Lars Cornell Föreningen VIT REMISSVAR Pà ÖP 2025 - Tjust

HAVETHavets höjning är det främsta skrämselobjektet. På grund av att jorden blir varmare iaccelererande takt (vilket är fel - det blir den inte) smälter isarna på Grönland, Nordpolen,Sydpolen och Himalaya vilket får världshavens yta att höjas och lågt liggandeländer att svämmas över. Det är den politiska dogmen som av Al Gore mfl planteradesså hårt i vissa människor att de därefter blev omottagliga för vetenskapliga fakta.Larmet uttolkas så att jordens ökande värme får isarna att smälta, havet att stiga ochmånga länder att svämma över med drastiska konsekvenser. Därför skall vi förstöravår bygd och vår ekonomi med vindkraft och bioenergi. Bioenergi är i så fall ännusämre eftersom det minskar fotosyntesen vilket är mer koldioxiddrivande än vad fossilabränslen är för samma energimängd.Växthuseffekten bör vara starkast några km upp ovanför ekvatorn. Men mätningarkan inte hitta någon sådan sk hot-spot.Maldivernas regering tog på sig dykarkläder och höll regeringsmöte under vattenytanför att ge eftertryck åt sina ekonomiska krav. Då skrev docent Mörner Stockholms universitet,som svarat för just mätningar av havsytan, att de kunde vara lugna. Någonallarmerande höjning kunde inte iakttas. Långt tillbaka i tiden har havsytan åkt uppoch ned. För ca 8000 år sedan, vid inlandsisens slut, åkte den upp hela 120 m. Troligenblev Bosporen då översvämmad, Svarta Havet bildades och Noa fick rycka ut för sinBibliska bedrift. Innan dess strövade både människor och mammutar kring i Doggerlandsom nu är Nordsjön.Mörner skriver THE GREAT SEA-LEVEL HUBUG.While the IPCC and its boy scouts present wilderand wilder sea level predictions for the near future,the real observational facts demonstrate that sealevel has remained virtually stable for the last 40-50 years. och stöder det med vidstående resultatfrån mätningar.Under de senaste 140 åren har havet stigit med 2– 3 mm per år utom de senaste åren. NASAs satellitmätningarvisar, hör och häpna, att havsytansjunker. Det är inte mycket, men ändock ett klarttrendbrott. Många tror, att havsytan höjs på grundav att ismassor på Grönland och Sydpolen smälter. Tänk själv! Hurmycket is smälter om temperaturen ändras från -32° till -31°?Den viktigaste anledningen att havet skulle stiga är att vattnetblir varmare och då utvidgar det sig.OBSVIT RemissVästervik ÖP 20255

Galna fiskar, galna forskare och hysteriska miljömuppar.Vi såg i Vetenskapens värld på TV hur fiskar blev galna av för mycket koldioxid. Detberodde mer på att forskaren ville ha mer pengar till sin forskning. “Havet blir surare”hör vi ofta. Nej det blir det inte. På sin höjd mindre basiskt. Havet är mättat och närdet blir varmare avger det koldioxid. Det är därför temperaturstigningen kommerförst och koldioxidhöjningen efteråt. Tänk själv! Allarmisterna säger att koldioxidförorsakar att jorden blir varmare. Men då blir även havet varmare. Då avger vattnetkoldioxid. Men då måste det ju vara bra för korallerna och fiskarna och inte tvärt omvad allarmisterna trummar ut.Himalayas glaciärer smälter. Floderna torkar ut. Tänk själv! Blir det litet varmarekanske iskanten hamnar litet högre upp bara. Men NASA’s satelliter har inte kunnatupptäcka någon förändring. Var kommer flodernas vatten från? Jo, regn och snö.Säger man att floderna torkar är det detsamma som att säga att det kommer att slutasnöa och regna där. Men så blir det inte. Floderna är faktiskt äldre än bergen.Ökenområdena växer skriker miljömuppar hysteriskt och varnar för koldioxid ochbannar dig för att du tankar med bensin i ställer för biobränsle. Jo, öknarna växernog på en del ställen. Men det beror på att det blivit fler människor där. De behöverbioenergi till bränsle, foder och mat. Växterna tål inte trycket och dör. På grund avatt människorna behöver bioenergi breder öknarna ut sig. Det minskar fotosyntesenvilket höjer luftens koldioxidhalt.Sammanfattning av det vetenskapliga lägetBland världens klimatologer finns det vetenskapligt konsensus om- att klimatet förändras, det gör det alltid- växthuseffekten- att koldioxidhalten har fördubblats de senaste 150 åren- att jordens temperatur ökat med ca 0.8 grader under den tiden- att koldioxidens påverkan är ca en grad för varje fördubbling- att man måste skilja mänskligt påverkad uppvärmning från andra orsakssamband“I allarmistiska kretsar argumenteras om triviala fakta som det råder koncensus om.”Man kan dela in världens klimatologer i tre grupper:A) AGW-allarmisterna som anser att det finns förstärkande faktorer och att förloppetär linjärt. Jämför: Kalle Almfors åker Vasaloppet vid 20 års ålder med en medelhastighet av 9km/tim. Vid 30 år åker han med 9,5 km/tim och vid 40 år med 10 km/tim. Hans medelhastighetökade alltså linjärt med 0,5 km/tim per tio år. Om vi gör en förutsägelse baserad på denna linjäratrend så skulle Kalle Almfors vid 60 år åka med medelhastigheten 11 km/tim och vid 80 årmed 12 km/tim. Kalle skulle alltså enligt denna hypotes vara på väg att bli en riktig stålfarfar.AGW-allarmisterna har inte kunnat visa denna förstärkande och linjära faktor. Vetenskapligamätningar motsäger att den finns. Många påståenden har visat sig varafalsarier. Från att ha varit i majoritet är de AGW-allarmistiska vetenskapsmännen nusannolikt en mycket liten grupp.B) De moderata vetenskapsmännen som anser att en fördubbling av koldioxidhaltenfår en uppvärmningseffekt på ca en grad.Not: En fördubbling från nuvarande nivå kan inte erhållas på 100 år.C) De pessimistiska som anser att det finns många andra faktorer som betyder mycketmer än mänsklig påverkan. Den sannolikt starkaste av dessa är solaktiviteten. Förmodligenär vi på väg mot en ny “lilla istiden” som under medeltiden.VIT RemissVästervik ÖP 20256

