Energi- och klimatplan 2010-2020 - Vansbro kommun

0ENERGI- OCH KLIMATPLAN2010-2020BESLUTSHANDLING KF § 47/2010MALUNG-SÄLENS OCHVANSBRO KOMMUNER

INLEDNINGEnligt lagen om kommunalenergiplanering (1977:439) ska det i varjekommun finnas en plan för distribution,användning och tillförsel av energi. Dennagemensamma energi- och klimatplan förMalung-Sälens och Vansbro kommuneruppfyller detta syfte samtidigt som det ärett vägledande och styrande strategisktdokument för kommunernas arbete med attminska sin klimatpåverkan ochenergiförbrukning. Den grundläggandemålsättningen är enkel – öka degeografiska kommunernassjälvförsörjningsgrad genom att geförutsättningar för en ökad produktion avförnybar energi samtidigt som mankonsumerar mindre.Dokumentet består av två delar. Denförsta (”Kommunernas energimål”) ärsjälva strategin och fastställer de målkommunerna ska arbeta mot. Den andradelen (”Bakgrundsdel och energiläget2008”) beskriver olika aspekter avenergisituationen i de geografiskakommunerna utifrån tillgänglig statistikoch insamlade data. Denna del uppfyller deformella kraven på en energiplan samtfungerar som beslutsunderlag för de målsom formuleras i första delen.De fastställda målen ska följas uppårligen. Denna uppföljning har somhuvudsyften att sätta fokus påkommunernas arbete med energifrågorsamt att fortlöpande ge en bild av hurkommunen använder energi. I sambandmed uppföljningen kommer även enaktuell bild av energiläget i dengeografiska kommunen att redovisas.Arbetet med att ta fram detta dokumenthar letts av en, för de två kommunernagemensam, energi- och klimatgrupp.Gruppen består av fem representanter; trefrån Malung och två från Vansbro.Ledamöterna är utsedda av respektivekommuns kommunstyrelse ochrepresenterar båda politiska blocken.

POLITISKA INRIKTNINGSMÅLMÅL 1Västerdalsbanans betydelse ska betonas ur turistaspekt och som medel för regionaltresande och godstransport.Västerdalsbanans potential för person- ochgodstrafik är stor. Den nationellautvecklingen går mot en ökad transport påjärnväg från huvudstråken längs kusten(stambana och vägnätets större stråk) iriktning mot industrier ochbefolkningscentra inne i landet.Att verka för mer trafik påVästerdalsbanan är viktigt som ett led i attrationalisera de båda geografiskakommunernas användning av energi tilltransporter. En ökad persontågtrafikkommer sannolikt att minska belastningenpå vägnätet samt leda till ett ökat antalbesökare i kommunerna. Det är troligt attdetta kan leda till en ökning av övrigkollektivtrafik.MÅL 2Kommunerna ska verka för en förlängning av den befintliga Västerdalsbanan tillSälenfjällen.Att kunna åka tåg hela vägen till sindestination i fjällregionen kommer medstörsta säkerhet vara en avgörande faktorför framtidens fjällbesökare.Persontågtrafik framstår allt mer som ensjälvklar del av en energimässigt rationellinfrastruktur och bör erbjudas dem sombesöker fjällregionen.MÅL 3Kommunerna ska verka för ett större utbud av förnybara drivmedel.För att det ska vara möjligt att äga ochanvända fordon som bygger på hållbarteknik, är det viktigt att alla typer avförnybara bränslen finns tillgängliga ikommunerna.MÅL 4Kommunerna ska verka för en utveckling av icke-fossil energiproduktion.Av en mängd skäl, miljömässiga såväl somekonomiska, är det viktigt att kommunernaverkar för en ökad icke-fossilenergiproduktion. Verksamheter ochaktörer inom de geografiska kommunernahar förutsättningar att bli mycketframgångsrika när det gäller framtidensenergiförsörjning. Det kan handla både omnyetablering och effektivisering avbefintlig produktion. Man bör även verkaför ett lokalt ägande så att den ekonomiskapotentialen kommer aktörer i kommunernatill godo.Det är viktigt att komma ihåg att ävenicke-fossil energiproduktion ofta ärförenad med starkt negativamiljökonsekvenser. Det är mycket viktigtatt miljöargument väger tungt och attförsiktighetsprincipen tillämpas när nyaexploateringsalternativ utreds, i synnerhetnär det kommer till vind- och vattenkraft.

