Stora Karlsö - Södertörns högskola

Stora Karlsöundersökningarna2009Delundersökning av området söder om RAÄ 217 iNorderhamn och provgrävning i grottor RAÄ 206, 207,208, 215 samt Jungfruhålet på Stora Karlsö, Ekstasocken, GotlandKerstin Cassel & Björn NilssonSödertörn arkeologiska rapporter och studier

STORA KARLSÖUNDERSÖKNINGARNA 2009Stora Karlsöundersökningarna20093

STORA KARLSÖUNDERSÖKNINGARNA 20094

STORA KARLSÖUNDERSÖKNINGARNA 2009Stora Karlsöundersökningarna2009Delundersökning av området söder om RAÄ 217 i Norderhamn ochprovgrävning i grottor RAÄ 206, 207, 208, 215 samt Jungfruhålet påStora Karlsö, Eksta socken, GotlandKerstin Cassel & Björn NilssonSödertörns högskola 5 2010

STORA KARLSÖUNDERSÖKNINGARNA 2009Stort tack till Karlsö Jagt- och Djurskyddsförenings AB,Palmska fonden och Östersjöstiftelsen som möjliggjortundersökningarnaArkeologiSödertörns högskola141 89 Huddingewww.sh.se/arkeologiArkeologiska rapporter och studier© FörfattarnaLayout: Kerstin CasselOmslagsfoto: Kerstin Cassel6

STORA KARLSÖUNDERSÖKNINGARNA 2009INNEHÅLLSFÖRTECKNINGSeminariegrävningar 2009 ........................................................................................... 9Tidigare undersökningar i området .............................................................................. 9Topografi .................................................................................................................. 10Fältarbetets syfte, genomförande och resultat ............................................................. 10Lilla Förvar ............................................................................................................... 18Hässleby Läde (Hesselby Lada). ................................................................................. 19Lasses grotta ............................................................................................................. 19Moses grotta ............................................................................................................. 20Jungfruhålet (Jungfruhul) .......................................................................................... 20Sammanfattning av grottorna .................................................................................... 22Fynd och 14 C-analys .................................................................................................. 22Utvärdering av resultaten ........................................................................................... 24Administrativa uppgifter ............................................................................................ 25Referenser ................................................................................................................. 25Bilaga 1. Osteologiska analyser av benmaterialfrån Stora Karlsö, Eksta socken ................................................................................ 26Bilaga 2. 14 C-analyser................................................................................................. 307

STORA KARLSÖUNDERSÖKNINGARNA 20098

STORA KARLSÖUNDERSÖKNINGARNA 2009Seminariegrävningar 2009Under perioden 23-31 maj 2009 utfördearkeologistudenter och lärare vid SödertörnsHögskola en arkeologisk delundersökningav strandområdet söder om fornlämning nr217, Norderhamn, och provborrningar igrottorna RAÄ RAÄ 206, 207, 208, 215samt Jungfruhålet på Stora Karlsö, Ekstasocken. Undersökningen utfördes som enseminariegrävning knuten till det avÖstersjöstiftelsen finansierade projektet”Arkeologiska spår” vid Södertörns högskola.Medverkande vid 2009 års undersökningarvar från Södertörns högskoladocent Kerstin Cassel, fil dr Björn Nilsson,fil dr Hans Bolin, samt docent Per Lagerås,Riksantikvarieämbetet UV Syd.Undersökningen utfördes i form av enseminariegrävning som syftade till att kompletteraundersökningar gjorda i Norderhamnområdetpå 1970- och 80-talen, samtatt genom provborrningar i grottor få enuppfattning om eventuella spår av mänskligaktivitet.Denna rapport fungerar framför allt somen grundläggande rapportering och tekniskredovisning av resultaten från seminariegrävningen.Under 2010 planeras ytterligarekompletterande undersökningar, och desamlade resultaten kommer att publicerasinom projektet ”Arkeologiska spår”, sompågår till och med 2011. Den osteologiskaanalysen (bilaga 1) är gjord av Carola Liebe-Harkort, Osteoarkeologiska forskningslaboratorietvid Stockholms universitet.Tidigare undersökningar i områdetArkeologin på Stora Karlsö har främst varitkänd genom grottan Stora Förvar, somundersöktes under åren 1888-1993. Undersökningarnagenererade ett mycket stortfyndmaterial som till delar är obearbetat änidag. En sammanställning publicerades dock50 år efter grävningarna av Hanna Rydh iGrottan Stora Förvar på Stora Karlsö(Schnittger & Rydh 1940). I samband medundersökningarna i Stora Förvar inspekteradesockså andra grottor, och flera avgrottorna väster om Norderhamn, liksomJungfruhålet öster om Stora Förvar, anses hakulturlager från stenålder. I Fornlämningsregistretär de först nämnda grottorna registreradesom ”stenåldersboplats (?)” (RAÄ206, 207, 208, 215), under det att Jungfruhåletinte finns med i registret. Vi har såledesfunnit det angeläget att med moderna och imöjligaste mån ickeförstörande metoder klargörahuruvida lämningar efter mänskligaktivitet verkligen finns i grottorna. Eftersomlämningarna från Stora Förvar i de flestasammanhang beskrivs som en gropkeramiskboplats, trots att en av dess kvalitéer är detväldiga tidsdjupet som spänner från mesolitisktill historisk tid, är spår av senare tideri grottorna av särskilt intresse.I Norderhamnsområdet finns flera spännandeoch svårtolkade lämningar, och tidigareundersökningar som gjorts här pekar iolika riktningar. Under slutet av 1800-taletvar det gravarna som tilldrog sig det storaintresset och Fredrik Nordin undersökte alladå kända gravar 1890 (opublicerad rapporti ATA). I slutet på 1920-talet kompletteradeHanna Rydh dessa undersökning och gjordeäven en mindre undersökning i det som idagär registrerat som båtlänningar i Fornminnesregistret(RAÄ 218). Eftersom hon blandannat fann mänskliga skelett, järnkniv, pärla,båtnitar och djurben tolkar Rydh de ovalaförsänkningarna som båtgravar (1931).Senare har man dock avfärdat denna tolkningoch idag är de som sagt registrerade sombåtlänningar. Frågan kvarstår dock hur deförhistoriska artefakterna och skelettmaterialetska tolkas i detta sammanhang,och här är angeläget att ta till vara de äldreresultaten.9