Uppsalaprofessorn Sten Kajser gjorde sig till tolk för många av världens klimatvetenskapsmännär han i en artikel “Sälj inte skinnet förrän björnen är skjuten” skrevföljande (här något förkortat)Utgångspunkten för denna forskning är jordens strålningsbalans, eller med andraord energibalansen. Det anses att det för närvarande är en liten obalans så attinflödet till jorden är något större än utflödet - skillnaden påstås vara av storleken1 W per kvadratmeter. Om denna energi skulle användas för att värma haven såskulle det räcka för att höja temperaturen på ytvattnet ner till 10 meters djup engrad. Om den istället skulle användas för att smälta is så skulle den kunna smältamellan 1 och 2 % av Grönlands inlandsis. En mer rimlig fördelning skulle kanskevara att 10% används för att smälta is, 75% för att värma ytvatten och övriga 15%för att värma djuphavet. Då borde på de 12 år som gått sedan 1998 (medan atmosfäreninte blivit märkbart varmare) ytvattnet (ner till ungefär 200 meters djup) hablivit 0,5 grader varmare, 1% av Grönlands inlandsis skulle ha smält och djuphavetskulle ha blivit 0,04 grader varmare. Dessutom skulle världshaven ha stigit 6 cm.Om mina beräkningar är riktiga så kan jag förstå om ledande klimatforskare(grupp A ovan, min notis) är bekymrade över att de inte kan se vart värmentagit vägen.DHI i Lund har av länstyrelsen i Kalmar erhållit uppdrag att göra en klimatanalys förlänet. Man har då enbart utgått från alternativ IPCC modell (A) ovan varvid årsmedeltemperaturenberäknas öka med 1,8-2,3 C° på 30 års sikt och 3,3-4,7 C° på 100 år.Som ovan visats delar få vetenskapsmän den uppfattningen.Länstyrelsen skriver, måste vi börja anpassa vårt samhälle till ett framtida klimat med högretemperaturer, förändrade nederbördsmängder, förhöjda vattennivåer och mer frekventa extremavädersituationer. Även om vi redan idag kraftigt skulle minska utsläppen av växthusgaser,dröjer det innan uppvärmningen av atmosfären avtar.www.lansstyrelsen.se/kalmar/sv/miljo-och-klimat/klimat-och-energi/klimatanpassning/Pages/index.aspxLänstyrelsen är ute och yrar. Det finns inga vetenskapliga belägg för att göra sådanapåståenden. I stället för att utgå från IPCC’s modeller som är bevisat felaktiga och nusnabbt tappar trovärdighet bland världens ledande forskare, borde vi skapa en sannolikprognos utarbetad av pålitliga svenska klimatforskare (*).Jag yrkar,att Västerviks kommun och länstyrelsen infordrar säkrare prognoser från fleraerkänt kunniga svenska klimatvetenskapsmän (*).att i avvaktan på sådan utredning temperaturvariationer i intervallet + 1 grad till - 2grader används som prognos för de kommande 100 åren.att kommunen planerar för att havsytan förändras i intervallet + 30 cm till - 30 cmunder de kommande 100 åren.att kommunen gör en alternativ analys av konsekvenserna för alternativet att vi gårmot en ny “lilla istid” http://sv.wikipedia.org/wiki/Lilla_istiden vilken innebäratt tillgången på bioenergi minskar samtidigt som behovet ökar.*) Det finns något tiotal. Här är några namn:Peter Stilbs, professor i fysikalisk kemi vid KTH i Stockholm.Per Welander, KTH.Christian Azar, professor i fysisk resursteori vid Chalmers.Sten Kaijser, professor Uppsala Universitet.Carl-Gustaf Ribbing, professor vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala.Pehr Björnbom, professor i kemiteknik vid KTH.Henning Rodhe, professor kemisk meteorologi, Stockholms Universitet.Nils-Axel Mörner, Stockholms Universitet.Det finns ett svenskt forskarteam som studerat solvindens inverkan på jordens klimat.Till listan bör fogas Ingemar Nordin, professor vid tema Hälsa och samhälle med vetenskapsteori,Linköpings universitet. Han är inte klimatolog, men bör ha förmåga att värdera vetenskapens kvalitet.VIT RemissVästervik ÖP 20257

”EN FOSSILBRÄNSLEFRI KOMMUN”(Punkt 5 Riktlinjer sid 85 och 5.1 samt sid 119)Citat sid 85/ En utgångspunkt för denna vindbruksplan är de av kommunen framtagnamålen enligt ”Energi och klimatstrategi för Västerviks kommun”. I detta dokumentsägs under rubriken ”Ökad produktion av biogas och fossilbränslefri el” följande:”Målet för planperioden 2009-2014 är att producera lika mycket fossilbränslefri elsom kommunkoncernen själv förbrukar, d v s 65 GWh/år. Här ska värmeunderlageti Västerviks fjärrvärmenät om möjligt utnyttjas för kraftvärmeproduktionav el. Vid Stegeholmsverket finns möjlighet att producera el motsvarande ca 30GWh/år. Resten kan produceras från vindkraft och småskalig vattenkraft. Därförska kommunen uppmuntra och underlätta för etablering av vindkraft och annanfossilbränslefri elproduktion.”Vidare har fastslagits att Västervik ska vara en fossilbränslefri kommun till år2030. Den totala elkonsumtionen i kommunen ligger idag på ca 400 GWh/år. Omman räknar bort de 30 GWh/år som Stegeholmsverket kan producera, skulle detbetyda att 370 GWh/år ska produceras på fossilbränslefritt sätt i kommunen till2030, varav det är rimligt att tänka sig att vindkraft behöver stå för den allra störstadelen. /Slut citatTill det första stycket har jag inga synpunkter eller invändningar.Det andra stycket är emellertid förfärande - någon form av “hjärnsläpp”.Av kommunens energibalans framgår det att användning av fossilt bränsle dominerastill hälften var av bensin och diesel för transporter med 7 600 ton år 2008. Övrigt ärförsumbart. Hur har kommunens ledning och politiker tänkt att det skall kunna ersättasmed fossilfritt bränsle och vindkraft? Det krävs en konsekvens-utredning innan sådanplan antas.- Vad för slags bränsle?- Hur mycket, vilka mängder?- Vilken odlingsareal krävs?- Var skall fabrikationen ske?- Hur mycket kommer det att kosta?- Hur kommer motorerna att se ut?- Vem skall tillverka fordonen?- Blir vi ensamma om det häri världen?- Klarar vi av det tekniskt?- Klarar vi av det ekonomiskt?Den verkligt stora utmaningen är hur vi skall driva våra fordon med vindkraft. Densom sitter inne med den lösningen har förutsättningar att mycket snabbt bli miljardär.Jag yrkar att det andra stycket i planmålet stryks helt och förpassas till denförlåtande glömskans bortre vrå.Stora länder som Kina, Indien, Ryssland, USA, Tyskland, Finland mfl delar inte vårrädsla och strävan. Västerviks kommuns utsläpp av koldioxid är endast 0,00003% avvärldens och 0,018% av Sveriges. Därför yrkar jag att följande text i stället förs in:I avvägningen mellan jordens klimat, som vi inte kan påverka, och en god miljöoch ekonomi för kommunen, dess invånare nu och i framtiden, flora och fauna skallden sistnämnda ges prioritet i överensstämmelse med Europeiska landskapskonventionenoch miljöbalkens proportionalitetsprincip.VIT RemissVästervik ÖP 20258

