stadgar schackregler tävlingsbestämmelser mm - Sveriges ...

STADGARSCHACKREGLERTÄVLINGSBESTÄMMELSERMM

INNEHÅLLSFÖRTECKNINGA. ALLMÄNT1 VerksamhetsplanB. DIVERSE FÖRTECKNINGAR1 Ordförande (FIDE och SSF) och hedersledamöter2 Schack-Gideon3 Världens bästa schackspelare4 Nordenmästare5 Kongressmästerskap för föreningar6 Svenska mästare7 Svenska lagmästerskap8 Svenska titelinnehavare genom tiderna9 Svenska internationella och nationella domareC. STADGAR1 SSF:s stadgar2 SSF:s normalstadgar för schackklubbarD. INTERNATIONELLA TÄVLINGSBESTÄMMELSER1 FIDE:s SchackreglerBilaga 1: Regler för synskadadeBilaga 2: Regler för schackdatorer2 FIDE, internationella titlar och elotalE. NATIONELLA TÄVLINGSBESTÄMMELSER1 SSF:s tävlingsbestämmelserBilaga 1: Upp- och nedflyttning i "blandade" grupper2 SSF:s ratingsystem

A1 SSF:s verksamhetsplan (1/1) 2000-09-14SSF:S VERKSAMHETSPLANSveriges Schackförbund skall organisera, utveckla och främja schackspelet med huvudinriktning på ungdomsverksamhetoch breddschack. Förbundet skall särskilt verka för att engagera fler ungdomar och gedessa en meningsfull fritid med inriktning på bl.a. underrepresenterade grupper såsom flickor, handikappadeoch invandrare.I hela sin verksamhet skall förbundet och dess organ verka för en demokratisk fostran och jämställdhet mellankön och olika grupper. Schackspelet skall bedrivas och organiseras på ett sådant sätt, att det fördjupar demänskliga relationerna genom ett sportsligt och kamratligt utbyte såväl nationellt som internationellt.Sveriges Schackförbund skall också verka för att samla alla former av schackspel inom förbundet.KONGRESSENKongressen är Sveriges Schackförbunds högsta beslutande organ och anger förbundets verksamhetsinriktning.CENTRALSTYRELSENCentralstyrelsen skall enligt stadgarna och kongressens beslut på ett ändamålsenligt sätt organisera den centrala,regionala och lokala verksamheten samt i övrigt främja och utveckla schackspelet.Centralstyrelsen skall med särskild tyngdpunkt på ungdomsverksamheten inom ramen för resurserna främjamedlemsrekryteringen regionalt och lokalt samt verka för alternativa former såsom schackgymnasier ochliknande.KOMMITTÉVERKSAMHETENAllsvenska kommittén (AK) skall organisera och utveckla lagschacket i ett lämpligt avpassat allsvenskt ochövrigt seriesystem.Publikationskommittén (PK) skall i första hand utge och marknadsföra vår förbundstidskrift.Projekt- och utvecklingskommittén (PRUK) skall genom projekt eller på annat lämpligt sätt bidra till utvecklingenav svenskt schack och då främst ledar- och medlemsrekrytering.Regel- och domarkommittén (REDO) skall utarbeta rättvisa och enhetliga spelregler och tävlingsbestämmelsersamt svara för att utbildade schackdomare finns.Skolschackkommittén (SKOL) skall ha det övergripande ansvaret för utvecklingen av schackverksamheten iskolorna, däri inbegripet även schackfyran.Sveriges Schackförbunds Korrespondensschackkommitté (SSKK) skall organisera samt främja och utvecklakorrespondensschacket.Tävlingskommittén (TK) skall ha ansvaret för vår internationella tävlingsverksamhet liksom de SM-tävlingarsom inte lyder under annan kommitté, vilket betyder främst kongresstävlingarna och Öppna SM.Utbildningskommittén (UK) skall främst organisera förbundets utvecklingsverksamhet och då speciellt ledarutbildningen,tillhandahålla instruktionsmaterial samt svara för lokalt aktivitetsstöd liksom utbildningsbidrag.

ORDFÖRANDE OCHHEDERSLEDAMÖTERFIDE-PRESIDENTERAlexander Reub, Nederländerna, 1924-49Folke Rogard, Sverige, 1949-70Machgielis (Max) Euwe, Nederländerna, 1970-78Fridrik Olafsson, Island, 1978-82Florencio Campomanes, Filippinerna, 1982-1995Kirsan Iljumsjinov, Ryssland, 1995-SSF:s FÖRBUNDSORDFÖRANDELudvig Collijn, Stockholm, 1917-39Erik Olsson, Göteborg, 1940-47Folke Rogard, Stockholm, 1947-64Nils Grenander, Göteborg, 1964-65Nils Kellgren, Stockholm, 1965-69Birger Öhman, Stockholm, 1969-77Christer Wänéus, Norrköping, 1977- 1999(vald på extra kongress 1977-01-29 (verksamhetsår 1976/77))Ingvar Carlsson, Linköping, 2000-(tillträdde 2000-01-01)B1 Ordförande och hedersledamöter (1/1) 2000-09-14SSF:s HEDERSLEDAMÖTERKällor: Eric Carlén, Schackspelet i Sverige, 1942;Schack 67, 1966; Tfs 1958-78 samt ArneBerggren, Göteborg.1917 Robert Sahlberg, Stockholm, +19221918 Alfred Arnell, Göteborg, +19221922 Martin Andersson, Göteborg, +19291927 Fritz Englund, Stockholm, +19331930 Herman Jonsson, Partille, +19361930 Johan A Ros, Boden, +19371930 Joel Fridlizius, Skara, +19631934 Anders O Andersson, Lund, +19481938 Gustaf Nyholm, Stockholm, +19571938 Dr Alexander Rueb, Haag, +1959(FIDE:sgrundare)1947 Erik Olsson, Göteborg, +1966(även kallad till hedersordförande 1964)1958 Gustaf Collijn, Stockholm, +19681958 Gösta Stoltz, Stockholm, + 19631958 Fritz Andersson, Halmstad, +19631964 Folke Rogard, Stockholm, +1973(även kallad till hedersordförande 1964)1969 Jakob Ekelund, Örebro, +19751976 Erik Lundin, Stockholm, +19881978 Kristian Sköld, Stockholm, +19881984 Bengt Ekenberg, Helsingborg, +19861986 Sven Carlsson, Västerås, +19871988 Sören Björnlert, Boxholm1988 Rolf Littorin, Stockholm1989 Karl-Erland Gannholm, Burs1991 Lars Bäckström, Stockholm, +19931991 Carl-Axel Ericsson, Stockholm1991 Alexander Hildebrand, Uppsala1991 Jean Mörby, Lidköping1992 Rune Emanuelsson, Skara1992 Arne Nyberg, Hallsberg1994 Stihg Jonasson, Uppsala1995 Henry Andersson, Stockholm, +19961995 Erik Larsson, Dössjöbro1997 Ulf Andersson, Arboga1998 Ove Attefall, Haparanda

B2 Schack-Gideon (1/1) 2000-09-14SCHACK-GIDEONSchack-Gideon utdelas årligen - vanligen i samband med kongressen - till svensk schackspelare förframstående internationella eller nationella prestationer under kalenderåret (före kongressen). Beslut omutdelning av Schack-Gideon fattas av centralstyrelsen.1977 Konstanty Kaiszauri, Stockholm1978 Ulf Andersson, Arboga1979 Lars Karlsson, Stockholm1980 Ralf Åkesson, Stockholm1981 Pia och Dan Cramling, Huddinge1982 Ulf Andersson, Arboga1983 Pia Cramling, Trångsund1984 Ferdinand Hellers, Lidingö1985 Christer Bergström, Stockholm1986 Lars-Åke Schneider, Göteborg1987 ---1988 Ferdinand Hellers, Stockholm1989 Richard Wessman, Stockholm1990 Michael Wiedenkeller, Stockholm1991 Jonny Hector, Malmö1992 EM-laget (Ulf Andersson, Ferdinand Hellers, ThomasErnst, Pia Cramling, Lars Karlsson, förbundskaptenHåkan Åkvist)1993 Thomas Ernst, Stockholm1994 Manne Joffe, Stockholm1995 Tom Wedberg, Stockholm1996 OS-laget i Jerevan (Ulf Andersson, Pia Cramling,Ralf Åkesson, Johan Hellsten, Robert Åström, TigerHillarp Persson, förbundskapten Håkan Åkvist)1997 Jonny Hector1998 Tiger Hillarp-Persson1999 Evgenij Agrest

B3 Världens bästa schackspelare (1/3) 2000-09-14VÄRLDENS BÄSTA SCHACKSPELAREUppgifterna i detta avsnitt är sammanställda urföljande källor:1 Matchprogrammet Kasparov - Karpov, Leningrad 19862 Svend Novrup, Lademanns Skakleksikon 5, 1983, s 19-233 Theo Schuster, Schacklexikon 1979, s 117-1254 Erik Lundin, stencil 19825 Chess Life, december 1985, s 316 Carl-Eric Erlandsson Lund, Bo Plato Hässleholm, m flSom förste officielle världsmästare räknas den iÖsterrike födde Wilhelm Steinitz efter vinst motJohannes Hermann, Zukertort i USA 1886. Dessförinnanfinns flera kända och briljantaschackspelare, dock ingen med officiell världsmästarstatus.De kan sägas tillhöra världens dåbästa spelare eller kallas inofficiella världsmästarei den mån de inte själva utnämnt sig därtill.Källa 2 ovan nämner bl a Ruy Lopez från 1500-talets Spanien och fransmannen AlexandreDeschapelles (1780-1847). Källa 1 anger enfyramannaturnering vid kung Filip IIs hov iMadrid 1575, där italienaren Giovanni Leonardohemförde segern. Francois André Philidor,Frankrike, besegrade 1747 Philip Stamma frånAleppo (Syrien) och tidvis England. LouisCharles de La Bourdonnais, Frankrike, besegrade1834 Alexander MacDonell från England, medanHoward Staunton från samma land 1843 besegradePierre Saint-Amant, Frankrike.Men källa 3 utesluter både Philidor och Stauntonsom första världsmästare eftersom de inte möttede ledande italienska mästarna Giambatista Lolli,Domenico Lorenzo Ponziani eller DomenicoErcole del Rio från Modena. Vidare citeras enkälla som anger följande världsmästare: AdolfAnderssen, Tyskland 1851-59, Paul Morphy, USA1859-61, Adolf Anderssen 1861-66, WilhelmSteinitz, Österrike 1866-94, etc. De tre förstnämndabrukar även accepteras som de första"inofficiella världsmästarna", men frågeteckenmåste sättas för "titelskiftet" 1859, eftersomkällorna 1 - 2 ovan m fl anger att Morphy besegradeAnderssen i en match 1858. Därför finnerman i olika källor Morphy vanligen som "inofficiellvärldsmästare" 1858-59, Anderssen följaktligen1851-58 och 1859-66.Innan vi går in på avsnittet "VM-matcher", därdock de tre inledande fortfarande är av inofficiellkaraktär, följer en summarisk översikt övervärldsmästare för såväl herrar som damer.Not: Olika stavning kan förekomma för sammaspelare, beroende på i vilket land denne var bosattvid speltillfället.VÄRLDSMÄSTARE (HERRAR)1851-58 Adolf Anderssen Tyskland(Inofficiell världsmästare)1858-59 Paul Morphy USA (Inofficiell världsmästare)1859-66 Adolf Anderssen (Inofficiell världsmästare)1866-94 Wilhelm Steinitz Österrike(Officiell världsmästare 1886. Levde även i England och USA.)1894-1921 Emanuel Lasker Tyskland(Levde även i England och USA.)1921-27 José Raúl Capablanca Kuba1927-35 Alexander Aljechin Frankrike(Utvandrade från Sovjet.)1935-37 Max Euwe Nederländerna1937-46 Alexander Aljechin (Avled 1946)1946-48 Vakant1948-57 Michail Botvinnik Sovjet1957-58 Vasilij Smyslov Sovjet1958-60 Michail Botvinnik Sovjet1960-61 Michail Tal Sovjet1961-63 Michail Botvinnik Sovjet1963-69 Tigran Petrosjan Sovjet1969-72 Boris Spasskij Sovjet(Bosatt i Frankrike 1976-)1972-75 Bobby (Robert) Fischer USA(Försvarade ej VM-titeln.)1975-85 Anatolij Karpov Sovjet1985-93 Garri Kasparov Sovjet(Fråntogs VM-titeln.)1993-99 Anatolij Karpov Sovjet1999- Alexander Chalifman RysslandVÄRLDSMÄSTARE (DAMER)1926-44 Vera Menchik England(Föddes i Ryssland 1906, bosatte sig i England 1921. RepresenteradeSovjet i första dam-VM 1927, i följande dam-VM Tjeckoslovakienoch 1939 - hennes sista VM - representerade hon England. Menchikavled i England 1944.)1944-49 Vakant1950-53 Ludmila Rudenko Sovjet1953-56 Elisaveta Bykova Sovjet1956-58 Olga Rubtsova Sovjet1958-62 Elisaveta Bykova Sovjet1962-78 Nona Gaprindasjvili Sovjet1978-91 Maja Tjiburdanidze Sovjet1991-96 Jun Xie, Kina1996- Zsuzsa Polgar, Ungern

B3 Världens bästa schackspelare (2/3) 2000-09-14FÖRTECKNING ÖVER VM-MATCHER (HERRAR) - ÄVEN INOFFICIELLA MATCHERSpelplats År Off v- Spelarna Nationalitet (världsmästaren efter Resultat v r f Anmärkningmäst nr matchen understruken)+ = =London 1866 Wilhelm Steinitz, Österrike -Adolf Anderssen, Tyskland8 - 6 8 0 6 Ej officiell VM-match. Steinitz bosattesig i England 1862 och USA 1882.1870 Wilhelm Steinitz - Joseph Blackburne, England 5,5 - 0,5 5 1 0 Ej officiell VM-match.London 1872 Wilhelm Steinitz - Johannes Zukertort, England 9 - 3 7 4 1 Ej officiell VM-match. Zukertortföddes i Ryssland, bosatte sig 1860 iTyskland och 1871 i EnglandUSA 1886 1 Wilhelm Steinitz- Johannes Zukertort 12,5-7,5 10 5 5 Spelad i New York, St Louis, NewOrleans.Havanna 1889 Wilhelm Steinitz - Michail Tjigorin Ryssland 10,5-6,5 10 1 6 Spelades i bäst av 20 partier.New York 1890/91 Wilhelm Steinitz - Isidor Gunsberg, England 10,5-8,5 6 9 4 Gunsberg föddes i Ungern och bosattesig i England 1863.Havanna 1892 Wilhelm Steinitz - Michail Tjigorin 12,5-10,5 10 5 8 Spelades i först till 10 vinster.USA/Kanada1894 2 Wilhelm Steinitz - Emanuel Lasker, Tyskland 7 - 12 5 4 10 Spelades i New York, Philadelphiaoch Montreal, först till 10 vinster.Lasker bodde några år runt1890 iEngland och emigrerade på 30-talettill USAMoskva 1896/97 Emanuel Lasker - Wilhelm Steinitz 12,5-4,5 10 5 2USA 1907 Emanuel Lasker - Frank Marshall, USA 11,5-3,5 8 7 0 New York, Philadelphia ochWashington.Tyskland 1908 Emanuel Lasker - Siegbert Tarrasch, Tyskland 10,5-5,5 8 5 3 Düsseldorf och München, först till 8vinster.Wien/Berlin1910 Emanuel Lasker - Carl Schlechter, Österrike 5 - 5 1 8 1 Resultatet kunde skrivas 1 - 1 dåremipartier enl källa 3 ej skulle räknas.Schlechter var schack- redaktör iTyskland från 1899Berlin 1910 Emanuel Lasker - David Janowski 9,5-1,5 8 3 0 Resultatet kunde skrivas 8 - 0, seovan.Havanna 1921 3 Emanuel Lasker - José Raúl Capablanca, Kuba 5 - 9 0 10 4BuenosAires1927 4 José Raúl Capablanca - Alexander Aljechin,Frankrike15,5-18,5 3 25 6 Spelades i först till 6 vinster, dockminst 2 poängs vinstmarginal, vid ev5-5 skulle Capablanca behålla VMtiteln.Obegränsat antal partier.Aljechin utvandrade 1925 från Sovjet.Tyskland/Nederländerna1929 Alexander Aljechin - Ewfim Bogoljubov,Tyskland15,5-9,5 11 9 5 Spelades i bäst av 30 partier iWiesbaden och 5-6 andra tyska ochholländska städer. Bogoljubov föddesi Ryssland och återvände till Sovjetunder några år på 20-talet.Tyskland 1934 Alexander Aljechin - Ewfim Bogoljubov 15,5-10,5 8 15 3 Spelades i Baden-Baden, Stuttgart och9-10 andra tyska städerNederländerna1935 5 Alexander Aljechin - Max Euwe, Nederländerna 14,5-15,5 8 13 9 Spelades i Amsterdam och 9-11 andraholländska städer i bäst av 30 partier.Nederl 1937 Max Euwe - Alexander Aljechin 9,5-15,5 4 11 10 Spelades i Haag och 7-8 andraholländska städer.Haag/Moskva1948 6 1.Michail Botvinnik, Sovjet 14, 2.VasilijSmyslov, Sovjet 11, 3.Paul Keres, Sovjet 10,5,Aljechin avled 1946, varför det speladesen turnering om den vakanta VMtiteln.Botvinnik vann efter +10 =8 -2.3.Samuel Reshevsky, USA 10,5, 5.Max Euwe 4Moskva 1951 Michail Botvinnik - David Bronstein, Sovjet 12 - 12 5 14 5 Fr o m 1948 begränsades VM-matchernatill 24 partier och vid oavgjortbehöll regerande världsmästaren titeln.Moskva 1954 Michail Botvinnik - Vasilij Smyslov 12 - 12 7 10 7 Se ovan.Moskva 1957 7 Michail Botvinnik - Vasilij Smyslov 9,5-12,5 3 13 6Moskva 1958 Vasilij Smyslov - Michail Botvinnik 10,5-12,5 5 11 7 Returmatch enligt reglerna.Moskva 1960 8 Michail Botvinnik - Michail Tal, Sovjet 8,5-12,5 2 13 6Moskva 1961 Michail Tal - Michail Botvinnik 8 - 13 5 6 10 Returmatch enligt reglerna.Moskva 1963 9 Michail Botvinnik - Tigran Petrosjan, Sovjet 9,5-12,5 2 15 5Moskva 1966 Tigran Petrosjan - Boris Spasskij, Sovjet 12,5-11,5 4 17 3Moskva 1969 10 Tigran Petrosjan - Boris Spasskij 10,5-12-5 4 13 6Reykjavik 1972 11 Boris Spasskij - Robert (Bobby) Fischer, USA 8,5-12,5 3 11 7 Fischers andra förlustparti skeddegenom wo. Spasskij bosatte sig iFrankrike 1976.1974 Anatolij Karpov, Sovjet - Viktor Kortjnoj,Sovjet12,5-11,5 3 19 2 Ingen VM-match utan kandidatfinalom att möta världsmästaren Fischer.1975 12 Anatolij Karpov Sedan Fischer vägrat försvara sin titelförklarade FIDE 1975 Karpov som nyvärldsmätare.Baguio 1978 Anatolij Karpov - Viktor Kortchnoi, Schweiz 6 - 5 6 21 5 Spelades i först till 6 vinster,obegränsat antalMerano 1981 Anatolij Karpov - Viktor Kortchnoi 6 - 2 6 10 2 Samma regler som ovan.

