à rsberättelse 2004 - Jernkontoret

ÅRSBERÄTTELSE 20041

InnehållJernkontoret ......................................................................................... 3Ett enastående stålår – stålindustrin växer ........................................ 4Handelspolitik och stålmarknad ......................................................... 5Investeringar och strukturutveckling ................................................. 8Image och rekrytering .......................................................................... 11Energi och miljö .................................................................................... 12Forskning och utbildning ..................................................................... 14Resultaträkning och balansräkning .................................................... 16Stiftelser förvaltade av Jernkontoret .................................................. 17Jernkontorets organisation ................................................................. 18Kommittéer inom Jernkontoret ........................................................... 19Jernkontorets representation i olika organ ....................................... 20Jernkontorets fullmäktige 2004–2005 ................................................. 21Företag och produktionsanläggningar ............................................... 22Företagens adresser ............................................................................ 23Ekonomisk och finansiell information i denna publikation lämnas i orienterande syfte.Publikationen utgör inte Jernkontorets officiella årsredovisning för 2004.Den fullständiga årsredovisningen intas i Berättelse till Brukssocieteten avseende Jernkontoretsverksamhet under 2004. Denna berättelse kan erhållas efter hänvändelse till Jernkontoret.Produktion: Wintjens Information AB · Tryck: Trydells Tryckeri ABOmslagsfoto: Stig-Göran Nilsson. Övriga foton kommer från: Stig-Göran Nilsson, Mattias Bardå,Jernkontoret och Jernkontorets medlemsföretag2

ÅRSBERÄTTELSE 2004Ett enastående stålår– stålindustrin växerÅr 2004 blev återigen ett rekordår försvensk stålproduktion och för svenskstålexport.Året präglades av en fantastisk efterfrågeökningsom genererades främst i Kina,men också i övriga Asien, samtidigt somvärldskonjunkturen utvecklades positivt.Efterfrågan på stål överskred alla förväntningaroch kunde inte helt motsvaras avproduktionskapaciteten.Som en effekt av den stora efterfrågandrevs priserna upp på samtliga insatsvaror,som malm, kol, koks, skrot och legeringsämnen.Prisökningarna var mellanfemtio och ett par hundra procent. Eftersommarknaderna för insatsvarorna ärglobala så drabbades samtliga stålproducenterlika av kostnadsökningarna. Stålproducenternalyckades kompensera sigoch kunde höja priserna för sina kundermed femtio till hundra procent.Marginalerna i företagen förbättradesoch beläggningen var mycket god. Mångaföretag tvingades tacka nej till order ochfick prioritera bland sina kunder. En ovansituation för dagens företagsledare somhuvudsakligen upplevt tider med överkapaciteti produktionen och därav följandeöverutbud på marknaden och pressademarginaler.I den nya situationen har den svenskastålindustrin åter gynnats av sin nischorientering.De svenska stålföretagen ärvärldsledande inom sina nischer tack varemålmedvetna satsningar inom produktutveckling,processutveckling och inteminst marknadsutveckling.Inte minst den av Jernkontoret leddagemensamma nordiska stålforskningenhar haft stor betydelse. I forskningsarbetetsamarbetar stålföretagen i olika forskningsprojektsom genomförs på universitet,högskolor eller forskningsinstitut,och forskningsförsöken genomförs underverkliga driftsförhållanden vid stålverken.Det sker med fullständig transparens förövriga deltagande företag i projektet. Pådet sättet kan man med måttliga forsk-ningskostnader få resultat som är användbaraför flera företag och resultaten kommertill snabb tillämpning i industrin.Nyckeln till framgång för den svenskastålindustrin är en fortsatt stark tekniskutveckling inom områdena: produkter,processer och applikationer.Handeln med utsläppsrätter fortsätteratt vara ett orosmoment för den svenskaoch också den europeiska stålindustrin.Efter avtalet i Kyoto fattade EU beslutom att införa ett system för handel medutsläppsrätter. Det tillämpas i EU underförsöksperioden 2005–2007. Under denperioden har tillämpningen i huvudsak fåtten bra lösning för industrin. Stålföretagenhar fått en rimlig tilldelning av utsläppsrätteroch kostnaderna kommer därför attbli hanterbara. Utsläppsrätterna baseras påhistoriska data och en produktionsprognosför varje produktionsanläggning.Jernkontoret har engagerat sig starkt ifrågan om hur utsläppsrätterna ska fördelasefter 2007 och verkar för ett system,där utsläppsrätterna baseras på enbenchmark, dvs en jämförelse mellan allastålföretag i Europa. Man får en tilldelningper producerad enhet, som baseraspå den genomsnittliga utsläppsnivån frånalla stålverk i Europa. Därmed skulle manfå en fördelning av utsläppsrätter som ärrättvis, miljövänlig och stimulerar fortsatttillväxt för de effektivaste företagen.Stålet behövs. Det är världens mestanvända konstruktionsmaterial. Svenskastålföretag är effektiva och tillverkarvärldsledande produkter. Den svenskastålindustrin vill fortsätta att utvecklasoch behöver en näringspolitik som gördet möjligt att fortsätta att investera ochväxa. Det kommer vi att göra om vi gessamma konkurrensförutsättningar somvåra konkurrenter i andra länder.Håkan Murby, VD för Jernkontoret4

