KAP 2 - Uppvidinge kommun

KAP 2. UPPVIDINGE KOMMUN - IDAG OCH IGÅRredan nu för mer samverkan kommun-näringsliv – universitet vilketredan i en nära framtid kommer att blibetydelsefullt för ökad kompetensutvecklingsärskilt för tillverkningsindustrini kommunen. Det är därför högstangeläget att delar av yrkeshögskolansutbildningar (t ex vindkrafttekniker)kan förläggas i kommunen, vilken dåockså kan tillgodogöra sig den högtspecialiserade tekniska yrkeserfarenhetsom finns hos arbetskraften i kommunen.Detta förutsätter också att infrastruktureni form av vägar, busslinjeroch digital kommunikationsteknik harhög standard i kommunen.2. Förnyelse och dynamikSmålänningar är historiskt kända föruppfinningsrikedom, initiativ och företagsamhet,vilket framtvingats hos deboende i ett landskap med svårbearbetademarker och karg jordmån. ”Nödenär uppfinningarnas moder”. Samtidigthar man tagit tillvara de resursersom funnits för att använda på lämpligastesätt. Det är inte en tillfällighetatt så många av de svenska glasbrukenstartade i en sådan skogrik kommunsom Uppvidinge. Var 8.e invånare ikommunen är idag egen företagare.Kommunen lyfter i översiktsplanenfram särskilt några förutsättningar ochbranscher där fortsatt entreprenörskapoch produktutveckling ska stimuleras,nämligen skogsnäringen och besöksnäringengrundat bl a på utvecklad miljöochenergiteknik, ökad energieffektiviseringoch resurshushållning. I senaste(maj 2010) mätningen av Svensknäringsliv har kommunen avancerat 51steg på de mest företagsvänliga kommunernai landet och ligger nu på 60:eplats uppifrån. Därtill är kommunenredan nu länets ”grönaste kommun”vad avser miljövänlig bioenergi.3. Infrastruktur och kommunikationEn förutsättning för effektivare arbetsmarknadsregionerär bra kommunikationer.Översiktsplanen betonarfördelar och nackdelar med den högaarbetspendlingen till kommunen,som netto är 600 personer. Bristen påkollektivtrafik på vissa sträckor inomkommunen och bättre tidtabeller föratt nå regioncentra och vidareförbindelsermed tåg och flyg är något somakut måste åtgärdas och förbättras.Kommunen kommer att ta initiativ tillvidare överläggningar angående trafikutbudet.Möjligheter för att återupptaåtminstone godstransporter på järnvägenÅseda - Vetlanda samt anvisandeav plats för ny godsterminal väster omÅseda har tagits upp i översiktsplanen.Kommunen har också målsättningenatt inom planperioden ska alla hushålloch företagare i kommunen ha tillgångtill fast bredbandsuppkoppling.4. LivskraftLivskraft och god hälsa bidrar tillekonomisk tillväxt. Folkhälsomålen behandlasi särskilt avsnitt, vilket ocksålyfter fram betydelsen av goda livsmiljöerför boende såväl i ett attraktivtutbud av nya boplatser, som förbättringav de gröna oaserna för friluftslivoch rekreation inom och i anslutningtill våra samhällen. Att möjliggöra förnya mötesplatser för ett utvidgat kulturutbudoch för att stärka det redanomfattande och aktiva föreningsliveti kommunen är också en aspekt somtas upp. Planen lyfter fram och beskrivermiljöer och områden med storanatur- och kulturvärden i syfte att tatillvara värdena och inspirera till attföra kulturarvet vidare för kommandegenerationer.Översiktsplanen beaktar således ihög grad de utmaningar som RUP:enformulerat för hållbar utveckling.10

