Studiehandledning - Svenska Kennelklubben

AnatomiGrundkursHandledning, målbeskrivning, råd och anvisningar2004-01-20

AnatomiGRUNDKURSIntroduktionAnatomiboken är en av de delar som ingår i det utbildningspaket som SvenskaKennelklubben erbjuder uppfödare och andra hundintresserade.Utbildningspaketet vänder sig i första hand till uppfödarna och SKKs ambition äratt stärka uppfödares möjligheter att förstå helheten i avel med rashundar.För att lyckas med detta behöver den goda uppfödaren både praktik och teori.Avsikten med Anatomiboken är att öka kunskapen om hundars konstitution så somden utvecklats för varierande ändamål inom olika raser. En breddad och fördjupadkunskap om anatomi och anatomiska begrepp bör kunna förbättrakommunikationen och öka samarbetsmöjligheterna mellan alla som sysslar medhundar.Anatomibokens studieplan och lärarhandledning är inriktade på de baskunskapersom bör finnas hos varje uppfödare.Respektive ras standard är ett centralt verktyg i all hundavel. Därför bör standardensansvar, uppbyggnad och funktion samt tillkomst och revidering ägnas tidredan vid första träffen. En standard bör därefter följa varje kursdeltagare underkursens träffar. Rubrikerna vid varje träff har sin beskrivning i standarden varfördet finns skäl att ofta studera vad respektive deltagares rasstandard säger. Standardenkan också användas på andra sätt. Inte minst brukar studiet av andra raser ärden egna, öka förståelsen för andras hundraser och hunden som helhet.Att finna sambandet mellan byggnad, rörelser, mentalitet och ändamål är att närmasig essensen av hundars skönhet, harmoni och funktion.Kurser i anatomi och bedömning har för många hundentusiaster blivit grundentill ett avsevärt fördjupat intresse för sambandet mellan anatomi och rasfunktionhos hundar. Vi hoppas att det även kommer att gälla för er!2