Som en extra knorr kan följande jämförelse göras.Vid Miljö- och Byggnadsnämndens möte 2011-02-24 beslöts § 25 att det nyakraftvärmeverket skall byggas vid Stegeholmsverket. Leif Svensson (V) reserveradesig och ansåg att det vore bättre att bygga vid “Soptippen” på Målserum nära E22.Han angav många goda skäl och gjorde en konsekvensbeskrivning, dock ej en ekonomisksådan. Bla skrev hanFör 30 år sedan trodde man att vattenvägar var nödvändiga för värmeverket. Det visade sigvara fel. Nu har värmeverket kommit i inre hamnbassängen, som kan bli än mer ansiktet utåtmed en både inbjudande och vacker byggnation på Strömsholmen. I detta läge bygga en pendyli denna hamnbassäng i form av ett dubbelt så stort värmeverk rimmar illa. Om man skullefortsätta bygga på nuvarande plats bygger man fast sig i en teknik, som kommer att vara 60 årom 30 år och det är inte rekommendabelt eftersom så mycket händer inom energiområdet.Det gick till omröstning varvid förslaget Stegeholm vann med 6 röster mot 5. OrdförandensThomas Svensson’s (C) röst avgjorde.Ett kraftvärmeverk brukar behöva två lass bränsle i timman dygnet runt, året runt,således ca 15 000 lass varje år. Avståndet innebär en extra transporttid genom stagensvägar på ungefär 30 minuter tor. Med 1000:-/timme för bil och förare blir det enmerkostnad på 7,5 milj kr per år eller ca 200 milj kr på verkets ekonomiska livslängd.200 miljoner kronor, är inte det väl mycket för en nämnd att besluta om, dessutommed endast en rösts övervikt?Givetvis innebär sådana transporter en extra miljöbelastning för staden. Det är märkligt,att en miljönämnd inte beaktar det bättre.Transporterna innebär en extra körsträcka på ungefär 1.5 mil tor. Med 4 liter bränsleper mil blir det ca 100 ton bränsle per år. Den som vill kan räkna om det till koldioxid.Det är tydligen en sak att som Näringsminister (C) och Miljöminister (C) fatta principbesluti Sveriges Regering om “fossilbränslefritt”, dilla om föredöme för andraländer och restriktioner. En helt annan sak är det att fatta reella beslut i kommunen.Kanske kan man sätta mast och segel på lastbilarna och driva dem med vindkraft?Det skulle bli en turistattraktion och sätta Västervik på världskartan.---------------------------------------Miljö- och byggnadsnämnden 2011-02-24 § 25PropositionOrdförande Thomas Svensson (C) ställer yrkandet om återremiss underproposition och finner att nämnden har avslagit yrkandet.Omröstning begärs.OmröstningsresultatJaLars Bertilsson (S)Anna Hederberg (S)Leif Johansson (S)Christer Wester (S)Leif Svensson (V)Omröstningen utfaller med 5 ja och 6 nej.---------------------------------------NejBengt Lennhammar (M)Emma Johansson (M)Per Andersson (M)Matts Aldman (FP)Abood Aboode (KD)Thomas Svensson (C)Västerviks kommun är världsmästare på att placera olika saker på fel ställe.VIT RemissVästervik ÖP 20259

En lämplighetskarta för vindbruk kan antingen peka ut lämpliga områden eller pekaut olämpliga områden. Att peka ut lämpliga områden vore mest rationellt. Nu har manemellertid i Västerviks kommun valt det omvända. Tillämpar vi bestämmelser och värderingarsom ovan redovisats kan en lämplighetskarta utformas på följande sätt:Karta ÖP2025Fig 30 sid 77Visuell känslighetkombinerad medFig 35 sid 89Olämpliga områden.(A) Område för obruten kust där vindkraft är förbjudet.(B) I områden med stor visuell känslighet skall vindkraft ej uppföras.(C) Område öster om E22 och Syrsanområdet skall likställas med obruten kust.(D Området vid Västerviks södra infart skall likställas med obruten kust.(E) Respektavstånd till bostad 2 km där vindkraftverk ej får uppförasutan de boendes medgivande. Medborgarförslag med brett stöd.(F) Flygplatsområde.Övriga områden kan vara lämpliga för vindkraft såvida ej särskilldaförhållanden som tex flora och fauna ej föranleder annorlunda.För några år sedan ansågs vindkraft vara ett viktigt inslag i att motverka att haven skulleöversvämma lågt liggande landområden. Den hade då ett stort nyttovärde. Ny vetenskapoch nytt medvetande bla om alternativ och att majoriteten av jordens länder intedelar den svenska politiska uppfattningen har minskat det motivet till att vara nästanobefintligt. Man måste därför nu ställa betydligt större krav på att vindkraftverk inte fårvara störande. Jag yrkar att för Västerviks kommun skall följande gälla:- Ingen får berövas sin horisont.- Minst två km respektavstånd till bostad såvida de boende inte godkänner annat.- Högst 40 dB i störda områden som E22’s närhet och samhällen.- Högst 30 dB i tysta miljöer (*).Västerviks kommun skall ha som mål att ligga i topp bland Sveriges kommunervad avser en god miljö för människor, flora och fauna och vara stimulerande förnäringslivet att utvecklas i.(*) Jämför: En droppande kran om natten har låg ljudnivå men är mycket störande.Påverkan från infraljud har tidigare underskattats.VIT RemissVästervik ÖP 202511

