GLOBAL UPPVÄRMNING - Södertörns högskola

GLOBALUPPVÄRMNINGETT SAMBAND MELLANKLIMAT OCH SAMHÄLLEEllen Wennerström, JMOMJournalistik BTema Journalistik27 maj 2010

Lite värme kan väl inte skadaGuuh vad skönt det skulle vara med lite global uppvärmning!Foto: www.sxc.huTänk att slippa de här långa, kalla vintrarnasom bara är till besvär. Inte undra påatt fåglarna drar till Afrika då liksom, detskulle jag också göra...om jag kunde. Omdet blir lite varmare här skulle man ju kunnasitta under ett palmträd och dricka PiñaColadas i Visby typ. Grymt! Eller varförEnligt modellerna är det mycket riktigt ettvarmare klimat som väntar oss här i Sverige.I söder skulle klimatet kunna liknadet nordfranska och det låter inte så tokigtkanske. Men riktigt så enkelt är det inte.Medeltemperatur är ett mått på normalaförhållanden men vittnar också om att exinteen schysst panna rosse från Småland.Ja, för vinodlingar lär ju bli fett inne där.Jag är ju en miljövän också och tänkerinte bara på mig själv, vi skulle ju exempelvisfå mer närodlad mat. Svenska apelsineroch bananer. Bye, bye Chiquita säger jagbara. Det är viktigt att tänka ur ett ekonomisktperspektiv också. Elräkningar föruppvärmning skulle ju gå ned och inga flerdyra Canada Goose-jackor. Soft! Och hojaåret om, det är ju hälsosamt också.Nej, lite global uppvärmning skulle inte vaså dumt ändå!Fy farao vilket väder!”Det blev ingen skidåkning i Sälen i år. Det har bara regnat hela vintern. Wasaloppet ställdesockså in. För tionde året i rad. Vad trist!” Detta är ett av forskarnas scenarior för Sverigesframtid.Hur omtvistad den globala uppvärmningenän må vara så är det ett som är säkert- våra koldioxidutsläpp bidrar till växthuseffekten.Om vi fortsätter förbrukningen isamma takt kan jordens medeltemperaturhöjas med upp till fyra grader under nästaFoto: Naturvetare.nusekel. Fyra grader tänker du, det är ju inteså mycket. Det skulle kanske innebära att16 minusgrader på vintern bara blir 12.Det blir inga vinodlingar då inte! Men detstämmer inte. Hela världens temperaturerräknas med och i vissa länder har manknappast någon temperaturskillnad allsunder året.- Medeltemperaturen i Sverige ökar 1,5gånger för varje grad som den ökar globalt,säger Lars Bärring, klimatforskare ochdocent vid Rossby Center på SMHI, detskulle kunna få förödande konsekvenser iSverige.En jämförelse man kan göra är med jordenssenaste istid. Då var medeltemperaturenbara fem grader kallare än i dag ochhela landet var täckt med is.Svenska viner på systemet?

Stenkoll på kolVinodlingar kan bli möjligt i Sverige inom en snarframtid. Faktum är att ett försökhar redan påbörjatspå Öland att sätta de första vinrakorna.Foto: www.sxc.hu.trema värden kan bli mycket värre. I Sydsverigekan temperaturerna tänkas krypaöver 40-graderstrecket vid värmeböljor.Även om odlingssäsongen har blivit längreså kan det under flera månader under sommarhalvåretbli rent av torka och missväxti stället.Med det franska klimatet kommer ocksåfler skadeinsekter. Jordbruket kan tänkasbehöva använda mer bekämpningsmedelför att få en bruklig skörd, något somi sin tur påverkar miljön negativt och inteminst våra varor. Dessutom skulle torkanom somrarna kräva konstbevattning. Såvisst, närodlat i all ära, men hur ekologiskakommer tomaterna att vara?Mera regn och ruskDet varmare vädret innebär också meravdunstning och följaktligen mer nederbörd,främst i norra delarna av Sverige.Vägar, broar och annan bebyggelse kansköljas bort. Detta är inte bara kostsamtför samhället utan risken för föroreningaroch sjukdomar ökar.- Eftersom vintrarna näst intill försvinnerkommer sportloven att se väldigt regnigaoch tråkiga ut, påpekar LarsBärring.Har du sett folk som pratar med sina växter för att de ska växafortare och bli grönare? Det är inte så dumt som det låter. Förväxterna är en viktig aktör i kolets kretslopp.I vår utandningsluft finns koldioxid somväxterna tar upp och i fotosyntesen bildaskolhydrater med vatten och solenergi.I gengäld får vi syre tillbaka vilket oftagör att vi tycker att luften är så frisk ute iskogen. Skogen är därför en så kallad kolsänkasom tar hand om koldioxiden . Kolhydraternai träden kan sedan förmultnaseller eldas upp som bränsle och på så sättfrigöra kolet och återbilda koldioxiden somvar bunden i växten. Detta är ett naturligtkretslopp för kolet som skapar jämvikt.Gammalt kol är dåligt kolFoto: www.sxc.huFossila bränslen däremot som vi utvinnerär kol, olja och gas som har legat lagradi hundratals miljoner år. När vi eldar oljaförenas kolet med syre och bildar koldioxidsom legat bundet i berggrunden och skulleinte finnas i vår atmosfär annars. Detta ledertill överskott på koldioxid vilket läggerÖversiktsschemapå koletskretslopp.Ett varmare klimat kan innebära att vi får besökav tropiska orkaner.Foto: www.sxc.huFiguren ärhämtad frånWikipedia.org.

