allt om nya öppna Stockholm Pride jens lapidus homo i ... - Qx

-25-sommarkrönikör: daska-dasen-i-bordet”grattis, du har cancer”För ett tag sedan läste jag en blogg vilkenvar skriven av en person som lever medhiv. En mycket intressant och läsvärdblogg som handla om processen från det att manfår ett positivt hiv-besked, till det att man ska lärasig att leva med det. Mest gripande var skribentenstankar om hur det skulle vara att berätta fördem i hans närmsta omgivning. Han skrev någoti stil med ”Hade jag haft cancer, hade jag intetvekat en sekund för att berätta, då hade alla varitförstående, då hade ingen dömt mig”.Och det är just här enligt min mening problemetligger när det gäller hiv-frågan i Sverige.Att vi är livrädda för att prata om det, och när viväl gör det, gör vi det på fel sätt.Hiv har under de senaste årtionden framställtstill att vara något som det egentligen inte är, vilketresulterat i en generell uppfattning somsträcker sig långt ifrån sanningen. Hiv har nämligenfelaktigt tillskrivits särskilda folkgrupper, vilketi vidare utsträckning distanserat hiv frångemene man. Och vad som skiljer sig frångemene man är lätt att skuldbelägga, samtatt själv ouppmanat känna skuld för.Växer man upp med den bild som idagporträtterats av hiv är det inget man villprata öppet om. I ren allmänhet - absolut.Men i jagformpresens – aldrig.Enligt min vetskap känner jagingen som har hiv, inte heller kännerjag någon som har dött i aids... mendess framfart på 80-talet har verkligensatt sin prägel på oss människor.Skräckbilden är fortfarande stor, intestörre än kåtheten, men stor nog föratt få många att hellre vilja leva iovishet än att säkert veta.Vilket i sintur fortsätter att skapa de förutsättningarsom idag råder för spridningen av hiv iSverige.Därför måste det finnas ett sätt att prata omhiv i en mer positiv ton utan att utelämnaessentiella innebörder. Med mål att skapa ett samhällsklimatdär hiv är mer socialt acceptabelt. Därfolk inte tar hiv med lättja men ändå har kunskapnog att inte döma.Rfsl och rfsu är bra, men inte bäst. De harkunskapen, men saknar genomslagskraften av enfaktisk förälder eller lärare.Vidare är hiv-frågan varken svart eller vit ochdärför går den inte heller att lösa genom lagstiftandeoch generalklausuler... så som vi annars iSverige gärna väljer att lösa våra problem.Problem som egentligen kanske inte alls är problem,utan blir till just sådana på grund av att vihar lagar som säger åt oss vad som är rätt och fel.Som hiv-positiv är man nämligen idag enligt lagskyldig att informera sin eller sina sexuella partnersom detta, oavsett om man utsätter vederbörandeför risk eller inte. Men är det egentligenrimligt i ett samhälle där vi annars allt som oftastenskilt svarar för våra egna handlingar?Informationspliktens syfte är god och självklartär det viktigt att undvika spridning av allmänfarligasjukdomar, men genom att lagstifta tillhiv-positivas nackdel har man tagit ställning. Manhar bidragit till ett samhälle vilket citatet i detinledande stycket återspeglar. Bidragit till en hivstigma som gör att man inte vill berätta om sin”Som hiv-positiv är manidag enligt lag skyldigatt informera sineller sina sexuellapartners om detta,oavsett om manutsätter vederbörandeför risk eller inte.Är det rimligt?”hiv-status i ett samhälle där vi undviker att kramavarandra när vi är förkylda. Informationspliktenmotverkar således sitt syfte vidare att främja ettsamhälle där det är en självklarhet att man berättarom sin hiv-status vid risk för överföring.Träffar man mannen i sitt liv finns det ingetsom kan stoppa en från att älska varandra. Sannkärlek övervinner rädsla, så måste det vara. Mensann kärlek är inte som Agneta Sjödin, det villsäga alltid redo att plockas, utan snarare som enek och tar flera år på sig för att växa sig stark ochstadig. Om viden får representera våra fördomarkommer eken aldrig att kunna växa sig stark utanblåsa bort lika snabbt som orden ”jag har hiv”myntas.Okunskap skapar fördomar.Tystnad skaparförutsättningar. Genom passivitet legitimerarman.Kanske har jag likt kvinnorna i Afrika tagitmig vatten över huvudet i ett ämne jag står väldigtödmjuk till då tiden ett permanent blåmärkevar ett första tecken på en säker död var en tidföre min. Men även om hiv är något man bör hastor respekt för är det inte samma sak nu somdå... och det måste vi bli bättre på att förstå.JABlack Spark Film(http://blackspark.tumblr.com/)I särklass den bästa”porr” jag någonsinsett i hela mitt liv...fast egentligen är detnästan för fint för attkallas för porr?Oavsett träffar den ialla fall rakt i byxan.För mig är det exaktså här sex är. Detskulle fan kunna havarit jag i filmerna...förutom maskerna då.nejKlubbar på qruisersom grundar sig påfördomar.Klubbar som ”killarsom är killar” och”heterobögar” påqruiser.Vad är det förjävla skitklubbaregentligen? Pinsamtom man känner attman behöver påvisasin manlighet medhjälp av en klubb...homofobi är fettbögigt.daska-dasen-i-bordet22-åriga Daska-dasen-i-bordet är den mest diggade bloggaren på blog.qruiser.com.I QX är han gästkrönikör under juni-sep.