Vindkraftverk påverkar miljön på flera sätt. Vägar och kraftledningar till verkeninnebär fysiska ingrepp i miljön. Det är väl belagt att fåglar dödas av rotorbladen.Verk av den storlek som byggs i dag är runt 200 meter höga, vilket innebär att landskapsbildenpåverkas över mycket stora områden. Horisonten från den höjden ligger5 mil bort. Detta är särskilt känsligt i en region där turismen är av stor och växandebetydelse, och där basen för turistnäringen är bilden av vacker, orörd natur.Därför finns det ingen plats i kommunen där vindkraftverk kan placeras utan att de ärstörande i varierande grad.Yrkande: För att kompensera kommunen och bygden för den förlust som störningen innebärskall kommunen i varje tillståndsärende med skriftligt avtal kräva kompensationmed 2 % av bruttointäkten att användas med 1 % för kommunens vård av natur och 1 %till bygden där vindkraftverken placeras. Denna avgift skall inte anses ersätta eventuellaskadestånd från juridiska personer som kan komma att riktas mot markägarna.- . -I den här remissvaret på ÖP2025 har jag uppehållit mig mycket vid klimatvetenskapoch hur man ser på de här frågorna i andra länder. Det känns nödvändigt att göra såeftersom Sverige blivit så efterblivet genom att många envist har hängt sig fast vidFN-organet IPCC’s alarmistiska rapporter trots att de upprepat visat sig vara felaktiga.Det är med bestörtning jag ser att länstyrelsen sätter upp förutsättningar och mål somså tydligt kunnat bevisas vara felaktiga.Ordet “förnyelsebart” är ett missledande ord i en situation när bioenergi är enbristvara på vår jord.Ordet “grön energi” är vilseledande när de vindkraft-maskiner som skall utvinnadenna energi är de mest miljöförstörande som finns bland alternativen.Benämningen “smutsig koldioxid” är att lura sig själv när det egentligen är livets gasförutan inget kan leva. Snarare behövs mer koldioxid i atmosfären och den har så litenpåverkan på jordens klimat att det är försumbart i jämförelse med annan påverkan.Yrkande: orden “förnyelsebart” och “grön energi” appellerar till känslan och trängerundan skarp tanke. Orden undergräver på så sätt rationella beslut och skall ej användasi Västerviks kommuns ÖP2025.VIT RemissVästervik ÖP 202512

Vindbruksplan - samrådsupplagaSid 4 “miljövänlig energiproduktion med vindkraft”. Det är inte möjligt. Vinden ärmåhända “ren” men den är så “utspädd” att de maskiner som skall omvandla den blirextremt stora och miljöförstörande. Dessutom behövs reglerkraft. Texten bör strykas.Resterande text på sidan är dock mycket bra.Sid 5: Se vad som skrivits ovan på sid 8 under avsnittet “Fossilbränslefritt”.Sid 5: Kommunen skall anta en strängare attityd till ljud i särskilt tysta miljöer på30 db samt beakta infraljudets hitintills försummade inverkan.Sid 6: Beakta medborgarförslag om respektavstånd 2 km.Sid 7: Den positiva påverkan om att “ersätta energi producerad med fossilabränslen” kan ej uppnås i Sverige, se figur nedan.Sid 7: “Därmed kan vindkraften bidra till att minska de utsläpp som orsakas avenergisektorn”. Skall strykas emedan det är osanning. “eftersom den positivamiljöpåverkan till största delen är en del i ett större regionalt och globaltsammanhang”. Det påståendet bygger på myter och skall därför strykas.Sid 10: “Ta tillvara den miljövänliga resurs..” Vindkraftverk är inte miljövänliga.Sid 15 och 85: “Västerviks kommun har emellertid antagit egna mål ..” Dessa målskulle ödelägga kommunen och måste strykas. Se avsnittet “EN FOSSILBRÄNSLEFRI KOMMUN” sid 8 ovan. Avsnittet måste strykas.Sid 89: Områden enligt medborgarförslag 2 km respektavstånd skall införas i kartan.Sid 91 punkt 6.4 Västerviks kommun skall anta högre krav på bullerfrihetmed 30 dB i tysta, fridfulla miljöer.Sid 99: Kommunen skall begära ersättning med 2% av årlig bruttointäkt somkompensation för den miljöförstörelse som alltd följer med vindkraftverk ochsom negativt påverkar boende, fritid och näringsliv. Av detta skall 1%användas av kommunen för att kompensera nackdelarna och 1% skall gåtill bygden, se punkt 9.2.Sid 107: Det som står där är strunt och skall strykas. “förutsatt att den ersätter energiproducerad i fossilbränsleeldade anläggningar” vilket inte kan inträffa iSverige. I ställer skall det skrivas, att svensk el är till 96% koldioxidfri nu.Vindkraft har av Vattenfall beräknats vara till 90 % koldioxidfri i livstiscykeln.En annan beräkning anger endast 87%.Sid 107: Det som står om återvinning är överdrifter. Skriv: Ett vindkraftverk måstebyggas fem gånger större än medeleffekten och dessutom 150 m upp i luften.Sid 108: “18 gånger så stor” det är ett fruktansvärt slöseri att det inte är bättre.Det är ju en urusel siffra.Sid 115: “Kan utsläppen ... reduceras ... “ Påståendet är felaktigt och skall strykas.Sid 119: Första punktens påstående är fel och skall strykas.På flera ställen påstås det en fördel OM vindkraften kan tränga undan elkraft genereradmed fossilt bränsle. Så kan det vara i andra länder tex Tyskland. Men inte i Sverige.Därför skall alla sådana stycken strykas.VIT RemissVästervik ÖP 202513