KAP 2. UPPVIDINGE KOMMUN - IDAG OCH IGÅR6319LINDSHAMMARKLAVRESTRÖMVETLANDA240NORRHULTÅSEDA96HULTSFRED15617HÖGSBY543VÄXJÖLENHOVDAÄLGHULT545SÄVSJÖSTRÖMALSTERMO20142ÖVRIGA20992LESSEBO33156NYBRO77FRÖSEKEKALMAR22Fig 12.5: Schematisk bildav arbetspendlingen år2008 till och från Uppvidingekommun.Inpendling:1512, varav 523 kvinnorUtpendling:918, varav 373 kvinnorNetto in:594 totaltNäringslivet, allmäntÅr 2005 utsågs Uppvidinge till”Årets företagarkommun”.NäringslivetKommunens näringsliv präglas avhög företagartäthet. Var 8:e invånareär egen företagare. Positivt är attdet finns en bra mix av olika branscher.Det finns ca 1300 registreradeföretag, varav ca 800 inom jord ochskog. Antalet aktiebolag är ca 250stycken. Nämnas kan att i den lillaorten Herråkra med 117 invånarefinns 40 företag. Branscher somhittills varit dragare i näringslivsutvecklingenär trä, stål och aluminiumoch övrig tillverkningsindustrivilka hade en hög specialiseringoch snabb tillväxt under 1990-taletfram till 2007.Det finns potential för en långsiktigthållbar tillväxt, t ex i näringslivsgruppeni Åseda och planglasfabrikanternaGefab och Elitfönsteri Lenhovda. (Källa Sideum InnovationAB).Inom Jord- och skogsbruksnäringenär den allmänna tendensen att12

KAP 2. UPPVIDINGE KOMMUN - IDAG OCH IGÅRantalet företag minskar. Så är dockinte fallet i Uppvidinge beroendepå att skogsbruksföretagen här ärbetydligt större än genomsnittet ilänet. De har i medeltal ca 100 hektarskog, vilket ska jämföras medandra kommuner i Kronobergs län,vars medeltal ligger på 42 hektar.Skogen växer bra och bonitet ochvirkestillgång per hektar är blandde högsta i länet.Småbrukarföretagen minskar intei antal, vilket kan bero på att hästhållningär populärt,inte kräver såstora arealer och ofta kombinerasmed annan sysselsättning. Husdjursbesättningarnadäremot minskargenerellt och i kommunen finnsidag knappt en handfull kvar.Ett aktivt skogsbruk med högtillväxt är en framtidsbransch. Nyaprodukter utvecklas och förädlasoch skogsråvaran ger olika formerav energi även i återvinningsledet.Förutsättningarna för att utvecklabesöksnäringen har en stor potentiali Uppvidinge, se vidare i kap 4.Sammanfattningsvis är det anmärkningsvärtatt, trots en minskandebefolkning med ca 100 personerper år de senaste åren, så harantalet arbetstillfällen i kommunenstigit kraftigt under samma period.Arbetsinpendlingen i kommunen ärstor, ca 1500 personer, se vidare kap6 Kommunikationer.Bilden representerar allaföretag som är verksammainom kommunen.Foto: Hans BomanSkogsbruketStatistiska faktaom skogsbruket i kommunenI Uppvidinge kommun sker 0,5% avSveriges virkesproduktion, vilket visaratt skogen som näring och produktionsresursär mycket betydelsefull.Mer än 80% av ytan i kommunenutgörs av skog och den upptar 105 000hektar (enligt riksskogstaxeringen. 93000 ha är taxerad area.) Det växer ungefär5,5 m 3 sk per hektar och år vilket geren total årlig tillväxt på 577 000 m 3 sk 1 .Antal registrerade jord- och skogsfastigheteri kommunen är 1433 st. Avdessa är 749 st större än 5 hektar. De1.) Skogskubikmeter (m 3 sk). Denna enhet användsoftast vid uppskattning av stående träds volym ochanger stammens volym i kubikmeter ovan stubbskäret,inklusive topp och bark.13