AnatomiGRUNDKURSDelmålsbeskrivningGrundkurs anatomiMål• Att ge grundläggande kunskaper i hundens anatomi. Särskiltviktig är sådan kunskap som dels kan tydliggöra anatominsbetydelse för funktionen och dels kan kopplas till och belysarasstandarden för respektive kursdeltagares egen ras.• Ge deltagarna förståelse för sådana anatomiska förtjänster ochavvikelser som bör påverka besluten vid val av avelsdjur.Efter kursen skall deltagaren• Kunna ge exempel på kroppsbyggnaden hos olikaraser och hur dessa olikheter avspeglas i funktionenhos respektive ras.• Kunna redogöra för fram- och bakbenens konstruktion,ge exempel på olikheter i konstruktion hos olikaraser och ange avvikelser från normala fram- och bakpartier.• Kunna beskriva hundens normala rörelseschema, angeviktiga rasbundna olikheter och nämna några vanligaavvikelser från normala rörelser.• Översiktligt kunna redogöra för olika typer av huvuden,ögon- och öronformer samt för olika pälsstruktureroch olika typer av svansar.• Kunna redogöra för olika former av bett samt förtandformeln i ett normalt bett och avvikelser fråndenna.• Ha respekt för den värdering varje uppfödare måstegöra av tilltänkta avelsdjurs anatomiska förtjänster ochfel innan dessa blir använda i avel.MaterialAnatomiboken, Uppfödarboken (s. 13-18 ”Anatomi”,”Hundens kroppsdelar” & ”Rasstandard” och s. 128-131”Exempel på rasstandard”), särtryck ur SKKs kompendiumAnatomi och fysiologi, rasstandarder, overheadbilderEventuella rasvideofilmer och raskompendier fördeltagarnas raser kan utgöra ett tillskott.SKKs Utställnings- och championatbestämmelser kan varatill hjälp under kursen, inte minst vid de sista två träffarna.Tidsram för kursenFem (5) träffar, varav de fyra första på 3x45 minuter.Om ett veckoslut används som alternativ bör man hastuderat boken mer ingående innan kursstart. Som avslutningbör en femte träff genomföras i form av ettstudiebesök vid en officiell hundutställning.Kursens genomförandeDet som här följer är ett exempel på hur kursen kangenomföras. Kursen bör anpassas till deltagarnas erfarenhetoch intresse.• En fördel med att dela upp kursen på flera träffar äratt inläsning av bokens olika avsnitt inte blir så omfattandeoch koncentrerad. Mellantiden ger också möjlighetatt praktisera avsnittens innehåll och smälta intryck.• Under kursen bör man ha tillgång till levande hundarvilket man får ta hänsyn till vid val av kurslokal.Det är oftare lättare att tala fritt och spontant om hundarsom inte ägs av kursdeltagarna varför det kan varaen fördel att låna hundar utifrån. Ett krav är att hundarnahar ork att bli hanterade ganska ingående avkursdeltagarna.• De frågor som finns i Råd och anvisningar ger möjlighetför kursdeltagarna att dela med sig av egna erfarenheteroch bidrar ofta till att kursdeltagarna engagerasoch blir aktiva.• Det är av värde att starta varje kurstillfälle med återblickaroch fundera över vilka delmål som uppnåtts,både vid själva kurstillfällena och tiden däremellan.• Vi vill rekommendera kursens handledare/studiecirkelledareatt inför kursen förhandsstudera videofilmernaoch välja ut delar av dem att se tillsammans.• Kursdeltagarna bör ha tillgång till Anatomiboken,kompendium och rasstandard före kursstarten. Vissaavsnitt ur arbetsmaterialet skall vara läst innan träffarna.• Hänvisningar till Anatomiboken och andra hjälpmedelfinns under råd och anvisningar.• Underlag för OH-bilder finns i kurshandledningen.Tips: Föreläsare kan inbjudas till något tillfälle. Ett antalexteriördomare har särskilt handledarutbildats av SKKför att föreläsa om eller hålla kurser i anatomi och bedömning.SKKs utbildningsavdelning kan lämna namnpå sådana domare.3

AnatomiGRUNDKURSFörslag till kursuppläggInför träff 1Kursdeltagarna bör ha fått Anatomiboken i god tid innanträff 1.Bokens inledning och avsnittet om hundens ursprungpå sidorna 9-13 samt de vanligaste anatomiska begreppenpå s. 14 bör vara inlästa och utgöra utgångspunktvid den första gemensamma träffen.Träff 1Första sammankomsten kan handla om:1. Hundens ursprung2. Exteriöra begrepp3. Rasstandardens betydelse för rasen.4. Skelettets delar5. Hundens olika leder6. MentalitetTräff 2Andra sammankomsten kan handla om:1. Repetition av skelettet2. Muskulatur3. Tänder och bett4. Huvudets delar5. Ögon och öron6. Olika pälsar och dess funktion.7. Vad säger respektive standard om ovanstående ompunkterna 1-6 vid träff 2?Träff 3Tredje sammankomsten kan handla om:1. De inre organen och hur dessa skyddas2. Gångarter3. Rörelser och funktion4. Vad säger standarden om punkterna 1-3 vid träff 3?Träff 4Fjärde sammankomsten kan handla om:1. Förberedelser för utställning2. Domarens sätt att se på hunden vid en utställning3. Hunden i stående och rörelse4. Utställningsträning5. Förberedelser för träff 5Träff 5Femte sammankomsten kan handla om att:1. Gå på en officiell utställning2. Se på olika raser och domarens arbete3. Låta en utställningsdomare beskriva vad han studerarvid bedömning4. Avsluta och utvärdera4

