PPT 17 feb 2010

Språket, ämnetoch språket i ämnetatt arbeta medandraspråkselever iklassrummetMeta Hylén och IdaSöderman

En presentationMeta Hylén Ida Söderman Mellanstadielärarutbildning Svenskasom andraspråk (c-nivå) 22 år i yrket C-uppsats:Andraspråksperspektiv på NO-NO/ma-inriktning 10 år undervisningProjektledare (20 p) 7 år på Sollentuna International SchoolGenrepedagogik (7,5 hp) Genrepedagogik (7,5 hp)Seminariehållare på Utbildad Gibbonsinstruktör (via NC)Symposium 2009 Har hållit uppdragsutbildningar (via NC)Fortbildar lärare i språkutvecklande arbetssätt i Sollentuna kommunsedan hösten 2007

ProblemFlerspråkiga elever är i majoritet bland de elever somlämnargrundskolan Lärare har erfarenhet med icke av godkända arbete med betyg flerspråkiga i kärnämnena.elever - resultaten förbättras inte.Lärare kräver mer resurser. Ingen forskning visar attjust detgerLärarebättreharresultat.goda ämneskunskaper, men har inte kunskapomhurSvenskaman undervisarsom andraspråk,för språkutveckling.modersmålsundervisning,studiehandledning och ämnesstudier samplaneras imycket litengrad.

SkolverketSkolverkets lägesbedömning 2006: Svenskundervisningen förelever med utländsk bakgrund måste bli bättreElevernas kunskaper i svenska har tydliga samband med derasämneskunskaper.Elever som inte har svenska som modersmål tillägnar sig relativtsnabbt kunskaper för vardaglig språkanvändning.Det kan ta fem till åtta år att utveckla språket så att man kantillägna sig kunskap på en nivå som är jämförbar med elever somhar svenska som modersmål.Elever som inte har svenska som modersmål måste därför gesmöjlighet till en effektiv svenskundervisning.

Skolan - en ny språklig värld förmånga Många barn saknar erfarenhet av skolans språk, detkunskapsrelaterade språket.Nästan allt lärande i skolan sker genom språket, ändåundervisar man sällan om det specifika språket i ämnet.Forskning på läs- och skrivinlärning men inte på läs- ochskrivutveckling i de senare skolåren.Lärares förväntningar på vad eleverna ska klara språkligt i olikaämnen är ofta otydliga för eleverna.Ur Stärkta trådar, Mariana SellgrenDoktorand vid Stockholms Universitet

NonanenNonanen har fripperats till att leva i tranvanmiljö. Den är inte kornevarandeav några människor. Zufanerna låter nonanerna leva ett liv som till stor delliknar vildnonanernas sätt att leva. Några vilda nonaner finns inte kvar iSverige.På våren speklar zufanerna upp nonanerna på laktranvanet. På höstensamlar man flog alla nonaner och flyttar ner dem till tranvaskogen, där de fårvar ahela vintern. Skogen ger skydd mot de puka och kalla rakisherna påvintern medan tranvat ger squablig twid under den varma trellistaden.Nonanerna äter spjukar av olika slag, men när det finns äter de även gräs,legater och blad.

UppgifterG: Är nonanen kornevarande av människor?VG: Berätta hur zufanerna sköter nonanerna under de olikatrellisaderna. Glöm inte att förklara varför de gör så!MVG: Vilka fördelar finns det med att äta spjukar? Vad hade duföredragit, spjukar eller legater? Motivera!

Reflektioner kring uppgifternaHur känns det att inte ha ett komplett register?Nya tankar?Att tänka på som lärare?Allmänna reflektioner?

Från talspråk till skriftspråkVardagsspråk Skolspråk(Akademiskt språk)(Kunskapsrelaterat språk)Informellt FormelltTalspråksliknande Skriftspråksliknande

”Ingen har ju skriftspråket som sittmodersmål,alltså kan det akademiska språket betraktassom ett andraspråk för alla elever.”Symposium 2009, Inger LindbergProfessor i Svenska som andraspråk vid Stockholms Universitet

SkolspråketSkiljer sig från vardagsspråketAvgörande för skolframgångUtvecklas inte automatisktMånga elever behöver en explicit undervisning i ämnets språkUr Stärkta trådar, Mariana SellgrenDoktorand vid Stockholms Universitet

Den utdragna torrperioden orsakade missväxt, vilketresulterade i en omfattande hungersnöd och mångadödsfall, särskilt bland barn och äldre.Det hade inte regnat på jättelänge. Bönderna hadeplanterat majs och vete, men allting dog för att det interegnade. Eftersom ingenting växte fanns ju ingenting attäta och alla blev väldigt hungriga. Eftersom de inte hadetillräckligt att äta så dog många av dem, speciellt barnoch gamla.

