Instruktioner för examensarbete - Uppsala universitet

2. Allmänt om att utföra examensarbete2.2 PlaneringNär du valt en uppgift att skriva om är det första steget att sätta ihop en projektplan meden preliminär tidsplan och ett förslag på exjobbstitel i samråd med din handledare.Exempel på hur en sådan projektplan kan se ut hittar du på programmets webbplats(www.stsprogrammet.nu) under genvägen Ex-Jobb.2.2.1 Bestäm mål och metoderDen första delen i din projektplan ska innehålla en definition av problemet, enmålbeskrivning och en övergripande strategi för att nå målet. Det är därmed väldigtviktigt att du i ett tidigt skede har en definition av uppgiften. Strategin bör, förutom ettallmänt tillvägagångssätt, innehålla dina val av vetenskapliga och ingenjörsmässigametoder, för att nå målet.2.2.2 TidsplaneringDå ett examensarbete är en väldigt omfattande uppgift är det väldigt viktigt att duupprättar en tidsplan. Kursen examensarbete är på 30 högskolepoäng, detta motsvarar20 veckor vilket för somliga kan uppfattas som “gott om tid”, gör inte det! En dåligplanering kan leda till att den effektiva tidsåtgången väsentligen överstiger 20 veckor.Tänk på att examensarbetet är programmets längsta kurs, dina samlade kunskaperkommer sammanfogas till en fungerande enhet. Detta innebär att det kommer ställashöga krav på färdigheter som t.ex. självständighet, initiativförmåga och kreativitet -färdigheter som tidigare i din utbildning inte utnyttjats i lika hög grad.En realistisk disposition av tiden är att avsätta ungefär lika delar åt:• Planering och inläsning av litteratur.• Genomförande av undersökning.• Utvärdering och rapportskrivning.3

3. Obligatoriska momentNedan redovisas de delar av examensarbetet som är obligatoriska (förutom självarapporten). Dessa instruktioner måste följas för att du ska bli godkänd på kursen.3.1 KursanmälanDu måste, till att börja med, söka och bli antagen till kursen. Detta görs på en speciellblankett som finna att hämta via programmets webbplats (www.stsprogrammet.nu)under examensarbeten - information. Fyll i blanketten tillsammans med din handledareoch ämnesgranskare (om du inte hittat en ämnesgranskare tag kontakt medexaminatorn), genom att underteckna blanketten godkänner de uppgiften och accepterarsina uppdrag. Lämna den sedan till examinatorn. Därefter registreras examensarbetet.Om du vid ett senare tillfälle skulle behöva blanketten finns den arkiverad på UTHkansliet.Förutom kursanmälan ska du även registrera ditt examensarbete på programmetswebbplats, detta för att övriga studenter ska kunna se vad du valt att skriva om samt hamöjlighet att anmäla sig som opponent på ditt arbete. Detta behövs även när du bokartid för presentation senare.3.2 Obligatoriska försättsbladDitt examensarbete ska förutom själva rapporten med innehållsförteckning föregås avtre sidor, en framsida, ett referat (eng. abstract) och en populärvetenskaplig beskrivning.Dessa försättsblad tillverkar du först när du är klar med examensarbetet och lämnar desedan till UTH-kansliet för UPTEC-registrering. För att skapa dessa sidor behöver duett UPTEC-nummer som du får från UTH-kansliet. För STS ser det ut såhär: “UPTECSTSÅÅ XXX”, där ÅÅ motsvarar år och XXX är ditt personliga nummer.Du behöver sedan sätta samman framsida, abstract och själva uppsatsen till ettdokument. Det finns programvaror tillgängliga för detta men har du tillgång till ett unixbaseratoperativsystem fungerar i regel kommandot (där du naturligtvis behöver byta utnamnen på filerna):gs -dNOPAUSE -sDEVICE=pdfwrite -sOUTPUTFILE=ut.pdf -dBATCHframsida.pdf abstract.pdf uppsats.pdf3.2.1 FramsidaFramsidan kommer tryckas på ett speciellt papper som intendenturen påÅngströmslaboratoriet tillhandahåller. Detta papper har förtryckt sidhuvud och sidfot.Framsidan till ditt examensarbete generar du via en webbsida efter att examensarbetetblivit godkänt. Du fyller i ett formulär och en pdf-fil skapas enligt mallen för hurframsidan ska se ut. Skriv ut denna sida och lämna in den tillsammans med dittexamensarbete för uppkopiering. Därefter kopieras det över till det förtryckta pappret.Mallen för framsidan hittar du på programmets webbplats.3.2.2 AbstractFörutom framsida måste ditt examensarbete ha ett referat, innehållande en kort engelsksummering av arbetet på max 250 ord. Referatet bör innehålla en intresseväckande4