0MÅL 5Kommunerna ska verka för att fjärrvärme ska kunna erbjudas fler fastigheter.Fjärrvärme som produceras från biobränsleär en i högsta grad effektiv ochklimatmässigt hållbar uppvärmningsmetod.Kommunerna bör därför verka för attfjärrvärme i framtiden kan nyttjas av flerabonnenter, hushåll såväl som företag.MÅL 6Malung-Sälens kommun ska verka för en utbyggnad av fjärr- och närvärme i fjällregionen.Direktverkande elvärme är i nuläget detdominerande uppvärmningssättet iSälenfjällens fastigheter. Eftersom sådanuppvärmning i förlängningen bidrar tillutsläpp av fossil koldioxid är det viktigt attkommunen på olika sätt bidrar till att godaalternativ finns. Fjärrvärme produceradfrån biobränsle är ett sådant, som på en ochsamma gång kan ge ett stort antalfastigheter och anläggningar möjlighet attkonvertera till ett hållbart värmesystem.1.1 FÖRVALTNINGENS INRIKTNINGSMÅLMÅL 7Kommunerna ska använda sig av Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier förenergieffektiv upphandling då dessa är tillämpliga.Miljöstyrningsrådet publicerar bland annatriktlinjer för hur en kommun skagenomföra energieffektiva upphandlingar.Kriterierna är indelade i tre nivåer;baskrav, avancerade krav ochspjutspetskrav. Kommunerna ska i störstamöjliga utsträckning använda sig av denhögsta nivån och integrera dessa i befintligupphandlingspolicy.MÅL 8Kommunerna ska i den fysiska planeringen betona energihushållning ochklimatsäkerhetsaspekter.Att i den fysiska planeringen ge förutsättningar för ett energieffektivt samhälle är avgörandeför att minska den generella energiförbrukningen. Kommunerna ska beakta energiförbrukningi alla aspekter av det fysiska planeringsarbetet.Det är även viktigt att försöka förutse och planera för de effekter ett förändrat klimat kan hapå samhället, främst när det gäller nederbördsrelaterade problem.MÅL 9Malung-Sälens kommun ska i den fysiska planeringen särskilt verka för en godenergihushållning i fjällregionen.Energianvändningen i fjällregionen måsteförändras. Det är viktigt att kommunen iden fysiska planeringen ger ramar ochförutsättningar för en hållbarenergianvändning i området, oavsett omdet gäller uppvärmning, energiproduktioneller infrastruktur för transporter.

0MÅL 10Kommunerna ska verka för folkbildning och upplysning om klimatfrågor.Kommunerna som organisationer har stormöjlighet att påverka invånarna. Delsgenom informationsinsatser och genomenergi- och klimatrådgivaren, men ävengenom att vara föregångare när det gällerexempelvis energianvändning, resande ochattitydfrågor. Genom att själva bedriva ettframåtsyftande klimatarbete och vara godaförebilder, kommerkommunorganisationerna att kunnapåverka stora delar av den geografiskakommunen i positiv riktning.1.2 SPECIFIKA MÅLHär presenteras de mål som har ettkorresponderande nyckeltal och därförfrämst följs upp kvantitativt.MÅL 11Tillförd normalårskorrigerad energi för uppvärmning och tappvarmvatten till lokaler somägs av den kommunala organisationen ska kontinuerligt minska.Nyckeltal: kWh per m 2MÅL 12Tillförd normalårskorrigerad energi för uppvärmning och tappvarmvatten tillMalungshems och Vansbrohems fastigheter ska kontinuerligt minska.Nyckeltal: kWh per m 2MÅL 13Den totala elförbrukningen i den kommunala organisationen ska kontinuerligt minska.Nyckeltal: GWhMÅL 14Koldioxidutsläpp från den kommunala organisationens tjänsteresor med bil skakontinuerligt minska.Nyckeltal: ton CO 2 per årsanställdMÅL 15Energiåtgång till tjänsteresor med bil i den kommunala organisationen ska kontinuerligtminska.Nyckeltal: MWh per årsanställd

MÅL 16Energi genererad av solceller eller solpaneler på fastigheter som ägs av den kommunalaorganisationen ska kontinuerligt öka.Nyckeltal: kWh genererat från solenergi under aktuellt år2. GENOMFÖRANDE AV KOMMUNERNAS ENERGIMÅL2.1 GENOMFÖRANDE AV ÅTGÄRDERVarje verksamhet, nämnd, enhet ellerförvaltning är fri att besluta om vilkaåtgärder som ska vidtas för att uppfyllamålen. Incitamentet för att genomföraåtgärder kommer att vara den årligaredovisningen. Den ska fungera som enåterkoppling till politikerna där det framgårvem som har gjort vad. Dåenergibesparingsåtgärder i allt högre gradär en ekonomisk fråga, kommerkopplingen mellan energiförbrukning ochekonomiskt resultat bli tydligare ochsannolikt leda till att det kommer att krävasinvesteringar och initiativ på området.2.2 ANSVAR FÖR GENOMFÖRANDETEfter beslut ska målen kommuniceras uttill alla verksamheter i de tvåkommunorganisationerna. Vem ansvaretför genomförandet ligger på specificeras ibilaga 1. Ansvaret för måluppfyllelsenåläggs av naturliga skäl de beslutsfattareeller verksamheter som har ansvaret för detområde målet berör.Eftersom de politiska inriktningsmålentill största delen är övergripande ochpolitiskt vägledande, kangenomförandeansvaret inte åläggas någonenskild förvaltning. Kommunstyrelsen irespektive kommun åläggs därför attgenomföra dessa. Genomförandeansvaretför förvaltningens inriktningsmål åläggsrespektive förvaltningsfunktion.För de specifika målen åliggergenomförandeansvaret förvaltningen samtVansbrohem och Malungshem. Denförvaltning eller verksamhet som ansvararför fastighetsskötsel och drift hargenomförandeansvar för Mål 11 och 16samt huvudansvar för Mål 13. Allaverksamheter ska medverka till Mål 13samt ansvara för att Mål 14 och 15uppfylls. Vansbrohem och Malungshemberörs av Mål 12.Det är viktigt för genomförandet att detfinns stödjande funktioner i förvaltningen.Kommunerna räknar med att kunnafinansiera sådana genom, exempelvis, detstatliga energieffektiviseringsbidraget somkan sökas från 1 januari 2010.3. UPPFÖLJNING AV KOMMUNERNAS ENERGIMÅLUppföljningen av målen är av yttersta vikt som tagits för att öka tillgängligheten avi energiplaneringsarbetet. Detta sker varje alternativa bränslen i kommunen.år i ett särskilt dokument. För dettaDe specifika målens uppföljning äransvarar en eller flera tjänstemän i varje kvantitativ. Varje mål har ettkommun.korresponderande nyckeltal som gör detInriktningsmålens uppföljning ärlätt att följa utvecklingen på årsbasis.kvalitativ och följs alltså inte upp med ett Nyckeltalen bygger på parametrar som kannyckeltal, utan redovisas genom ensamlas in av kommunerna själva och ärbeskrivning av läget och vilka åtgärder därför helt oberoende av externtsom gjorts, exempelvis ett politiskt beslut producerad statistik. Vid uppföljningen