B3 Världens bästa schackspelare (3/3) 2000-09-14Spelplats År Off v- Spelarna Nationalitet (världsmästaren efter Resultat v r f Anmärkningmäst nr matchen understruken)+ = =Moskva 1984/85 Anatolij Karpov - Garri Kasparov, Sovjet 0 - 0 5 40 3 Matchen avbröts och inhiberades avFIDE:s president Campomanes pgaKarpovs sviktande hälsa. Resultatetförklarades 0-0, omspel beordrades.Moskva 1985 13 Anatolij Karpov - Garri Kasparov 11 - 13 3 16 5 Matchen begränsad till 24 partier.London/ 1986 Garri Kasparov - Anatolij Karpov 12,5-11,5 5 15 4 Returmatch, partierna 1-12 i London.LeningradSevilla 1989 Garri Kasparov - Anatolij Karpov 12-12 4 16 4New 1990 Garri Kasparov - Anatolij Karpov 12,5-11,5 4 17 3 Partierna 1 - 12 i New York.York/LyonAmsterdam/Zwolle/Arnhem/Ja1993 Anatolij Karpov - Jan Timman, Holland 12,5 - 8,5 6 13 2 Partierna 1 - 3 i Zwolle, 4 - 6 iArnhem,7-12 i Amsterdam, 13-21 iJakartakartaElista 1996 Anatolij Karpov - Gata Kamsky, USA 10,5 - 7,5 6 9 3 Matchen spelades om max 20 partierLausanne 1997/98 Anatolij Karpov - Wisvatan Anand, Indien 3 - 3 2 2 2 Knock-out-VM, Karpov vann med 2-0Las Vegas 1999 Alexander Chalifman, Ryssland -Vladimir Akopian, ArmenienFÖRTECKNING ÖVER VM-MATCHER (DAMER)i snabbschackssärspel3½ - 2½ 2 3 1 Knock-out-VMSpelplats År Off v- Spelarna Nationalitet (världsmästarinnan efter Resultat v r f Anmärkningmäst nr matchen understruken)+ = -London 1927 1 1.Vera Mentjik, Sovjet 10,5/11, 2.KatarinaTurneringBeskow,Sverige 9Hamburg 1930 1.Vera Menchik, Tjeckoslovakien 6,5/8, 2.PaulaTurneringWolf-Kalmar, Österrike 5,5Prag 1931 1.Vera Menchik 8/8, 2.Paula Wolf-Kalmar 4 TurneringFolke- 1933 1.Vera Menchik 14/14, 2.E Price, England 9 TurneringstoneAmsterdam1934 Vera Menchik - Sonja Graf, Tyskland 3 - 1 3 0 1 Inofficiell VM-match.Warszawa 1935 1.Vera Menchik 9/9 2.Regina Gerlecka, PolenTurnering6,5Stockholm 19371.Vera Menchik 14/14 2.Clarice Benini, ItalienTurnering10Semmering1937 Vera Menchik - Sonja Graf 11,5-4,5 9 5 2 Inofficiell VM-match i Österrike.Buenos 1939 1.Vera Menchik, England 18/19, 2.Sonja GrafTurneringAires161944-49 Vera Menchik avled 1944. TitelnMoskva 1949-50 2 1.Ludmila Rudenko, Sovjet 11,5/15, 2.OlgaRubtsova, Sovjet 10,5, 3-4.Valentina Belova,Sovjet 10, 3-4.Elisaveta Bykova Sovjet 10,Leningrad 1953 3 Ludmila Rudenko - Elisaveta Bykova 6 - 8 5 2 7Moskva 1956 4 1.Olga Rubtsova 10/16, 2.Elisaveta Bykova 9,5,3.Ludmila Rudenko 4,5Moskva 1958 Olga Rubtsova - Elisaveta Bykova 5,5-8,5 4 3 7Moskva 1959/60 Elisaveta Bykova - Kira Zvorikina, Sovjet 8,5 - 4,5 6 5 2Moskva 1962 5 Elisaveta Bykova - Nona Gaprindasjvili, Sovjet 2 - 9 0 4 7Riga 1965 Nona Gaprindasjvili - Alla Kusjnir, Sovjet 8,5-4,5 7 3 3Tblisi/ 1969 Nona Gaprindasjvili - Alla Kusjnir, Sovjet 8,5-4,5 6 5 2Moskvavakant.FIDE-turnering om VM-titeln.Triangelturn om VM i samband medschack-OS.Riga 1972 Nona Gaprindasjvili - Alla Kusjnir, Sovjet 8,5-7,5 5 7 4 Alla Kusjnir emigrerade till Israel1973.Pitsunda/ 1975 Nona Gaprindasjvili - Nana Aleksandrija, Sovjet 8,5-3,5 8 1 3 Pitsunda är en ort i Georgien.TblisiPitsunda 1978 6 Nona Gaprindasjvili - Maja Tjiburdanidze, 6,5-8,5 2 9 4SovjetBorzjomi/ 1981 Maja Tjiburdanidze - Nana Alexandrija 8 - 8 4 8 4 Borzjomi och Tblisi ligger i Georgien.TblisiVolgograd 1984 Maja Tjiburdanidze - Irina Levitina, Sovjet 8,5-5,5 5 7 2Sofia/ 1986 Maja Tjiburdanidze - Elena Achmylovskaja,SovjetTblisiTelavi 1988 Maja Tjiburdanidze - Nana Ioseliani, Sovjet 8,5-7,5Manila 1991 7 Maja Tjiburdanidze - Xie Jun, Kina 6,5-8,5 2 9 4Jaén 1996 8 Xie Jun - Zsuzsa Polgar, Ungern 4,5-8,5 2 5 6Kazan/Shenyang8,5-5,5 4 9 1 Partierna 1-8 spelades i Sofia.1999 Xie Jun - Alisa Galliamova, Ryssland 8½ - 6½ 5 7 3 Rond 1-8 i Kazan,Rond 9-15 i Shenyang

NORDENMÄSTAREKälla: Programmet "Nordisk Mesterskap i sjakk", Gjövik 1985B4 Nordenmästare (1/1) 2000-09-14År Spelplats Nordenmästare Anmärkning1897 Stockholm Sven O Svensson, Sverige1899 Köpenhamn Jörgen Möller, Danmark1901 Göteborg Jörgen Möller, Danmark1903 Kristiania Johs Giersing, Danmark1905 Stockholm A H Pettersson, Sverige1907 Köpenhamn Paul S Leonhardt, Tyskland1909 Göteborg Milan Vidmar, Jugoslavien Vid tillfället bosatt i Österrike1912 Stockholm Aleksander Aljechin, Ryssland1916 Köpenhamn Paul Johner, Schweiz1917 Kristiania Gustaf Nyholm, Sverige1919 Göteborg Rudolf Spielmann, Österrike ochAnton Olson, Sverige1924 Köpenhamn Aron Nimzowitch, Danmark Utvandrade i början på 20-talet från Ryssland1928 Oslo Karl Berndtsson, Sverige1929 Göteborg Gideon Ståhlberg, Sverige1930 Stockholm Erik Andersen, Danmark1934 Köpenhamn Aron Nimzowitch, Danmark Vann nordiska kongressturneringen1934 Köpenhamn Erik Andersen, Danmark Spelade 2,5-2,5 mot Ståhlberg i "match omNordensmesterskapet" och behöll titeln från 1930.1936 Helsingfors Erik Lundin, Sverige1937 Köpenhamn Erik Lundin, Sverige Vann mot Erik Andersen med 3,5-2,5.1938 Örebro Gideon Ståhlberg, Sverige1939 Oslo Erik Lundin, Sverige ochGideon Ståhlberg, Sverige1946 Köpenhamn Osmo Kaila, Finland1947 Helsingfors Eero Böök, Finland Vann på Sonnenborn-Berger efter 4-4 mot GöstaStoltz.1948 Örebro Baldur Möller, Island1950 Reykjavik Baldur Möller, Island1953 Esbjerg Fridrik Olafsson, Island1955 Oslo Bent Larsen, Danmark Vann över Fridrik Olafsson i särspel.1957 Helsingfors Olov Sterner, Sverige1959 Örebro Svein Johannessen, Norge1961 Reykjavik Ingi R Johannessen, Norge1963 Odense Björn Brinck-Claussen, Danmark ochManne Joffe, Sverige1965 Oslo Freysteinn Thorbergsson, Island Vann på Sonnenborn-Berger efter 1-1 motSvein Johannessen.1967 Hangö Ragnar Hoen, Norge Vann efter särspel mot Paul Svedenborg ochFreysteinn Thorbergsson.1969 Lidköping Ole Jakobsen, Danmark1971 Reykjavik Fridrik Olafsson, Island1973 Grenå Bent Larsen, Danmark1975 Sandefjord Sejer Holm, Danmark Spelade vid tillfället för Sverige.1977 Kiljava Lars-Erik Pettersson, Sverige1979 Sundsvall Christer Niklasson, Sverige1981 Reykjavik Knut Jöran Helmers, Norge1983 Esbjerg Curt Hansen, Danmark1985 Gjövik Simen Agdestein, Norge Efter särspel mot Johann Hjartarson ochHelgi Olafsson, båda Island.1987 Tórshavn Margeir Petursson, Island1989 Esbo Simen Agdestein, Norge1992 Östersund Simen Agdestein, Norge1995 Reykjavik Curt Hansen, Danmark1997 Reykjavik Johann Hjartarson, Island1999 Köpenhamn Tiger Hillarp-Persson

B5 Kongressmästerskap för föreningar (1/1) 2000-09-14KONGRESSMÄSTERSKAPFÖR FÖRENINGAR - VANDRINGSPRISVandringspriset tillfaller den förening som lyckas ta tre inteckningar i följd som bästa SM-förening eller denförening som först erhåller fem sådana inteckningar sammanlagt. Första plats ger 3 poäng, andra plats 2poäng och tredje plats 1 poäng oavsett klass och grupp.SM-år Bästa SM-förening1963 Kristallens SK1964 Malmö Allmänna Schackklubb1965 SS Manhem1966 Malmö Allmänna Schackklubb1967 Lunds ASK, Hägerstens SK och Kristallens SK1968 SS Manhem1969 Wasa SK1970 Kristallens SK1971 SK Rockaden, Stockholm1972 SK SASS1973 Vällingby SS1974 Lunds ASK1975 Vällingby SK1976 SK Rockaden, Stockholm1977 Upsala ASS1978 Vällingby SS1979 Upsala ASS1980 SK Rockaden, Stockholm1981 SK Rockaden, Stockholm1982 SK Rockaden, StockholmDärmed tillföll vandringspriset SK Rockaden, Stockholm enligt statuterna. Nytt vandringspris uppsattes med samma regler.1983 SK Rockaden, Stockholm1984 LASS, Linköping1985 Schack 08, Norrköping1986 SK Rockaden, Stockholm1987 SK Rockaden, Stockholm1988 SK Rockaden, StockholmDärmed tillföll vandringspriset SK Rockaden, Stockholm enligt statuterna. Nytt vandringspris uppsattes med samma regler.1989 SK Rockaden, Stockholm1990 SK Rockaden, Stockholm1991 SK Rockaden, StockholmDärmed tillföll vandringspriset SK Rockaden, Stockholm enligt statuterna. Nytt vandringspris uppsattes med samma regler.1992 SK Rockaden, Stockholm1993 SK Rockaden, Stockholm1994 SK Rockaden, StockholmDärmed tillföll vandringspriset SK Rockaden, Stockholm enligt statuterna. Nytt vandringspris uppsattes med samma regler.1995 SK Rockaden, Stockholm1996 SK Rockaden, Stockholm1997 SK Rockaden, StockholmDärmed tillföll vandringspriset SK Rockaden, Stockholm enligt statuterna. Nytt vandringspris uppsattes med samma regler.1998 SK Rockaden, Stockholm1999 SK Rockaden, Stockholm

B6 Svenska mästare (1/4) 2000-09-14SVERIGEMÄSTAREÅr Spelplats SM-vinnare (vid matcher understruken) Anmärkning1917 Stockholm Gustaf Nyholm - O H O Löwenborg 4 - 1SM spelades i form av (utslagnings)matcher, dock ej årligen, ibland också flera gånger per år.1919 Stockholm Gustaf Nyholm - Arthur Håkansson 2,5-2,51919 Stockholm Gustaf Nyholm - Anton Olson 3,5-1,51921 Göteborg Gustaf Nyholm - Allan Nilsson 2,5-2,51921 Stockholm Gustaf Nyholm - Anton Olson 2 - 31921 Stockholm Anton Olson - Gustaf Nyholm 1,5-3,51924 Göteborg Gustaf Nyholm - Allan Nilsson 1 - 31927 Göteborg Allan Nilsson - Gösta Stoltz 2,5-2,51929 Göteborg Allan Nilsson - Gideon Ståhlberg 0 - 31931 Göteborg Gideon Ståhlberg - Gösta Stoltz 3 - 31939 Stockholm Gideon StåhlbergStåhlberg erhöll SM-titeln genom att vinna en turnering (landslagsklassen) med följande övriga deltagare:Lundin, Stoltz, Danielsson och Bergkvist. Kongresstävlingar inställda. (Källa: Schackspelet i Sverige, Carlén, 1942)1940 (Örnsköldsvik) ---1941 Göteborg Erik Lundin1942 Östersund Erik Lundin1943 Malmö Bengt Ekenberg1944 Lidköping Stig Lundholm1945 Visby Erik Lundin1946 Motala Erik Lundin1947 Stockholm Folke Ekström1948 Sundsvall Folke Ekström1949 Eskilstuna Kristian Sköld1950 Kristianstad Kristian Sköld1951 Halmstad Gösta Stoltz1952 Hålland Gösta Stoltz1953 Örebro Gösta Stoltz1954 Helsingborg Bengt Hörberg1955 Södertälje Gösta Danielsson1956 Borås Åke Stenborg1957 Stockholm Zandor Nilsson1958 Växjö Inge Johansson1959 Västerås Kristian Sköld1960 Kiruna Erik Lundin1961 Avesta Erik Lundin1962 Örnsköldsvik Bengt Ekenberg1963 Karlskrona Kristian Sköld1964 Göteborg Erik Lundin1965 Falköping Zandor Nilsson1966 Malmö Martin Johansson1967 Stockholm Rolf Martens1968 Norrköping Börje Jansson1969 Sundsvall Ulf Andersson1970 Nässjö Börje Jansson1971 Eskilstuna Sven-Göran Malmgren1972 Skellefteå Axel Ornstein1973 Bollnäs Axel Ornstein1974 Lund Magnus Wahlbom1975 Göteborg Axel Ornstein1976 Motala Harry Schüssler1977 Stockholm Axel Ornstein1978 Degerfors Nils-Gustaf Renman ochHarry Schüssler1979 Borås Lars-Åke Schneider1980 Luleå Nils-Gustaf Renman1981 Ystad Dan Cramling1982 Gävle Lars-Åke Schneider1983 Karlskrona Lars-Åke Schneider1984 Linköping Axel Ornstein1985 Uppsala Ralf Åkesson1986 Malmö Lars-Åke Schneider1987 Stockholm Axel Ornstein1988 Norrköping Axel Ornstein1989 Sundsvall Jan Johansson1990 Göteborg Michael Wiedenkeller1991 Helsingborg Stellan Brynell1992 Borlänge Lars Karlsson1993 Lindesberg Thomas Ernst1994 Haparanda Richard Wessman1995 Borlänge Lars Degerman1996 Lidköping Robert Åström1997 Stockholm Lars Degerman1998 Ronneby Evgenij Agrest1999 Lidköping Ralf Åkesson2000 Örebro Tom Wedberg

B6 Svenska mästare (2/4) 2000-09-14FÖRTECKNING ÖVER SVERIGEMÄSTARE I ÖPPNA KLASSEN(Segrare i öppna Sverigemästerskapet, ÖSM)1976 Nässjö Lars Karlsson1977 Göteborg Tom Wedberg1978 Sjöbo Per-Inge Helmertz1979 Linköping ---1980 Kungsbacka Thomas Welin1981 Malmö Per Larsson1982 Norrköping Jan Johansson1983 Sundsvall Nils-Gustaf Renman1984 Göteborg Gösta Svenn1985 Markaryd Ferdinand Hellers1986 Motala Robert Bator1987 Växjö Christer Bergström1988 Helsingborg Richard Wessman1989 Karlstad Pontus Sjödahl1990 Malmö Saevar Bjarnason1991 Malmö Andrzej Sjtjakatjev1992 Växjö Jan Johansson1993 Malmö Jonas Barkhagen1994 Avesta Lars Degerman1995 Sollentuna Mats Sjöberg1996 Härnösand Emil Hermansson1997 Visby Stellan Brynellsen 1998 har tävlingen ej spelatsSVENSKA JUNIORMÄSTAREI en del fall har särspel om svensk juniormästare spelats på annan ort än den angivna SM-orten.Åren 1951-54 spelades JSM ej på SM-orten.1949 Eskilstuna Å Westman1950 Kristianstad Sven-Erik Palmkvist1951 Stockholm Sven Asker1952 Göteborg Åke Olsson1953 Eskilstuna Yngve Nelson1954 Gävle Hans Brodén1955 Södertälje Staffan Eriksson1956 Borås Ralph Halleröd1957 Stockholm Hans-Ove Hålén1958 Växjö Ove Kinnmark1959 Västerås Börje Jansson1960 Kiruna K G Dahl1961 Avesta Lars Esselius1962 Örnsköldsvik Rune Litsberger1963 Karlskrona Lars Gösta Cederquist1964 Göteborg Jan Sibe1965 Falköping Lennart Liljedahl1966 Malmö Gert Svensson1967 Stockholm Axel Ornstein1968 Norrköping Anders Wirgren1969 Sundsvall Jaan Eslon1970 Nässjö Konstanty Kaiszauri1971 Eskilstuna Anders Larsson1972 Skellefteå Roland Ekström1973 Bollnäs Caspar Carleson1974 Lund Anders Wengholm1975 Göteborg Dan Cramling1976 Motala Gösta Svenn1977 Stockholm Michael Wiedenkeller1978 Degerfors Anders Lundin1979 Borås Göran Marklund1980 Luleå Peter Fransson1981 Ystad Ferdinand Hellers1982 Gävle Hans Jonsson1983 Karlskrona Per Thorén1984 Linköping Richard Wessman1985 Uppsala Rikard Winsnes1986 Malmö Richard Wessman1987 Stockholm Pontus Sjödahl1988 Norrköping Per Vernersson1989 Sundsvall Jonas Barkhagen1990 Göteborg Anton Åberg1991 Helsingborg Johan Hellsten1992 Borlänge Johan Eriksson1993 Lindesberg Mikael Jonsson1994 Haparanda Erik Hedman1995 Borlänge Erik Malmstig1996 Lidköping Dennis Rylander1997 Stockholm Joel Åkesson1998 Ronneby Anders Olsson1999 Lidköping Dennis Rylander2000 Örebro Anders Olsson

SVENSKA JUNIORMÄSTARE I ÖPPNA KLASSEN(Segrare i öppna juniormästerskapet, ÖJSM)1976 Nässjö Carl-Magnus Björk1977 Göteborg Peter Silins1978 Sjöbo Håkan Tjärnemo1979 Linköping Magnus Fäldt1980 Kungsbacka Stefan Winge1981 Malmö Michael Claesson1982 Norrköping Stellan Brynell1983 Sundsvall Robert Bator1984 Göteborg Claes-Göran Lindholm1985 Markaryd Ari Ziegler1986 Motala Kari Rinne1987 Växjö Peter LaverydSVENSKA KADETTMÄSTARE1985 Uppsala Teodor Hellborg1986 Malmö Stefan Solbrand1987 Stockholm Anders Burman1988 Norrköping Mikael Jonsson1989 Sundsvall Michael Wiander1990 Göteborg Erik Hedman1991 Helsingborg Martin Nilsson1992 Borlänge Johan UpmarkB6 Svenska mästare (3/4) 2000-09-141988 Helsingborg Thomas Denecke1989 Karlstad Christian Jepson1990 Malmö Johan Eriksson1991 Malmö Stefan Solbrand1992 Växjö Mikael Jonsson1993 Malmö Anders Bäcklund1994 Avesta Mattias Nilsson1995 Sollentuna Alexei Chernuschevich1996 Härnösand Johan Upmark1997 Visby Anders Olssonsen 1998 har tävlingen ej spelats1993 Lindesberg Robert Wikström1994 Haparanda Tommy Andersson1995 Borlänge Björn Lundberg1996 Lidköping Jonas Morin1997 Stockholm Nissim Laksman1998 Ronneby Fredrik Holmberg1999 Lidköping Ulf Hammar2000 Örebro Erik JacobssonSVENSKA MINIORMÄSTARE1999 Lidköping Anton Frisk Kockum 2000 Örebro Drazen DragicevicSVENSKA VETERANMÄSTARE1975 Göteborg Karl Y Johannesson1976 Motala Gösta Carlsson1977 Stockholm Karl Erland Gannholm1978 Degerfors Bengt Ekenberg1979 Borås Bengt Ekenberg1980 Luleå Åke Boman1981 Ystad Åke Boman1982 Gävle Sven Kristoffersson1983 Karlskrona Karl Erland Gannholm1984 Linköping Eric Friberg1985 Uppsala Alvar Johnsson1986 Malmö Sture Nyman1987 Stockholm Karl Erland Gannholm1988 Norrköping Stig Lundholm1989 Sundsvall Anders Sahl1990 Göteborg Sture Nyman1991 Helsingborg Bengt Andersson1992 Borlänge Bengt Andersson1993 Lindesberg Bengt Andersson1994 Haparanda Bengt Andersson1995 Borlänge Bengt Andersson1996 Lidköping Bengt Andersson1997 Stockholm Bengt Andersson1998 Ronneby Rolf Lundquist1999 Lidköping Bengt Andersson2000 Örebro Berndt Söderborg