AnatomiGRUNDKURSTräff 1Inför träff 1Bokens inledning och avsnittet om hundens ursprungär stimulerande att ha som gemensam utgångspunkt vidförsta träffen. Att ha bekantat sig med de vanligasteexteriöra begreppen på s. 14 underlättar kommunikationenmellan deltagarna från start.Notera att linjerna som anger skenben/vadben på s. 15,inte tydligt beskriver vad som avses.Rasstandarden är själva grundlaget för varje ras och inkluderarden rasbundna anatomin. För att studera hurrasstandarden beskriver detta, återkommer standardensom referens vid varje träff. Därför bör varje deltagareha tillgång till sin egen ras standard vid varje träff. I detfall deltagarnas raser är av samma typ, kan man behövakomplettera.Det är en fördel att ha med någon eller några (beroendepå antal deltagare) tålmodiga hundar att känna igenomvid varje kurstillfälle. Till träff 2 är det en fördel omman kan finna raser av lite olika typ t. ex. galoppör, travare,kortbent, långskallig, kortskallig, kortpälsad,långpälsad och så vidare.P1. Hundens ursprungAnatomiboken s. 7-13Vad gäller hundars ursprung och historiska utveckling,bör man koncentrera sig på de stora frågorna om byggnadoch funktion samt hur detta förfinats för att passamänniskans behov. Det är viktigt att poängtera att utvecklingenmot speciella hundtyper och så småningomhundraser har skett på olika sätt och med olika hastigheti olika områden på vår jord. Alla raser har en bruksfunktion,nämligen i betydelsen att varje ras har skapatsför ett visst syfte. Med tanke på hundsläktets variationsrikedomfår man då också konstatera att man önskarskilda egenskaper hos olika raser - just beroende på vadde ska användas till. Vår gemensamma uppgift är därföratt bevara varje ras, så som den beskrivs i varje standard,inte förändra den efter eget huvud. En uppfödarambitionmåste naturligtvis också vara att stärka och höja kvaliténi generation efter generation. Vi får ha i åtanke att t.o.m.uppfödare som ägnar ett helt liv åt hunduppfödning,rent tidsmässigt utgör en liten del av en ras, som skabevaras i många mansåldrar framöver. Insatsen kan dockAnteckningar.......................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................5

AnatomiGRUNDKURSvara mycket betydelsefull för rasens framtid och innebärett stort ansvar, något att ömsint hålla i en kupadhand.Välj ett par raser av olika typ och studera vad de är tillför. Fundera sedan över vad som då är viktigt för respektiveras.Vid deltagarpresentationen kan var och en beskriva sinegen hundras, dess ursprung och användningsområde.Beskrivningen kan knytas till avsnittet ”Hundens ursprung”som studerats inför träffen.P2. Exteriöra begreppAnatomiboken s. 14, OH-bild nr. 1-3För att lätt förstå uppfödarkollegor och inte minstexteriördomares skrivna kritiker, är det betydelsefullt attha ett likartat språk. Därför är det angeläget att tillägnasig och använda de vedertagna begrepp som används dåman beskriver hundar.Vi föreslår därför att ni använder dem under kursen såatt de känns vant och bekvämt framöver.P3. Rasstandardens betydelseOH-bild nr 18-21 (standardens uppbyggnad), egna rasstandarderInom FCI ansvarar kennelklubben i varje ras hemlandför sina egna rasers standarder. Det betyder att endasthemlandet kan genomföra ändringar i en standard.Något att fundera över med en rasstandard i handen:En del standarder är gamla och så gott som orörda sedande ursprungligen skrevs, andra är nyare.Hur gamla är de flesta rasstandarderna och hur kom deegentligen till?Hur vet man vem som ansvarar för varje rasstandard?Ofta studerar vi ingående och diskuterar rasstandardensdetaljbeskrivning. Varje standard inleds dock med rubrikersom informerar om hemland, bakgrund, ändamåloch helhet. Först därefter kommer detaljerna. Hur kanman tolka det och vad kan man förstå av det som kommerinleder en standard, när man tolkar detaljbeskrivningen?Ibland revideras en standard. Vad kan vara orsak till det?Anteckningar.......................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................6