Om magneter…det går inte, den fastnar inte…Vi prövade med en nål, men magneten attraherade intenålen.En magnet attraherar vissa sorters metaller.Magnetisk attraktion finns endast mellan ämnensom innehåller järn

Nominaliseringar – verb görs omtill substantivMänniskorna fick detbättreFörhållandenaförbättradesMan upptäckte Amerika1492Amerika upptäcktes1492Man hettar uppvattenVattnetupphettasEn förbättring avförhållandena...Amerikas upptäckt1492...Efter vattnetsupphettning...

KontextoberoendeKontext-Uppgifter som ärmer kognitivtkrävande menmed stöd ikontexten.Generalisera,jämföra, planera,klassificeraHög kognitivsvårighetsgradBCKrävande uppgifteroch inget stöd ikontextenArgumentera för sinsak, värdera kritiskt,analysera, tillämpaprinciperSkolspråkInlärningstidcirka 5-8 årCummins fyrfältsmodellberoendeVardagsspråkInlärningstidcirka 2 årUppgifter som ärkognitivt enklamen med stöd ikontextenNamnge, återge,tillämpa kändarutiner, ordna,sortera, berättaADKognitivt enklauppgifter utan stödi kontexten.Härma, säga efter,kopiera,utantillinlärning ”fylleri”Låg kognitivsvårighetsgrad

Pauline GibbonsForskare vid University of Technology,SydneySkrivit ”Stärk spåket, stärk lärandet”(Scaffolding language, scaffolding learning)och”Lyft språket, lyft tänkandet ”(English learners, academic literacy andthinking)två lättillgängliga och konkreta metodböckerkring språkutvecklingIntervjuHar stormedframgångPaulinei Australien,GibbonsUSA,Sydafrika, Kanada, Nederländerna samtSverige.

Scaffolding = stöttningAnvändaett tematiskt arbetssättarbetssätt som är interaktivt och kräver samarbete i smågruppervisuella och grafiska hjälpmedelArbeta med så konkret material och konkreta miljöer som möjligt för attge innehåll åt begreppLära eleverna inlärningsstrategier som gör att de lär sig att läraVid textläsning, ge förförståelse och välj texter

Ex 1L: Kan du beskriva vad en kvadrat är?E: En fyrkant med fyra lika långa kanter.L: Just det. En rektangel med fyra lika långa sidor.

Ex 2L: Kan du beskriva vad en kvadratär?E: En fyrkant.L: Använd ditt matematikspråk.Vad använde vi för ord igår?E: En rek…E2: En rektangel.E: En rektangel.L: Bra. Vad finns det mer förkännetecken på en kvadrat?E: Den har lika långa kanter.L: Vi använde ett annat ord för kanterigår.E: Den har lika långa sidor.L: Ja, så en kvadrat är en rektangelmed …E: …fyra lika långa sidorL: Ja en kvadrat är en rektangel medfyra lika långa sidor. Säg det till Amin.Jag vet inte om han har lyssnat!!E: En kvadrat är en rektangel medfyra lika långa sidor.

Vardagsrelaterat språkSkolspråkSamtalLektionSkriv!

Måste vi skriva?Befästa kunskaper och begreppProducera eget språkHöjer språknivånInte nöja sig med talspråksliknande texter

DiskussionsfrågaVi hävdar att alla lärare ska ansvara för att stöttaandraspråkselevers språkutveckling.Vilka svårigheter står du och dina kollegor inför när niska tillämpa detta i er undervisning? Hur kan dessasvårigheter övervinnas?Fika!

Reflektioner?

Vardagsrelaterat språkSkolspråkSamtalLektionSkriv!

Övergripande mål och riktlinjer2.2 Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgångengrundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett riktoch nyanserat sätt.Religionskunskap:Idrott och hälsa:resonera Hem och argumentera och konsumentkunskap: kring moraliska ord och begrepp för samtal om upplevelser avfrågeställningar Recept och värderingar instruktioner utifrån och lek, hur hälsaMatematik: etiska de kan och läsas natur- och utevistelserbegrepp och följas modeller samt vanliga ord ochanvändabegreppmatematikensföruttrycksformer för attmatlagning Kemi: och bakningBiologi: dokumentation av enkla undersökningarsamtala om, argumenteramedoch redogöra föranvända kunskaper tabeller, bilder i biologi och för enkla att granska skriftligafrågeställningar,rapporterberäkningar och slutsatserinformation, kommunicera och ta ställning iSlöjd:frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologiskhållbarhet. Historia:analysera och värdera arbetsprocesser ochanvända historiska begrepp för Fysik: attresultatanalyseramed hjälp av slöjdspecifika begrepphur historisk kunskap ordnas, skapas använda och fysikens begrepp, modeller ochSamhällskunskap:Teknik: användsteorier för att beskriva och förklara fysikaliskaMusik:uttrycka använda och teknikområdets värdera olika ståndpunkter begrepp samband och analysera i till i naturen och samhälletoch samtala om musikens uttryck iexempel uttrycksformer aktuella samhällsfrågor och olika sociala, kulturella och historiskaargumentera utifrån fakta, värderingar och sammanhang.olika perspektiv