presenteras nyckeltalen för aktuellt samtalla föregående år från 2008 och framåt,tillsammans med en vidhängande analys avutfallet. Även i detta fall redovisas åtgärdersom syftar till måluppfyllelsen, exempelvisenergibesparingsåtgärder i en fastighet.De åtgärder som gjorts ska rapporteras inav huvudansvarig nämnd, verksamhet ellerförvaltning. En årlig redovisning ochuppföljning av målen kommer att sättafokus på energiarbetet och fungera somincitament till ytterligareeffektiviseringsarbete och energipolitiskaställningstaganden.4. TIDSRAMPlanens mål gäller fram till 2020 underförutsättning att inget behov av revideringuppstår tidigare.5. ENERGI- OCH KLIMATPLANENS MILJÖPÅVERKANDetta är ett dokument som angerbestämmelserna i 6 kap. 11-18 och 22 §§kommunernas viljeinriktning vad gäller MB tillämpas. Med andra ord ska enutvecklingen på energi- och klimatområdet miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligtsamt definierar de nyckeltal som ska vara MB: s bestämmelser göras om planenbedömningsgrunden för utvärderingen av anses medföra en betydande miljöpåverkankommunorganisationernas energiarbete. enligt 6 kap. 11 § MB.Dokumentet anger alltså inga åtgärder som Föreliggande dokument bedöms i sig inteska utföras, utan lämnar detta, som brukligt medföra en betydande miljöpåverkanär när det gäller strategidokument, till de enligt 6 kap. 11 § MB, och därför görsolika verksamheterna att besluta om.heller ingen MKB enligt bestämmelserna iDärför är framtida beslut (politiska såväl MB. Här görs således endast en kortaresom verksamhetsfattade) som är en följd analys av möjliga miljöeffekter av planensav strategins mål högst hypotetiska och genomförande. Bedömningen följer de 16ingenting man kan basera en regelrätt och nationella miljömålen. För konkretameningsfull miljökonsekvensbeskrivning åtgärder som är en följd av dettapå i nuläget.dokuments mål görs en MKB enligt 6 kap.Lagen om kommunal energiplanering MB när lagen så kräver.(1977:439) stipulerar dock att det i varje Värt att notera är även att bedömningenenergiplan ska finnas en ”analys av vilken inte gäller miljöeffekter som ärinverkan den i planen upptagna har påkonsekvenser av energianvändningen sommiljön, hälsan och hushållningen medsådan, exempelvis klimatpåverkan ochmark och vatten och andra resurser”. Om försurning, utan avser påverkan som följerplanen anses ha betydande miljöpåverkan av de åtgärder som strategin kan förväntasenligt 6 kap. 11 § miljöbalken (MB) ska leda till.5.1 ANALYS AV MÖJLIGA MILJÖEFFEKTERDenna redogörelse för eventuellamiljökonsekvenser av strateginsgenomförande följer de 16 nationellamiljömålen som beslutades av riksdagen1999. Notera återigen att man bör seanalysen som en diskussion kring vilkamiljökonsekvenser genomförandet avenergi- och klimatplanen skulle kunna ledatill.

5.1.1 Miljömål 1: Begränsad klimatpåverkanEtt av strategins huvudsyften är attmotverka och mildra de effekter påklimatet som kommunorganisationernasoch de geografiska kommunernas olikaaktiviteter bidrar till.5.1.2 Miljömål 2: Frisk luftEn ökad förbränning av biobränslen påbekostnad av uppvärmning meddirektverkande el inom tätorter leder tillökade emissioner av skadliga föreningar, isynnerhet från enskilda vedpannor someldas ineffektivt.Dokumentets mål kan leda till ökadetransporter och därmed försämradluftkvalitet inom tätbebyggda områden.Biogasproduktion som ofta är belägen irelativ närhet till tätorter kräver tillförselav substrat och utleverans av produkter tilllantbruk. Biobränsleleveranser kommer attkrävas till fastigheter som bytt fråndirektverkande el till exempelvis enpelletspanna.5.1.3 Miljömål 3: Bara naturlig försurningEn övergång till icke-fossila drivmedelminskar utsläppen av försurandeföreningar.Ett stort uttag av biobränsle kan leda tillökad försurning om inte aska återförs tilldet avverkade området.5.1.4 Miljömål 4: Giftfri miljöMedför sannolikt ingen påverkan.5.1.5 Miljömål 5: Skyddande ozonskiktMedför sannolikt ingen påverkan.5.1.6 Miljömål 6: Säker strålmiljöNya högspänningsledningar som byggs pågrund av vindkraftsutbyggnaden kaninnebära en strålningsproblematik.5.1.7 Miljömål 7: Ingen övergödningAtt ersätta traditionella fordonsbränslenmed biogas eller el motverkarövergödningen genom minskade utsläpp avkväveoxider.Biprodukter från biogastillverkning somanvänds som gödsel medför ofta eneffektivare gödsling med ett mindreläckage av näringsämnen tillomgivningarna.5.1.8 Miljömål 8: Levande sjöar och vattendragEn ökad användning av koldioxidneutral elgynnar energiproduktion från vattenkraft.Detta produktionssätt förändrar permanentvattendraget i fråga och kan radikaltomvandla ett landskap och därmed floraoch fauna. Man bör utnyttja vattendrag förenergiutvinning med stor försiktighet.

