Berta Funcke och ”den moderna pessimismen”

43. ”Efter natten kommer dagen, efter stor- 47. Huysmans, 89 f.
men kommer sötman hos hjärtats lugn, efter 48. �la �la Hansson, Sensitiva amorosa (1887),
ovädershimlen kommer det rena etervalvet i: Samlade skrifter III (Stockholm, 1919), 8;
vars glans allt mer sällan fördunklas av ett jfr Andersen, 348: ”�or Hanssons dekadenter
litet moln (den oro som könsdriften förorsa- er erotikken en cerebral hendelse, og den
kar), och sedan den absoluta döden: fräls- næres av mimimale ytre impulser. Det oppstår
ningen från livet, befrielsen från sig själv!” ingen dramatisk konflikt mellom det indre og
Mainländer, vol. I, 340 f.
det ytre. Blikkets fetisjisme eller øyets sym-
44. �örvisso har Claes Ahlund rätt när han bolverdi som �kjønnsorgan� gjør det mulig for
konstaterar att ”den svenska dekadensen är dekadenten å �utfolde� seg erotisk inne i sitt
åtminstone fram till sekelskiftet i märkvärdigt eget cerebrale rom, slik at han altså samtidig
stor utsträckning en �kysk dekadens�” (Ah- kan bevare sin solipsistiske avstand til den
lund, 200). Berta Funcke är inget undantag; konkrete omverden.”
Berta äcklas rent av av de ”grovt sensuella 49. I �rankrike sattes detta i samband med
skildringar” som hon möter hos de moderna kvinnorörelsens och feminismens framväxt.
författarna (Kleve, 100). Men det här är ”The The notion of a �grève �grève des ventres�, ventres�, a wombwombinget unikt för den svenska dekadensen. Rostrike by women protesting against their subger
Bauer betonar att särskilt de engelska, ordination to the species function (and the
men också de tysk- och italienskspråkiga de- putative national duty) of reproduction, was
kadensförfattarna, är mycket försiktiga med picked up in the neo-Malthusian literature as
såväl explicita sexualskildringar som skild- a symbol of the current demographic crisis
ringar av vederstyggligheter (das Gräßliche): of underpopulation and of the social deca-
”Man ist um Diskretion, um den �bon ton� dence which accompanied and fostered it.”
bemüht, aus dem einfachen Grund vielleicht, Pick, 92.
weil man sich in einem anderen Milieu bewegt 50. ”Ensamt-avvikande, världs- och döds-
als die Pariser Bohémiens und die Distanz längtande ungdom – hur den sörplade i sig
betonen will.” (”Man bemödar sig om diskre- denna metafysiks trolldryck, vars djupaste
tion, om �bon ton�, kanske av den enkla an- väsen är erotik, och i vilken jag urskiljde Trisledningen
att man rör sig i en annan miljö än tan-musikens andliga källa!” Thomas Mann,
Parisbohemerna och därför vill understryka Betrachtungen eines Unpolitischen (1918,
distansen.”) Bauer, 254 f. Kanske är det rim- �rankfurt/M., 2004), 91.
ligare att se den franska dekadensen som en 51. ”Att inte vilja se vissa saker vars exis-
märkvärdigt syndig dekadens.
tens inte kan förnekas, nämligen vid behand-
45. ”Att könsdriften är det avgörande, lingen av sexuella frågor, är populära guver-
starkaste bejakandet av livet bevisas också nantfasoner, fasoner som förvisso är ytterst
genom att den för den naturliga människan angenämt för alla dem som önskar dölja
liksom för djuret framstår som livets yttersta vissa saker.” A. [Agnes] Taubert, Der Pessimis-
syfte, dess högsta mål. Självbevarandet är mus und seine Gegner (Berlin, 1873), 38.
dennes första strävan, och så snart han har 52. �iloso��historikern Giuseppe Invernizzi,
sörjt för detta strävar han bara efter släktets som gjort den empiriskt grundligaste under-
fortplantande: mer kan han som rent naturligt sökningen av debatten kring pessimismen
väsen inte eftersträva.” Schopenhauer, vol. I, under det sena 1800-talet, skriver att mycket
412.
få av dem som recenserade eller diskuterade
46. Så säger exempelvis Pick om den eng- Hartmanns verk avhöll sig från att hysa en
elske läkaren Henry Maudsley, en i och för åsikt om hans behandling av kärleken. ”In In
sig inte oomstridd, men ändå uppburen auk- generale si rimprovera ad Hartmann d�aver
toritet: ”Any Any behaviour by adolescent or
considerato solo l�aspetto ��sico dell�amore e
adult men and women which appeared to in particolare, trattando del matrimonio e
vitiate reproduction, or indeed to disjoin della famiglia, d�aver ignorato il valore mo-
sexual pleasure in any way from procreation rale e le conseguenti soddisfazioni che da esso
was judged harmful, pathological and even derivano.” ” (”I allmänhet kritiserar man Hart- Hart-
unpatriotic. Mental disorder in women was mann för att endast ha behandlat kärlekens
seen to follow any deviation from the sexual fysiska sida och särskilt för att han vid be-
function of reproduction so critical to socihandlingen av äktenskapet och familjen ignoety�s
survival.” ” Pick, 212.
rerar deras moraliska värde och den tillfreds-
Berta Funcke och ”den moderna pessimismen”
8