STORA KARLSÖUNDERSÖKNINGARNA 2009Ett område något längre upp i Norderhamnundersöktes under 1970- och 80-talen.Tyvärr gjordes ingen detaljerad rapportavseende dessa grävningar och inte hellernågon precis angivelse av platsen som skavara ”beläget på den nordvästra sluttningenav Litorinavallen på en höjd av ca 8 m h, 15m öster om de s k båtgravarna”. På Fornlämningsregistretskarta är platsen lokaliseradstrax söder om de östra ”båtlänningarna”,och beskrivs som ”boplats, fastslagengenom fosfatkartering” (RAÄ 217). Undersökningengav många spännande resultat iform av bland annat spår från gjutning, ettstolphål, keramik, romerskt silvermynt ochen guldring. Allt med en trolig datering tillromersk järnålder-folkvandringstid. Tyvärrfick inte undersökningarna någon fortsättning,och eftersom de inte blev tillfredställanderapporterade finns all anledning attföreta nya undersökningar i området. Inteminst för att materialet i form av äldre järnålderslämningari ett hamnläge är unikt isvensk arkeologi. Det är därför glädjande attman under senare år insett potentialen i dessagrävningar och gjort en sammanställning avdet efterlämnade materialet. I ett samarbetemellan Karlsö Jagt- och DjurskyddsföreningAB och Länsmuseet på Gotland har enrapport och fyndkatalog sammanställts avJenny Örjestad (2008) i samarbete med denansvariga för grävningarna ElisabetAlmgren-Aiken.TopografiNorderhamnsområdet sluttar svagt uppåtmot söder, och undersökningsschaktet ladesvid det som uppfattades som en terrasseradavsats som saknade större stenar i ytan. Mentrots terrasseringen sluttade även dettaområde svagt, skillnaden mellan högsta ochlägsta punkt i schaktet var 67 cm. Sikten nermot Norderhamn skyms bara av spriddabuskar,. Redan innan undersökning framstodgrävplatsen som tillhörande en yttre delav hamnområdet, eftersom ytorna längresöder ut upp i slänten inte är stenröjda. Därär också ett antal gravar lokaliserade, vilketborde indikera att järnålderns aktivitetsplatsinte sträcker sig längre upp. Svackorna(båtlänningarna) RAÄ 218 är synliga frångrävområdet.Fältarbetets syfte, genomförandeoch resultatSeminariegrävningen i Norderhamnsområdethade som målsättning att kompletterade undersökningar i fornlämning 217 somFigur 1. Platsen för schaktet med utsikt ner mot Norderhamn och anläggningarna RAÄ 217och 218. Foto: Hans Bolin.10

STORA KARLSÖUNDERSÖKNINGARNA 2009utfördes av Elisabeth Ajken Almgren under1970- och 80-talen. Grottorna RAÄ 206,207, 208, 215 samt Jungfruhålet har tidigarestuderats av framför allt Lars Kolmodin,Bror Schnittger och senare Hanna Rydh(Schnittger & Rydh 1940).Vad gäller området i Norderhamn varambitionen ursprungligen att lägga provschaktennärmare den tidigare undersökningeni RAÄ 217 och i närområdet tilldet som idag är registrerat som båtlänningar(RAÄ 218 ). Men då grävningarna utfördesi slutet av maj, ansåg länsstyrelsen att deskulle störa häckningen av fågel. Grävschaktetflyttades därför längre söder ut, uppi backen, vilket till del förändrade ett av våraursprungliga syften (se syfte 2 nedan). Platsenför schaktet lades i stället över en förmodadterrassering i ett stenröjt område.Provborrningar i grottor gjordes i RAÄ206, 207, 208, 215 samt den inte fornlämningsregistreradegrottan Jungfruhålet.Mellanliggande överhäng, samt ett par högreoch idag otillgängligt belägna grottor besiktigades.Borrningen gjordes med hjälp aven arkimedesskruvborr, eftersom inte endaststratigrafin, utan eventuella fynd av ben,föremål etc var av vikt för bedömningen avgrottorna.Det övergripande syftet med undersökningarnavar att genom- borrprover och inventering av grottornasmarkytor klargöra lämningens komplexitetkronologiskt och stratigrafiskt.- mindre schakt söka klargöra relationenmellan de olika lämningarna i Norderhamn- nya undersökningsresultat skapa förutsättningarför en fortsatt och fördjupaddiskussion kring lokalernas brukshistoriaoch kulturhistoriska tolkning.- en tvärvetenskaplig fältdiskussion (kvartärgeologi/arkeologi)undersöka denvetenskapliga potentialen för en fortsattforskningsansats vad gäller öns landskapsutvecklingur ett natur- och kulturhistorisktperspektiv.- en arkeologisk grävdagbok på Internetöka intresset för kulturhistorien på StoraKarlsö (se www.sh.arkeologi)Grävningen och borrningarna strävade efteratt genom begränsade insatser knyta äldreundersökningar och forskning till nya perspektiv.Ny kunskap erhålls, samtidigt somde äldre undersökningarna tillgängliggörsoch placeras i ett nytt sammanhang.Södertörn högskolas seminariegrävningarhar också som syfte att fungera som ett praktisktutbildningsmoment för studenter pågrundutbildningen. Denna gång utfördesseminariegrävningarna inom ett samverkansprojektmellan Södertörns högskolaoch Karlsö Jagt- och DjurskyddsföreningsAB (och med stöd av Palmska fonden) i syfteatt öka både det vetenskapliga utbytet ochden publika potentialen. Samarbetet medKarlsö Jagt- och Djurskyddsförenings ABkom därmed att omfatta både ett publiktsyfte (med bland annat en grävdagbok påInternet och inslag på guideturerna), och attsätta seminariegrävningarna i ett störrevetenskaplig sammanhang.Schaktundersökningen 2009 utfördesgenom handgrävning och dokumentation iform av profil- och planritningar. Ett schakt,2 x 6 meter i ungefärlig nord-sydlig riktning,lades över en terrasskant. (Senare kommerschaktet att mätas in digitalt då koordinaternaoch höjden läggs in efter rikets nät.)Terrängen där schaktet lades sluttar svagtnorr ut mot hamnområdet. Högsta punktenligger på knappt 14 meter över havet (enligtpreliminär höjdmätning, se ovan).Efter avlägsnandet av det översta torvlagretframkom ett lager av kulturpåverkadjord med inslag av sten och strandgrus. Ilagret fanns enstaka keramikskärvor, brändaoch obrända ben, flinta, en löpare och någotsom tolkas som nätsänken. Inga lagerföljderkunde konstateras, men tvärs över schaktet11

