Effekter av VINNOVAs föregångares stöd till behovsmotiverad ...

TITEL (svensk): Effekter av VINNOVAsföregångares stöd till behovsmotiverad forskningTITLE (english): Impact of problem-initiated R&Dsupport from VINNOVA’s predecessorsFÖRFATTARE/AUTHOR: Technopolis Ltd, GöranFriborg, VINNOVAs avdelning förInnovationssystemanalysSERIE/SERIES:VINNOVA Innovation i Fokus VF 2002:1ISBN 91-89588-49-5ISSN 1650-3147PUBLICERINGSDATUM/DATE PUBLISHED:Februari 2002UTGIVARE/PUBLISHER: VINNOVA – Verket förInnovationssystem/ Swedish Agency for InnovationSystems, StockholmI VINNOVAs – Verket för innovationssystem - publikationsserier redovisar forskare, utredare och analytiker sina projekt. Publiceringeninnebär inte att VINNOVA tar ställning till framförda åsikter, slutsatser och resultat.De flesta VINNOVA-publikationer finns att läsa eller ladda ner via www.vinnova.se.VINNOVA – The Swedish Agency for Innovation Systems - publications are published at www.vinnova.se

Effekter av VINNOVAs föregångaresstöd till behovsmotiverad forskningFyra effektanalyser av insatserunder perioden 1975-2000Technopolis LtdGöran FriborgVINNOVA, avdelningen förInnovationssystemanalys

Effektstudie - sammanfattningFörordAnalyserna i denna rapport är ett led i VINNOVAs metodutveckling för attuppskatta effekter av statliga forskningssatsningar. Få effektinriktade studierhar gjorts i 20-25-årsperspektiv, vid sidan av snävt avgränsade forskningsprojekt,vare sig i Sverige eller inom andra OECD-länder. VINNOVAkommer under 2002 att fortsätta metodutvecklingen ifråga om effektstudier.Det kommer att bl a att göras i samverkan med VINNOVAs motsvarigheter iFinland (Tekes) och Norge (Norges Forskningsråd).Forskning och utveckling som utförs vid tekniska högskolor och industriforskningsinstitutär till sin natur långsiktiga verksamheter där de betydelsefullaeffekterna oftast blir fullt synliga först efter längre tid. VINNOVAsanalyser omfattar därför perioden 1975-2000.För att förstå effekterna av behovsmotiverad forskning är det nödvändigt attsystematiskt och långsiktigt följa både den vetenskapliga och industriellautvecklingen och samspelet mellan dessa inom de områden där forskningenbedrivs. Därigenom kan den behovsmotiverade forskningens betydelse förolika sektoriella innovationssystem beskrivas och förstås.Fyra pilotstudier har genomförts. Tre av dessa analyserar de ekonomiskaeffekterna av stöd till behovsmotiverad forskning inom olika sektoriellainnovationssystem, digital kommunikation, optoteknik och bioteknik. Denfjärde pilotstudien analyserar den vetenskapliga kvaliteten i behovsmotiveradforskning.Pilotstudierna har utförts dels av två anlitade konsultföretag, Technopolis Ltd(Erik Arnold och Enrico Deiaco) och Göran Friborg (egen konsult) samt avpersonal inom VINNOVAs avdelning Innovationssystem. Torbjörn Winqvisthar varit huvudprojektledare. Lennart Norgren och Lars Olsson har varitdelprojektledare. Övriga medverkande vid VINNOVA har varit JennieGranat, Kristina Larsen, Axel Nekham, Rolf Nilsson och Nina Widmark.Synpunkter med anledning av rapporten välkomnas och kan lämnas tillGöran Marklund eller Torbjörn Winqvist.Göran Marklundchef för avdelningen förInnovationssystemanalysTorbjörn Winqvistutvärderingsansvarig1

Effektstudie - sammanfattning2

InnehållsförteckningEffektstudie - sammanfattningSammanfattningDelstudie 1 – Ramprogrammet Digital kommunikation,Technopolis Ltd, Enrico Deiaco och Erik ArnoldDelstudie 2 – Exemplet OptoområdetVINNOVAs avdelning för Innovationssystemanalys, Lars Olsson, KristinaLarsen, Axel Nekham och Nina WidmarkDelstudie 3 – Exemplet BioteknikforskningVINNOVAs avdelning för Innovationssystemanalys, Lennart Norgren och JennieGranatDelstudie 4 – Effekter på vetenskaplig kvalitetUppföljning av STU/NUTEKs sk internationella utvärderingar (peer reviewutvärderingar)1981-2000 av forskningens vetenskapliga kvalitet, Göran FriborgAnm. De fyra delstudierna har individuell paginering. De kan åtskiljas genom atttiteln anges i sidhuvudet.3

Effektstudie - sammanfattning4

SammanfattningEffektstudie - sammanfattningVINNOVAs effektanalyser av mångårig statlig finansiering av forskning,motiverad av näringslivets behov, inom bio- och informationsteknik visar påmycket god ekonomisk avkastning. Insatser, som genomförts av VINNOVAsföregångare STU/NUTEK under perioden 1975-2000, bedöms ha lett tilldirekta ekonomiska effekter motsvarande åtminstone 10-30 gånger kostnadernaför forskningsanslagen. Samtidigt visas att den vetenskapliga kvaliteteni den stödda forskningen överlag hållit god internationell klass.Analysen av forskningsprogrammet Digital kommunikation (1987-1993) visar påstor betydelse för Ericssons och Telias framgångar med GSM- och även 3Gtekniken.Inom opto-området beskriver analysen uthålliga satsningar på forskning vidInstitutets för Mikrovågsteknik, numera ACREO, med fokus på utvecklingenav halvledarlasrar för snabba telekommunikationsnät. Denna optoforskninghar bl a givit upphov till en rad framgångsrika avknoppningar, t ex Altitun.Inom bioteknikområdet avser analysen långsiktiga insatser för att bygga upp enav Sveriges ledande forskargrupper, vid KTH med professor Mathias Uhlénsom forskningsledare. Gruppens forskning har bl a utmynnat i försäljningarav licenser och till företagsavknoppningar.I den fjärde analysen summeras bedömningarna av den vetenskapliga kvaliteteni totalt 105 internationella utvärderingar enligt peer review-metoden (1981-2000). Omdömena bekräftar starkt att STU/NUTEK satsat på hållbar vetenskapligmetodik och att ledarskapet i forskningsutförandet fungerat.Genomgående framgår att STU/NUTEKs finansiering av behovsmotiveradforskning varit en nödvändig, om än ej tillräcklig, förutsättning för de ekonomiskaeffekter som kunnat konstateras. Samtidigt framhålls att de ekonomiskaeffekter som påvisats endast visar delar av uppnådda resultat. Genomfördaexploateringar har ännu inte nått sin fulla potential utan fortsätter attgenerera ekonomiska effekter. Särskilt inom bioteknik har marknadsutvecklingentagit fart först under de senaste åren. Indirekta effekter har ej tagitsmed i beräkningarna. Det långsiktiga värdet av forskningssatsningarnabedöms därför vara betydligt större än de som anges i rapporten, men krävermer omfattande analyser för att kunna värderas.Det är fyra pilotstudier som genomförts, med fokus på ett forskningsprogram,ett industriforskningsinstitut, en forskargrupp samt forskningens vetenskapligakvalitet. Det saknas kunskap om vad statligt finansierade forskningsinsatseråstadkommit i längre tidsperspektiv. VINNOVA avser attfortsätta metodutvecklingen ifråga om dessa effektstudier.Effekter av forskningsprogrammet Digital kommunikation på utvecklingen avGSM-tekniken1987 startade det sexåriga ramprogrammet Digital Kommunikation medsyftet att stärka kunskapsutvecklingen vid universitet och högskolor. Pro-5

Effektstudie - sammanfattninggrammet hade en budget på 63,7 MSEK vilket innebar ett betydande resurstillskottför forskningen inom området. Med hjälp av programmet kundestarka forskningsgrupper skapas. En nära kopplingen till användare (Ericssonoch Telia) innebar att resultat från grundläggande forskning snabbt kundeomsättas i praktiska industriella lösningar. Mellan 20-30 nya doktorer utbildadesi den allra senaste tekniken.Denna målmedvetna satsning på behovsmotiverad och grundläggande kunskapsuppbyggnadi högskolan, som låg anmärkningsvärt rätt i tiden, gavSverige ett försprång på upp till fem år i den tidiga digitala mobiltelefoninsutveckling. I programmet utbildades flera av nyckelpersonerna i den svenskamobiltelefoniutvecklingen och bidrog till att Telias och Ericssons kompetensförsörjningsäkrades. Detta kom att bli värdefullt för dessa stora företagsmålmedvetna globala satsningar på ett teknikområde, där en svensk mobiltelefoniindustriskapades.Effekter inom Optoområdet – exemplet AltitunÅr 1997 startades företaget Altitun med målet att kommersialisera avstämbarahalvledarlasrar, avsedda för snabba fiberoptiska telekommunikationsnät.Det var resultatet av många års forskning vid Institutet för Mikroelektronik(IM; numera ACREO). I kölvattnet av den snabba internetutvecklingenkom Altitun att expandera kraftigt och efter tre år köptes företaget av amerikanskaADC Telecom för åtta miljarder kr. Företaget sysselsatte då 155 personer.Enbart skatteintäkten vid försäljningen uppgick till ca 1 miljard kr.Exemplet Altitun illustrerar betydelsen av uthålliga statliga satsningar på detteknik-vetenskapliga området. En viktig milstolpe var bildandet av IM 1968.En andra var STUs FoU-program för elektronisk och elektrooptiskkomponentteknologi, som möjliggjorde forskning mot centrala komponenteri lasrarna. Betydelsefulla insatser gjordes inom nationella mikroelektronikprogrammet(NMP 3) och det stora IT4-programmet. Tekniken varfärdigutvecklad kring år 1992, varefter tillgången på riskkapital (istorleksordningen 100 miljoner kronor) blev väsentlig. Här var privataaktörer viktigast, men även staten, i detta fall genom NUTEK, bidrog medmindre summor för teknikutveckling. IM/ACREOs forskning på optoområdethar lett till fler framgångsrika företagsavknoppningar, bl a Proxi-mionFiber Optics, Strand Interconnect och Silex Microsystems. Dessa har ej ingått idenna studie.Effekter inom bioteknikområdetHär analyseras dels en känd forskargrupp vid KTH som byggdes upp medhjälp av STU-finansiering under 1980-talet och dels en forskargrupp vidUppsala universitet som utvecklade ett separationsmedium, tvärbundnaagarosgeler, runt 1970. I båda fallen var STUs finansiering en nödvändigförutsättning för effekterna eftersom ingen annan finansiär, t ex forskningsråd,ville finansiera denna behovsmotiverade forskning. STU tjänade därmedsom en förändringsagent genom att introducera nya inriktningar inom densvenska bioteknikforskningen.6

Effektstudie - sammanfattningDen forskning som STU finansierat har genererat kunskaper som har patenterats,varefter patenten har licensierats till företag eller utgjort grunden för nyaföretag. I nästa steg har stora utvecklingsinvesteringar krävts för att få framprodukter som företagen, särskilt Amersham Biosciences, kunnat lansera påmarknaden. Mätbara ekonomiska effekter av insatserna, i form av genereratriskkapital, försäljningsintäkter och vinst uppgår till minst 10 ggr de statligaanslagen. De tre företag som hade sin bas i STU-finansierad forskning ochsom avknoppats från KTH-institutionen sysselsätter idag ca 200 anställda.Effekter på vetenskaplig kvalitetSTU/NUTEK har sedan 1980 genomfört utvärderingar av de FoU-programsom varit inriktade på grundläggande kunskapsutveckling. Den metodik somanvänts är peer reviews enligt naturvetenskapliga forskningsrådets modell.Ett industriellt-vetenskapligt råd har haft som en huvuduppgift att följa dessautvärderingar i kvalitetssäkrande syfte. Totalt 105 utvärderingar har summerats.Det gäller dels de omdömen som internationella, väl meriterade forskarehar formulerat om forskare, forskargrupper och forskningsprogram. Vidarehar de åtgärder som dessa omdömen föranlett i den fortsatta finansieringensummerats.Omdömena i utvärderingarna bekräftar starkt att STU/NUTEK, satsat påhållbar vetenskaplig metodik och att ledarskapet i forskningsutförandet harfungerat. Ett mindre antal forskningsprojekt har kritiserats för att tillämpadmetodik inte leder mot de mål som formulerats inom resp. forskningsprogram.Dessa anmärkningar har i de flesta fall lett till förändringar, genom attetablerad metodik har setts över eller att ledarskapet har ändrats. Vetenskaplig,adekvat utrustning har bedömts finnas tillgänglig i de flesta fall, påpekandenhar lett till nyanskaffningar i 14 fall. Till följd av utvärderingarna har19 forskargrupper givits budgetförstärkning, så att en angelägen kritiskmassa skulle kunna uppnås. För 48 forskningsprojekt av totalt 796 harutvärderarna ansett att stödet skulle upphöra, eftersom stödmottagaren intehållit måttet, enligt de vetenskapliga kriterier som nämnts ovan. Stödet hardock inte avbrutits tvärt utan fortsatt med minimerade anslag, så att enskildadoktorander kunnat slutföra sina avhandlingar.7

Effekter – Digital kommunikationRamprogrammet Digital kommunikation2001-12-19Technopolis Ltd.Enrico Deiaco

Effekter – Digital kommunikationINNEHÅLLSFÖRTECKNINGSammanfattning _________________________________________________________31. Inledning _____________________________________________________________52. Ramprogrammets uppkomst och innehåll ___________________________________73. Hur kan tekniköverföring analyseras – några exempel och resultat _____________104. Fallstudien ___________________________________________________________145. Avslutning ___________________________________________________________28BilagorKällförteckningIntervjuer2

Effekter – Digital kommunikation1. InledningDet är inte ovanligt att höra framgångsrika forskare uppbragt utbrista att den och den produkteneller processen minsann bygger på den och den grundläggande vetenskapliga upptäckten.Och visst, så är det ofta, men som vi alla vet går det många år och mycket ingenjörskunskapmellan upptäcken av relativitetsteorin, halvledare och en fungerande e-handelsportal. Synar man en produkts livshistoria tonar bilden fram av ett ständigt småpillandemed att förbättra produktionsteknik, produktdesign, distributionssystem och marknadsföring.I den processen är det inte ens FoU som tar de allra största resurserna, utan detkräver ett samspel mellan universitet, kunder leverantörer, instrumentmakare, finansiärer,enskilda forskningsinstitut och lokala politiker. Sådana s k innovationssystem är inte bättreän sin svagaste länk och förmågan att eliminera flaskhalsar samt underlätta kunskaps- ochinformationsströmmar är viktiga för att systemet skall vara innovativt.Sverige var tidigt ute med att anamma en syn på teknisk utveckling som har mycket gemensamtmed en innovationssystemansats. Under mellankrigstiden skapades flera branschinstitutoch 1919 inrättades IVA med avsikten att utgöra en koordinerande och överbryggandeorganisation där industriella och vetenskapliga intressen kunde mötas och utbyta erfarenheter.Erik Dahméns forskning om s k utvecklingsblock är ett exempel på en tidigt forskningsspårdär den industriella utvecklingen analyserades som ett samspel mellan olika aktörer.Dessa idéer togs också upp i den statliga forskningspolitiken. Bildandet av STU och TFRkan ses mot bakgrund av denna idétradition. Forskare som Anders Lundgren karaktäriserarexempelvis några av STUs insatser som ”a systembuilding activity” 1 . Och teknikhistorikernHans Weinberger beskrev dåvarande STUs insatser med begreppet nätverksentreprenör 2 .Enligt Weinberger har STU och TFR alltid agerat i nätverk, men också varit verksamma föratt aktivt skapa nätverk i syfte att få dessa att producera ny teknisk kunskap och i förlängningenny tillämpad teknik.Ett instrument som utvecklades för att skapa dessa nätverk var de s k ramprogrammen och sk insatsområden. I ramprogrammen skulle STUs övergripande strategi omsättas i konkreta1 Lundgren, A.2 Weinberger, H.5

Effekter – Digital kommunikationIVAs rapport Kunskap ock konkurrenskraft och STUs Teknik för framtiden visade en godöverensstämmelse om de grundläggande bedömningarna och tekniska trenderna, exempelvisbetonade båda rapporterna den svenska verkstadsindustrins ökade betydelse och datateknikensanvändning. Båda studierna framför också förslag på en ökad satsning på kunskapsuppbyggnadinom elektronik och datateknik.Den planeringsfunktion, eller analysfunktion med dagens språkbruk, som STU utveckladeunder dessa år hade, dels syftet att söka identifiera internationella teknologiska trender ochse till att Sverige skaffade sig tillräcklig teknisk och industriell kompetens inom dessa områ-olika aktörer i det svenska FoU-systemet.den, dels skapa en samsyn eller konsensus i form av ”implicit avtal” om framtiden mellanDen praktiska konsekvensen av detta är bl a utvecklingen av STUs s k ramprogram. Ram-var att åstadkomma en ”långsiktig kunskapshöjning och kunskapsutveckling av flera disci-programmen avsåg i första hand kunskapsuppbyggnad vid Universitet och högskolor. Syftetpliner inom tillämpad forskning” (D/Dnr 711-87-1666). Ramprogrammen kan mot dennahistoriska bakgrund ses som ett exempel på hur globala vetenskapliga och teknologiskatrender omformas till svenska förhållanden med den dubbla betoningen av kunskapsutveck-ling och industriell relevans.Digital kommunikationDigital kommunikation kan sägas vara ett exempel på den andra generationens ramprogramsom bl a började med programmet Ytors fysik och kemi. Programmet initierades under bud-getåret 1987/88 och de sista medlen delades ut under budgetåret 1992/93. Den totala budget-resurstillskott och en av de större satsningarna underramen uppgick till SEK 63,7 miljoner under dessa sex år, vilket får anses som ett betydandeperioden.Bakgrunden till programmet står naturligtvis att finna i den snabba övergångsfasen inomtelekommunikationer, där man tidigare främst arbetat med analog teknik och analoga signa-iler. Det stod ganska klart vid programmets tillkomst att utvecklingen gick mot digital teknikoch digitala signaler som informationsbärare. Tabell 2.1 beskriver vissa viktiga hållpunkterden digitala utvecklingen.8

Effekter – Digital kommunikation- samordnat val av tal- kanalkodning respektive kodning och modulation- access och routingproblem- kryptering- VLSI och implementering- Ekokancellering- CAD-verktyg för analog och digital teknikI programbeskrivningen betonas att det vetenskapliga målet är att åstadkomma en långsiktigkunskapshöjning och kunskapsutveckling av flera discipliner inom tillämpad forskning därhuvudområdet främst utgörs av signalbehandling. Detta skulle i sin tur ge möjligheter inomflera andra forskningsdiscipliner. Samtidigt diskuteras i de skrivelser som föregick den slut-med betydelse för digital kommunikation och framförallt tillämpningar inom digital mobil-giltiga utformningen, att de projekt som borde ingå i ramprogrammet skulle generera resultatradio, där också huvuddelen av den svenska forskningen låg vid denna tidpunkt.Programmet utvärderades av internationell forskargrupp utifrån i första hand inomvetenskapligakriterier under 1990 (STU-info 785-1990). Utvärderingen var en traditionell sk ”peer review”. Under 90-talet har man börjat utveckla olika begrepp och synsätt för attkunna bedöma effekterna av forskningsprogram. I nästa avsnitt beskrivs därför kortfattatnågra sådana synsätt, vilket vi kommer att användas för att studera tekniköverföringsmeka-nismerna i programmet.3. Hur kan tekniköverföring analyseras – några exempel och resultatVi inledde med att konstatera att ramprogrammen var relativt tidigt ute med att öka samverkanmellan forskning och näringsliv genom bl a stimulera ömsesidig kommunikation ochinteraktion mellan olika aktörer. Det är också välkänt att sådana processer är svåra att fångai enkla typologier 5 . De är ofta av informell karaktär och kräver kvalitativa metoder för beskrivningoch analys. Detta är också utgångspunkten enligt den forskning som studerat tekniköverföringmellan forskning och näringsliv. Nedan beskrivs mycket kortfattat för någraav dessa synsätt.5 Se exempelvis Kim, L, Ohlsson, & Sandström, U, 2001,”Kan samverkan mätas”?. Arbetsrapport 2001:2. SISTER.10

Effekter – Digital kommunikationDe båda svenska forskarna Benner och Sandström har utvecklat en processinriktad metodför att indirekt kunna bedöma graden av samhällsrelevans 6 . Det grundläggande perspektivetär att studera interaktionen mellan forskning och det övriga samhället. Några exempel påsådana mekanismer redovisas nedan och omfattar,- Beskrivning av forskarens kontaktnät.- Inhämtning av kunskapsintressen: Medverkar praktiker som experter i styrgrupp etc?- Graden av dialog mellan forskare och praktiker.- Hur ser spridning av kunskaper ut?- Användning av friktion: Vem skall använda resultaten? Hur skall de användas? Vilkentillämpning kan förväntas?- Exempel på effekter, återkoppling till olika aktörer.- ”Foresighting”: Utvecklas idéer om framtidsfrågorna i samverkan med flera olika aktörer?Ett annat sätt att bedöma frågan kring forskningens samhällsrelevans och industriella nyttarepresenterar den engelska ingenjörvetenskapsakademien (RAEng) 7 . En viktig utgångspunkti akademiens bedömning är näringslivets behov av teknisk forskning. Akademien föreslårfem kvalitetskriterier som kan användas för att indirekt bedöma forskningsresultatens möjlighetertill ”impact on wealth creation and quality of life”.- Existerar en övergripande strategi som beskriver forskningsverksamhetens organisationoch inriktning på olika kvalitetskriterier samt hur resultat skall förmedlas till olika an-vändare?- Kunskapsproduktion skall vara inriktad på inomvetenskapliga problem som bearbetasinom den akademiska världen (Mode 1).- Kunskapsproduktion med fokus på resultatens tillämpning (Mode 2).- Forskarens oberoende och frihet från yttre krav och restriktioner.- Forskargruppens dynamik, resurser, kompetenser och förmågor. Kapacitet till föränd-ringar och kontinuitet i verksamheten är viktiga för kunskapsproduktion ochkontinuerligt lärande.6 Benner M –Sandström, U, 1998, Relevansbedömning av forskning. ALI.7 RAENG, 2000, Measuring Excellence in Engineering Research. A statement identifying the characteristics ofengineering research and a proposed methodology for assesing excellence. (WWW.raeng.org.uk).11

Effekter – Digital kommunikationI två mycket uppmärksammade böcker har fyra forskare med Michael Gibbons i spetsenförsökt att beskriva två varianter av forskningsverksamhet 8 . I den första varianten (Mode 1)finns den traditionella grundforskningsginriktade och kollegialt styrda forskningen och i denandra varianten (Mode 2) den tillämpnings- och applikationsinriktade forskningen. En konsekvensav den forskning som bedrivs inom ramen för Mode 2, är att den problemlösningsom sker med ett specifikt tillämpningsfokus och där olika kunskapsområden möts och samverkar,medför att forskningens tillämpningspotential och framtida utomvetenskapliga relevansär svår att bedöma i förväg. Forskningspolitiken och de instrument som används måstedärför vara flexibla och anpassningsbara. Måhända kan vi säga att vissa delar inom ramprogrammetdigital kommunikation passar in på den beskrivningenEtt tredje och sista exempel får representeras av den engelske forskaren Ben Martin somidentifierat sju olika länkar mellan forskning och näringsliv 9 . Dessa är:- Ny information- Nya instrument- Nya tekniker och ingenjörer- ”Access to networks of experts and information”- ”Solving compex technological problems”- Avknoppningar- ”Sharing of specialized equipment and informal trading in samples and consumables”De tre, och i viss mån, olika angreppssätten har använts i första hand för att struktureraintervjuerna och för att sortera och tolka den skriftliga dokumentation.Forskningens effekter- Några empiriska resultatGrundläggande forskning har en självklar roll i teknikutvecklingen. Även om det är förenatmed stora svårigheter att mäta forskningens betydelse för företagen så pekar flera undersökningarpå att effekterna kan vara stora. Amerikanska studier visar att den samhällsekonomiskaavkastningen ligger på mellan 20-40 procent 10 . Avkastningen på akademisk forskningger en motsvarande avkastning på 20 procent i amerikanska företag 11 . I Griliches skrivs bl a8 Gibbons, M, Limoges, C, Nowotny, H, Schwartzman, S, Scott, P, Trow, M, 1994, The Production of Knowledge.London: Sage Publications Inc.9 Martin, B. Den sjunde länken brukar tillskrivas Arnold, E-Thuriaux, B, 2001.10 Henderson, R.11 Mansfield, E.12

Effekter – Digital kommunikationatt…”where companies perform basic research it produces a pay back three times as great asother types of R&D” 12 .Samtidigt har många frågat sig hur mekanismerna mellan forskning, tillämpning och innovationergår till. Vad är hönan och ägget? Ät det forskarens fria sökande som är den väsentligamekanismen eller är det företagarnas praktiska experiment som leder vetenskapen?Under senare år har sambandet mellan offentligt finansierad forskning och effekter påföretagens produktivitet analyserats närmare, framförallt med exempel frånläkemedelsforskning och läkemedelsindustri. Rebecka Henderson skriver i sin genomgångatt ” the quantitative evidence suggest that the rate of return to public sector research asmeasured by its effect on the private sector may be as high as 30 procent”. I Toolesundersökningar av den amerikanska läkemedelsindustrin erhålls resultat som säger att…”the results imply that 1% increase in the stock of public basic research ultimately leads toa 2,0% to a 2,4% increase in the number of commercially available new compounds” 13 .Även om dessa beräkningar kan ses som mycket grova uppskattningar och är behäftade meden rad metodologiska svårigheter ger de en rimlig uppfattning om storleken i kunskaps- ochtekniköverföringseffekterna. Det kan till och med hävdas att de utgör en sorts undre gränseftersom man inte tar hänsyn till spridningseffekterna till andra delar av näringslivet.De amerikanska studierna diskuterar också under vilka villkor som tekniköverföringfungerar bäst. En sammanfattning av dessa framgångsfaktorer visar att,- att samarbete med de bästa forskarna, ”Starscientists”, i snitt gav 5 flera innovationer ängenomsnittet, 3,5 flera produkter på marknaden och cirka 860 fler anställda ängenomsnittet,- att de företag vars forskning både innehöll en betydande teknik- och vetenskaplig höjd,vilket mättes i form av publicering i vetenskapliga tidskrifter, var mer produktiva än sinakonkurrenter,- att erfarenheter från läkemedelsindustrin visar att det föreligger ett nära samband mellanforskningsproduktivitet och hur när företaget är kopplat till den akademiska forskningen(”Connectedness”). Denna nära koppling mäts som i vilken utsträckning företag och12 Griliches, Z.13 Toole, A.13