KAP 2. UPPVIDINGE KOMMUN - IDAG OCH IGÅRflesta ägs av fysiska personer. Medelstorlekenpå en skogsfastighet i kommunenär 100 ha, vilket kan jämförasmed länet i övrigt som har en medelfastighetpå 48 ha. Kommunen själväger ca 2400 hektar skog.Skogsfastigheterna är ofta samägdaoch 739 av dem äga av 1527 olika ägare.Av dessa är ca 800 bosatta i kommunenoch ett 50 tal är bosatta utomlands.Medelåldern på fastighetsägarna är 60år. Av de svenska fysiska personernaär 576 st kvinnor och 837 st män.Under 2005-2009 gjordes 2913 avverkningsanmälningari kommunen, vilketär ett genomsnitt på 582 per år. Deavverkningsanmälningar som gjordesutgör ca 6700 ha under perioden, vilketblir ett snitt på 1340 ha avverkningarper år i kommunen. Efter stormarnaGudrun (2005) och Per (2007) haravverkningarna ökat i antal. Avverkningarkommer troligen att återgå tillca 1100 ha per år som innan stormarna.Skogen som produktionsresurs, allmäntSkogen är en stor resurs för produktioninom kommunen och produktionen börkunna öka med minst 10%. Kommunenvill på olika sätt medverka och vara aktivtill detta. Framför allt bör vidareförädlingenkunna utvecklas. Idag finnsbara 10-15 företag kvar som vidareförädlarskogens råvara och kommunenhar tappat flera sågverk. Vi förbrukaridag lika mycket träråvara som för 50 årsedan men framtiden är oviss, speciellteftersom det är brist på träråvara, t.ex.fin fur. Detta kan få stora konsekvenserför några större företag i kommunensom därmed riskerar att övergå tillplastmaterial i sin tillverkning.Skogsproduktion i områden med vattentäkterInom skyddsområden för vattentäkterkan det bli begränsningar då det inomskyddsområden kan finnas restriktionerpå markanvändningen, t.ex. genomatt man inte får gödsla, inte behandlasnytbaggar med kemiska preparat m.m.Eftersom skyddsområdena för vattentäkternaännu inte är fastställda i kommunenfinns inga sådana restriktioneridag. Här finns dock ett kommandemöjligt konfliktområde liksom miljökvalitetsnormerna(MKN) för vattenenligt EU-direktivet och kraven påkommunerna att tillgodose dessa.Hur kan skogens produktion ökas ikommunen?Det finns många möjligheter att ökaskogsproduktionen genom att göra rättsak vid rätt tidpunkt med avseendeföryngring, röjning, gallring och avverkning.Skogsföryngring tenderardessutom åt att gran sätts på markersom egentligen är mer lämpade för tall.(Granplantorna stannar i tillväxt efterca 25 år). Detta är en trend som börvändas. Ytterligare produktionshöjandeåtgärder är att underhålla och rensadiken i skogsmarken.Vidare behövs kompetensutvecklinginom skogsägarkåren med avseende påskogens produktions- och naturvärden.Detta syftar både till ett ökat entreprenörskapoch till att lära sig att beställaskogsbrukstjänster för att just göra rättsak vid rätt tidpunkt. Skogsägarna ikommunen har dock högre kompetens,vilket kan bero på att medelfastighetenär större jämfört med länet i övrig.Detta borgar för ett mer långsiktigtförvaltartänkande.Andra åtgärder för att öka skogsproduktionenär att tänka över lämpligtplantmaterial och ev. nya trädslag. Attöka lövinslaget är också en åtgärd förökad biologisk mångfald. T.ex. växergran och björk bra tillsammans. I kommunensöstra del är lövinslaget redan10-15% mer än i den västra.Skogen växer äveni lågkonjunktur!14

KAP 2. UPPVIDINGE KOMMUN - IDAG OCH IGÅRViltstammenAlltför höga klövviltstammar är ettproblem för skogsbruket, påverkar denbiologiska mångfalden negativt genomatt blåbär och ljung minskar och utgördärtill en fara i trafiken. Kommunenser gärna att skogsstyrelsen ordnar ett”modellområde” i Uppvidinge för attdels få rätt trädslag på rätt ställe, delsstudera viltskadornas omfattning överen längre period.Markägaren - skogens viktigaste aktörFör att såväl skogens produktionsmålsom miljömål ska nås är markägarnade viktigaste aktörerna. För skogsägareoch markförvaltare finns flera ekonomiskastöd att söka, t ex hos skogstyrelsenoch Landsbygdsprogrammet somfinansieras via EU. Sådana stöd kanavse att öka arealen ädellövskog ellerför att bevara och utveckla skogensmångfald. På näringslivssidan finnsflera stöd riktade till skogsbrukare, t.ex.investeringsstöd för förädling, konkretaprojekt för att främja turistnäringen(vandringsleder, skyltning, övernattningsstugor)stöd till produktutvecklinggenom samarbetsprojekt, utvecklingav småföretag. Mer information omdetta fås av Skogsstyrelsen, Jordbruksverketoch Länsstyrelsen.Kommunalt ställningstagande:Kommunen ska verka för att• skogens produkter vidareförädlaslokalt såväl småskaligt som storskaligt,• en aktivare skötsel sker av skogsmarkeni kommunen• ta fram ett program för sitt eget skogsinnehavomfattade såväl produktionsskogensom den tätortsnära rekreationsskogen.Foto: Hans Boman15