STORA KARLSÖUNDERSÖKNINGARNA 2009Figur 2. Schaktet där terrasskanten avtecknar sig tydligt. Foto: Kerstin Cassel.gick det som tolkas som en uppbyggdterrassering i form av större stenar ochstrandgrus (se planritning). I den lägre norradelen av schaktet framkom en nedgrävningsom i jordmaterial var diffust avgränsad motdet övriga lagret, men som var mer poröstoch innehöll större mängder ben. I bottenav schaktet vidtog det som uppfattades somorört strandgrus.Keramiken bestod av mindre oorneradeskärvor med sandmagring (fig. 6), varför endatering är problematisk. Inget talar dockemot en datering till järnålder. Flintan utgörsav avslag och mindre flisor. Benen kan tolkasFigur 3. Nedgrävning som tolkades som enavfallsgrop utifrån den rikliga mängden ben.Foto: Kerstin Cassel.som matrester eller möjligen som lämningarefter benhantverk, eftersom de bestod avdjurben, både brända och obrända. Majoritetenav benen var fragment av brända benoch har inte kunnat artbestämmas av osteolog.De artbestämda benen kommer bådefrån större däggdjur (nöt, häst eller liknandevilt djur) och mindre däggdjur (får, get, svin).Troligtvis är benen rester från matlagning,men inga tecken på styckning kundeidentifieras av osteologen (se bilaga). I lagretpåträffades också mindre tresidiga stenarmed naturliga hål. De tolkas som nätsänkeneftersom de är likadana som de historisktkända nätsänkena, vilka också är gjorda avnaturligt formade stenar med hål (fig. 8).Dessutom påträffades en trasig löpare i tvådelar på två olika platser (fig. 7).Grottundersökningarna utfördes genomprovborrningar och inventering av ytfynd.Den senare metoden avsåg främst att få ettgrepp om senare tiders användning av grottorna.Följande grottor undersöktes: LillaFörvar (RAÄ 208), Hässleby läde (RAÄ207), Lasses grotta (RAÄ 206), Moses grotta(RAÄ 215) samt Jungfruhålet (ej reg.). Dessutomundersöktes två abrikomplex i anslutningtill Lilla Förvar samt mellan Lasses ochMoses grotta. Alla grottor, utom Jungfruhåletär belägna i Norderhamnsberget.12

STORA KARLSÖUNDERSÖKNINGARNA 2009Figur 4. Under den mörka och humösa kulturjorden vidtog ljust strandgrus. Foto: KerstinCassel.Jungfruhålet är belägen på Österberget ca180 meter NÖ om Stora Förvar. Syftet medgrottundersökningarna var att utröna ivilken mån de brukats av människor särskiltunder förhistorien. Grottinventeringen utfördesmed stöd av kvartärgeologisk expertis.Docent Per Lagerås besiktigade grottornaoch var närvarande vid borrningarna avJungfruhålet och Lilla Förvar.Huvuddelen av grottorna på Stora Karlsösammanfaller med Ancylussjöns högstavattenståndsnivåer och är därför belägnaomkring 20-30 meter över nuvarande havsyta.Det är rimligt att anta att grottorna ärutbildade under Ancylustid (9500-8000 BP),även om utsvarvningen av de oftast ganskagrunda grottnischerna bör ses som ett resultatav mekaniska och kemiska erosionsprocessersom kan ha pågått under olika långtid och under olika perioder. De äldsta kändakulturspåren från ön är däremot frånAncylustid, och påträffade i Stora Förvar(Lindquist & Possnert 1999). Lagerbildningarnai de undersökta grottorna varierarnågot mellan lokalerna, men några schematiskastratigrafiska förhållanden är gemensamma.De ytliga delarna av grottutfyllnadenär oftast fri från nedfallna stenar. I flera fallförefaller golvytorna vara avsiktligt rensade.Skärvstenen förekommer då som vallar ellerrösen strax utanför eller i samband med övergångenmellan torra och våta zoner. Dentorra zonen är det område som i normalfallinte påverkas av nederbörd. Den torra zonen13

STORA KARLSÖUNDERSÖKNINGARNA 2009Figur 5. Profil och plan över schaktet i Norderhamnsområdet. Höjdvärdena är preliminäraoch kommer senare att mätas in efter rikets nät.14

STORA KARLSÖUNDERSÖKNINGARNA 2009Lager Beskrivning FyndLager 1 Grästorv Inga föremål påträffades i torvenLager 2 Kulturpåverkad jord med grus och sten- Keramik, flinta, brända ochinblandning. Stenen var delvis skärvig obrända ben, löpare, nätsänken(?).men till största delen opåverkad av eld.Nedgrävning som tolkades som en avfallsgropi norra delen.Lager 3 Ljus grov sand och svallade stenar, ingaspår av kulturpåverkan - -Tabell 1. Sammanfattande lagerbeskrivning av schakt 1.kan dock vara fuktig genom bergvatten. Ide övre delarna är utfyllnaden ganskahumusrik och i flera fall bemängd med ben.I alla grottorna påträffades rikligt med ytligtliggande djurben. Flertalet förefaller vararester av självdöda utegångsfår, och är i såfall åtminstone 100 år gamla. Andra djurbenär betydligt yngre, och är ett resultat av fåglaroch andra djurs spill. På några decimetersdjup vidtar ett mer eller mindre askliknandelager som är bemängda med ben och mindrekalkflisor. I vissa fall förekommer även kolbitar.Skiktvis även hårda lager av kompaktfårguano blandat med sten och ben. Guanolagretkan därför lätt uppfattas som någonform av bränd lera. Analyser av guanolagerfrån Jungfruhålet gav inga ledtrådar vadgäller dess bildning och sammansättning.Inga makrofossil kunde iakttas (Lageråsmuntligt meddelande). Djupare ned motgrottbotten tilltar oftast skärvstenen, vilket iflera fall omöjliggjorde borrningar. På grunddet stora inslaget av stenblock, kan inte hellernågra säkra bottennivåer erhållas. Motbotten blir fyllningen blir successivt allt merminerogen. I några fall har dock sotlinseruppmärksammats i dessa annars kalksandsliknandelager.Nedan följer en genomgång av de utfördaundersökningarna. Uppmätningarna byggerdels på 2009 års fältarbetet samt de avSveriges Spelolog-Förbunds upprättadeplaner och beskrivningar av grottorna påstora Karlsö (Arén et al 1980). Efter genomgångensummeras resultaten.Lilla FörvarRAÄ 208, Hanna Rydhs grotta nr. 1.SWEREF 99: N 6353120 E 679075.Höjd över havet: 29,70En omkring 12 meter lång och ca 2 meterbred grotta varav 9 meter utgörs av nischutan fyllning. Tidigare undersökningar harpåvisat ett 60 cm mäktigt kulturlager(Schnittger & Rydh 1940:10ff). Grottan läri historisk tid ha brukats i samband medsäsongsfisket.I ytan på nuvarande golvyta påträffadesett keramikfragment av förhistorisk karaktär,möjligtvis från järnåldern. Undersökningenomfattar tre borrpunkterBP I0-10 cm . Brunsvart humöst jordlager, rotfilt.10-20 cm. Mörkgrått asklager med mindrebitar av träkol. Mycket humös och sandigfyllning med inslag av mindre stenar ochobrända ben.15