Effekter – Digital kommunikation-universitetsforskare har publicerat gemensamma uppsatser, hur många universitetsfors-och huruvida företagetkare som företaget har samarbete med eller som är anställdauppmuntrar synlighet i den akademiska forskningsvärlden,att för att kunna ta del av den offentliga forskningen på bästa sätt måste även den egnaforskningen anpassas. Detta reser hypotesen att ”the ways in which public research isconducted may be as important as the level of public funding”.De kriterier som beskrivits i avsnittet har således väglett de genomförda intervjuerna meddeltagare i programmet och i tolkningen av dokumentationen i programmet i form avrapporter, styrgruppsprotokoll samt anslagsansökningar. I den fortsatta framställningenanvänds dessa kriterier och forskningsresultat för att tolka innehållet och utvecklingen avramprogrammet.4. FallstudienSveriges positionering inom mobiltelefoniGenom Televerkets och Ericsson framsynta positionering stod Sverige väl rustat inför dendigitala utveckling som redan kunde anas under det tidiga 80-talet. Starka intraprenörer bådeinom Ericsson och Televerket formulerade en övergripande och övertygande teknisk visionav den mobila telefonin som väckte anklang både inom företagen, forskning ochmyndigheter.Det finns en rad studier som försökt att beskriva och förklara Sveriges framgångar inom IToch telekommunikationer i allmänhet och mobiltelefoni i synnerhet 14 . Ett gemensamthuvudtema i dessa studier är just det personliga nätverkets betydelse parat med ett betydandeentreprenörskap inom nätverket, vilket i sin tur skapade den dynamik som varit enförutsättning för att få den svenska industrin att blomstra.Flera utländska betraktare har tagit i ett klusterperspektiv på utvecklingen och framförallttittat på Kistas framgångar. Idag finns närmare 200 nystartade företag inom Wireless (cirka100 finns i andra delar av landet), dessutom finns 650 teknikbaserade IT-företag som syssel-14 Mölleryd, B G, 1999, Entreprenuership in Technological Systems – The Development of Mobile Telephony inSweden. EFI. Richards, J E, 2001,14

Effekter – Digital kommunikationsätter ungefär 27 000. En central punkt i Kistas utveckling är naturligtvis Ericsson som sys-beskrivs några framgångsfaktorerselsätter närmare 90 000 i Stockholmsområdet.I en nyligen genomförd studie vid Stanforduniversitetetsom varit betydelsefulla för att etablera ett ICT kluster i Sverige och Finland 15 . Dessasammanfattas i nedanstående fem punkter:• Ett tidigt fokus på ett nytt teknikområde som Wireless, vilket inte konkurrerade medandra kluster i världen utan snarare kan ses som komplement till utvecklingen inomandra IT-relaterade områden.• En mycket målmedveten kunskapsuppbyggnad inom Ericsson där företaget fungerat somen teknisk högskola för utvecklingen inom digital mobilradio.• En långvarig satsning på kunskapsuppbyggnad inom universitet och högskolesektorn(ofta finansierad med STU-medel) som skapade en stor och kompetent talangpool närIT-utvecklingen började att ta fart under 90-talet.• En framsynthet hos såväl myndigheter, forskning och företag när GSM-standardenetablerades i inledningen av 90-talet.Utvecklingen av det svenska ICT klustret utgör således ett bra exempel på hur samspeletmellan politikens förmåga att skapa stabila spelregler (GSM), samhällets långsiktigainvestering i kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning (STU) samt det stora företagensmålmedvetna globala satsningar på ett teknikområde kan leda till en internationellstorindustri (Ericsson och Televerket). I den övriga framställningen beskrivs en aspekt avdenna utveckling, nämligen den kunskaps- och kompetensförsörjning som utvecklades inomramprogrammet Digital Kommunikation.Digitala problem diskuterasSom tidigare nämnts visade såväl den stora IVA-utredningen liksom STUs egna rapporteratt den framväxande informationstekniken skulle få en genomgripande betydelse förutvecklingen inom de flesta näringsgrenar. Båda utredningarna argumenterade kraftigt förteknisk utvecklingen betydelse för Sverige i den globala konkurrensen, något som inte hadeuppmärksammats i slutet av 70-talet då debatten främst gällde de kortsiktigamakroekonomiska problemställningarna.15 Richards, J E.15

Effekter – Digital kommunikationI slutet av 70-talet var den svenska kompetensen på det digitala området smal och underförsörjd.Detta ledde bl a till att Sven Olov Öhrvik, som under 70-talet var ansvarig för EricssonRadio Systems FoU och som under 80- och 90-talen uppehöll en professur i Lund, startadeett informellt nätverk mellan olika forskare och näringslivsföreträdare. Dessa träffadesinformellt men regelbundet för att dryfta de möjligheter, såväl forskningsmässigt som ingen-jörsmässigt, som den digitala tekniken förmodades kunna ge upphov till. Det rådde såledesen stor konsensus inom såväl forskning som näringsliv om att den strategiska utmaningenför Sverige var att snabbt komma ikapp den internationella utvecklingen och att det behövdesen målmedveten satsning för att på ett effektivt sätt bygga upp kompetens inom högskolan.Ramprogrammens tillkomst utgjorde ett av de prioriterade instrumenten och i figur 4.1 visasSTUs och Nuteks olika satsningar inom systemteknik och informationsbehandling.Ramprogrammet digital kommunikation tillkom således dels i konkurrens med andraprogram, dels som en självständig och ny vidareutveckling av tidigare program inom ITområdet.16

Effekter – Digital kommunikationFigur 4.1 STU/Nuteks FoU-satsningar inom systemteknik och informationsbehandling 1980-961980 1985 19901995utredningen Svensk informationsteknologi1984utredningenIT 2000 1991SISU, Svenska institutet för systemutvecklingSICS, Swedish Institute for Computer ScienceSuper- och parallelldatorerKompetensutveckling,främst grundläggandeFoUi högskolorInformationsbehandlingCACE, Computer AidedControl EngineeringMDA, människor datateknikarbetsliv, med AMFODigital kommunikationDatoriserad bildbehandlingDatavetenskapSpråkteknologi, med HSFRInternationellt FoU-samarbeteSamarbete och teknikTelekommunikationInbyggda systemProgramvaruteknikInformationssystemKognitionsteknologi(ESPRIT, ACTS.DRIVE, Telematik,COST mm)8 kompetenscentraTeknikutvecklingdär industrinmedverkarDUP, Driftutvecklingssystem för processindustrinBiomedicinsk mätteknikCADCAM-SystemITYP, IT inom tjänsteproduktionenIT-Bygg, med BFRMedicinska bild- och kunskapssystemAdaptiva tillverkningsutrustn.Minimalt invasivmedicinsk teknikProduktdatasystem i verkstadsföretagDatorintegrerad detaljtillverkningFlexibla monteringssystemIntegr. produktförnyelseTeknologisk integreraddetaljtillverkningRörliga autonoma systemKomplexa tekniskasystemIndustrianpassadereglermetoderModellbaseradstyrningIndustriforskningsinstitut som från c:a 1980-talets mitt utvecklatIT-kompetens, t ex STFI, IVF, IMT17

Effekter – Digital kommunikationProgrammets tillkomstProgrammets initierades under 1987 då regeringen godkände STUs budgetförslag för deförsta tre åren. Därefter skulle programmet utvärderas innan beslut togs om ytterligare medelför de kommande tre åren.Tabell 4.1 illustrerar den ekonomiska fas i den svenska mobiltelefoniutvecklingen somramprogrammet tillkom. I tabellen visas således utvecklingen av penetrationsgraden påantalet mobilabonnemang, samt Ericssons försäljning av NMT- och GSM- telefoner.Programmet initierades sålunda i den allra första kommersiella fasen avmobiltelefoniutvecklingen, då försäljningen av NMT telefonerna långsamt började ta fart,men före etableringen av GMS-standarden. Penetrationsgraden 1987 var vid programmetstillkomst 1987, 2,1 procent och Ericsson sålde inte mer än 1200 bärbara NMTmobiltelefoner under 1987. Samtidigt pågick ett idogt internationellt arbete med att utvecklanästa standard som kröntes med att GSM etablerades 1988.Tabell 4.1 Penetrationsgrad och försäljning av NMT och GSM telefonerÅrPenetrationEricssonsEricsson(%) per 100 försäljning av försäljning av GSM000 invånare NMT telefonerte lefoner1987 2,1 1294 Programmet DigitalKommunikation påbörjas1988 2,9 10 809 GSM-standard1989 4,1 35 9021990 5,6 65 3711991 6,7 87 2751992 7,7 94 0001993 9,6 123 620 43 0111994 15,7 274 000 361 0001995 22,8 87 000 764 0001996 27,9 136 000 925 0001997 35,8 44000 1 200 0001998 46,6 2000 1 550 000Källa: Bearbetning av Mölleryd, B G, 1999.I den första generationens ramprogram, som beskrivits närmare av Weinberger,experimenterades med att skapa nya samarbetsformer mellan forskning och näringsliv.Syftet med ramprogrammen var både att skapa forskning med hög vetenskaplig kvalitet ochforskning som skulle stödja kunskapsutveckling och kunskapsspridning. Som tidigarenämnts var dessa nya forskningspolitiska experiment tämligen ovanliga inslag i det svenskaforskningssystemet när de första ramprogrammen introducerades under 80-talet.18

Effekter – Digital kommunikationI den andra generationens ramprogram var såväl konsultation med olika aktörer liksom formernaför samarbete väl utvecklade, även om det ofta förekom ett visst motstånd inom denakademiska forskningen mot ett alltför tillämpat forskningsperspektiv. I utvecklingen av detdigitala ramprogrammet hade emellertid de viktiaste aktörerna såväl inom forskning somnäringsliv kontaktats på ett tidigt stadium med syftet att ge förslag tillprogramformuleringens mål, inriktning och tekniska specifikationer samt på frågan om hurprogrammet skulle avgränsas gentemot andra områden. Åtskilliga programutkast gicksåledes till olika forskningsledare och industriföreträdare.En styrgrupp bildas under 1987 och bestod av följande personer:Namn Verksam 1987 Verksam idagLennart Ljung, ordförande ISY Professor vid ISY i LinköpingJan UddenfeldtForskningschef,Ericsson Radio SystemTeknisk Direktör EricssonÖsten Mäkitalo Televerket Telia Mobile ABPer TjernlundTorleiv MasängInfovox (gick 1989 till EricssonRadio System)ELAB i Norge, Professor i LundBjörn Wasell 16 STU, Sekreterare i gruppen VD Powerpin, ett start-up företagSamhälls- och industrirelevansSom visades i avsnitt 3 har flera indirekta metoder utvecklats för att beskriva och bedöma ettforskningsprograms samhällsrelevans, där relevansprocessen bedöms efter hur målen förkunskapsproduktionen definieras, bl a i vilken grad det sker en interaktion mellan forskareoch praktiker, formulering och avgränsning av forskningsfrågorna, spridning av kunskaperetc. I den nedanstående matrisen beskrivs några av dessa kriterier vilket sedan använts förbedöma utvecklingen inom det programmet digital kommunikation.16 Ersattes av Anders Hedberg.19

Effekter – Digital kommunikationKriterierVilka forskare och praktiker har man kontaktmed?Medverkar avnämare i Styrgrupp? Andra foraför samverkan?Dialog mellan forskare och avnämare:Spridning av kunskaper:Vem skall använda resultatenUtvecklas idéer om framtidsfrågor isamverkan med praktiker?Åtgärder inom digital kommunikationKonsultationsprocessen visar att det var lätt attidentifiera de mest betydande aktörerna såväl inomforskning som företag. Kärnan bestod av cirka 15olika forskningsgrupper samt ett antal företrädare förnäringsliv.Styrgruppen utformades med balans mellan näringslivoch forskning.Styrgruppen besökte de flesta forskningsgrupper.Årliga konferenser hölls där de som erhållit medelfick stå värd och presentera såväl sin forskning somnya forskningsfrågor.Stor tonvikt lades vid dialog med avnämare.En halvtidsutvärdering genomfördes 1990 ochdiskuterades vid en konferens. Forskningenbedömdes vara av hög kvalitet med ett tydligttillämpningsfokus.I Styrgruppen och de årliga konferenserna diskuteradesdetta regelbundet enligt programdokumentationen.Som tidigare nämnts var konsultationerna intensiva vid programmets startpunkt. Av denomfattande brevväxling som föregick den slutgiltiga skrivningen kan man avläsa hur olikaintressenter hade synpunkter på innehåll, den vetenskapliga inriktningen ochanvändarbehoven. Ericsson och Televerkets synpunkter är belysande. Den dåvarandeforskningschefen på Ericsson Radio Systems, Lennart Alfredsson, skriver bl a:”Andra generationens mobiltelefoni blir digital…Sverige spelar en ledande roll iframtagningen av detta system. Till mycket stor del beror detta på den satsning som STUgjort på högskolorna angående digital mobilradio från 1977 och framåt samt att Ericsson ochTeleverket kunnat komplettera högskoleforskningen med en egen matchande ochmålinriktad forskning. För Ericsson Radio System är det vitalt att STU prioriterar ettramprogram inom digital mobilradio. Vi är beredda att liksom tidigare med egen tillämpadmatchande forskning stödja och komplettera högskolornas arbete”. (1987-03-2, TD 87:031).I samma brev ges också synpunkter på innehållet där tre kompletterande tillämpningsområdenföreslås, nämligen: a) vågutbredningsegenskaper för frekvenser över 1 GHzspeciellt inom byggnader, b) adaptiva yttrafikmetoder för optimalt utnyttjande avradiokanaler, teknologi för signalbehandling och högfrekventa analoga kretsar. Dessa treområden modifierades vid styrgruppens diskussioner och togs därefter in i den slutgiltigaprogramformuleringen.20

Effekter – Digital kommunikationI uppstartningsfasen skedde också en omfattande kommunikation med olika forskargrupper.Sverige hade under 80-talet skaffat sig en relativt bra forskningsposition inom olika signalbehandlingsområden.Den forskning som bedrevs av professor Lars Zetterberg vid KTH varledande och producerade också flera de svenska digitala pionjärerna samt åtskilliga andraforskare och civilingenjörer som fick sin utbildning och träning under Zetterbergs hägn. Deviktigaste forskningsgrupperna vid denna tidpunkt redovisas nedan.OmrådeTalkodningModulation och kodningHöghastighetsöverföring och signalbehandlingmot tidsdispersionAdaptiva trafikmetoder för optimaltutnyttjande av radiokanalerTeknologi för signalbehandlingRadiosystem inklusive vågutbredningForskningsgruppHedelin vid CTHAulin vid CTH och LTH EinarssonZetterberg vid KTHEricsson vid LiTH och grupper vid KTH samtLTHÖhrvik LTHTilltänkt radioprofessur vid KTH/ElektrumI den internationella forskningen om tekniköverföring mellan forskning och näringsliv visaspå betydelsen av det existerar mycket täta och personliga nätverk vilket brukarsammanfattats i begreppet ”connectedness”. Detta är också utmärkande för utvecklingeninom ramprogrammet Digital kommunikation. Vid programmets framväxt hade Sverige engod internationella kompetensbas och internationellt erkända forskningsgrupper enligtovanstående tabell som i sin tur hade goda kontakter med näringslivet. Således hade LarsZetterberg utbildat flera personer som senare fick centrala befattningar inom Ericsson ochTeleverket: Jan Uddenfeldt disputerade hos Zetterberg. Och Ericssons nuvarandeforskningschef deltog som doktorand i ramprogrammet vid Thomas Ericssons grupp vidLinköping innan Jan Uddenfeldt rekryterade honom till Ericsson. Sven Olof Öhrvik hade ettförflutet inom Ericsson Radio System under flera år innan han erhöll en professur vid LTH.Det är således inte svårt att hävda att kopplingen mellan forskning och industri var tät inomområdet.Flera av de ovan nämnda professorerna för de olika forskningsgrupperna författade även ettgemensamt brev med synpunkter och preciseringar på programmet. Det fanns under dennatid en oro över att högskolan inte förmådde att prioritera den snabbt växande utvecklingeninom IT-området. I det gemensamma brevet återfinns därför en kraftfull plädering för attinitiera ramprogrammet i syfte att bibehålla och utöka forskningsresurserna så att slagkrafti-forskningsgrupper kunde ga skapas.21

Effekter – Digital kommunikationEn synpunkt som framförts i intervjuerna är att effektiva och slagkraftiga forskningsgrupperinom fysik och dess tillämpningar uppnås med cirka 7-10 medverkande forskare ochdoktorander. Ramprogrammets nya och friska 64 miljoner möjliggjorde att det skapadestillräcklig kritisk massa inom detta nya område och som dessutom lade grunden för enbetydande acceleratoreffekt i samband med en omfattande personrörlighet. Effekterna varockså betydande vilket diskuteras nedan.Programmets industri- och samhällsrelevans kan också diskuteras med hjälp av deresonemang och kriterier som den engelska ingenjörsvetenskapsakademien satte upp ochsom redovisas i nedanstående matris.KriterierExisterar en övergripande strategi?Kunskapsproduktion inriktad påinomvetenskapliga problem vilka bearbetasinom den akademiska världen.Kunskapsproduktion med fokus på resultatenstillämpning.Akademisk autonomi.Forskningsgruppens dynamik, resurser,kompetenser och förmågor.Bedömning av ramprogrammetJa, en väl utvecklad programstrategiutvecklades i samarbete med olika grupperinom näringsliv och forskning.Halvtidsutvärderingen menar att degrundvetenskapliga frågeställningarnadominerat anslagstilldelningen.Programutformningen sker i nära samarbete,men utvärderingen konstaterar atttekniköverföring till industri fungerar dåligt iallmänhet i Sverige vid denna tidpunkt.Uppfylls enligt halvtidsutvärderingen ochbekräftas i intervjuerna.Programmet innebar ett kraftigt resurstillskottoch ett stort antal nya doktorander kundeutbildas. Ständiga diskussioner inomstyrgruppen vid anslagstilldelning och genomatt ta hänsyn till synpunkter från olika forskareunder resans gång.Vi har redan sett att programmet sattes upp i nära samarbete med såväl forskare ochnäringslivsföreträdare. I de intervjuer som genomförts kan man konstatera attprogramformuleringen inte på något sätt var kontroversiell, utan det existerade en storsamstämmighet om den teknisk visionen, om avgränsningen av området och de viktigastetillämpningarna. Under programmets gång modifierades dessutom utformningen och nyaområden introducerades. Således diskuterades det flitigt i både styrgrupp och ikonsultationer att inte glömma bort det analoga området.I den halvtidsutvärdering som utfördes under 1991 av tre internationella utvärderare.påpekas…”We found that a large amount of the work had a primarily theoretical focus, and,22

Effekter – Digital kommunikationthough this work was of a high quality there was often insufficeint consideration of its longterm impact on Swedish industry” (STU-Info 785-1990). Enligt de engelska kriterierna ovandominerade således de långsiktiga forskningsproblemen i anslagstilldelningen även om utvärderarnabedömde att forskningen inom programmet hade klar tillämpningspotential. Vadman kritiserade var att…”the industrial community seemed to regard the academic commu-nity as something that can be tapped at will rather than as long term laisons that must becultivated over the long term” (STU-Info 785-1990). Samtidigt gjorde gruppen bedömningenatt Sveriges litenhet, med korta kontaktvägar, bidrog till att man troligen underskattade deinformella kanaler där kunskap och teknik sprids.Av handlingarna framgår att det ibland existerade en viss diskussion inom styrgruppen omden rätta avvägningen mellan forskning och avnämarnas problem. Valet av forskaren LennartLjung som ordförande var en medveten handling eftersom syftet med programmet varatt bidra till högskolans kunskapsutveckling inom ett viktigt strategiskt område för Sverige.Det har inte varit möjligt att i detalj studera de enskilda forskningsprogrammen avvägningmellan långsiktig kunskapsutveckling och tillämpningar. En viss vägledning i denna frågager dock intervjuerna som pekar på att den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden var ett fokussom genomsyrade anslagstilldelningen.Sammanfattningsvis konstateras således att programmets industri- och samhällsrelevans fårett stort stöd om vi använder de indirekta kriterier som utvecklats i den internationellalitteraturen. Programmets utveckling skedde i nära samverkan mellan de viktigaste aktörernainom såväl inom forskning som industri och där den långsiktiga kunskapsutvecklingen utgjordeledstjärnan vid anslagstilldelningen. Som vi skall se i nästföljande avsnitt hade dettaockså betydande effekter genom en omfattande personrörlighet och en sällsynt god timingvid etableringen av programmet.Kunskapsuppbyggnad och personrörlighet gav Sverige ett rejält försprångEn av de viktigaste observationerna i flertalet utvärderingar är att länkarna mellan forskningoch industri till stor del handlar om flödet av människor med nya kunskaper samt en viljaoch möjlighet att använda kunskaperna. Programmets tonvikt på det digitala området, somutbildade människor med dessa nya kunskaper och Ericssons beredskap att suga upp dessamänniskor, utgör ett utmärkt exempel på detta flöde- med stora effekter för den svenska mobiltelefoniutvecklingen.Även om inte detta flöde kan mätas i detalj eller kvantifieras menar23

Effekter – Digital kommunikationvi att det kan analyseras i form av detaljerade intervjuer. Återigen måste detta sättas i sittDen sista historiska pusselbiten är att Ericsson under slutet av 80-talet hade börjat det mödosammaarbetet med att utveckla en teknisk GSM specifikation som blev klar under 1991.Samtidigt bör man komma ihåg att i mitten av 80-talet arbetade inte mer än 15 personer meddenna teknik på Ericsson forskningsavdelning och ungefär 10 på dåvarande Televerket medjust dessa frågor.Med bakgrund av dessa tre förhållanden är det möjligt att diskutera effekterna av program-met.historiska sammanhang.Som nämnts tidigare existerade det en gemensam vision bland de ledande aktörerna om attnästa led i utvecklingen skulle bli digital. Däremot var det inte givet att GSM, baserad påden nordiska smala TDMA-frekvensen, skulle bli den dominerande standarden. I intervjuer-na framkommer att programmets explicita strategi var det digitala forskningsproblemen,varav många av tillämpningarna sammanföll med de möjligheter och problem som GSMteknikeninnehöll. Programmet var således inte visionärt i detta avseende utan den övergripandeprogramstrategien och de enskilda forskningsfrågorna definierades mot bakgrund avrelativt väl upptrampade stigar med sikte mot olika tillämpningar. En av de intervjuade ut-det på följande sätt: Ericsson, Televerket och andra företag var i princip hungriga påtryckteallt som kunde leda till en fördjupning av den svenska digitala kunskapsbasen.Den allmänna bedömningen var att den svenska digitala kompetensen var hög, men smalunder de första åren av 80-talet. Som vi sett fanns en utbredd oro att inte kunna tillgodosesindustrins behov av kunskap och kompetens. Vissa digitala teknikområden var inte hellersärskilt väl täckta inom det svenska högskoleväsendet vare sig i den rådande forskningeneller i grundutbildningen. Den teknik som GSM byggde på började spridas till de svenskakursplanerna först under senare delen av 80-talet. Vid en av intervjuerna framkom att dedelområden som det digitala programmet avsåg att stödja inte existerade i de svenska kurs-planerna i mitten av 80-talet.Flera av de intervjuade menade att programmet till och med kunde ha startats tidigare för attfå full effekt. Samtidigt kan man så här i efterhand konstatera att timingen blev mycket god.Eftersom huvudinriktningen i programmet blev inriktat mot olika grundläggande frågor som24

Effekter – Digital kommunikationhade direkt bäring på den teknik som GSM byggde på blev det en sällsamt lyckosam kombinationav kunskapsutveckling och kunskapsspridning, vilket också var syftet med ramprogrammet.Detta förstärktes av en matchande produktutveckling av Ericsson och Televerket.Bland annat fanns flera gemensamma arbetsgrupper där både akademiska forskare och indu-striforskare deltog både före, under och efter programmet upphörande.Digital mobilradio ställer extrema krav på effektiv signalbehandling i alla led som talkodning,kanalkodning, kryptering och modulation. Dessutom uppträder avancerade access- ochrouting problem. Men man inte påstå att programmet utgjorde en vattendelare i forskningeninom det digital teknikområdet. Programmets syfte och innehåll följde ganska väl upptrampadestigar som dessutom sammanföll väl med näringslivets specifika behov. Forskningenskapade därför ny kunskap och nya metoder som hjälpte till att snäva in problemområdenaoch styra inriktningen på de industriella lösningarna.När programmet tillkom saknades forskning i tillräcklig omfattning och ny kunskap hadeännu inte hittat till de tekniska högskolornas kursplaner. Enligt vissa av intervjuerna försökteman att vara visionär inom vissa delar, bland annat angavs i direktiven att ”access och rou-skulle analyseras, men programmet lyckades inte etablera forskning i dettatingproblem”område som däremot är ett högaktuellt forskningsområde idag.En annan viktig synpunkt som framkommit i intervjuerna är att forskningsprogrammet oftakom fram till resultat som visade på olämpliga forskningsvägar som inte ledde framåt tilleventuella praktiska tillämpningar. Måhända är detta också en underskattad effekt av forsk-ning inom ett relativt nytt område.Vi har tidigare konstaterat att programmet bidrog till att etablera forskargrupper med denkritiska storlek som behövs för att forskningen skall generera intressanta resultat. De 64 miljonerkronor som de sex åren genererade innebar att ett framväxande och industriellt viktigtsvenskt kunskapsområde tillfördes en betydande summa friska pengar som hade varit svårtatt få via andra kanaler.De anslag som delades ut varierar i storleken 250 000 till 600 000 kronor per år. Troligtvisräckte det med cirka 250 000 till 300 000 per år för att anställa en doktorand under dennaperiod vilket medförde att det digitala området teoretiskt hade kunnat tillföras över 200 doktorandår.En grov inventering visar att cirka 16 forskningsgrupper erhöll medel per år. Pro-25

Effekter – Digital kommunikationgramdokumentationen redovisar inte annat än i undantagsfall antalet doktorander som erhöllmedel, men en rimlig uppskattning är mellan 4-6 personer vilket ger närmare 64 doktoran-Programmet var således en betydande injektion för att utveckla den svenska kunskaps-der.basen och därmed också i förlängningen industrins kompetensförsörjning.Vi har redan sett att timingen i programmets inriktning i det närmsta var perfekt och att ettomfattande resurstillskott gav möjligheterna att utbilda en helt ny och betydande kader avduktiga människor. Flera av de ledande personer inom dagens utveckling är fortfarande ak-förstod den teknik som GSM byggde på och som direkt kunde användas i implementeringentiva. Vi har redan nämnt Jan Uddenfeldt, Östen Mäkitalo och Lennart Ljung som utgjortviktiga krafter inom det digitala teknikområdet. Flera av de centrala personerna i dagensutveckling deltog som doktorander i programmet. Sålunda deltog Jens Zander, numera radioprofessorvid Kista. Nuvarande forskningschefen vid Ericsson, Håkan Ericsson deltogsom doktorand i programmet innan han rekryterades till Ericsson av Jan Uddenfeldt. Listankan göras längre. Den viktigaste slutsatsen är dock att programmet utbildade människor somav GSM-specifikationen. Slutsatsen är kompetensförsörjningen inom Ericsson och andraföretag inom mobiltelefoni hade äventyrats om inte systemet hade tillförts de friska pengar-na i ramprogrammet.Vi har visat att programmets samhällsrelevans och industriella nytta enligt olika kriteriermåste betraktas som stora. Nästa fråga är att estimera effekterna av programmet. Naturligtviskan inte värdet av detta beräknas med hjälp av någon enkel kalkyl. Däremot kan manresonera i termer av vad som skulle ha hänt om inte programmet hade etablerats. I tabell 4.2visas att programmet sattes upp vid en tidpunkt då försäljning och omsättning började ta fartinom Telia Mobile och Ericsson och antalet abonnemang i Comvik och Europolitan ökadekraftigt. I samband med att försäljningen började ta fart påverkades naturligtvis även olikaleverantörer positivt som exempelvis Allgon. Detta visar återigen på den goda timingen iprogramsatsningarna.26