05.1.9 Miljömål 9: Grundvatten av god kvalitetGrundvattnet kan påverkas i samband medutvinning av bergvärme. Det är viktigt attborrningen utförs av certifieradebrunnsborrare och att förfarandet så långtsom möjligt utförs på ettfackmannamässigt sätt, gärna i nära dialogmed tillsynsmyndigheten.5.1.10 Miljömål 10: Hav i balans samt levande kust och skärgårdMedför sannolikt ingen påverkan.5.1.11 Miljömål 11: Myllrande våtmarkerEtt eventuellt framtida utnyttjade avtorvbrytningskoncessioner i Vansbrokommun skulle ha kraftigt negativpåverkan på de våtmarker där uttaget sker.5.1.12 Miljömål 12: Levande skogarEn utbyggnad av vindkraft leder i mångafall till omfattande förändringar avskogsområden då nya vägar måste byggassåväl som kraftledningar. Det är viktigt attstor hänsyn tas vid utbyggnad av vindkraft.Uttag av biomassa från skog kan rubbaden ekologiska balansen i skogsmark. Detär därför viktigt att man kompenserar fördetta genom att exempelvis återföra aska.5.1.13 Miljömål 13: Ett rikt odlingslandskapEn lokal biogasproduktion kan varapositivt för lantbruket och därmedodlingslandskapet.Se kapitel 5.1.7.5.1.14 Miljömål 14: Storslagen fjällmiljöFjällmiljön riskerar att påverkas negativtav vindkraftsetableringen. Västerdalarnasfjällvärld är emellertid redan relativtexploaterad, vilket möjligen kan vara ettargument för att öppna upp för en högregrad av vindkraftsetablering än i andrafjällområden.5.1.15 Miljömål 15: God bebyggd miljöHänsyn till närboende bör tas vidvindkraftsetablering då buller- ochskuggproblematik ofta är ett problem.Biogasproduktion kan även innebära enluktproblematik för närboende.Se kapitel 5.1.2.5.1.16 Miljömål 16: Ett rikt växt- och djurlivStrategin förordar en omställning från ettfossilbränsleberoende energisystem till ettsom bygger på förnybara energislag. Ensådan omställning innebär storainvesteringar och projekt som kommer attleda till ingrepp i naturmiljön.Förändringar av infrastrukturen för attmöjliggöra ett mer rationellttransportsystem kan i vissa fall behövagenomföras. Ett sådant projekt kan vara enförlängning av Västerdalsbanan upp tillfjällregionen. Generellt har

infrastrukturprojekt en stor påverkan påväxt- och djurliv.Utbyggnad av vindkraft innebär när detgäller Västerdalarna stora ingrepp iskogslandskapet. Detta kan påverka växtochdjurliv, i synnerhet fågellivet, på ettoacceptabelt sätt om inte adekvat hänsyntill detta tas.6. ÖVRIGA STRATEGIER OCH PLANER6.1 REGIONALA STYRDOKUMENTEn kommunal energi- och klimatplan är enav ett stort antal strategier från olikasamhällsaktörer som ska leda fram mot etthållbart energisystem. Förutom denationella miljömålen finns det ett flertalregionala dokument som föreslår lämpligainriktningar och satsningar. I Dalarna ärdessa främst Dalastrategin, Strategi förmiljöanpassade transporter i Dalarna,Regionalt Energiprogram, Regional energi-och klimatstrategi samt nationella ochregionala miljömål.Den här strategin har tagits fram utifrån,först och främst, behov och politisk vilja ide två ingående kommunerna. Hänsyn haremellertid självklart tagits till de ovannämnda styrdokumenten. Detta dokumentbryter väsentligen ner dessa på kommunalnivå samt anpassar dem till de lokalaförutsättningarna.6.2 KOMMUNALA ÖVERSIKTSPLANERDet finns ett visst överlapp mellan dekommunala översiktsplanerna och energiochklimatplanen. Energi- ochklimatplanen kan ses som en fördjupningav översiktsplanens skrivningar om olikaaspekter av energisituationen i kommunen,även om framtagandet av energi- ochklimatplanen inte formellt integrerats i denordinarie planeringsprocessen.