Till Västerviks kommunKopia: Länstyrelsen i KalmarMEDBORGARFÖRSLAGJUSTERING AV KARTA FÖR OBRUTEN KUSTBILAGA 12012-01-29Det framstår som uppenbart för envar som är förtrogenmed förhållandena, att havsviken Syrsan medomgivningar hör till kustlandet. Om Gamlebyviken ärklassat som kustland, då borde med fullständig konsekvensäven Syrsan med omgivningar vara det.Därtill utnyttjas Syrsan med omgivningar i hög gradför rekreation och fritid. Där finns bebyggelse somHelgenäs som visserligen är mindre men ändockjämförbar man Gamleby. Utefter hela Syrsans norrastrand finns som ett pärlband bebyggelse för fritidoch fast boende. Först hela strandkanten från Helgenäsösterut. Därefter fritidsområdet Djursnäs medca 200 hus. Så kommer Träthult med flera torp följtav den lilla viken Mörkvik med ljungfruelig natur. Idess mynning finns Gärdsholmen med fritidsbebyggelseoch uthyrningsverksamhet samt därutanförSandholmarna. På Mörkviks södra sida Söderskogenfinns boende för handikappade av autistiskt art somför sin livsmiljö och behandling behöver en lugnomgivning. Därefter följer först ett parti där bergetstupar brant mot havsviken varefter pärlbandet avbyggnader omväxlande för fast och för fritidsboendevidtar till Syrsavikens södra idylliska del. Där ingårområdet Grindebo med ett trettiotal bostäder, de flestaför fritid. I vikens innersta del Bågvik finns lantbrukoch hus för fast boende.På Syrsavikens södra del märks den anrika herrgårdenBjursund som under 1900-talet utvecklade ett väl besöktchampingområde på den del som ligger närmastbrofästet. På motstående sida i Lofta socken finnsfritidsområdet Gunleudd med ca 30 fritidsbostäder.Området från Gunleudd till Hjulbynäs är mer svårtillgängligtmed brant berg och där finns endat någraenstaka byggnader. Men det är just det som görSyrsaområdet så orört och attraktivt för fritid ochfriluftsliv. I området Hjulbynäs/Hjulbyberget finns7 bostäder för året runt och fritid. Till det kan räknasin gården Hjulby med ca fyra bostäder.Efter Hjulby kommer gården Tindred (not) som delvisundgår att drabbas av VKV på Hjulbyberget genomatt de alla ligger i en linje. Dvs av fyra VKV syns endastett. Värre går det för gården Tindrednäs på ennaturskön landtunga i Syrsan. Där finns fem hus föråretruntboende och de blir mycket störda av buller(det är en mycket tyst miljö, jämför en droppande kranom natten), skuggor och förstörd landskapsbild. Detplaneras en fritidsväg från Helgenäs utefter landtungansöstra strand.Norr om Djursnäs ligger den ålderdomliga byn Vråka.Den bildades ursprungligen i havsvikens inre del.Genom landhöjning har viken nu dragit sig tillbakamen om havet åter kommer att höjas blir den återigenen by vid en havsvik. Det är därför rimligt att gränsenför obruten kust dras väster om en linje Helgenäs -Vråka - Långrådna. En pragmatisk gräns skulle kunnautgöras av E22.Not: Tindred ägs och bebos av en av intressenternatill VKV på Hjulbyberget, Harald Hjalmarsson, somdessutom är Kommunstyrelsens ordförande.Om vi sätter 50 m = bergets höjd, 100 m = tornhöjd och50 m = vinglängd kommer horisonten att ligga 50 kmbort. Det är avsevärt mycket mer än havsvikan Syrsanslängd från Helgenäs till Bågvik som är 14 km.Motstående intressenSkälet till att havsviken Syrsan en gång undantogsfrån område som obruten kust var, att man befaradeatt cellulosaindustrin i Edsbruk skulle kunna fåsvårigheter att utvecklas. Nu är sedan många år denindustrin nedlagd. Då är det rimligt att det undantagsom gjordes för havsviken Syrsan undanröjs och attnya gränser dras.YrkandeVi föreslår och yrkar, att ny gräns för områdetObruten Kust dras utefter den med rött inritadegränsen på kartan på följande sida. Alternativt kanvägen E22 vara en lätt uppfattbar gräns för nämndaändamål.Yrkandet stämmer mycket väl överens medEuropeiska Landskapskonventionens riktlinjer.VIT RemissVästervik ÖP 202514

Havsviken Syrsan undantogs när kartan gjordes från område för obruten kust av skäl som nu ej längrefinns kvar. Kartan bör därför justeras utifrån nya förhållande varvid området öster om den röda linjen böringå i område för obruten kust likvärdigt med Gamlebyviken.I Syrsaområdet finns Djursnäs Kase som år 2011 fastställdes som ett Natura 2000 område.Sjöhorisontens avstånda = 3,8 rot(h) där h[m] och a [km]Exempel:h = bergets höjd (50 m) + tornhöjd (100 m) + turbinens radie (50 m) = 200 ma = 3.8 * rot(200) = 3,8 * 14 = 53 kmJämför avståndet från Helgenäs till Bågvik som är 14 km.VIT RemissVästervik ÖP 202515

www.vt.se/opinion/debatt/?articleid=6258807BILAGA 2Vår tids häxa heter koldioxidAv Lars Cornell. Publicerad 2012-01-12 00:00, uppdaterad 2012-01-12Vindkraften förfular och terroriserar befolkningen.Foto: ScanpixProfessorn i naturgeografi Lars Franzén, Göteborgskriver i Expressen att jordens temperatur påverkasav många orsaker, att jordens koldioxidhalt nu ärväldigt låg geologiskt sett och att det är farligt närkoldioxidhalten blir för låg. Vi vet att klimatförändringarnagår i tusenårscykler. För 300 år sedan var viinne i lilla istiden men på vikingatiden odlade manråg på Grönland.Var tid har sina hatobjekt. Vår tids häxa heter koldioxidsom utlöser klimatångest “tänk om” och såmålar man alla hemskheter på väggen. Alla skrämmervarandra till hysterisk nivå. För klimatets skull skall vioffra både god miljö och ekonomi. Det är åtminstoneså Miljöpartiets riksdagsledamot Helena Leandertycker. Hon vill slänga ytterligare tre miljarder i sjönför att det inte skall svämma över.Helena, Leander låt oss åtminstone se vart klimatet tarvägen innan vi slösar bort ytterligare av vårt välståndtill ingen nytta.Det är bara i Sverige som klimatfrågan ligger kvarpå en hysterisk nivå. Kina och Indien, världens tvåfolkrikaste länder, tar avstånd. Ryssland, Polen ochmånga andra länder likaså. Tyskland väljer kol- ochgaskraft eftersom det inte finns något annat som kanersätta kärnkraften som de skall avveckla (om de kan).I USA är klimatfrågan död och nyligen gjorde Kanadaspremiärminister en helomvändning.Ledande center- och miljöpartister talar om klimatkrisensom ett vedertaget begrepp. Vilken klimatkris? Videnergiministerrådet nyligen nämndes knappt ordet.Även FN-organet IPCC är på väg mot en omsvängning.År 1996 sa man att det skulle bli svåra torrperioder,översvämning och orkaner. Nu säger IPCC attman inte säkert kan observera någon långsiktig trend,och det vet vi ju, att de senaste 15 åren har det inteblivit varmare. Så med särskild adress till MP, C ochnu även V, sluta ljuga om klimatet!Koldioxid är livets gas förutan varken växter ellervi kan leva. I stället för att gripas av panik borde vidiskutera vilken koldioxidhalt som är optimal för enöverbefolkad jord där bioenergi till mat, bränsle ochtekniska produkter blivit en bristvara. Att i den situationenanvända begrepp som “Förnybart” är ett hånmot förståndet. Höjningen av koldioxidhalten från 300till 400 ppm medför cirka 15 procent bättre tillväxt ochdet behövs på vår överbefolkade jord. Eftersom koldioxidsom växthusgas uppnått 98 procent mättnad harden föga påverkan på det framtida klimatet.Tänk dig ett handfat. Hur mycket vatten det finns ihandfatet beror inte bara på hur mycket vi kranar påutan också hur fort det rinner ur.Vrider vi på kranen litet till stiger nivån. Men då ökarutflödet och vi får en ny jämvikt. Men täpper vi igenutflödet då flödar fatet snart över. Så är det också medatmosfärens koldioxid.De senast hundra årens höjning av koldioxid i atmosfärenberor mest på att vi genom uppodling, samtasfalt och betong, minskat fotosyntesen. Det stryperåterflödet av koldioxid till marken. Så om koldioxidär en fara, då är grön energi en större fara för ossmänniskor än kol och olja.Att Reinfeldt numera är ganska tyst är säkert klokt eftersomen svängning håller på att ske även i Sverige.Det kommer inte att bli lätt för de gröna att med svansenskamset mellan benen behöva erkänna, vi hade fel,när miljarder slösats bort till ingen nytta bland annatpå vindkraft som förfular vårt land och terroriserardess befolkning.VIT RemissVästervik ÖP 202516

