan man få genom att använda flera färger, men vackrastär kanske ändå med en färg. I stäl1et kan man variera tekniken. Det finnsen mycket enkel och lättgjord variant, som består i, att man vid framåtgåendevarvet hoppar över en lodrät båge, plockar upp en maskagenom den nästa, och sedan går til1baka til1 den överhoppade. De lodrätamaskorna bilda då ett X.Antingen kan man göra varannan längd i olika teknik, eller ocksåkan man på var längd göra rutor, och sedan foga samman längderna så,att rutor av olika teknik möter varandra som schackrutor. Den x-formadevarianten drar ihop arbetet en smula. Virka till sist samman längderna,och avsluta med ett par virkade varv runt filten, för att undvikaatt kanterna rulla sig.

TOFFLOR(Se omslagsbilden)MATERIAL: 2 trådar 3-trådigt (3/8) svenskullgarn eller I tråd mycket grovt4-trådigt (svenskull)garn eller restgarner i jämförlig grovlek, kroknålnr 51/2, stickor nr 3112, tjock galon till sulor och kant.GARNATGANG: Till nr 40 ca 120 gr, till nr 20 ca 50 gr.Alla ojämna nummer äro tecknade, alla jämna nummer ståtabellen.Då både handlag och material variera, bör ni kontrollera måtten underarbetets gång. Mät foten kring frampartiets bredaste del. När ni gjOrt ökningsvarvenframme vid tån färdiga, se då efter om vidden är lagom. Armåttet på toffeln för stort, öka en eller flera gånger mindre än vad som angivesi tabellen, är det för smalt, öka en eller flera "gånger mer. Tänk sedanpå att fördela antalet maskor proportionerligt i fortsättningen av arbetet.Kontrollera också längden och lägg till eller dra ifrån varv, om så behövs.BESKRIVNING: Lägg upp i 'tabellen eller på diagrammet angivet anta-l luftmaskor,öka redan på första framihvarvet genom att göra ett omslag omnålen efter den femte maskan på höger sida och före den femte maskan påvänster sida. Fortsätt att öka på samma sätt varje varv fem maskor innanförkanterna,oills tabellens eller diagrammets högsta maskantal uppnås. Krokasedan så många varv som tabellen eller diagrammet föreskriver. Därefterdelas arbetet. Först krokas höger sida (mask- och varvantal enligt tabelleneller diagrammet) rakt upp tiU minskningen, som sker på följande sätt. Varv I:Kroka 3 m, minska I m genom att kroka samman 2 m. Varv 2: Kroka 2 m,minska I m. Varv 3: Kroka I m, minska I m. Från och med nr F och nedåtminskas endast 2 gånger (se tabellen och diagrammet). Man börjar då med attkroka 2 m och minska I m. Vänster sida göres likadant, men omvänt.Plocka upp angivet antal lodräta maskor kring urringningen för benetoch sticka resårstickning ungefär 16 varv. Maska av löst. Kasta ihop toffeln,sy sick sack under foten, så att sömmen inte blir hård.Gör ett sulmönster antingen efter en inläggsula eller efter fotens konturmed I cm tillägg runtom. Klipp sulan efter mönstret, samt en 2 1 12 cm bredremsa, som tråcklas snålt runt sulan och sys fast på maskin. T räd toffeln påfoten, ställ den på sulan och nåla fast kanten. Kasta fast denna med björntrådoch sy sedan med ullgarn stora korsstygn över kanten. Om så önskaskan man sy eller virka in ett enkelt mönster på översidan av toffeln, gärnaj färg med galonen.TABELL: se under stöveltoffel, nästa sida.17

STÖVELTOFFEL(se omslagsbilden)Denna toffel krokas som föregående men av tunnare material, såatt den inte blir för tjock i stöveln. Man behöver då öka ma5k- ochvarvantal något. Istället för den smala remsan sys tåhätta och bakkappa,som på omslagsbilden, på sulan. Sulan breddas 2 cm extra på sträckanmellan tåhättan och bakkappan, som båda sys fast vid sulan. Sulan provaspå som på föregående toffel och kastas fast med björntråd. Det blirtrevligt att sy stora korsstygn av ullgarn över kanterna.Mönster och anvisningar för tillverkning av krokade tofflor kan rekvirerasfdn Aktiv Hushållning, Valhallavägen II7, Stockholm, gelIOm insättning av 50 örepr mönster på postgiro 42I med angivande på talongen av önskad storlek, och attman önskar mönster till k r o k a d e tofflor. Till varje teknik- och tillverkningsbeskrivningmedsändes endast en mönsterstorlek. Mönster till sulor för såväl tofflorsom stöveltofflor medsändes beskrivningen.Tabell.LägguppOkatillStOrlekFramdelenVarderaSidornaMinskaPlockaupp4° 18 m. 36 m. 24 v. 14 1TI. 14 v. l 3 1TI. 40 1TI.38 18 36 22 14 14 3 3836 18 36 21 14 13 3 3634 18 34 20 13 12 3 3632 16 32 19 12 II 2 343° 16 32 18 12 II 2 3428 16 30 16 12 II 2 3226 16 28 14 II II 2 3224 16 26 12 10 II 2 3222 14 24 12 9 10 2 3°20 14 24 10 9 10 2 3°1 Inklusive minskningsvarven.18

19~I

.]1 ..,..., ..... ;-~... ...' _L:_;;;.:I~.