1335825_63-mediernas-prestationer-och-betydelse

Mediernas prestationer och betydelse i valet 2010som sjukvård och äldreomsorg. Förklaringen ligger främst i att frågorkring sjukvårdsförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen uppmärksammadesbetydligt mer än i tidigare medievalrörelser – nästan dubbeltså mycket som 2006.Den politiska debatten kring sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen somunder lång tid var den dominerande frågan i medierna och som kulmineradekring årsskiftet 2009/2010 uppmärksammades dock först starkt ivalrörelsens slutskede. Försäkringsfrågorna blev i detta perspektiv inteen lika stor fråga i valet som kunde förväntas av den intensiva förvalsdebatten.Till de frågor som fick betydligt mindre uppmärksamhet än förväntathör i första hand klimat- och miljöfrågor, och frågor kring invandringoch integration. De finns visserligen med på tio-i-topplistan, men de blevinte några stora valfrågor. Uppmärksamheten var klart mindre än i valet2006, då de inte heller fick någon större uppmärksamhet.Skillnaderna mellan de olika mediegruppernas prioriteringar är somframgår av tabell 3.3 överlag liten. I två avseenden skiljer dock kvällspressenut sig. Det gäller uppmärksamheten av sjukförsäkringsfrågor ochrapporteringen kring utrikesfrågor. I det första fallet handlar det främstom Aftonbladet som den sista valrörelseveckan gav stor uppmärksammadeåt sjukförsäkringsfrågor, ofta enskilda fall. I det andra fallet handlardet främst om Expressen som gav stor, oftast kritisk, uppmärksamhetåt Ohly och hans inställning till Sveriges engagemang i Afghanistankriget.De tre storstadsmorgontidningarna ger en annan och betydligt lägreprioritering. Nyhetsprogrammen i radio och tv låg ungefär mittemellankvällspressens och morgonpressens prioriteringar.Två slutsatser kan dras om medievalrörelsens frågor: (1) skattefrågordominerade; jobben prioriterades också högt, men inte som i valet 2006,(2) nyhetsmedierna gjorde samma prioriteringar; oavsett vilket tidningeller nyhetsprogram man tog del av mötte väljaren samma dagordning.Del IIMediernas prestationerKlarade nyhetsmedierna av sitt demokratiska uppdrag? Del II tar uppmediernas prestationer 1 under 2010 års valrörelse. Analysen tar sin utgångspunkti två krav: att nyhetsförmedlingen är rättvis; att den behandlarolika åsiktsriktningar på ett sådant sätt att inte någon åsiktsriktningeller aktör oskäligt gynnas eller missgynnas, och att nyhetsförmedlingenär informativ; att den ger medborgarna sådan information att de självständigtkan ta ställning i aktuella frågor som rör gemensamma angelägenheter.Ju bättre medierna uppfyller kraven, desto större värde harmedierna som beslutsunderlag för medborgarnas ställningstagande. 2Nyhetsmediernas partiskhet analyseras i kapitel 4-7, mediernas informationsvärdei kapitel 8-11. Resultat och slutsatser om nyhetsmediernasprestationer sammanförs i kapitel 12.1Prestationer står i detta sammanhang för det som i den internationella litteraturen brukarkallas för media performance. Det är ingen särskilt bra översättning, men det finnsenligt min mening ingen bra svensk term som täcker begreppet media performance.2De normativa teoretiska utgångspunkterna som ligger till grund förMedievalsundersökningarna redovisas mer utförligt i appendix.36 37