AnatomiGRUNDKURSP4 & 5. Skelettets delar och lederAnatomiboken s. 15-19, 21-23, 48, 54, 58, 64, 68, 72,74, 76, OH-bilder nr. 4-6, 9-10 & 12-14Detta bör gås igenom gemensamt. Vedertagna begreppbör användas vid alla träffar för att, efter hand, bli välkändabegrepp för deltagarna. Overheadbilder avskelettets delar, motsvarande de i boken, behövs för attundvika missförstånd.Skelettets och ledernas uppbyggnad och utformning börständigt knytas till dess funktion för övriga kroppsdelaroch hunden som helhet.På en närvarande hund kan man finna de delar av skelettetsom är lätta att känna. Varje deltagare bör utnyttja möjlighetenatt känna igenom sina egna hundar till träff 2.Man bör t. ex. diskutera innebörden av• att hela framstället saknar skelettkontakt till skillnadfrån bakstället• att länden saknar de stabiliserande revben sombröstkotorna har• ett mycket kort bröstben• att huvudets ben är tunna• olika vinkelförhållanden mellan bendelarna inklusivekorsets och skuldrans lutning.Könsprägel är ett begrepp som förekommer i mångastandarder och används i många sammanhang. Vadmenar man egentligen med det och vilkabyggnadsmässiga skillnader kan man förvänta sigmellan hanar och tikar? Vilka könsbundna skillnaderkan märkas i skelettets konstruktion?P6. MentalitetNär man talar om en hunds goda anatomi som en godförutsättning för optimala rörelser och funktion, får manhålla i minnet att en hunds förmåga att utnyttja dessagoda förutsättningar också ”sitter i huvudet”. En hundsmentalitet och temperament har därför stor betydelseför hur den använder sina anatomiska förutsättningar.Detta betyder att en hund med medelmåttig anatomioch rastypisk mentalitet ibland kan överträffa en hundsom är mycket bättre konstruerad men mentalt rasotypisk.Diskutera vad som krävs mentalt av några olika rasermed tanke på deras ändamål och deras plats i olika miljöer,t.ex. i hemmet, på hundutställning, i bilen osv.7Anteckningar.......................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................

AnatomiGRUNDKURSTräff 2P1. Repetition av skelettetVid repetition är det lämpligt att ta upp frågeställningarsom uppstått sedan första träffen så att de får tillfälle attbelysas genom kursdeltagarnas skilda erfarenheter.Här är tillfälle att beskriva upptäckter på de egna hundarnasom gissningsvis blivit grundligt genomgångnaav sina ägare sedan första träffen.Vid olika tillfällen under kursen blir det naturligt attåtergå till skelettets konstruktion.P2. MuskulaturAnatomiboken s. 20, 40, särtryck ur SKKs kompendiumAnatomi och fysiologi och OH-bild nr. 7-8Här får man koncentrera sig på de stora viktiga muskelpaketenoch studera var de sitter samt varför de är såbetydelsefulla.Framstället och ländpartiet är två anatomiskt muskelberoendedelar på hund. Inte minst framstället, som saknarbenförbindelse med resten av skelettet, är försett medett stort muskelpaket. Detsamma gäller halsen som betydermycket för balans och rörlighet och dessutom skabära upp huvudet.Länden kan, om den är lång och mycket svag, utgöra ensvag länk i kotpelaren. Ländens skelettkonstruktion hardärför betydelse för utveckling av den viktiga ländmuskulaturen.Bakbenens muskelpaket är stort och behövervara välutvecklat för goda rörelser. Fysisk aktivitet är alltsåmycket betydelsefull för att stärka hunden med en välutvecklad muskulatur.Här finns skäl att fundera över några typer av hundarsom i särskilt hög utsträckning är beroende av att de härpartierna är välutvecklade.P3. Tänder och bettAnatomiboken s. 24-32, OH-bild nr. 15-17De olika bett som förekommer på hund liksomtandformeln ska kännas igen.Inom vissa raser finns större respektive mindre toleransbeträffande avvikelser. Käkarnas form och beskaffenhethar stor betydelse i sammanhanget. Korta outveckladeunderkäkar resulterar t. ex. inte sällan i rejäla överbettmedan långa kraftiga underkäkar med markerad hakakan ge motsatsen.8Anteckningar.......................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................

