Nummer 2, 2001 - Svenska SjukhusFysikerFörbundet

Ordföranden har ordet”Vad bidde det då då?””Det bidde en kompetensbeskrivning.”Under förra året arbetade Socialstyrelsensreferensgrupp för legitimationsfrågor försjukhusfysiker förutom med justlegitimationsfrågor också med kommandeföreskrifter för tjänst som sjukhusfysiker ochmed en handbok med kompetensbeskrivningarför alla delar av vårt yrke. Vid årsskiftetvisade sig vårt arbete med föreskrifter varaförgäves sedan SoS:s jurister funnit att stödför sådana föreskrifter saknades ilagstiftningen. Ni hade ju möjlighet att läsa endel utkast till dessa icke-föreskrifter i tidigarenummer av Sjukhusfysikern och jag kan baratrösta er med att huvuddelen av det som skulleblivit dessa föreskrifter faktiskt finns i enannan skrift som faktiskt blev av, och som nukommit såväl på nätet (www.sos.se) som itryckt form, nämligen”Kompetensbeskrivningar för sjukhusfysiker”.I tryckt form kan skriften beställas frånSocialstyrelsens kundtjänst (den är tyvärr intehelt gratis). Dessa kompetensbeskrivningarersätter de allmänna råden från 1989. Det ärdärför bra om hänvisningar till dessa råd intelängre används i t.ex. platsannonser.I förordet till denna skrift kan man läsa:”Syftet med kompetensbeskrivningarna är attge uttryck för de grundläggande krav påyrkeskunnande som Socialstyrelsen ställer påen sjukhusfysiker. De utgör ett instrument förSocialstyrelsens eget arbete med tillsyn,uppföljning och utvärdering. Därmed blir deviktiga för såväl sjukhusfysikerna själva somarbetsgivarna samt vid universitetensplanering av utbildningarna.”Skriften är i all sin litenhet rätt innehållsrik.Lite bekymrad kan man ju bli när man läserallt man skall kunna! En tröst blir det då attockså läsa att ” med utgångspunkt i lokalaförutsättningar och behov kan dock enarbetsgivare avgränsa den anställdasjukhusfysikerns yrkesutövning till delar avyrkesområdet eller till vissa funktioner”. Detvar ju skönt.Jag hoppas ni reserverar tid i almanackan den4 och 5 oktober i år! Då går vår workshop”Den kompetente sjukhusfysikern” av stapelnnågonstans i Stockholmstrakten.Underrubriken är ”Kompetensutveckling inomsjukhusfysiken – legitimation och sedan?” Vårkatt – en chinchillaperser vid namn Celsius –har just nu lagt sig mitt i alla papper med dettänkta programmet så jag kan för tillfället intenärmare exemplifiera innehållet i dettaeminenta evenemang. Jag ser ingen annan rådän att ni får komma till workshopen och tareda på vad vi menar. Välkomna!Lars Gunnar Månsson3

Landet runtAvdelningen för Sjukhusfysik (ASF), Karolinska SjukhusetASF ingår sedan ett par år iverksamhetsområdet Onkologi inomKarolinska Sjukhuset. Verksamhetschef ärUlrik Ringborg (onkolog). ASF har enavdelningschef; Jan Lindström, en bitravdelningschef; Ingmar Lax, ett sekretariat,samt fyra sektioner med sektionschefer: ArisTilikidis för Strålbehandlingsfysik, StigLarsson för Nuklearmedicin, AnnetteFransson-Andreo för Röntgen och ickejoniserande strålning och Bo Nordell för MR.En sektionsledare på vardera sektionerna förStrålbehandlingsfysik och Nuklearmedicin harpersonalansvar för sköterskegruppen pårespektive sektion.Medicinsk teknik är en separat avdelning påKarolinska SjukhusetStrålbehandlingsfysikSektionen för strålbehandlingsfysik utgör denstörsta sektionen inom ASF. Vi arbetarprimärt tillsammans med Radiumhemmetstumöransvariga onkologer och bedriver olikaformer av strålbehandling. Andra avnämare ärneurokliniken på KS och S:t Eriksögonsjukhus. I verksamheten ansvarar vi för 8acceleratorer med energier från 4 till 50 MV,en 60 Co apparat, 2 konventionella simulatorer,HDR och LDR brachyterapi och stereotaktiskstrålkirurgi. Bland speciella behandlingar vigenomför kan nämnas intraoperativabehandlingar (IORT), helkroppsbehandlingar(TBI) samt