SAMMANFATTNING AV VETENSKAP OCHPOLITIK OM KOLDIOXID OCH KLIMATBILAGA 3Det finns nästan full enighet bland vetenskapsmänom växthuseffekten. Enigheten är också mycket storom att man inte är enig om i vilken grad koldioxidpåverkar det framtida klimatet. En faktor som understrykerpåståendet är att det under de senaste 15 åreninte blivit varmare vilket helt kullkastar FN-organetIPCC’s klimatmodeller. Nämnd organisation har tagitinitiativ till att dämpa de tidigare prognoserna.Ett flertal forskningsrapporter tyder på att andra faktorerän koldioxid i atmosfären kan ha mycket större betydelseför jordens klimat. Exempel på sådana är kolpartiklarfrån uppvärmning av mat och bostäder främst i Asienoch Afrika samt solens partikelstrålning som påverkarmolnbildning vilken kan vara både kylande och uppvärmande.En faktor som anses underskattad är metanfrämst från lantbruk.Avskogning, uppodling, urbanisering med vägar, industrioch städer minskar fotosyntesen vilket är merkoldioxidhöjande än utsläpp från eldning med fossilabränslen eftersom det hindrar koldioxidens återflödetill marken. Enligt IPCC’s kolcykelmodell förs årligen7 Gton kol upp till atmosfären i form av förbränning avfossila bränslen. Fotosyntesen återför 120 Gton vilketinnebär, att redan en liten minskning av fotosyntesenhar större betydelse för atmosfärens koldioxidhalt änvad fossilt bränsle har.Ett exempel på rekyl är EU’s tidigare satsning påetanol som drivmedel för fordon. Många europeiskamiljöorganisationer slog då larm om de förödandekonsekvenser det skulle få eftersom odlingsytorstora som flera länder sammantaget skulle behövatas i anspråk.Sveriges hållning präglas av regeringsöverenskommelsen2009-02-05, Ref 10, men även av nya omständigheter.Bland dem hör ifrågasättande av detidigare vetenskapliga grunderna, ny vetenskap ochdet faktum att världens viktigaste länder intar annanståndpunkt. Den sk Kyotoandan existerar inte längre.Det finns ingalunda en svensk politisk enighet i dessafrågor och oenigheten går ända in i Regeringen.En ”tillnyktring” efter den inledande masspsykosenär på väg. Kina och Indien, världens två folkrikasteländer, tar avstånd från ”klimatbubblan”. Ryssland,Polen och många andra länder likaså. Tyskland väljerkol- och gaskraft eftersom det inte finns något annatsom kan ersätta kärnkraften som de skall avveckla(om de kan). I USA är klimatfrågan död och nyligengjorde Kanadas premiärminister en helomvändning.Aldrig tidigare har en kanadensisk politiker ifrågasatt hittillshelgonlika beskyddare av miljön i sådant klarspråk.Sverige hör till de sista i den processen och det medfören förstörelse av svenska landskap, miljö och ekonomiutan nytta. Mot den bakgrunden skall man se miljöministernsinitiativ ”Signaler från Regeringen ... När enresurs är gratis riskerar den alltid att överutnyttjas”.Hur sund är regeringsöverenskommelsen ref 10 närSverige har stött byggande av Sydafrikas kolkraftverki Medupi med 21 milliarder. Detta kraftverk släpperensamt ut 30 megaton CO2, jämför det med Sverigeshela utsläpp på knappt 50 megaton.Världens samlade utsläpp är 30 000 Mton. “Stoppabilisman” ger mindre än 10 Mton besparing. Det ärsom att spotta i havet.Tidigare värmeperioder i jordens historia har följts av en uppgång av koldioxidhalten, inte tvärt om. Nyvetenskaplig forskning som bygger på satellitmätningar visar, att så är det den här gången också. Den kommandeså kallade Salby-rapporten har just blivit godkänd vid hårda vetenskapliga prövningar. När den ävenblir politiskt antagen är det dags för FN-organet IPCC att packa ihop och åka hem.http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Carbon_cycle-cute_diagram.svgVIT RemissVästervik ÖP 202517