B6 Svenska mästare (4/4) 2000-09-14SVENSKA SNABBSCHACKSMÄSTARE(Segrare i Snabb-SM. Från och med 1993 är tävlingen öppen för utländska deltagare.)1969 Stockholm Rolf Martens1970 Stockholm Jerzy Lewi1971 Stockholm Ingemar Vulcan1972 Stockholm Lennart Liljedahl1973 Stockholm Börje Jansson1974 Göteborg Dan Uddenfeldt1975 Stockholm Harry Schüssler1976 Stockholm Harry Schüssler1977 Ystad Per-Inge Helmertz1978 Sandviken Nils-Gustaf Renman1979 Kristianstad Harry Schüssler1980 Stockholm Roland Ekström1981 Borås Christer Bergström1982 Hofors Christer Bergström1983 Umeå Robert Bator1984 Stockholm Jonny Hector1985 Växjö Rolf Lekander1986 Östersund Christer Bergström1987 Markaryd Lars Karlsson1988 ---1989 Helsingborg Ferdinand Hellers1990 Helsingborg Bengt Svensson1991 ---1992 ---1993 Helsingborg Klaus Berg (Danmark)1994 Avesta Bengt Lindberg1995 Sollentuna Johan Hellsten1996 Härnösand Emil Hermansson1997 Visby Jan-Olov Lindsedan 1998 har tävlingen ej spelatsSVENSKA BLIXTMÄSTARE(Vinnare i SM-blixten. Har spelats tidigare, men blev officiell SM-tävling först 1996)1996 Lidköping Robert Åström1997 Stockholm Christian Jepson1998 Ronneby Stellan Brynell1999 Lidköping Emanuel Berg

B8 Svenska lagmästerskap (1/1) 2000-09-14SVENSKA LAGMÄSTERSKAPALLSVENSKAN1970 Lunds ASK1971 Stockholm Södra SK1972 Lunds ASK1973 Upsala ASS1974 Wasa SK1975 Solna SS1976 Lunds ASK1977 Lunds ASK1978 Lunds ASK1979 Solna SS1980 SK Rockaden, Sthlm1981 SK Kamraterna, Gbg1982 SK Rockaden, Sthlm1983 Limhamns SK1984 SK Rockaden, Sthlm1985 SK Rockaden, Sthlm1986 SK Rockaden, Sthlm1987 Wasa SK1988 Wasa SK1989 Wasa SK1990 Wasa SK1991 Wasa SK1992 SK Rockaden, Sthlm1993 SK Rockaden, Sthlm1994 SK Rockaden, Sthlm1995 SK Rockaden, Sthlm1996 SK Rockaden, Sthlm1997 SK Rockaden, Sthlm1998 SK Rockaden, Sthlm1999 Sollentuna SK2000 Sollentuna SKSVENSKA CUPEN1988 Wasa SK1989 SK Rockaden, Sthlm1990 SK Rockaden, Sthlm1991 SK Rockaden, Sthlm1992 Limhamns SK1993 Lunds ASK1994 -1995 Södra SASS1996 Skara SS1997 SS Manhem1998 Limhamns SK1999 Limhamns SK2000 SK Rockaden. SthlmJUNIORALLSVENSKAN1987 Wasa SK1988 Limhamns SK1989 Limhamns SK1990 SK Rockaden, Sthlm1991 SS Manhem1992 SK Rockaden, Sthlm1993 SK Rockaden, Sthlm1994 SK Rockaden, Sthlm1995 SK Rockaden, Sthlm1996 SS Manhem1997 SK Rockaden, Sthlm1998 SK Rockaden, Sthlm1999 Sollentuna SKKADETTALLSVENSKAN1987 SK Rockaden, Sthlm1988 SK Rockaden, Sthlm1989 SK Rockaden, Sthlm1990 SK Rockaden, Sthlm1991 SS Manhem1992 SK Rockaden, Sthlm1993 SS Manhem1994 SK Rockaden, Sthlm1995 SK Rockaden, Sthlm1996 SK Rockaden, Sthlm1997 SK Rockaden, Sthlm1998 SK Rockaden, Sthlm1999 Kristallens SK

B8 Svenska titelinnehavare genom tiderna (1/2) 2000-09-14SVENSKA TITELINNEHAVAREÅrtal avser det år FIDE-kongressen fattade beslutet. Årtal inom parentes avser det år den lägre titelnerhölls.Stormästare (g = grandmaster)Evgenij Agrest 1997Ulf Andersson 1972 (1970)Pia Cramling 1992 (1983)Thomas Ernst 1992 (1984)Jonny Hector 1991 (1987)Ferdinand Hellers 1988 (1985)Tiger Hillarp-Persson 1999 (1996)Lars Karlsson 1984 (1979)Erik Lundin (1904-88) 1983 (1950)Harry Schüssler 1988 (1978)Gösta Stoltz(1904-63) 1954 (1950)Gideon Ståhlberg (1908-67) 1950Tom Wedberg 1995 (1978)Ralf Åkesson 1995 (1981)Internationell mästare (m = international master)Jonas Barkhagen 1994Robert Bator 1987Emanuel Berg 2000Christer Bergström 1986Stellan Brynell 1988Slavko Cicak 1997Dan Cramling 1982Lars Degerman 1990Folke Ekström (1906-2000) 1950Roland Ekström (SUI) 1982Thomas Engqvist 1994Jaan Eslon 1977Jesper Hall 1994Christer Hartman 1986Johan Hellsten 1995Jan Johansson 1990Konstanty Kaiszauri 1977Samir Lejlic 1995Patrik Lyrberg 1992Karl Johan Moberg 1995Christer Niklasson 1978Axel Ornstein 1975Nils-Gustaf Renman 1979Lars-Åke Schneider 1976Mats Sjöberg 1992Bengt Svensson 1995Thomas Welin 1984Richard Wessman 1990Michael Wiedenkeller 1984Rikard Winsnes 1994Ari Ziegler 1998Robert Åström 1995FIDE-mästare (f = FIDE master)Björn Ahlander 1987Björn Andersson 1988Mats Andersson 1993Zbigniew Bator 1990Bo Bengtsson 1987Rolf Bergström 1994Peder Berkell 1983Carl-Magnus Björk 1984Caspar Carleson 1985Mats Carlson 1987Luis Couso 1995Anders Ebenfeldt 1998Lars-Göran Eklund 1992Anders Eriksson 1987Johan Eriksson 1995Johan Furhoff 1994Bengt Hammar 1987Erik Hedman 1995Reynir Helgason 1990Emil Hermansson 1992Niclas Hjelm 1990Johan Ingbrandt 1987Stefan IvarssonHans Jonsson 1992Per Larsson 1988Bengt Lindberg 1987Franko Lukez 1989Jörgen Magnusson 1986Nedelj Malesevic 1986Erik Malmstig 1999Neven Milivojevic 1990Felix Nordström 1983Lars-Erik Pettersson 1987Håkan Rothén 1984Kurt Setterqvist 1986Pontus Sjödahl 1992Niclas Solin 1992Gösta Svenn 1988Nils Törnblom 1984Johnny Wieweg 1993Göran Åström 1991Dan Östergaard 1988

B8 Svenska titelinnehavare genom tiderna (2/2) 2000-09-14Kvinnlig stormästare (g = woman grand master)Pia Cramling 1982 ("herr-GM" 1992)Kvinnlig internationell mästare (m = women international master)Svetlana Agrest 1998Borislava Borisova 1974Victoria Johansson 1993Ilze RubeneKvinnlig FIDE-mästare (f = woman FIDE master)Susanne Berg 1995Evgenia PavlovskaiaJolanta Dahlin (1940-91) 1987

SCHACKDOMAREINTERNATIONELLA DOMAREBjörn Ansner 1987Jan BerglundJohan Berntsen 1995Peter Bigge 1987Bo Ländin 1988Claes Roland Nilsheden 1994B9 Svenska internationella och nationella domare (1/2) 2001-01-16Ulf Norevall 1993Hakon Persson 1988Jonas Sandbom 1993Hans Svedbark 1987Berndt Söderborg 1993Gunnar Wahlberg 1987FÖRBUNDSDOMAREAbrahamsson Göran, Göteborgs SFAbrahamsson Roaul, Göteborgs SFAcosta Fredrik, Göteborgs SFAndersson Ronny, Nv Skånes SFAndersson Sven-Olof, Jämtlands SFAndersson Thore, Stockholms SFAttefall Ove, Norrbottens SFBurman Lenart, Jämtlands SFCarlsson Lars H, Stockholms SFCarlsten Peter, Stockholms SFDanielssson Robert, Stockholms SFDolenec Dragutin, Malmö SFEriksson Ingemar, Östergötlands SFEriksson Mats, Göteborgs SFErlandsson CalleFriberg Lennart, Skånes SFGörman Rikard, Nv Skånes SFHansson Jan-Åke, Malmö SFHylén Mats, Nv Skånes SFDISTRIKTSDOMAREAbrahamsson Patrik, Ångermanlands SFAhlström Per, Östergötlands SFAlanenpää Tord, Norbottens SFAlexandersson EgonAndersson Dick, Mälardalens SFAndersson Kjell-Åke, Värmlands SFAndersson Ingvar, Västergötlands SFAndersson Robert, Smålands SFAndersson Sten, Gotlands SFAxelsson Tom, Östergötlands SFBast Billy, Stockholms SFBendz Åke, Upplands SFBengtzelius Ante, Västergötlands SFBerglund Thomas, Norrbottens SFBerglund Tord, Ångermanlands SFBjörkbom Kent, Norrbottens SFBjörkman Sune, Västergötlands SFBoman Leif, Västergötlands SFBrassman Anna-Stina, Skånes SFBroddefalk Sten, Smålands SFBurman Jonas, Västerbottens SFBurvall Patrik, Västerbottens SFBurwick Malte, Stockholms SFBäck Erno, Malmö SFBäckström Lennart, Västergötlands SFCarlsson Gunnar, Västergötlands SFCarlsson Ingvar, Östergötlands SFCarlsson Michael, Östergötlands SFCarlsson Roger, VärmlandCarlsson Roland, Nv Skånes SFJohansson Roland, Skånes SFKarlsson Karl-Erik, Värmlands SFKnutsson Christer, S Smålands SFKobbel Björn, Göteborgs SFLekander Rolf, Smålands SFLindberg Stephan, Östergötlands SFLindén Rolf, Dalarnas SFLindkvist Torgny, Norrbottens SFLundberg Berne, Nordskånes SFMalmdin Nils-Åke, Medelpads SFMattson Ingvar, Skånes SFNilsson Stefan, Skånes SFNyberg Arne, Mälardalens SFPerneborn Björn, Stockholms SFSundelius Per, Mälardalens SFThapper Roland, Skånes SFTikkanen Tapio, Värmlands SFWikander Jan, Stockholms SFZiegler Ari, Göteborgs SFDamberg Niklas, Stockholms SFDedorsson Thomas, Norrbottens SFDehlin Mats, Göteborgs SFDeltin Johnny, Västergötlands SFEdgren Jarl, Västergötlands SFEklund Karl-Evert, Stockholms SFEklund Lars-Göran, Västergötlands SFEmanuelsson Kent, Västergötlands SFEmanuelsson Rune, Västergötlands SFEngfeldt Jan, Stockholms SFEngqvist Gösta, Västerbottens SFEngström Kaj, Norrbottens SFEriksson Jörgen, Västerbottens SFEriksson Robert, Östergötlands SFFilipsson Magnus, HallandFlorin Hugo, Göteborgs SFForsén Sture, Ångermanlands SFFransson Peter, Västergötlands SFFranzén Ingvar, Mälardalens SFFranzén Thomas, Mälardalens SFFäldt Magnus, Östergötlands SFGambäck Björn, Stockholms SFGannholm Ingvar, Gotlands SFGlas Åke I, Medelpads SFGustavsson Fredrik, Ångermanlands SFHagberg Sven, Stockholms SFHammarström Einar, Medelpads SFHansson Håkan, Stockholms SFHedenström Stig, Västerbottens SFHedlund Alf, Västergötlands SF

B9 Svenska internationella och nationella domare (2/2) 2001-01-16Hedlund Harry, Västerbottens SFHellberg Sture, Göteborgs SFHortin Tomas, Norrbottens SFHäggkvist Mats, Ångermanlands SFHäggström Mikael, Norrbottens SFHögberg Jan,Västergötlands SFHögberg Ronny, Medelpads SFHöglund Jan, Upplands SFIllerbrand Arthur, Upplands SFIsacsson Jörgen, Västergötlands SFIvarsson Björn, Västergötlands SFJansson Staffan, Mälardalens SFJohansson Anders, Västergötlands SFJohansson Gunnar, Västergötlands SF (Munkedal)Johansson Gunnar, Västergötlands SF (Vara)Johansson Gösta, Norrbottens SFJohansson Ingemar, Västergötlands SFJohansson Ingvar, Östergötlands SFJohansson Kent, Smålands SFJohansson Lars, Norrbottens SFJohansson Maj O, Västergötlands SFJurå Stig, Upplands SFJönsson Per-Gösta, Nv Skånes SFKarlsson Kjell, Västergötlands SFKlasén Gunnar, Malmö SFKonttaniemi Mikko, Norrbottens SFKoski Viljo, Västergötlands SFLaksman Efraim, Skånes SFLaksman Pesach, Skånes SFLantz Lars Göran, Hälsinglands SFLarsson Fredrik, Mälardalens SFLarsson Sune, Västerbottens SFLindgren Dan, Östergötlands SFLindkvist Leif, Skånes SFLindmark Lave, Norrbottens SFLindström Börje, Östergötlands SFLindvall Tord, Nordskånes SFLundblad Göran, Medelpads SFLundgren Emanuel, Ångermanlands SFLundgren Lennart, Västerbottens SFLundholm Stig, Nv Skånes SFLärk Roger, Västergötlands SFMarcussen Arno, Norrbottens SFMarincic Franjo, Ångermanlands SFMårtensson Anders, Hallands SFNilsson Jörgen, Östergötlands SFNilsson Magnus, Skånes SFNorbäck Martin, Göteborgs SFNordahl Nils, Skånes SFNordell Per, Stockholms SFNyberg Bo, Upplands SFNygren Olof, Hälsinglands SFNyström Bengt, Norrbottens SFNäckholm Pierre, Norrbottens SFOredsson Alf, Skånes SFOlofsson Hans-Erik, Ångermanlands SFOlofsson Mikael, Norrbottens SFOlsson MikaelOlsson Sigvard, Skånes SFOlsson Torbjörn, Västerbottens SFOskarsson Lars, Norrbottens SFPavlov Peter, Smålands SFPersson Lars, Västergötlands SFPersson Jan, Västergötlands SFPersson Jonas, Skånes SFPettersson Johan, Norrbottens SFPettersson Lennart, Stockholms SFRadovic Stefan, Norrbottens SFRemar Gunnar, Västergötlands SFRosberg Einar, Nordskånes SFRosvold Aneus, Jämtlands SFRosvold Nils, Jämtlands SFRydberg Matts, Mälardalens SFSandorf Peter, Upplands SFSandström Anders, Skånes SFSehlin Mikael, Västerbottens SFSjödin Hans-Ove, Gästriklands SFSjögren Bo, Östergötlands SFSjögren Lars-Göran, Hallands SFSjölund Kent, Medelpads SFSjövall Torbjörn, Smålands SFStolt Hans-Olov, Västergötlands SFStorm Patrik ,Västerbottens SFStrömberg Patrik, Östergötlands SFSundell Bo, Ångermanlands SFSundför Jan-Petter Västerbottens SFSundman Gunnar, Västerbottens SFSurender Anil, Skånes SFSvensson Frank, Östergötlands SFSvensson Hans, Norrbottens SFSvensson Per, Östergötlands SFSvensson Rolf, Västergötlands SFSvensson Sven, Värmlands SFTallinger Bengt, Nv Skånes SFTeikari Hannu, Västergötlands SFVernersson Per, Östergötlands SFVestin Per, Norrbottens SFViklund Gösta, Gästriklands SFVikmång Erik, Östergötlands SFWermelin Leif, Medelpads SFWesterlind Sture, Västergötlands SFWestlund Mikael, Norrbottens SFWiik Lars-Erik, Ångermanlands SFWiklund Hans, Västerbottens SFWuopio Lennart, Norrbottens SFZetterberg Staffan, Dalarnas SFÅkerman Per, Gästriklands SFÅsenlund Erik-Olov, Mälardalens SFÖstergaard Dan, Skånes SF

C1 SSF:s stadgar (1/4) 2000-09-14SSF:s STADGARAntagna av kongressen i Karlskrona 1983-07-09.Reviderade av kongressen i Linköping 1984-07-07, § 9.Reviderade av kongressen i Uppsala 1985-07-06, § 20.Reviderade av kongressen i Sundsvall 1989-07-08, §§ 17, 18, 22 och 26.Reviderade av kongressen i Borlänge 1992-07-11, §§ 29 och 30.Reviderade av kongressen i Lindesberg 1993-07-10, § 22Reviderade av kongressen i Borlänge 1995-07-08, §§ 9-12, 14, 17, 22 och 26Reviderade av kongressen i Lidköping 1996-07-06, §§ 7, 14, 17 och 21-25Reviderade av kongressen i Linköping 2001-07-07, § 21.Förkortningar som används i stadgarna:AU = arbetsutskottetCS = centralstyrelsenDF = distriktsförbundFIDE = världsschackförbundetKap I. NAMN, SÄTE OCH ÄNDAMÅL§ 1Sveriges Schackförbund, i fortsättningen kallatförbundet, är en sammanslutning av distriksförbundeni Sverige. Förbundet är anslutet till FIDE.§ 2Förbundet har sitt säte där kansliet är beläget ochär en av staten erkänd riksorganisation.§ 3Förbundets uppgift är- att leda schacklivet i Sverige och företrädasvenskt schack gentemot utlandet,- att tillvarata spelares, föreningars och distriktsförbundsintressen,- att utfärda bestämmelser för och organiseraförbundets tävlingar samt- att i övrigt främja schackspelet.Kap II. MEDLEMSKAP§ 4Medlemmar i förbundet är distriktsförbunden ochsärskilda medlemmar.§ 5Schackföreningar som tillhör DF är därigenomockså medlemmar i förbundet. Föreningarnasenskilda medlemmar är tillika medlemmar i förbundet.§ 6Distriktsförbund och föreningar har egna stadgaroch får fritt ordna sina angelägenheter, om dessainte strider mot förbundets syften och verksamhet.DFs område fastställs av CS.§ 7 Hedersledamot och särskild medlema Till hedersledamot av förbundet kan på förslagav CS och efter beslut av kongressen kallasperson som gjort det svenska schacklivet synnerligatjänster. Fråga härom behöver CS intedelge DF före kongressen. Utdelande av förtjänstteckenoch liknande beslutas av CS.b Specialsammanslutning för schack kan av CSantagas till särskild medlem av förbundet. Avgiftenför sådant medlemskap samt de villkor iövrigt som skall gälla för medlemskapet bestämmesav CS.§ 8 Medlemsmatrikel och medlemsavgiftFörening skall föra aktuell medlemsmatrikel. Avkongressen fastställda medlemsavgifter insändstill respektive DF för vidarebefordran till förbundet.§ 9 MedlemsrapporteringVarje förening skall snarast efter varje kalenderårsskifteeller vid tidpunkt som DF bestämmer, tillrespektive DF dels lämna uppgifter om antaletmedlemmar vid utgången av föregående verksamhetsårdels erlägga föreskrivna medlemsavgifter.Uppgiften skall även innehålla medlemmarnasnamn, födelsetid samt adress.De uppgifter DF fått erhållit skall vara SSF:skansli tillhanda senast den 28 februari samt medlemsavgifternasenast den 31 mars. DF skall snarast,dock senast en månad, efter respektive DF:skongredd sända en verksamhetsberättelse tillSSF:s kansli. Den skall innehålla uppgift om DF:stotala antal medlemmar.Det åligger DF att tillse att föreningarnas medlemsregistreringsker i så god tid att redovisningentill SSF:s kansli kan ske inom föreskriven tid.Medlemsrapportering m m, som icke sker i överensstämmelsemed ovanstående, kan resultera idisciplinära påföljder enligt § 10.