sig som ett lock över jorden och bidrar tillden globala uppvärmningen.Många förespråkar att odla mer skogoch låta fler skogsmarker stå fridlysta föratt kunna ta upp mer av vårt utsläpp, mendet räcker tyvärr inte. Dels finns det begränsadyta där skog kan breda ut sig ochdels sjunker trädens förmåga att ta uppkoldioxid ju äldre de blir eftersom de inteväxer lika fort och inte behöver produceralika mycket kolhydrater.Kolsänka eller sänka koletHavet är en mycket bättre kolsänka ochkanske en mer permanent sådan. Helatiden tas koldioxid upp av det ytliga havsvattnetfrån luften. Det lagras i oorganiskakolföreningar såsom karbonat- och vätekarbonatjoner.Men det ytliga havsdjupet(något hundratal ned) har en mycketbegränsad förmåga att binda kolet, det ärförst nere på djuphavsnivå som havet fungerarsom en betydande kolsänka. Men föratt kolet ska kunna transporteras dit måsteytvattnet blandas med djupvattnet. Denprocessen har attgöra med temperaturer,salthalteroch strömmaroch kan ta uppåttusen år.Så den bästa kolsänkanav allaskulle kanskevara att just sänkakoldioxidutsläppen.Att bevara våraregnskogar ärsjälvklart bra förmiljön men ingenlångsiktig lösningpå växthuseffekten.Foto: www.sxc.huFramtiden – en pekvisning eller utvisningDu kan gissa hur det kommer gå i fotbollsmatchen imorgon. Du känner till reglerna, lagen,spelarna, har koll på statistik och du tippar på ett lag.På liknande sätt använder forskare kunskap om naturens lagar, historik och trolighet för attgöra en kalkyl av hur klimatet kommer att uppträda.Men vem har inte sett en felaktig väderleksrapportoch vem har inte blivit besvikenpå sitt favoritlag som borde ha vunnit?Allt kan hända och minsta lilla rubbningkan ändra hela prognosen.Foto: Naturvetare.nuSå hur kan man då veta hur världen kommeratt se ut?Jordens historia och klimatets svängningarkan påvisa tendenser att klimatetgår åt ett visst håll. Till exempelMilankovićcykeln är den periodicitet somjorden vrider sin axel och ändrar sin banakring solen från en näst intill cirkulär banatill elliptisk. Detta påverkar solens instrålningoch kan ha varit en av anledningarnatill istiderna.Sen tittar man också på de effekter sommänniskan har på klimatet. Såsom våraMeteorologerna på SVT använder sig av avancerade matimatiska modeller för att kunnage troliga väderprognoser.

En förenklad modell av Milancoviccykeln. Namnet är uppkallat efter Milutin Milancovic, en kroatiskastrofysiker som blev mest känd för sin forskning om hur jordens bana runt solen ändras och påverkarklimatet.Bilden är hämtad från www.geologyclass.org.Bilden är hämtad från weche94.wordpress.com.Svante Arrhenius, 1859-1927, var professori fysik vid Stockholms Universitet och var denförste att ta emot nobelpris i kemi år 1903. hanhar fått pryda svenska frimärken och fått en väguppkallad efter sig.utsläpp av växthusgaser, skogsröjning,konstbevattning och övergödning.Klimatet och samhälletSambandet mellan koldioxidutsläpp ochvarmare klimat såg vår svenske nobelpristagareSvante Arrhenius redan år 1896. Dågjorde han en beräkning på att en fördubblingav koldioxidhalten skulle öka medeltemperaturenmed över fem grader. Enligthans beräkningar skulle en sådan förändringta cirka 3000 år baserat på dåtidensförbrukning. Med dagens industrisamhälleskulle det kunna hända redan undernästa århundrade förutsatt att det går isamma utveckling. Och det är just det härsom är problemet. För hur bra beräkningarforskarna än gör baserat på dagens data såkan vi ju omöjligt förutse samhällets utveckling.Kommer bättre och effektivareteknik göra att vi släpper ut mindre växthusgasereller kommer kommersiell efterfråganoch ekonomiska intressen orsakamerproduktion? Kommer globaliseringenleda till att resor och transporter ökar ellertvärtom?Frågorna och möjligheterna är många ochdet enda vi kan göra är att ligga i hårdträningför att öka oddsen att inte bli utvisadefrån jorden.Ellen WennerströmFoto: www.sxc.huVärldens glaciärer smälter i takt med att temperaturen ökar. Detta kan hota hela ekosystem och flera arten kan utrotas . Dessutom stigerjordens vattenyta och länder med låglandskuster kan hamna under vatten.

KällförteckningLitteratur:Naturvårdsverkets bok En ännu varmare värld (Monitor 20, 2007)Meteorologernas Väderbok, Claes Bernes och Pär Holmgren, 2007Länkar:Naturvårdsverkets hemsida www.naturvardsverket.se/sv/Klimat-i-forandring/Sveriges Lantbruksuniversitet www.slu.se, Naturskyddsföreningens hemsidaVärldsnaturfondens hemsida www.wwf.se/v/klimat/1164070-klimatRossby Centers klimatforskning vid SMHI www.smhi.se/forskning/forskningsomraden/klimatforskning.Muntliga källor:Lars Bärring, klimatforskare och docent vid Rossby Center på SMHI.Marcus Meier, universitetslektor vid Meteorologiska institutionen på Stockholms universitet.Thomas Andrén, högskolelektor för Miljö- och utvecklingsfrågor vid Södertörns Högskola.