KAP 2. UPPVIDINGE KOMMUN - IDAG OCH IGÅRUppvidinges historiaFörhistorisk tid - vikingatidenDet landskap vi ser idag i Uppvidingeär det landskap som kom i dagen för ca12000 år sedan när senaste inlandsisensakta drog sig tillbaka. Det omformadesoch eroderades av kvardröjande isoch smältvatten i isälvar. Sakta börjadeörter, gräs och buskar kolonisera markerna,så småningom även högre växtlighetsåsom björk och tall. När isendrog sig tillbaks följde olika djur ochefter dem de jagande människorna. Närklimatet långsamt blev varmare följdesamlare, fiskare och jägare som levdepå vad man kunde hitta i naturen.Inte så många fynd i våra trakterskvallrar om dessa första människor,endast några enstaka yxor från den s.k.jägarstenåldern, ca 7000 år f.Kr.När folk blev mera bofasta, underbondestenåldern ca 4000 år f.Kr. skaffademan sig enstaka tamdjur såsomgris, får och get. Från denna tid finnsfynd bland andra från Stadmåla vidÄnghultasjön i form av tunnbladigayxor. På samma plats har man även hittatfynd från hällkisteperioden dvs. ca2000 år f.Kr. Gravar i form av stenkistorfrån denna period har man påträffat iLenhovda socken.Under bronsåldern, 1800-500 f.Kr,hade jordbrukets roll som försörjningskällaförstärkts. Metallen som gettnamn åt tidsepoken finns nästan intealls bland fynden i Uppvidinge. Det äri stället de stora rösegravarna som visaratt folk bott i trakten vid denna tid. IUppvidinge finns närmare 30 varav 20 iLenhovda socken, bl.a. söder om Sävsjöström.Om trakterna var befolkade underjärnåldern vet vi inte, för det saknasnästan helt fynd från 500 f.Kr. – 1050e.Kr. Från slutet av denna period,dvs vikingatiden, finns de så typiskagravfälten i Nottebäcks och Lenhovdassocknar. Från vikingatiden hittar vilämningar från åkerbruket, s.k. fossilåkermark. Man brukade marken i smalaterrassformade strängar. På Sävsjösäteris marker finner man ett av Sveri-Fornlämningar i LenhovdaFoto: Smålands Museumsarkiv16

KAP 2. UPPVIDINGE KOMMUN - IDAG OCH IGÅRges största områden av fossil åkermarkfrån vikingatiden. Sådana lämningarfinns även vid Granhults kyrka..Att det bott folk här under järnåldernframgår av en del av våra ortsnamn,t.ex. Boestad, Vraneke och Fröseke.Dessa namn anses stamma från järnåldern.Medeltiden –industrialismens födelseFrån medeltiden, år 1050 – 1520, finnsett fynd som överglänser alla, nämligenden s.k. badebodaskatten. Fyndetsom idag kan beskådas på HistoriskaMuseet i Stockholm består av ett 20-talföremål, bl.a. en krona, en fingerringoch spännen av delvis förgyllt silver.Det rika fyndet kan tyda på att nuvarandeUppvidinge med tiden uppnåttett visst välstånd. Under perioden odladesnya områden upp och befolkningoch bebyggelse ökade. Under slutet av1400-talet dyker området upp i skrifterna,bl.a. i Arvid Trolles jordebok. Manövergår allmänt till den kristna läranoch man organiserar sig i socknar ochbygger kyrkor i Granhult, Lenhovda,Nottebäck, Åseda och Älghult. I skrifternafinner man nämnt drygt hundraenheter (byar och gårdar). Troligenfanns det fler för i Gustav Vasas jordebokfrån 1540 nämns 210 enheter. Nubörjar adelns inflytande över områdetbli påtagligt, år 1545 finns 340 enheterinom området och av dessa ägs 120 avadliga familjer och 40 av kyrkan.I jämförelse med andra delar av Sverigevar inte jordbruken så bärkraftigaoch man kan undra vad det var somfick adeln så intresserad av trakten.Troligen var det annat som lockade,timmer och ved, järn samt kraften mankunde utvinna ur vattendragen.Under 1600-talet och framöver sker,trots flera bakslag i form av missväxt,farsoter och utskrivning till krigstjänst,en gradvis ökning av befolkningen ochden uppodlade arealen. Under 1860-taletdrabbades Småland av nöd ochmissväxt. En stor del av befolkningenemigrerade eller flyttade till städerna.Följden blev att stora arealer lades ödeoch skogen återerövrade mark. DeLängst t.v:Ålderdomlig åkermark vidSävsjö Säteri.Foto: Jörgen Ludvigsson,Smålands Museum17