C1 SSF:s stadgar (2/4) 2000-09-14DISCIPLINÄRA ÅTGÄRDERVarning, avstängning och uteslutning§ 10Enskild medlem, förening eller DF, som brytermot förbundets stadgar eller tävlingsbestämmelser,ej i tid uppfyller sina ekonomiska förpliktelserm m mot förbundet eller på annat sätt agerar tillskada för svenskt schack, kan av CS eller desskommittéer ådömas avgifter, tilldelas varning elleravstängas på viss tid.Beslut av kommitté kan överklagas till CS.Beslut i av CS behandlade ärenden kan överklagastill kongressen.§ 11Beslut om uteslutning fattas av kongressen påförslag av CS.§ 12Beslut om andra påföljder än avgifter skall motiverassamt preciseras till sin innebörd.Varning gäller under ett år om inte annat beslutas.Ny förseelse under beslutad varningstid bedömssträngare.Kap III. ORGAN§ 13Förbundets organ är kongressen och CS. Valbartill förtroendeuppdrag i förbundet är envar enskildmedlem i den mån inte annat framgår av dessastadgar. Anställd befattningshavare inom förbundetär dock ej valbar.Centralstyrelse, arbetsutskott och särskildaCS-organ§ 14 Centralstyrelsea Förbundets angelägenheter förvaltas av CSsom företräder förbundet i alla avseenden ominte annat föreskrivs i dessa stadgar.b CS består av ordförande och tolv övriga ledamöter.Ordförandens mandattid är ett år ochövriga ledamöters två år. Halva antalet väljsvarje år. CS utser inom sig vice ordförande ochövriga funktionärer. Till sekreterare, skattmästareoch representant i FIDE får dock utsesperson som icke tillhör CS.§ 15CS är beslutsför när minst hälften av ledamöternaär närvarande. Varje ledamot har en röst. Beslutfattas med enkel röstövervikt. Vid lika röstetal harordföranden utslagsröst.§ 16CS skall bland sina ledamöter utse ett arbetsutskottatt förvalta löpande angelägenheter samtbereda CS-ärenden. CS fastställer instruktion förarbetsutskottet.§ 17 Kommittéer och särskilda organCS kan vid behov för angelägenheter som kräversärskild förvaltning utse kommittéer eller andrasärskilda organ.CS kan uppdra åt kommitté, särskilt organ ellerfunktionär att på CS vägnar besluta i vissa grupperav ärenden vilka anges i instruktion eller särskiltbeslut. Beslut som har fattats med stöd av sådantuppdrag skall genast anmälas till CS. CS kan närsom helst återkalla lämnat uppdrag.§ 18 Årsredovisning och revisorera Förbundets räkenskapsår är 1 januari - 31 december.b Senast 30 april skall CS årsberättelse överlämnastill revisorerna, som har att avge berättelsedärom inom tre veckor.Kongressen§ 19Kongressen är förbundets högsta organ. Samtligabeslut som fattas i andra organ inom förbundetkan prövas av kongressen.§ 20 Ordinarie kongressOrdinarie kongress hålls årligen på tid och platssom CS beslutar, som regel i samband med förbundetsmästerskapstävlingar.Kallelse till kongress utsänds till DF senast sexveckor före kongressen.§ 21Kongressen består av ombud för DF. Även enskildmedlem har närvaro- och yttranderätt. Varjeombud har en röst.Distriktsförbund får sända ombud i förhållande tillmedlemsantalet. Antalet ombud från varje DFbestäms i förhållande till medlemsantalet så attDF med500 medlemmar eller därunder får utse högst1 ombud,501 - 1 000 medlemmar får utse 2 ombud,1 001 - 1 500 medlemmar får utse 3 ombud,1 501 - 2 000 medlemmar får utse 4 ombud,2 001 - 2 500 medlemmar får utse 5 ombud,2 501 - 3 000 medlemmar får utse 6 ombud,mer än 3 000 medlemmar får utse 7 ombud,samt därutöver ytterligare ett ombud för varjefemhundratal medlemmar.

C1 SSF:s stadgar (3/4) 2000-09-14Ett distriktsförbund kan dock inte få mer än 20 %av det totala antalet röster enligt fastställdröstlängdOmbud skall förete fullmakt från DF och får baraföreträda ett DF. Ledamot av CS får icke varaombud.Kongressen är beslutsför med det antal ombudsom infunnit sig.Ombud får medelst fullmakt från sitt DF representerahögst det antal ombud som DF enligttredje stycket ovan är berättigat till.Beslut fattas, utom i ärende som avser §§ 29 och30, med enkel röstövervikt. Vid lika röstetal avslåsförslaget.§22 Obligatoriska ärenden vid ordinariekongress1 Val av ordförande vid kongressen2 Frågan stadgeenlig kallelse3 Fastställande av dagordningen4 Justering av röstlängd5 Val av två justeringsmän att jämte ordförandejustera protokollet6 Protokoll från föregående kongress7 CS verksamhetsberättelse med resultat- ochbalansräkning8 Revisionsberättelse9 Fråga om fastställande av resultat- och balansräkningsamt om ansvarsfrihet för CS:s ledamöter10 Propositioner och motioner11 Verksamhetsplan och budget12 Medlemsavgifter till förbundet13 Val av ordförande i CS jämte övriga ledamöter14 Val av två revisorer och två revisorssuppleanter15 Fastställande av antal ledamöter i valberedningensamt val av valberedningen och sammankallandei dennaAnmärkning till moment 14:Av de ordinarie revisorerna ska en vara auktoriserad.Anmärkning till moment 15:Valberedningen skall bestå av tre till fem ledamöter.Valberedningens uppgift är att att lämna förslagvid val enligt moment 13-14.Valberedningens förslag bilägges kallelsen tillkongressen. Eventuella motförslag skall varaSSF:s kansli tillhanda senast två veckor före kongressenför att omgående tillställas anmälda kongressombud.§ 23 ValprocedurErhåller vid val av en person fler än två kandidaterröster väljs den som får absolut majoritet. Iannat fall måste ett särskilt val äga rum mellan detvå kandidater som uppnår högsta röstetal. Vidlika röstetal avgör lottning.Vid val av flera personer förklaras de valda somuppnår högsta röstetal. Vid lika röstetal avgörlottning.Personval skall ske genom sluten omröstning, omnågot ombud så begär.§ 24 PropositionerFråga som CS önskar hänskjuta till kongressenskall delges DF senast sex veckor före kongressen.§ 25 MotionerMotionsrätt till kongressen tillkommer DF ochföreningar.Motion skall inges till CS före 1 april.CS skall tillställa DF yttrande över inkomnamotioner senast sex veckor före kongressen.§ 26 VerksamhetsberättelseVerksamhetsberättelse skall vara DF tillhandasenast sex veckor före kongressen.§ 27 Extra kongressExtra kongress inkallas av CS vid behov eller närminst tre DF som representerar minst 25 procentav det totala antalet enskilda medlemmar begärdetta för uppgivet ändamål. Har en sådan begäraninkommit skall CS föranstalta om extra kongressatt avhållas inom två månader.Inträffar ordinarie kongress inom fyra månaderfrån det begäran inkom får CS istället hänskjutafrågan till behandling på ordinarie kongress.Kallelse skall utsändas minst två veckor före kongressenoch innehålla uppgift om vilka ärendensom skall behandlas. Har DF påkallat kongressenskall CS yttrande i saken bifogas kallelsen.I övrigt gäller i tillämpliga delar vad som stadgasom ordinarie kongress.

Kap IV. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER§ 28 TävlingsbestämmelserFör förbundets tävlingar gäller särskilt utfärdadetävlingsbestämmelser för Sveriges Schackförbund.Tvister vid förbundets tävlingar avgörs av tävlingsledningen.Part som icke åtnöjes med dessbeslut äger hänskjuta tvisten till CS. CS skall ävenpröva av DF avgjord tävlingstvist som i behörigordning överklagats till förbundet.§ 29 StadgeändringFör ändring av dessa stadgar krävs beslut vid kongressmed minst 2/3 röstövervikt bland de ombudsom är närvarande vid omröstningen.§ 30 UpplösningFör upplösning av förbundet krävs beslut medminst 2/3 röstövervikt bland de ombud som ärnärvarande vid omröstningen, vid två på varandraföljande kongresser. En av kongresserna skallvara ordinarie kongress. Om förbundets upplösningbeslutas skall kongressen även besluta hurförbundets tillgångar skall disponeras.C1 SSF:s stadgar (4/4) 2000-09-14

C2 SSF:s normalstadgar för schackklubbar (1/2) 2000-09-14NORMALSTADGARSSF:s normalstadgar för schackklubbar antogs av centralstyrelsen 1984-10-27.Omarbetade av Centralstyrelsen 1991-01-26Förkortningar använda i texten:SSF = Sveriges SchackförbundDF = DistriktsförbundSK = Schackklubb (här den förening för vilkenstadgarna är avsedda)Stadgar för SK antagna vid årsmöte den _______.(Reviderade vid årsmöte den _______.)Namn och ändamål§ 1SK är en ideell förening för schackintresserade.SK är ansluten till DF och Sveriges Schackförbundoch således underordnad DF:s och SSF:sstadgar.Medlemskap och registrering§ 2Varje schackintresserad person kan vara medlem iSK genom att erlägga medlemsavgift. Registreradmedlem i SK är medlem i DF och SSF.SK:s verksamhetsår är lika med kalenderåret.Årsmöte§ 3Årsmöte är SK:s högsta beslutande organ. Vidårsmötet beslutas endast i frågor som angivits ikallelsen. Kallelse utgår senast tre veckor föremötesdagen. Verksamhetsberättelse, bokslut ochrevisorernas berättelse samt förslag och motionerfrån styrelsen och enskilda medlemmar skall finnastillgängliga för medlemmar senast en veckaföre årsmötet.Ordinarie årsmöte hålls under första kvartalet.Extra årsmöte sammankallas inom en månad fråndet att minst en tredjedel av SK:s medlemmar såkrävt.Vid årsmötet väljs ordförande, övriga ledamöter istyrelsen, revisorer och valberedning. Samtligamedlemmar har närvaro-, yttrande- och rösträtt.Varje närvarande medlem har en röst. Beslut fattasmed enkel röstövervikt utom när annat specielltstadgas. Alla medlemmar har motions- ochförslagsrätt till årsmötet. Sådan fråga skall ingestill styrelsen tre veckor före årsmötet.§ 4Vid årsmötet skall bl a följande ärenden förekomma:1. Mötets öppnande2. Val av ordförande och sekreterare för mötet3. Val av justerare tillika rösträknare4. Styrelsens verksamhetsberättelse5. Revisorernas berättelse6. Styrelsens ansvarsfrihet7. Motioner och förslag8. Avgifter9. Val av- Ordförande och suppleanter på ett år- Styrelseledamöter och revisorer på två år§ 5Beviljas inte styrelsen ansvarsfrihet avgår helastyrelsen.Styrelse§ 6SKs angelägenheter handläggs av en styrelse sombestår av ordförande och det antal ordinarie ledamöteroch suppleanter som fastställs av SKs årsmöte.Styrelsen utser inom sig sekreterare, kassöroch andra funktionärer samt den eller de personersom skall teckna SKs firma.Styrelsen är beslutför när minst hälften av ledamöternaär närvarande. Beslut fattas med enkelmajoritet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.Styrelsen skall upprätta verksamhetsberättelse ochbokslut. Verksamhetsberättelsen och bokslut medresultat- och balansräkning skall vara tillgängligaför revisorerna senast två veckor före årsmötet.Styrelsens ledamöter är gemensamt ansvariga förSK:s förvaltning.Revisorer§ 7Revisorerna går igenom SK:s verksamhet inklusiveden ekonomiska hanteringen. Revisorernaanger före årsmötet revisionsberättelse, där ansvarsfrihetför styrelsen till- eller avstyrks.

C2 SSF:s normalstadgar för schackklubbar (2/2) 2000-09-14Valberedning§ 8Valberedningen föreslår årsmötet kandidater tillstyrelsen.Särskilda bestämmelser§ 9Styrelsen kan varna, avstänga eller utesluta medlemsom bryter mot beslut som fattats i stadgeenligordning eller på annat sätt agerar till skada förSK. Medlem kan avstängas från deltagande i SK:sverksamhet för viss tid, dock högst ett år. Uteslutningföregås alltid av skriftlig varning.Medlem som avstängts eller uteslutits kan vidnästa årsmöte överklaga styrelsens beslut.Stadgeändring och SK:s upplösning§ 10För ändring av dessa stadgar krävs beslut vid ordinarieårsmöte med minst 2/3 röstövervikt.§ 11SK får inte upplösas, så länge minst fem medlemmarvill fortsätta verksamheten. Beslut omupplösning får bara ske på ordinarie årsmöte. I såfall beslutar årsmötet hur SK:s tillgångar skalldisponeras.KOMMENTARER TILL SVERIGESSCHACKFÖRBUNDSNORMALSTADGAR FÖR KLUBBAR§ 1Schack kan bedrivas i många former, menschackklubb kan inte anta stadgar som strider motdistriktsförbundets eller Sveriges Schackförbundsstadgar. På motsvarande sätt kan inte SSF antastadgar som strider mot FIDE:s.§ 3Andra frågor än de som stått i kallelsen kan tasupp men beslut i frågan hänskjuts till styrelseneller följande årsmöte. Med årsmöte menas ävenextra årsmöte.§ 4Det är lämpligt att hälften av tvåårsvalen görsvarje år. I stora klubbar kan det vara lämpligt medtvå justeringsmän - i mindre en.Styrelsens storlek kan variera med medlemsantaloch arbetsbelastning.

FIDE:S SCHACKREGLERFIDE:s Schackregler reglerar närschackspel. Denengelska texten är den autentiska versionen avSchackreglerna, som antogs vid den 67:e FIDEkongresseni Jerevan i september-oktober 1996och träder i kraft den 1 juli 1997. I dessa reglerhar orden 'han', 'honom' och 'hans' använts, vilkautan åtskillnad inkluderar 'hon', 'henne' och 'hennes'.FÖRORDSchackreglerna kan inte reglera alla de tänkbarasituationer som kan uppstå under ett parti, ej hellerkan de reglera alla organisatoriska frågor. I defall, som inte regleras exakt, bör det vara möjligtatt fatta ett korrekt domslut genom att studeraanaloga situationer i reglerna. Schackreglernaförutsätter att domare har erforderlig kompetens,sunt omdöme och absolut objektivitet. En alltfördetaljerad regel kan hindra domarens frihet attavkunna domslut där hänsyn tas till rättvisa, logikoch speciella faktorer.FIDE vädjar till alla schackspelare och förbund attgodta detta synsätt.Ett medlemsförbund har frihet att införa meradetaljerade regler, förutsatt att dea) inte på något sätt strider mot FIDE:s officiellaSchackregler,b) är begränsade till förbundets eget verksamhetsområdeochc) inte gäller för någon av FIDE:s matcher, mästerskap,kvalificerande tävlingar eller titel- ellerratingturneringar.SPELREGLER§ 1: Schackspelets karaktär och syfte1.1. Schack spelas mellan två motståndare somväxelvis flyttar pjäser på ett kvadratiskt bräde,'schackbrädet'. Spelaren med de vita pjäserna inlederpartiet. En spelare sägs 'vara vid draget', närhans motståndares drag har fullbordats.D1 FIDE:s Schackregler (1/9) 2000-09-14§ 2: Utgångsställningen för pjäserna ochschackbrädet2.1. Schackbrädet består av en spelplan med 8x8 =64 lika stora kvadratiska rutor, varannan ljus (de'vita' rutorna) och varannan mörk (de 'svarta' rutorna).Schackbrädet placeras mellan spelarna på sådantsätt att hörnrutan närmast till höger om varje spelareär vit.2.2. Vid spelets början har den ene spelaren 16ljusa pjäser (de 'vita' pjäserna) och den andre spelaren16 mörka pjäser (de 'svarta' pjäserna).Pjäserna är följande:En vit och en svart kung !" #En vit och en svart dam $" %Två vita och två svarta torn &" 'Två vita och två svarta löpare (" )Två vita och två svarta springare *" +Åtta vita och åtta svarta bönder ," -2.3. Pjäsernas utgångsställning på schackbrädet ärföljande:.////////0"1'2)3#4+56"17-7-7-7-6"1"8"8"8"86"18"8"8"8"6"1"8"8"8"86"18"8"8"8"6"1,9,9,9,96"1:*;$

D1 FIDE:s Schackregler (2/9) 2000-09-143.2.a) Damen kan flyttas till varje ruta längs den linje,den rad eller en diagonal på vilken den står.b) Tornet kan flyttas till varje ruta längs den linjeeller rad på vilken det står.c) Löparen kan flyttas till varje ruta längs en diagonalpå vilken den står.Vid utförande av dessa drag kan damen, torneteller löparen inte passera över någon mellanståendepjäs.3.3. Springaren kan flyttas till en av rutorna närmastden där den står, men som inte ligger påsamma rad, linje eller diagonal. Den passerar intedirekt över någon mellanliggande ruta.3.4.a) Bonden kan flyttas framåt till en ledig närmastframförvarande ruta på samma linje, eller ocksåb) kan bonden i sitt första drag avancera två rutorlängs samma linje, förutsatt att båda rutorna ärlediga, eller ocksåc) kan bonden flyttas till en ruta som är upptagenav en av motståndarens pjäser och som liggerdiagonalt framför den på en angränsande linje,och den slår då denna pjäs.d) En bonde, som angriper en ruta som passerasav en av motståndarens bönder, vilken har flyttatstvå rutor i ett drag från sin utgångsruta, kan slåmotståndarens bonde som om denna bara hadeflyttats en ruta. Detta slag kan bara göras somomedelbart svarsdrag på denna framryckning ochkallas att slå 'en passant'.e) När en bonde når raden längst bort från sinstartposition, måste den som en del av sammadrag bytas ut mot en dam, ett torn, en löpare elleren springare av samma färg. Spelarens val begränsasinte till pjäser som slagits tidigare. Utbytet aven bonde till en annan pjäs kallas 'promotion', ochden nya pjäsens verkan inträder omedelbart.3.5.a) Kungen kan flyttas på två olika sätt, nämligen:1) till en angränsande ruta som inte är angripen aven eller flera av motståndarens pjäser, eller2) genom 'rockad'. Detta är ett drag med kungenoch ett av tornen med samma färg på samma rad.Det räknas som ett enda drag och utförs som följer:kungen flyttas från sin utgångsruta två rutormot tornet, varefter tornet flyttas över kungen tillden ruta kungen just har passerat.i) Rockad får inte görasa) om kungen redan har flyttats, ellerb) med ett torn som redan har flyttats.ii) Rockad är tillfälligt förhindrada) om kungens utgångsruta eller den ruta kungenmåste passera eller den ruta till vilken kungen skaflyttas är angripen av någon motståndarpjäs, ellerb) om det finns någon pjäs mellan kungen och dettorn med vilket rockaden ska utföras.b) Kungen sägs stå 'i schack', om den är angripenav en eller flera av motståndarens pjäser, även omsådana pjäser inte själva kan flyttas.Att säga schack är inte obligatoriskt.En spelare får inte utföra ett drag som placerareller lämnar hans egen kung i schack.§ 4: Utförande av drag4.1. Varje drag måste utföras med endast en hand.4.2. Spelaren vid draget får ställa en eller flerapjäser till rätta på deras rutor, om han först tillkännagersin avsikt (t. ex. genom att säga"j'adoube").4.3. Om en spelare vid draget - med undantag förovanstående fall - avsiktligt på schackbrädet röra) en eller flera pjäser av samma färg, måste hanflytta eller slå den först rörda av dessa pjäser somkan flyttas eller slås, ellerb) en av sina egna pjäser och en av motståndarens,måste han slå motståndarens pjäs med den egnapjäsen, eller om detta är regelstridigt, flytta ellerslå den först rörda pjäsen som kan flyttas ellerslås. Om det är oklart vilken pjäs som rördes först,ska spelarens pjäs anses vara den först rörda pjäsen.4.4.a) Om en spelare avsiktligt rör sin kung och etttorn, måste han rockera med berörda pjäser, omdet är möjligt.b) Om en spelare avsiktligt rör ett torn och sedankungen, får han inte rockera åt den sidan i detdraget, utan situationen regleras enligt § 4.3.c) Om en spelare i avsikt att rockera rör kungeneller samtidigt rör kungen och ett torn när rockadåt denna sida inte är tillåten, måste spelaren väljaatt antingen rockera åt andra hållet, om detta är ettregelrätt drag, eller att flytta kungen. Om kungeninte har något regelrätt drag, är spelaren fri attgöra vilket regelrätt drag som helst.4.5. Om ingen av de vidrörda pjäserna kan flyttaseller slås, får spelaren göra vilket regelrätt dragsom helst.