extrakraniella stereotaktiskabehandlingar.Vi ansvarar primärt för framtagandet avdosplaneringsunderlaget med egen CT, förfixation och blocktillverkning, fördosplaneringsverksamheten (7 TMS stationer)samt bedriver egen TLD dosimetri. För denstrålkirurgiska verksamheten använder vi ettdedicerat dosplaneringssystem (Leksellgammaplan, LGP). För brachyverksamhetenhar vi Nucletrons HDR och LDR utrustningmed tillhörande dosplaneringssystem. Förnärvarande sker en kraftig utbygnad av HDRverksamheten primärt för terapi av prostatasamt head och neck tumörer.Sektionen har 7 heltidsanställdasjukhusfysiker, 3 korttids-(projekt) anställdasjukhusfysiker (av vilka 2 under utbildning), 3acceleratoringenjörer, 1 applikationspecialist,1 elektroingenjör, 1 verkstadstekniker samt 11onkologisjuksköterskor. Från ovannämndpersonal tillhör 1 sektionschef, 1 bitr.sektionschef samt 1 sektionsledare självalinjeorganisationen.Sektionen bedriver framgångsrik forskningoch utveckling i en rad olika områden såsomstereotaktiska behandlingar, radiobiologi,TCP-NTCP, cancerrisker i samband medstrålbehandling, IMRT, multimodalitetsanalysför targetdefinition, nya dosimetriprotokollmm. Sektionen är även involverad iframtagandet och analys av förutsättningarnaför lättjonsterapi. Speciellt i områdetmultimodalitetsanalys har etablerats ett direktsamarbete med avdelningens övriga sektioner4

för integrering av diagnostikdata från MR,PET, gammakamera, ultraljud etc i underlagetför targetdefinition vilket anses vara av storbetydelse för den framtida strålterapin.NuklearmedicinSektionen för nuklearmedicinomorganiserades 1994 för att utgöra ettcentrum för nuklearmedicin och strålskydd vidarbete med radioaktiva ämnen inomKarolinska sjukhuset. Sektionen ansvarar förden diagnostiska verksamheten (SPECT, PEToch planar scintigrafi med fyra kameror) i närasamarbete med Diagnostisk radiologi. KliniskPET-verksamhet har nyligen inletts med en“dedicated PET” kamera (ECAT Exact, CTI/Siemens). Anskaffning av en kombineradPET/SPECT CT kamera (Hawkeye, GeneralElectric) har inletts och skall vara installeradsamtidigt med den nya cyklotronen (17 MeVPET-trace, General Electric) under april i år.Antalet undersökningar har succecivt ökatmed nära 100% och uppgår nu till ca 4000 perår. Antalet behandlingar (i samarbete medRadiumhemmet) uppgick samtidigt till ca 500under föregående år.Förutom övrig scintigrafiverksamhet(Radiumhemmet, thoraxklinikerna samt PETvid neuro-och psykklinikerna) sker enomfattande forskning med in-vitro användningav radioaktiva nuklider (ett 80-tal olikaforskargrupper). Sektionen ansvarar förstrålskyddet för samtliga dessa verksamheterinom sjukhuset samtidigt som förhandlingarpågår för att få till stånd en heltäckande ochgemensam strålskyddsorganisation som skallinnefatta både sjukhuset och institutet.Inom sektionen arbetar 14 personer varav 4legitimerade sjukhusfysiker – 3 st 1:esjukhusfysiker (varav 1 sektionschef ochprofessor) samt 1 sjukhusfysiker påforskningsmedel. Vidare arbetar 1 öl ochprofessor i nuklearmedicin som även ärmedicinskt ansvarig, 1 strålskyddskemist(unikt!), 1 sekr, 1 us samt 7 sjuksköterskor.Förutom daglig rutin bedrivs vidare enomfattande forskningsverksamhet med treegna doktorander och ytterligare tre isamarbete med Fysikum vid StockholmsUniversitet. Under föregående år publiceradesca 20 peer -review artiklar samtidigt som tvåtidigare doktorander disputerade.Röntgen och icke-joniserandestrålningInom sektionen för röntgen och ickejoniserandestrålning arbetar idag 4 fysikeroch 5 ingenjörer. Vi tillhandahåller fysik- ochtekniktjänster gentemot fyra separataröntgenavdelningar inom Karolinska sjukhuset(allmän-röntgen, neuro, barn, och thorax),samt till 11 kliniker som bedriver verksamhetmed