Effekter – Digital kommunikationTabell 4.2 Omsättning av mobiltelefoni i Telia och Ericsson samt antalet abonnemang iComvik och Europolitan, 1987-1998.Omsättning iTelia MobileMSEKOmsättningen avdigital radio iEricsson (%)Antalet abonnenter iComvik och (Europolitan)1987 2335 8,8 127001988 2758 15,2 150001989 3522 20,4 175001990 4203 25,3 180001991 4771 26,8 16 3001992 4355 31,8 15 6001993 4609 40,8 32 000 (14 000)1994 5247 49,1 141 000 (70 000)1995 6685 56,4 429 100 (148 000)1996 6230 63,2 466 000 (281 000)1997 7894 66,8 810 000 (424 000)1998 9680 70,5 1 279 00 (642 000)Källa: Mölleryd, B G, 1999.Om vi använder uppgifterna om avkastning från de amerikanska studierna och de kriterierpå samhällsrelevans som programmet uppvisar, som en referenspunkt för den samhälleligaavkastningen av offentligt finansierad forskning, är det inte osannolikt att programsatsningenhar kunnat ge en samhällelig avkastning på minst 20 procent.Ytterligare ett indirekt räkneexempel kan göras med utgångspunkt från vår diskussion omtimingen. Flera av intervjuerna betonade att programmet genererade en rad nyckelpersonersom kunde användas vid GSM implementeringen, något som den svenska mobiltelefonindustrinefterfrågade. I tabell 4.2 visas att mellan 1987 och 1992 ökade Ericssons omsättning avmobilradion från 8,8% till 31,8% av den totala omsättningen. Hela omsättningen ökade imobilsektorn från 6,1 miljarder kronor 1987 till 147 miljarder 1998 17 . De värden som hadegått förlorade om den digitala kompetens branschen efterfrågade hade försenats med fem årtorde sannolikt vara betydande.Vi har tidigare hävdat med stöd i den internationella forskningen att källan till god tekniköverföringmellan forskning och näringsliv bör sökas i flödet av personer och hur väl forskningsgruppermed en tillräcklig kritisk massa samverkar med näringslivet. Om kunskapsutvecklingendessutom är industrirelevant och kan matchas med företagens egen FoU uppnås17 Mölleryd, B G. Sid 24. Definieras som omsättningen i ”Network operation, Mobile telephone and systems”.27

Effekter – Digital kommunikationbetydande resultat. Som visats uppfyller programmet dessa villkor. Nedan sammanfattas deviktigaste effekterna av programmet.• Programmet var framsynt eftersom det tillkom i nära samarbete med forskare och indu-stri vilket innebar att den samhälleliga nyttan blev hög.• Programmets innebar en mycket god timing för industrins kompetensförsörjning när densvenska ”smala” TDMA tekniken accepterades som standard.• Programmet skapade större forskningsgrupper inom området vilket utgör en förutsätt-ning för forskning med relevans och teknikhöjd.• Programmet medförde kunskapsutveckling inom högskolan mot nya områden och ska-pade en pool av unga talanger som sedan gått vidare till höga befattningar inom närings-livet och forskning. Många av de som kom i kontakt med programmet kunde direkt an-vändas i GSM implementeringen.• Programmet gav Sverige ett försprång på fem år i den internationella konkurrensen.• Programmet bidrog till att hjälpa högskolans prioritering av för Sverige viktiga forsk-ningsområden.5. AvslutningSyftet med uppdraget har varit att dels utveckla ett synsätt som kan användas av VINNOVAför att studera effekterna av olika forskningssatsningar, dels prova detta synsätt mot bak-grund av den specifika satsningen i ramprogrammet Digital Kommunikation vilket initiera-de komplexa historiska processer som kunskapsutveckling och kunskapsspridning ger upp-des av dåvarande STU 1987. Vi tror att det synsätt som använts kan hjälpa till i att analyserahov till. I detta avslutningskapitel tolkas några av de processer som ramprogrammet gettupphov till med utgångspunkt i den internationella forskningslitteraturen.Resultaten stämmer väl överrens med internationella undersökningar som studerat teknik-av ny information som näringslivet kan tappa forskningssystemet på, utan just i flödet avöverföring mellan forskning och näringsliv. De stora vinsterna hänför sig inte till produktionnya unga begåvningar som kan användas för att utveckla ett visst område.I litteraturen har begreppet ”connectedness” använts för att beskriva hur nya personflödenleder till nya kunskapskombinationer. Ju starkare sammanflätning desto större effekt får28

Effekter – Digital kommunikationforskningen på företagets lönsamhet och produktivitet. Inom programområdet har de olikaaktörerna varit tätt sammanflätade under programmets tillkomst, genomförande och i implementeringenav den nya tekniken. Programmet har också genererat några av de ledandeföreträdarna för den svenska utvecklingen inom digital kommunikation.I den svenska debatten finns idag en olycklig uppdelning i nyfikenhetsforskning och tilläm-pad forskning. Utvecklingen i ramprogrammet visar emellertid att några inneboende konflik-ter inte behöver föreligga. Det är den allmänna bedömningen från intervjuerna att såvälforskning med hög inomvetenskaplig kvalitet som specifik tillämpad forskning genereratsinom programmet, vilket i sin tur skapat en kunskapsuppbyggnad som snabbt spridits tillavnämare inom industrin. Liknande fenomen kan exempelvis konstateras i den israeliskaforskningspolitiken under 90-talet 18 .Den beskrivning av programmet och dess tillkomst samt dess effekter ansluter sig väl medde undersökningar som genomförts av bl a Weinberger av ramprogrammen om Ytors fysiskoch kemi. Flera av de moment som föregick detta ramprogram och återfinns också i programmetdigital kommunikation. Även ramprogrammet digital kommunikation har såledesbetydande inslag av STUs roll som en nätverksentreprenör och som en ”system-buildingactivity”.Forskningen om den tekniska utvecklings drivkrafter och källor har tagit betydande stegunder det senaste 20-30 åren. Systemperspektivet är etablerat och används som verktyg iutformningen av forskningspolitiken. Vidare har teknikspridning uppmärksammats som ettviktigt komplement till kunskapsuppbyggnad. Forskningen har också betonat att sambandetmellan forskning, innovation och tillväxt måste ses och utvärderas i ett evolutionärt perspektiv19 . Detta betonar förtagens- och institutionernas. kunskapsackumulering och inlärning(micro-diversity) och processer där olika strategier utvärderas och som skiljer de lyckosammaexperimenten från de mindre lyckosamma (selection enviroment). En fråga som kan ställasom inte ramprogrammet fungerade som en viktig institutionell ”selection environment”under de betingelser som rådde under slutet av 80- och inledningen av 90-talet?Det evolutionära perspektivet betonar också att studera de kvalitativa innehållet i ekonomiskaprocesser och de dynamiska effekterna istället för statiska. En enkel statisk analys i ett18 Trajenberg, M, 2001, Government Support for Comercial R&D: Lessons from the Israeli Experience. Paper presentedfor the NBER Conferencebon Innovation Policy and the Economy, Washington 17, April, 2001.29

Effekter – Digital kommunikationprogram missar de nätverkseffekter och flöden av personer som varit en så dominerande ochviktig företeelse i ett program som digital kommunikation. Detta perspektiv innehåller ocksåen sympatisk rekommendation vid utformningen av den framtida forsknings- och innovationspolitikenoch får även stå som en beskrivning av andan i ramprogrammet digital kommunikation:”The role of innovation policy is to support this learning framework and in this process thepolicy maker too is adaptive not optimising”(sid 32) 20 .19 Se exempelvis Metcalfe, J E.20 ibid Metcalfe.30

Effekter – Digital kommunikationKällförteckningArnold, E-Thuriaux, B, 2001, Contribution of basic research to the Irish national innovation sy-stem, Science and Public Policy 18 (2):86-98.Benner, M, Sandström, U, 1998, Relevansbedömning av Forskning. ALI.Cockburn, I, Henderson, R, 2000, Publicly Funded Science and the Productivity of the Pharma-ceutical Industry. NBER.Gibbons, M mfl, 1994, The Production of Knowledge. London: SAGE Publications Inc.Griliches, Z, 1995, R&D and Productivity: Econometric Results and Measurement Issues, Chapter3 in Handbook of the Economics of Innovation and Technical Change. Paul Stoneman, Ed OxfordBlackwell, 1995, pp 52-71.IVA, 1979, Kunskap och Konkurrenskraft: Tekniskt industriella utvecklingsproblem i internatio-nellt perspektiv, IVA-meddelande 223.Lillemor, K, Ohlsson, R, Sandström, U, 2001, Kan samverkan mätas? Arbetsrapport 2001:2.SISTER.Lundgren, Anders, 1991, Technological Innovation and Industrial Evolution: The Emergence ofIndustrial Networks. EFI. HHS.Mansefield, E, 1991, Academic Research and Industrial Innovation, Research Policy, 20 (1), pp.1-12.Metcalfe, J S, mfl , 2001, Innovation, Growth and Competition:Evolving Complexity or ComplexEvolution, CRIC Discussion Paper No 41, January 2001.Mölleryd, B G, 1999, Entreprenuership in Technological Systems – The Development of MobileTelephony in Sweden. EFI. HHS.Richards, J E, 2001, Clusters, Competition, and Global Players in ICT Markets: The Case ofScandinavia. Stanford Institute for Economic Policy Reserach. SIEPR Discussion Paper No. 00-46.STU, 1979, Teknik för Framtiden, STU-information 122-1979. Stockholm.Toole, A, 1999, The Contribution of Public Science to Industrial Innovation. An Application tothe Pharmaceutical Industry. Stanford Institute for Economic Policy Research. Discussion PaperNo. 98-6. Revised November 1999.STU-info 785-1990, Report of the International Evaluation Committee on the Digital Communica-tion Programme.Trajenberg, M, 2001, Government Support for Commercial R&D: Lessons from the Israeli Ex-perience. Paper presented for the NBER Conference on Innovation Policy and the Economy,Washington 17, April, 2001.Weinberger, H, 1997, Nätverksentreprenören. KTH.31

Effekter – Digital kommunikationIntervjuerBjörn Wasell, fd STU, 2001-12-05Bo Stenviken, NUTEK, 2001-12-06Liselott Forsell, Vinnova, 2001-12-04Håkan Eriksson, Vice President Research, Ericsson, 2001-12-07Professor Lennart Ljung, ledamot av styrgruppen, professor vid LiTH, 2001-12-11Sven Olof Öhrvik, professor e.m, 2001-12-18Östen Mäkitalo, ledamot av styrgruppen, Telia Mobile AB, 2001-12-1932

Effekter - OptoområdetEffekter av VINNOVAs föregångares stöd tillbehovsmotiverad forskning- exemplet optoområdet -Januari 2002Lars OlssonAxel NekhamKristina LarsenNina Widmark

Effekter - OptoområdetInnehållsförteckning1 Inledning ................................................................................................ 32 Altituns tillkomst................................................................................... 32.1 År 1975–1993: Forskning vid IM ........................................................... 32.2 År 1993–1997: Vägen mot kommersialisering....................................... 82.3 Åren 1997-2000: Altituns utveckling...................................................... 93 Slutsatser.............................................................................................. 10NOTER ................................................................................................................. 12KÄLLFÖRTECKNING........................................................................................ 142

Effekter - Optoområdet1 InledningSommaren 1997 startade några forskare företaget Altitun. Syftet var attkommersialisera de avstämbara halvledarlasrar, avsedda för snabba fiberoptiskatelekommunikationsnät, som var resultatet av många års forskning. I kölvattnet avden snabba internetutvecklingen kom Altitun att expandera kraftigt. Efter tre årköptes företaget upp av amerikanska ADC Telecommunications för nästan åttamiljarder kronor, något som orsakade stor uppmärksamhet i massmedia. Omförsäljningssumman kan sägas utgöra ett mått på företagets expansion så utgörantalet anställda ytterligare ett. I slutet av år 2001 uppgick de anställda till 155personer.Framgångssagan Altitun är intressant då den ger en illustration av hur avanceradforskning och teknikutveckling, i det här fallet bedriven vid Institutet för Mikrovågsteknik,IM 1 (numera ombildat till industriforskningsinstitutet ACREO), i förlängningenkan leda fram till tillväxt och skapandet av nya arbetstillfällen. Denpekar också på vikten av statliga satsningar på det teknik-vetenskapliga området,och på att de ekonomiska effekterna av sådana satsningar ofta visar sig på långsikt. Ytterligare en viktig lärdom av fallet Altitun är att flera aktörer i innovationssystemet,såväl privata som statliga, under en period från 1970-talet och fram tillslutet av 1990-talet, på olika sätt bidrog till händelseutvecklingen. Syftet medrapporten är att studera om statens forskningsfinansiering var viktigt för Altitunstillkomst.Det bör sägas att detta är en pilotstudie. En vidare analys över effekterna av stödetfrån VINNOVAs föregångare bör innehålla ett större urval och inte bara undersökaett enstaka företag.2 Altituns tillkomst2.1 År 1975–1993: Forskning vid IMUnder slutet av 1960-talet pågick vad man senare kom att kalla den Wickmanskaoffensiven, som syftade till en aktiv näringspolitik. Den inbegrep organisatoriskanyheter som bildandet av Styrelsen för teknisk utveckling, STU (delvis en hopslagningav Tekniska Forskningsrådet och Malmfonden). Industridepartementetetablerades, liksom Investeringsbanken och Svenska Utvecklingsbolaget. I sambandmed de organisatoriska förändringarna bildades också Institutet för Mikrovågsteknik,IM, som ställdes under STUs överinseende.IM skilde sig från andra kollektiva institut som STU hade i uppgift att stödjagenom att inte ha något industrikonsortium bakom sig. Grundtanken var att IMskulle utveckla patent för att sedan licensiera dessa till företag och genom licensavgifternadelfinansiera sin verksamhet.I mitten av 1970-talet hamnade IM i svårigheter genom att både industri- ochfinansdepartementen visade stort missnöje med institutets förmåga att självfinansierasig. Krisen medförde en omstrukturering av verksamheten under åren1978–1979. Den bidrog till att forskning om mikrovågskomponenter kom attriktas mot forskning om komponenter för fiberoptik och teknik för integreradekretsar. För att omsvängningen till komponenter för fiberoptik och teknik för3

Effekter - Optoområdetintegrerade kretsar skulle vara möjlig startades ett samarbete med institutionen förtillämpad elektronik vid KTH, med forskningsinstitutet för atomfysik och medinstitutet för optisk forskning, IOF.Från slutet av 1970-talet utarbetade STU s.k. ramprogram för kunskapsutveckling.Dessa program syftade till att bygga upp kunskap inom för svensk industri viktigaoch i många fall eftersatta områden. Härmed intog STU rollen att bryta upp trögheteri det svenska forskningssystemet och få till stånd förnyelse vid universitet,högskolor och forskningsinstitut 2 . Vid denna tidpunkt iscensattes ett ökat stöd tillmikroelektronik- och optoområdet genom ett ramprogram för komponentteknologi.IM blev programmets största anslagsmottagare vilket medförde tvåförändringar:• Institutets verksamhet fick en dramatisk tillväxt.• STU-stödet ökade från 5,9 miljoner år 1979/80 till 22,3 miljoner år1983/84.Genom en ökning av STUs finansiering närmade sig institutet en kritisk massa. 3Föreståndaren Peter Weissglas vision – att bygga ut institutet till en nivå jämförbarmed de stora utländska företagens forskningslaboratorier – tydliggjordes föromgivningen.IM kom att samarbeta med flera partners, bl.a. ett flertal institutioner på KTH. Detmesta samarbetet skedde med den s.k. Mikroelektronikgruppen. IM arbetade äventillsammans med industrin, speciellt inom fiberoptisk kommunikation. IM hade ettavtalsbundet samarbete med LM Ericsson och Televerket. Bakgrunden till samarbetetvar att Peter Weissglas ville få igång forskning om GaAs-komponenter 4 iSverige. Samarbetet mellan de olika parterna resulterade i att man startade ettforskningsprojekt finansierat av LM Ericsson och STU.Forskningsprojektet var direkt kopplat till LM Ericssons eget arbete inom områdetfiberoptisk transmission: fiberteknologi och elektroniska halvledarkomponenter.Senare visade det sig att det var fiberteknologin som gav resultat först. Resultatenöverfördes i sinom tid till ett av LM Ericssons dotterbolag, Sieverts Kabelverk. Isamband med överföringen anställdes flera forskare från IM. 5 I efterhand kan detkonstaterats att den forskning som bedrevs inom samarbetsprojektet med IM, IOFoch LTH huvudsakligen hade betydelse för den allmänna kunskapsnivån inomföretaget. 6Efter STUs ramprogram ”Elektronisk och elektrooptisk komponentteknologi”(1979–1985) utarbetade STU, tillsammans med främst Försvarets materielverk,FMV, nya satsningar 7 inom mikroelektronikområdet. 8 En sådan satsning utgjordesav det nationella mikroelektronikprogrammet, NMP, som startade år 1984 ochavslutades i mitten av år 1988. NMP var indelat i fyra olika delprogram (1, 2, 3och 4), vilka hade huvudinriktningarna utbildning, grundforskning, målinriktadforskning och industriell utveckling. NMP 3 var det delprogram som hade störstinverkan på optosatsningen, men även en del av NMP 4 var viktig. Programmåletför NMP 3 var ”uppbyggnad av kunskaper inom nya tillverkningsprocesser samtinom de nya komponentteknologier som kan väntas få ett avgörande inflytande påsystemutvecklingen i framtiden”. Under de fem budgetåren gick 21 miljonerkronor till utbildning, 42 miljoner kronor till grundforskning, c:a 340 miljonerkronor till tillämpad forskning och 165 miljoner kronor till industriell utveckling. 94

Effekter - OptoområdetGenom NMP-satsningen kunde IM bedriva en relativt offensiv kunskapsuppbyggnadinom det fiberoptiska området. IM fick en central roll i flera av deviktigare NMP-projekten genom sina samarbeten med storföretag som ASEA ochEricsson. Grundtanken var att IM skulle stå för erforderlig industrikompetens iprojekten 10 . Som ett led i IMs kunskapsuppbyggnad gavs institutets anställdagenerösa villkor att gästforska utomlands. Björn Broberg, sedermera en avgrundarna till Altitun, åkte t.ex. till Japan och fick där avgörande impulser för denfortsatta utvecklingen av halvledarlasrar. Han blev senare ansvarig för projektet”laser och integrerad optoelektronik” inom det s.k. IT 4-programmet, se vidarenedan.Inom högskolor och vissa mindre elektronikföretag fanns kritiska röster riktademot IM och dess stora stöd från STU. Ytterligare anslag från STU genom NMPskulle sannolikt ha förstärkt dessa kritiska röster. Vid denna tidpunkt hade båderepresentanter för utbildning, UHÄ 11 , och grundforskning, NFR 12 , i interna utredningarkrävt ökade resurser inom mikroelektronikområdet. STU utarbetade ettprogramförslag som pekade på behov av ökade resurser. Resultatet av STUs förslagblev att resurser till eftersatta områden kunde frigöras. STU kunde på så sättöka sin verksamhet i IM och samtidigt stödja andra grupper, vilket minskadekritiken. 13 De genomförda projekten inom området integrerade krafthalvledareutvecklade sig sedermera till svensk spjutspetskompetens.I juli 1987 lanserades ett av STU föreslaget parallellprogram till NMP. Dettaprogram bestod främst av det industriellt inriktade IT 4-initiativet, som syftade tillsystemutveckling 14 . För att Sverige skulle kunna ha en fortsatt framskjutenposition inom fiberoptiken var det viktigt att det satsas på rätt områden. I ITdelegationenspublikation stod det att läsa: ”avgörande för IT4s framgång blirnaturligtvis om resultaten kommer till användning och/eller ger underlag försenare produktifiering. Därför är det önskvärt att på ett tidigt stadium få medverkanfrån olika slutanvändare” 15 . Det ansågs viktigt att vara tidigt ute, då det tarlång tid att bygga upp kunskap innan industrin efterfrågar den. I en intervju medBjörn Broberg berättade han att ”så här i efterhand är det intressant att se medvilken ihärdighet som STU satsade på optotekniken, något som senare kom attvisa sig ha en stor betydelse” 16 .IT4 var uppdelat i olika områden, varav ett utgjordes av projekt inom mikro- ochoptosystemteknologier. Inom detta område fanns projektet ”fiberoptiska systemoch komponenter” som drevs i nära samarbete med Televerket, Ericsson och IM.Projektets övergripande mål var att bevara och om möjligt stärka Sveriges framskjutnaposition inom fiberoptik och kommunikationsteknik. Projektkostnaden var90 miljoner kronor och inom projektet fanns ett flertal delprojekt.Tre av dessa delprojekt, ”laser och integrerad optoelektronik”, ”gasfas-epitaxi”och ”integrerad optik på InP”, hade en avgörande betydelse för utvecklingen avAltitun, då de resulterade i utvecklingen av de lasrar som kom att utgöra basen förföretaget. Björn Broberg vid IM var projektledare för delprojektet ”laser ochintegrerad optoelektronik”. Projektet avsåg att ta fram ny teknik för, och prototyperav, nya och avancerade halvledarlasrar, i första hand avsedd för koherentfiberoptisk kommunikation 17 . Genom dessa projekt och satsningar under NMPoch IT 4 byggdes en kunskap- och kompetensbas upp om de lasrar som senarekom att utvecklas av Altitun. Utan denna kompetensuppbyggnad hade inte Altitunfunnits idag.5

Effekter - Optoområdet2.3 Åren 1997-2000: Altituns utvecklingDen 18 juni 1997 bildades Altitun av Björn Broberg, Stefan Lindgren, StefanNilsson, Lennart Ramberg och Rob Plastow.Altitun licensierade IMC-tekniken mot royalty och fick även licens på en teknikfrån Belgien, som kunde vidareutvecklas av Altitun. Första tiden ställde alla uppoch arbetade ideellt, men företaget nådde snart ett stadium då mer personalbehövdes anställas. Till detta behövdes kapital. Altitun lyckades uppbringa riskkapitalfrån Innovationskapital och från Swedestart. Tillsammans gick dessa inmed 10 miljoner kronor i januari 1998 och ytterligare 10 miljoner kronor iseptember/oktober samma år. Till dessa summor tillkom 5 miljoner kronor frånaffärsänglar. NUTEK bidrog med pengar för teknikutveckling, även om dethandlade om små summor i sammanhanget. Året därefter, i augusti 1999, mottogAltitun sitt största penningtillskott dittills, när Swedestart, CennetCapital ochEmerging Technologies tillsammans sköt till 80 miljoner kronor.I nästa fas av uppbyggandet av Altitun påbörjades inriktningen mot laserchips.För detta steg i utvecklingen behövdes kapslingar 23 . Ericsson tillfrågades om devar intresserade av ett samarbete, men de tackade nej. Istället valde Altitun attförsöka outsourca denna del. Först inledde Altitun ett samarbete med ett företag iGöteborg. När detta inte resulterade i önskat resultat påbörjades ett nytt samarbetemed ett bolag i Kalifornien. Då även detta utföll illa tvingades Altitun bygga uppen teknik för kapsling på egen hand. Detta innebar kostnader, men även enkompetensuppbyggnad. Förädlingsvärdet på Altituns produkter ökade.Nästa stora steg var att börja serieproducera lasrar. Till detta behövdes ny utrustning,då IMC/ACREOs optolab, som Altitun hittills hyrt in sig på, inte längreräckte till. En lokal hyrdes och ett optolab byggdes. Samtidigt behövde företagetmer pengar – behovet beräknades till 200 miljoner. Altitun sökte därför riskkapitali en tredje runda. Gruppen insåg dock att de i längden skulle behöva en mer långsiktigfinansiering för att kunna klara av att massproducera produkter. Samtidigtökade insikten om att Altitun saknade tillräcklig kompetens för masstillverkning.Motståndet mot att bli uppköpta sjönk sakta.Andra företag hade redan tidigare visat intresse för att köpa Altitun, men nu närföretaget hade lyckats utveckla en produkt var intresset ännu större. Bland deföretag som uppvaktade Altitun fanns amerikanska ADC Telecommunications 24 . Imaj 2000 såldes Altitun av grundarna till ADC för nästan åtta miljarder kronor.Företaget bestod då av 42 personer. I slutet av 2001 hade ADC Altitun expanderatav 155 personer.9

Effekter - Optoområdet3 SlutsatserVad har vi då lärt oss av fallet Altitun? För det första att halvledarlasrarna var ettresultat av en långsiktig och målmedveten inriktning från IMs sida på det aktuellaforskningsområdet. Vidare är det tydligt att statens, och då särskilt STUs, långsiktigastöd och engagemang i IM var en nödvändig, om än inte tillräcklig, förutsättningför Altituns tillkomst. Det är värt att notera att de statliga insatserna harspänt över ett vidare fält än finansiella bidrag. En viktig faktor i sammanhangethar varit den specialistkompetens inom mikroelektronik och optoteknik somfunnits på VINNOVAs föregångare STU och NUTEK. Entreprenörsskapet ochkunskapen inom dessa organisationer initierade och skapade de stora mikroelektronik-och optoprogrammen.Som nämndes ovan stod STU för huvuddelen av IMs finansiering under lång tid.Den del av IMs verksamhet som utgjordes av den grundläggande forskningen omGaAs och närbesläktade material (forskningsområdena P2 och P3) hade bedrivitsfrån början av 1970-talet och expanderat kraftigt från 1978 och framåt. Totaltsatsades från 1974 och fram till 1983 c:a 45 miljoner kronor på denna mera grundläggandeforskning – i 2000 års penningvärde motsvarar detta c:a 110 miljonerkronor. 25 Med IT4-programmet under slutet av 1980-talet följde nästa stora kraftsamlingpå området. Det var under denna tid som forskningen resulterade ifungerande prototyper av lasrarna. 26 IT4-satsningen på fiberoptiska komponenterhade en budget på totalt 90 miljoner kronor, varav hälften kom från staten (STU,Televerket, etc.) och hälften från industrin (Ericsson och ASEA). En stor del avdessa medel gick till forskning vid IM. 27Då teknologin bakom de avstämbara halvledarlasrarna år 1992 i princip varfärdigutvecklad hade forskningen, såväl den grundläggande som den meratillämpade, totalt kostat i storleksordningen 350 miljoner kronor (i 2000 årspenningvärde, jämför figur C). Under perioden 1979–1991 utgjorde detta knappttvå tredjedelar av VINNOVAs föregångares forskningssatsningar inom optoområdetoch c:a tio procent av de totala forskningssatsningarna inom IT-området.Om Altituns marknadsvärde vid försäljningen år 2000, d.v.s. nästan åtta miljarderkronor, relateras till de medel som satsats på forskning vid IM inom optoområdethar pengarna gett god utdelning – c:a 23 gånger insatsen. Det kan i sammanhangetvara intressant att nämna att försäljningen av Altitun, utöver de sysselsättningsmässigaoch företagsekonomiska effekterna, uppskattningsvis har genereratskatteintäkter till staten på c:a en miljard kronor 28 .Som nämnts utgjorde de satsade forskningsmedlen en nödvändig, men ej tillräckligförutsättning för att lägga grunden till företaget. I nästa fas av Altitunsutveckling var det andra faktorer som var nödvändiga för företagets framgång,och då inte minst tillgången på riskkapital (i storleksordningen 100 miljonerkronor) 29 . Här var det framförallt privata aktörer av betydelse som bidrog medpengarna, även om staten, i detta fall genom NUTEK (STUs efterföljare), bidrogmed mindre summor för teknikutveckling.Det måste framhållas att Altitun inte är det enda kommersiella resultatet av IMsforskning på optoområdet. Denna har även haft en avgörande betydelse för redanetablerade svenska företag, i synnerhet Ericsson. De ekonomiska effekterna på det10