AnatomiGRUNDKURSHär finns anledning att diskutera vikten av ett fullständigtoch korrekt bett beroende på rasens användningsområdesamt vad rasstandarden säger om bett och tänder.En del bett och tanduppsättningar är direkt osunda. Detberor alltså ibland på käkarnas konstruktion. Det förekommeratt över- och underkäke inte ”passar ihop” ochdet finns sneda bett som kan leda till att käkarna inte kanslutas och i vissa fall kan underkäkens hörntänder trängaupp i gommen.P4. Huvudets delarAnatomiboken s. 33-39De olika huvudformerna som förekommer ska kännasigen. I många rasstandarder förekommer dessutom uppgifterom förhållandet mellan nosparti och skalle. Därförbör man känna till begränsningen av dessa, var debörjar och slutar. Stopets djup och längd får inte förväxlasmed ögonbrynsbågarna när man betraktar huvudeti profil.P5. Ögon och öronAnatomiboken s. 41-48Färg, form, storlek och placering av ögon och öron beskrivsmer eller mindre detaljerat i olika rasers standard.Det finns anledning att poängtera att korrekta ögon/öron är en förutsättning för att vissa raser ska kunnafungera inom sitt verksamhetsområde. Ge exempel påraser där ögonens konstruktion har stor betydelse dåhunden gör det den är avsedd för.I de raser där huvudet anses särskilt betydelsefullt, s.k.huvudraser, beskrivs huvudet vanligtvis mycket detaljerat.Ögon och öron är betydelsefulla ingredienser fördet ”rastypiska uttrycket”.Ögonens form, storlek och placering liksom öronensplacering har naturligtvis att göra med huvudets ochskallens form.P6. Olika pälsar och dess funktionPälsen varierar mycket mellan olika raser. Hur viktig ärpälsen hos raser med olika ändamål? Det som är rätt i enras kan vara helt fel i en annan. En utgångspunkt i dettaavsnitt bör vara rasens arbetsuppgift. Hur beskrivs pälsensbeskaffenhet i standarden? Vilka krav ställs på rasenutifrån dess funktion och miljö?9Anteckningar.......................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................

AnatomiGRUNDKURSDubbel päls, dvs. en päls med täckhår och underull, ären grundläggande förutsättning i många raser och börkännas igen. Päls beskrivs med många olika begrepp;kort, lång, slät, sträv ooch så vidare. Olika typ av trimning,som inom vissa raser är en självklarhet, bör tasupp.Beträffande pälsar finns tillfälle att botanisera bland rasernaoch det är en stor fördel om kursdeltagarna fårtillfälle att känna på pälsar hos olika raser vid kurstillfället.P7. Vad säger standarden omovanstående punkter?Studera hur olika standarder beskriver de delar som tagitsupp vid denna träff.Anteckningar.......................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................10