röntgen utanför rtg-avdelningarna. Vi haräven en viss extern verksamhet vid andrasjukhus. Totalt servar vi ca 85 rtg-lab.Arbetsuppgifterna omfattar tillståndspliktigverksamhet, såsom årliga kontroller av rtgutrustningoch utbildning av personal istrålskydd, samt underhåll och service avröntgenapparatur med kringutrustning. Inomramen för den tillståndspliktiga verksamhetendeltar vi i olika dos-optimeringsprojekt - ettområde som vi gärna vill utöka våra insatsertill. Vi deltar även vid upphandling av ny rtgutrustning.Våra insatser inom IJS omfattar idagsläget medicinsk användning av UVstrålning,ultraljud och laser.MRMRT, även kallad magnetkameraundersökning, är utan tvekan dendiagnostikmetod som expanderat snabbast desenaste åren. I Stockholm finns för närvarandemera än 25 stycken apparater. Vid Karolinska5

sjukhuset har vi totalt fem kameror, varav densenaste nyligen är installerad på AstridLindgrens Barnsjukhus som därmed fårtillgång till en efterlängtad magnetkamera i sinverksamhet.Magnetkameran kan generera snittbilder i allariktningar på alla i kroppen ingående organ.Vid jämförelse med röntgen så ser manmjukdelar betydligt bättre. Vid misstänktasjukdomar i hjärna och rygg har MRT blivitnågot av en förstahandsmetod. Genom attplacera patienten i ett relativt starkt magnetfältskapar man möjligheter för kroppensvätekärnor att absorbera energi i form avradiovågor som sänds in i patienten. Denabsorberade energin sänds inom delar avsekunder tillbaka till en mottagare i form aven läges kodad signal varefter bilden beräknasi en dator. Några biverkningar frånundersökningar med magnetkameran är ejkända varför upprepade undersökningar kangöras.MR sektionen ansvarar för den fysikaliskadelen av magnetkamera verksamheten vidKarolinska sjukhuset, vi genomför utbildning iMR fysik på grundläggande såväl som påforskarutbildningsnivå. Vår uppgift är ocksåatt deltaga i den kliniska forskningen som ärbaserad på MR tekniken. En stor del av MRforskningen på Karolinska sker vid MRcentrumdär vi också driver egna projektfrämst inom stroke diagnostik baserad påmätning av perfusion och diffusion. Vidsektionen har vi för närvarande 3 ½fysikertjänster finansierade genom kontraktmed de olika röntgenavdelningarna. Vidarehar vi på forskningsmedel, i samarbete medInstitutionen för Medicinsk Strålningsfysik en½ visiting professor där vi bedriver teoretiskutveckling av nya rekonstruktionsmetoder förMR bilder.Ingemar Lax med fleraLinköpingRadiofysikavdelningen är en egen avdelninginom O-centrum vid Universitetssjukhuset iLinköping med Professor Gudrun AlmCarlsson som verksamhetschef. Vi har idagfyra sektioner ledda av sektionsledare somtillsammans med verksamhetschefen bildar enledningsgrupp. Varje månad träffas helaavdelningen vid ett gemensamtavdelningsmöte med sopplunch ochseminarium. Under året har alla medarbetarblivit engagerade i skrivandet av vårgemensamma kvalitetsmanual.Forskarstuderande vid Avdelningen förRadiofysik vid Hälsouniversitetet i Linköpinghar möjligheter att emellanåt arbeta somsjukhusfysiker då flera medarbetare vidRadiofysikavdelningen håller på att slutförasina avhandlingar. Vid forskningsavdelningenarbetar i dagsläget 9 forskarstudenter bl.a.inom områdena brachyterapi,röntgendiagnostik, fMRI och NMRspektroskopi, ESR- och neutrondosimetri,kvalitetsteknik och radioekologi.Vid sektionen för strålterapi arbetar 5sjukhusfysiker och 2 ingenjörer.Sektionsledare är Peter Larsson.Strålbehandlingsavdelningen har idag 4linjäracceleratorer med MLC, två EPID, tvådosplaneringssystem, samtefterladdningsutrustning. Strålbehandlingenoch Radiofysik i Linköping satsar offensivt6