Målen i år 3Eleven skabeträffande läsningkunna läsa elevnära skönlitterära texter och kunna återberättahandlingen muntligt eller skriftligt, ochkunna läsa elevnära faktatexter och instruktioner och kunnabeskriva och använda sig av innehållet muntligt eller skriftligtbeträffande skrivningkunna skriva berättande texter med tydlig handling,kunna skriva enkla och elevnära faktatexter och instruktionerdär innehållet klart framgår

GenreundervisningExplicit undervisning i olika genrers syfte, funktion och uppbyggnadUndervisning med fokus på det kunskapsrelaterade språket så atteleverna får ämneskunskaper samtidigt som de lär sig språket.Elevernalär sig känna igen olika genrer genom att analysera demlär sig skriva texter i olika genrerlär sig hur texters innehåll bärs upp av språklig formfår förståelse för språkets sociala funktion

ÅtergivandeBerättandeInstruerandeBeskrivandeFörklarandeArgumenterande ochdiskuterandeAtt tala om vad som hände, att dokumenteraen sekvens av händelser.Att hitta på en serie händelser, med någonform av problem som roar och lär.Att tala om hur man gör något.Att presentera information om något, beskrivafenomen i världen (ofta NV, SO, ma-uppgifter)Att förklara hur och varför något inträffar(ofta NV,SO)Att ta ställning, att argumentera för en sakAtt titta på mer än en sida i en fråga; attutforska olika perspektiv, ev nå slutsats

CirkelmodellenGår ut på att eleverna tillsammans med läraren upptäckerVilken genre olika texter tillhörVad de har för syfteHur de är struktureradeVilka språkliga kännetecken förekommer

Cirkelmodellen för genrebaseradskrivundervisningFas 4:Skriva enindividuell textFas 1:Bygga uppkunskap omfältetGemensamtskrivandeFas 3:Skriva engemensamtextFas 2:Studera texterinom genrenför att fåförebilderAktionsprocesser

Fas 1: Bygga fältetHär fanns bilder på när vi arbetade med medeltiden i fas 1, bilder på livet iklostret, ett A4 med små bilder som eleverna fick skriva allt de visste om.

Fas 2: FörebildstextBönderna byggde kyrkorPå 1000-talet började man bygga kyrkor överallt i nästan hela Norden. Mendet tog ändå mer än hundra år innan nordborna blev kristna. Under lång tidvar det många som fortsatte att samtidigt offra till asarna, vikingarnas gamlagudar. Och i norr behöll samerna sin gamla religion.I nästan varje by byggde bönderna sin egen kyrka, först en enkel träkyrka,sedan en stadig stenkyrka som såg ut som en liten borg. Fönstren var barasmå gluggar i de tjocka väggarna. Där inne kunde bönderna söka skydd ochdärifrån kunde de försvara sig om byn blev anfallen.Bönderna i byn valde själva sin präst, och de kallade honom “Fader”. Hanhade fått Guds uppdrag att leda dem och göra dem till kristna. Alla som gicktill samma kyrka tillhörde prästens församling, och så är det fort farande.En av de viktigaste uppgifterna för prästen var att hålla gudstjänst. Hanskulle också döpa, viga och begrava alla i församlingen. Man kan säga atthan följde medlemmarna från vaggan till graven. Han arbetade dessutommed att hjälpa de fattiga och sjuka i sin församling.

Bönderna byggde kyrkorRubrikVad berättar den? Nutid? Dåtid? Varför?På 1000-talet började man bygga kyrkor överallt i nästanhela Norden. Men det tog ändå mer än hundra år innannordborna blev kristna. Under lång tid var det många somfortsatte att samtidigt offra till asarna, vikingarnas gamlagudar. Och i norr behöll samerna sin gamla religion.Vad får vi veta? (Orientering)Hur skiljer sig det här stycket frånnästa?Vilken underrubrik skulle passa?(Gamla religioner och kristendomen)I nästan varje by byggde bönderna sin egen kyrka, först enenkel träkyrka, sedan en stadig stenkyrka som såg ut somen liten borg. Fönstren var bara små gluggar i de tjockaväggarna. Där inne kunde bönderna söka skydd ochdärifrån kunde de försvara sig om byn blev anfallen.Vad får vi veta? Mer specifikt.Hur skiljer sig det här stycket frånnästa?Underrubrik?(Kyrkornas utseende)Bönderna i byn valde själva sin präst, och de kalladehonom “Fader”. Han hade fått Guds uppdrag att leda democh göra dem till kristna. Alla som gick till samma kyrkatillhörde prästens församling, och så är det fort farande.En av de viktigaste uppgifterna för prästen var att hållagudstjänst. Han skulle också döpa, viga och begrava alla iförsamlingen. Man kan säga att han följde medlemmarnafrån vaggan till graven. Han arbetade dessutom med atthjälpa de fattiga och sjuka i sin församling.Vad får vi veta?Hur skiljer sig det här stycket frånnästa?Underrubrik?(Prästen)Vad får vi veta?Underrubrik?(Prästens uppgifter)