Effekter - Optoområdetfiberoptiska området inom Ericsson är mycket svåra att kvantifiera, men uppskattasvara mångfaldigt större än de i fallet Altitun.Altitun är inte heller det enda högteknologiska avknoppningsföretaget med bas iIMs optoforskning. Det finns ett antal mindre nya företag på optokomponentområdeti Sverige, t.ex. Proximion Fiber Optics, Strand Interconnect, Silex Microsystems,Optillion och Comlase, som också har också sina rötter i den verksamhetsom finansierades av VINNOVAs föregångare och IT 4, med IM som huvudentreprenör.Tillsammans sysselsätter dessa mindre avknoppningar fler anställdaän Altitun. Till detta kan även läggas de avknoppningar som gjorts från Ericssonoptofiberverksamhet, t.ex. Qeyton Systems, numera Cisco Photonics, som såldesår 2000 för 7,2 miljarder kronor, och Lumentis.En fullständig studie om effekterna av satsningarna på optoområdet bör inkluderaäven ovan nämnda företagsvärden i analysen. En sådan analys har inte gjorts idenna pilotstudie, men det bör betonas att den avkastning om 23 gånger insatsensom tidigare nämnts enbart härrör till Altitun. Skulle övriga företag medräknasindikerar en samlad försiktig bedömning att forskningsmedlen vid IM inom optoområdethar gett minst 30 gånger insatsen.Nedan återfinns en konceptuell bild över finansiella flöden i fallet Altitun (och iviss mån de andra företagen med bas i IMs optoforskning). Bilden, som visarperioden 1975–2000, är tänkt som en förenklad sammanfattning av utvecklingen ifallet Altitun.Figur D: Konceptuell bildIMFöretag (Ericsson, Televerket och ASEA)Kompetens,ök. intäkterKompetens,ök. intäkterKommersiella forskningsbidragKompetens,ök. intäkterBehovsmotiverad forskningIMCPrivat Riskkapitalisterriskkapital Privat riskkapitalAvkastningAvkastningAltitun• Anställda: 155År 1997Andraavknoppningar• Ca. 7 företagACREOStatliga forskningsbidragStatliga forskningsbidragStatliga forskningsbidragStatligt såddkapitalSkatteintäkterSTUStatenNUTEKSkatteintäkterSkatte-AnslagAnslag Anslag intäkter AnslagStaten1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 19841985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000Källa: VINNOVA 200211

Effekter - OptoområdetNoter1 Förkortningen IM står både för Institutet för Mikrovågsteknik (institutets namn mel1an 1968–87)och för Institutet för Mikroelektronik (namnet mellan 1987–92). Därefter ombildades IM, först tillIndustriellt Mikroelektronikcentrum, IMC, år 1993, och senare till industriforskningsinstitutetACREO år 1999 (genom en sammanslagning mellan IMC och IOF, Institutet för OptiskForskning).2 Om STUs roll som förändringsagent, se t.ex. Erik Arnold, ”The Impacts of VINNOVA and itsPredecessors: A Theoretical Framework” (opublicerat manuskript augusti 2001). En person sombetonat STUs viktiga roll inom IT-området när det gäller att bryta upp trögheter (path dependence)i forskningssystemet är Erik Sandewall, se intervju: ”Ställföreträdande beställare behövs”, iForskningspolitisk inblick: Erfarenheter och analyser från Linköpings universitet, red. UlfSandström (Linköping, 1999), s. 61 ff.3 Hans Glimell, ”Den svenska vägen till trängre kretsar: Framväxten av det nationella mikroelektronik-programmet”,i Industriförnyelse i Norden: 80-talets programsatsningar på mikroelektronik,red. Hans Glimell (Roskilde, 1988), s. 113-146; Cf. Håkan Håkansson, et.al., ”Ramprogramför kunskapsutveckling – Utvärdering av industriell förankring”, Del II (bilagor), STUrapport82-5372 (Stockholm, 1983), s. 8 ff.4 GaAs= Galliumarsenid, halvledarmaterial för mikrokretsar med höga prestanda. Kan omvandlaström till infrarött ljus och vice versa5 Hans Glimell, ”Den svenska vägen till trängre kretsar: Framväxten av det nationella mikroelektronik-programmet”,i Industriförnyelse i Norden: 80-talets programsatsningar på mikroelektronik,red. Hans Glimell (Roskilde, 1988), s. 113-1466 STU, ”Ramprogram för kunskapsutveckling – utvärdering av industriell förankring”, STUrapport82-53727 STU, ”Nationellt Mikroelektronikprogram”, STU-information 376-1983.8 Hans Glimell, ”Den svenska vägen till trängre kretsar: Framväxten av det nationella mikroelektronik-programmet”,i Industriförnyelse i Norden: 80-talets programsatsningar på mikroelektronik,red. Hans Glimell (Roskilde, 1988), s. 113-1469 Sigfrid Wennerberg, ”Nationella mikroelektronikprogrammet och industriell utveckling –Utvärderingsrapport”, 198910 Hans Glimell, ”Den svenska vägen till trängre kretsar: Framväxten av det nationellamikroelektronik-programmet”, i Industriförnyelse i Norden: 80-talets programsatsningar påmikroelektronik, red. Hans Glimell (Roskilde, 1988), s. 113-14611 Universitets- och högskoleämbetet.12 Naturvetenskapliga forskningsrådet.13 Hans Glimell, ”Den svenska vägen till trängre kretsar: Framväxten av det nationella mikroelektronik-programmet”,i Industriförnyelse i Norden: 80-talets programsatsningar på mikroelektronik,red. Hans Glimell (Roskilde, 1988), s. 113-14614 Svensk informationsteknologi – utgångsläge och underlag för ett nationellt program, STUrapport436-84/UHÄ-rapport 1984-24 (Stockholm, 1984).15 IT-delegationen, ”Plan för industriella utvecklingsprojekt inom informationsteknologi (IT4)”,198816 Intervju med Björn Broberg, 1/11 2001.17 IT-delegationen, ”Projekt inom IT4-programmet”, 199118 Intervju med Björn Broberg (VD och grundare av Altitun), 1/11 2001; Intervju med PeterWeissglas, 30/10 2001; Erik Arnold & Ken Guy, ”National Information Technology Strategy inHindsight: The IT4 Programme”, Technopolis, Brighton, November 1995.19 IT-delegationen, ”Projekt inom IT4-programmet”, 199112

Effekter - Optoområdet20 KtH och Linköpings universitet.21 Intervju med Björn Broberg, 1/11 2001.22 EU-projektet hette RACE, “European Strategic Program for Research and Development inInformation Technology”.23 Kapsling: chipset monteras i liten metallkapsel med ledningsben och fönster för laserstrålen.24 Företag grundat i USA 1935. ADC har jobbat med hörapparater och sedan 1970-talet även medtelekommunikation. ADC har en stor marknadsandel på gammal teknik - köpet av Altitun kan sessom ett led i deras strategi att komma närmare dagens teknik25 IM, årsredogörelser 1974/75 till 1982/83.26 IM, ”Slutrapport: Elektronik – kollektiv forskning Bå 1990/91”, Sven-Ingmar Ragnarssons arkiv(VINNOVA); Intervju med Björn Broberg, 1/11 2001.27 Plan för industriella utvecklingsprojekt inom informationsteknologin (IT4) (Stockholm, 1988);Verksamhetsplan för industriella utvecklingsprojekt inom informationsteknologiområdet(Stockholm, 1990); IM, ”IMs Kollektiva Utvecklingsprogram: Årsrapport”, 1987/88 till 1989/90.28 Intervju med Lennart Ramberg (en av Altituns grundare) i Elektroniktidningen, 6/12 2001(Adam Edström, ”Forskningsinstitut kämpar för kritisk massa”).29 Intervju med Björn Broberg, 1/11 2001.13

Effekter - OptoområdetKällförteckningVerksamhetsplan för industriella utvecklingsprojekt inom informationsteknologiområdet(Stockholm, 1990).Arnold, Erik & Guy, Ken, ”National Information Technology Strategy in Hindsight: The IT4Programme”, Technopolis, Brighton, November 1995.Arnold, Erik, ”The Impacts of VINNOVA and its Predecessors: A Theoretical Framework”(opublicerat manuskript augusti 2001).Broberg, Björn (VD och grundare av Altitun), intervju 1/11 2001.Glimell, Hans, ”Den svenska vägen till trängre kretsar: Framväxten av det nationella mikroelektronik-programmet”,i Industriförnyelse i Norden: 80-talets programsatsningar på mikroelektronik,red. Hans Glimell (Roskilde, 1988), s. 113-146.Håkansson, Håkan (Cf), et.al., ”Ramprogram för kunskapsutveckling – Utvärdering avindustriell förankring”, Del II (bilagor), STU-rapport 82-5372 (Stockholm, 1983), s. 8 ff.IM, ”IMs Kollektiva Utvecklingsprogram: Årsrapport”, 1987/88 till 1990/91.IM, ”Slutrapport: Elektronik – kollektiv forskning Bå 1990/91”.IM, årsredovisningar 1974/75 till 1986/87.IT-delegationen, ”Plan för industriella utvecklingsprojekt inom informationsteknologi (IT4)”,1988.IT-delegationen, ”Projekt inom IT4-programmet”, 1991.Plan för industriella utvecklingsprojekt inom informationsteknologin (IT4) (Stockholm,1988).Ramberg, Lennart (en av Altituns grundare), intervju i Elektroniktidningen, 6/12 2001 (AdamEdström, ”Forskningsinstitut kämpar för kritisk massa”).Sandewall, Erik, se intervju: ”Ställföreträdande beställare behövs”, i Forskningspolitiskinblick: Erfarenheter och analyser från Linköpings universitet, red. Ulf Sandström(Linköping, 1999), s. 61 ff.STU, ”Nationellt Mikroelektronikprogram”, STU-information 376-1983.STU, ”Ramprogram för kunskapsutveckling – utvärdering av industriell förankring”, STUrapport82-5372.STU, Svensk informationsteknologi – utgångsläge och underlag för ett nationellt program,STU-rapport 436-84/UHÄ-rapport 1984-24 (Stockholm, 1984).Sven-Ingmar Ragnarssons arkiv (VINNOVA).Weissglas, Peter, intervju 30/10 2001.Wennerberg, Sigfrid, ”Nationella mikroelektronikprogrammet och industriell utveckling –Utvärderingsrapport”, 1989.

Effekter - bioteknikforskningEkonomiska effekter av STU/NUTEKs forskningsfinansiering- exemplet bioteknikforskning -Jennie GranatNils MarkussonLennart NorgrenJanuari 2002

Effekter - bioteknikforskningInnehållsförteckningSammanfattning1. Inledning .................................................................................................. 32. STU/NUTEKs finansiering av bioteknisk forskning ............................... 33. Ekonomiska effekter av STU/NUTEKs bioteknikfinansiering ............... 63.1 Mathias Uhléns forskargrupp ................................................................ 63.2 Jerker Poraths forskargrupp ................................................................... 94. Sammanfattning ....................................................................................... 12Noter ............................................................................................................ 15Källförteckning ............................................................................................ 162

Effekter - bioteknikforskningSAMMANFATTNINGFrågan som behandlas i rapporten om bioteknikområdet är huruvida ekonomiskaeffekter av VINNOVAs föregångares, STU/NUTEK, finansiering av forskningvid universitet och högskolor kan identifieras. Studien har en explorativ karaktäroch omfattar två fall inom bioteknisk forskning. Syftet är att undersökavilka ekonomiska effekter den finansierade forskningen kan ha haft samt om detär möjligt att mäta deras storlek. En viktig aspekt som gäller finansiering avforskning generellt, och då även tillämpad forskning, är hur liten del av forskningensom faktiskt leder till någon form av ekonomiskt genomslag, exempelvisinnovationer. Även när projekten leder till resultat som kan patenteras är dettainte någon garanti för att en innovation kan lanseras och därmed inte heller engaranti för kommersiell framgång.Vi har, efter samtal med forskare och handläggare vid fd STU/ NUTEK, underde aktuella perioden, valt att studera finansieringen över tid till forskargruppen.Det är ett mindre antal forskargrupper som finansierats över en längre tidsperiodoch som därmed deltagit i flera av ramprogrammen samt även haft anslag utanförprogrammen. Anledningen till att vi väljer att fokusera på dessa är att det ärrimligt att anta att ekonomiska effekter uppträder som en konsekvens av enlängre tids forskning i gruppen och inte alltid direkt genereras ur ett projekt ellerprogram. Det ena fallet avser en forskargrupp vid KTH som byggdes upp medhjälp av STU-finansiering under 1980-talet och det andra fallet gäller en forskargruppi Uppsala och avser utvecklingen av ett separationsmedium, tvärbundnaagarosgeler, runt 1970.Fallstudierna har visat att det går att identifiera och mäta ekonomiska effekter avden behovsmotiverad forskning, utförd av forskargrupper vid universitet ochhögskolor, som STU/NUTEK finansierade. Det har framgått att den forskningsom finansierats genererar kunskaper som har patenterats och att patentenlicensierats till företag eller utgjort grunden för nya företag. I båda fallen varfinansieringen en nödvändig förutsättning för att forskningen skulle kunnautföras. Den var nödvändig i meningen att det inte fanns alternativa finansieringskällor.Forskningsråden finansierade/finansierar inte denbehovsmotiverade forskning som ledde fram till patenten.Däremot framgår också att STU/NUTEKs anslag inte var en tillräcklig finansiellförutsättning för uppkomsten av de ekonomiska effekter som identifierats. Närpatent licensierades till företag eller utgjorde basen för företagsavknoppningarkrävdes stora utvecklingsinvesteringar av företagen för att få fram en produktsom kunde lanseras på marknaden.Vid nyföretagande är en annan identifierad ekonomisk effekt uppbådande avriskkapital, vilket delvis används vid framtagningen av produkten (utvecklingsinvestering).Två andra effekter som identifierats och som i något fall ävenkunnat mätas är ackumulerade försäljningsintäkter respektive ackumuleradvinst. Eftersom finansieringen från STU/NUTEK var en nödvändig förutsättningi det förlopp som ledde fram till produkterna/företagen och därmed till försäljningsintäkteroch vinster är det möjligt att ställa denna finansiering i relation tillandra investeringar, riskkapital och intäkter/vinster. I tabellen har dessa ekonomiskaeffekter relaterats till anslagen från STU/NUTEK. I relationen har anslagentill den forskning som utfördes av forskargruppen och som inledde denkedja av händelser som genererade företag, produkter och intäkter satts till enkrona.3

Effekter - bioteknikforskningKvantitativ relation mellan VINNOVAs föregångares anslag och de ekonomiskaeffekter för vilka anslagen var en nödvändig förutsättningProdukter/ process/avknoppningarSTU/ NUTEKanslagUtvecklingskostnaderRiskkapitalAckumuleradförsäljningAckumuleradvinstProdukt A 1 13 20Produkt B 1 13 1Process A 1 2Avknoppning A 1 26 394 14Avknoppning B 1 23Avknoppning C 1 4Studien visar att en del av den forskning som finansierades under 1980-talet gavekonomiska effekter först mot slutet av 1990-talet. Med andra ord, den relationsom redovisas i tabellen är inte de slutligt uppnådda ekonomiska effekterna avanslagen, utan tabellen visar effekter fram till nu. Företagen är relativt nystartadeoch fortsätter förhoppningsvis att generera intäkter.STU/NUTEKs stöd till denna del av bioteknikområdet uppskattas ha lett tilleffekter på ekonomisk omsättning motsvarande minst 10 gånger de statliga anslagen.Det är en mycket försiktig uppskattning.En ytterligare mätbar effekt när det gäller avknoppningsföretag är hur många anställdasom avknoppningen gett upphov till. Den forskargrupp för vilkenanslagen från STU/NUTEKs har identifierats uppbar totalt 24,2 miljoner kr underperioden 1981 till 1998. De tre företag som gruppen avknoppade, och däranslagen var en nödvändig finansiell förutsättning för avknoppningen, har idagtillsammans runt 220 anställda.STU var den svenska forskningsfinansiär som satsade på bioteknisk forskningunder 1980-talet med syfte att bygga upp en nationell kunskapsbas som senareskulle kunna ge industriella effekter. Den studerade forskargruppen har varit enviktig bärare och skapare av bioteknisk kunskap i Sverige. Studien har visat attindustriella och ekonomiska effekter genererades ur forskningen, i form av nyaprodukter och nya företag. Det indikerar att genom att finansiera denna nyaforskning så fungerade STU som en förändringsagent för forskningens inriktningvid universitet och högskolor. Men inte bara där, genom att kunskapen kom tillanvändning i företag så påverkade finansieringen även inriktningen på företagsforskning och utveckling. Både i avknoppade företag och i de företag som förvärvadelicenser från forskargruppen krävdes utvecklingsverksamhet för att ta framprodukter. Företagen fortsatte efter lanseringarna arbetet med att förbättra dessaprodukter, vilket betyder ytterligare investeringar i forskning och utveckling.I studien har endast en viss typ av kunskapsöverföring till företag som ger ekonomiskaeffekter identifierats, mätts och kopplats till anslagen hos STU/NUTEK.Andra möjliga kanaler än licenser för kunskapsöverföring till företag är t.ex.forskarrekrytering, och forskningsprojekt på uppdrag av företag. Att ”företagsprojekt”kan inkluderas beror på att forskargrupper i denna problemlösning kananvända sig av kunskap och kompetens som genererats i tidigare och offentligtfinansierad forskning.4

Effekter - bioteknikforskning1. InledningInnovationssystem kan definieras på antal sätt och ha olika skärningspunkter.Gemensamt för dem är dock den centrala plats som innovationer intar, vilket i sintur innebär att lärandeprocessen är en huvudpunkt inom innovationssystem.Lärande i form av utbildning och genom forskning och utveckling (FoU) ärgrunden till många innovationer 1 . Lärande som en ekonomisk faktor diskuterasallt oftare och man talar om en ny ”kunskapsbaserad ekonomi” och ”lärandeorganisationer”. Kunskap skattas allt högre i vårt samhälle och därmed blirlärandeprocesser viktigare. Ett bidrag till denna lärprocess och kunskapsackumulering,med betoning på FoU, som bedrivits i Sverige under de senaste decenniernavar Styrelsen för teknisk utveckling (STU) och Närings- och teknikutvecklingsverket(NUTEK) finansiering av behovsmotiverad forskning. Frågan sombehandlas i denna rapport är huruvida ekonomiska effekter av denna finansieringav forskning vid universitet och högskolor kan identifieras. Studien har enexplorativ karaktär och omfattar två fall inom bioteknisk forskning. Syftet är attundersöka vilka ekonomiska effekter den finansierade forskningen kan ha haftsamt om det är möjligt att mäta deras storlek. Rapporten är en förstudie till enplanerad undersökning av ekonomiska effekter av STU/NUTEK-anslag tillbehovsmotiverad forskning.För stöd till teknisk forskning och utvecklingsarbete inrättades år 1961 två fonder:Malmfonden och Norrlandsfonden. Malmfonden skulle framför allt stödja omfattandeoch mer långsiktiga projekt. Norrlandsfonden hade en bredare inriktningmen dess verksamhet var samtidigt regionalt begränsad. Vid mitten av 1960-taletgjordes en utredning av de statliga insatserna för tekniskt och industriellt forsknings-och utvecklingsarbete. Med utgångspunkt i denna inrättades STU år 1968.STU övertog det tekniska forskningsrådets uppgifter och Malmfonden inordnadesi STU. 2 År 1990 inrättades ett teknikvetenskapligt forskningsråd (TFR) som enavknoppning från STU. I proposition 1990/91:87 föreslogs inrättandet av en nymyndighet, NUTEK som var en sammanslagning av STU, Statens Industriverk(SIND) och Statens Energiverk (STEV). NUTEK påbörjade sin verksamhet år1991 3 . Den offentliga finansieringen av behovsmotiverad forskningen sköttes tillstor del av STU under 70- och 80-talet och under 90-talet av NUTEK.2. STU/NUTEKs finansiering av bioteknisk forskningBåde STU och dess föregångare Malmfonden gav redan under 60- och 70-taletanslag till bioteknisk forskning inom process-, separations-, gen- och enzymteknologivid universitet och högskolor. Mot slutet av 70-talet var STUs verksamhetindelad i ett antal program 4 . Två av dessa berörde området bioteknik, teknikområdetSocialteknik och programmet Kunskapsutveckling. Inom teknikområdetsocialteknik stödde man 1978 forskning kring enzymer och fin- eller specialkemikalier,processtyrning samt biotekniska separations- och koncentrationsmetoder 5De biotekniska separations- och koncentrationsmetoder ansågs ha en potentialbåde som analyshjälpmedel och för industriell produktion. Under denna periodinleddes arbetet med en ny finansieringsform, s.k. ramprogram 6 . De var, i relationtill tidigare insatser, avgränsade och långsiktiga satsningar och inriktade påkunskapsuppbyggnad vid universitet och högskolor. Genteknologi var ett av defyra första ramprogrammen. En förutsättning för beslutet om ramprogrammetgenteknologi var den ökade budget STU fått jämfört med året innan 7 . Från att ha5

Effekter - bioteknikforskningvarit 3,6 Mkr 1978/79 (teknikområden 1,7 Mkr och kunskapsutveckling 1,9 Mkr)steg budgeten för bioteknik till 1979/80 till 5 Mkr (teknikområden 2,0 Mkr ochkunskapsutveckling 3,0 Mkr) 8 .I juni 1979 beslutades om programmet för genteknologi vilket hade som mål ”attskapa en kunskapsbas för genteknologi och dess industriella tillämpning” 9 . STUsatsade på tre områden: nukleotidsyntes, sekvensanalys och överföring av polynukleotidernatill växt- eller bakterieceller och inkorporering av dessa i cellensDNA. Satsningen skedde i två faser. Efter en första fas på två år inriktad på attbygga upp kompetens i akademin, inleddes målinriktade utvecklingsprojekt i samarbetemed industrin. Programmet planerades att löpa under sex år med utvärderingefter tredje respektive sjätte åren. 10 STU förväntade sig tillämpningar främstinom läkemedelsindustrin och angränsande bioteknisk industri. Genteknikenseffekter på dessa industrier jämfördes med effekterna av halvledartekniken påelektronikindustrin. Eftersom dessa exportindustrier skulle bli beroende av biotekniskkompetens var det viktigt att stödja kunskapsutvecklingen inom området.Den svenska kompetensen inom enzymteknologi ansågs vara internationellterkänd 11 . Tillverkning baserad på mikroorganismer fanns redan i bryggeri-, läkemedels-och livsmedelsindustrierna. STU ansåg att insatser krävdes för att byggaupp och upprätthålla denna kompetens vid universitet, högskolor och forskningsinstitut,vidare för att utveckla, optimera, skala upp och styra produktionsprocesserför industriellt bruk samt utreda marknadsmässigt intressanta områden förinsatser.Resultaten från genteknologiprogrammet lade grunden för STUs senare ramprogramProtein engineering och Peptidteknologi, som båda startade ca 1990. I figur1 framgår de bioteknikprogram som lanserats sedan slutet av 70-talet.Figur 1. Programsatsningar inom bioteknik på STU/NUTEK 1979-200080 85 90 95 00GenteknologiKolhydratkemiUtvinning/SeparationHIV/AIDSPeptiderProtein engineeringImmunteknologiBioteknisk processteknikKC BioseparationKC: BioprocesserBiomedicinAnm. KC=Kompetenscentra. Namn och tidpunkter är ungefärliga.Bioprocesser6

Effekter - bioteknikforskningDet är viktigt att poängtera att bilden ovan bara beskriver sammanhållna program.Ramanslag till forskargrupper och enskilda projekt utanför programsatsningarnahar under vissa perioder haft en stor volym. Under det sena åttiotalet stod dessaför ungefär 50 % av finansieringen. Exempelvis hade AIDS/HIV-satsningen isjälva verket sin största volym innan programmet formellt startade 12 . Under 90-talet ändrades finansieringen till att vara mer programlagd, och ramanslag tillforskargrupper och finansiering av enskilda projekt minskade successivt. Kringtvå av de inom ramprogrammen uppbyggda forskargrupperna skapades 1995-96två kompetenscentrum med omfattande företagsdeltagande.STU/NUTEK har också stött internationella samarbeten inom bioteknik. Ettexempel är det nordiska program som drevs av Nordiska Ministerrådet 1988-1992med total omslutning på 300 Mkr 13 . Sedan 1993/94 har NUTEK också gett kompletterandeanslag till svenska forskargrupper som deltagit i bioteknikprojekt inomEUs ramprogram för FoU. STU stödde också Stiftelsen Bioteknisk Forskning(SBF) vars roll framför allt var att finansiera forskning, samt att skapa nätverk ochfungera som informationskanal. SBF gick 1996 upp i SIK, Institutet för Livsmedeloch Bioteknik, som idag har bioteknik som ett verksamhetsområde. Det finns flerinstitut som har viss verksamhet på bioteknikområdet, men totalt är ändå bioteknikverksamheteni institutssektorn liten. STU/NUTEK har också stött biotekniskaaffärsutvecklingsprojekt genom lån och bidrag, så kallad såddfinansiering.Volymen och bioteknikens andel av såddfinansieringen har varierat över åren.STU och senare NUTEK har under årens lopp haft 3 strategier för bioteknikområdet:att satsa på det redan starka (t ex: separation, kolhydrat, odling), att satsa pådet framtida viktiga (t ex: genteknologi, protein engineering) eller att fylla ett gap(t ex: peptidforskning). Dessa strategier skiljde sig från forskningsrådens på så visatt dessa inte tog industriell tillämpning i beaktande. Att NUTEK med tiden bleven mer marginell aktör i finansiella termer, påverkade väsentligen inte strategierna.Skillnaden var att man tidigare hade kontakt med och koll på de flestaforskare, medan man senare framför allt fick ansökningar från ”stamkunder”. 14STU stod för mer än hälften av finansieringen av bioteknikforskningen vidUniversitet och Högskolor (UoH) under första hälften av 1980-talet och var enviktig finansiär för att ge svensk bioteknikforskning en bra start 15 . STUsfinansiering av bioteknikforskningen var som störst i slutet av 80-talet. Efter dethar nivån på STUs och från 1991 på NUTEKs finansiering varit lägre samtidigtsom andra finansiärer satsat stort. En anledning till minskningen var bildandet avTFR som tog över en del av STU-ansvaret, men med ett delvis annat arbetssätt.NUTEK stod 1999/2000 för ca 4 % av finansieringen av bioteknisk FoU frånoffentliga och icke vinstdrivande privata organisationer. Den minskade andelenjämfört med 80-talet beror dels av minskningen på NUTEKs finansiering dels avatt andra offentliga finansiärer, som t ex Medicinska Forskningsrådet (MFR),Nordiska Forskningsrådet (NFR) och Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF)följt efter och börjat satsa på bioteknisk FoU. UoH har också själva ökat sinbioteknikforskning genom fakultetsanslagen. Merparten av denna finansiering gestill inomvetenskapligt motiverad forskning, vilket innebär att den inte harkompenserat minskningen av behovsmotiverad forskning till följd av NUTEKsneddragningar.7