och visionärt mot framtiden både vad gällernivå på teknisk utrustning och kompetens hosmedarbetarna. Under det närmaste åretkommer det att projekteras förframtidens strålbehandlingsavdelning i ett nyttonkologhus där även en helt nyradiofysikavdelning skall inrymmas.Sektionen för Radiologi och MR har 2sjukhusfysiker och 1 MR-fysiker.Sjukhusfysikerna arbetar även som konsulteremot de övriga sjukhusen i länet (bl.a.Norrköping, Motala). För närvarande cirklarmycket av arbetet kring den pågåendedigitaliseringen av röntgenavdelningarna ilandstinget och medför mycket intressantutvärdering av nya digitala bildgivandemodaliteter. Röntgenavdelningen i Motalagenomförde digitaliseringen i fjol ochUniversitetssjukhuset i Linköping skadigitaliseras i år och Norrköping följer under2002. Michael Sandborg är sektionsledare förradiologisektionen. MR-fysiker PeterLundberg bedriver forskning inom fleraområden speciellt fMRI och NMRspektroskopi (1H, 31P, 13C) och det planerasför ytterligare en MR-kamera under 2002.Sektionen för Nuklearmedicin har ensjukhusfysiker och en civilingenjör. Derashuvudsakliga arbetsplats är Fysiologiskakliniken. Det finns 3 gammakameror varav enäven kan användas för PET-undersökningar.Under 2001 räknar man med att kompletteraen gammakamera med CT-utrustning. Dettamedger bättre korrektionsmöjligheter ochimagefusion. Agnetha Gustafsson lägger framsin doktorsavhandling "Evaluation ofAttenuation and Scatter Corrections in Lungand Brain SPECT" i juni 2001.Sektionsledare är Stefan Ekberg som också ärkvalitetssamordnare på radiofysik ochOnkologiskt centrum.Strålskyddsfysikern och strålskyddsingenjörenvid strålskyddssektionen ansvarar förpersonalstrålskyddet vid både Linköpingsuniversitet och Landstinget i Östergötland.Forskning bedrivs inom dosimetri ochradioekologi med inriktning mot marinradioekologi och radonexponering.Sektionsledare är Håkan Pettersson som ävenär kontaktperson gentemot SSI.Med vänlig hälsningmichael.sandborg@lio.sehttp://huweb.hu.liu.se/inst/imv/radiofysik/7

Avdelningen är en självständig enhet med enverksamhetschef direkt under sjukhusdirektören.Avdelningen är uppdelad i två sektioner:Diagnostik och strålskydd.Strålterapi.Inom diagnostik och strålskydd finnsverksamheterna röntgenfysik, strålskyddoch nuklearmedicin. Bemanningen är tresjukhusfysiker (varav en verksamhetschef)och en 50% strålskyddsassistent.Förutom de sedvanliga verksamheterna medundervisning och röntgenkontroller påregionsjukhus och länsdelssjukhus samtrutinverksamhet inom nuklearmedicin ärarbetsuppgifterna inriktade mot forskning ochutveckling inom den helt digitaliseraderöntgenverksamheten i landstinget.Det har framför allt gällt att optimerabildkvalitet och dos bl.a. med direkt digitaldetektor.Strålterapisektionens verksamhet riktas mot deAllmänonkologiska och Gyn-onkologiskaklinikerna och består framför allt i sedvanligtfysikerarbete på den högmoderna externastrålbehandlingsavdelningen (3 acceleratorer,simulator, datortomograf och dosplaneringssystem).Sektionens tre fysiker deltar också påett mycket aktivt sätt i den framgångsrikaverksamheten med brachyterapi som bedrivsvid regionsjukhuset. Det finns både en HDRmaskinoch en PDR-maskin samtdosplaneringssystem. Ytterligare en PDRmaskinkommer att inköpas.Sjukhusysikerna deltar också i undervisningav blivande onkolog- och röntgensjuksköterskor.Den 17 november 2001 blir regionsjukhusetuniversitetssjukhus(USÖ).Örebro 010515Börje SjöholmFör Er som ännu inte har hunnit presentera ER avdelning gesett nytt tillfälle i nästa nummer av sjukhusfysikern!!!!!!!!!!!8