AnatomiGRUNDKURSTräff 3P1. De inre organenAnatomiboken s. 105-121, OH-bild nr. 11Diskutera igenom de olika avsnitten, specielltcirkulationsorganen och sinnesorganen. Jämför skelettetsbetydelse för skyddet av de inre organen. Beakta viktenav att bröstkorgen är konstruerad så att den skyddar deinre organen. Se bilden på sidan 58. Vad säger standardenom bröstkorgen och diskutera detta.P2. GångarterAnatomiboken s. 91-94Gångarterna kan studeras på de videofilmer som finnsom hundars rörelser.Gå igenom hundens gångarter och när hunden använderdessa. Använd gärna videofilmen om gångarter ochrörelser. Diskutera standardens beskrivning av hundensgångarter. Vad är typiskt för en travare, en galoppör ochhur hör hundens byggnad ihop med det?. Jämförgångarterna hos kursdeltagarnas raser och jämför medrasstandardens beskrivning. Diskutera speciellt vinklarnas,ryggens och korsets betydelse i sammanhanget såatt ni själva kan avgöra om hunden är en travare ellergaloppör.P3. Rörelser och funktionAnatomiboken s. 90 och 95-104Alla djur anpassar sig till sina förutsättningar. Anatomiskabrister kompenseras därför av varje individ.Kan man värdera byggnadsbrister på olika sätt beroendepå hundens användningsområde? Ge exempel på sådanaolikheter i värdering.Standarder kan tolkas på olika sätt. En standard somt. ex. önskar ”kraftig benstomme” kan för en del innebäraså kraftig som möjlig. Det kan på sikt innebära attbenstommen blir alltför kraftig med och resultera i sämrefunktion.En del liknande beskrivningar kan om de extremtolkasresultera i osundhet, något som näppeligen var avsiktenhos de som skrev standarden.Hundar förändras på många sätt på sin vandring frånvalp till åldring? Eftersom hundar bedöms i olika klasserfinns skäl att fundera över vad man kan vänta sig föråldersbundna skillnader hos hund.11Anteckningar.......................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................

AnatomiGRUNDKURSHär finns anledning att diskutera frågor som:Vad är typiskt för valpen, den växande junioren ellerunghunden, hunden i sin blomstring, den åldrandehunden?Se videofilmen om rörelser och funktion. Diskutera däreftereller i samband med filmen, de olika rörelser somredovisas i anatomiboken. Utgå hela tiden från den korrektbyggda hunden när ni jämför felaktiga rörelser.Här följer några exempel på frågor som ni kan ställa er!• Varför har hunden korta steg fram? Beror det på vinklar,motionering, för mycket mat eller...?• Varför går hunden marktrångt? Beror det på bröstkorgen,skuldran, korset eller...?• Vad innebär det för hunden om den har korta framstegoch långa bakbensrörelser? Kan en sådan hundha vägvinnande rörelser?• Vad betyder en framskjuten skuldra för rörelserna?• Hur påverkar korset bakbensrörelserna om det är kortlångt,rakt-brant och olika kombinationer av detta?• Hur påverkar ryggen rörelserna om den är för lång,för kort, sänkt, karp eller mycket lös?• Vad är orsaken till att hunden ”faller på fronten”?Kan det vara övervinkling, kort överarm eller är hundenlös och tjock?• Vad innebär olika avvikelser från normal benställning(sett bakifrån resp. framifrån)?• Vad har tassarnas form för betydelse för funktionennär hunden rör sig?P4. Vad säger standardenDet är viktigt att hela tiden gå tillbaka till rasstandardenoch diskutera vad denna säger. Vad som är korrekt hosen ras kan vara oönskat hos en annan. Vår gemensammauppgift är att bevara varje ras enligt dess standard ochomfattar både utseende och funktion.Anteckningar.......................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................12