Effekter - bioteknikforskningI samband med STUs nedläggning sammanfattades dess insatser. I en rapport ombioteknik och biomedicinsk teknik beskrivs även några resultat av ramprogrammetför genteknologi 16 . STUs anslag till forskargrupperna var enligt rapportenavgörande för nyorienteringen av forskningen vid institutioner med koppling tillgenteknologi och innebar att denna typ av forskning etablerades i landet. Effekternaav ramprogrammet innefattar utbildning av forskare, varav vissa etableratnya forskargrupper inom området, medan andra gått ut i industrin, fr.a. läkemedelsindustrin.Mer än 50 forskare disputerade under anslagsperioden. En av depersoner som utbildades och senare byggde upp en forskargrupp med stöd av STUvar Matthias Uhlén vid KTH. Forskningen genererade också företag. Forskarnasom finansierades av STU arbetade även som konsulter mot företag, främstbioteknik- och läkemedelsföretag.3. Ekonomiska effekter av STU/NUTEKs bioteknikfinansieringEn viktig aspekt som gäller finansiering av forskning generellt, och då äventillämpad forskning, är hur liten del av forskningen som faktiskt leder till någonform av ekonomiska genomslag som exempelvis innovationer. Även när projektenleder till resultat som kan patenteras är detta inte någon garanti för att en innovationkan lanseras och därmed inte heller en garanti för kommersiell framgång. Iutvecklingen av produkter eller processer kan dock den kunskap och kompetenssom genererats i offentligt finansierade FoU-program ingå som en ingrediens ochindirekt bidra till innovationer. Vanligt är också att det tar tid innan genereradkunskap kommer till praktisk användning. Forskningen ger emellertid ävenupphov till andra effekter som är indirekt relaterade till innovationer. Det kangälla utvidgande och breddande av forskargruppers nätverk eller ny och störrekunskapsmassa. Sådana effekter kan i ett senare skede leda till innovationer ochekonomisk utväxling men de kan inte direkt kopplas till finansiering av ettspecifikt forskningsprojekt. För att i ett senare led generera intäkter krävsytterligare investeringar och forskning.Det inte självklart hur ekonomiska effekter av STU/NUTEKs forskningsfinansieringkan mätas. Fallstudier har genomförts för att se om information omekonomiska effekter av forskningsfinansieringen kan identifieras. En metodiskfråga är vilken typ av finansiering som effekter ska relateras till. Är det finansieringenav enskilda projekt, ramprogram eller forskargrupper? Vi har, efter samtalmed personer som varit handläggare på STU/NUTEK under de aktuella perioderna,valt att studera finansieringen över tid till fåtal forskargrupper. Det är ettmindre antal forskargrupper som finansierats över en längre tidsperiod och somdärmed deltagit i flera av ramprogrammen samt även haft anslag utanför programmen.Anledningen till att vi väljer att fokusera på dessa är att det är rimligt att antaatt ekonomiska effekter uppträder som en konsekvens av en längre tids forskning igruppen och inte alltid direkt genereras ur ett projekt eller program. Ytterligare ettkriterium för de två fallen i denna förstudie är att dess forskning har genereratekonomiska effekter. Däremot är det mer osäkert om, och i så fall till vilken grad,STU/NUTEKs finansiering har haft betydelse för dessa effekter. Det ena falletavser en forskargrupp vid KTH som byggdes upp med hjälp av STU-finansieringunder 1980-talet och det andra fallet gäller en forskargrupp i Uppsala och avserutvecklingen av ett separationsmedium, tvärbundna agarosgeler, runt 1970 17 .8

Effekter - bioteknikforskning3.1 Mattias Uhléns forskargrupp 18I juni 1979 beslutade STU om ett program för att ”skapa en kunskapsbas förgenteknologi och dess industriella tillämpning”. Man satsade på tre områden:nukluidsyntes, sekvensanalys och överföring av polynukleotiderna till växt- ellerbakterieceller och inkorporering av dessa i cellens DNA. Satsningen skedde i tvåfaser. Efter en första fas på två år inriktad på att bygga upp kompetens i akademin,satsade man på målinriktade utvecklingsprojekt i samarbete med industrin. STUsprincip var att finansiera ett fåtal forskargrupper för att uppnå kritisk massa ochinte plottra bort resurserna. Denna satsning förlades framförallt till LennartPhilipsson och hans grupp på Biomedicinskt Centrum (BMC) i Uppsala. Gruppenhade god kompetens inom det mikrobiologiskt-genetiska området samt inomsekvensanalys. Verksamheten länkades samman med Per Gareggs grupp vidArrhenius-labratoriet i Stockholm som var landets enda kompetens inomnukleotid-syntesområdet. Senare fick ytterligare grupper anslag inomprogrammets ram.Mattias Uhléns forskargrupp vid KTH startade som en avknoppning från LennartPhilipsons grupp på BMC. Mattias Uhlén och Björn Nilsson flyttade till KTH ibörjan av 80-talet. Under åren 84-91 var STU den stora finansiären och gruppenväxte från två till ett tiotal forskare. Finansiering av gruppen låg till stor del utanförde nämnda ramprogrammen. STUs finansiering under 80-talet kan karaktäriserassom ett ramanslag i syfte att bygga upp en kritisk massa i forskargruppen.Fram till bildandet av TFR och NUTEK i början av 90-talet var STU den endaoffentliga finansiär som gav anslag till gruppens forskning. Då gruppen bedrevbehovsmotiverad forskning som råden inte finansierade var STU den enda möjligaoffentliga finansiären. Under samma period var företag som Pharmacia och Kabiden andra stora finansieringskällan. NUTEK tillsammans med TFR övertog rollensom viktigaste offentliga forskningsfinansiär från början till mitten av nittiotalet.Under denna period deltog gruppen i tre av NUTEKs ramprogram: HIV/AIDS,Protein Engineering och Immunteknologi. Totalt har gruppen fått anslag frånSTU/NUTEK med 24,2 Mkr (fasta priser) från början av 1980-talet. 19 I figur 2framgår gruppens årliga anslag (i fasta priser) från STU/NUTEK.Anslagsvolymens utveckling återspeglar dels uppbyggnaden under 1980-talet avforskargruppen från två till ett tiotal personer med hjälp av STU-finansieringendels förändringar i gruppens anslagskällor under 1990-talet. Nedgången i börjanav 1990-talet kan knytas till TFRs bildande och uppträdande som finansiär avgruppens forskning. Minskningen av anslagen i mitten av 1990-talet är en effektav neddragningen av NUTEKs budget och tillkomsten av SSF. Under andrahälften av 90-talet övertogs NUTEKs finansieringsroll av SSF kompletterat medWallenbergstiftelsen. Idag uppgår deras finansiering till ca 15Mkr per år. Underhela perioden har företag varit en betydande finansieringskälla och idag kommerc:a 20 procent av gruppens budget från företag (Astra, Pharmacia, AmershamBiosciences etc). Denna finansiering avser uppdrag som är hårt styrda och som iprincip kan sägas utgöra service och inte forskning. I den på annat sätt finansieradeforskningen utvecklar gruppen teknikplattformar vilka används/appliceras iföretagsprojekten. Alla doktorandprojekt avser tillämpbara industriella problem(delvis finansierade av företag). En anledning till att gruppen samarbetar medindustrin är att det ger relevanta problem att arbeta med. Problem av industriellt9

Effekter - bioteknikforskningFigur 2. Årliga anslag från STU/NUTEK till Mathias Uhléns forskargrupp i fastapriser (BNP-deflatorn, 1990 = 100)Kronor3000000250000020000001500000100000050000001980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 ÅrKälla: Databasen Peanuts, VINNOVAAnmärkning: Anslagens fördelning på år har gjorts på följande sätt. Anslagen är flerårigaoch oftast löpande från den 1/7 år x till 30/6 år y. Den totalt utbetalade summan i anslagethar fördelats jämnt i 6-månadersperioder och sedan hänförts till det kalenderår somperioden hör till.intresse förs in i gruppen och teknikplattformarna används för lösa dem. I tillämpningsprojektentas uppdrag från många bioteknikföretag och läkemedelsföretag,såväl svenska som utländska.Gruppen arbetade aktivt med att kommersialisera den kunskap som framkom i denSTU/NUTEK-finansierade forskningen. Inledningsvis använde gruppen sig av enlicenseringsstrategi. Fram till och med 1995 resulterade den i 41 patent som licensieradestill företag. Endast tre av dem har lett till innovationer. Två av dessalicensierades till Pharmacia Biotech (idag Amersham Biosciences). Patentenavsåg rekombinant protein G och rekombinant protein A. STU-finansieringen varen helt nödvändig förutsättning för att ta fram den kunskap som patenterades,eftersom råden inte finansierade den typ av behovsmotiverad forskning somgruppen bedrev. Pharmacia Biotech använde sig av proteinerna i två separationsprodukter,men det krävde ytterligare utvecklingsarbete och uppskalning avtillverkningsmetoderna. rProtein G lanserades i början av 1990-talet och rProteinA i mitten av decenniet. Företagets kostnader för utvecklingsarbetet och uppskalning(validering av processer, robusthetstest för industrimiljö, framtagning av dataför att tillgodose högt ställda krav från biopharmaceutisk industri samt positioneringmot existerande produkter) av rProtein A motsvaras av en faktor 13 och av enfaktor 2 för rProtein G i förhållande till STUs finansiering. 20 En satsad STU-kronamotsvaras av 13 kr respektive 2 kr för företaget. Relateras den ackumuleradevinsten över en femårsperiod för företaget av dessa båda produkter så motsvaras 1satsad STU-krona i gruppens forskning av 1 krona i vinst för rProtein G och av 20kronor i vinst för rProtein A. 21 10

Effekter - bioteknikforskningDen tredje licensen som kom till praktisk användning hade sin bakgrund i forskningsom bedrevs på 1980-talet och finansierades av STU och ett företag. Licensenutvecklades av företaget till en bioprocess som senare såldes till ett utländsktbioteknikföretag för cirka 20 Mkr. Även här var STU-finansieringen en nödvändigförutsättning för att uppnå den kunskap som patenterades, även om den kompletteradesav företagsfinansiering. Fram till 1989 hade gruppen total uppburit nästan8,7 miljoner kronor i STU-anslag (i fasta priser med basåret 1990). Relateras försäljningsintäktentill anslaget så framgår att 1 STU-krona genererade i runda tal 2kronor i försäljningsintäkter. Det var säkerligen inte så att alla de projekt somSTU-finansieringen på 7 miljoner kronor avsåg var en förutsättning för dennalicens, vilket innebär att relationen 1 till 2 inte överskattar STU-anslagets”avkastning”.Det låg ingen svårighet i att sälja de 41 licenserna till företag, men det visade sigatt patenten mycket sällan ledde till innovationer 22 . Flera av de bästa patenten, imeningen kommersiell potential, har av olika orsaker inte utnyttjas av de företagsom har patenten. Detta var anledningen till en ny kommersialiseringsstrategi imitten på nittiotalet – företagsavknoppning. Det innebär att ett bolag bildas därpatentet läggs in. Därefter söks riskkapital för produktframtagning utifrånpatentet. Under 90-talet har åtminstone tre företag med bas i den forskning somSTU/NUTEK finansierade knoppats av från gruppen.En avknoppning är företaget Pyrosequencing AB som bildades 1997 och idag har140 anställda varav 110 i Sverige. Företaget har fått 1,3 miljarder kr i riskkapital,varav hälften från utlandet. Forskningen som ledde fram till avknoppningenpåbörjades i början av 90-talet. För det projekt som ledde fram till produkten såhade gruppen sökt anslag från forskningsråd under sex år, men fick upprepadeavslag. Delvis finansierades forskningen därför genom anslag från NUTEK ochTFR. I mitten av 90-talet hade SSF kommit igång med sin forskningsfinansieringoch NUTEK hade i princip lagt ned sin. SSF tog då också över gruppens finansieringfrån NUTEK. STU/NUTEKs finansiering uppgick till 3,3 Mkr (fasta priserbasår 2000) mellan åren 1990-1996. Under 1999 påbörjades marknadsföringenoch 2 system såldes. Under följande år steg antalet till 60 stycken. Försäljningenuppgick till 1,3 Mkr det första året och till 46,2 Mkr år 2000, dvs en ackumuleradförsäljning om 47,5 Mkr. Företaget går dock ännu inte med vinst. Den redovisadeförlusten under 2000 uppgick till 78 Mkr. Utvecklingsinvesteringar för att gå frånpatentet till färdig produkt uppgick till 87 Mkr (fasta priser enligt BNP-deflatorn,år 2000=100) 23 . Det betyder att 1 satsad STU/NUTEK krona genererat 26 kr iutvecklingsinvesteringar och 14 kr i ackumulerad försäljning under 2 år. En andrarelation som kan identifieras är den mellan STU/NUTEK-anslag och genereratriskkapital, vilken är 1 till 394.Gruppens forskning inom NUTEKs ramprogram Protein Engineering resulteradebland annat i att teknologi utvecklades som ledde till avknoppningen AffibodyTechnology Sweden. Företaget grundades av forskare från KTH och KI år 1998och 350 MSEK i form av riskkapital, varav hälften från utlandet, har uppbådats.Det är fortfarande ett forskningsbolag och inga produkter har lanserats. Omkring70 personer är anställda i företaget, alla i Sverige. De totala STU/NUTEKanslagentill gruppen inom protein engineering uppgick till 15,2 miljoner (fasta11

Effekter - bioteknikforskningpriser enligt BNP-deflatorn, år 2000=100). Det ger relationen 1 till 23 mellanSTU/NUTEK-anslag och riskkapital.Ur den tidigare nämnda processutvecklingen på 1980-talet som delfinansieradesav STU så togs en bioprocess fram som senare såldes till ett utländskt företag.Denna forskning byggde på ett samarbete med KI som gruppen startade i börjanpå 90-talet. Det ledde till en läkemedelsidé, en molekyl för diabetes. Dennaforskning ledde till ett patent vilket utgjorde grunden för företaget CreativePeptides som startades 1997. Företaget såldes till ett tyskt läkemedelsföretagetsom satsade c:a 20 mkr för att utveckla ett läkemedel. År 2000 såldes det (pgahöga kostnader för de kliniska prövningarna) och är idag i svensk ägo. Riskkapitaletuppgår till 40mkr, det mesta från utlandet, och bolaget har omkring 10anställda. De totala anslaget för gruppen uppgick till och med 1989 till 10,8miljoner kronor (fasta priser enligt BNP-deflatorn, år 2000=100) och relationentill riskkapitalet blir 1 till 4.3.2 Jerker Poraths forskargrupp 24Pharmacia påbörjade sin verksamheten inom separationsområdet med utvecklingav produkter för gelfiltrering redan 1957. De första lanserades 1959 undervarumärket Sephadex (SEparation PHArmacia DEXtran) där separationsmedietvar tvärbundet dextran. Produkterna togs fram i samarbete med Jerker Porath vidBiokemiska institutionen, Uppsala universitet. Vid denna tid var Pharmacia ettläkemedelsföretag. De nya produkterna ledde till att företaget fick ett stort antalnya kunder som utgjordes av forskare och ingenjörer på universitetsinstitutioneroch inom industrin. De första agarosbaserade produkterna kom 1967 och kalladesSepharose (SEparation PHArmacia agaROSE). De togs fram efter förslag 1962från, och i samarbete med, Stellan Hjertén, även han verksam vid Biokemiskainstitutionen, Uppsala universitet. Ytterligare några produkter, bl.a. CNBractivatedSepharose, Epoxy activated Sepharose och Sepharose CL togs fram isamarbete med Jerker Porath och hans medarbetare vid Biokemiska institutionen.Sepharose CL lanserades i tre varianter, CL 2B, CL 4B och CL 6B, och användesdels som gelfiltreringsmedium (kom ut 1975) dels som basmatris för såväl jonbytaresom medier för hydrofob interaktionskromatografi och en rad affinitetsprodukter.Genom nyrekrytering av forskare, bl.a. från Uppsala universitet, under dedärpå följande två decennierna, har ett kontinuerligt forskningsprogram kunnatvidmakthållas och lett fram till ett stort antal agarosbaserade produkter. De viktigasteav dessa framgår av nedanstående figur. De första lanserades när företagethette Pharmacia Fine Chemicals de senare av Pharmacia LKB Biotechnology följtav Pharmacia Biotech och Amersham Pharmacia Biotech, idag heter företagetAmersham Biosciences.12

Effekter - bioteknikforskningFigur 3. Lanseringar av agarosbaserade medier för proteinseparationSTREAMLINE ®CNBr-SepharoseSepharose Big BeadsSepharose ® Sepharose CL Sepharose FF Sepharose XLSepharose HPSuperose ® Superdex ® Sepharose "HF"1960 1970 1980 1990 2000I förhållande till den kedja av produkter som visas i figuren var STUs finansieringen helt nödvändig förutsättning för utvecklingen av Sepharose CL, en produktseriesom vidareutvecklades inom företaget till Sepharose Fast Flow (FF). Forskningensom lade grunden till denna produkt ägde rum under slutet av 60-talet ochbörjan av 70-talet vid Biokemiska institutionen i Uppsala där Jerker Porath varprofessor. Den finansierades under perioden 1/7 1967 – 30/6 1970 av Malmfondenmed 700 tkr och under perioden 1/7 1970 – 30/6 1971 av STU med 550tkr.Jan-Christer Janson (fortsättningsvis J-CJ) var doktorand och ledde en av 3-4grupper under professor Poraths ledning av vilka de flesta hade STU-finansiering.J-CJ avlönades helt av Malmfonden och STU under denna period. Patentansökanför tvärbunden agarosgel lämnades in i maj 1970 och den första vetenskapligaartikeln som beskrev tvärbindningsmetoden skickades in för publicering i juni1971. Forskningsarbetet som ledde fram till dessa stöddes således helt av Malmfondenoch STU genom de anslag som nämndes ovan. Grundidén var att förbättraagarosgelens kemiska och fysikaliska stabilitet så att den skulle kunna utgörabasmatris för jonbytare och andra kromatografiska produkter främst med tanke påindustriella tillämpningar. Detta skedde genom att Porath föreslog att man skulletvärbinda polymererna inom agarosfibrerna med samma typer av tvärbindare somanvändes vid utvecklingen av Sephadex, dvs epiklorhydrin, dibrompropanol ochandra.Forskningsproblemet som måste lösas var hur agarosen skulle kunna tvärbindas.Detta problem identifierades av Porath, inte av Pharmacia. Porath såg också möjligatillämpningar för separationsmetoden och presenterade lösningen för Pharmaciaefter det att J-CJs grupp visat att deras metod fungerade. De fick senare vetaatt Pharmacia internt hade försökt tvärbinda agaros i samma syfte, men att de hademisslyckats. När J-CJ anställdes som avdelningschef för Pharmacias biokemiskaapplikationsforskning i januari 1974 hade företaget fått fart på utvecklingen avagarosgeler. Jan Rosengren som var sektionschef inom syntesavdelningen varprojektledare och ansvarade för utvecklingen av produktionsmetoderna för produktenSepharose CL samt de på denna gel baserade jonbytarna.Pharmacia var alltså redan verksamt och hade produkter inom separationsområdetnär J-CJs grupp hos Porath startade sin forskning kring tvärbindning av agaros-13

Effekter - bioteknikforskninggeler. Forskargruppens resultat gjorde det möjligt att förbättra förutsättningarnaför preparativ proteinkromatografi bl.a. genom att ersätta tvärbunden dextran medtvärbunden agaros som matris vid framställning av jonbytare. En mycket storfördel med att använda tvärbunden agaros jämfört med Sephadex för syntes avjonbytare är att dess volym endast obetydligt förändras vid ändring av jonstyrkan.Denna konstanta gelvolym i kolonnerna gör det möjligt att använda regenereringoch reekvilibrering av gelmaterialet medan det fortfarande är fixerat mellankolonnändstyckena. Detta i sin tur gör det möjligt att automatisera kromatografiprocessen.Metoden gav senare ett stort antal andra produkter, varav de flestautvecklades internt av Pharmacia. En viktig förutsättning för denna utveckling varatt nyckelpersoner som arbetat i Poraths forskargrupp rekryterades till företaget. 25I mitten av 70-talet hade Pharmacias forskning expanderat och Poraths gruppkrympt, vilket innebar att företaget blev mindre beroende av ”Porathgruppens”forskning.Det fanns inga alternativa finansieringskällor till Malmfonden och STU för dennaforskning. De övriga forskningsråden (NFR och TFR) stödde inte denna typ avforskning som var av mer tillämpad karaktär och behovsmotiverad. ProfessorPorath hade även anslag från NFR (för peptidsyntesforskning) och ”fria” bidragfrån Pharmacia Fine Chemicals som han kunde använda i de olika grupperna efterbehov. STU-medlen var däremot styrda mot bestämda projektmål. Framgångarnamed att få stora anslag för denna typ av tillämpad forskning från Malmfondengjorde det naturligt för Porath att på eget initiativ fortsätta söka stora anslag försin forskning från det nybildade STU. Porath var mycket aktiv och lämnade inflera olika ansökningar till STU i flera omgångar under de följande åren. DenSTU-finansierade forskningen i de övriga av Poraths grupper ledde även de tillpatent som licensierades till Pharmacia. Dock blev de produkter som lanseradesaldrig lika stora som de tvärbundna agarosgelerna, och gav endast blygsamroyalty. Royaltyinkomsterna från de tvärbundna agarosgelerna var avsevärda ochanvändes dels för att helt återbetala anslaget från STU (inklusive ränta), dels tillatt stödja Porath och medarbetares forskning på Biokemiska institutionen långt inpå 80-talet. Forskargruppen hade avtal med ett flertal svenska och utländskaföretag om forskningssamarbete under 70-talet, ibland STU-finansierade, t.ex.med KABI och Karlshamn oljefabriker (rapsprotein).För att exploatera resultaten av forskningen tog Porath initiativ till ett bolag kallatTBF (Tillämpad Biokemisk Forskning) som bildades i september 1970. Genomavtal överfördes patenträttigheter till detta bolag och TBF licensierade sedan utpatenträttigheter till företag och eventuella royalties var tänkta bli bolagetsframtida intäkter. 26Porath fortsatte forskningsarbetet inom agarosgelområdet med hjälp av nya STUanslagunder början och mitten av 70-talet, även efter det att patenten på tvärbundenagaros hade licensierats till Pharmacia Fine Chemicals AB år 1971. 27 InomPharmacia Fine Chemicals bedrevs dock ett intensivt utvecklingsarbete som leddetill att de första produkterna lanserades 1975 (Sepharose CL, se ovan). Genomfortsatt utvecklingsarbete kunde Sepharose Fast Flow lanseras 1985. Tillverkningsmetodenför denna produkt byggde på samma tvärbindningskemi som förSepharose CL (dock med ändrade syntesbetingelser) och TBF fick royalties ävenför denna produkt. Sepharose FF blev normgivare på världsmarknaden för14

Effekter - bioteknikforskningindustriell kromatografi av proteiner och är idag en mycket stor och lönsamproduktgrupp.Sammanfattningsvis kan sägas att STU:s initiala stöd för forskningen på tvärbundenagaros var avgörande för utvecklingen av produkter som gjort AmershamBiosciences idag till världens ledande leverantör av kromatografiska media tillden biofarmaceutiska industrin med mer än 60% av marknaden.Idag är det inte helt lätt att få fram uppgifter om Pharmacias investeringar för attutveckla patentet till produkten Sepharose CL. Detsamma gäller uppgifter omproduktens ackumulerade försäljningssumma respektive ackumulerade vinst.Sådana uppgifter finns möjligen i företagets arkiv och tillstånd av företaget krävsför att få arbeta i arkivet. Ett sådant arbete är tidsödande och inga garantier kanges för att den sökta informationen kan sammanställas.4. SammanfattningFallstudierna har visat att det går att identifiera och mäta ekonomiska effekter avSTUs och dess efterträdare NUTEKs finansiering av behovsmotiverad forskningutförd av forskargrupper vid universitet och högskolor. Det har framgått att denforskning som finansierats genererar kunskaper som har patenteras och attpatenten licensierats till företag eller utgjort grunden för nya företag. I båda fallenvar finansieringen en nödvändig förutsättning för att forskningen skulle kunnautföras. Den var nödvändig i meningen att det inte fanns alternativa finansieringskällor.Forskningsråden finansierade/finansierar inte den behovsmotiveradeforskning som ledde fram till patenten. Däremot framgår också att STU/NUTEKanslageninte var en tillräcklig finansiell förutsättning för uppkomsten av deekonomiska effekter som identifierats. När patent licensierades till företag ellerutgjorde basen för företagsavknoppningar krävdes stora utvecklingsinvesteringarav företagen för att få fram en produkt som kunde lanseras på marknaden. Vidnyföretagande är en annan identifierad ekonomisk effekt uppbådande av riskkapital,vilket delvis används vid framtagningen av produkten (utvecklingsinvestering).Två andra effekter som identifierats och som i något fall även kunnat mätasär ackumulerade försäljningsintäkter respektive ackumulerad vinst. EftersomSTU/NUTEK-finansieringen var en nödvändig förutsättning i det förlopp somledde fram till produkterna/företagen och därmed till försäljningsintäkter ochvinster är det möjligt att ställa denna finansiering i relation till andra investeringar,riskkapital och intäkter/vinster. I tabell 1 på nästa sida har dessa ekonomiskaeffekter relaterats till STU/NUTEK-anslagen. I relationen har anslagen till denforskning som utfördes av forskargruppen och som inledde den kedja av händelsersom genererade företag, produkter och intäkter satts till 1 krona.STU/NUTEKs forskningsanslag till denna del av bioteknikområdet kan uppskattasha lett till effekter på ekonomisk omsättning motsvarande minst 10 gångerde statliga anslagen. Det är en mycket försiktig uppskattning.15