Nu lämnar vi Sverige, för vårt grannland i väster : DanmarkFelkalibrerad accelerator på Rigshospitalet, KöpenhamnNär jag i december förra året blev tillfrågad avBirgitta, vår redaktör, om jag inte ville skrivaett litet inlägg till Sjukhusfysikern om hur detär att jobba som sjukhusfysiker i ett annat landtackade jag obetänksamt nog ja. Jag hade dåännu ingen aning om den händelse som redaninträffat och som så till den grad skullekomma att prägla min och laboratorietsvårtermin. Följande redogörelse avspeglarsåledes inte särskilt mycket om hur det är attarbeta som fysiker i Danmark men kan kanskeändå vara läsvärd för någon.Fredagen den 6 Oktober 2000 sker ett haveriav accelerationsröret på en av vårabehandlingsapparater, en Varian Clinac 600c,4 MV. Accelerationsröret skiftas underlördagen ut av Varians servicetekniker. Efterstörre reparationer som kan påverkaapparatens output, vilket den aktuellareparationen kan, skall en kalibrering avacceleratorns monitor ske.Söndagen den 8 Oktober mäter den fysikersom har helgtjänstgöring dosen till vatten ireferensgeometri enligt IAEA trs. 277.Mätningen sker med en jonkammare av typenNE2571. Jonkammaren blev kalibrerad 1999,men skadades och reparerades i december1999. Ny kalibreringsfaktor från SIS (StatensInstitut for Strålehygiejne) är daterad 9. mars2000. Det protokoll för vattenmätningar somanvänds på Rigshospitalet blev inte utskiftadei samband med de nya kalibreringsfaktorerna,men en notering på den plastmapp därprotokollen låg, skriven avjonkammaransvarig fysiker, påpekar att de iprotokollet angivna faktorerna inte längre vargiltiga. Tjänstgörande fysiker noterar intevarningen.Den gamla kalibreringsfaktorn är 4.7 % lägreän den nya, korrekta (N D =39.75 mGy/nC, jfr.41.70).Efter en vattenkalibrering kontrollerasresultatet med en veckokontroll. Detta innebären konstansmätning med en (annan)jonkammare i ett plastfantom.Då det uppmätta värdet vid veckokontrollenavviker från referensvärdet, drar tjänstgörandefysiker den felaktiga slutsatsen attreferensvärdet inte är korrekt och därför måsteändras. Detta innebär att alla efterföljandeveckokontroller (14 stycken) visar värdeninom toleransnivån. Ingen av fysikernareflekterar över att referensvärdet ändrats,eller över att referensvärdet nu avviker frånreferensvärdet för en annan, identisktkalibrerad apparat.Efter en rekalibrering av enbehandlingsapparat skall kalibreringenkontrolleras av en annan fysiker. Detta skeddeinte, utan behandlingarna återupptogs måndagden 9 oktober.Patientdosimetri med dioder har införts somstandardrutin på kliniken sedan mer än ett årtillbaka. Under de närmaste veckorna görsmätningar på 31 behandlingsfält vid denaktuella apparaten, varav 12 visar en dosutanför (högre än) toleranserna, +/- 8%.Majoriteten av mätningarna gäller head &neck patienter där osäkerheterna i grunden ärstora p.g.a. kompensationsfilter, snett infall,oregelbundna och asymmetriska fält samtnätfixation.När fysikerna efter en tid uppdagarsystematiken i diodmätningarna, dvs attdioden på den aktuella apparaten visarkonsekvent en för hög dos, dras den felaktigaslutsatsen att dioden inte är korrekt kalibrerad.9

I samband med en extra veckokontroll den31/10, som visar korrekt dosimetri,rekalibrerar så en av fysikerna dioden motacceleratorn. Diodmätningarna efter den 31/10visar ingen systematisk avvikelse frånförväntade dosvärden. In-vivo dosimetrinavslöjade alltså i princip felkalibreringen, menmätvärdena misstolkades.På aftonen, Tisdagen den 9 Januari 2001uppdagas felkalibreringen vid en planlagd,årlig, QA kontroll med oberoendejonkammarmätning i vatten. Undertecknadkontaktas omedelbart och tidigt på morgonenden 10 januari underrättas klinikchef,centerchef och direktion. Ett kortfattatmeddelande om det inträffade sänds till SISvia fax och ordinarie post. Behandlingarna påapparaten återupptas ca kl. 10 efterkompletterande kontroller.Att beskriva denna händelse är smärtsamt avflera orsaker. För det första kanöverdoseringen till följd av felkalibreringen,om än relativt begränsad, leda till fler ochallvarligare biverkningar än