KAP 2. UPPVIDINGE KOMMUN - IDAG OCH IGÅRbyar vi kan se idag är i sina äldre delaren bebyggelse som uppstod under1800-talet, framför allt finns i områdetosedvanligt många ekonomibyggnaderkvar, t.ex. loftbodar.Industrialismens intågoch ”glasrikets vagga”Under andra halvan av 1800-talet växerindustrialismen fram, man börjarutnyttja områdets råvaruresurser påeffektivare sätt. Redan i början av1700-talet utnyttjades vattendragenför kvarn- och sågdrift. T.ex. startadeSävsjöströms pappersbruk (det förstasom gjorde pappersmassa och papperav trä i stället för lump) och järnbruksamt Klavreströms järnbruk redanunder 1700-talets första hälft. Under tidigt1800-tal tillkom Rydefors bruk ochSödra Rås pappersbruk. De tidigasteindustrierna var beroende av tillgångpå vattenkraft. När sedan ångmaskinerbörjade användas var det tillgången påbra kommunikationer och närheten tillråvaror som styrde lokaliseringen. Motslutet av 1800-talet får järnet – sjömalmen– allt mindre betydelse. En ny industrigrenär i stället glasbruk. 15 brukstartas, varav Johanstorp I är det första,år 1858. Sålunda ligger ”glasriketsvagga” delvis i Uppvidinge kommun.Inom kommunen kom att uppföras intemindre än 26 glasbruk. Inom Älghultssocken, som var den mest glasbrukstätasocknen, fanns 14 glasbruk under olikaepoker.Gemensamt för många av dessa var attde var beroende av skogen som råvaraeller som bränsle. Den första järnvägenbyggdes mellan Nybro-Orrefors-Sävsjöström och invigdes 1876. Denförlängdes till Åseda-Össjöbol-Nässjö1914. En linje mellan Växjö och Klavreströmöppnades 1895, med fortsättningtill Åseda 1902 och till Hultanäs-Virserum1911. År 1922-23 byggdes linjenKråkvinkel-Älghult-Fröseke-Ruda.Utbyggnaden av järnvägen medfördeatt många av stationssamhällena växteunder början av 1900-talet, i princip delite större orterna inom dagens Uppvidinge,Fröseke Alstermo, Älghult,Lenhuvda och Norrhult samt Åseda.Järnvägen har under 1900-talet fåttallt mindre betydelse som transportmedel.Samtliga linjer har idag tagitsur bruk och det är bara spåren mellanÅseda och Vetlanda samt smalspåretmot Hultanäs där rälsen ligger kvar.På den senare bedrivs sommartid enbegränsad turisttrafik och dressinuthyrning.Om man studerar kartan ochlandskapet i fält är det inte svårt attfinna lämningar av dessa järnvägar.De gamla banvallarna är en del av vårhistoria som bär vittnesbörd om industrialismensframväxt. Järnvägen hadestor betydelse för vår bygd och resternavisar att satsningar på infrastrukturkan ha stor betydelse för en traktsvälstånd.Nedan:Loftbod i Furusjömåla,Åseda sockenFoto: Ur Smålands MuseumsarkivJärnvägarna byggdes utDet var den snabbt utbyggda järnvägensom gjorde att industrin fick ett uppsving.Tack vare att det nu blev relativtenkelt att frakta olika typer av råvaroroch färdigt gods kunde nya industrierutvecklas – mekaniska verkstäder,gjuterier, sågverk, snickerifabriker etc.18