STORA KARLSÖUNDERSÖKNINGARNA 2009Figur 6. Keramikskärvor utan ornering. Foto: Kerstin Cassel.Figur 7. Löpare till malsten. Foto: Hans Bolin.Figur 8. Naturligt formade stenar som i jämförelse med till exempel Karlsömuseets exempeltolkas som nätsänken. Foto: Kerstin Cassel.16

STORA KARLSÖUNDERSÖKNINGARNA 2009Figur 9. Jungfruhålet undersöks med hjälp av provborr. Foto: Kerstin Cassel.20-35 cm. Som ovan, något sotigare, mörkare.Inga benfynd.35-50 cm. Omöjligt att borra, p g a skärvsten.BP IUndersöktes med jordsond ned till 90 cm,botten nåddes ej. Lagret föreföll humöst ochaningen ”gyttjigt”. Vid 85 cm tilltog ettljusare, kalkhaltigt lager.BP II0-10 cm. Humöst lager med stenar och rotfilt.10-25 cm. Mörkbrunt humöst lager medinslag av kalkstensbitar25-35 cm. Som ovan, något mörkare35-45 cm. Som ovan, ”gyttjigare”Botten eller större sten nådd vid 45 cm djup.Inga fyndBP III0-20 cm. Mörkgrått asklager med mindrebitar av träkol.BP III kunde ej undersökas djupare p g astörre skärvsten. Jordsondning indikerar ettdjup av minst 60 cm. Oklar stratigrafi. Ingafynd.I anslutning till Lilla Förvars norra utsträckningundersöktes ett drygt 18 meterlångt och 2 till 5 meter djupt abri (pos. enligtSWEREF 99: N 6353140, E 679075).Lokalen sondades på två ställen eftersomskärvsten omöjliggjorde borrningar djupareän 20 cm. Lagrena under överhänget uppskattastill över omkring en meters djup.Längsmed överhängets inre delar, men äveni de borrade övre lagrena påträffades skörbrändsten. Abriet är rensat från nedfallnastenar, vilka lagts som en vall efter ras-17

STORA KARLSÖUNDERSÖKNINGARNA 2009branten, ställvis enkelt kallmurad, gärnaovanpå bergfasta block. Bland de bortrensadestenarna påträffades två stenar medsom kan ha fungerat som hammar- ellerknackstenar.Hässleby Läde (Hesselby Lada).RAÄ 207, Hanna Rydhs grotta nr. 2.SWEREF 99: N 6353175 E 679055.Höjd över havet: 24,10 (golvnivå enligtHanna Rydh)Hässleby Läde kunde inte undersökas pågrund av stenlager.Lasses grottaRAÄ 208, Hanna Rydhs grotta nr. 3.SWEREF 99: N 6353205 E 679035.Höjd över havet: 27,70Grottan är omkring 8 meter lång och 7 meterdjup och slutar med en 2 kvadratmeter storstenröjd yta. Omkring ligger större block ochskärvsten. Grottan undersöktes av Lars Kolmodin(därav namnet), och Hanna Rydh.Båda påträffade kulturlager samt keramik.Stratigrafin ej tidigare känd.Undersökningen omfattade två borrpunkter.BP IBorrningen kunde i det trånga utrymmetendast utföras i 45 graders vinkel in motgrottan, lagerföljden är nedan omräknad tillvertikalt djup.0-10 cm. I ytan rikligt med (får?)ben. Gråbruntasklikt lager bemängt med ben, bl afiskben. Fynd av bränd lera eller möjligtvisett kompakt guanolager.10-20 cm. Mörkbrunt sandigt lager, kolbitar.20-25 cm. Som ovan.25-45 cm. Som ovan (endast jordsond).Figur 10. Planskiss över Lilla Förvar.BP II0-20 cm. I ytan rikligt med djurben (se fig.10).Mörkbrunt asklikt lager med fritt kol.20-40 cm. Som ovan, ställvis rostfärgat, fyndav ben40-60 cm. Som ovan, något mer humöst,mindre stenar, ben. Guanolager.60-80 cm. Som ovan, men mot bottengyttjeaktigt, ben (nötkreatur) vid 80 cm,inlämnat till C14-analys (se nedan).18

STORA KARLSÖUNDERSÖKNINGARNA 2009Botten nåddes varken i BP I eller II.Ca. 30 meter norr om Lasses grotta undersöktesett omkring 40 meter långt komplexav grunda överhäng (pos. enligt SWEREF99: N 6353235, E 679005). I ytan påträffadesen keramikfot till trefotsgryta.Moses grottaRAÄ 215, Hanna Rydhs grotta nr. 4.SWEREF 99: N 6353270 E 678975.Höjd över havet: 29,40Moses grotta kunde inte undersökas pågrund av stenlager.Jungfruhålet (Jungfruhul)SWEREF 99: N 6353725 E 679400.Höjd över havet: 27,80 (vid mynningen,sluttar drygt två meter)Jungfruhålet har en sägen knuten till sig. Entillfångahållen jungfru skall ha flytt genomgrottan och kommit upp i en annan på Gotlandbelägen grotta. Jungfruhålet är sombredast 4,5 meter och ca 22 meter djup.Rydh omtalar fynd av människoben i deövre lagren, Henrik Munthe nämner att detinte skall finnas några kulturlager bildningar.Figur 11. Lasses grotta. Foto: Björn Nilsson.Tillsammans med Stora Förvar är detta detvå egentliga grottorna på ön. I gången finnsdroppstensbildningar. Idag är huvuddelen avgrottan alltid mörk. Ljuset tar sig under enkort tid på sommareftermiddagen in ca 9meter. Provborrningar har utförts vid andratillfällen, men är bristfälligt rapporterade. Igrottan ytskikt fanns rikligt med fynd avfårben, över hundra år gamla. Strax österom Jungfruhålet ligger Adgrottan. Dennaundersöktes inte men bar spår av mänskliganvändning. I utkanten av grottan var endelvis kallmurad vall uppkastad, ytan varröjd och i ytlagrets påträffades rikligt medkol och skörbränd sten.Undersökningen av Jungfruhålet omfattadesex borrpunkter längs med en centraltplacerad axel (se plan). I de främre delarnagick borrningen inte att genomföra p g askärvsten.BP I0-20 cm. Brungrått finkornigt (mindre än 1mm i diameter) material, smärre kalkstensflisor(erosionsmaterial).20-40 cm. Asklikt material med pulvriseradekalkbitar (jordprov nr. 1)40-50 cm. Som ovan, stenigt, stopp vid 50cmSondning ned till 90-95 cm. Sotigt (?)lagervid 90, prov taget för C14-analys (ej inskickat).Botten ej nåddBP II0-15 cm. Ljust, mjöligt kalkigt material15-25 cm. Som ovan men brungrått, merhumöst.25-55 cm. Som ovan med inslag av smärrekalkstensflisorBotten ej nådd19