DEL II. BAKGRUNDSDEL OCH ENERGILÄGET 2009Denna del är en översyn avenergisituationen i kommunerna.Användning, tillförsel, distribution,produktion och utsläpp redovisas.Sammanställningen ska dels fungera sombeslutsunderlag för de mål som finns istrategin, dels motsvara de formella kravsom finns på en kommunal energiplan.Målsättningen har varit att utgå från läget2008, men i vissa fall har bara äldrestatistik funnits tillänglig. Statistiskacentralbyrån (SCB) publicerar till exempeli nuläget sin kommunala energistatistikmed drygt två års eftersläpning.Denna del kommer att uppdateras varje åroch byggas på med aktuell statistik samtuppföljning av målen. Dokumentetkommer att kallas Energiläget 20xx.1. KOMMUNORGANISATIONERNAS NYCKELTALHär presenteras de nyckeltal som ligger till korresponderande målet anges igrund för de specifika målen i del I. Det rubriktexten.1.1 TILLFÖRD NORMALÅRSKORRIGERAD ENERGI FÖR UPPVÄRMNING OCHTAPPVARMVATTEN I LOKALER SOM ÄGS AV DEN KOMMUNALA ORGANISATIONEN (MÅL 11)Tillförd normalårskorrigerad energi för uppvärmning ochtappvarmvatten i lokaler som ägs av Malung-Sälenskommun, kWh/m2250200150141,2 149,41005002008 2009Tillförd normalårskorrigerad energi för uppvärmning ochtappvarmvatten i lokaler som ägs av Vansbro kommun,kWh/m225020015010050198,7176,502008 2009

1.2 TILLFÖRD NORMALÅRSKORRIGERAD ENERGI FÖR UPPVÄRMNING OCHTAPPVARMVATTEN I LOKALER SOM ÄGS AV MALUNGSHEM ELLER VANSBROHEM (MÅL 12)Tillförd normalårskorrigerad energi för uppvärmning ochtappvarmvatten i fastigheter som ägs av Malungshem,kWh/m2250200150170,6 1581005002008 2009Tillförd normalårskorrigerad energi för uppvärmning ochtappvarmvatten i fastigheter som ägs av Vansbrohem,kWh/m2250200150146,4 149,71005002008 20091.3 TOTAL ELFÖRBRUKNING I KOMMUNORGANISATIONEN (MÅL 13)Total elförbrukning i Malung-Sälens kommun, GWh252019,80 20,231510502008 2009

Total elförbrukning i Vansbro kommun, GWh252015107,96 7,73502008 20091.4 KOLDIOXIDUTSLÄPP FRÅN DEN KOMMUNALA ORGANISATIONENS TJÄNSTERESOR MEDBIL (MÅL 14)Koldioxidutsläpp från kommunorganisationens tjänsteresormed bil, Malung-Sälens kommun, ton CO2 per årsanställd0,70,60,50,40,30,20,100,582008Koldioxidutsläpp från kommunorganisationens tjänsteresormed bil, Vansbro kommun, ton CO2 per årsanställd0,70,60,50,40,30,20,100,392008

1.5 ENERGIÅTGÅNG TILL TJÄNSTERESOR MED BIL I DEN KOMMUNALA ORGANISATIONENS(MÅL 15)Energiförbrukning för den kommunala organisationenstjänsteresor med bil, Malung-Sälens kommun, MWh perårsarbetare2,52,2521,510,502008Energiförbrukning för den kommunala organisationenstjänsteresor med bil, Vansbro kommun, MWh perårsanställd2,521,51,5110,5020081.6 ENERGI GENERERAD FRÅN SOLCELLER ELLER SOLPANELER PÅ FASTIGHETER SOM ÄGSAV DEN KOMMUNALA ORGANISATIONEN (MÅL 16)Statistik finns, men berörda verksamheter har fått anstånd med redovisning fram tilluppföljningen 2010.2. ANVÄNDNING OCH TILLFÖRSEL AV ENERGI2.1 ENERGIANVÄNDNING PER SAMHÄLLSSEKTORFör att få en bild av hur storenergiförbrukningen är inom olikasamhällssektorer finns det ett visst utbudav statistik. Den mest aktuella kommerfrån SCB och sträcker sig i nuläget framtill 2007.Skillnaderna mellan kommunerna ärstora. Malung-Sälens kommun har enbetydligt högre energiförbrukning perinvånare och det är mest hushållen ochtransporterna som bidrar till dennadiskrepans. Förklaringen är fjällturismen i

Sälenfjällen som under säsong konsumerarstora mängder energi samt att kommunentill ytan är större än Vansbro.Vansbro har istället en högre förbrukningför industri- och byggverksamheter, någotsom bland annat förklaras av den högreandelen traditionell industri i kommunen.Som jämförelse redovisas ävenmotsvarande siffror för riket.Energiförbrukning per invånare och kategori iMalung-Sälens kommun, kWh (SCB)80000700006000050000400003000020000100000HushållÖvriga tjänsterOffentlig verksamhetTransporterIndustri ochbyggverksamhet1990199520002001200220032004200520062007Jordbruk, skogsbruk,fiskeEnergiförbrukning per invånare och kategori iVansbro kommun, kWh (SCB)80000700006000050000400003000020000100000HushållÖvriga tjänsterOffentlig verksamhetTransporterIndustri ochbyggverksamhet1990199520002001200220032004200520062007Jordbruk, skogsbruk,fiskeEnergiförbrukning per invånare och kategori iriket, kWh (SCB)80000700006000050000400003000020000100000HushållÖvriga tjänsterOffentlig verksamhetTransporterIndustri ochbyggverksamhet1990199520002001200220032004200520062007Jordbruk, skogsbruk,fiske