annars skulle varitfallet. Om så i verkligheten blir fallet, kommervi dock sannolikt aldrig att få veta. För detandra är just kalibreringen av acceleratorernadet yttersta argumentet för varför vi behöverkvalificerade sjukhusfysiker; fysikern står heltenkelt som garant för att dosimetrin är riktig.Ett dosimetriskt misstag är alltså som ett slag isolar plexus för en fysikers självkänsla.Trots detta tror jag inte att mörkläggning förnågot gott med sig. Om någon den 8 januaribeskrivit händelseförloppet ovan och frågatmig om något liknande kunde ske, skulle jagsvarat nej, i vart fall inte på min klinik. Jag vetbättre nu. Och kanske andra också har någotatt lära.En helt annan aspekt på detta med öppenhet ärhotet om juridiska konsekvenser. SIS inbjödsatt delta i vår utredning av händelsen menavböjde. Däremot meddelade manembedslægeinstitutet (den myndighet som haratt utreda medicinska felbehandlingar) att manavsåg att polisanmäla händelsen. Så har inteännu skett men öppenheten har knappastgagnats av detta hot.Håkan Nyström10

Första tillkännagivandetSvenska sjukhusfysikerförbundetochSvensk förening för radiofysikordnarWORKSHOPDen kompetenta sjukhusfysikernLegitimation – och sedan?Kompetensutveckling inom sjukhusfysikenBland programpunkterna:BehovsanalysPoängsystem för vidareutbildningskurser?UtbildningsbokAckrediteringEMERALDEFOMPS:s kravState-of-the-art föredragetc.Plats: I StockholmstraktenTid: 4 –5 oktober 2001Mer information kommer.Reservera plats i almanackan!11

Universitetssjukhuset i LinköpingRadiofysikavdelningen, O-CentrumRadiofysikavdelningen, sektionen för strålterapisöker sjukhusfysikerRadiofysikavdelningen vid Universitetssjukhuset bedriver verksamhet inom områdena strålterapi,röntgen/MR, nuklearmedicin och strålskydd. Avdelningens personal utgörs av sjukhusfysiker och ingenjörer,idag totalt 16 personer. Forskning bedrivs i nära samarbete med Hälsouniversitetets Radiofysikavdelning ochmed flera kliniker inom sjukhuset och nationellt. Sektionen för strålterapi har 6 fysiker och två ingenjörer medtjänstgöring inom brachyterapi och extern strålbehandling.Vi söker en sjukhusfysiker som vill arbeta med utvecklings- och forskningsprojekt i samarbete med övrigasjukhusfysiker, onkologer och sjuksköterskor. I arbetsuppgifterna ingår också att deltaga i det dagliga kliniskaarbetet på sektionen med planering och uppföljning av strålbehandlingsprocessen.Strålbehandlingsavdelningen har idag 4 linjäracceleratorer med MLC, två EPID, två dosplaneringssystem,samt efterladdningsutrustning. Strålbehandlingen och Radiofysik i Linköping satsar offensivt och visionärtmot framtiden både vad gäller nivå på teknisk utrustning och kompetens hos medarbetarna. Under detnärmaste året kommer det att projekteras för framtidens strålbehandlingsavdelning i ett nytt onkologhus däräven en helt ny radiofysikavdelning skall inrymmas.Välkommen att deltaga i arbetet på en arbetsplats där vi värnar om hela medarbetaren, där intressantaarbetsuppgifter och kontinuerlig kompetensutveckling kombineras med flexibla arbetstider.KvalifikationerLegitimation som sjukhusfysiker. Erfarenhet av strålbehandlingsverksamhet och forskar-utbildning iradiofysik är meriterande. Stor vikt läggs vid social kompetens och samarbetsförmåga.UpplysningarVerksamhetschef professor Gudrun Alm Carlsson, tel. 013-22 37 38,E-post: Gudrun.Alm.Carlsson@lio.seSektionschef Peter Larsson, tel. 013-22 40 05, E-post: Peter.Larsson@lio.seFacklig företrädare (SN) är Sjukhusfysiker Håkan Hedtjärn, tel. 013-22 40 08,E-post: Hakan.Hedtjarn@lio.seTillträdesdagKan diskuteras.Du är välkommen att skicka din ansökan, som innehåller meritförteckning och referenser, senast2001-06-15 till:O-Centrum Stab, Universitetssjukhuset, att: Kerstin Carlsson, 581 85 LINKÖPING12