eskrivning av det nya bidraget i rapporten. Även detta genererar du via en webbsida.Följ anvisningarna på webben och lämna in denna sida tillsammans med dittexamensarbete. Även denna mall hittar du på programmets webbplats.3.2.3 Populärvetenskaplig beskrivningNästföljande sida i din rapport ska innehålla en “populärvetenskaplig” sammanfattningskriven på svenska (även om du skriver ditt arbete på engelska). Tanken med denna sidaär att vem som helst ska kunna förstå vad ditt examensarbete handlar om.3.3 UrkundNär du är klar med rapporten ska den granskas. Förutom en noggrann granskning avämnesgranskare och examinator så utnyttjar universitetet en tjänst som heter Urkund.När du anser dig vara färdig med skrivandet och din handledare och din ämnesgranskaregett klartecken, så mailar du din rapport till din ämnesgranskare via Urkund.3.4 Tryckning av rapportNär rapporten är godkänd registrerar och laddar du upp slutversionen i DiVA. 1 Omexamensarbetet är sekretessbelagt ska det dock inte läggas upp där utan istället lämnarstudenten in ett utskrivet exemplar till UTH-enhetens expedition för inbindning ocharkivering. Ämnesgranskarens institution står för utskriftskostnaden.Vill du ha ett inbundet exemplar av examensarbetet till dig och/eller din handledare,lämna in det/de utskrivna exemplaren (max 2) på UTH-enhetens expedition förinbindning. Ämnesgranskarens institution står för utskriftskostnaden. Vill du haytterligare exemplar inbundna kostar de 20 kronor styck. Du lämnar och betalar dem ireceptionen på Ångströmlaboratoriet.3.5 Examination och rapporteringExamensarbetet ska, förutom i rapportform, redovisas på ett seminarium. Senast 7dagar innan seminariet ska en rapport ha skickats till examinator och opponent. Denmuntliga presentationen är öppen för alla (familj, vänner och inte minst andra STSstudenter) men närvaro av examinator, ämnesgranskare och opponent är obligatorisk.Presentationen schemaläggs av examinatorn och studenten behöver ha ett godkännandefrån sin ämnesgranskare innan en tid för presentation bokas. Varje student skall vidareopponera på ett examensarbete, normalt inom samma program. Opponeringen bör görasi god tid före den egna presentationen. Information om ovanstående kan hittas påwww.stsprogrammet.nu under ”Examensarbeten”.När ämnesgranskaren, efter den muntliga presentationen, har godkänt slutrapporten(med försättssida, abstrakt och populärvetenskaplig sammanfattning på svenska),skriver ämnesgranskaren under ansökningsblanketten och skickar den till examinatorn.Ansökningsblanketten hämtas på UTH kansliet under arbetets gång. Examinatornskriver under efter att ha fått en pdf-fil med slutversionen av ex-jobbet och lämnartillbaka blanketten till UTH kansliet. Ex-jobbet kommer inte att rapporteras in förränslutversionen är inlagd i DiVA (alt. Inlämnat till UTH om sekretessbelagt, se 3.4), detbehöver vara godkänt av examinatorn innan du laddar upp det.1 Mer information hittar du här: http://www.ub.uu.se/sv/Service/Publicera-och-registrera-i-DiVA/5