2.2 ENERGITILLFÖRSEL PER ENERGIBÄRAREEnergitillförseln är summan av allanvändning innan överföringsförluster.Energitillförsel fördelat på bränsleslag geralltså en bra bild av hur mycket energi somtotalt har gått åt för att tillgodose densamlade användningen. Statistiken ärproducerad av SCB och sträcker sig framtill 2007. Notera att det sannolikt föreliggeren felaktighet när det gäller eldningsoljaför år 2000 i båda kommunerna.Bruttotillförsel per energibärare, Malung-Sälenskommun, GWh (SCB)8007006005004003002001000elträdbränsleeldningsoljadieselbensin1990199520002001200220032004200520062007Bruttotillförsel per energibärare, Vansbro kommun,GWh (SCB)8007006005004003002001000elträdbränsleeldningsoljadieselbensin19901995200020012002200320042005200620072.3 STÖRRE ENERGIANVÄNDAREIngen av kommunerna har någon störreindustri i paritet med de riktigt tungaprocessindustrier som finns i regionen iövrigt, förutom möjligen ett mindre antalrelativt energiintensiva trä- ochtillverkningsindustrier.Den kategori som sticker ut mer än någonannan är emellertid verksamheterna ifjällregionen. Ett stort antal aktörer verkarinom fjällturismen, vilket i kombinationmed det mycket stora antalet besökareinnebär att området som helhet kräverbetydande mängder energi. Elförsörjningenmåste till exempel under högsäsongsäkerställas med hjälp av dieseldrivnaelverk. Man ser dock tecken på enkommande rationalisering avenergianvändningen genom exempelvisenergieffektiviseringar, utbyggnader avpanncentraler för närvärme samt en ökadmedvetenhet om nyttan med att konverterafrån direktverkande el i bostäder.Transporter till och från området kräverstora mängder energi och är ett område däralternativen i dagsläget är få. Ett utökatutbud av välplanerad kollektivtrafik skullekunna avlasta vägnätet och starkt bidra tillatt minska regionens miljöpåverkan.

3. ENERGIDISTRIBUTION3.1 ENERGIDISTRIBUTION I MALUNG-SÄLENS KOMMUNI Malung-Sälens kommun innehasområdeskoncessionen av Malungs ElnätAB. Bolaget är ett helägt dotterbolag tillMalungs Elverk AB, som i sin tur är ett avkommunen majoritetsägt bolag (övrigaägare förutom privatpersoner ärTranstrands jordägande sockenmän ochLima jordägande sockenmän).Linjekoncessionen innehas av FortumDistribution AB.Vindkraftsutbyggnaden ser ut att idagsläget leda till byggandet av åtminstoneen större kraftledning för att kunna mata utverkens produktion på nätet.I centralorten finns två nät förvärmedistribution som ägs av kommunen,antingen direkt eller via bostadsbolaget.Kommunen äger direkt eller via bolaganläggningarna som levererar energi tillnätet.3.2 ENERGIDISTRIBUTION I VANSBRO KOMMUNI Vansbro kommun innehas både områdesochlinjekoncession av det finska bolagetFortum Distribution AB.Vindkraftsutbyggnaden i kommunenkommer att leda till ett antal större projektför att kunna mata ut verkens produktionpå nätet.Arbeten för att öka leveranssäkerhetenpågår kontinuerligt sedan 2005 inom dets.k. ”SäkraNät-programmet”. EnligtFortum själva har avbrottstiderna minskatväsentligt sedan projektet initierades.I centralorten finns fjärrvärmeproduktionsom bedrivs av Rindi Västerdala AB, ettdotterbolag till Rindi Energi AB.Anläggningen ägs av Vansbro FjärrvärmeKB, som via ett finansiellt leasingavtalmed Vansbro kommun hyr ut anläggningentill Rindi Västerdala AB.4. ENERGIPRODUKTIONEnergiproduktionen i kommunernakommer från företrädesvis tre källor:värmeproduktion från biobränslen samtelproduktion från vind- och vattenkraft. Attkvantifiera den totala elproduktionen ärbetydligt enklare och mer meningsfullt änenergiproduktion från biobränsle, då detfinns ett oöverskådligt antal villapannor.Det finns dock uppskattningar även avdenna parameter, baserat påbränsleleveranser.4.1 ELPRODUKTION4.1.1 VindkraftVindkraften har ökat kraftigt på senare år.Projektering och etablering av nya verkpågår i båda kommunerna.Vindkraft i Malung-Sälens kommunMalung-Sälens kommun hade under 20082 st producerande vindkraftverk inomkommungränsen. Dessa producerade 8,0GWh (Malungs Elnät AB).