BILAGA 4”Timbro svär i miljökyrkan” ......eller ”En grön bubbla medsvenska hushålspengar”,som ett pressmeddelande påNy Tekniks webbplats upplysteom. Anledningen tillrubrikerna är en rapport frånTimbro, ”Svensk vindkraft– 215 miljarder senare”, där intressanta faktorer omvindkraftssatsningen skärskådas.Rapportens innehåll i korthet:• Befintliga resurser klarar såväl vårt elbehov somklimatmålen och vindkraftssatsningen är våldsamt stor.• Beroendet av reglerkraft kvarstår och utbyggnadenminskar inte koldioxidutsläppen.• Att bygga vindkraft för att till exempel exporteragrön el till Tyskland avfärdas med att det i så fallär billigare att investera direkt i Tyskland. Det manbehöver på kontinenten är vår fossilfria reglerkraft.• Vindkraften som ett billigt kraftslag bemöts medatt man inte alltid håller isär vad det kostar attbygga och hur bygget finansieras. Vindkraften ärdyr. Teknikutvecklingen kommer förvisso att förbilligaden, men det gäller alla kraftslag varför denogynnsamma skillnaden till andra kraftslag kommeratt kvarstå.• Att tillkomsten av mer vindkraft gör elen billigarebemöts med argumentet att ”det är inte vindkraftensförtjänst utan själva tillskottet av el”, oberoendeav var ifrån det kommer.• Motiven för nya jobb och vindkraft som enframtidsbransch bemöts och avfärdas med liknanderesonemang.Och slutklämmen blir att• ”Rapporten rekommenderar att utbyggnadsmåletför vindkraft överges av regeringen och att deaktörer som driver på för mer vindkraft omvärderarsin argumentation”.Rapporten har retat vindkraftskramarnaBland vindkraftens förespråkare är upprördhetennaturligtvis stor. Av de uppbragta reaktionerna attdöma har rapportens författare helt klart trampat påmånga ömma tår. Reaktionen är förståelig eftersomförespråkarna hittills har haft en form av problemformuleringsinitiativoch kritikerna uppfattats somokunniga i miljö- och samhällsfrågor genom att ifrågasättavindkraftens välsignelser. Tonfallen, vokabulärenoch personangreppen på några webbsidortyder på att vindkraftsförespråkarna inte riktigt vethur man ska hantera det här frontalangreppet motderas hegemoni.Rapportens viktigaste budskap är att vindkraftssatsningen,som med 30 TWh till år 2020 kommer attkosta medborgarna 215 miljarder, är den ojämförligtstörsta infrastruktursatsningen i modern tid och skaifrågasättas. Enligt utredaren behövs inte vindkraftenför att nå klimatmålen eller öka andelen förnybarenergi och inte heller skapas några nya jobb.I brist på riktigt bra information om vad vindkraftssatsningenegentligen kostar har rapportförfattarenfått lov att göra en grov värdering av avvikande,befintliga siffror och hamnat på 215 miljarder kronoroch därmed naturligtvis givit motståndarna eninkörsport till kritik. Vindkraftsanhängarnas bemötandenhandlar till största delen om ”fel” i användasiffervärden, men utan att presentera riktigare, ochde undviker att beröra huvudfrågan i den kritiskarapporten – är det vettigt att lägga ner ett tresiffrigtmiljardbelopp på vindkraft när så många inverkandefaktorer kan ifrågasättas?Motsvarar enorma infrastruktursatsningarOch hur man än kommer att räkna i olika läger sålär det under alla omständigheter bli ett tresiffrigtmiljardbelopp. Rapportförfattaren jämför sedan detväldiga beloppet 215 miljarder, eller vilket det nukan bli, med andra infrastruktursatsningar såsom:Höghastighetståg 150 miljarder kronor • FörbifartStockholm 30 miljarder • Öresundsbron 20 miljarder• Botniabanan 15 miljarder • Hallands åsen 11miljarderEn vindkraftssatsning på ett par hundra miljardermotsvarar då exempelvis 14 Botniabanor! Eller, omvi gör en egen jämförelse med den s.k. Sydvästlänkenmför 7 miljarder, blir det 30 Sydvästlänkar.Rapportförfattaren tar upp fem argument förnybyggnad som enligt honom ofta syns i debatterom vindkraften. Vart och ett av dem granskasoch avfärdas, se inledningen ovan. Vindkraftsvännernagenmäler i detaljer, men kommer inte framtill något ”riktigare” belopp som kan motivera denväldiga samhällsekonomiska satsningen.Elbruk anser att det är en utmärkt rapport, den ledertill samma slutsats som vårt resonemang utifrånhelt andra fakta, nämligen att vi har tillräckligt medproduktionskapacitet och att vindkraftssatsningenär onödig. Våra elbesvär handlar förvisso om effektoch energi men ännu mera om insikter i problemoch regelverk (se våra krönikor i nr 2 och 3 av åretsElbranschen) som också rapportförfattaren påpekar.Avslutningsvis måste vi därför uppmana läsaren attsjälv studera rapporten. Den är på 30 lättlästa sidoroch kan hämtas påwww.timbro.seLeta efter: Svensk vindkraft - 215 miljarder senare.UR: Elbranschen 4/2011 sid 6.VIT RemissVästervik ÖP 202518

PRESSRÖSTERDavid Cameron anser attvindkraftsparker har varit“slöseri med offentliga pengar”BILAGA 5Vindkraftverk som byggts på den brittiska landsbygdenhar varit “översubventionerade och slöseri med offentligamedel”, säger David Cameron enligt The Telegraph.I sin starkaste kritik någonsin av grön energi menarpremiärministern att för mycket av skattebetalarnas pengarhar gått till vindkraftverk på land, vilka är lönsammaendast pga subventioner.“Vi skär ner bidraget till landbaserad vindkraft eftersomjag tycker att den har varit översubventionerad ochett slöseri med offentliga medel”, sa han under veckansfrågestund i underhuset. Den andra saken vi gör är att gelokalbefolkningen ett större inflytande över frågor som rörvindkraft”.Vindkraften just nu är inte lönsamLågt elpris gör det tufft för Sveriges vindkraftägare. Många som står utan fasta avtal börjar bli oroliga,skriver Lantbruk & Skogsland. Höstens milda väder har gjort att vattenmagasinen står höga och fjolåretsstora utbyggnad av vindkraft, på 354 verk, har skapat ett överskott på elcertifikat, vilket har sänkt priset pådem. Nu är priserna för låga för att man ska kunna teckna nya kontrakt.- Härom veckan låg priset på 0:45 kronor för både el och certifikat men vi behöver 0:60 - 0:65 för att gå runt.Det går inte att få ihop kalkylen och de som har gjort stora investeringar de senaste två åren har det tufft nu,säger Örjan Hedblom på Svensk Vindkraftförening, till Lantbruk & Skogsland.KOMMENTAR: Här har vi det grundläggande problemet. Vindkraftägarna önskar ett högt pris medan svenskafolket önskar ett lågt pris. På vilken sida står ansvariga politiker i regering och riksdag?? / Kjell LingebladMan har gjort flera beräkningar som visar att Svensk vindkraft behöver subventioneras med 200 - 300 miljarderkronor för att vara lönsam. Det stämmer väl överens med vad som nu rapporteras från Tyskland därvindkraft uppnått en subventioneringsgrad av 100 miljarder euro. Trots så stora subventioner till vindkrafttvingas Tyskland importera kärnkraftsel från Tjeckien och Frankrike samt naturgas från Ryssland och manhar det näst högsta elpriset i Europa.www.sydsvenskan.se/opinion/signerat/Man har gjort flera beräkningar som visar att Svensk vindkraft behöver subventioneras med 200 - 300 miljarderkronor för att vara lönsam. Det stämmer väl överens med vad som nu rapporteras från Tyskland därvindkraft uppnått en subventioneringsgrad av 100 miljarder euro. Trots så stora subventioner till vindkrafttvingas Tyskland importera kärnkraftsel från Tjeckien och Frankrike samt naturgas från Ryssland och manhar det näst högsta elpriset i Europa.www.sydsvenskan.se/opinion/signerat/2012-01-14NY SYN PÅ KLIMATARBETETNär forskare nu sållat fram de 14 viktigaste klimatåtgärderna så handlar ingen om att minska på just koldioxidutsläppen.Det bekräftas nu från allt fler håll att prioriteringen på koldioxid varit fel. I en studie som i veckan publiceratsi den vetenskapliga tidskriften Science finns inte koldioxid ens nämnt bland de 14 viktigaste klimatåtgärderna.I stället är det sotpartiklar och metan som är viktigare. Sådana åtgärder skulle ge effekt till avsevärt lägrekostnader än den jakt på utsläpp av koldioxid som hittills bedrivits av många politiker.Metans betydelse som växthusgas uppgraderas och 60% av utsläppen beror på mänsklig aktivitet, huvudsakligenjordbruk.Sotpartiklar främst från förbränning av ved för att laga mat och värma bostäder anges som en annan viktigkälla till jordens uppvärmning.Genom annan inriktning på klimatarbetet skulle jordens skördar kunna öka med mellan 30 och 135 miljonerton anser man i artikeln.www.sciencemag.org/content/335/6065/183.abstractVIT RemissVästervik ÖP 202519