Effekter - bioteknikforskningTabell 1. Kvantitativ relation mellan STU/NUTEK-anslag och de ekonomiskaeffekter som anslagen var en nödvändig förutsättning för.Produkter/Process/AvknoppningarSTU/NUTEKanslagUtvecklingskostnaderRiskkapitalAckumuleradförsäljningAckumuleradvinstrProtein A 1 13 20rProtein G 1 2 1Bioprocess 1 2Pyrosequencing 1 26 394 14Affibody TechnologySweden 1 23Creative Peptides 1 4En ytterligare mätbar effekt när det gäller avknoppningsföretag är hur mångaanställda som avknoppningen gett upphov till. Den forskargrupp för vilkenSTU/NUTEK-anslagen har identifierats uppbar totalt 24,2 miljoner kronor underperioden 1981 till 1998. De tre företag som gruppen avknoppade, och däranslagen var en nödvändig finansiell förutsättning för avknoppningen, har idagtillsammans runt 220 anställda.Ett problem som uppstår när man söker skatta effekter av STU/NUTEKs satsningarsom går längre tillbaka i tiden är att den ekonomiska information man letarefter inte alltid är sökbar i databaser. I sådana fall är man hänvisad till arkiv. Dettainnebär att uppgifterna i princip är möjliga att ta fram men att tidsåtgången bliravsevärt större än när informationen finns i databaser. Ett problem som kan uppståvid skattning av effekter, både när det gäller tidigare och senare satsningar, är attman är beroende av företagens välvilja att lämna ut information om intäkter etc.Studien visar att en del av den forskning som finansierades under 1980-talet gavekonomiska effekter först mot slutet av 1990-talet. Med andra ord, den relationsom redovisas i tabellen är inte de slutligt uppnådda ekonomiska effekterna avanslagen, utan tabellen visar effekter fram till nu. Företagen är relativt nystartadeoch fortsätter respektive kommer förhoppningsvis att generera intäkter. Det är motdenna bakgrund viktigt att poängtera att om huvudstudien fokuserar på STU/NUTEK-finansiering under 1990-talet riskeras att en stor del av de ekonomiskaeffekterna förloras då de ännu inte har uppstått.STU var den svenska forskningsfinansiär som satsade på bioteknisk forskningunder 1980-talet med syfte att bygga upp en nationell kunskapsbas som senareskulle kunna ge industriella effekter. Den studerade forskargruppen har varit enviktig bärare och genererare av bioteknisk kunskap i Sverige. Studien har visat attindustriella och ekonomiska effekter genererades ur forskningen i form av nyaprodukter och nya företag. Det indikerar att genom att finansiera denna nyaforskning så fungerade STU som en förändringsagent för forskningens inriktningvid universitet och högskolor. Men inte bara där, genom att kunskapen kom tillanvändning i företag så påverkade finansieringen även inriktningen på företags16

Effekter - bioteknikforskningforskning och utveckling. Både i avknoppade företag och i de företag somförvärvade licenser från forskargruppen krävdes utvecklingsverksamhet för att tafram produkter. Företagen fortsatte efter lanseringarna arbetet med att förbättradessa produkter vilket betyder ytterligare investeringar i forskning och utveckling.I studien har endast en viss typ av kunskapsöverföring till företag som gerekonomiska effekter identifierats, mätts och kopplats till STU/NUTEK-anslag.Andra möjliga kanaler än licenser för kunskapsöverföring till företag är t.ex.forskarrekrytering, och forskningsprojekt på uppdrag av företag. Att ”företagsprojekt”kan inkluderas beror av att forskargrupper i denna problemlösning kananvända sig av kunskap och kompetens som genererats i tidigare och offentligtfinansierad forskning. Huvudstudien bör försöka identifiera och mäta ekonomiskaeffekter även av sådana kunskapsbidrag.17

Effekter - bioteknikforskningNoter1 Edqvist, C., (Ed) Systems of Innovation Technologies, Institutions and Organizations2 SOU 1998:128 1673 Weinberger, H., Nätverksentreprenören, s. 490ff4 Program 1. Industriellt och samhällsinriktat tekniskt utvecklingsarbete.1a Insatsområden1b Teknikområden (bland annat Socialteknik)1c Industriservice1d FörmedlingProgram 2. KunskapsutvecklingProgram 3. Internationell verksamhetProgram 4. Myndighetsservice1972 omorganiserades STU:s nämnder i tio behovsområden, inkl. socialteknik. Bioteknik var dåinget eget behovsområde. Läkemedelsteknik ingick i socialteknik. Nämnderna beslutade omprojektstöd fram till 1972-1973 då de förlorade denna makt och blev rådgivande.5 Anslagsframställning för 1979/80, STU-information 95 1978; Petita, bil 3b till protokoll frånverksstyrelsesammanträde 22 augusti 19786 Weinberger, H., Nätverksentreprenören7 Anslagsframställning för 1979/80, STU-information 95 19788 Budget 1979/80 och 1980/81, bil. 2 till protokoll från verksstyrelsesammanträde 16 april 1980;Anslagsframställning för 1980/81, bil 3b till protokoll från verksstyrelsesammanträde 7 juni 19799 Planering av ramprogram: Genteknologi, bilaga 3d till protokoll från verksstyrelsesammanträde7 juni 197910 STUs planeringsgruppen rekommenderade att satsningen skulle förläggas till framför alltLennart Philipson på BMC (BioMedicinskt Centrum) i Uppsala, där de ansåg att det fanns godkompetens inom det mikrobiologiskt-genetiska området samt inom sekvensanalys. Philipsonsverksamhet skulle länkas samman med Per Gareggs grupp vid Arrheniuslaboratoriet i Stockholmsom ansågs ha landets enda kompetens inom nukleotidsyntesområdet. I november 1979 beslötSTU om att finansiera två projekt [2]. Ett hos Lennart Philipson på Institutionen förnaturvetenskaplig mikrobiologi, Uppsala universitet på 3 625 kkr plus 405 kkr för utrustning, ochett hos Per Garegg på Institutionen för organisk kemi, Arrheniuslaboratoriet, Stockholmsuniversitet på 820 kkr plus 150 kkr för utrustning. Pengarna skulle användas under fyra år(utrustningsstödet under två år). Gruppen skulle rapportera till STU:s styrelse.1981 beslutade STU om finansiering av ett nytt projekt i programmet på institutionen förmikrobiologi vid Umeå universitet hos Staffan Normark och Glenn Björk, enligt Lindeborg [14].1983 tillkom ytterligare ett projekt vid Enheten för tillämpad cell- och molekylärbiologi vid Umeåuniversitet lett av Erik Lundgren. 1984 bildades en ny forskargrupp i Uppsala under ledning avJyoti Chattopadhyaya vid avdelningen för syntetisk organisk kemi vid Uppsala universitet för attarbeta i det av STU finansierade projektet inom genteknologiprogrammet [14]. Han avlönades frånSTU. 1984 blev han ledare för en egen forskargrupp och 1985 blev han professor. Uppsalauniversitet övertog löneansvaret 1987. Forskargruppen fick projektfinansiering även efterramprogrammet, åtminstone 1987-1990. Forskargruppen samarbetade med Pharmacia gällandenukleinsyrasyntes och med Astra om antivirala substanser. Samarbetet med Astra bedrevs medSTU-anslag. Då Astra avvecklade denna del av sin verksamhet tog professor Chattopadhyayainitiativ till bildandet av företaget Medivir. Inom STUs ramprogram för HIV/AIDS-forskning fickavdelningen, och Medivir, stöd.11 Anslagsframställning för 1980/81, bil 3b till protokoll från verksstyrelsesammanträde 7 juni197912 Det satsades också på bioteknik inom andra program, som Ytors kemi och fysik, Mikronik,STAMP (vattenrening), Biokompatibla material, PROF (nya produkter från förnyelsebaramaterial) samt från 1991 inom energiforskningsprogram. I figuren beskrivs bara de program somhelt inriktats mot bioteknik.13 Lindeborg, L., Vad STU gjort för internationalisering av svensk FoU, STU-info 835-199114 Intervju med Lennart Pettersson15 Ibid16 Intervju med Staffan Håkansson17 Seminarium med Lennart Pettersson, Monika Carlsson-Ulin, Henrik Fridén samt Jan-ChristerJansson,18

Effekter - bioteknikforskning18 Avsnittet bygger på en intervju med Mattias Uhlén19 Summan motsvarar knappt 5 procent av STU/NUTEKs forskningsfinansiering inombioteknikområdet.20 Produkten rProtein G riktades till största delen mot laboratoriemarknaden som inte hade likastora krav på produktinformation eller testprogram med hänsyn till tillämpningaområdet somrProtein A (industriell produktion kontra forskning).21 Uppgifterna om kostnader och vinster har lämnats av företaget.22 Innovation definieras här som en produkt som även fått kommersiellt genomslag23 Pyrosequencing AB, Årsredovisning 200124 Avsnittet bygger på en intervju med Jan-Christer Jansson25 J-CJ anställdes 1974 och han rekryterade i sin tur fler forskare från Poraths grupp, t.ex. TorgnyLåås. Andra delar av företaget t ex Pharmacia Diagnostics anställde också många forskare frånPoraths avdelning. Dessutom rekryterade Kabi flera forskare för att utveckla reningsmetoder.26 Första VD var professor Otto Stelling (emeritus professor i kemisk teknologi från KTH). Deinitiala aktieägarna var förutom Porath även professor Arne Tiselius. Dock avled Tiselius redanpåföljande år och styrelsen för TBF beslöt att erbjuda delägarskap i bolaget till fem av de senioraforskarna (gruppledarna inom Poraths sfär) på biokemiska institutionen. När dessa lämnadeinstitutionen för andra tjänster i industrin eller annorstädes var de tvungna att hembjuda aktiernatill Porath som mot mitten av 70-talet på detta sätt blev ensam ägare till TBF.27 Detta arbete utfördes av Torgny Låås som även skrev en doktorsavhandling över sinaagarosarbeten. Emellertid ledde denna forskning inte till att några ytterligare patent och produktersåg dagens ljus.19

Effekter - bioteknikforskningKällförteckningBenner, M., Sandström, U., Inertia and Change in the Scandinavian Public SectorResearch Systems: the Case of Biotechnology , Science and Public Policy 27 (6)2000: 443-454Edqvist, C., (Ed) 1997, Systems of Innovation Technologies, Institutions and Or-ganizations, PinterLindeborg, L., Vad STU gjort för internationalisering av svensk FoU, STU-info835-1991Weinberger, H., 1997, Nätverksentreprenören, Institutionen för teknik- ochvetenskapshistoria, KTHAnslagsframställning för 1979/80, STU-information 95 1978Petita, bil 3b till protokoll från verksstyrelsesammanträde 22 augusti 1978Anslagsframställning för 1979/80, STU-information 95 1978Anslagsframställning för 1980/81, bil 3b till protokoll från verksstyrelsesammanträde7 juni 1979Planering av ramprogram: Genteknologi, bilaga 3d till protokoll frånverksstyrelsesammanträde 7 juni 1979Budget 1979/80 och 1980/81, bil. 2 till protokoll från verksstyrelsesammanträde16 april 1980Övriga källorMonika Carlsson-Ulin, Handläggare STU/NUTEK, Seminarium 011019Göran Friborg, Handläggare STU/NUTEK, Intervju 010818Henrik Fridén, Handläggare STU/NUTEK, Seminarium 011019Lars Hagel, Director of External R&D, Amersham Biosciences, Intervju 011204Staffan Håkansson, Handläggare STU/NUTEK, Intervju 010808Jan-Christer Jansson, Adjungerad Professor, BMC, UU, Seminarium 011019,Intervju 011113Bo Malm, Marketing Manager, Intervju 01204Lennart Pettersson, Handläggare STU/NUTEK, Intervju 010822 och 011210,Seminarium 011019Mattias Uhlén, Professor, Institutionen för bioteknologi, KTH, Intervju 01112120

Effekter – vetenskaplig kvalitetUppföljning av STU/NUTEKs sk internationellautvärderingar (peer reviewut-vetenskapligavärderingar) 1981-2000 av forskningenskvalitetGöran Friborg 2001-12-07

Effekter – vetenskaplig kvalitetFörordVINNOVAs företrädare STU/NUTEK har sedan 1980 genomfört utvärderingarav den vetenskapliga kvaliteten i de FoU-program som varit inrik-ärtade på grundläggande kunskapsutveckling. Den metodik som använtspeer reviews enligt NFRs modell. Ett industriellt-vetenskapligt råd harhaft som en huvuduppgift att följa dessa utvärderingar i kvalitetssäkrandesyfte.VINNOVA har därför bett den person som är bäst bekant med STU/ NU-TEKs peer reviewutvärderingar att göra en summering av de sammanlagt105 utvärderingar som har genomförts. Det var Göran Friborg som år 1980initierade metodiken, utifrån den modell dåvarande NFR tagit fram. Göranhar också bidragit som rådgivare i metodfrågor då dessa utvärderingarhar initierats.I rapporten summeras de omdömen som uttalats i de enskilda utvärderingsrapporternapå ämnesnivå. Även de åtgärder som vidtagits till följdav påpekade brister summeras på ämnesnivå. Detta innebär en viss generaliseringeftersom de enskilda utvärderingarna haft varierande fokus – påenskilda forskare, på forskargrupper och ibland på större grupperingar.En detaljerad analys hade krävt en betydligt större insats. VINNOVA me-nar dock att de väsentliga resultaten fångas in i denna rapport.Dessa sk internationella utvärderingar har utförts mid term med målet attpröva om de forskargrupper och forskningsprogram som finansierats hål-varit centrala i STU/NUTEKs uppdrag, har följts upp genom andra ut-lit måttet vad avser vetenskaplig kvalitet. I de fall brister påpekats har åtgärdervidtagits. Frågor om programmens relevans för näringslivet, vilkavärderingar – inte sällan parallellt med kvalitetsutvärderingarna.VINNOVA har intrycket att dessa utvärderingar ej har nått någon vidarekännedom utanför de program och forskare som involverats i programmen.Det är också intressant att få ett samlat intryck av dessa många ut-värderingar när VINNOVA nu formulerar sin fortsatta utvärderingsverk-samhet.De värderingar som görs i rapporten svarar Göran Friborg ensam för.Eventuella synpunkter på rapporten välkomnas och kan lämnas till under-tecknad.Torbjörn WinqvistUtvärderingsansvarig vid VINNOVA2

Effekter – vetenskaplig kvalitetInnehållsförteckningSammanfattning 4Uppläggningen av studien 6Utvärderingarna sedda ur ett historiskt sektorforskningspolitisktperspektiv 8Hur utvärderingarna genomförts 10Iakttagelser betr omdömen och åtgärder 11Analys av omdömen och åtgärder 16De vetenskapliga frågeställningarna 16Budgetfrågor - budgeten som styrinstrument 17Ytterligare kommentarer 18Fyra lärdomar för framtiden 19Bilagor1. Utvärderingarna indelade i ämnesområdena 222. Fullständig förteckning över utvärderingarna 263. Förord 1981 om de första utvärderingarna 334. Ledamöterna i NUTEKs industriella-vetenskapliga råd 1999 363

Effekter – vetenskaplig kvalitetSammanfattningVINNOVAs föregångare, STU/NUTEK Teknik, har sedan 1980 genomförtutvärderingar av de FoU-program som varit inriktade på grundläggandekunskapsutveckling. Den metodik som använts är peer reviews enligt na-turvetenskapliga forskningsrådets modell. Ett industriellt-vetenskapligtråd har haft som en huvuduppgift att följa dessa utvärderingar i kvalitetssäkrandesyfte. Totalt 105 utvärderingar har summerats. Det gäller dels deomdömen som internationella, väl meriterade forskare har formulerat omforskare, forskargrupper och forskningsprogram. Vidare har de åtgärdersom dessa omdömen föranlett i STU/NUTEKs fortsatta stöd summerats.Utvärderingsverksamhet av det slag som denna rapport beskriver byggerpå forskarsamhällets egen metodik. Den är därför ett kraftfullt instrument,som ger utslag, tolkbara för en vidare krets, och påskyndar den bedömning,som ständigt pågår i bl.a. internationella, granskade vetenskapligatidskrifter. Av detta skäl ville STU gå försiktigt tillväga och genomförde1980/81 en försöksomgång på fem områden. Försöket föll väl ut.Här redovisas en summering som gjorts av de omdömen som uttalats i deenskilda utvärderingarna. Omdömena har summerats på ämnesnivå.Även de åtgärder som vidtagits till följd av brister som påpekats har ocksåsummerats. Källan har främst varit de enskilda utvärderingsrapporterna.Värderingen av de vetenskapliga frågeställningarna fångas främst in avomdömen om vetenskaplig metodik, vetenskapligt ledarskap, forskargruppernasstruktur, doktorandrekrytering, externt samarbete, internationellpublicering samt utrustning.Summering:Huvudslutsatsen är att STU/NUTEK Teknik har satsat på hållbar veten-Genom att anlita internationell vetenskaplig expertis, och utnyttja det in-skaplig teknik och att ledarskapet i forskningsutförandet har fungerat.dustriella-vetenskapliga rådet, har forskningens kvalitet kunnat upprätt-mindrehållas i de genomförda programmen. Brister har konstaterats i ettantal fall, vilket är förståeligt när nya forskningsinriktningar etableras.Dessa har emellertid rättats till genom att olika åtgärder vidtagits. Sammantagetinnebär detta att ett fungerande kvalitetssäkringssystem harfunnits på plats under 20 år.På mer detaljerad nivå görs följande kommentarer. Man bör observera attutvärderarna främst kommenterat styrkor och svagheter, inte normalgodainsatser. Det är totalt 796 forskningsprojekt som har bedömts.• En stor mängd positiva bedömningar (114 positiva omdömen) lyfterfram att möjliga tillämpningsresultat har funnits i alla dessa FoUprograminriktade på grundläggande kunskapsutveckling. Uttalandenainnebär att programmen haft en klar inriktning på möjligheternatill industriellt nyttiggörande. I åtskilliga av dessa fall finns samti-4

Effekter – vetenskaplig kvalitetdigt anmärkningar om att exploateringsprocessen borde ytterligareha utvecklats och förstärkts.• I ett antal fall har anmärkningar getts om att tillämpad metodik inteleder mot de programmål som formulerats. Detta har främst gällt falldär metodiken varit svagt utvecklad, men även ett par framståendeforskargrupper med internationellt erkänd metodik har fått påpe-kanden om att metodiken behövt förändras för att nå programmålen.• De anmärkningar som gjorts enligt föregående punkt har i de flestafall lett till förändringar. Etablerad metodik har setts över i 39 fall (64anmärkningar). Ledarskapet har ändrats i 15 fall (41 anmärkningar).• Vetenskaplig, adekvat utrustning har bedömts finnas tillgänglig i deflesta fall, 25 påpekanden har lett till 14 nyanskaffningar. Här måanmärkas att denna positiva situation i Sverige mycket berott av in-satser inom Wallenbergfonden och utrustningsanslaget (FINDU)inom tidigare Forskningsrådsnämnden.• Till följd av utvärderingarna har 19 forskargrupper givits budgetförstärkning,så att en angelägen kritisk massa skulle kunna uppnås.•För 48 forskningsprojekt har utvärderarna ansett att stödet skulleupphöra, eftersom stödmottagaren inte hållit måttet, enligt de veten-skapliga kriterier som nämnts ovan. I 36 fall har stödet upphört heltoch reducerats i ytterligare 9 fall. Stödet har dock inte avbrutits tvärtutan fortsatt med minimerade anslag, så att enskilda doktoranderkunnat slutföra sina avhandlingar. Därtill har nya eller förändradeanslagsvillkor tillkommit i 13 fall.Fyra lärdomarI uppföljningen framträder fyra lärdomar bland de omdömen som formu-lerats i utvärderingarna. De avser FoU-program som är inriktade pågrundläggande kunskapsutveckling inom universitet och högskolor:1. VINNOVA bör stärka de immateralrättsliga förutsättningarna förkommande innovationssystemsatsningar, såväl nationella, regionalasom teknologiska.2. VINNOVA bör stärka samarbetet mellan de olika forskargrupperna iSverige, eftersom gott samspel dem emellan stärker förutsättningarnaför innovationer.3. Vikten av tydliga mål och roller för programmen understryks. En delprogram har kritiseras för oprecisa mål, inaktiva styrgrupper samtoklara direktiv. Andra program har berömts i samma avseenden.4. VINNOVA bör även i sina kommande satsningar trygga kvalitetenoch effektiviteten genom att anlita internationell vetenskaplig expertis.Detta ger den viktiga kalibrering som krävs för att en tillräckligkvalitetsnivå ska kunna upprätthållas, samtidigt som en nödvändigfeedback från omvärlden åstadkommes. Anlitandet av bedömningsgruppermed internationell expertis förstärker även styrfunktionenoch ger underlag för att kunna verkställa förändringar under genom-förandefasen.5

Effekter – vetenskaplig kvalitetUppläggningen av studienEfter en inledande överläggning 01-09-27 påtog jag mig att under perioden01-11-19 -- 12-07 göra en studie av samtliga utvärderingar med internationellvetenskaplig expertis, som STU och NUTEK genomfört under perioden1981-2000.Den har kommit att omfatta 105 utvärderingsrapporter, här fördelade överolika ämnesområden. Det gäller 80 traditionella utvärderingar samt utvärderingarår 2000 av 25 centra inom VINNOVAs kompetenscentrumprogram.Uppdraget formulerades i följande sex punkter:• Beskrivning av den utvärderingsmetodik som använts inkl dess grundi sk NFR-metoden.• Beskrivning av utvärderingarnas roll i programarbetet (’verifiera attkvaliteten inte brister, sortera bort forskare som inte håller måttet’).• Beskrivning av industriella-vetenskapliga rådets kvalitetssäkrande roll• Summering av de omdömen som uttalas av forskningens kvalitet i deenskilda utvärderingarna.• Summerande analys av dessa omdömen – för att ge en helhetsbild.• Sammanställning av de forskargrupper som fått de bästa omdömena(top class – world class). Dessa utgör en plattform för vidare effektbeskrivningar.• Beskrivning av de åtgärder som vidtagits i de fall kritik uttalats.Analysen av de omdömen som formulerats av utvärderarna bygger heltpå utvärderingsrapporterna. Som ett första steg upprättades en kategoriindelningav de omdömen som formulerats i utvärderingarna. Denna’fördelningsnyckel’ har sedan använts för bedömning av alla utvärderingarinom vart och ett av ämnesområdena.Denna strukturering baseras till fullo på mina samlade erfarenheter somsekreterare under hela perioden 1981-2000 i först STUs vetenskapliga rådoch sedan i NUTEKs industriella-vetenskapliga råd. En ytterligare grundär det förhållandet att jag under hela perioden samarbetat med de olikaenhetschefer och handläggare som ansvarat för de program som utvärderats.Det har gällt uppläggning, genomförande och uppföljning av dettaslags utvärderingar. Jag har även ansvarat för introduktionen då de anlitadeexpertgrupperna anlänt om förutsättningarna för de enskilda utvärderingarnaoch STU/NUTEKs utgångspunkter för utvärderingarna. Slutligenhade jag ansvaret för de enskilda utvärderingsrapporterna behandladesi rådet inkl att följa de beslut om åtgärder som STU och NUTEK vidtogtill följd av utvärderingarna.Däremot baseras uppgifterna om vidtagna åtgärder på mina minnesbilderutifrån min personliga medverkan enligt ovan. I viss utsträckning har jagdärtill haft stöd av bl a rådsprotokoll och av allmänna dokument, t ex6

Effekter – vetenskaplig kvalitetHans Weinbergers avhandling om STU ”Nätverksentreprenören”, Falun1996 (se kapitlet om ramprogrammet Ytors fysik och kemi och de två internationellautvärderingarnas roll, sid 454 ff).Även vidtagna åtgärder strukturerades i ett första steg, i form av ytterliga-indikationskluster, med avsikten att ge en bild som stämmer överens medre en ’fördelningsnyckel’. Åtgärdsuppgifterna är främst att uppfatta somden faktiska utvecklingen av vidtagna åtgärder på en aggregerad nivå.Alternativet, att summera alla enskilda beslutsdokument inom STUs ochNUTEKs enheter under 20-årsperioden hade inneburit ett mycket omfattandearbete. Det beskrivna tillvägagångssättet överenskoms som det endapraktiskt möjliga, givet den korta tid som stått till förfogande.Arbetet med att summera de enskilda utvärderingarna med hjälp av debeskrivna fördelningsnycklarna visade sig fungera väl, både vad gällerom dömen och vidtagna åtgärder. Hela materialet finns därför samman-till grund för dessa kolumner har överlämnats separat tillfattat i 14+14 redovisade kolumner. Det råbearbetningsmaterial som liggerVINNOVA.Indelningen i ämnesområden har, efter samråd med uppdragsgivaren,tagit sin utgångspunkt i dagens indelning i enheter inom VINNOVA, medavsikten att kunna stödja VINNOVAs vidare arbete. Dock har en underindelninggjorts, som följer STU/NUTEKs tidigare teknikområdesindel-ning. Indelningen i detalj framgår av i bilaga 1. Nedan ges en översikt överfördelningen i stort:Tabell 1. Indelning av utvärderingarna i ämnesområdenAntal ut- Antal bevärderingardömdaforskare/projekt/grupper1. informations- och kommunikationsteknik (IT hård) 11 1362. användning och effekter av IT (IT mjuk) 8 693. livsvetenskaper och bioteknik 21 1094. tillverkning (4A) och material (4B) *) 40 293 *)5. arbetslivsutveckling 0 06. transporter 4 567. energiteknik 21 133Totalt 105 796*) För perioden 1992-2000 har område 4. delats upp i undergrupperna 4A och 4B (fr.o.m.utvärderingen av materialkonsortierna 1992)Samtliga 105 utvärderingsrapporter förvaras hos VINNOVA, förtecknadei kronologisk ordning enligt bilaga 2.7