Vindkraft i Vansbro kommunVansbro kommun hade under 2008 15 stproducerande vindkraftverk inomkommungränsen. Dessa producerade 44,4GWh (Fortum Distribution AB).4.1.2 VattenkraftVattenkraften är den produktionsform somlevererar mest energi i båda kommunerna.Vattenkraft i Malung-Sälens kommunMalung-Sälens kommun har 8 stproducerande vattenkraftverk inomkommungränsen. Dessa producerade 82,1GWh under 2008 (Fortum DistributionAB, Malungs Elnät AB).Vattenkraft i Vansbro kommunVansbro kommun har 9 st producerandevattenkraftverk inom kommungränsen.Dessa producerade 73,1 GWh under 2008(Fortum Distribution AB).4.1.3 SjälvförsörjningsgradNär det gäller elproduktion kan man ställaproduktionen inom den geografiskakommunen mot den totala konsumtionenför att ge ett mått påsjälvförsörjningsgraden. För andraenergislag är det inte meningsfullt eftersomdet av olika skäl inte produceras ikommunen, (främst petroleumprodukter)eller att man inte känner till hur mycketsom faktiskt härrör från kommunen i fråga(främst trädbränslen).Självförsörjningsgraden är ett teoretisktmått på förhållandet mellan internproduktion och konsumtion och om manpå det stora hela ”importerar” eller”exporterar” elenergi från den geografiskakommunen.Malung-Sälens kommun har ensjälvförsörjningsgrad på 26,3 % ochVansbro kommun 113,1 %. De tvåavgörande skillnaderna mellankommunerna är Malung-Sälens högaelförbrukning på grund av fjällturismensamt att Vansbro har betydligt flervindkraftverk.Elproduktion och -konsumtion400350300250200150100500342,290,1117,5103,9Malung-Sälen 2008 Vansbro 2008Total elproduktion (GWh)Uppskattad förbrukning(GWh)

4.2 BIOGASProduktion av biogas har potential att blien av de viktigaste komponenterna iomställningen till ett hållbart energisystem.Det är ett exempel på detkretsloppstänkande som måste varakännetecknande för all energiproduktion iframtiden.4.2.1 Biogas i Malung-Sälens kommunI Malung-Sälens kommun finns det förnärvarande inga konkreta planer på enbiogasanläggning. Man utreder dockmöjligheterna till ett samarbete medRättvik, Orsa, Mora och Älvdalen. Enstyrgrupp för projektet har tillsatts.4.2.2 Biogas i Vansbro kommunI Vansbro projekteras en biogasanläggning.Anläggningen ska producera gas utifrån ettantal olika avfallsprodukter, bland annatfrån industriell matproduktion, lantbrukoch hushåll. Anläggningen uppskattas haen kapacitet att producera 3200 m 3 biogasper dygn, vilket motsvarar ca 20,8 MWh.Denna mängd bedöms kunna försörja ca540 personbilar kontinuerligt och skullevara ett betydande tillskott till kommunensinhemska energiproduktion.Interkommunalt samarbete för att ökasubstratmängden skulle även ökaproduktionskapaciteten i anläggningenenligt förstudien.4.3 TRÄDBRÄNSLENEnergiproduktion från trädbränsle, ellerbiobränsle, utgör en väsentlig del avkommunernas energiförsörjning. I bådakommunerna finns olika typer av fjärr- ochnärvärme.Nedan ingår allt från fliseldning iindustrin till den pellets som förbrukas iprivata villapannor. Statistiken finnspublicerad fram till och med 2007 och ärsamma som i kapitel 2.2, här dock rensadfrån övriga energibärare.Energiproduktion från trädbränslen, GWh (SCB)1401201008060Malung-SälenVansbro402001990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

4.4 ÖVRIG PRODUKTIONSSTATISTIKGävle-Dala Energikontor har sammanställtstatistik över energiproduktion frånvattenkraft och trädbränslen i kommunen.Statistiken sträcker sig endast fram till2005 och inkluderar inte vindkraft, menden beskriver ändå den historiska trendenför de ingående produktionssätten på ettbra sätt. Värt att notera är att statistikenskiljer sig kraftigt från den som publiceratsav SCB för samma år.Energiproduktionoch utvinning iMalung-Sälen,GWh (GDE)199719981999200020012002200320042005Elproduktion,vattenkraftTrädbränslen,användning74 126 126 131 135 100 99 100 11851 52 55 55 59 62 63 66 65Energiproduktionoch utvinning iVansbro, GWh(GDE)199719981999200020012002200320042005Elproduktion,vattenkraftTrädbränslen,användning70 81 66 80 67 41 64 71 8426 28 30 35 38 38 39 41 415. KOLDIOXIDUTSLÄPP I KOMMUNERNARUS (Regionalt uppföljningssystem för nationella och i officiella sammanhangregionala miljömål) har tillsammans med använda dito. Osäkerheten kan sägas varaNaturvårdsverket, Energimyndigheten och relativt stor, men det är ändå intressant attSMED (Svenska miljöemissionsdata) tagit följa trenderna. Observera att tidsaxeln intefram kommunal statistik för bland annat är linjär och att det endast finns data framtotala koldioxidutsläpp. Statistiken ärtill och med 2007. Statistiken inkluderarbaserad på samma parametrar ochheller inte koldioxidutsläpp orsakade avberäknad på samma sätt som dessvarukonsumtion.5.1 TOTALA KOLDIOXIDUTSLÄPP I MALUNG-SÄLENS KOMMUNKoldioxidutsläppen förefaller hålla sig påen ganska konstant nivå under denredovisade perioden. Detta är i linje medutvecklingen i riket som helhet.