STORA KARLSÖUNDERSÖKNINGARNA 2009BP IV0-20 cm. Brunt finkornigt kalhaltigt material,vid 10 cm djup kraftiga inslag av kalkutfällningaroch erosionsmaterial. Motbotten skikt av fårguano (?).20-35 cm. Ljusgrått finkornigt kalhaltigtmaterial35-45 cm. Som ovan, med kalkstensflisor,kalkutfällning.45-50 cm. Som ovan, med inslag av sot (jordprovnr. 2)50-60 cm. Som ovan, ljusare60-80 cm . Kalkhaltigt erosionsmaterial.Jordsondning till 120 cm djup gav fortsattkalkhaltigt material.Botten ej nådd.Figur 12. Planskiss över Lasses grottaBP III0-5 cm. Grått, mjöligt kalkhaltigt material5-10 cm. Mörkgrått, humöst mjöligt kalkhaltigtmaterial.10-15 cm. Brunt, humöst lager grövre kalkstensmjölm. inslag av järnoxid(?)15-25 cm. Gulgrått grövre kalkstensmjöl.25-50 cm. Som ovan, något ljusare.50-75 cm. Som ovan, men med distinkt sothorisontvid 55-60 cm djup.Sondprover i närheten av BP III ger indikationerav sotinslag vid 35 och 40 centimetersdjup. Prov taget för C14-analys (ej inskickat).BP V0-10 cm. Rödbrunt humöst material10-20 cm. Ljust kalkhaltigt material med”kalkbollar”20-40 cm. Ljusgrått lager med sotinnehåll vid35-40 cm djup. (jordrov nr.3)40-60 cm. Ljusgrått lager.60-70 cm. Som ovan med ”kalkbollar”70-80 cm. Ljust kalkhaltigt lager, något gulaktigt,klumpigt80-100 cm. Som ovan gulare, viss svavellukt.Botten ej nådd.BP VI0-50 cm. Svårborrat omrört lager bemängtmed får ben, lager av fårguano (?), övredelarna mycket poröst.50-80 cm. Kompakt lager av fårguano (?),ben.Botten ej nådd.20

STORA KARLSÖUNDERSÖKNINGARNA 2009Sammanfattning av grottornaResultaten av 2009 års grottundersökningarkan sammanfattas som följer.Tre av de fem tänkta grottlokalerna kundeundersökas. Två stycken, Hässleby Läde ochMoses grotta, var alltför steniga i ytskikten.Den myckna skärvstenen gjorde borrandetproblematiskt, även om borrningen i kombinationmed jordsondning gav ett tämligentillfredställande resultat. Bottennivåerna ärdessvärre mycket svåra att definiera. Vidsidan om de nämnda grottorna undersöktestvå abrikomplex. Dessa uppvisade bådatecken på att ha brukats under åtminstonehistorisk tid. Inga fynd antyder något brukunder stenåldern, däremot bör keramikskärvanfrån Lilla Förvara kunna dateras tilljärnålder. En 14 C-analys (Ua-39910) av ettnötben från Lasses grotta gav en datering tillfolkvandringstid-vendeltid, vilket måste ansesvara anmärkningsvärt. Detta tyder på attsmågrottorna framförallt har brukats undersenare förhistoriska perioder, och eventuellti samband med säsongsfiskena. När öns järnåldershistoriaundersöks noggrannare tordegrottorna spela en viktig roll. Inga förhistoriskafynd framkom i de andragrottorna. I Jungfruhålet finns tecken påäldre mänsklig aktivitet, främst genom desotlager som framkom i grottans belystadelar och ganska långt ned i lagerbildningen.Inga 14 C skickades in från Jungfruhålet,främst eftersom själva borrmetoden i dettafallet inte i lämpar sig för mer exakt provtagning.En fortsatt undersökning av grottornamåste involvera någon form att merregelrätt arkeologisk utgrävning. Grottornasnaturhistoriska värde, inte minst ur ettfaunahistoriskt perspektiv, är mycket stort.I ett större perspektiv kan grottorna användasför att belysa det komplexa speletmellan människor och sin naturliga omgivning.Smågrottorna står då i stark kontrasttill den tidigare undersökta grottanStora Förvar, och fyller därigenom en viktigfunktion som komplementbild.Fynd och 14 C-analysInga fynd av sentida karaktär framkom vidundersökningen i Norderhamnsområdet,inte heller i torvskiktet. Även det kulturpåverkadelagret var fyndfrekvensen låg ochbestod framför allt av brända och obrändaben. Dessutom påträffades några fragmentav flinta, skärvor av keramik, löpare och detsom tolkats som nätsänken. Keramiken ärav förhistorisk karaktär med sandmagringoch bränd i öppen ugn. Den har ingenornamentik eller karaktäristiska drag, varförFigur 13. Planskiss över Jungfruhålet.21