ÅRSBERÄTTELSE 2004vilket motsvarar 71 miljoner ton, till merän 950 miljoner ton.Den ekonomiska utvecklingen i Kina,där efterfrågan på stål under året ökademed hela 15 % till närmare 270 miljonerton, har naturligtvis en väsentlig betydelsei samanhanget. Men allt handlarinte om Kina utan det bör poängteras attdrygt hälften av den samlade efterfrågeökningeni världen faktiskt kommer frånandra länder än Kina.En betydande del av den ökade efterfrågankommer från det övriga Asien därökningen närmade sig 5 % vilket motsvararnärmare 10 miljoner ton till drygt220 miljoner ton. Betydande ökningar kannoteras i Japan och Indien med närmare5 % respektive 7 %.En nästan lika stor del av den samladeefterfrågeökningen kom från USA där tillförselnav handelsfärdigt stål ökade meddrygt 9 % till mer än 112 miljoner ton.Detta var en betydande förändring jämförtmed den mycket svaga tillförselökningsom kunde noteras för 2003.Även inom EU ökade efterfrågan. Tillförselnökade under samtliga kvartal ochräknat på hela året ökade tillförseln i EUunder 2004 med 4 %, vilket var en markantförbättring.Den mycket goda efterfrågan i världenpå stål under 2004 har skapat en ny situationför alla aktörer på stålmarknadenmed högre volymer och högre kostnaderframförallt på råvaror såsom skrot, koks,järnmalm och legeringsämnen. Dessutomhar fraktkostnaderna skjutit i höjden underåret. Sammantaget har dessa faktorerlett till kraftiga prisökningar på stål under2004.ProduktionsutvecklingUnder året ökade råstålsproduktioneni världen med 9 % vilket motsvarar 88miljoner ton till 1.056 miljoner ton. Följaktligenblev 2004 historiskt i den meningatt den magiska gränsen på 1 miljard tonråstål kom att passeras under året. Äveni detta avseende spelar Kina en mycketbetydelsefull roll. Landet ökade sin råstålsproduktionmed 23 % till 272 miljonerton. Ökningen uppgick följaktligentill ofattbara 51 miljoner ton. Ökningeni Kina är mer än de 46 miljoner ton somproducerades i Tyskland – som är Europasstörsta stålproducent – under hela året.Inom övriga Asien var produktionsökningarnamer måttliga. Japan som ärvärlden näst största nation vad gällerstålproduktion ökade med 2 % till 113miljoner ton, Sydkorea och Indien ökademed närmare 3 % till 48 respektive 33miljoner ton.Till skillnad från 2003 ökade råstålsproduktionenmarkant i USA under årettill 99 miljoner ton, vilket utgör en ökningmed närmare 6 %.