AnatomiGRUNDKURSTräff 4Boken Mitt i ringen kan utgöra referenslitteratur.Resonera först om utställningarnas mål och mening.(SKKs Utställnings- och championatbestämmelser kanrekvireras från SKK och vara ett stöd för detta).Fundera över hur man kan ta hänsyn till olika rasersändamål vid bedömningen?P1. Förberedelser för utställningDe genetiska förutsättningarna har uppfödaren redanskapat genom sitt val av föräldradjur. Miljömässigt gårdet dock att göra mycket. Därför är det viktigt att förberedasin hund för de olika sammanhang hunden möteri sitt liv. En hundutställning kan vara ett sådant sammanhangoch när hunden noggrant ska granskas av domaren,är många extra noga med att förbereda sin hund föratt ge den chans att visa sig från sin allra bästa sida.Sådana förberedelser kan exempelvis vara:• Utfodring av hund. En passande kost i lagom mängdredan från valpstadiet skapar goda grunder för enfrisk hund i god kondition. I uppfödarutbildningensdel ”Vad ska hunden äta?” kan du fördjupa dig ifrågor om hundens kost.• Fysisk träning av hunden skapar god kondition ochgör hunden smidig och musklad. På vilka olika sätthålls olika hundar/raser i god fysisk kondition? Behöverhunden vila inför utställningen - hur länge?• Miljöträning. Hunden behöver vara van vid miljöersom liknar förutsättningarna vid en hundutställning.Vad är det egentligen som krävs av en hund på enutställning? Hur kan man skapa förutsättningar fören hund att klara av alla de speciella förutsättningarsom råder t. ex. vid en stor inomhusutställning?• Trimning och pälsvård av hund. Ska hunden trimmas/badasinför utställningen - i så fall när? Vad händert.ex. med en så kallad dubbel päls efter bad, förutomatt den blir ren?• Utställningsträning innan utställningen och i anslutningtill utställningsringen.Anteckningar.......................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................13

AnatomiGRUNDKURSDet finns ytterligare detaljer som kan vara viktiga införutställningen. Diskutera utifrån egna erfarenheter inomgruppen.En erfaren uppfödare/utställare kan bjudas in för attberätta om sina förberedelser inför utställning.P2. Domarens sätt att se påhunden vid utställningVad är det som utställningsdomaren tittar på hos hundenvid en utställning och hur går domaren tillväga?Här kan en inbjuden exteriördomare berätta om sitt arbetei ringen.Vad får man tänka på vid bedömning avhundar i olika åldrar? Vad är utvecklingsbundet till åldern?Vad gäller för valpen och den unga växande hunden,för hunden i sin blomning och för den åldrandeveteranen?Utställningens mål och mening bör tas upp. Skilj på fenotypoch genotyp.Vid exteriörbedömning bedömer domaren den individhan/hon har framför sig, fenotypen. Hunden bedömssom ett resultat av tidigare uppfödarmödor och i denkondition den är vid utställningstillfället. Hundens avelsvärde,genotypen, vet man nämligen inget om genomatt exteriörbedöma en hund.Anteckningar...........................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................En hund i god kondition har naturligtvis de bästa förutsättningarnaatt visa upp sina kvaliteter.Här följer några punkter som har betydelse för domaren:• hundens uppträdande i ringen• förtjänster och felaktigheter i förhållande tillrasstandarden (helhet, typ och detaljer)• bett och tänder• könsprägel• rörelser• mentalitet och temperament• päls och färger• om hunden är förberedd för utställning, t.ex. ringvana,kondition ( tjock och lös, mager, vältränad...)............................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................14