STORA KARLSÖUNDERSÖKNINGARNA 2009en datering är osäker. En datering till järnåldersom även 14 C givit är dock trolig.Ett ben från lager 1 och ett från nedgrävningenfrån schaktet i Norderhamn,samt ett ben från Lasses grotta har använtsför 14 C-analys utförda av Ångströmslaboratorieti Uppsala. Dessutom uppmärksammadesvi vid undersökningarna på att benlåg ytligt i den nyligen grävda färisten nere ihamnområdet, varför ett av dessa benskickades på analys. Resultatet från analysernagav alla dateringar till järnåldern, meden spridning från äldre järnålder till vikingatid.Färisten ligger i anslutning till ”båtlänningarna”och dateringen bekräftarHanna Rydhs tolkning av en vikingatidadatering. Dock är det i dagsläget mycketoklart hur området ska tolkas. Dateringarnafrån schaktet i Norderhamn bekräftade ocksåtidigare undersökningar, även om det övrelagrets datering till yngre järnålder ger enlängre kontinuitet till aktivitetsområdet. Detmest överraskande resultatet var dateringenav ett ben från nöt i Lasses grotta som gaven folkvandringstida-vendeltida datering.Utvärdering av resultatenResultaten från undersökningen i Norderhamnsområdettolkas som en aktivitetsplatsunder järnålder. Jämför man den ringa fyndmängdenmed undersökningarna från 1970-talet talar allt för att vi rör oss i utkanten avaktiviteterna i hamnområdet. För detta talarockså topografin; fortsätter man uppåt ibacken mot gravfältet RAÄ 135 vidtar ickestenröjda ytor. Området där schaktet ladesär dock stenröjt och även terrasserat, vilketockså undersökningen bekräftade. Slutsatsenför framtida undersökningar är att debör läggas närmare det som grävts närmarehamnområdet och ”båtlänningarna” för attgöra klart vilken typ av aktiviteter somförsiggått. Dateringen av ”avfallsgropen” tillyngre romersk järnålder bekräftar de tidigareundersökningarna, och dateringen till yngrejärnålder av det yngsta lagret ger också denkontinuitet som tidigare de spridda undersökningarnapekat mot.Det daterade benet från färisten längre neri hamnen är förstås svårt att tolka eftersomkontexten är oklar. Dock visar det på attområdet kring svackorna är mycket intressantoch bör skyddas. Dateringen tillvikingatid stämmer också väl överens medHanna Rydhs tolkningar.Resultatet av grottundersökningarna kanutvärderas både vetenskapligt och antikvariskt.Ur en vetenskaplig synvinkel antyderundersökningarna att smågrottorna ochabrikomplexen i Norderhamnsområdet döljeren intressant järnåldershistoria, och dessfaunahistoriska potential kan inte nog understrykas.Det senare gäller ur ett samlat naturochkulturhistoriskt perspektiv. Borrningarnahar visat att man inte minst i Lilla Förvaroch Lasses grotta kan förvänta sig komplexalämningar. Inget antyder att det skulle rörasig om stenålderspår. Snarare kan man förväntasig såväl historiska som sent förhistoriskalämningar. Från undersökningarnaav Stora Förvar vet vi att såväl bronsåldern,järnåldern och medeltiden upptar stora delarav de övre lagren. För att nå en mer ingåendekunskap måste man utföra mer regelrättagrävningar, eller åtminstone betydande stratigrafiskaprovtagningar. Av flera skäl måsteman anse att det senare är att föredra. Treav grottorna framstår som extra intressanta:Lilla Förvar, Lasses grotta samt Jungfruhålet.Ur stenåldersperspektivet är det snarast mestintressant att söka mer regelrätta boplatslägenovan de för den aktuella tidenutbildade strandvallarna.Ur en antikvarisk synvinkel bör fornlämningsregistreringenav grottlokalernarevideras. Hela Norderhamnsbergets rasbranterpå nivån mellan 15-30 meter kunderegistreras som bevakningsområde, eftersom22

STORA KARLSÖUNDERSÖKNINGARNA 2009Fynd nr Fynd Vikt Antal Lager Ruta1 Nätsänken (?) 5 g 1 1 x12 y122 Flintfragment 3 g 4 1 x15 y113 Keramik, varav en mynning 6 g 2 1 x15 y104 Brända ben 8 g 16 15 Keramik 3 g 1 1 x15 y106 Obrända ben 21 g 1 17 Löpare (i två delar, ett hörn saknas) 397 g 1 18 Nätsänken 80 g 2 29 Brända ben 35g 173 210 Utgår11 Obrända ben 25 g 51 212 Hoplagt med F1413 Flinta 2 g 3 214 Keramik, varav en mynning 13 g 3 215 Obrända ben (bearbetat?) 3 g 1 2 x17,1 y11,816 Utgår17 Obrända ben 39 g 9 2 x16,6 y11,718 Obrända ben ( 14 C) 54 g 43 2Tabell 2. Fyndlista schakt i Norderhamn. Om inte ruta anges så är fynden samlade från enstörre yta. Koordinatvärdena är hämtade från ett lokalt rutnät.Fyndplats Fynd Vikt AntalLasses grotta Obrända ben ( 14 C) 10 g 1Färist Obrända ben ( 14 C) 19 g 6Abri mellan Lassesoch Mosesgrotta Ben till keramikkärl 56 g 1Lilla Förvar Keramikfragment 5 g 1Tabell 3. Övriga fynd.Prov14C-ålder BP Kalibrerat enligt OxCal, 1 sigmaUa-39910 (Lasses grotta) 1503 ± 30 540 - 600 ADUa-39911 (Färist) 1061 ± 30 900 - 1020 ADUa-39912 (Schakt) 1206 ± 30 775 - 870 ADUa-39913 (Schakt) 1692 ± 30 260 - 410 ADTabell 4. 14 C-dateringar utförda av Ångströmslaboratoriet, Uppsala (se även kurvor bilaga 2).23

STORA KARLSÖUNDERSÖKNINGARNA 2009även de mellanliggande abrikomplexen bärspår av ett äldre bruk som kan sättas sammanmed Norderhamns fiskerihistoria, menäven öns mer lokala historieförlopp. ÄvenJungfruhålet bör erhålla fornlämningsskydd.Den i närheten av Jungfruhålet belägna Adgrottanbär tydliga spår av mänsklig aktivitetoch borde registreras som bevakningsobjekt.Administrativa uppgifterUndersökningen genomfördes under perioden23-31 maj 2009. Kostnaderna har delatsmellan Södertörns högskola, Projektet”Arkeologiska spår” (Östersjöstiftelsen) ochPalmska fonden. Södertörns Högskola harhaft tre lektorer/forskare i fält (Hans Bolin,Kerstin Cassel, Björn Nilsson), vilka varitansvariga för grävningen och studenternasutbildning samt publika kontakter. Med vidundersökningarna var också paleoekologenPer Lagerås från Riksantikvarieämbetet.Deltagande studenter från Södertörnshögskola: Jessica Giertz, Birgitta Gärdin,Olof Gärdin, Katarina Lampel, Eva Lagerholmoch Anna Laveskog.Figur 14. Soliga dagar kom många besökare för att titta på grävningen. Foto: Hans Bolin.24