Effekter – vetenskaplig kvalitetUtvärderingarna sedda ur ett historiskt sektorforskningspolitisktperspektivBaserat på den parlamentariska STU-kommitténs förslag beslöt dåvaranderegeringen år 1977 att STU också skulle bedriva ett större kunskapsutveck-po-lingsprogram (Program 2) med satsningar i form av långsiktiga ramprogram,men även ge projektstöd. Ett vetenskapligt råd skulle finnas förlicyrådgivning kring detta program. Senare kom detta råd att slås ihopmed det industriella råd som också fanns och blev från 1991 NUTEKs industriella-vetenskapligaråd. Under alla år har de internationella utvärderingarnaföljts upp i rådet. Ofta var rådsledamöter utsedda att följd indi-i rollen som moderator. Även de klagomål somviduella utvärderingarutvärderade forskare ibland förde fram lades på rådets bord för övervägande,varvid moderatorn i ett fåtal fall fick agera medlare på fältet. Ledamöternai det industriella vetenskapliga rådet år 1999 anges i bilaga 4.Det forskningspolitiskt oväntade var att ett av forskningsråden börjadeanvända sig av dessa utvärderingar med internationell expertis. Ett forsk-kvalitetsgranskningen genom sina bedömningskommittéer inom en råds-ningsråd - till skillnad från ett sektorsorgan – tryggar ju den vetenskapligaorganisation, där av forskarsamhället valda ledamöter utgör den beslutandeinstansen. Trots detta förhållande tog det naturvetenskapliga forsk-ningsrådet NFR (med Ingvar Lindqvist och Bert Bolin som förslagsställare)vid 1970-talets slut beslutet att sådana internationella utvärderingarbehövdes. Det svenska forskarsamhället var inte tillräckligt stort ochgranskningssystemet hade därmed för låg omsättning av forskare.STU, med ansvaret för sitt nya, stora kunskapsprogram, fann det snabbtangeläget att med en sådan utvärderingsverksamhet granska och säkerställaden vetenskapliga kvaliteten i sina programsatsningar.Utvärderingsverksamhet av det slag som denna rapport beskriver byggerpå forskarsamhällets egen metodik. Den är därför ett kraftfullt instrument,so m ger utslag, tolkbara för en vidare krets, och påskyndar den bedöm-ning, som ständigt pågår i bl a internationella, granska de vetenskapligatidskrifter. Av detta skäl ville STU gå försiktigt tillväga och genomfördedärför 1980/81 en försöksomgång på fem områden. Ett policyuttalandeom denna försöksverksamhet framgår av bilaga 3 .Universitetslärarförbundet (SULF) med Sveriges Professorers Föreningvände sig till både NFR och STU och begärde att dessa utvärderingar, medde internationella experternas gemensamma omdömen, skulle brytas nedtill individuella expertyttranden, så som är vanligt vid tillsättning av professureretc, samt att ett remissförfarande skulle inrättas. Både NFR ochSTU, med STUs vetenskapliga råd, menade att detta vore ett sätt att neut-värdet av utvärderingarna och propåerna avvisades därför. STUraliseramarkerade att STUs vetenskapliga råd skulle verka som instans för eventuellaklagomål och en utvärdering skulle kunna göras om, om skäl härförförelåg. Detta har inträffat sammanlagt två gånger av 105 genomförda ut-8

Effekter – vetenskaplig kvalitetvärderingar. Efter försöksomgången införde STU och sedermera NUTEKdetta bedömningsinstrument som rutinverksamhet.Frågan om sektorforskningsmyndigheternas hantering av den vetenskap-liga kvalitetsbedömningen har sedan varit föremål för ingående behandlingi flera följande forskningspolitiska utredningar och propositioner. Efterhand har dessa kommit att generellt förorda ett system med veten-skaplig förhandsgranskning av varje projektansökan så att sektorsrelevansensedan kunde fälla avgörandet kring de ansökningar, som först givitsvetenskapligt klartecken. Denna rutin infördes vid en del sektorsorgan,som i första hand byggde sin verksamhet på bedömning av inkom-na ansökningar.STU och NUTEK, inkl det industriella-vetenskapliga rådet, konstateradedock att den egna verksamheten kännetecknades av en mycket aktiv pro-cess, karakteriserad av samlade initiativ där både forskarsamhälle, näringslivoch andra samhällsorgan medverkar. En formaliserad vetenskapligförhandsgranskning valdes därför bort till förmån för fortsatt konsekventutnyttjande av samlade bedömningar per programsatsning med hjälp avinternationell vetenskaplig expertis, vilken valdes ut efter förslag av styr-grupperna och av de forskargrupper som skulle bli föremål för utvärde-ring.STU och NUTEK fann att den optimala tidpunkten för utvärdering av devanligen fem- eller sexåriga programsatsning var i halvtid (mid term) såatt programmet vid behov kunde nyinriktas i enlighet med utvärderingensslutsatser.9

Effekter – vetenskaplig kvalitetHur utvärderingarna genomförtsProcessen före expertgruppens besök i Sverige har bestått i ett antal moment.Efter det att förslag till bedömare har inkommit från forskarna ochstyrgruppen har kontakter tagits med systerorgan, t ex National ScienceFoundation (NSF) i USA. Ca ett halvår före besöken har de enskilda forskargruppernaombetts att utarbeta var sitt underlag till utvärderingen somvarit rimligt standardiserat (max 10 sidor om programmet och max 10 sidorom respektive forskargrupps insatser jämte 3-5 papers). En månadföre ankomst har utvärderarna tillställts detta material för att kunna läsain sig inför besöket.Eftersom utvärderarna är världsledande experter inom sina respektiveområden, och därmed strängt upptagna personer, har de ansetts kunnasätta av högst en vecka för en sådan utvärdering i Sverige. Processen haranpassats därefter. En typisk utvärdering har inletts med en träff där ut-värderarna uppdaterats om uppdraget och om STU/NUTEKs förväntningar,vanligen en söndag kväll. Samtidigt formerar gruppen sig ochkommer fram till en arbetsfördelning för veckan som kommer. Därpå vid-möte med programmets styrgrupp mitt i veckan. De sista en och en halvtar intervjuer med forskargrupperna, antingen vid besök vid de enskildainstitutionerna eller, mer sällan, på någon gemensam plats. Ofta ingår ettdagarna har avsatts för författande av den gemensamma rapporten, vilkenförväntats varit avslutad och överlämnad innan avfärden från Sverige.En del expertgrupper har uttryckt önskemål om ytterligare standardiseringav materialet och presentationerna vid besöken hos forskargrup-perna. Rådet har dock menat att vissa frihetsgrader behövs så att vare sigunderlag som avrapportering blir alltför formaliserad. Erfarenheterna ef-105 utvärderingar är att denna rutin, utvecklad redan vid den förstaterförsöksomgången , har fungerat och varit rationell för STU/NUTEK.Genomgången av de 105 utvärderingarna visar att detta kvalitetssäkringsinstrumentfungerar och ger tydliga signaler. Alla tänkbara aspekter kanemellertid inte belysas i alla utvärderingar. En utvärderingsrapport omfattarnormalt 25-30 sidor (5 om programmet och 20-25 om grupperna/ forskarna/projekten). Det väsentliga, positivt och negativt, om grupperna ochom programmet som sådant har dock kunnat belysas och har varit tolkbartav både berörda forskare, styrgrupperna och av STU/NUTEK självt.Utvärderarna har följt den stående uppmaningen att uttala sig så rakt sommöjligt. Ett argument för detta är att i de fall som låg kvalitet föreligger, såkommer detta ändå att visa sig i andra granskningssammanhang, t ex vidpubliceringen i granskade internationella tidskrifter. De utvärderade forskarnahar regelmässigt tillställts rapporterna, bl a för att ge dem möjlighetatt bemöta utvärderarnas slutsatser. I första hand har de haft möjlighet attvända sig till rådet, men även hos respektive styrgrupp (ref Weinberger,sid 454 f). Man kan notera att invändningar förts fram till rådet i 5-6 fall av105 möjliga.10

Effekter – vetenskaplig kvalitetIakttagelser betr. omdömen och åtgärderI de följande tabellerna summeras de olika åtgärderna betr. de omdömensom formulerats i utvärderingarna och de åtgärder som vidtagits till följdav utvärderingarna.Läsaren behöver observera att det är en heterogen skara omdömen somsummeras. En del avser program med bestämda forskargrupper. Andraavser enskilda projekt, många eller få, som inte ingår i något egentligtprogram. Här summeras alla de omdömen som formulerats i de totalt 105rapporterna, oaktat att olika rapporter innehåller olika många omdömen.Vidare saknas omdömen på programnivå i de utvärderingar som bedömtsk projektpaket. Slutsatser som grundas på antalet iakttagelser av olikaslag måste ta hänsyn till detta förhållande.Utvärderarna har företrädesvis uttalat sig om det som är påtagligt braresp. dåligt och inte uppehållit sig vid sådant som varken är särskilt braeller dåligt. Skulle också detta ha ingått i rapporterna hade antalet omdö-men varit avsevärt större.Tabell 2 Omdömen om forskaren/forskargruppen - 1Område Vetenskaplig metodik Vetenskapligt Forskargruppens Doktorandrekryteringenledarskap strukturStark Svag Ger ej pro-Starkt Svagt Adekvat Inadekvat Bra Sämregrammål1. Informations- och kommunikationsteknik1981-1992 4 2 5 6 4 5 5 - 21992-2000 8 1 8 1 10 9 9 12. Användning och effekter av IT1981-1992 26 7 1 4 1 2 2 - -1992-2000 3 1 5 3 - 3 0 3 13. Livsvetenskaper och bioteknik1981-1992 28 8 11 23 5 19 8 6 61992-2000 7 - 1 5 4 4 - 7 -4. Tillverkning och material1981-1992 19 11 27 26 12 20 13 10 44 A. Tillverkning1992-2000 3 2 2 3 4 2 1 2 24 B. Material1992-2000 15 5 2 9 6 7 6 31 76. Transporter1981-1992 5 3 1 2 1 8 6 3 31992-2000 1 - - 1 - 1 - 1 -7. Energiteknik1981-1992 6 15 6 4 1 12 6 - 11992-2000 8 10 6 5 2 3 8 2 3Totalt 133 64 68 99 41 96 64 74 3011

Effekter – vetenskaplig kvalitetTabell 3 Omdömen om forskaren/forskargruppen - 2Område Externa samarbetet Internationell publicering/kontaktverksamhetVetenskaplig utrustningFungerade Fungerade ej TillfredsställandeOtillräcklig Adekvat Inadekvat1. Informations- och kommunikationsteknik1981-1992 1 3 6 7 6 71992-2000 9 4 11 3 6 -2. Användning och effekter av IT1981-1992 - 5 4 - 4 11992-2000 3 2 3 - 3 -3. Livsvetenskaper och bioteknik1981-1992 10 7 24 1 18 61992-2000 3 3 7 1 2 -4. Tillverkning och material1981-1992 8 49 26 35 31 44 A. Tillverkning1992-2000 3 17 1 9 3 14 B. Material1992-2000 7 16 6 11 12 16. Transporter1981-1992 - 4 5 - 2 21992-2000 4 1 2 - - -7. Energiteknik1981-1992 2 13 3 6 12 21992-2000 6 15 13 22 2 1Totalt56 139 111 95 101 25Tabell 4 Omdömen om FoU-programmetOmrådeStyrgruppenBudgeten Målsättning Vetenskapliga programområdenTill-Otill-SlutanslacisPrecis Opre-I balans I obalans/räck-räck-vita fläckarligligVälavvägdAktivEj välavvägdEjaktiv1. Informations- och kommunikationsteknik1981-1992 4 6 5 1 3 3 6 - 11992-2000 5 3 3 7 1 3 7 2 12. Användning och effekter av IT1981-1992 2 2 - - 1 1 - - -1992-2000 - 2 5 1 3 1 4 - 33. Livsvetenskaper och bioteknik1981-1992 9 6 6 11 7 14 22 1 31992-2000 - 6 6 6 6 1 4 - 554. Tillverkning och material1981-1992 5 9 - 7 13 14 30 - 44 A. Tillverkning1992-2000 - - - 4 9 2 4 - 54 B. Material1992-2000 1 1 11 8 6 6 10 6 96. Transporter1981-1992 2 2 2 1 1 5 1 11992-2000 - - 5 1 1 - 1 17. Energiteknik1981-1992 4 2 8 2 4 1 3 - -1992-2000 3 2 4 7 8 2 24 3 1Totalt 35 41 48 61 63 50 119 14 3412

Effekter – vetenskaplig kvalitetTabell 5 Omdömen om FoU-programmet och finansiären (STU/NUTEK)Område Tillämpningsresultat Programbudget Finansiärens (STU/NUTEK) funktion/rollMöjliga Ej möjliga Rimlig Inadekvat Tydlig Oklar1. Informations- och kommunikationsteknik1981-1992 8 2 3 5 2 21992-2000 9 - 2 3 2 -2. Användning och effekter av IT1981-1992 3 - 1 - - 11992-2000 2 - - - - 13. Livsvetenskaper och bioteknik1981-1992 27 2 10 4 2 51992-2000 6 - - 3 - -4. Tillverkning och material1981-1992 25 3 4 7 1 11114 A. Tillverkning1992-2000 5 1 - - - 44 B. Material1992-2000 7 - 1 1 - 26. Transporter1981-1992 5 - 2 1 2 21992-2000 - 1 - 2 - -7. Energiteknik1981-1992 9 - 2 6 1 31992-2000 8 3 1 1 1 3Totalt114 12 26 33 11 34Tabell 6 Åtgärder betr forskaren/forskargruppen - 1OmrådeBudgetenVetenskapligtledarskapVetenskapligmetodikÖkad Mins Oför- NyaSlutanslaändradKvar Ändrat Ändrad Oför-kadändrad villkor 1. Informations- och kommunikationsteknik1981-1992 3 1 3 2 0 2 1 4 31992-2000 0 0 4 0 4 - - 1 12. Användning och effekte r av IT1981-1992 3 - 3 1 - 1 - 1 -1992-2000 1 - - 1 1 - - - -3. Livsvetenskaper och bioteknik1981-1992 2 2 7 1 8 16 8 4 91992-2000 - - 3 - - - -54. Tillverkning och material1981-1992 2 - 13 3 9 5 1 11 44 A. Tillverkning1992-2000 - - 4 1 - - 1 - 14 B. Material1992-2000 - 1 7 1 7 5 2 2 56. Transporter1981-1992 1 1 1 1 - - - 2 11992-2000 1 - - - - - - - -7. Energiteknik1981-1992 2 2 4 1 5 3 2 3 21992-2000 - - 6 1 2 1 - 11 2Totalt 15 7 55 13 36 33 15 39 2813

Effekter – vetenskaplig kvalitetTabell 7 Åtgärder betr forskaren/forskargruppen - 2Område ForskargruppensstrukturDoktorandingenrekryterExterna samarbetet Vetenskaplig utrust-ningFörnyad Oför- Oför-Nyrekry- Förnyat Oför-Nyan-Oför-ändradändrad tering ändrat skaffningändrad1981-1992 4 2 1 4 6 1 2 -1992-2000 3 3 4 - 3 3 1 11. Informations- och kommunikationsteknik1981-1992 1 1 - - 3 - 2 -1992-2000 1 - - - 1 - - -2. Användning och effekter av IT1981-1992 7 2 2 4 8 - 1 -1992-2000 - - 1 - 2 - - -3. Livsvetenskaper och bioteknik1981-1992 11 6 - 6 25 1 2 24 A. Tillverkning1992-2000 - 1 1 - 4 - 1 -4 B. Material1992-2000 3 1 - 3 5 2 2 -6. Transporter1981-1992 2 2 2 3 4 - 1 11992-2000 - - - - 1 - - --7. Energiteknik1981-1992 2 1 - 3 8 1 2 11992-2000 3 2 - 1 13 - 1 -Totalt 37 21 11 24 83 8 14 5Tabell 8 Åtgärder betr forskaren/ forskargruppen och FoU-programmetOmråde Internationell publice-hetring/ kontaktverksam-MålsättningVetenskapliga problemområdenÖkat krav i Ingen Nya programmålOförändrad OförändratNy struktur/ komvillkoråtgärdpletteringar1. Informations- och kommunikationsteknik1981-1992 3 1 3 - 231992-2000 3 1 2 3 3 22. Användning och effekter av IT1981-1992 - 2 1 2 3-1992-2000 - - 2 1 - 23. Livsvetenskaper och bioteknik1981-1992 - 1 7 4 471992-2000 4 - - 2 1 14. Tillverkning och material1981-1992 9 1 10 7 9 10114 A. Tillverkning1992-2000 4 - 6 2 2 14 B. Material1992-2000 8 - 3 4 3 666. Transporter1981-1992 - 1 1 1 221992-2000 - 1 - 1 1 -7. Energiteknik1981-1992 4 1 3 2 321992-2000 16 1 5 2 1 6Totalt 51 10 43 31 34 4014

Effekter – vetenskaplig kvalitetTabell 9 Åtgärder betr FoU-programmetOmrådeProgrambudget Styrgruppen TillämpningsresultatFörstärkt Reducerad Oförändrad FörnyadOförändrad Nytt Kvar-fokusstående1. Informations- och kommunikationsteknik1981-1992 2 - 2 1 - 4 11992-2000 - - 4 1 1 2 32. Användning och effekter av IT1981-1992 - - 3 - - 2 -1992-2000 1 - 1 3 - 2 -3. Livsvetenskaper och bioteknik1981-1992 3 1 5 2 1 5 551992-2000 - - 2 5 - 3 -4. Tillverkning och material1981-1992 5 - 10 3 2 7 5114 A. Tillverkning1992-2000 - 1 2 3 1 2 14 B. Material1992-2000 - - 6 3 1 4 -66. Transporter1981-1992 1 - - - 2 2 11992-2000 1 - - - - 2 17. Energiteknik1981-1992 - - 5 - 1 2 31992-2000 1 - 6 5 - 7 1Totalt 14 2 46 26 9 44 21Tabell 10 Åtgärder betr FoU-programmetOmrådeFunktion/rollÄndrad rollfor-Ändrad hand-Oförändradmuleringläggning1. Informations- och kommunikationsteknik1981-1992 1 - 41992-2000 - - 42. Användning och effekter av IT1981-1992 - - 31992-2000 1 - -3. Livsvetenskaper och bioteknik1981-1992 3 1 651992-2000 - - -4. Tillverkning och material1981-1992 8 2 5114 A. Tillverkning1992-2000 2 2 14 B. Material1992-2000 2 - -66. Transporter1981-1992 - - 21992-2000 - - 17. Energiteknik1981-1992 2 1 11992-2000 1 - 1Totalt 20 6 2815

Effekter – vetenskaplig kvalitetAnalys av omdömen och åtgärderI den följande texten görs kommentarer utifrån de omdömen som formu-siffror ställas i relation till totala antalet noterade bedömningar.Dessalerats i utvärderingsrapporterna.För att bli begripliga behöver enskildasummer ar sig till 796, enligt tabell 1, oavsett om omdömena avser projekt,forskare, forskargrupper eller program. Siffran är alltså endast ett teore-för en kategori omdömen (kolumnpar). Utvärderings-tiskt maximivärdegrupperna ha r i sin rapportering emellertid inte varit hänvisade till någonstandardmall för att säkerställa uppgifter i alla tänkbara omdömeskatego-framförallt jämföras inbördes, mellan de olikarier.Siffervärdena ska därförkolumnerna o ch betrakta s som indikationsklus ter. Storleksordning en påuppnådda värden indikerar hu r starka signalern a och engagemang en ärfrån utvärderingsgrupperna.De vetenskapliga frågeställningarnaVärderingen av de vetenskapliga frågeställningarna fångas främst in avuppg ifterna i kolumnerna Vetenskaplig metodik, Vetenskapligt ledarskap,Forskargruppernas struktur, Doktorandrekryteringen, Externa samarbetet(behandlas avslutningsvis under Lärdom 2), Internationell publicering/kontaktverksamhet (se Lärdom 4), Ve tenskaplig utrustning samt motsva-bekräftar att S TU och NUTEK satsat på hållbar vetenskap-lig metodik och 99 omdömen bekräftar fungerande ledarsk ap i forsknings-utförandet.Samtidigt ges dock 68 anmärkningar om att tillämpad metodik inte lederrande åtgärdskolumner.133 omdömenmot de programmål som formulerats. Detta förekommer främst när metosvagtutvecklad (64 fall) men även ett par framstående forskar-diken ärgrupper med internationellt erkänd metodik har fått kritik för att derasetablerade metodik måste förändra s så att inriktningen blir enligt programmålen.I 39 fall (se åtgärdskolumnen) har detta sedan rättats till gemetodikensetts över. Ledarskapet har ändrats i 15 fall under tju-nom attgoårsperioden. Det sistnämnda synes ha kunnat ske i fler fall med tankepå att svagt ledarskap utpekats i 41 fall.Forskargruppernas struktur har i huvudsak varit adekvat, 96 positiva om-dömen ges mot 64 negati va, varav de kritiserade sedan förnyats i 37 fall.Doktorandrekryteringen har i stort bedömts vara tillfredsställande, 74 po-sitiva omdömen mot 30 negativa, varvid förstärkningar har sedan kommittill stånd i 24 av fallen.16

Effekter – vetenskaplig kvalitetVetenskaplig, adekvat utrustning har bedömts finnas tillgänglig i de flestafall (101 positiva omdömen). 25 påpekanden har lett till 14 nyanskaff-r må anmärkas att denna positiva situation i Sverige mycketberott av insatser inom Wallenbergfonden och utrustningsanslagetningar. Hä(FINDU) inom t idigare Forskningsrådsnämnden.Omdömena beträffande numera VINNOVAs kompetenscentra är nyligenavgivna (år 2000). Föreslagna åtgärder i form av ev. inrättandet av ytterlirådoch upprättandet av fler strategiskagare internationella vetenskapligaplaner (road maps) är planerade.Ett allmänt observandu m utgår fr ån jämförelser mellan de två 10-årsperio-perioden ingår det datavetenskapliga området som t exderna. I den förstagivits 26 omdömen om stark vetenskaplig metodik. Genom tillkomstenförst av STUF (forskningsrådsfunktionen inom STU) år 1984 och därefterdet fristående TFR (Teknikvetenskapliga forskningsrådet) år 1990 fördesfinansieringsansvaret o ch en icke obetydlig del av Program 2-budgetenfrån STU till dessa finansiärer. Detta innebar även att STUs utvärderingarupphörde ino m det området. Tillkomsten av TFR hade en likartad, om änmindre uttalad effekt på bioteknikområdetBudgetfrågor – budgeten som styrinstrumentI 41 omdömen uttalas att forskargruppernas anslagsbudget från STU/NUTEK är otillräcklig och 33 att programbudgeten i sinhelhet är inadekvat.I 35 + 26 fall anges dock a tt den är tillräcklig respektive rimlig. Vik-via budgetfrågan signalerar positiva re-tigt är också att utvärderingarnaspektive negativa omdömen huruvida enskilda forskargrupper/ forskaktbör få fortsatt stöd eller ej. I 48 fall anser utvärderarna att stödetre/projebör upphöra – dvs att stödmottagaren inte håller måttet enligt de vetenkriteriersom diskuterats skapliga ovan.STU hade redan från början föru tsatt att de internationella utvärderings-kunna komma att utnyttjas som argument inom de in-grupperna skulleterna budgetavvägningarna in om STU/NUTEK, eftersom enskilda ex-kun de förväntas anse det egna området som särskilt viktigt.pertgrupperDärför deklarerade STU redan under försöksomgången, se bilaga 3, att ”inte enba rt eller i något fall inte i första hand resultaten från dessa ’sitevisits’ kan avgöra STUs beslut om resurser”. Det är i detta perspektiv manska först å de 55 + 46 fall i åtgärd stabellerna där budgeten förblir oföränd-utvärderarnas propå er om budgetförstärkning. I 15 + 14 fall harrad, trotsdock en skett förstärkning så att en angelä gen kritisk massa skulle kunnauppnås.Däremot följs de 48 propåerna i kolumnen om slutanslag om att stödetskall upphöra. Enligt åtgärdskolumnerna har stödet upphört i 36 fall ochreduceras i ytterligare 7 + 2 fall. Stödet har dock inte avbrutits tvärt utan17

Effekter – vetenskaplig kvalitetfortsatt med minimerade anslag så att enskilda doktorander kan slutförasina avhandlingar. Därtill har nya eller förändrade anslagsvillkor till-kommit i 13 fall.Ytterligare kommentarerForskningsledarna för ett antal grupper som fått omdömen som interna-lista. Min bedömning är dock att den förteckningen inte är användbar somtionellt ledande (world class) har enligt uppdraget noterats på en separatutgångspunkt för bedömning av dessa gruppers fortsatta utveckling ochframgångar. De flesta utvärderingarna utgör enstaka händelser och beskriverett aktuellt läge 10, 15 eller 20 år tillbaka i tiden. Flera på listan ärsedan länge avlidna eller pensionerade. En sådan lista kan inte heller ansesvara konsistent eftersom de olika utvärderingsgrupperna inte haft iuppgift att kalibrera sina värderingar mot någon gemensam norm.Avslutningsvis bör framhållas att upplägget i tabellverket i sin strävan attmejsla fram så konkreta såväl positiva som negativa omdömen som möj-ger en dualism som inte tar i beaktande eller ger rättvisa åt utvärde-ligtringarnas sammanfattande avsnitt, som inte sällan har uttalanden som attSTU/NUTEKs respektive satsning i stort varit ”mycket angelägen”,”mycket lovvärd”, ”globalt tidig satsning”, ”STU is to be congratulated”etc.Syftet med denna uppföljning har likväl varit att visa i detalj hur internationellautvärderingar av detta slag varit ett effektivt instrument förhanteringen av den vetenskapliga kvaliteten i STU/NUTEKs satsningar.18

Effekter – vetenskaplig kvalitetFyra lärdomar för framtidenVINNOVAs uppgift är att främja hållbar tillväxt genom att utveckla effek-tiva innovationssystem. Härvid skall kunskap och kompetens omvandlastill pengar, förenklat uttryckt.Mot denna bakgrund ger de 105 genomgångna internationella utvärderingarnaföljande huvudresultat:Lärdom 1 – Stärk IPR-säkringenSamtidigt som STU/NUTEKs alla satsningar under 20-årsperioden ansettsinnebära klara, bra möjligheter till industriellt nyttiggörande – se kolumnenMöjliga tillämpningsresultat med 114 positiva omdömen – så ges samtidigtanmärkningar i stor omfattning om möjligheterna att exploateradessa möjligheter. Citatexempel:• ”Ordna upp IPR (Intellectual Property Rights)• IPR-policy saknas• Exploateringspolicy saknas• Utveckla en IPR-plan••Mer patenteringPatenteringsplan nödvändig• Nyttiggörandeplan krävs•Stärk industrikontaktytan för exploatering av alla goda resultat• Mer avkastning/returns/ borde uppkomma i Sverige av dessa utmärk-ta tillämpningsresultat”Slutsats: VINNOVA bör genomföra en IPR-säkring för kommande innovationssystemsatsningar,såväl nationella, regionala som teknologiska.Kommentarerna i utvärdering A 58 om KOFUMA kan vara en positiv ut-gångspunkt.Lärdom 2 – Stärk samarbetet mellan forskargruppernaDet största antalet anmärkningar gäller frånvaron av samarbete mellanforskarna/forskargrupperna inom Sverige. 139 omdömen noteras om attexterna samarbetet inom STU/NUTEKs programsatsningar inte fungerarmot 56 som fungerar (se kolumn). Citatexempel:• ”Forskargrupperna i programmet är som isolerade öar• Koordineringsmöten måste till• Dubbelarbete pågår pga avsaknad av gemensamma seminarier• Projekten hänger inte ihop• Nätverksarbete behövs i programmet• Bevilja ej per projekt utan i delprogram• Öka gemensamma substansarbetet• Workshops måste genomföras• Samordningsmöten måste hållas två ggr per år• Rotation mellan grupperna nödvändig• Satsa på intensiv ’cross’-information19