Totala CO2-utsläpp för Malung-Sälens kommun,ton/år (RUS)7000065000600005500050000450004000035000300001990 2000 2005 2006 20075.2 TOTALA KOLDIOXIDUTSLÄPP I VANSBRO KOMMUNUtsläppen följer ungefär samma mönstersom i Malung-Sälens kommun. Vansbro ärdock en mindre kommun med, framför allt,.färre besökare, vilket gör attkoldioxidutsläppen bara uppgår till hälftenav grannkommunensTotala CO2-utsläpp för Vansbro kommun, ton/år(RUS)7000065000600005500050000450004000035000300001990 2000 2005 2006 20075.3 KOLDIOXIDUTSLÄPP FRÅN FOSSILA BRÄNSLENDe totala koldioxidutsläppen frånförbränning av fossila bränslen inomkommunen har minskat något mellan 2001och 2007. Minskningen i utsläpp somhärrör från eldningsolja har dock i storutsträckning kompenserats av ökadeutsläpp från fordonsbränslen i Malung-Sälens kommun.

Koldioxidutsläpp från fossila bränslen ikommunerna, ton (SCB)1200001000008000060000400002000002001 2002 2003 2004 2005 2006 2007Vansbro (eldningsolja)Vansbro (fordonsbränsle)Malung-Sälen(eldningsolja)Malung-Sälen(fordonsbränsle)6. TRANSPORTER I KOMMUNERNAHär redovisas internt och externtsammanställd statistik över olika aspekterav transporters omfattning,energiförbrukning och koldioxidutsläpp ikommunerna. Statistiken har valts ut för attså långt det går ge en bild av trender ikommuninvånarnas resmönster och val avtransportmedel.För ytterligare information om tranporter,se respektive kommuns översiktsplan.6.1 KOLLEKTIVTRAFIKKollektivtrafiken spelar en central roll iomställningen till en hållbar och merrationell energianvändning. Skillnadenmellan kommunerna är relativt stor, menkan till viss del antagligen förklaras medatt Vansbro är en kommun med fyra, iförhållande till varandra relativtnärliggande befolkningscentra, vilketmöjligen gör kollektivtrafiken merattraktiv. Kommunen ligger dessutomnärmare Borlänge än Malung-Sälen.Intressant också är att fjällturismen inte gerett större resande i Malung-Sälen.Statistiken för kollektivtrafiken ikommunerna är internt sammanställdutifrån siffror inrapporterade från Tåg iBergslagen samt Dalatrafik. Det är värt attnotera att statistiken är baserad påpassagerarräkningar under en begränsadtidsperiod och därför extrapolerad för atttäcka helåret. Detta förfarande innebärstora statistiska osäkerheter.Resor medkollektivtrafik iMalung-Sälens ochVansbro kommuner(interntsammanställdstatistik)Malung-Sälen 2008Vansbro 2008Antal resor (st) 132035 188579Resor per capita 12,7 27,36.2 NYREGISTRERADE BILARS KOLDIOXIDUTSLÄPPStatistiska centralbyrån (SCB) publicerarvarje år statistik över nyregistrerade bilar ivarje kommun. Med hjälp av denna kanman få en bild av hur bilparken i

kommunen förändras i termer av, i det härfallet, koldioxidutsläpp. Det är särskiltintressant att titta på nya bilarsmiljöprestanda, eftersom detta ger en bildav kommunmedborgarnas attityder såvälsom trender i nybilsköp.Både Malung-Sälen och Vansbro liggerväl över rikets genomsnitt. Vansbrokommun uppvisar dessutom en markantökning även om det lilla urvalet intemedger några signifikanta statistiskaslutsatser.Nya bilarskoldioxidutsläpp iMalung-Sälens ochVansbro kommuner(SCB)Malung-Sälen2008Vansbro 2008Riket 2008Antal nya bilar (st) 212 63 250620Genomsnittligtkoldioxidutsläpp(g/km)Förändring frånföregående år (%)180 178 174– 2,6 5,2 – 4,16.3 KÖRSTRÄCKA PER INVÅNAREMed hjälp av SCB: s körsträckedatabas ärdet möjligt att visa hur många mil varjekommuninvånare i medeltal kör varje år.Både i kommunerna och i riket somhelhet ökar den körda sträckan perinvånare.Körsträcka, mil per invånare (SCB)1 2001 000800600400VansbroMalungRiket20001998 2000 2003 2004 2005 2006 2007 20086.4 SÄSONGSTRAFIKUnder vissa perioder är kommunernasvägnät tungt belastat. Detta är på grund avden säsongsbundna turisttrafiken till ochfrån destinationerna i Sälenfjällen.Vägverket tillhandahåller statistik frånmätningar och skattningar av hur vägarnabelastas. Det är dock svårt att på ett bra sättåskådliggöra säsongsvariationerna dåstatistiken är utslagen över hela det årmätningen genomfördes. Underskidsäsongen i allmänhet och jul- ochpåskhelgen i synnerhet är vägarna extremtbelastade i förhållande till kapaciteten.

BILAGA 1. UTFÖRANDEANSVAR I ORGANISATIONENNedan specificeras ansvaret förfram åtgärder så att målet nås. Ljusgrå rutamåluppfyllelsen. Mörkgrå ruta betyder att innebär att nämnden, verksamheten ellernämnden, verksamheten eller enheten har enheten är medverkande till att åtgärderhuvudansvar och är initiativtagare till att ta genomförs.