STORA KARLSÖUNDERSÖKNINGARNA 2009ReferenserAlmgren, Elisabeth. 1976. Utgrävningen i Norderhamn.I: Stora Karlsö – en presentation. BarryPress förlag, Visby. s.13-15.Almgren-Aiken. 1979. Stora Karlsö – rastplats ellerfrihamn? I: Arkeologi på Gotland. Barry Pressförlag, Visby. s.169-172.– 1980. Utgrävningar på Stora Karlsö. I: GotländsktArkiv.Arén, L., Engh, R., Gunnvall, S., Sander, A. 1980.Grottorna på Stora Karlsö. Svenska grottor nr. 1.Sveriges Speleolog-Förbund.Cassel, Kerstin. 2005. Kulturhistoriskt handlingsprogramför Stora Karlsö, Gotland. Otrycktrapport.Lagerås, Per. 2009. Muntligt meddelande.Rydh, Hanna. 1931. Stora Karlsö under forntiden.Karlsö jagt- och djurskyddsförenings AB.Schnittger, Bror & Rydh, Hanna. 1940. GrottanStora Förvar på Stora Karlsö. Undersökt av LarsKolmodin och Hjalmar Stolpe. Beskriven av BrorSchnittger och Hanna Rydh. Wahlström & Widstrand,Stockholm.Södertörns högskola, Arkeologi. 2009. Kulturhistorienpå stora Karlsö. Internetdagbok. http://webappo.web.sh.se/C1256D4900311879/tmt.view/16C8CC157400313BC12575C10041282B?open&ref=/C1256C93006BD8E9/85F42C2061007D69C1256D80002A967C;/C1256C8A0066623D/4667C38FDBB16DE5C1256C95003CD2B9Örjestad, Jenny (i samarbete med Almgren-Aiken,Elisabeth). 2008. Boplatslämningar på StoraKarlsö. Länsmuseet på Gotland.25

STORA KARLSÖUNDERSÖKNINGARNA 2009BILAGA 1. OSTEOLOGISKA ANALYSER AV BENMATERIALFRÅN STORA KARLSÖ, EKSTA SOCKEN.Carola Liebe-Harkort, Osteoarkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitetEn osteologisk analys av både brända ochobrända ben har utförts på uppdrag avSödertörns högskola, Arkeologi. Analysernahar benmaterialet har skett vid Osteoarkeologiskaforskningslaboratoriet (OFL)vid Stockholms universitet. Benmaterielethärstammar från Stora Karlsö, Eksta sockensamt från Norderhamn och Lasses grotta.MetodReferenser tillgänglig vid OFL har använtsvid jämförande analyser av benslag och art.Sammanfattande ålderskriteria ur Schmid(1972) har använts för åldersbedömning avlånga och korta rörben samt av bäckenbenutifrån grad av sammanväxning. Beräkningav antal individer har beräknats för varjeenskild art för respektive fyndnummer.Termen större däggdjur inkluderar nöt, hästoch eventuellt vilda djur av samma storlek.Mindre däggdjur representerar djur i storlekav får, get och svin. Storlek i mm presenterasför det minsta och största fragmentet.Antal individer: 1Art: Får eller get, mindre däggdjurDetta fyndnummer innehåller 16 brändafragment varav två stycken förmodligenkommer från en och samma tand från troligtvisfår eller get. Tretton fragment har intekunnat bestämmas till vare sig art eller benslag.Tre av dessa ser ut att tillhöra rörbenfrån mindre däggdjur (ev. även något frånstörre däggdjur). Ytterligare ett fragmentkommer troligtvis från kranium från mindredäggdjur.Art Benslag Ålder AntalindividerFår eller Tandfrag- --- 1get mentMindre Eventuellt --- ---däggdjur rörben,kraniumObestämd --- --- ---ResultatNedan följer en sammanställning över samtligafyndnummer. Varje fyndnummer inledsmed en sammanfattning inkluderande vikt,antal fragment, storlek, antal individer, samtart.Fyndnr 4. Lager 1.Vikt: ca 8 gramAntal fragment: 16Storlek: 4 mm – 26 mmFyndnr 6. Lager 1.Vikt: ca 20 gramAntal fragment: 6Storlek: 22 mm – ca 50 mmAntal individer: 2Art: Nöt, större däggdjur, mindre däggdjurSex fragment har påträffats i detta fyndnummer:rörbensfragment från mindre ochstörre däggdjur, ett fotrotsben från störredäggdjur (som kan tillhöra rörbensfragment26

STORA KARLSÖUNDERSÖKNINGARNA 2009från större däggdjur) samt ett obestämt fragmenttill både benslag och art.Art Benslag Ålder AntalindividerNöt Fotrots- --- 1benStörre Rörbens- --- 1däggdjur fragmentMindredäggdjur Rörbens- --- 1fragmentsom inte har kunnat bestämmas till vare sigart eller benslag. Tjockleken på fragmententalar dock för att fragmenten eventuelltkommer från ett mindre däggdjur. Ett fragmentär del av rörben från mindre däggdjur.Art Benslag Ålder AntalindividerMindre Del av --- 1däggdjur rörbenObestämd Rörben, --- ---obestämdaFyndnr 9. Lager 2.Vikt: ca 35 gramAntal fragment: ca 173Storlek: ca 1.5 mm – 17 mmAntal individer: -Art: -Detta fyndnummer består av ca 173 brändafragment varav flertalet är under 7 mm. Detminsta fragmentet är ca 1.5 mm. Ingen avde påträffade fragmenten har kunnat bestämmastill art eller benslag.Art Benslag Ålder AntalindividerObestämd --- --- ---15. Lager 2. X: 17.10 Y: 11.80Vikt: ca 3 gramAntal fragment: 1Storlek: ca 27 mmAntal individer: 1Art: Större däggdjurEtt fragment från obestämt benslag av störredäggdjur har påträffats i detta fyndnummer.Den inskärning som återfinns på fragmentetkan eventuellt vara tecken på bearbetningdå kanterna på denna är mjuka och runda.Art Benslag Ålder AntalindividerStörre --- --- 1däggdjurFyndnr 11. Lager 2.Vikt: ca 25 gramAntal fragment: 51Storlek: ca 4 mm – 32 mmAntal individer: 1Art: Mindre däggdjurDetta fyndnummer består av sammanlagt 51fragment med en storlek på ca 2 mm – 30mm. Flertalet fragment är rörbensfragmentF 17. Bensamling. X: 16.6 Y: 10.23Vikt: ca 39 gramAntal fragment: 9Storlek: ca 18 mm – 90 mmAntal individer: 3Art: Nöt, får/get, svinDetta fyndnummer innehåller sammanlagtnio obrända fragment varav två är delar av27