Fas 3: Gemensam textKyrkan och klostren på medeltidenKyrkans högste ledare var påven. Biskoparna var påvens medhjälpare.De var chefer över prästerna. Prästerna såg till att människor gick i krkanoch trodde på Gud.De som inte lydde prästen blev straffade och fick sitta i skamstock flerasöndagar i rad. En del blev till och med fredlösa.Kloster är stora gårdar där munkar och nunnor bor. Ledarna i klostren kallasabbot och abbedissa. Munkar och nunnor ger ett löfte att inte gifta sig ochinte äga något under hela livet. De bor i klostren för att tjäna Gud.PÅ medeltiden skickade de rika sina barn till klostren för att gå i skola där.Munkar och nunnor var de enda som kunde läsa och skriva på den tiden. Deskrev av grekiska skrifter och Bibeln. Då fanns inte tryckerier.När människor blev sjuka kunde de få vård i klostren. Munkar och nunnorodlade örter som de gjorde medicin av. Det var de enda sjukhusen somfanns på medeltiden.

Fas 4: Individuell textMatKläderVilka kalladesbönder?mänkvinnorArbeteBönderHusen ibynbarn

BönderAllmännaupplysningar(Vilkakalladesbönder?)Husen i bynArbete- för män- för kvinnor- för barnMatKläder

Vattnet på jorden rött = verbAllmännaupplysningarVatten finns på många olika ställen och i många olika former på vår jord.Hav, sjöar, floder, isar, luften, växter, djur och människor innehåller vatten.Allt vatten tillsammans kallas för jordens hydrosfär.Olika typer av vattenVattnet delas upp i saltvatten, brackvatten (bräckt vatten) och sötvatten.Saltvatten är som det låter på namnet salt och finns i de flesta hav.Brackvatten är en blandning av sötvatten och saltvatten. Östersjön somligger vid Sveriges östkust är ett brackvatten. Sötvatten är ett vatten som vikan dricka. Det finns bland annat i sjöar, åar, is, regnvatten och i jorden somgrundvatten.Mycket vattenInget vatten är nyttVatten cirkulerarDen totala mängdenvattenDet finns mycket vatten på jorden. Ser man jorden från rymden är dennästan helt blå på grund av allt vatten. Bara en liten del av allt vatten påjorden går att dricka.Inget vatten stannar någon längre tid på samma plats, inget vatten är hellernytt. Det är samma vatten som funnits ända sedan före dinosauriernas tidoch det kommer inte att försvinna.Vattnet på jorden rör sig i ett evigt kretslopp och det sker ett ständigt utbyteav vatten mellan havet, luften, sjöarna, floderna, marken, isarna,växtligheten och allt som lever.Den totala mängden vatten på jorden förändras alltså inte. Att det bliröversvämningar eller torka på vissa platser beror på att det av olika skälfinns mer eller mindre vatten där just då.

Bild på en elevs fågelmind-map

FågelmatrisNäbb Fötter Föda Boplats Flyttar eller stannarSmåfåglarRovfåglarVadareSjöfåglarHackspett

Det finns elever som vet hur de ska skriva en riktigt bra LABrapportoch det finns elever som inte vet det. Det här påverkarnaturligtvis möjligheterna att lyckas. Varför skiljer det såmycket mellan olika elever?” En del är smarta andra inte, NO är det svåraste ämnet och de sominte förstår klarar det inte medans MVG-barnen förstår allt.””…men de elever som inte vet vad de ska skriva får de svårare, rengissning ungefär som på lotto.”

Vad skulle man kunna göra för att underlätta skrivandet så attdet blev lättare att skriva en riktigt bra rapport?”Lära oss hur man skriver en bra LAB-rapport””Få se fler elevexempel och få tydligare betygskriterier. Sen att viskriver en labb på lektionen.””Berätta om vad man ska skriva i slutsatsen och berätta va de går utpå.””Förklara för oss detaljerat vad som krävs för att få den riktigt bra.”

Språkutveckling i skolanSamplanering (t.ex. ämne – språk)Progressionen i de olika ämnenaSpråkliga krav i de olika ämnenaÄmnes- respektive språklärarens uppgift när det gäller språk iämnen samt ämnen i språk

”På väg mot ett andra språk”http://urplay.se/158705