4.1.5 SlutsatserI den mån slutsatser inte presenteras i diskussionsavsnittet kan de hänföras till ettsärskilt kapitel “Slutsatser”. I detta kapitel presenteras bara slutsatser och intediskussion av bevisföringen. Slutsatserna är inte heller en sammanfattning avundersökningen.Det amerikanska civilingenjörsförbundet ASCE rekommenderar författare i sinavetenskapliga tidsskrifter att överväga att ta med ett särskilt avsnitt som tar upppraktiska implikationer av de uppnådda resultaten. Detta är ofta lämpligt i teknisktinriktade undersökningar och i många fall även i grundforskning. En sådan diskussionkan föras under punkten ’diskussion’ ovan men även hänföras till ett speciellt avsnitt.4.2 Rapportmall4.2.1 TypsnittTypsnitten som skall användas är Gill Sans MT och Berling, alternativt Arial och Times.För vanlig text gäller Berling eller Times 12 punkter utan indrag och med enkeltradavstånd.4.2.2 RubrikerFör alla rubriker gäller: Gill Sans MT eller Arial, 16 punkters avstånd ovan (förutom omrubriken förekommer först på en sida) och 4 punkters avstånd under rubriken. Dessaavstånd medför att ingen radbrytning innan eller efter rubriken ska användas.Rubrikerna indelas i 6 nivåer enligt följandeRubrik 118 punkter.1 Rubrik1Rubrik 2 1.2 Rubrik 215 punkter.Rubrik 3 1.2.3 Rubrik 312 punkter, fetstil.Rubrik 4 1.2.3.4 Rubrik 410 punkter, fetstil.Rubrik 5 1.2.3.4.5 Rubrik 5Som rubrik 4.Rubrik 6 1.2.3.4.5.6 Rubrik 610 punkter, kursiv.Rubrikerna kan även numreras enligt de exempel som finns till höger ovan (dock utanindrag).4.2.3 Marginaler och indragMarginalavstånd förutom de obligatoriska försättsbladen är:7

Över: 2,5 cmUnder: 2,5 cmVänster: 3 cmHöger: 3 cmEventuella indrag och listor ska ha ett avstånd till vänster på 6 mm, typsnitt Berlingeller Times, 12 punkter samt ett avstånd under texten på 3 punkter. Enligt följandeexempel:Indrag1. Nummerlista• Punktlista- Strecklista4.2.4 Figurer och bilderFigurer och bilder numreras 1,2,3 löpande i texten. För figurtexten används typsnittBerling eller Times 12 punkter. Texten kan centreras eller vänsterställas under figuren.Figur 1: Exempel på en figur4.2.5 TabellerÄven tabeller numreras 1, 2, 3 löpande i texten. Vad gäller tabeller så ska nummer ochtitel skrivas över tabellen centralt eller vänsterställas.8

Tabell 1: Exempel på en tabellTypFigurTabellVart titel ska ståUnder figurenÖver figuren4.2.6 Sidnummer och innehållsförteckningSidnummer placeras centrerat längst ned på sidan med sidnummer ett på sidan förinnehållsförteckningen. För sidnummer används Berling eller Times, 12 punkter.Innehållsförteckningen ska ha rubriken “Innehållsförteckning” i Gill Sans MT ellerArial, 18 punkter. Alla rubriker i innehållsförteckningen ska ha typsnitt Gill sans MTeller Arial. I innehållsförteckningen skall de rubriker du använt finnas enligt följande:Rubrik 1 - Inget indrag, 10 punkter, fetstil, 15 punkters avstånd ovan.Rubrik 2 - 10 mm indrag, 10 punkter, 2 punkters avstånd ovan.Rubrik 3 - Som ovan men ytterligare 10 mm indrag (20 mm).O.s.v.Ett exempel:InnehållsförteckningRubrik 1 _______________________________________________________________ 1Rubrik 2 _________________________________________________________ 2Rubrik 3 _____________________________________________________ 3...Sidhänvisningen ges högerställd med “_” (underscore) som utfyllnad (leader).4.2.7 Ekvationer, symboler och enheterEkvationer som inte ryms i löpande text sätts på en särskild rad med en blank rad föreoch efter. Ekvationer numreras i höger marginal för referens i texten.Symboler definieras där de först introduceras i texten eller i ekvationer. Det kan ävenvara lämpligt att inkludera en symbollista som appendix. I en sådan lista kommerbokstäver från romerska före det grekiska alfabetet.Använd SI-enheter. Dessa konstrueras från nio basenheter; Ampere (A), Candela (cd),Kelvin (K), kilogram (kg), meter (m), mol (mol), sekunder (s), radianer (rad) ochsteradianer (sr).4.2.8 Citering och referenserDu måste alltid redovisa vad som är citat från andra författare till skillnad från de egnafunderingarna. Saknas hänvisningar till andra måste läsaren kunna utgå från att det ärförfattarens egen analys som redovisas. De vanligaste citeringssystemen är de s.k.9