AnatomiGRUNDKURSDet finns alltså mycket som domaren ska hinna medunder den korta stund hunden är i ringen. Diskuterainom gruppen domarens roll och vad denne kan tänkasvärdesätta hos din hund!P3. Hunden i stående och rörelseVid en utställning visas våra hundar enligt ett visst schema.Hur man ställer upp och hur man visar rörelserna, skiljersig dock raser emellan. Dessutom måste man anpassavisningen efter varje individs förutsättningar. Det gemensammaför hundarna är att de skall kunna stå stilla vidstående presentation och palpering samt därefter visasina rörelser optimalt. För att detta skall fungera på ettriktigt sätt krävs mycket träning.Innan man startar denna träning måste man veta hurjust den egna hundrasen skall visas i stående och i rörelse.Det bästa sättet att kontrollera detta är att besöka enutställning och titta på en auktoriserad domares bedömning.En erfaren ”handler” är också en rik källa att ösa ur.Diskutera inom gruppen hur man skall ställa upp enhund och hur man visar rörelserna. Vilka hjälpmedel ärtillåtna och så vidare.? Träna med hund och pröva gärnaatt visa någon annans hund/hundras!P4. UtställningsträningNästa uppdrag blir att träna hunden för utställning. Letaupp en fin utställningsplats som är bra för kursdeltagarnashundar. (För en stor hund gör t. ex. en smula högt gräsinte så mycket medan det kan innebära svårigheter fören liten hund). För ”bordsraser” behövs ett stadigt bord.Träna hundarna för presentation i stående och rörelser.Det gäller att ägare och hund har god kontakt med varandraoch att båda är koncentrerade på uppgiften. Träningenkan ske enskilt eller i grupp. Låt någon som harlite utställningsvana gestalta domare och öva enligt huren domare agerar i ringen.Vissa raser ska mätas medan andra kan mätas för attdomaren vill kontrollera mankhöjden. På vilket sätt mätsmankhöjden om domaren önskar mäta? Hur kan detkomma sig att mätresultaten blir olika vid skilda mättillfällen?Uppmärksamma att utställningsträning måste ske underen längre period och att detta enstaka tillfälle mest getips om hur man kan gå vidare. Erfarna ”handlers” vetatt alla kontaktskapande situationer/övningar man harmed sin hund är av godo, även då man visar hund påutställning.Anteckningar.......................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................15

AnatomiGRUNDKURSP5. Förberedelser inför träff 5Tanken med dessa förberedelser är att gruppen skall besökaen utställning tillsammans. Diskutera inom gruppenvilken utställning ni skall besöka. Försök att finnaen utställning där så många raser som möjligt deltar medtanke på gruppmedlemmarnas raser. Lämpligt är att besökaen utställning som arrangeras av någon länsklubbeller specialklubb inom Svenska Kennelklubben. Samtligautställningar som arrangeras är listade på SKK. Därkan ni få besked om utställningarna långt i förväg.Diskutera igenom vilken utställning som passar bäst, skrivner i punktform vad det är ni skall koncentrera er påsom handlar om själva utställningen. Kontakta en avutställningens domare och be henne/honom att stannaen stund för kursdeltagarnas skull när bedömningen iringen avslutats. Förbered domaren på att ni gärna villveta vad domaren särskilt lagt märke till hos någon ellernågra av dagens raser. Kanske kan domaren presenteranågon hund med rastypiska förtjänster. Kontrollera ocksåmed arrangerande klubb att det inte finns invändningar.Stort antal hundar i ringen, elever och aspiranter och ev.final insatser kan göra det svårt för domare att möta allaönskemål men det bör finnas någon domare som harmöjlighet att träffa er.Anteckningar.......................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................16

AnatomiGRUNDKURSTräff 5P1. Besök på officiell utställningVälj mötesplats och hur ni praktiskt ska lägga upp dagenberoende på de olika raser ni valt att studera (gärna kursdeltagarnasraser om de inte råkar vara väldigt typlika).Se till att ta er god tid vid de raser/ringar ni valt ut. Varpå plats tidigt om det är mycket folk runt ringarna.P2. Olika raser och domarens arbeteStudera olika domares sätt att lägga upp arbetet i ringen.Hur vill hon/han se hundarna i stående resp. i rörelse?P3. Vad tittar domaren särskiltpå i olika raser?Försök att utröna vilka rasspecifika detaljer som domarensärskilt vill bilda sig en uppfattning om.Fråga domaren efteråt om sådant ni själva funderat överfrån ”ringside”.P4. Avsluta och utvärderaSe till att träffas gemensamt för att samla ihop intryckenav dagen. Avsluta med att utvärdera hela kursen.Anteckningar.......................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................17