D1 FIDE:s Schackregler (3/9) 2000-09-144.6. Om motståndaren bryter mot § 4.3 eller 4.4,kan en spelare inte påtala detta, sedan han självavsiktligt vidrört en pjäs.4.7. När man som ett regelrätt drag eller som endel av ett regelrätt drag har släppt en pjäs på enruta, kan man inte flytta den till en annan ruta.Draget anses vara utfört, när alla relevanta delarenligt § 3 har fullbordats.§ 5: Avslutat parti5.1.a) Partiet är vunnet av den spelare som satt sinmotståndare matt med ett regelrätt drag. Dettaavslutar omedelbart partiet.b) Partiet är vunnet av den spelare, vars motståndareförklarar att han ger upp. Detta avslutar omedelbartpartiet.5.2. Partiet är remi när spelaren vid draget intekan göra något regelrätt drag och hans kung intestår i schack. Partiet sägs då sluta med 'patt'. Dettaavslutar omedelbart partiet.5.3. Partiet är remi efter överenskommelse mellande två spelarna under partiet. Detta avslutar omedelbartpartiet. (Se § 9.1)5.4. Partiet kan bli remi, om en identisk ställningjust kan uppkomma eller har uppkommit påschackbrädet för tredje gången. (Se § 9.2)5.5. Partiet kan bli remi, om de senaste 50 på varandraföljande dragen har utförts av båda spelarnautan att någon bonde flyttats eller någon pjäs slagits.(Se § 9.3)TURNERINGSREGLER§ 6: Schackklockan6.1. Med 'schackklocka' avses en klocka med tvåtidvisare, som är förbundna med varandra på ettsådant sätt att bara en av dem kan vara i gång vidvarje enskild tidpunkt.Med 'klocka' avses i Schackreglerna en av de tvåtidvisarna.Med 'kläppen har fallit' menas att den tilldeladetiden för en spelare har löpt ut.6.2. När man använder en schackklocka, måstevar och en av spelarna göra ett visst antal drageller alla drag under en tilldelad tidsperiod; alternativtkan man tilldelas viss extratid efter varjedrag. Allt detta måste regleras i förväg. En spelaresinbesparade tid under en period läggs till hansdisponibla tid för nästa period, utom när metodenmed 'fördröjningstid' tillämpas. I metoden medfördröjningstid erhåller båda spelarna en bestämd'grundbetänketid'. De erhåller också en 'fixeradextratid' för varje drag. Nedräkningen av grundtidenbörjar först när extratiden har löpt ut. Underförutsättning att spelaren stoppar sin klocka innanextratiden har löpt ut, förändras inte hans grundtid,oberoende av hur stor del av extratiden hanutnyttjat.6.3. Varje klocka har en 'kläpp'. Omedelbart efterdet att en kläpp faller, måste man kontrollera attkraven i § 8.1 uppfylls.6.4. Domaren bestämmer var schackklockan placeras.6.5. Vid den tidpunkt som bestämts för partietsbörjan startas klockan för spelaren med de vitapjäserna.6.6. En spelare ska förlora partiet, om han anländertill schackbrädet mer än en timma efter utsatttid för början av spelperioden (såvida inte tävlingensregler specificerar eller domaren bestämmerannorlunda).6.7.a) Under partiet ska varje spelare efter att ha utförtsitt drag på schackbrädet stanna sin egen klockaoch starta motståndarens klocka. En spelare måstealltid tillåtas stanna sin klocka. Hans drag ansesinte vara fullbordat förrän han har gjort så, såvidainte det utförda draget avslutar partiet. (Se § 5.1,5.2 och 5.3)Tiden mellan utförandet av draget på schackbrädet,stannandet av den egna klockan och startandetav motståndarens klocka betraktas som del avspelarens tilldelade betänketid.b) En spelare måste stanna sin klocka med sammahand som han utfört draget med. Det är förbjudetatt hålla fingret på omställaren eller att 'sväva'över den.c) Spelarna måste hantera schackklockan på etttillbörligt sätt. Det är förbjudet att slå våldsamt påden, att lyfta upp den eller att välta den. Otillbörlighantering av schackklockan ska bestraffas ienlighet med § 13.4.6.8. En kläpp anses ha fallit när domaren observerardetta faktum eller när ett korrekt påtalande avdetta har gjorts av en av spelarna.6.9. Om en spelare - med undantag av de fall, där§ 5.1, 5.2 och 5.3 är tillämpliga - inte fullbordardet föreskrivna antalet drag på den tilldelade tiden,är partiet förlorat för den spelaren. Emellertidär partiet remi, om ställningen är sådan att motståndareninte kan sätta denne spelare matt mednågon som helst följd av regelrätta drag (dvs. viddet mest oskickliga motspel).6.10. Varje klockindikering anses vara bindande,såvida ingen uppenbar defekt föreligger. En

D1 FIDE:s Schackregler (4/9) 2000-09-14schackklocka med uppenbar defekt ska bytas ut.Domaren ska efter bästa omdöme bestämma detider den nya schackklockan ska visa.6.11. Om båda kläpparna har fallit och det äromöjligt att fastställa vilken kläpp som föll först,ska partiet fortsätta.6.12.a) Om partiet tillfälligt behöver avbrytas, ska domarenstanna klockorna.b) En spelare får stanna klockorna för att sökaassistens hos domaren.c) Domaren ska bestämma när partiet åter skastartas.6.13. Om någon oegentlighet uppstår och/ellerpjäserna måste återställas till en tidigare position,ska domaren efter sitt bästa omdöme bestämma detider klockorna ska visa.6.14. Projektionsdukar, monitorer och demonstrationsbräden,som visar den aktuella ställningen påschackbrädet, utförda drag och antalet gjordadrag, liksom klockor som också visar antalet drag,är tillåtna i spellokalen. Emellertid får en spelareinte framställa något krav som grundas på någotsom visas på detta sätt.§ 7: Regelstridiga ställningar7.1.a) Om det under ett parti upptäcks att pjäsernasutgångsställning var inkorrekt, ska partiet annullerasoch ett nytt parti spelas.b) Om det under ett parti upptäcks att det endafelet är att schackbrädet placerats i strid mot § 2.1,fortsätter partiet, men den uppnådda ställningenmåste överföras till ett korrekt placerat schackbräde.7.2. Om ett parti har börjat med ombytta färger,ska det fortsätta, såvida inte domaren bestämmerannorlunda.7.3. Om en spelare stöter till en eller flera pjäserså att de kommer i oordning, ska han återställaden korrekta ställningen på sin egen tid. Om det ärnödvändigt har motståndaren rätt att återstartaspelarens klocka utan att göra något drag för attsäkerställa att spelaren återställer den korrektaställningen på sin egen tid.7.4. Om det under ett parti upptäcks att ett regelstridigtdrag har utförts eller att pjäser har flyttatsfrån sina rutor, ska ställningen före felaktighetenåterställas. Om ställningen omedelbart före felaktigheteninte kan identifieras, ska partiet fortsättafrån den sista identifierbara ställning, som föregårfelaktigheten. Klockorna ska justeras enligt § 6.13och § 4.3 tillämpas för ett drag som ersätter etteventuellt regelstridigt drag. Därefter ska partietfortsätta.§ 8: Protokollföring8.1. Under spelets gång ska båda spelarna antecknasina egna och motståndarens drag, drag fördrag, så tydligt och läsligt som möjligt i algebraisknotation (Appendix E) på det protokollbladsom föreskrivs för tävlingen.En spelare får svara på motståndarens drag innanhan protokollför det, om han så önskar. Han måsteprotokollföra sitt senaste drag innan han gör ettnytt. Ett remierbjudande måste noteras på protokolletav båda spelarna. (Appendix E 12)Om en spelare av fysiska eller religiösa skäl äroförmögen att föra protokoll, ska vid partiets börjanviss tid, som bestäms av domaren, dras frånhans tilldelade tid.8.2. Protokollet ska vid varje tidpunkt vara synligtför domaren.8.3. Protokollen är turneringsarrangörens egendom.8.4. Om en spelare har mindre än fem minuterkvar på sin klocka och inte får extratid på 30 sekundereller mera tillagd för varje drag, är han intetvungen att uppfylla kraven i § 8.1. Omedelbartefter det att en kläpp har fallit, måste spelarenuppdatera sitt protokoll helt och fullt.8.5.a) Om ingen av spelarna behöver föra protokollenligt § 8.4, bör domaren eller en assistent försökavara närvarande och föra protokoll. I detta fall skadomaren stoppa klockorna omedelbart efter det atten kläpp har fallit. Sedan ska båda spelarna kompletterasina protokoll med hjälp av domarenseller motståndarens protokoll.b) Om det endast är en av spelarna som inte behöverföra protokoll enligt § 8.4 måste han fullständigtkomplettera sitt protokoll så snart som enkläpp har fallit. Under förutsättning att spelaren ärvid draget, får han använda motståndarens protokoll.Spelaren är inte tillåten att göra ett drag förränhan har kompletterat sitt eget protokoll ochåterlämnat motståndarens.c) Om inget komplett protokoll föreligger, måstespelarna rekonstruera partiet på ett annat schackbrädeunder kontroll av domaren eller en assistent,som först ska anteckna den aktuella ställningen ipartiet, innan rekonstruktionen äger rum.8.6. Om protokollen inte kan kompletteras så attdet framgår att en spelare har överskridit den tilldeladetiden, ska nästa drag som spelas anses vara

D1 FIDE:s Schackregler (5/9) 2000-09-14det första i den följande dragserien, såvida det inteär uppenbart att fler drag har utförts.§ 9: Remiparti9.1. En spelare kan föreslå remi, sedan han gjortett drag på schackbrädet. Han måste göra så innanhan stannar sin egen klocka och startar motståndarens.Ett remianbud vid varje annan tidpunkt underspelet är ändå giltigt, men § 12.5 måste beaktas.Inga villkor kan kopplas till anbudet. I ingetav fallen kan anbudet återtas, och det förblir gällandetills motståndaren antar det, avslår detmuntligt, avslår det genom att göra ett drag ellertill dess att partiet avslutas på något annat sätt.Båda spelarna ska notera ett remianbud i sinaprotokoll med symbolen (=).9.2. Partiet är remi efter en korrekt begäran av enspelare vid draget, när samma ställning för åtminstonetredje gången (och inte nödvändigtvis genomdragupprepning)a) kommer att uppstå, om han först skriver sittdrag på sitt protokoll och förklarar sin avsikt fördomaren att göra detta drag, ellerb) just har uppstått.Ställningar enligt a) och b) anses vara desamma,om samma spelare är vid draget, om pjäser avsamma slag och färg står på samma rutor och omsamtliga möjliga drag för båda spelarnas pjäser ärdesamma.Ställningar är inte desamma, om en bonde kundeha slagits en passant eller om rätten att görarockad omedelbart eller i fortsättningen har förändrats.9.3. Partiet är remi efter en korrekt begäran avspelaren vid draget, oma) han skriver på sitt protokoll och förklarar sinavsikt för domaren att göra ett drag, som kommeratt resultera i att de senaste 50 dragen gjorts avbåda spelarna utan att någon bonde flyttats ochutan att någon pjäs slagits, ellerb) de senaste på varandra följande 50 dragen hargjorts av båda spelarna utan att någon bonde flyttatsoch utan att någon pjäs slagits.9.4. Om en spelare gör ett drag utan att begäraremi, förlorar han rätten att begära remi enligt §9.2 eller 9.3 i detta drag.9.5. Om en spelare begär remi enligt § 9.2 eller9.3, ska han omedelbart stanna båda klockorna.Han har inte tillåtelse att ta tillbaka sitt krav.a) Om kravet visar sig vara riktigt är partiet omedelbartremi.b) Om kravet visar sig vara oriktigt, ska domarendra ifrån hälften av kravställarens återstående tidupp till maximalt tre minuter och lägga till treminuter till motståndarens tid. Sedan ska partietfortsätta, och det avsedda draget måste utföras.9.6. Partiet är remi när en ställning har uppstått,från vilken en mattsättning inte kan uppkommagenom någon möjlig serie av regelrätta drag, inteens med det mest oskickliga spel. Detta avslutaromedelbart partiet.§ 10: Tidsbegränsad avslutning10.1. 'Tidsbegränsad avslutning' är sista fasen avett parti, när alla återstående drag måste göras påen begränsad tid.10.2. Om en spelare har mindre än två minuterkvar på sin klocka, får han kräva remi innan hanskläpp faller. Han ska stanna klockorna och tillkalladomaren.a) Om domaren är övertygad om att motståndareninte anstränger sig för att vinna partiet på normaltsätt eller om att det inte är möjligt att vinna pånormalt sätt, så ska han förklara partiet remi. Iannat fall ska han uppskjuta sitt beslut.b) Om domaren uppskjuter sitt beslut, kan motståndarentilldelas två minuters extra betänketidoch partiet ska fortsätta i domarens närvaro.c) När domaren uppskjutit sitt beslut, har han rättatt senare förklara partiet remi, även om en kläpphar fallit.10.3. Regelstridiga drag förlorar inte nödvändigtvis.Sedan man vidtagit åtgärder enligt § 7.4, skadomaren för en spelares första regelstridiga dragge två minuter extra tid till motståndaren; för ettandra regelstridigt drag av samma spelare skadomaren ge ytterligare två minuter extra tid tillmotståndaren; vid ett tredje regelstridigt drag avsamma spelare ska domaren förklara partiet förloratför spelaren som spelade inkorrekt.10.4. Om båda kläpparna har fallit och det äromöjligt att fastställa vilken kläpp som föll först,är partiet remi.§ 11: Poängberäkning11.1. För ett vunnet parti erhåller vinnaren en (1)poäng och förloraren noll (0) poäng. Vid remierhåller båda spelarna en halv poäng (½).§ 12: Spelarnas uppförande12.1. Spelarna förväntas följa högt ställda etiskanormer.12.2. Det är förbjudet för spelarna att under speletsgång använda några som helst anteckningar,

D1 FIDE:s Schackregler (6/9) 2000-09-14informationskällor eller råd eller att analysera påett annat schackbräde.Protokollet ska användas endast för notering avdragen, klockornas ställning, remierbjudanden ochomständigheter kring ett krav.12.3. Inga analyser är tillåtna i spellokalen närspel pågår, varken av spelare eller åskådare. Spelaresom har avslutat sina partier ska betraktassom åskådare.12.4. Spelarna är inte tillåtna att lämna 'tävlingsområdet'utan domarens tillåtelse. Tävlingsområdetdefinieras som spellokalen, vilorum, serveringsutrymme,rökyta och andra platser som angivitsav domaren. Spelare vid draget får inte lämnaspellokalen utan domarens tillåtelse.12.5. Det är förbjudet att distrahera eller förargamotståndaren på vilket sätt det vara må. Dettainkluderar ständiga remianbud.12.6. Överträdelser av någon del av § 12.2 - 12.5ska leda till bestraffningar i enlighet med § 13.4.12.7. Partiet är förlorat för en spelare som framhärdari vägran att följa Schackreglerna. Motståndarenspoäng ska bestämmas av domaren.12.8. Om båda spelarna befinnes skyldiga enligt §12.7, ska partiet förklaras förlorat för båda spelarna.§ 13: Domarens roll (Jämför FÖRORD)13.1. Domaren ska se till att Schackreglerna striktföljs.13.2. Domaren ska på bästa sätt handla i tävlingensintresse. Han bör försäkra sig om att spelmiljönhela tiden är god och att spelarna inte störs.Han ska övervaka tävlingens förlopp.13.3. Domaren ska observera partierna, specielltnär spelarna är i tidsnöd, verkställa beslut hanfattat och påföra spelarna bestraffningar när så ärpåkallat.13.4. Bestraffningar som domaren förfogar överinnefattar:a) en varning,b) ökning av motståndarens återstående tid,c) minskning av den regelbrytande spelarens återståendetid,d) rätten att förklara partiet förlorat,e) uteslutning ur tävlingen.13.5. Domaren får tilldela en eller båda spelarnaextra tid i händelse av yttre störning av partiet.13.6. Domaren får inte ingripa i ett parti för attange antalet gjorda drag utom i enlighet med §8.5, då åtminstone en spelare har förbrukat helasin tid. Domaren ska avhålla sig från att uppmärksammaen spelare på att hans motståndare hargjort ett drag eller att han har försummat att ställaom klockan.13.7. Åskådare och spelare i andra partier får intediskutera eller på annat sätt ingripa i ett parti. Omdet är nödvändigt får domaren avvisa den sombryter mot bestämmelsen från spellokalen.§ 14: FIDE14.1. Medlemsfederationer får begära att FIDEfattar ett officiellt beslut om problem som hänförsig till Schackreglerna.APPENDIXA. Avbrutna partierA1.a) Om ett parti inte är avslutat vid spelperiodensslut, ska domaren anmoda spelaren vid draget att'försegla' sitt drag. Spelaren måste skriva sitt dragi entydig notation på sitt protokoll, lägga sitt ochmotståndarens protokoll i ettkuvert, klistra igenkuvertet och först därefter stanna sin klocka utanatt starta motståndarens. Intill dess att spelarenstannar klockan behåller han rätten att ändra sittförseglingsdrag. Om spelaren utför ett drag påschackbrädet efter det att domaren sagt till honomatt försegla, måste han skriva samma drag på sittprotokoll som sitt förseglingsdrag.b) En spelare vid draget som avbryter partiet förespelperiodens slut, ska anses ha förseglat vid dentidpunkt som är bestämd för spelperiodens slut.A2. Följande ska anges utanpå kuvertet:a) spelarnas namnb) ställningen omedelbart före förseglingsdragetc) vardera spelarens förbrukade tidd) namnet på den spelare som utfört förseglingsdragete) numret på det förseglade dragetf) remianbud, om sådant framställdes före avbrottetg) datum, tid och plats för återupptagande av spelet.A3. Domaren ska kontrollera att informationen påkuvertet är riktig och är ansvarig för att det förvaraspå ett betryggande sätt.A4. Om en spelare bjuder remi sedan hans motståndareförseglat sitt drag, är erbjudandet giltigttills motståndaren har antagit det eller avböjt det ienlighet med § 9.1.

D1 FIDE:s Schackregler (7/9) 2000-09-14A5. Innan partiet återupptas, ska ställningen omedelbartföre förseglingsdraget ställas upp påschackbrädet, och de tider vardera spelaren förbrukatnär partiet avbröts ska anges på klockorna.A6. Om spelarna samtycker till remi före återupptagandetav partiet eller om en av spelarnameddelar domaren att han ger upp, är partiet avslutat.A7. Kuvertet ska öppnas först då spelaren som skabesvara förseglingsdraget är närvarande.A8. Med undantag för de fall som nämns i § 6.9och 9.6 är partiet förlorat för en spelare vars noteringav förseglingsdrageta) är tvetydig, ellerb) är felaktig på ett sådant sätt att dess verkligainnebörd är omöjlig att fastställa, ellerc) är regelstridig.A9. Om vid den överenskomna tidpunkten förfortsatt spela) den spelare som ska besvara förseglingsdragetär närvarande, öppnas kuvertet, utförs det försegladedraget på schackbrädet och startas dennesklocka.b) den spelare som ska besvara förseglingsdragetinte är närvarande, ska hans klocka startas. Närhan anländer, får han stanna sin klocka och tillkalladomaren. Kuvertet öppnas då, och det försegladedraget utförs på schackbrädet. Därefterstartas åter hans klocka.c) den spelare som förseglade draget inte är närvarande,har hans motståndare rätt att skriva sittsvarsdrag på protokollet, försegla sitt protokoll iett nytt kuvert, stanna sin klocka och starta motståndarensklocka i stället för att göra sitt svarsdragpå normalt sätt. Om detta sker, ska kuvertetlämnas till domaren för säker förvaring och öppnasvid motståndarens ankomst.A10. Partiet är förlorat för den spelare, som anländermer än en timma för sent för återupptagandeav ett avbrutet parti. Emellertid avgörs partietpå annat sättom den sene spelaren är den somgjort förseglingsdraget, om:a) den frånvarande spelaren har vunnit partietgenom att det förseglade draget sätter matt, ellerb) den frånvarande spelaren har åstadkommit remigenom att det förseglade draget gör patt eller genomatt en ställning beskriven i § 9.6 har uppkommitpå schackbrädet, ellerc) den vid schackbrädet närvarande spelaren harförlorat partiet enligt § 6.9.A11.a) Om kuvertet med det förseglade draget saknas,ska partiet fortsätta från avbrottsställningen medklockorna ställda på de tider som gällde vid avbrottet.Om de båda spelarnas förbrukade tid inte kanrekonstrueras, ska klockorna ställas av domaren.Spelaren som har förseglat gör det drag påschackbrädet som han uppger sig ha förseglat.b) Om det är omöjligt att rekonstruera ställningen,annulleras partiet och ett nytt parti måste spelas.A12. Om vid återupptagande av ett parti någon avspelarna innan han gör sitt första drag påpekar attden förbrukade tiden blivit felaktigt angiven pånågon av klockorna, ska felet rättas till. Om feletinte korrigeras på detta sätt, fortsätter partiet utanrättelse, såvida inte domaren anser att konsekvensernaskulle bli alltför allvarliga.A13. Tiden för pågående spel under varje spelperiodför avbrutna partier regleras av domarensklocka. Starttid och sluttid ska vara tillkännagivnai förväg.B. SnabbschackB1. Ett 'snabbschackparti' är ett parti där alla dragenmåste göras inom ett bestämt tidsmått påmellan 15 och 60 minuter.B2. Spelet ska regleras av FIDE:s Schackreglerutom där dessa ersätts av följande regler, som harföreträde.B3. Spelarna behöver inte föra protokoll överdragen.B4. Sedan båda spelarna har gjort tre drag, kaninga klagomål framställas vad avser felaktig pjäsuppställning,orientering av schackbrädet eller hurklockorna ställts.B5. Domaren ska fatta beslut enligt § 4 och § 10endast om han anmodas till det av en eller bådaspelarna.B6. Kläppen anses ha fallit när ett korrekt påtalandeav detta har gjorts av en spelare. Domarenska avhålla sig från att fästa uppmärksamheten påatt en kläpp har fallit.B7. För att kräva vinst på tid måste kravställarenstanna båda klockorna och underrätta domaren.För att kravet ska ge vinst måste kravställarenskläpp vara uppe och motståndarens kläpp nere,när klockorna har stoppats.B8. Om båda kläpparna har fallit, är partiet remi.C BlixtC1. Ett 'blixtparti' är ett parti där alla dragenmåste göras på en bestämd tid kortare än 15 minuter.