STORA KARLSÖUNDERSÖKNINGARNA 2009höftledsgropen (acetabulum) från nötdjurfrån en och samma individ. En nedre leddelfrån mellanhandsben samt löst fragment tillhörandesamma benelement har påträffatsvilken bedömts tillhöra ett får eller en get meden ålder på över två år. Utöver det har en delfrån ett rörbensskaft (kan vara lårben) påträffatssom troligtvis kommer från svin.Tre benfragment har påträffats som intehar kunnat bedömas till art: del av eventuelltskulderblad, del av rörben samt två oidentifieradefragment.Art Benslag Ålder AntalindividerNöt Bäcken- > 9 mån 1benFår/get Mellan- > 2 år 1handsbenSvin Eventuellt --- 1lårbenObestämd Eventuellt --- ---skulderblad,obestämdafragmentF 18. Anläggning X: 16-17, Y: 11.5 – 12Vikt: ca 54 gramAntal fragment: ca 43Storlek: ca 8 mm – 75 mmAntal individer: 3Art: Får/get, nöt, troligtvis häst, mindredäggdjurDenna anläggning innehåller både obrändaoch brända fragment samt sex mindre fragmentav kol. Det sammanlagda antalet benfragmentär 44 varav 16 enbart kan fastställasvara djurben av troligtvis mindredäggdjur. Av de obrända fragmenten harföljande påträffats: fyra fragment mellanhandsbenfrån får eller get där samtliga benfragmentkommer från samma djur, två benfrån hand från får eller get, samt del av lårbenfrån mindre däggdjur som kan komma frånsamma djur som de från får eller get. Utöverdet har ett fragment från revben, troligtvisfrån häst samt del av strålben från nöt påträffats.De brända fragmenten (11 stycken) harinte kunnat bedömas till vare sig art ellerbenslag. Troligtvis kommer samtliga dessafragment från djur.Art Benslag Ålder AntalindividerFår eller Mellan- --- 1get handsben,handrotsben(c2+c3 samtc4 från vänstersida)Nöt Strålben --- 1Troligtvis Revben --- 1hästMindre Del av > 3 ½ år 1däggdjur lårbenLasse-grottaVikt: ca 10 gramAntal fragment: 1Storlek: ca 60 mmAntal individer: 1Art: NötDetta fyndnummer innehåller enbart ett fragmentfrån del av underkäke från större däggdjur,troligtvis från nöt.Art Benslag Ålder AntalindividerNöt Under- Vuxen 1käke28

STORA KARLSÖUNDERSÖKNINGARNA 2009FäristVikt: ca 19 gramAntal fragment: 6Storlek: 12 mm – 68 mmAntal individer: 3Art: Svin, fågel, större däggdjurSammanlagt innehåller detta fyndnummersex fragment varav två kommer från sammabendel från ett och samma djur: ett störredäggdjur. Dessa två fragment ser ut att varabearbetade då de har jämna och mjukakanter som ser polerade ut. Formen på fragmentenär inte någon form som anatomisktåterfinns på benelement från vare sig djureller människa.Del av armbågsben från fågel har inte kunnatbestämmas till art. Fragmentet överensstämmerinte helt med art av hönsfamiljen(bl.a. fasan, tjäder och tamhöra) men inteheller med andra fåglar i samma storlek.Övriga två fragment är obestämda bådetill art och benslag.Art Benslag Ålder AntalindividerSvin Strålben < 3.5 år 1Fågel Armbågs- --- 1benStörre Rörben --- 1däggdjurObestämd Obestämt --- ---SammanställningSammanlagt har ca 306 (obrända ochbrända) fragment med en vikt av ca 213 gramanalyserats. Flertalet fragment har intekunnat bestämmas till var sig art eller benslag.Av de identifierade arterna förekommerfår eller get, svin, troligtvis nöt och häst samtfågel. Inga av de påträffade fragmenten harkunnat fastställas tillhöra människa. Identifieringenav fragmenten har dock försvåratsp.g.a. den ringa storleken på fragmentensamt avsaknaden av karaktärer som kanhärledas till art och benslag. Fragmentet frånfågel i Färisten överensstämmer inte helt mednågon av referensfåglarna vid Osteoarkeologiskaforskningslaboratoriet. I storlekpassar den med fågel ur hönsfamiljen ellerliknande fågel av samma storlek. Två övrigafragment från Färisten uppvisar tecken påbearbetning med mjuka, runda och poleradekanter. Formen på dessa fragment (vilka kanpassas ihop) överensstämmer inte med anatomisktutseende på ben från vare sig djureller människa. Ytterligare ett fragment frånfyndpåse 15 uppvisar eventuellt spår efterbearbetning. Inga fragment uppvisar typiskatecken efter att vara styckade vid delning avdjuret.ReferenserSchmid E. 1972. Atlas of Animal Bones. ElsevierPublishing Company. Amsterdam.29

STORA KARLSÖUNDERSÖKNINGARNA 2009BILAGA 2. 14 C-ANALYSER30

STORA KARLSÖUNDERSÖKNINGARNA 200931

Södertörn arkeologiska rapporter och studierRune Edberg & Johan Rönnby (red). 2001. Nya marinarkeologiska perspektiv.Rune Edberg, Marcus Lindström & Johan Rönnby. 2001. Pålsundet. Arkeologiska studier av ensörmländsk kustmiljö.Marcus Hjulhammar. 2003. Ragnhildsborg. Fornlämning RAÄ 220, Östertälje socken, Stockholmslän. Arkeologisk rapport.Per Lejoneke & Johan Rönnby. 2005. Svalbard. Marinarkeologisk rekognoscering 1998 och 2000.Hans Bolin, Kerstin Cassel & Terje Gansum. 2007. En hög mitt i centrum. Undersökning avanläggning 34 vid fornlämning RAÄ 12 i Vårby Gård, Huddinge socken.Hans Bolin, Kerstin Cassel & Jens Lindström. 2010. Båtudden på Björkö. Delundersökning avstrandområdet nedanför Svarta jorden, RAÄ 119, Adelsö socken, Ekerö kommun, Stockholms län.