KAP 2. UPPVIDINGE KOMMUN - IDAG OCH IGÅRExteriör från dagens Rosdalaglasbruk.Foto: Hans BomanKarta över Kronobergs länmed alla glasbruk inritade.Källa: Länsstyrelsens skrift”Glasbrukens byggnadskultur.19

KAP 2. UPPVIDINGE KOMMUN - IDAG OCH IGÅRLängst t.v:: Interiör frånRosdala glasbruk, 1948.Foto: Jan Erik Anderbjörk.Ur Smålands Museumsarkiv.T.v: Här och var i skogenkan man när man minstanar det stöta på en gammalbanvall som minnerom järnvägens storhetstid.Här mellan Sävsjöströmoch LenhovdaFoto: Hans BomanKommunens ställningstagande:Uppvidinge kommun anser att de landskapselement som de nedlagda järnvägarnasbanvallar utgör är viktiga för att förstå kommunens historia. Det ärviktigt att dessa banvallar inte försvinner utan fortsatt kan användas för infrastruktur.Kommunen ska på sikt söka nya användningsområden för dem, t.ex.genom att göra dem till cykel- eller vandringsleder och vara attraktiva inslaginom besöksnäringen.Kommunens ställningstagande:Kommunen anser att den historiska kunskapen om järnbrukens och glasbrukensframväxt, uppbyggnad och blomstringstid i vår kommun måste hållaslevande och förmedlas till kommande generationer och besökare. Den är bådeavgörande och betydelsefull för att förstå hur dagens industrier och samhällenformats och varför Uppvidinge idag är en utpräglad företagarkommun med enindustriprofil som har sin grund i arbetskraftens kunskaper om hanteringenav järn, trä och glas. Kommunen ska därför stötta arbetet med att hålla dessaindustriminnen levande såväl i ord, text och bild, som i de kvarvarande byggnaderna,anläggningarna och miljöerna.Uppvidinges landskapKommunens area är drygt 118 000 ha,varav 100 000 ha produktiv skog, 5000ha inägomark och 13 000 ha övrigmark. 83-84% av kommunens yta bestårsåledes av skog.Berggrund och jordarterBerggrunden består av sura bergartersom gnejs, granit och hälleflinta, i östradelen finns fläckar av grönsten. Moränär den dominerande jordarten, ofta20

KAP 2. UPPVIDINGE KOMMUN - IDAG OCH IGÅRT.h: Libbhults ängar.Foto: Eva Elfgren, LänsstyrelsenVitthults urskogFoto: Hans Bomangrovt grusig. Sedimentära jordarterfinns bara på två ställen i Badebodaånsdalgång. Norra delen av kommunengränsar till den så kallade Skäftesfallsplatånsom ligger främst i Jönköpingslän.En utförlig information om kommunensgeologi finns på SverigesGeologiska Undersöknings hemsidawww.sgu.se/karttjänster.Där finns bl amoderna jordarts- och berggrundskartoröver kommunen.BiologiKommunen präglas helt av sydligtboreala barrskogar men det finns riktmed gamla odlingslandskap, lämningarav s.k. fossila åkrar, rester avigenväxande ängs- och hagmarker, medtalrika grova lövträd. Djur- och växtarter(nyckelarter) som har eller hadestor betydelse för landskapet är: bäver(saknas f.n. i kommunen), granbarkborre,blåbär och ljung, sälg. Viktigtför djur och växter och den biologiskamångfalden är riktigt gamla träd ochgamla hamlade träd. De senare var ettviktigt inslag i forna tiders jordbrukdär de användes som foderkälla och förvirke vid staket- och hägnadstillverkningsamt korgar. Numera har de storbetydelse som värdar för många djurochväxtarter. Sådana träd finns rikligti kommunen.En stor del av kommunen fungerarsom vattendelare och Emån, Alsterån-Badebodaån, Mörrumsån, Ronnebyånoch Lyckebyån har sina källsjöar inomkommunen.LandskapstyperUppvidinges landskap präglas ochdomineras av skogen. Vid närmarestudier kan man dela in landskapet ifyra olika landskapstyper, vilka räknatfrån väster till öster är följande: 1.Mörrumsåns dalgång, 2. Vattendelareneller talldominerade höglandsdelen, 3.Barrblandskogsområdet, 4. Östra barrblandskogsområdet.Nedan följer kort beskrivning avdessa områden.1. Mörrumsåns dalgång.Sjörikt och kuperat landskap. Dominerasi Uppvidinge av högt belägna sjöar(drygt 200 m.ö.h.). Gott om fornlämningari form av odlingsrösen tyder påatt området varit bebott tidigt. Områdetdomineras av gran med mindre tallochlövskogsinslag. Äldre kartor angeratt här funnits ekskogar. ReservatenLibbhults ängar och Änghults björkhagefinns inom området.21