D1 FIDE:s Schackregler (8/9) 2000-09-14C2. Spelet ska regleras av Snabbschackreglernaenligt Appendix B utom där dessa ersätts av följanderegler, som har företräde.C3. Ett ogiltigt drag är fullbordat så snart sommotståndarens klocka har startats. Motståndarenär då berättigad att kräva vinst innan han gör sitteget drag. Så snart som motståndaren har gjort sitteget drag, kan ett ogiltigt drag inte korrigeras.C4. För att vinna måste en spelare ha 'potential attsätta matt'. Detta definieras som tillräckligt pjäsmaterialför att till slut regelrätt, eventuellt genom'hjälpmatt', kunna komma fram till en ställning,där motståndaren vid draget inte kan undvika attbli mattsatt i ett drag. Sålunda är två springare ochkung mot ensam kung otillräckligt, men ett tornoch kung mot springare och kung är tillräckligt.C5. § 10.2 gäller inte.D. Tidsbegränsad avslutning när ingendomare finns närvarande inom tävlingsområdetD1. När partier spelas enligt § 10, får en spelarekräva remi när han har mindre än två minuter kvarpå sin klocka och innan hans kläpp faller. Dettaavslutar partiet. Han får framställa sitt krav pågrundval ava) att hans motståndare inte kan vinna på normaltsätt, ellerb) att hans motståndare inte har ansträngt sig föratt vinna på normalt sätt.I fall a) måste spelaren skriva ner slutställningenoch hans motståndare bekräfta den.I fall b) måste spelaren skriva ner slutställningenoch bifoga ett upp- daterat protokoll, som måstevara fullständigt ifyllt innan spelet har upphört.Motståndaren ska bekräfta både protokollet ochslutställningen.Kravet ska hänskjutas till en domare, vars avgörandeblir slutgiltigt.E. Algebraisk notationFIDE erkänner för sina egna tävlingar och matcherendast ett notationssystem, det algebraiskasystemet, och rekommenderar användning avdenna enhetliga schacknotation även i schacklitteraturoch tidskrifter. Protokoll där annat notationssystemän det algebraiska används, kan inte åberopassom bevis i de fall där en spelares protokollnormalt används för detta ändamål. En domaresom observerar att en spelare använder något annatnotationssystem än det algebraiska ska varnaspelaren i fråga i enlighet med detta krav.Beskrivning av det algebraiska systemetE1. Varje pjäs anges med sitt namns begynnelsebokstavi versal. Exempel:K = kung, D = dam, T = torn, L = löpare, S =springare.E2. Som första bokstav i pjäsens namn får varjespelare fritt använda begynnelsebokstaven i detnamn som vanligen används i hans land. Exempel:F = fou (löpare på franska), B = bishop (löpare påengelska). I tryckta publikationer rekommenderasanvändning av figurer för pjäserna.E3. Bönder anges ej med sin första bokstav utankännetecknas av frånvaron av en sådan bokstav.Exempel: e5, d4, a5.E4. De åtta linjerna (från vänster till höger för vitoch från höger till vänster för svart) anges med desmå bokstäverna a respektive b, c, d, e, f, g, och h.E5. De åtta raderna (nerifrån och upp för vit ochuppifrån och ner för svart) är numrerade 1 respektive2, 3, 4, 5, 6, 7 och 8. I konsekvens härmedplaceras i utgångsställningen de vita pjäserna ochbönderna på första och andra raden samt de svartapjäserna och bönderna på åttonde och sjunde raden.E6. Som en konsekvens av reglerna ovan angesvar och en av de 64 rutorna med en unik kombinationav en bokstav och en siffra.E7. Varje drag av en pjäs anges med a) begynnelsebokstavenhos pjäsen i fråga och b) ankomstrutan.Det ska inte vara något bindestreck mellana) och b). Exempel: Le5, Sf3, Td1.När det gäller bönder anges endast ankomstrutan.Exempel: e5, d4, a5.E8. När en pjäs slår insättes ett x mellana) begynnelsebokstaven hos pjäsen i fråga ochb) ankomstrutan. Exempel: Lxe5, Sxf3, Txd1.När en bonde slår måste inte enbart ankomstrutananges, utan även den linje som lämnas, åtföljd avett x. Exempel: dxe5, gxf3, axb5. I händelse av"en passant"-slag anges ankomstrutan som denruta där bonden som utför slaget slutligen ställsmed tillägg av noteringen "e.p.".E9. Om två identiska pjäser kan flytta till sammaruta anges pjäsen som flyttas enligt följande:1) Om båda pjäserna står på samma rad:a) med begynnelsebokstaven i pjäsens namn,b) med linjen som lämnas ochc) ankomstrutan.2) Om båda pjäserna står på samma linje:a) med begynnelsebokstaven i pjäsens namn,

D1 FIDE:s Schackregler (9/9) 2000-09-14b) med numret på den rad som lämnas ochc) ankomstrutan.3) Om pjäserna står på olika rader och linjer harmetod 1) företräde.Vid slag insätts ett x mellan b) och c).Exempel:1) Det finns två springare på rutorna g1 respektived2 och en av dem flyttar till rutan f3: man skriverSgf3 eller Sdf3, beroende på vilken springare somflyttar.2) Det finns två springare på rutorna g5 respektiveg1 och en av dem flyttar till rutan f3: man skriverS5f3 eller S1f3, beroende på vilken springare somflyttar.3) Det finns två springare på rutorna h2 respektived4 och en av dem flyttar till rutan f3: man skriverShf3 eller Sdf3, beroende på vilken springare somflyttar.Om det sker ett slag på ruta f3 ändras de föregåendeexemplen genom att man sätter in ett x: 1)antingen Sgxf3 eller Sdxf3, 2) antingen S5xf3eller S1xf3, 3) antingen Shxf3 eller Sdxf3, beroendepå vilken springare som slår.E10. Om två bönder kan slå samma pjäs ellerbonde hos motståndaren, anges bonden som flyttasmed a) bokstaven för den linje som lämnas, b)ett x, och c) ankomstrutan. Exempel: Om det stårvita bönder på rutorna c4 respektive e4 och ensvart bonde eller pjäs på ruta d5, skriver man vitsdrag cxd5 eller exd5, beroende på vilken bondesom slår.E11. Vid bondepromotion anges det faktiska dragetomedelbart följt av den nya pjäsens begynnelsebokstav.Exempel: d8D, f8S, b1L, g1T.Väsentliga förkortningar0-0 = rockad med torn på h1 eller h8 (kortrockad)0-0-0 = rockad med torn på al eller a8 (långrockad)x = slår+ = schack++ = matte.p. = slår "en passant"Exempel på partiprotokoll1. d4 Sf6 2. c4 e6 3. Sc3 Lb4 4. Ld2 0-0 5. e4 d56. exd5 exd5 7. cxd5 Lxc3 8. Lxc3 Sxd5 9. Sf3 b610. Db3 Sxc3 11. bxc3 c5 12. Le2 cxd4 13. Sxd4Te8 14. 0-0 Sd7 15. a4 Sc5 16. Db4 Lb7 17. a5 ...,etc.E12. Remianbud ska noteras med (=).

D1.1 Regler för synskadade (1/1) 2000-09-14REGLER FÖR SYNSKADADEBilaga 1 till FIDE:s spelreglerAvser tävlingspartier mellan synskadade och seendesamt mellan enbart synskadade spelare.Dessa regler godkändes vid IBCA-kongressen iBenidorm 1985 och antogs av FIDE-kongressen iGraz 1985.Turneringsledare skall ha rätten att använda sig avföljande regler beroende på lokala förhållanden.I tävlingsschack mellan seende och synskadade(10 % eller 20°) spelare kan endera av dem begäraanvändandet av två bräden, varvid den seendespelaren använder ett vanligt bräde, medan densynskadade spelaren använder ett specielltkonstruerat bräde. Det speciellt konstrueradebrädet måste uppfylla följande krav:a minst 20×20 centimeter,b de svarta rutorna lätt upphöjda,c ett hål i varje ruta,d varje pjäs försedd med en pigg som passar ihålen,e pjäser av Staunton-modell, varvid de svartapjäserna skall vara speciellt märkta.FÖLJANDE REGLER SKALL GÄLLAUNDER SPELETS GÅNG1 Dragen skall annonseras tydligt, repeteras avmotståndaren och utföras på hans bräde. För attgöra annonseringen så tydlig som möjligt föreslåsi stället för bokstavering användandet av följandenamn, varvid algebraisk notation skall tillämpas:A - Anna B - Bella C - Cesar D - DavidE - Eva F - Felix G - Gustav H - HectorRockad annonseras "Lange Rochade" (långrockad på tyska) eller "Kurze Rochade" (kortrockad på tyska).Vid bondeförvandling måste spelaren tala om vilkenpjäs han väljer.2 På den synskadade spelarens bräde skall en pjäsanses vara "rörd" när den tagits ut ur sitt hål.3 Ett drag skall anses "utfört" när:a vid slag, spelaren vid draget har avlägsnat denslagna pjäsen från brädet,b en pjäs har placerats i ett annat hål,c draget har annonserats.Endast därefter får motståndarens klocka startas.Beträffande punkterna 2 och 3 gäller de vanligareglerna för den seende spelaren.4 En för synskadade speciellt konstruerad schackklockaskall finnas tillgänglig. Den skall vara förseddmed följande egenskaper:a en urtavla som är utrustad med förstärktavisare där var femte minut markeras med en punktsamt var 15e minut med två upphöjda punkter,b en kläpp som lätt kan kännas. Hänsyn skall tastill att kläppen skall vara så konstruerad att spelarenkan känna minutvisaren under de sista femminuterna på varje full timme.5 Den synskadade spelaren måste föra protokoll iblindskrift, svartskrift eller på band.6 En felsägning vid annonserandet av ett dragmåste korrigeras omedelbart och före det attmotståndarens klocka startas.7 Om det under ett parti skulle uppkomma olikaställningar på de två brädena måste de korrigerasmed hjälp av turneringsledningen samt jämförelseske mellan de båda spelarnas protokoll. Om protokollenstämmer överens med varandra måste denspelare som noterat det rätta draget men utfört detfelaktiga, korrigera sin ställning så att denöverensstämmer med det protokollförda draget.8 När sådana olikheter uppkommer att även protokollenskiljer sig åt, skall ställningen från och medvilken de två protokollen överensstämmeråterställas och tävlingsledaren rätta till klockorna ienlighet därmed.9 Den synskadade spelaren skall ha rätten att användasig av en medhjälpare som har någon, någraeller samtliga av följande uppgifter:a utföra endera spelarens drag på motståndarensbräde,b annonsera båda spelarnas drag,c vara protokollförare åt den synskadadespelaren och starta motståndarens klocka(glöm ej 3c),d informera den synskadade spelaren, dockendast på dennes begäran, om hur många dragsom utförts och hur mycket tid båda spelarnaanvänt,e påfordra vinst vid tidsöverskridning och underrättatävlingsledningen när den seende spelarenvidrört en av sina pjäser,f utföra de nödvändiga formaliteterna om partietavbryts.10 Om den synskadade spelaren inte nyttjar enmedhjälpare kan den seende spelaren anlita någonsom skall utföra uppgifterna nämnda under punkt9a och b.

D1.2 Regler för schackdatorer (1/1) 2000-09-14SCHACKDATORERSpelregler för schackdatorer (bilaga 2 till FIDE:s spelregler), antagna av FIDE-kongressen 1989.§ 1 ALLMÄNT1.1 Partiet skall spelas enligt FIDE:s regler på enturneringsbräda och med en schackklocka. Dennormala schackklockan har företräde framfördatorns.1.2 Operatören betraktas som "datorns spelare"med undantaget att § 7 "rörd pjäs" inte gäller föroperatören.1.3 När spelaren har gjort sitt drag matar operatörenin det i datorn och noterar det på tävlingensofficiella protokoll.1.4 När datorn indikerar ett drag skall operatörenutföra det på turneringsbrädan, starta motspelarensklocka och notera draget på tävlingens officiellaprotokoll.§ 2 TIDSBEGRÄNSNINGAR2.1 När dragserien programmeras in i datorn skallhänsyn tagas till operatörens överföringstid tilloch från turneringsbrädet.2.2 Om datorn kommer i tidsnöd får operatörenvälja en snabbare datorhastighet, som inte får ändrasförrän tidskontrollen är passerad. Därefter ägeroperatören rätt att anpassa hastigheten fram tillnästa tidskontroll. Andra avvikelser från de i förväggjorda inställningarna är inte tillåtna.2.3 Operatören får inte tvinga datorn att dra.§ 3 OPERATÖRENS RÄTTIGHETEROCH SKYLDIGHETER3.1 Operatören måste lyda samtliga datorns instruktioner.3.2 Operatören får anta eller avböja motståndarensremianbud enligt FIDE:s regler. Motspelaren kanföreslå att datorn ger upp och operatören får då geupp å datorns vägnar. I dessa fall äger operatörenrätt att i närvaro av domaren konferera med annanperson, som domaren på förhand godkänt, innanbeslut fattas.3.3 Operatören får endast bjuda remi eller krävaremi om datorn säger till om detta.3.4 Operatören får byta moduler eller andra minnenendast om datorn säger till om detta.3.5 Om datorn skall försegla kan domaren be motspelarenatt flytta sig så att han inte kan se datornsförseglingsdrag. Domaren måste kontrollera attdatorns föreslagna drag anges som förseglingsdragpå protokollet. Operatören ansvarar för detangivna dragets säkerhet i datorn. Vid återupptagandetav partiet är det operatörens skyldighetatt se till att rätt ställning är inprogrammerad idatorn.§ 4 PRISERDator som deltar i turneringar med människor,kan endast erhålla eventuella speciella datorpriser.

D2 FIDE, internationella titlar och elotal (3/5) 2000-09-14En spelare som har uppnått ett titelresultat föresista ronden kan bortse från alla efterföljande partiervad gäller titelinteckning. Huvuddomarenskall i detta fall bekräfta titelresultatet.För herrsidan gäller för stormästarinteckning attman måste ha mött tre GM och för inteckning iinternationell mästare måste man ha mött tre IMeller två GM. För kvinnliga spelare är en motståndaremed minst 2300 i elo liktydigt med WGM.Tabellerna gäller både i berger- och i schweizerturneringar.Notera att spelarens eget elotal skallläggas till motståndarnas när medelvärdet beräknas(gäller även i schweizerturneringar).För att vara berättigad till en titel måste de turneringari vilka man tagit inteckningar omfatta tillsammansminst 24 partier, varav minst en inteckningtagits i en bergerturnering eller resultatengrundas på minst 30 partier. Om en spelareöverskrider poänggränsen för titelresultat med en,två eller tre hela poäng i en turnering så minskarkravet på antal spelade partier med lika många. Iåtminstone en av turneringarna får spelschematinte omfatta mer än ett parti per dag. Det finnsandra tillfällen då man kan ta inteckningar, mendessa berör inte normala turneringsarrangörer utanendast FIDE:s officiella tävlingar.För att få titeln måste man dessutom när ansökanbehandlas ha ett elotal enligt nedan eller få minstdet talet inom sju år från den första inteckningen.GM 2500 IM 2400 FM 2300WGM 2300 WIM 2200 WFM 2100Om en spelare uppnår minimitalet mitt under enratingperiod (även mitt under en turnering), kanhan bortse från efterföljande turneringsresultatvad avser titelförvärvet.RATINGTURNERINGARI turneringar där det endast skall räknas ratinggäller att alla partier, mellan spelare som har elotal,skall räknas. Spelare, som saknar elotal, måstemöta minst fyra spelare med elotal och ta minst enhalv poäng för att detta resultat skall tillgodoräknas.När en spelare kommit upp i sammanlagtminst nio partier och resultatet överstiger 2000 (serubriken elotal) erhålls elotal i nästa elolista. Itabell 1 finns kraven för titel- respektive ratingturneringar.ELOTALFIDE publicerar nya elotal varje kvartal från 1oktober 2000.Lägsta elotal är 2001. Orankade spelare räknassom 2000.BERÄKNINGBeräkning av elotalsförändringar bygger på tvåtabeller, varför dessa presenteras först.p d(p) p d(p) p d(p)1.00 0.83 273 0.66 1170.99 677 0,82 262 0,65 1100,98 589 0,81 251 0,64 1020,97 538 0,80 240 0,63 950,96 501 0,79 230 0,62 870,95 470 0,78 220 0,61 800,94 444 0,77 211 0,60 720,93 422 0,76 202 0,59 650,92 401 0,75 193 0,58 570,91 383 0,74 184 0,57 500,90 366 0,73 175 0,56 430,89 351 0,72 166 0,55 360,88 336 0,71 158 0,54 290,87 322 0,70 149 0,53 210,86 309 0,69 141 0,52 140,85 296 0,68 133 0,51 70,84 284 0,67 125 0,50 0Tabell 2. Översättning från procentuell poäng, p,till ratingdifferens, d(p). För 100 % är d(p)odefinierat. För intervallet 0 - 49 % skallminustecken sättas framför d(p).D P(D) D P(D)Rtg Dif H L Rtg Dif H L0-3 .50 .50 198-206 .76 .244-10 .51 .49 207-215 .77 .2311-17 .52 .48 216-225 .78 .2218-25 .53 .47 226-235 .79 .2126-32 .54 .46 236-245 .80 .2033-39 .55 .45 246-256 .81 .1940-46 .56 .44 257-267 .82 .1847-53 .57 .43 268-278 .83 .1754-61 .58 .42 279-290 .84 .1662-68 .59 .41 291-302 .85 .1569-76 .60 .40 303-315 .86 .1477-83 .61 .39 316-328 .87 .1384-91 .62 .38 329-344 .88 .1292-98 .63 .37 345-357 .89 .1199-106 .64 .36 358-374 .90 .10107-113 .65 .35 375-391 .91 .09114-121 .66 .34 392-411 .92 .08122-129 .67 .33 412-432 .93 .07130-137 .68 .32 433-456 .94 .06138-145 .69 .31 457-484 .95 .05146-153 .70 .30 485-517 .96 .04154-162 .71 .29 518-559 .97 .03163-170 .72 .28 560-619 .98 .02171-179 .73 .27 620-735 .99 .01180-188 .74 .26 över 735 1.00 .00189-197 .75 .25Tabell 3. Översättning från ratingdifferens, D, tillpoängsannolikhet, P(D), för den högre (H)respektive lägre (L) rankade spelaren.

D2 FIDE, internationella titlar och elotal (4/5) 2000-09-14FÖRKORTNINGARFIDE använder ett antal förkortningar (funktioneroch variabler) i formler och paragrafer för att förklarahur beräkning av ratingförändringar sker.R(p) = det ratingtal spelaren skulle ha haft föratt ratingförändringen skall bli nollR(c) = motståndarnas medelratingd(p) = ratingskillnaden baserad på procentuelltantal poäng, se tabell 2N = antal motståndare (ibland avses alla ochibland endast rankade motståndare)M = antal deltagareP(D) = förväntad procentuell poängsummabaserad på skillnaden D mellanmotståndarnas medelrating och spelarensrating, tabell 3.W = verklig poängW(e) = förväntad poängITT = International Title TournamentIRT = International Rating TournamentR(u) = I ITT ett nominellt tal (2000).I IRT enorankad spelares ratingprestation.R(a) = Turneringens genomsnittsrating förrating- eller titelanvändningR(ar) = I IRT, genomsnittrating för endast derankade spelarnad(pa) = I IRT, medel-d(p) för endast de rankadespelarnaK = multiplikator, se nedanNYTT ELOTALUnder en ratingperiod summeras ratingförändringarnaför alla spelade turneringar. Vid nyratingperiod sker alltid avrundning till jämntfemtal poäng.För en orankad spelare räknas medelvärdet avuppnådda prestationer. Om det första/de förstaresultaten är under 2005 räknas de ej. Ratingerhålls om medelvärdet är minst 2005.SPELAREN SAKNAR ELOTALBeräkning av ratingprestationen, R(u), för entidigare orankad spelare.1 Bestäm genomsnittsrankingen, R(c), för hanstävling.a i schweizer: R(c) = hans motståndaresgenomsnittsranking, R(a)b i berger: båda rankade och orankade spelaretas med i beräkningen för att få fram R(a)i) bestäm de rankades genomsnitts-ranking,R(ar)ii) bestäm p (procentuellt resultat) för varoch en av de rankade spelarna mot alladeras motståndare.iii) bestäm d(p) (ratingskillnad baserad på p)för var och en av de rankade spelarna. Setabell 2.iv) beräkna genomsnittet av dessa d(p) =d(pa).v) R(a) = R(ar) - d(pa) * n/(n+1)2 a Om han tar 50% så R(u) = R(c)b Om han tar mer än 50% så R(u) = R(c) +12,5 för varje halvpoäng utöver 50%.c Om han tar mindre än 50%i) i schweizer: R(u) = R(c) + d(p) (Obs attd(p) är negativt. Se tabell 2)ii) i berger: R(u) = R(c) + d(p) * n/(n+1)(d(p) är negativt. Se tabell 2)3 En första prestation under 2005 ignoreras.4 Publicerad rating, R(n), för en tidigare orankadspelare bestäms genom beräkning av detviktade genomsnittet av alla hans R(u)-resultat.Ex: 2280 över 5 partier, 2400 över 10 partieroch 2000 över 5 partier ger:R(n) = (2280*5+2400*1+ 2000*5)/20=2270R(n) rundas av till närmaste 5 eller 0. EndastR(n) ≥ 2005 beaktas.SPELAREN HAR ELOTALBeräkning av ratingförändringen för en rankadspelare.1 Bestäm R(c)a i schweizer: R(c) är motståndarnasgenomsnittsranking. En rankingskillnad påmer än 350 sätts vid rankingberäkning till350.b i berger: R(c) = (R(a)*(n+1) - R) / n där R =spelarens ranking, n = antalet motståndareoch R(a) = hela turneringensgenomsnittsranking. När orankade deltarberäknas R(a) enligt 1.b.v under föregåenderubrik.2 Bestäm rankingdifferensen D: R - R(a) = D3 Bestäm P(D) (tabell 3)4 W är uppnått resultat i poäng och W(e) ärförväntat resultat i poäng. W(e) = P(D)*n5 dR = K(W-W(e))dR är rankingförändringen.K är en utveckligskoefficient.