Effekter – vetenskaplig kvalitet• Gemensam demonstrationsverksamhet angelägen• Håll syntesmöten med forskarna inom hela programmet• Schemalägg besöksverksamhet hos företagen och andra gruppernaSlutsats: Innovationer uppstår i sammansatta processer av samspel ochömsesidigt utbyte mellan de olika aktörerna. VINNOVA behöver därförför det svenska FoU-systemet en väl utvecklad kvalitetssäkringsrutin försjälva samverkansrutinerna i sina satsningar.Lärdom 3 – Formulera tydliga mål och roller för programmenKritik formuleras om oprecis målsättning i hälften av satsningarna (63 mot61), inaktiva styrgrupper (34 mot 14) samt rollfunktion med oklara direktivfrån finansiären STU/NUTEKs sida (34 mot 11) ger sammantaget enbild av onödigt låg effektivitet i satsningarna. Citatexempel:• Koncentrera satsningen• Underkritisk satsning• Redovisa en plan• Fokusera, många projekt utanför målområdet• För kortsiktiga satsningar, målplan behövs• Nytt ledarskap måste till för programmet• Ej internationellt avstämd forskning pågår, re-focus• Strategisk plan (road map) saknas• Splittrad verksamhet, målcentrum måste anges• Alltför heterogen verksamhet, mer granskning från början• Stor mängd småprojekt, ny plan krävs• Målformuleringen genomsyrar inte projekten, ledning saknas• Fler industrirepresentanter för projektbedömningen••Viktiga delområden saknas, når ej måletOmrådets ’new areas’ ej med• Ej kritisk massa i viktiga delområden• Åtta vita fläckar gör att programmet är underkritiskt• Mer ’forefront’ i programmet• Styrgruppen är oförmögen till prioriteringar• Reorganisera den inaktiva styrgruppen• Fokusera kraftigt med klara ledarskap för delområdena• Långsiktig plan för ’technology transfer’ saknasSlutsats: VINNOVA bör lägga ned stor möda på genomtänkt, kraftfullledning för de individuella satsningarna. Det räcker inte med att passivtgodta namn från företag, universitet och övriga medverkande organisationertill styrgrupperna när programmet skall starta. Ej heller får ägarskapet,finansieringsansvaret ingå i en alltför splittrad handläggarverksamhet.En aktiv verkställande roll måste utmejslas inom eller utanförVINNOVA. Flera goda exempel på fungerande styrgrupper och ledarskapfinns givetvis också i materialet.20

Effekter – vetenskaplig kvalitetLärdom 4 – Anlita internationell vetenskaplig expertisUtvärderarna menar att brist på internationell uppkoppling till andraforskargrupper och avsaknad av kalibrering genom publicering i grans-i ettkade internationella vetenskapliga tidskrifter har sänkt effektivitetenantal av STU/NUTEKs satsningar (95 anmärkningar). Dock uppvägs dettamed 111 noteringar om tillfredsställande nivå, främst för de tidiga sats-kemi-,ningarna inom biovetenskaperna, datavetenskap och till del ocksåfysik- och mekanikområdena. Det verkstadstekniska området och materi-har en splittrad och negativ balans, så även energiteknik-alområdetområdet. Citatexempel:• Projekten brister i internationell avstämning• Programsatsningen är som en ankdam• Omvärlden lyser med sin frånvaro• Bedriv uthållig utvärdering med internationell expertis, det ger nödvändig’feed-back’• Omfokusera efter omvärldsanalys• ’International recognition is missing’• Inrätta internationellt vetenskapligt råd för programmet• Ge omfattande ’travel grants’ inom programmet• Gordonkonferenser måste till• Svenska grupperna bör inbjuda till internationella seminarierSlutsats: VINNOVA bör trygga kvaliteten och effektiviteten i sina kom-Detta ger den viktiga kalibrering som krävs för att en tillräcklig kvalitets-mande satsningar genom att anlita internationell vetenskaplig expertis.nivå ska kunna upprätthållas och ger nödvändig feed-back från omvärlävenden. Tjugo års erfarenheter från STU/NUTEK kan här tas tillvara. Anlitandetav bedömningsgrupper med internationell expertis förstärkerstyrfunktionen och ger underlag till verkställandet av ändringar undergenomförandefasen. Det är särskilt angeläget att för strategiska satsningarlåta sådana grupper återkomma flera gånger för en uthållig utvärderingsochrådgivningsverksamhet. Materialkonsortieutvärderingarna utgör ettgott exempel (A17 och A32)21

Effekter – vetenskaplig kvalitetBilaga 1Utvärderingarna indelade i ämnesområdenI bilagan har de olika utvärderingarna sorterats in i de ämnesområdensom bedömningarna utgår ifrån. Den inledande siffran anger hänvisningtill förteckningen i bilaga 2, där fullständig referens ges (författare ochrapportnummer).Inga utvärderingar har gjorts inom området arbetsliv varför motsvarandeförteckning saknas nedan.1. Informations- och kommunikationsteknik (IT hård)Området innefattar datateknik, elektronik, fotonik, telekommunikationoch signalbehandling.10. Semi-conductor physics11. Electronic and electrooptic component technology25. Digital communication program28. Activities of the Chalmers Liquid Grystal GroupA19. Computational Methods for Super- and Parallel Computer System.A24. Dynamic Synchronous Transfer Mode (DTMA33. Consortia in MicroelectronicsA49. TelecommunicationKompetenscentrumutvärderingen år 2000:High Speed Technology, CHACH, vid CTHParallel and Scientific Computing Institute, PSCI, vid KTH2. Användning och effekter av IT (IT mjuk)Omr ådet innefattartelekommunikation och service, datavetenskap, systemteknikoch bildanalys.13.Image processing and analysis24. Computer science program26 Computerised image processing and analyses programA22. Language Technology Research Program (HSFR/NUTEK)A 40. Programming Systems and Software EngineeringKompetenscentrumutvärderingen år 2000:User-Oriented IT-Design, CID, vid KTHAdvanced Software Technology, ASTEC, vid Uppsala universitetInformation systems for Industrial control and Supervision, ISIS,vid Linköpings universitet3. Livsvetenskaper och bioteknikOmrådet innefattar medicinsk teknik, bioteknik och livsmedelsteknik.2. Food technology7. Organic and bioorganic synthesis8. Speech, sound and hearing22

Effekter – vetenskaplig kvalitet14. Consumer technology15 Carbohydrate chemistry19. Separation of biotechnically produced substances22. Process intensification in biotechnology31. Nucleic Acid Synthesis, Structure & FunctionA4. Biocompatible MaterialsA11. Downstream Processing - Purification and Recovery of Biotechni-cally Produced SubstancesA!3 AIDS/HIVA 15 Protein EngineeringA 16 Peptide TechnologyA 28 Control and Operation of Waste-water Plants - New Methods andNew Process Technology (STAMP)A 35 Bioprocess TechnologyA56.Optimala livsmedelsförpackningar 1997-2000Kompetenscentrumutvärderingen år 2000:Bioprocess Technology, CBioPT, vid KTHBioseparation, CBioSep, vid Lunds universitet4. Tillverkning (4A) och material (4B)Området innefattar verkstadsteknik, konstruktionsmaterial, funktionellamaterial, massa/pappers-, trä- och fiberteknik, kemisk process- och pro-mät- och apparatteknik, strömningsmekanik, konstruktionsteknik, meka-duktionsteknik, metallurgisk process- och produktionsteknik, elektronisknisk tillverkningsteknik, ytbehandlingsteknik, elektrofysik samt reglertek-nik.1 Powder metallurgy4 Physics and chemistry of surfaces and coatings9 Polymer-based fiber composites12 Laser material processing16 Adaptive control of machine tools17 Adaptive controlled industrial robots18 Macromolecular functional chemicals program21 Energy related fluid dynamics23 Activities of the laboratory of applied physics in Linköping29 CAD/CAM Systems with Product Models and AI30 Chemistry of sulphide mineral processing32 Ore Geology Related to ProspectingA2 Ore Geology Related to Prospecting (anm ej samma som föregående)A5 Superconductivity ResearchA6 Interdisciplinary Consortia in Materials Science and Materials TechnologyA7 Adaptive Control of Manufacturing EquipmentA8 Adaptive Control of Manufacturing Equipment - Machine toolsA9 Adaptive Control of Manufacturing Equipment - Industrial RobotsA12 Tribology23

Effekter – vetenskaplig kvalitetA14 Conducting Polymers and Polymer Electric Properties - Polymer Chemistryand Polymer PhysicsA17 Interdisciplinary Consortia in Materials Science and Materials TechnologyA18 Structural CeramicsA20 Metallkompositer – utvärdering av projekt och styrningA21 Structure and Stability of Technical DispersionsA29 Ore Geology related to Prospecting (PIM 2),A30 Fluid DynamicsA32 Interdisciplinary Consortia in Materials Science and Materials TechnologyA37 Technologically Integrated Manufacturing EngineeringA38b Mobile Autonomous SystemsA41b Papper-Färg-Tryck. Utvärdering av vetenskaplig kvalitetA52 Industry Adapted Control Engineering (REGINAA54 Activities of the Centre for Geoinformatics (CGI),A57 Industry Adapted Control EngineeringA58 New Components and Functional Materials for Tomorrow’s IndustryKompetenscentrumutvärderingen år 2000:Lean and Agile Production, Woxéncentrum, vid KTHIntegrated Design and Manufacturing, Polhem Lab, vid Luleå tekniskauniversitetFluid mechanics for prcess Industry, Faxénlaboratoriet, vid KTHMicro Structure and Surface Technology, SUMMIT, vid UppsalauniversitetInorganic Interfacial Engineering – Brinell Centre, BRIIE, vid KTHMinerals and Metals Recycling Research, MiMeR, vid Luleå tekniskauniversitetEnvironmental Assessment of Product and material Systems, CPM,vid CTHAmphiphilic Polymers from Renewable Resources, CAP vid LundsuniversitetSurfactants based on Natural products, SNAP, vid KTH6. TransporterOmrådet innefattar transportteknik inkl logistik och farkostteknik.3. Aeronautics5. ShipbuildingA36.Electric and Hybrid VehiclesKompetenscentrumutvärderingen år 2000:Railway Mechanics, CHARMEC, vid CTH7. EnergiteknikOmrådet innefattar bioenergi, kraft- och värmeteknik, mekanisk och ter-misk energiteknik, elkraftteknik samt elektroteknik.6. Combustion technology20 Energy related fluid dynamics24

Effekter – vetenskaplig kvalitet27. Catalysis researchA1 Gasification ResearchA10 International Evaluation of Energy ForestryA23 District HeatingA25 Hot Dry RockA26 System Analysis and BioenergyA27 Fuel CellsA31A34A38A39Environmental Impacts of Wood Fuel HarvestingShort Rotation Forestry for EnergyEngine-Related CombustionFluid Bed Combustion and GasificationA41 Gas Research Programme in Sweden 1994-1996A42 The NUTEK Ethanol Development ProgrammeA43 the Elektra R&D programKompetenscentrumutvärderingen år 2000, tillsammans med Energimyndigheten:Catalysis, KCK, vid CTHCombustion Engines, CERC, vid CTHCombustion Processes, vid Lunds universitetHigh Temperature Corrosion, HTC, vid CTHElectric Power Engineering, vid KTH25

Effekter – vetenskaplig kvalitetBilaga 2Förteckning över utvärderingarnaPeer reviews - publicerade internationella utvärderingsrapporter - STU1. Powder metallurgy: B. Aronsson, M. Ashby, M. Glicksman, B. Lux,B. Wilcox. (STU-info 216-1981)2. Food technology: Y. Mälkki, J.M. Harper, C.J. King, J. Solms (STUinfo243-1981)3. Aeronautics: M.T. Landahl, A.D. Young, P. Hamel, L. Magnusson,J. Carlsson, R.A. Heller (STU-info 263-1981)4. Physics and chemistry of surfaces and coatings: J.A. Thornton,M.P. Seah, L.E. Toth (STU-info 264-1981)5. Shipbuilding: T.K. Fanneløp, G.K Lea, M.P. Tulin, K. Wieghardt(STU-info 295-1982)6. Combustion technology: S.W. Benson, A.C. Eckbreth, P. Hutchin-son, T.M Sloane, F.A. Williams (STU-info 308-1982)7.Organic and bioorganic synthesis: G.W. Parshall, B.M. Trost, J.Ugi, O. Vogl (STU-info 313-1983 STU/NFR)8.Speach, sound and hearing: N. Caplan, M.H. Goldstein Jr, R.W.Schafer (STU-info 353-1983)9. Polymer-based fiber composites: T. Hayashi, J.L. Kardos, R.B. Pipes,D.J Wilkins (STU-info 381-1983)10.Semi-conductor physics: A. Baldereschi, J.C. Bourgoin, G.D. Mahan,R.G. Ulbricht, R.H. Williams, O Goscinski (December 1984STU/NFR)11. Electronic and electrooptic component technology: D. Pederson,R. Mattson, C.L. Tang, S Chandrasekhar, G.T. Wrixon (STU-info482-1985)12. Laser material processing: J. Luxon, W.M. Steen (STU-info 527-1986)13. Image processing and analysis: O. Faugeras, T.S. Huang, M. Kunt,A. Rosenfeld, I.T. Young (STU-info 544-1986)14. Consumer technology: N.S. Kirk, J. Kronlund, A.M. Small. (STUinfo595-1986)15. Carbohydrate chemistry: P. Albersheim, R.U. Lemieux, D. Rees,N. Sharon. (STU-info 607-1987)16. Adaptive control of machine tools: F.O. Rasch, Øyvind Bjørke.(STU-info 614-1987)26

Effekter – vetenskaplig kvalitet17. Adaptive controlled industrial robots: D. Tesar, H. van Brussel.(STU-info 627-1987)18. Macromolecular functional chemicals program: B. Krebs,W.H. Pirkle, D.C. Sherrington (STU-info 656-1987)19. Separation of biotechnically produced substances: C.K. Colton,M.R. Kula, W. Voser (STU-info 661-1987)20. Energy related fluid dynamics: E. Krause, W. C. Reynolds,I.L. Ryhming. (June 15, 1988 STU)21. Swedish polymer research and technology: E. Fischer, J.E. Nottke,R. Pethrick, O. Vogl (STU-info 723-1989) - inkluderar värdering avPGI - plast- och gummitekniska institutet22. Process intensification in biotechnology: K.Ch.A.M. Luyben,K.Schügerl (STU-info 734-1989)23. Activities of the laboratory of applied physics in Linköping:D.A King, C.R. Lowe, T. Hedberg, K. Jegefors (STU-info 760-1989)24. Computer science program: J. Allen, J.L. Baer, R. Burstall, Herve´Gallaire,G. Huet, R. Sleep, P. Wegner (STU-info 782-1990)25. Digital communication program: R.W. Brodersen, R.G. Gallager,P. Noll (STU-info 785-1990)26. Computerised image processing and analyses program: R. Bajcsy,T. Huang, J. Keonderink, R. Plompen, M. Savol, S. Tsuji (STU-info790-1990)27. Catalysis research: G. Ertl, B. Gates, J. Rostrup-Nielsen (April 1990STEV/STU)28. Activities of the Chalmers Liquid Grystal Group, CTH, Sweden:H.J. Coles, G.W. Gray, L.S. Goldberg (STU-info 797-1990)29. CAD/CAM Systems with Product Models and AI: W. Eversheim,M. Wozny, N. Suh (STU-info 802-1990)30. Chemistry of sulphide mineral processing: A. Bahr, G. Morizot,K. Sandvik (STU-info 814-1990)31. Nucleic Acid Synthesis, Structure & Function: C. Altona W.M.Egan, I. Ugi (STU-info 804-1990)32. Ore Geology Related to Prospecting: J.P.N. Badham, H. Paunen,I.R. Plimer, D. Rickard, E.F. Stumpf, F.M. Vokes (STU-info 796-1990,NUTEK-info 852-1991) obs två utvärderingar27

Effekter – vetenskaplig kvalitetFörteckning över NUTEKs peer review-utvärderingar (International Evaluations)1990/ 91A 1 Review of GASIFICATION RESEARCH at the Department ofChemical Technology, Royal Institute of Technology, Department ofChemical Engineering, Lund Institute of Technology and ThermalProcesses Laboratory, Studsvik AB: M Antal Jr, J. Corella, K-H vanHeek 1991.A 2A 3A 4A 5A 6A 7A 8A 9A 10A 111991/92Ore Geology Related to Prospecting: J.P.N. Badham, H. Paunen,I.R. Plimer, D. Rickard, E.F. Stumpf, F.M. Vokes (NUTEK-info 852-1991). Second report of the International Reference Group on the ResearchProgramme.Micronics: J. Andrade, R. Pethig, D. Thomas,R 1991:10)C, Wilkinson (NUTEK-infoBiocompatible Materials: D.F. Williams, U.M. Gross, A.G. Gristina(NUTEK-info R 1991:32)Superconductivity Research: M. Beasley, C.W. Chu, V. Emery, C. Heiden,G. Sawatsky, A. Sleight (November 91 NUTEK/NFR)Interdisciplinary Consortia in Materials Science and Materials Technology:D.H. Clark, D.T. Clark, F. Koch, K. Spear, G. Edwall, T. Johannesson(NUTEK-info R 1991:26)Adaptive Control of Manufacturing Equipment - Program Report(NUTEK R 1992:47)Adaptive Control of Manufacturing Equipment - Machinetools: M.F. De Vries, H.J.J. Kals, F.O. Rasch (NUTEK T 1992:50, 51)Part I and Part IIAdaptive Control of Manufacturing Equipment - IndustrialRobots: H. von Brussel, R.B. Kelley, A. Pugh (NUTEK T 1992:52, 53)Part I and Part IIInternational Evaluation of Energy Forestry, April 1992, Skogs- ochJordbruksforskningsrådet SJFR.Downstream Processing - Purification and Recovery of BiotechnicallyProduced Substances: J. Sjödahl, M. Hoare, M. Harris (NUTEK R1992:27)A 12 Tribology: D. Dowson, H.S. Cheng, K. Kato (NUTEK R 1992:30)A 131992/93International evaluation on the Research Programme AIDS/HIV, BasicResearch, Diagnostics, Drugs, Vaccine: G. Schild, G. Galasso,G. van der Groen, A. Stone, R. Weiss (NUTEK-info R1992:19)28

Effekter – vetenskaplig kvalitetA 14A 15A 16A 17A 18A 19A 20Conducting Polymers and Polymer Electric Properties - PolymerChemistry and Polymer Physics: J. Feast, S. Kobayashi, S. Roth, J.Sletbak (NUTEK R 1992:59)Protein Engineering: G. Roberts, W. van Gunsteren, J. A. Wells, G. Winter(NUTEK R 1992:7)Peptide Technology: K. Bock, G. Jung, B Roques (NUTEK R1992:6)Interdisciplinary Consortia in Materials Science and Materials Technology:T. Anderson, D.H. Clark, D.T. Clark, G. Comsa, F. Koch, H.R.Zeller (NUTEK R 1992:45)Structural Ceramics: D. Broussaud, K.H. Jack, D.E. Niesz, E. Seitz(NUTEK R 1993:3)Computational Methods for Super- and Parallel Computer System R.Glowinski, P. Bjørstad, T. Chan (NUTEK R 1993:7)Metallkompositer – utvärdering av projekt och styrning: K. Kleemola,L Arnberg (NUTEK 1993:10)A 21 Structure and Stability of Technical Dispersions: F. Evans, T.Tadros, G. Tiddy (NUTEK-info R1993:13)A 21 b Comments on Technology transfer, Addendum to the evaluation reporton the programme ”Structure and stability of Technical Dispersions”,(R1993:13)A 22Language Technology Research Program (HSFR/NUTEK): M. Liberman,V. Zue, W. von Hahn (NUTEK R 1993:19)A 23 Swedish Research in the Field of District Heating: G. Deuster,H. Munser, P. Randløv (NUTEK R 1993:25)A 241993/94Dynamic Synchronous Transfer Mode (DTM): S. Fidda, H.Perros (NUTEK-info R1994:20)A 25A 26A 27A 28A1994/95Hot Dry Rock (NUTEK-info R1994:57)International Evaluation of Swedish research Projects in theField of System Analysis and Bioenergy (NUTEK-info R1995:2)International Evaluation of Swedish Research Projects in theField of Fuel Cells (NUTEK-info R1995:8)Control and Operation of Waste-water Plants - New Methodsand New Process Technology (STAMP) (NUTEK-info R1995:11)29 Ore Geology related to Prospecting (PIM 2), D.F. Sangster, A. Björlykke,H.L. Gibson, J.W. Hedenquist, May 1995 (R 1995:26)1995/96A 30 International Evaluation of the Program on Fluid Dynamics,C. Hirsch, W. Rodi, I. Ryhming, P.L. Viollet (NUTEK R 1995:39)29

Effekter – vetenskaplig kvalitetA 31 International Evaluation of Swedish Research Projects on the EnvironmentalImpacts of Wood Fuel Harvesting, M. Hornung, S. Kellomäki, J.B. Larsen (NUTEK R 1995:43)A 32A 33Interdisciplinary Consortia in Materials Science and Materials Tech-nology, (NUTEK R 1995:46)A 34 International Evaluation of Swedish Projects in the Field of Short RotationForestry for Energy (R 1996:19)A 35A 36International Evaluation of the Programme Bioprocess Technology(NUTEK R 1996:21)Electric and Hybrid Vehicles Report of the International Committe. June96 (R 1996:44)A 37 Technologically Integrated Manufacturing Engineering Report of theInternational Evaluation Committe. June 96 (R1996:45)A 38 International evaluation of the programme on Engine-Related Com-bustion (R1996:47)A 39A 40Consortia in Microelectronics. International evaluation, January 1996(NUTEK R 1996:3)A 38b Mobile Autonomous Systems (R1996:63)International Evaluation of the programme on Fluid Bedand Gasification (1996:69)CombustionProgramming Systems and Software Engineering. Evaluation of theResearch Programme 1993-1996 (R1996:82)A-40 b Forskningsprogrammet Papper-Färg-Tryck. International Evaluationof tne Scientific Quality, J S Arney, P LePoutre, PFT-rapport nr 24. November1996A 42Anm. P ga bildningen av ny energimyndighet, till vilken energiforskningen kom-mer att föras, förtecknas de energiinriktade utvärderingarna för sig.1997 Energiforsk ningA 41 Gas Research Programme in Sweden 1994-1996. Evaluation Report (R1997:2)A 41b New Products from Renewable Resources, International Evaluation1993-1996, (R 1997:13)AThe NUTEK Ethanol Development Programme. International Evaluation,NUTEK R1997:5143 Scientific evaluation of the Elektra R&D program (tillsammans medElforsk, Elforsk adm utvärderingen, kontaktperson Stefan Jakélius)A 441997 Teknisk forskningThe NUTEK Competence Centre Programme, First InternationalEvaluation Group 1 (12 centres), March 1997, (NUTEK R 1997:18)30

Effekter – vetenskaplig kvalitetA 45 The NUTEK Competence Centre Programme, First InternationalEvaluation Group 2 (7 centres), June 1997, (NUTEK R1997:47)A 46A 47The NUTEK Competence Centre Programme, First InternationalEvaluation Group 3 (7 centres), October 1997, (NUTEK R1997:76)Evaluation of CCCD at Lund Institute of Technology, Erik Bruun, RajeevJain, November 1997.A 49 Telecommunication. Evaluation of the Research Programme 1993-1996(1997:5)A 50A 511998The NUTEK Competence Centre Programme, First Internationalevaluation competence centre in Speech Technology, CTT (R1998:2)The NUTEK Competence Centre Programme, First Internationalevaluation competence centre in Wood Ultrastructure Research, WURC(R1998:28)A 53 Utvärderingsrapport, pm om uppföljande utvärdering av NUTEKs kompetenscentrumAdvanced Software Technology, ASTEC i Uppsala 18/91998, Jerker Wilander och Staffan Truvé.A 54 Evaluation Report of the Activities of the Centre for Geoinformatics(CGI), Stockholm 1995-1998, P.A. Burrough, 17 December 1998 (till-sammans med BFR)A 551999The NUTEK Competence Centre Programme, First InternationalEvaluation Competence Centre in Circuit Design, CCCD, November 1999(R1999:25)A 56 NUTEKs program Optimala livsmedelsförpackningar 1997-2000, In-om industrinyttan, J Henry, N deternationel utvärdering och EnkätKruijf, F Lembke, B Hansen, oktober 1999,A 57 Industry Adapted Control Engineering, International evaluation ofthe research programme REGINA, 1993-1999, M Hovd. P van denBosch, G. A. Dumont, (R 1999:3)A 58A 592000The NUTEK research programme in New Components and Func-Evaluation February 2000. D. Clark, J. Heleskivi,tional Materials for Tomorrow’s Industry, KOFUMA. InternationalP. Weissglas (R 2000:5)The NUTEK Competence Centres Programme, Second, Mid-Term,International Evaluation Group 1 (7 centres) , John S. Baras, et el. March2000 (R2000:9)31

Effekter – vetenskaplig kvalitetA 60 The NUTEK Competence Centres Programme, Second, Mid-Term,International Evaluation Group 2 (6 centres), John S. Baras, et el. May-June 2000 (R2000:18)A 61 Complex Technical Systems, Evaluation of the NUTEK Programme Projects1998-2000, June 2000 (R 2000:19)A 63 The NUTEK Competence Centres Programme, Second, Mid-Term,International Evaluation Group 3 (7centres), Cyrus K .Aidun, et al. September2000(R2000:21)A 62The NUTEK Competence Centres Programme, Second, Mid-Term,International Evaluation Group 4 (5 centres), incl. Overall Impressions andprogramme-wide issues, John S. Baras, et al, November-December 2000(R2000: ?)32

Effekter – vetenskaplig kvalitetBilaga 4Ledamöter i NUTEKs Industriella och VetenskapligaRåd år 1999Christer Heinegård, ordf NUTEKR utger Friberg, vice ordfHåkan ArnelidAB Volvo Technology Transfer, direktörSvenska Metallindustriarbetarförbundet, utredningschefErik ArnoldIngegerd GréenTechnopolis Ltd., Brighton, direktörIUC i Gnosjö AB, VDLars IngelstamThomas JohannessonLinköpings universitet, professorLunds tekniska högskola, rektorAnders Lotsengård Almi Företagspartner Kalmar, VDJan MartinssonCamilla ModéerAsea Brown Boveri AB, direktörIndustriförbundet, direktörKaj Mårtensson IRIS; SIK/Institutet för livsmedel och bioteknik VDIngegerd PalmérAnders SjöbergLuleå tekniska universitet, rektorChalmers Lindholmen, styrelseordförandeYngve StadeStora Enso Oy, direktörBirgitta Stymne Högskolan i Gävle, rektorJan Uddenfeldt Ericsson Radio Systems AB, direktörClas WahlbinHögskolan i Jönköping, rektorKurt ÖstlundStaffan Hjorth, sekrIVA, VDNUTEK36

Forskning och innovation för hållbar tillväxtVINNOVAs uppgi är a främja hållbar tillväxt för näringsliv, samhälleoch arbetsliv genom utveckling av effektiva innovationssystem ochfinansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling.VINNOVA, 101 58 StockholmTel vx 08-473 30 00; fax 08-473 30 05www.VINNOVA.seBesöksadress: Mäster Samuelsgatan 56