Harvard- och Oxford-systemen. 2 När det gäller rapporter av mer teknisk karaktär är detdock Harvardsystemet som är det mest använda och vi rekommenderar starkt att ävendu väljer detta system.I Harvardsystemet sätts hänvisningarna inom parentes i den löpande texten antingenmed namn och årtal inom parantes enligt följande exempel:“...enligt Laplace (1799) gäller att...”“...man kan visa att L[f(t)] = p C (Laplace, 1799)...”.En numrerad referenslista med rubriken “Referenslista” eller “Litteraturförteckning”(Rubrik 1) skall finnas efter slutsatserna. För ett exempel på en numreradlitteraturförteckning, titta i examensarbetet ”Spares Optimization and Management forWind Turbine Farms” av Jonas Lundin och Mattias Lindqvist (du hittar det påwww.stsprogrammet.nu).Referenslistan ska innehålla fullständiga referenser till motsvarande gjorda citeringaroch referat. Referenser i texten ska självfallet helt överensstämma med referenser ireferenslistan. Citerar du någon i andra hand kan det vara på sin plats att kontrollerakällan för att undvika felaktigheter i citeringen. Undvik att ta med ovidkommandelitteratur! Använd följande ordning i referenslistan:1. Författarna i bokstavsordning2. Om en författare skrivit flera arbeten ordnas de efter publiceringsår och så attarbeten som skrivits av en författare ensam går före arbeten där han endastmedverkat som medförfattare.3. Om en författare skrivit flera arbeten samma år brukar man särskilja dem genomatt markera med a, b, c efter årtalet (t.ex. 1998a, 1998b).Referenserna anges med huvudförfattarens efternamn. För tidsskrifter följer därefterinitialer, tryckår, titel, journal eller samlingsvolym, volym och nummer, och förtidsskrifter anges även sidnummer. Här ges ett exempel:Taylor, G.I., (1953). “Dispersion of soluble matter in solvent flowing slowly througha tube.” Proc. R. Soc. (London) Ser., A219, 186-203.För tekniska rapporter anges den tekniska rapportens beteckning enligt följande:Einstein, H.A., (1950). The Bed-Load Function for Sediment Transportation inOpen-Channel Flows. U.S.Dept.Agricult., Soil Conserv. Serv., T.B., No. 1026.Eventuellt kan även ISSN- eller ISBN-nummer läggas till på slutet.För böcker anges referensen med titeln och förlag enligt följande:Wetzel, R.G., (1983). Limnology, 2nd ed., Saunders Collage Publishers, New York.Internetreferenser ges på följande sätt:2 Oxford-systemet använder fotnötter och en referens kan se ut så här: P Laplace, Mécanique céleste, Vol.II, Book III, Paris, 179910

Uppsala Universitet (2004). STS-programmet, www.stsprogrammet.nu (2004-11-12)Ett exempel på en referenslista finns på nästa sida.Books:[1] Swedish State Power Board (Statens Vattenfallsverk) Hydro Power in Sweden.Vällingby, 1981, pp. 9-18.[2] A. Kaijser, I fädrens spår... Stockholm: Carlsson bokförlag, 1994, pp. 160-176.Technical Reports:[3] J. Storesund. (2004, Nov.). Handbok för livslängdsarbete med energianläggningar.Värmeforsk , Stockholm, Sweden.[4] A. Hägglund, and A. Karlsson (2003, Aug.). Uppdatering av databasen fördielektrisk statordiagnostrik (DSD). SwedPower AB, Älvkarleby, Sweden.11