K = 25 för en ny spelare tills dess hanfullbordat tävlingar med sammanlagt minst 30rankade partier.K = 15 så länge spelarens rating är lägre än2400 och han uppnått 30 partier enligt ovan.K = 10 så snart spelaren har uppnått enpublicerad ranking på lägst 2400 ochgenomfört tävlingar med minst 30 rankadepartier.Därefter ändras inte K utan förblir ständigt 106 Nytt elotal fås genom summering av alla dRtill det gamla elotalet. Avrundning sker tillnärmaste 5 eller 0.Om resultaten för en orankad spelare kommer atträknas efter det att han har fått ett publiceratelotal, skall beräkning för honom ske som för enrankad spelare, men för beräkning av hansmotståndares ratingförändringar räknas han somen orankad spelare.Walk OverOm ett eller flera partier i en bergerturnering varwalk over skall tävlingen rapporteras som om detvarit en schweizerturnering. Detta innebär att enwo kan få omfattande konsekvenser vad det avsermöjligheterna att spela till sig ett elotal. Därförkommer Sveriges SF att se mycket allvarligt på enlämnad wo.D2 FIDE, internationella titlar och elotal (5/5) 2000-09-14

E1 SSF:s tävlingsbestämmelser (1/6) 2000-09-14SSF:S TÄVLINGSBESTÄMMELSER§ 1 TILLÄMPNING AV FIDE:s REGLERVärldsschacksförbundets Schackregler gäller iSveriges Schackförbunds (SSF) tävlingar samt itillämpliga delar i distriktsförbunds ochföreningars ordinarie tävlingar. Nya regler börjargälla från det att de meddelats i TfS.Anm: Vakansplatser i SM-gruppen blir ytterligareCS-platser.SM-gruppen spelar 13 ronder enligt Bergerssystem med en rond per dag förutomkongressdagen. Segraren erhåller titeln"Sverigemästare".§ 2 RATINGSSF:s ratingsystem skall tillämpas i SSF:s,distriktsförbunds och föreningars tävlingar.Ratingperioderna är den 1 januari, 1 maj och 1september.Kongressen och centralstyrelsen utfärdar detaljbestämmelseri övrigt.§ 3 TVISTERTvister vid tävlingar avgöres avtävlingsledningen. Hur överklagande avtävlingsledningens beslut sker regleras i SSF:sstadgar.§ 4 FÖRENINGSTILLHÖRIGHETSSF:s tävlingar är öppna för samtliga tillförbundet anslutna medlemmar. Om en spelare ärmedlem i flera föreningar får denne endastrepresentera en förening i SSF:s tävlingar. Idistriktsförbundens tävlingar bestämmerrespektive distrikt vad som skall gälla i dettaavseende.Spelarövergångar mellan klubbar får endast skefrån och med den 1 maj till och med 31 augustisamt under pågående spelsäsong om detta ärmotiverat med hänsyn till ny bostadsort. Särskildaregler kan gälla för Allsvenska serien. Den nyaklubben skall anmäla övergång till den gamlaklubben och berörda distriktsförbund. Den gamlaklubben har därefter två veckor på sig att inlämnaprotest mot övergången. Övergången gäller fr o m1 september eller; om mindre än två veckor harförflutit från inkommen anmälan till 1 septemberblir övergången giltig först då protesttiden om tvåveckor är gången.§ 5 KONGRESSTÄVLINGARNA1 SM-gruppenbestår av 14 spelare, nämligen: de fyra främstplacerade spelarna från föregående års SM-grupp,de två främst placerade spelarn i föregående årsMästarelit, vinnaren av föregående års Junior-SM,tre inbjudna spelare från kategorin "internationellatitelhållare" (företrädelsevis stormästare) samtytterligare fyra spelare tillsatta av CS.2 Mästarelitbestår av 14 spelare, nämligen: trean och fyranfrån föregående års Mästarelit, de två främstplacerade spelarna i föregående års bådamästarklassgrupper, tvåan från föregående årsJSM-grupp samt sju spelare enligt rating. I de fallen spelare har både LASK- och elotal, seanmärkning 2.Mästarelit spelar 13 ronder enligt Bergers systemmed en rond per dag förutom kongressdagen.Ettan och tvåan är kvalificerade till nästa års SMgrupp.Anm 1: Vakansplatser i Mästarelitgrupperna blirytterligare ratingplatser.Anm 2: Inplacering i rangordning (rating) skergenom LASK-tal eller ELO-tal + 50. Det högstaav dessa används, dock med inskränkningen att de50 extra poängen till ELO-talet reduceras omLASK-talet är mer än 50 poäng lägre än ELOtalet.Matematiskt blir formeln för uträkning avtalet för rangordning:max(LASK, ELO, min(LASK+100, ELO+50)).Ex1: LASK = 2250, ELO = 2310 vilket ger 2350(ELO+40 efter reducering)Ex2: LASK = 2300, ELO = 2320 vilket ger 2370(ELO+50)Ex3: LASK = 2350, ELO = 2280 vilket ger 2350(LASK eftersom det är större än ELO+50)3 Mästarklassenspelas i form av två schweizerturneringar. Underförsta veckan spelas en turnering med nio ronderoch under andra veckan spelas en turnering medsju ronder. Ettan och tvåan i respektiver turneringär kvalificerade till nästa års Mästarelit.4 Klass I, II och IIIKlasserna består av spelare tillhörande respektiveklass. Spel sker i erforderligt antal åtta- ochtiomannagrupper enligt Bergers system. Underförsta veckan spelas både åtta- ochtiomannagrupper medan det under andra veckanenbart spelas åttamannagrupper.

E1 SSF:s tävlingsbestämmelser (2/6) 2000-09-145 JSM-gruppenbestår av 14 spelare (som fyller högst 20 år underkalenderåret), nämligen: de sju högst rankadejuniorerna per den 1 maj som anmäler sig, de trefrämst placerade spelarna (som inte blir förgamla) från föregående års kvalificeringsgrupp förjuniorer, trean, fyran och femman (som inte blirför gamla) från föregående års JSM-grupp, samtvinnaren av föregående års Kadett-SM.JSM-gruppen spelar 13 ronder enligt Bergerssystem med en rond per dag förutomkongressdagen. Segraren erhåller titeln "Svenskjuniormästare" och är berättigad till spel i nästaårs SM-grupp. Tvåan är berättigad till spel i nästaårs Mästarelit.Anm 1: Tvåan i föregående års JSM-grupp ägerrätt att spela i JSM-gruppen i stället för Mästarelitunder förutsättning att han/hon inte blivit förgammal. I sådant fall försvinner en avratingplatserna.Anm 2: Vakansplatser i JSM-gruppen blirytterligare ratingplatser.6 Juniorklassens kvalificeringsgruppbestår av anmälda juniorer. (Spelare som fyllerhögst 20 år under kalenderåret.)Klassen spelas första SM-veckan i form av enschweizerturnering ´med nio ronder. De tre främstplacerade spelarna, som inte faller föråldersstrecket, är kvalificerade till nästa års JSMgrupp.7 Kadett-SMbestår av anmälda kadetter. (Spelare som fyllerhögst 16 år under kalenderåret.)Klassen spelas första SM-vekcan i form av enschwezerturnering med nio ronder.Segraren i Kadett-SM erhåller titeln "Svenskkadettmästare" och är kvalificerad till nästa årsJSM-grupp (reserver t o m tredje plats).8 Minor-SMbestår av anmälda miniorer. (Spelare som fyllerhögst 13 år under kalenderåret.)Klassen spelas första SM-veckan i form av enschweizerturnering med nio ronder.Segraren i Minior-SM erhåller titeln "Svenskminiormästare".9 Veteranklassenbestår av spelare som under kalenderåret fyllerminst 60 år. Veteranklassen är indelad i enmästerskapsklass – Veteran-SM – och Veteranallmän klass.Veteran-SM består av åtta spelare, nämligen: detre främst placerade spelarna från fjolåretsVeteran-SM, vinnarna från fjolårets båda grupperi Veteran allmän klass, de två högst rankadespelarna som anmält sig samt en spelare utsedd avCS. Vakansplatser i Veteran-SM blir ytterligarerankingplatser.Veteran-SM spelas andra veckan. Segrarenerhåller titeln "Svensk veteranmästare".Veteran allmän klass består av övriga anmäldaveteraner. Gruppen spelas i form av tvåschweizerturneringar med sju ronder vardera, enturnering per vecka. Segraren i respektiveturnering är kvalificerad till nästa års Veteran-SM.10 SM i blixtSM i blixt anordnas årligen i samband medkongresstävlingarna. Betänketiden är 5 minuterper spelare och parti. Tävlingen spelas ikvalgrupper enligt Bergers system och därefterfinaler enligt Bergers system. Segraren i A-finalenerhåller titeln "Svensk mästare i blixtschack".11 BetänketidSamtliga klasser förutom SM i blixt skall spelautan avbrott med betänketiden 40 drag på tvåtimmar, därefter 20 drag på en timme ochavslutningsvis 30 minuter för återstoden avpartiet.§ 6 SANKTIONERADE TURNERINGARI syfte att bereda spelare möjlighet att även iannan tävling än SSF:s ordinarie turneringarförvärva titel kan distriktsförbund och föreninganordna sanktionerad tävling i klass I, II och III.Sanktionen kan gälla ordinarie klubbmästerskap,distriktstävling eller annan turnering, anordnad avförening eller distrikt.Förening skall hos distriktsförbund ansöka om attfå arrangera sanktionerad turnering. Ansökanvidarebefordras snarast av distriktsförbundet tillSSF med påteckning att sanktion beviljats.Efter turneringens slut insänder arrangörensamtliga spelares resultat till distriktsförbundetoch till SSF. Resultaten skall vara SSF tillhandasenast två veckor efter det turneringen slutförts.Samtidigt betalas "sanktionsavgiften" direkt tillSSF av arrangören. Detta är en av kongressenbeslutad avgift, som betalas för varje deltagare.Varje grupp i en sanktionerad turnering skall omfattaminst åtta spelare. Gruppen kan bestå enbartav spelare från en viss klass (varvid endast endeltagare från lägre klass får ingå i gruppen) eller

E1 SSF:s tävlingsbestämmelser (3/6) 2000-09-14av spelare från flera klasser (s k blandad grupp).Minsta betänketiden, som får användas, är densom krävs för att FIDE:s långpartiregler skallgälla, dvs två timmar per spelare.§ 7 TITELBESTÄMMELSERTitlar förvärvas och förloras på sätt som stadgas idenna paragraf. Oberoende härav innehas titelnmästare på livstid av internationella stormästare,internationella mästare och förutvarande Sverigemästare.Andra möjligheter till upp- och nedflyttningän nedan angivna förekommer ej.1 Spelare som saknar klasstillhörighetSpelare som första gången deltar i en tävling därSSF:s titlar kan förvärvas, skall spela i• klass III vid en rating av högst 1600,• klass II vid en rating av 1700 eller mer,• klass II eller III, efter eget val, vid en rating av1600 - 1700,• önskar en spelare, med hänsyn till sitt högaratingtal, spela högre upp än klass II, måstedispens sökas. (se punkt 6)2 Uppflyttning i "rena" grupper(grupper bestående enbart av spelare från sammaklass):a Titeln mästare, förstaklasspelare eller andraklasspelareförvärvas genom seger i första-,andra- eller tredjeklassgrupp eller genom attspelaren uppnått minst 80 vinstprocent i sådangrupp.b Titeln mästare förvärvas dessutom av de trefrämst placerade i JSM-gruppen, segraren i juniorklassenskvalificeringsgrupp, segraren iKadett-SM och av segraren i Veteran-SM.c Titeln förstaklasspelare förvärvas av nr 2-5 ijuniorklassens kvalificeringsgrupp och av detvå segrarna i Veteran allmän klass samt avtvåan och trean i Kadett-SM.d Titeln andraklasspelare förvärvas av de trefrämst placerade spelarna i Minior-SM.3 Nedflyttning i "rena" gruppera Titeln mästare förloras vid sämre resultat än 50vinstprocent i Mästarklassen.b Titeln första- eller andraklasspelare förlorasvid sämre resultat än 50 vinstprocent minus enhalv poäng i första- respektiveandraklassgrupp.c Frivillig nedflyttning: spelare som under desenaste sju åren ej har deltagit i turneringenligt §§ 6-8. [borde stå 5-6], har rätt att påegen begäran bli nedflyttad till närmast lägreklass4 Upp- och nedflyttning i "blandade"grupper(grupper med blandad klasstillhörighet), se bilaga1.5 Utländska turneringarDeltar registrerad spelare i utländsk turnering, fårcentralstyrelsen på framställning av det distriktsförbundtill vilket spelaren hör, förklara attspelarens resultat för uppflyttning skall betraktassom uppnått i sanktionerad turnering.6 Särskilda beslut om uppflyttningUtöver vad som ovan stadgats kan Regel- ochdomarkommittén (REDO) efter ansökan beviljadispens för start i högre klass för spelare medhögre rating än en fastställd minimigräns, tillsvidare 2100 (mästarklassen), 1900 (klass I)respektive 1700 (klass II).Dispensansökan skall insändas till SverigesSchackförbund senast en månad innan aktuelltävling och åtföljas av en dispensavgift på 100kronor. Vid beviljad dispens deltar spelaren ihögre klass på samma villkor som övrigadeltagare, dvs under samma upp- ochnedflyttningsregler osv.7 Uppflyttning vid vakanserVid inlottning av spelare i kongresstävling ellersanktionerad turnering får arrangören - för attfylla ut eventuella vakanser - inplacera en spelaresom har en mot klassen svarande rating, i engrupp av klassen närmast över den som spelarentillhör. Spelaren deltar i den högre klassen påsamma villkor som övriga spelare. Arrangörenskall i sådant fall skriftligen underrättaSveriges Schackförbund om detta.8 Spelare som utgårEn spelare som inte skulle ha tagit tillräckligt medpoäng för att hålla sig kvar, om resterande partierhade räknats som förluster, skall alltid varanedflyttad.§ 8 ÖPPNA SM I SNABBSCHACKÖppna SM i snabbschack anordnas årligen.Centralstyrelsen bestämmer tid och plats förtävlingen.Öppna SM i snabbschack är öppet för utländskadeltagare. Betänketiden är 15 minuter per spelareoch parti. Tävlingen spelas i en grupp med nioronder enligt schweizersystem.

E1 SSF:s tävlingsbestämmelser (4/6) 2000-09-14§ 9 ALLSVENSKA SERIENInom landsförbundet anordnas årligen enallsvensk lagserie i en elitserie och i fyradivisioner.Centralstyrelsen utser en särskild kommitté förallsvenska serien, vilken fastställer detaljeradetävlingsbestämmelser.§ 10 FÖRFARANDE VID DELADPLACERING1 Om flera spelare i samma grupp har uppnåttsamma poängsumma avgör arrangören omprispengar delas eller ej. Bestämmelser om dettabör finnas i inbjudan och skall kungöras företävlingsstart.2 Vid SM-tävlingar sker särskiljning enligtbestämmelserna nedan, ej särspel.3 För särskiljning gäller:a Om Bergers system tillämpas: resultat motmotståndare i den lägsta slutliga poänggruppenstryks. Sammanlagt högsta återstående poängvinner. Om resultatet fortfarande är lika,elimineras poäng mot den näst lägstapoänggruppen och så vidare, tills skillnaduppstår. Om den delade placeringen består,avgör lotten.b Om schweizersystem tillämpas avgör summanav sammanlagt vunna poäng rond för rond.Om placeringen fortfarande delas, dras förstarondens resultat bort, och om det behövs, andrarondens osv.Anm: Arrangör äger rätt att använda annatsärskiljningssystem om detta klart har angivitsföre tävlingsstart.§ 11 SPELTEKNISKA ANVISNINGAR1 Förfarande då spelare utgår ur turneringOm en spelare uteblir från ett parti, anses han hautgått ur turneringen, såvida turneringskommitténinte finner skäl att bestämma annorlunda. I övrigtförfares på följande sätt:a Om Bergers system tillämpas: Har spelare färdigspelatmindre än hälften av sina partier, räknasej mot honom uppnådda resultat; i annatfall anses hans återstående partier som vunnaav respektive motståndare.b Om schweizersystem tillämpas: Redan uppnåddaresultat räknas. Spelaren medtas ej i denfortsatta lottningen.2 Avbrutna partierI svenska turneringar kan tävlingskommitténutfärda bestämmelser om att förseglingsdragetskall skrivas på ett särskilt formulär(förseglingslapp), som läggs i förseglingskuvert.Protokollen behålls av spelarna tills dess partietåterupptas.§ 12 ORGANISATORISKAANVISNINGAR1 Ansökningstid för arrangemang avSSF:s tävlingarSista ansökningsdag för kongresstävlingarna ärtvå år före tävlingens planerade start.För SSF:s alla andra tävlingar är sista ansökningsdag15 månader före respektive tävlings planeradestart.2 Arrangör, tävlingsledningCentralstyrelsen respektive ansvarig kommitté utserarrangör bland sökande till aktuell SSFtävling.För varje SSF-tävling skall finnas en lokalkommitté som utgör tävlingsledning med rätt attslutgiltigt avgöra eventuellt uppkommande tvister.Centralstyrelsen respektive ansvarig kommittéskall utse representant vid varje SSF-tävling.3 Anmälan till turneringCentralstyrelsen respektive ansvarig kommittéfastställer efter överenskommelse medarrangörerna hur man skall förfara då spelareanmäler sig till SSF:s tävlingar.Spelarens klasstillhörighet kontrolleras med hjälpav klassregister av arrangören i samarbete medCS.4 Avgifter och priserCentralstyrelsen respektive ansvarig kommittébestämmer turneringsavgifter och kontantpriser iSSF:s tävlingar.För sanktionerade turneringar betalar den lokalaarrangören en av Centralstyrelsen fastställd"sanktionsavgift" till SSF. [I §6 står det att det ärkongressen som fastställer avgiften.]5 Utländsk medborgareUtländsk medborgare, som varit bosatt i Sverige iminst ett år före respektive tävling och som ärmedlem av till SSF ansluten förening, har rätt attdelta i SSF:s tävlingar på samma villkor somövriga medlemmar. Se även §13.6 Avdömning av partierAvdömning av partier kan ske omtävlingsarrangören i förväg utfärdat bestämmelserhärom.