En grundidé hos Romklubben är att skapa ett ’organiskt’ och holistiskt världssamfundoch begränsa nationernas självbestämmande. En metod för att uppnå detta har varitatt måla upp olika miljöhot. Ett av dessa är den globala uppvärmningen, enligt klubbensegna skrifter.I sökandet efter en ny fiende som skulle kunna förena oss [hela mänskligheten] kom vi upp medidén att föroreningar, hotet från global uppvärmning, vattenbrist, svält med mera skulle varaen lämplig metod. Alla dessa faror förorsakas av människan och kan bara övervinnas genom enförändring av attityd och beteende. Den verkliga fienden är mänskligheten själv./ Romklubbens ordförande A King, citat ur hans bok The First Global RevolutionIPCC:s rapport visar falsk flagg.Orden räcker knappast till när FN:s klimatpanelIPCC beskriver sin egen förträfflighet.År efter år har det alarmistiska klimatsamhälletbemötts med beundran, smicker och beröm. Engränslös självuppskattning har byggts upp,menärlig feedback och konstruktiv kritik saknas.Donna Laframboise researchade om IPCC i tvåår. Hon fann en organisation där man saknarvarje intresse för att diskutera osäkerhet och intressekonflikter.”Organisationen är så arrogant,så van vid att omvärlden svansar för den, attdess ledare har misslyckats med att vidta ens deenklaste försiktighetsåtgärder”, säger hon.Den nya religionenEija-Riitta Korhola är välkänd som finsk politiker, efter tretton år iEuropaparlamentet, och som en allt mer kritisk röst mot Europasenergi- och klimatpolitik.”EU:s klimat- och energipolitik kännetecknas av ett otal irrationellalösningar. Man började med utsläppshandel som på konstlad väghöjer priset på elektricitet och ökar kostnaderna, vilket knappast ärpositivt för vare sig klimat eller miljö.Man införde vindkraft där det inte finns någon vind. Inmatningspriserhar lett till att sådant som aldrig borde vara lönsamt blivitlönsamt. Intäkter har flyttats från industrin till företag som producerar elektricitet föraktiemarknaden.Tidsramen för målen för förnybar energi är så orealistisk att ett hållbart skogsbrukhotas. Med hänsyn till allt detta förstår jag inte hur parlamentet kan vara så angelägetatt höja våra ensidiga mål för att minska utsläppen, när de globala miljöfördelarna ärminimala jämfört med den belastning det innebär för industri och arbetsmarknad.”/Eija-Riitta Korhola, Europaparlamentet den 22 juni 2011VIT RemissVästervik ÖP 202520

BILAGA 6Om migJag som skrivit detta yttrande heter LarsCornell och är född i Lofta/Västervik därjag nu återigen bor.Jag är inte forskare, men har så pass godakunskaper i fysik och kemi att jag brukarkunna förstå det vetenskapliga innehållet irapporter. Jag är också bra på att räkna ochdet är nödvändigt för att kunna förstå vadsom är stort och smått, viktigt och försumbart,något som är just miljörörelsernas storahandikapp. De misstar sig nästan alltidpå storleksförhållanden och konsekvenser.Kunskap i elkraft har jag från arbete påASEA/ABB med elektrifiering i Sverige,Afrika och Asien.Jag är även diplomerad marknadsekonommed viss förmåga att beräkna ekonomiskakonsekvenser.En tid var jag pilot och har forskat om radarstrålningi atmosfären. Mest är jag dockdataingenjör och har bla varit med om attprogrammera SMHI’s datorer.För tio år sedan gjorde jag en uppfinning.www.wesee.eu/2012/connect/index.phpJag jobbar nu heltid med det och har lärt mig- bli aldrig uppfinnare. Nu är USA-patentetbeviljat och jag söker samarbetspartner. Hardu pengar som du inte vet vad du skall göramed, då har jag bra förslag till dig.Några år satt jag med i Mälarenergisstyrelse och var då med om att uppförakraftvärmeverket i Enköping. Jag har ävenvarit politiker och var den förste att i dagspressslå larm om växthuseffekten och koldioxidfaranoch jag var först med att föreslåskatt på utsläpp av koldioxid.Miljö- och energi är mina hjärtefrågor ochjag brukar rösta därefter. Som ni förstår harCentern och Miljöpartiet hitintills aldrig fåttmin röst.För trettio år sedan tillhörde jag således denskara som nu kallas AGW-hysteriker och”miljömuppar”. När IPCC fick nobelpris2007 tillhörde jag “förnekarna” som intetrodde på positiv återkoppling.Nu tillhör jag de som tror att jorden ärpå väg in i en ny “lilla istid” på grund avsolens cykler.Vad tror DU?Tjust i mars 2012Lars CornellVIT RemissVästervik ÖP 202521