KAP 2. UPPVIDINGE KOMMUN - IDAG OCH IGÅRLINDSHAMMARKLAVRESTRÖM1.ÅSEDANORRHULT2.3.LENHOVDAÄLGHULTSÄVSJÖSTRÖMALSTERMO4.FRÖSEKEFig 12.5:Karta över de fyralandskapstypernainom Uppvidingekommun2. Vattendelaren eller talldominerade höglandsdelen.Höglandsmarker med sämre bonitet,nästan hela området är beläget över 230m.ö.h. Här finns källsjöar till flera vattendrag.Inom området finns ett flertalstörre mossar och omfattande skogsochmyrmosaiker. En ökande klövviltstamhar medfört att andelen blåbär ochljung har minskat, vilket är negativtför nästan allt skogslevande, vilt, fågeloch insekter. Ädellövskog finns endastintill byarna. Inom området finns idagsex reservat: Storasjöområdet, Kärngöl,Tångasjön och Vitthults urskog samtVåraskruv och Skäraskog. Alsterånmed biflöden har en öringstam som ärett viktigt inslag i besöksnäringen.3. Barrblandskogsområdet.Området sluttar svagt österut (ca 230-150 m.ö.h.). Vanligaste trädslag är granoch tall i blandning med inslag avbjörk. En ökande klövviltstam har medförtatt andelen blåbär och ljung harminskat även här. Ett av kommunensviktigaste bestånd av ek finns inomområdet (Älghult). I närheten av byarnafinns många rester av tidigare trädbärandeängsbruk. Inga reservat finnsinom området. Värdefullt våtmarksområdevid Varsjön och värdefull lövskogutmed Badebodaån.4. Östra barrblandskogsområdet.Det är ett smalt område längs kommunensöstra gräns mot Kalmar län.22

KAP 2. UPPVIDINGE KOMMUN - IDAG OCH IGÅROmrådet är kommunens bördigaste,med blandskog av gran och löv och haren mycket rik flora. I historisk tid harhär varit ett omfattande skogsbete ochängsbruk. De många gamla hamladeträden minner om detta, ca 600 st. Floraoch fauna har mer gemensamt med deöstra delarna av Småland, framför alltnär det gäller insekter och kärlväxter.Andelen gran ökar på grund av att debetade ängarna tas ur bruk. Botillaboområdetär av riksintresse, med ett riktvarierat äldre odlingslandskap medmånga hamlade askar och lövskog medrik flora. Det är genom sin mångformighet,sin kontinuitet, sin ostörda hydrologioch sin storlek utan motsvarigheti länet. Det stora landskapsmässiga,biologiska och kulturhistoriska värden.I området finns två Natura 2000-områden,Botillabo och Ideboås. UtmedBadebodaån och Alsterån finns fortfarandeöppna mader som förr brukadessom madslåtter.För hela arealen i Uppvidinge kommungäller att det finns viktiga inslagsom har betydelse för den biologiskamångfalden, t.ex. gammal skog, åldrigaträd, löv- och blandskogsbestånd, myraroch vattendrag samt randzoner vidvatten. De är på många håll hotade avolika faktorer, t.ex. ändrade brukningsmetoderi jord- och skogsbruk, ändradeklimat- och miljöfaktorer samt ändradelevnadssätt och villkor för kommunensinvånare.Kommunens ställningstagande:Kommunen ska ägna stor uppmärksamhet åt de faktorer som påverkar denbiologiska mångfalden negativt och sträva efter att denna ska öka i stället förminska vid all form av exploatering eller ingrepp i landskapet.Mål för detta finns i kommunens rapport ”Miljömål i Uppvidinge kommun”antagna av kommunfullmäktige den 16 maj 2006.23