E1 SSF:s tävlingsbestämmelser (5/6) 2000-09-147 VarningSpelare, som ej fullföljer en tävling, kan varnaseller avstängas i förbundets tävlingar under högstett år. Tävlingsarrangör skall rapportera woförseelsetill CS på särskild blankett.§ 13 UTLÄNDSK MEDBORGAREFör att få representera Sverige, eller tävla omsvenskt mästerskap, skall utländsk medborgareenligt FIDE:s anvisningar ha varit bosatt i landetminst ett år före det respektive tävling börjar.§ 15 SCHWEIZERSYSTEMA. MONRADS SYSTEM1 Lottning och inplaceringTävlingen omfattar ett valfritt, i förvägtillkännagivet antal ronder.Deltagarna får genom lottning placering inummerordning på startlistan. Den som har fåttdet lägsta numret placeras före första rondenfrämst i startlistan.Efter varje rond görs ny inplacering, där allaspelare placeras före de spelare som har färrepoäng. Därigenom blir alla spelare ordnade efterpoängsumma. Vid omplacering räknas avbrutnapartier som vunna för båda parter. Uppskjutnapartier räknas som remi vid omplacering.2 Rondordning, färgfördelning, frirond m mI första ronden spelar den som har jämnt inlottningsnummervit mot den som har närmast lägreudda inlottningsnummer.I följande ronder skall den som efter omplaceringstår främst spela mot närmast följande spelaresom han inte mött förut. Nästa spelare placerasmot närmast följande spelare som han inte harmött förut osv. Skulle det sist utlottade paret hamötts, återgår indelningen ett par i sänder tillsdess sådan spelordning uppnåtts att ronden kangenomföras.Lägst placerad spelare har vit, om motståndareninte har haft vit i färre partier. Spelare, som fåttpoäng genom frirond, anses ha haft vit i sådantparti.Är antalet spelare udda, får den lägst inplaceradefrirond och tilldelas en poäng. Spelare får dockinte frirond mer än en gång under turneringen.Beträffande förfarande då spelare utgår urturnering, se § 12.1.B. DET NORDISKATURNERINGSSYSTEMETDetta system är avsett för turneringar med delsmånga deltagare av rätt olika spelstyrka och delsfå ronder. Placering av spelare sker efternedanstående principer.1 De anmälda spelarna sorteras efter förmodadspelstyrka och man ger dem var och en ettnummer i fortlöpande följd, så att den starkaste fårnummer ett. Ordningsföljden fastställs pågrundval av ratingtal eller andra upplysningar omspelstyrkan.2 Placering av spelare i första ronden tillgår påföljande sätt:a Spelarna delas i två lika stora grupper, destarkaste i den ena gruppen och de svagaste iden andra.b Båda grupperna sorteras i nummerordning, dvsefter spelstyrka.c Den översta i den starka gruppen spelar motden översta i den svaga gruppen, den nästöversta i den starka gruppen mot den nästöversta i den svaga gruppen, osv.d Spelarna i den svagare gruppen har vit.3 Placering av spelare i följande ronder sker påföljande sätt:a Spelarna indelas i grupper, på så sätt att allaspelare med lika poängtal placeras i sammagrupp.b Inom varje grupp sorteras spelarna efternummerordning.c Ingen spelare får möta samma spelare tvågånger.d Om den översta gruppen består av endast enspelare, placeras denne mot den starkastespelaren i närmast lägre grupp, som han intemött förut.e Om en grupp består av ett ojämnt antal spelare,för man upp den starkaste spelaren i närmastlägre grupp och placerar honom sist i denhögre gruppen.f Inom varje grupp placeras nu spelarna på sättsom angivits ovan under 2a, 2b och 2c.g Den spelare, som har haft vit minst antalgånger, skall ha vit. Om spelarna haft vit likamånga gånger, skall den starkaste ha vit ironder med jämnt nummer och den svagaste ironder med ojämnt nummer.h Om inplacering i någon grupp inte kan företasefter 2c, därför att några av de på så sättplacerade spelarna redan har mötts, företas såsmå ändringar i grupperna som möjligt genomatt man först uppger regeln i 2b och därefteruppger regeln i 2a.i Om inplacering i någon grupp inte kangenomföras efter 3h, därför att alltför mångaav spelarna har mött varandra i de tidigareronderna för man upp de två starkaste spelarnafrån den närmast lägre gruppen och placerardem sist i den högre gruppen. Om spelarna i

lägsta gruppen inte kan placeras slås densamman med den näst lägsta gruppen.4 Är antalet spelare udda, får den lägstinplacerade frirond och tilldelas en poäng. Spelarefår dock inte frirond mer än en gång underturneringen. Beträffande förfarande då spelareutgår ur turnering, se § 12.1.E1 SSF:s tävlingsbestämmelser (6/6) 2000-09-14

E1.1 Upp- och nedflyttning i ”blandade” grupper. (1/3) 2000-09-14UPP- OCH NEDFLYTTNING I"BLANDADE" GRUPPER(dvs grupper med blandad klasstillhörighet)Bilaga 1 till SSF:s tävlingsbestämmelser (§ E1.13.4).REGLERa I uppflyttningstabellen är intervallen krav föratt nå uppflyttning.b I nedflyttningstabellen är intervallen krav föratt undgå nedflyttning.c Walk over räknas som spelat parti.d Frirond räknas ej. Dock, återstår mindre än sjuronder, räknas övriga spelares medelrating somfrirondens rating.e Gränserna är exakta och avrundade åt det förspelaren gynnsammare hållet.f M-spelare som deltar i turneringar där de intekan gå upp i SM-gruppen, nedflyttas ej.g Endast en M-spelare får delta i en sanktioneradturnering.h Spelare kan inte bli upp- respektive nedflyttademer än en klass per tävling/start.i Talet som skall jämföras i tabellerna beräknasgenom R k- R m, där R k= klassens genomsnittsratingoch R m= motståndarens medelrating.Anm: Genomsnittsrating för klass M = 2100, I =1900, II = 1700 och III = 1500.Motståndarnas medelrating, R m , blev alltså: 1880.Maj-Björns egen rating bryr vi oss inte om härutan ser på vilken klasstillhörighet han/hon har. Idetta fall klass I med genomsnittsrating 1900,vilket enligt formeln under punkt h ger:R k - R m = 1900 - 1880 = 20.Nu slår vi upp både upp- och nedflyttningstabellernaför nio ronder och ser att Maj-Björn fårspela kvar i klassen. För att gå upp hade det behövts7 poäng (intervallet 2 - 59) och för att undgånedflyttning krävdes det 4 poäng (intervallet 0 -40).Exempel 2Klass III-spelaren Frederik(a) spelade en sjurondersbergerturnering och tog 3 poäng. Siktet varinställt på 50 %, men lottningen blev för tuff ochmotståndarnas genomsnittsrating blev hela 1780.Behöver Frederik(a) deppa?Svar: Nej, ty enligt formeln får vi:R k - R m = 1500 - 1780 = -280.TILLÄMPNINGSEXEMPELExempel 1Klass I-spelaren Maj-Björn har genomfört en niorondersmonradturnering.Rond Motståndarens rating Resultat1 2000 02 1710 13 1900 04 1950 15 1925 ½6 1850 17 1950 ½8 1925 09 1710 ½16920 4½Vi slår i uppflyttningstabellerna för sju ronder ochser att Frederik(a) går upp i klass II med bredmarginal! Det behövdes bara 2½ poäng för att gåupp (intervallet (-318) - (-265)). Om han/hon baraorkat med en remi på sju ronder hade det blivitklass IV om sådan funnits (intervallet - (-335)).

UPPFLYTTNINGSTABELLERE1.1 Upp- och nedflyttning i ”blandade” grupper. (2/3) 2000-09-147 RONDER0 nedflyttning0,5 (-629)-(-516)1 (-516)-(-438)1,5 (-438)-(-374)2 (-374)-(-318)2,5 (-318)-(-265)3 (-265)-(-214)3,5 (-214)-(-163)4 (-163)-(-111)4,5 (-111)-(- 54)5 (- 54)- 105,5 10 - 886 88 - 2006,5 200 -7 uppflyttning8 RONDER0 nedflyttning0,5 (-648)-(-540)1 (-540)-(-465)1,5 (-465)-(-405)2 (-405)-(-353)2,5 (-353)-(-305)3 (-305)-(-259)3,5 (-259)-(-214)4 (-214)-(-170)4,5 (-170)-(-124)5 (-124)-(- 76)5,5 (- 76)-(- 34)6 (- 34)- 376,5 37 - 1117 111 - 2207,5 220 -8 uppflyttning9 RONDER0 nedflyttning0,5 (-665)-(-559)1 (-559)-(-488)1,5 (-488)-(-431)2 (-431)-(-381)2,5 (-381)-(-336)3 (-336)-(-294)3,5 (-294)-(-254)4 (-254)-(-214)4,5 (-214)-(-175)5 (-175)-(-135)5,5 (-135)-(- 92)6 (- 92)-(- 48)6,5 (- 48)- 27 2 - 597,5 59 - 1318 131 - 2368,5 236 -9 uppflyttning10 RONDER0 nedflyttning0,5 (-680)-(-577)1 (-577)-(-507)1,5 (-507)-(-452)2 (-452)-(-405)2,5 (-405)-(-363)3 (-363)-(-323)3,5 (-323)-(-286)4 (-286)-(-250)4,5 (-250)-(-214)5 (-214)-(-179)5,5 (-179)-(-142)6 (-142)-(-105)6,5 (-105)-(- 66)7 (- 66)-(- 34)7,5 (- 34)- 248 24 - 798,5 79 - 1489 148 - 2519,5 251 -10 uppflyttning11 RONDER0 nedflyttning0,5 (-693)-(-592)1 (-592)-(-525)1,5 (-525)-(-471)2 (-471)-(-426)2,5 (-426)-(-385)3 (-385)-(-348)3,5 (-348)-(-313)4 (-313)-(-279)4,5 (-279)-(-247)5 (-247)-(-214)5,5 (-214)-(-182)6 (-182)-(-149)6,5 (-149)-(-116)7 (-116)-(- 81)7,5 (- 81)-(- 43)8 (- 43)-(- 3)8,5 (- 3)- 429 42 - 969,5 96 - 16310 163 - 26410,5 264 -11 uppflyttning12 RONDER0 nedflyttning0,5 (-704)-(-606)1 (-606)-(-540)1,5 (-540)-(-488)2 (-488)-(-444)2,5 (-444)-(-405)3 (-405)-(-370)3,5 (-370)-(-336)4 (-336)-(-305)4,5 (-305)-(-274)5 (-274)-(-244)5,5 (-244)-(-214)6 (-214)-(-185)6,5 (-185)-(-155)7 (-155)-(-124)7,5 (-124)-(- 92)8 (- 92)-(- 59)8,5 (- 59)-(- 34)9 (- 34)- 159,5 15 - 5910 59 - 11110,5 111 - 17711 177 - 27611,5 276 -12 uppflyttning13 RONDER0 nedflyttning0,5 (-715)-(-618)1 (-618)-(-553)1,5 (-553)-(-503)2 (-503)-(-460)2,5 (-460)-(-423)3 (-423)-(-388)3,5 (-388)-(-356)4 (-356)-(-326)4,5 (-326)-(-297)5 (-297)-(-269)5,5 (-269)-(-242)6 (-242)-(-214)6,5 (-214)-(-187)7 (-187)-(-159)7,5 (-159)-(-131)8 (-131)-(-102)8,5 (-102)-(- 72)9 (- 72)-(- 40)9,5 (- 40)-(- 6)10 (- 6)- 3110,5 31 - 7411 74 - 12511,5 125 - 18912 189 - 28612,5 286 -13 uppflyttning

NERFLYTTNINGSTABELLERE1.1 Upp- och nedflyttning i ”blandade” grupper. (3/3) 2000-09-147 RONDER0 nedflyttning0,5 -(-335)1 (-335)-(-222)1,5 (-222)-(-144)2 (-144)-(- 80)2,5 (- 80)-(- 34)3 (- 34)- 293,5 29 - 804 80 - 1314,5 131 - 1835 183 - 2405,5 240 - 3046 304 - 3826,5 382 - 5047 uppflyttning8 RONDER0 nedflyttning0,5 -(-354)1 (-354)-(-246)1,5 (-246)-(-171)2 (-171)-(-111)2,5 (-111)-(- 59)3 (- 59)-(- 11)3,5 (- 11)- 354 35 - 804,5 80 - 1245 124 - 1705,5 170 - 2186 218 - 2706,5 270 - 3307 330 - 4057,5 405 - 5138 uppflyttning9 RONDER0 nedflyttning0,5 -(-371)1 (-371)-(-265)1,5 (-265)-(-194)2 (-194)-(-137)2,5 (-137)-(- 87)3 (- 87)-(- 42)3,5 (- 42)- 04 0 - 404,5 40 - 805 80 - 1195,5 119 - 1596 159 - 2026,5 202 - 2467 246 - 2967,5 296 - 3538 353 - 4258,5 425 - 5309 uppflyttning10 RONDER0 nedflyttning0,5 -(-386)1 (-386)-(-283)1,5 (-283)-(-213)2 (-213)-(-159)2,5 (-159)-(-111)3 (-111)-(- 69)3,5 (- 69)-(- 29)4 (- 29)- 84,5 8 - 445 44 - 805,5 80 - 856 85 - 1516,5 151 - 1897 189 - 2287,5 228 - 2708 270 - 3188,5 318 - 3739 373 - 4429,5 442 - 54510 uppflyttning11 RONDER0 nedflyttning0,5 -(-399)1 (-399)-(-298)1,5 (-298)-(-231)2 (-231)-(-177)2,5 (-177)-(-132)3 (-132)-(- 92)3,5 (- 92)-(- 54)4 (- 54)-(- 19)4,5 (- 19)- 155 15 - 475,5 47 - 806 80 - 1126,5 112 - 1457 145 - 1787,5 178 - 2138 213 - 2518,5 251 - 2919 291 - 3369,5 336 - 39010 390 - 45710,5 457 - 55811 uppflyttning12 RONDER0 nedflyttning0,5 -(-410)1 (-410)-(-312)1,5 (-312)-(-246)2 (-246)-(-194)2,5 (-194)-(-150)3 (-150)-(-111)3,5 (-111)-(- 76)4 (- 76)-(- 42)4,5 (- 42)-(- 11)5 (- 11)- 205,5 20 - 506 50 - 806,5 80 - 897 89 - 1397,5 139 - 1708 150 - 2028,5 202 - 2359 235 - 2709,5 270 - 30910 309 - 35310,5 353 - 40511 405 - 47111,5 471 - 57012 uppflyttning13 RONDER0 nedflyttning0,5 -(-421)1 (-421)-(-324)1,5 (-324)-(-259)2 (-259)-(-209)2,5 (-209)-(-166)3 (-166)-(-129)3,5 (-129)-(- 94)4 (- 94)-(- 62)4,5 (- 62)-(- 32)5 (- 32)-(- 3)5,5 (- 3)- 256 25 - 526,5 52 - 807 80 - 1077,5 107 - 1348 134 - 1628,5 162 - 1929 192 - 2229,5 222 - 25410 254 - 28810,5 288 - 32511 325 - 36811,5 368 - 41812 418 - 48312,5 483 - 58013 uppflyttning

SSF:s RATINGSYSTEMMÅLMålet med dessa ratingbestämmelser är att skapaett enhetligt ratingsystem gällande för alla klubbarinom Sveriges Schackförbund. Ratingtalen liggertill grund för uttagningar till lagmatcher och olikamästerskap och bör därför vara jämförbara ävenför yngre spelare.SYSTEMDet av LASK utarbetade systemet skall ligga tillgrund för ratingberäkningen. Ratingtal över 1300skall vara jämförbara spelare och klubbar emellan.Därför skall ett enhetligt system gälla för spelareöver 1200.Ratingbokföring sker enligt fastställda regler påsärskilt protokoll (se sid 4) av en i klubben utseddperson.Walk over-partier skall ej ratingbokföras.Som datum för avbrutna partier räknas den dagpartiet färdigspelas.För spelare med rating under 2200 gäller vid likvärdigrating (differens 0 - 10 poäng) att vinst ger+16 poäng, förlust -16 poäng och remi 0 poäng.Beroende på ratingdifferensen mellan spelarnaökar eller minskar ratingförändringen per parti.Förändringen är olika beroende på om den spelaremed högre eller lägre ratingtal vinner eller förlorarpartiet. Summan av förändringen blir dock alltid32 poäng, se tabell A kolumn 1 och 3. Vid remivarierar spelarnas sammanlagda ratingförändringfrån 0 till 30 poäng, se tabell A kolumn 2.Spelare med rating fr o m 2200 får endast hälftenav beräknad ratingförändring. Även halva poängräknas. Vid ny ratingperiod avrundas halvpoänguppåt.ExempelAdam med ratingtalet 1950 möter Bertil med ratingtalet2220. Ratingdifferensen är 2220 - 1950 =270, slå i tabellen!Om Adam vinner får Adam +26 och Bertil -13.Vid rem får Adam +10 och Bertil -5.Om Bertil vinner får Adam -6 och Bertil +3.STARTRATINGEn spelare skall starta på det ratingtal, som kanantas motsvara spelstyrkan. Generellt gäller dockatt nybörjare från ca 15 år och uppåt ges 1300 ochyngre spelare ges under 1200.E2 SSF:s ratingsystem (1/2) 2000-09-14RATINGGRUNDANDE PARTIEREndast partier ingående i tävlingar är ratinggrundande.Inga "vänskapspartier" får således rankas.Alla spelade partier i en ratinggrundande turneringskall rankas.Minsta betänketid för ratinggrundande partier ärtvå timmar per spelare och parti.SSF:s tävlingsbestämmelser föreskriver tre ratingperioder:1 jan, 1 maj och 1 sep. Inget hinder finnsför fler perioder. Om en tävling sträcker sig övergränsen för en ratingperiod och det är orimligt attbegära uppgift om nytt ratingtal, skall beräkningenske med de "gamla" ratingtalen.ExempelRilton Cup, som sträcker sig över 1 jan, och dären rond spelas varje dag, skall ratingtalet för 1 janvara det som spelaren ligger på efter det att allapartierna i tävlingen har medräknats.ExempelOm klubbturneringar, som spelas en gång iveckan, sträcker sig över en periodgräns skall nyttratingtal beräknas vid rätt tillfälle, eftersom det ärrimligt att begära att man under en veckas tid kanfå fram ett aktuellt ratingtal.Även ELO-grundande partier skall rankas inomSSF:s ratingsystem. Om motståndaren saknassvenskt ratingtal skall ELO-talet användas. Saknarmotståndaren även ELO-tal, skall en uppskattningav ratingtal göras (med ledning av spelarens resultat)och användas vid beräkningen.PASSIVITETSAVDRAGOm en spelare är totalt inaktiv skall ratingtaletsänkas med 50 poäng per år i tre år. Maximalsänkning 150 poäng. Är en spelare inaktiv längreän tre år skall först sänkning ske med 150 poängoch därefter en bedömning göras av aktuell spelstyrka.Endast undantagsvis sätts ett högre ratingtalän gammal rating minus 150. Höjningar kanförekomma istället för passivitetsavdrag och ärtillämpligt på unga spelare som gör ett eller någraårs uppehåll.Total inaktivitet innebär att spelaren varken harspelat långpartier eller snabbschack under aktuelltidsperiod. Om inget långparti har spelats utanendast snabbschack, kan passivitetsavdrag görasom det bättre motsvarar spelstyrkan.

E2 SSF:s ratingsystem (2/2) 2000-09-14REKOMMENDATIONER FÖRRATINGTAL UNDER 1200Under 1200 i rating, är det fritt för distrikten attutforma sina egna regler. Här finns rekommendationerom hur dessa regler kan se ut. De kan antashelt eller delvis, alternativt utfärdar distriktet heltegna regler.RATINGTAL FÖR NYBÖRJAREDet är klubben sak att se till att spelare med ratingunder 1200 rankas in på rätt plats i klubben. Spelaremed ratingtal över 1200 får klara sig självinom det gemensamma ratingsystemet. Lägstaratingtal är 800.BONUSSYSTEMGrundrating är det ratingtal man har vid respektiveratingperiods början. Aktuell rating är detratingtal man har efter varje parti.För spelare med aktuell rating inom intervallennedan utdelas bonuspoäng för varje spelat parti:800 - 999 20 poäng för varje parti1000 - 1199 10 poäng för varje partiEn viss försiktighet måste iakttagas vid utdelandeav bonuspoäng för att förhindra en inflation i systemet.Det åligger varje ratingförare att ta ställningtill om bonuspoängen alltid kan delas ut.RATINGGRUNDANDE PERIODEROm man använder systemet med bonuspoängrekommenderas att fem ratingperioder används: 1jan, 1 mar, 1 maj, 1 sep och 1 nov. Fem perioderkan då lämpligen gälla alla inom klubben (ävenöver 1200). Det är inte ovanligt att nybörjare gårupp 200 poäng på två månader, därför är fyramånadersintervallalltför långt. Fyra månader geren större "jojo"-effekt.BETÄNKETIDMinsta betänketid för ratingberäkning är entimme. Visserligen används endast en bråkdel avtiden, men antalet partier skulle bli alltför stort omäven kortare betänketider tillåts vid ratingberäkning.RATINGTABELL (för spelare över 2200 halveras förändringen)Ratingdifferens Vinst för den Remi för den Förlust för denbättre sämre bättre sämre bättre sämre0 - 1011 - 33+16+15+16+170- 10+ 1-16-17-16-1534 - 56 +14 +18 - 2 + 2 -18 -1457 - 79 +13 +19 - 3 + 3 -19 -1380 - 102 +12 +20 - 4 + 4 -20 -12103 - 126 +11 +21 - 5 + 5 -21 -11127 - 151 +10 +22 - 6 + 6 -22 -10152 - 178 + 9 +23 - 7 + 7 -23 - 9179 - 207 + 8 +24 - 8 + 8 -24 - 8208 - 236 + 7 +25 - 9 + 9 -25 - 7237 - 270 + 6 +26 -10 +10 -26 - 6271 - 308 + 5 +27 -11 +11 -27 - 5309 - 352 + 4 +28 -12 +12 -28 - 4353 - 409 + 3 +29 -13 +13 -29 - 3410 - 499 + 2 +30 -14 +14 -30 - 2500 - + 1 +31 -15 +15 -31 - 1