Även inom EU, som utvidgades underåret till att nu omfatta 25 medlemsstater,ökade produktionen med 5 % till 193 miljonerton varav de nya medlemsstaternastod för 25 miljoner ton. De största produktionsökningarnai EU kan noteras förGrekland med 16 %, Polen med 16 % ochSpanien med 7 %.Turkiet som är den ledande producenteni övriga Europa producerade underåret drygt 20 miljoner ton, vilket utgören ökning med hela 12 %. Sedan 2000har Turkiet ökat råstålsproduktionen med43 %.Bland länderna inom det gamla Sovjetunionenkan nämnas att Ryssland ökadeproduktionen med närmare 7 % till 66miljoner ton och Ukraina ökade sin produktionmed 5 % till 39 miljoner ton.Brasilien som dominerar stålproduktioneni Sydamerika ökade med knappt 6 % till33 miljoner ton.Rostfritt stålEn ny rekordnivå på 24 miljoner ton kundenoteras för produktionen av rostfritt ståli världen. I Japan, som är världens störstaproducent med drygt 4 miljoner ton,var produktionen i stort sett oförändrad.Sydkorea ökade sin produktion med hela18 % till 2,4 miljoner ton och passerademed knapp marginal den tidigare världstvåanUSA. Stora produktionsökningarkan noteras även i Kina 22 %, Tyskland10 % och Indien 10 %. Även Finlandfortsätter sin satsning på rostfritt stål ochavancerade med sin produktion på 1,2miljoner ton till en niondeplats bland världensstålproducenter. I Sverige producerades676.000 ton rostfritt stål vilket är enminskning med knappt 6 %.SverigeI Sverige ökade råstålsproduktionen medknappt 5 % till 5,98 miljoner ton, vilketnästan tangerar toppnoteringen på 5,99miljoner ton från 1974. Dessutom kan noterasatt andelen legerade stål fortsätter attöka och uppgår nu till hela 55 %. Vidareökade leveranserna av handelsfärdigt stål(exklusive ämnen) med 5 % till 5,2 miljonerton, vilket är ”all time high”. Av dettagick 4,3 miljoner ton till exportmarknaden.Värdet av den samlade stålexporteninklusive ämnen blev rekordhöga 47,5miljarder kronor och stålimporten drygt29 miljarder kronor. En imponerande ökningav stålexporten med 9,4 miljarderkronor. Exportvärdet av handelsfärdigtstål (exklusive ämnen) blev 45 miljarderkronor varav 22 miljarder avser rostrittstål, drygt12 miljarder övrigt legerat ståloch drygt 10 miljarder olegerat stål. Exportandelenlegerade stål uppgick följaktligentill 77 % mätt i värde.Sverige 2004 2003 %Råstål, ktonProduktion 5 978 5 707 4,7däravOlegerat 2 690 2 598 3,5Rostfritt 676 717 –5,7Övrigt legerat 2 584 2 363 9,4Stål för gjutgods 28 29 –3,4Handelsfärdigt stål, kton (exkl göt och ämnen)Järnverkens leveranser 5 183 4 938 5Export 4 315 4 191 3Import 3 053 2 819 8,3Bruttotillförsel till svenska marknaden 3 921 3 566 10,0Handelsfärdigt stål, MSEK (inkl göt och ämnen)Export 47 535 38 148 24,7Import 29 343 22 728 29,1Antal anställda 18 600 18 600 0,06

7ÅRSBERÄTTELSE 2004

ÅRSBERÄTTELSE 2004kablar. Investeringarna ingår i ett långsiktigtarbete med att uppgradera elkraftsystemet.En modernisering gjordes av Syrastationenvid rörtillverkningen i Sandviken.Lossning av järnvägsvagnar och hanteringav syra sker nu inomhus under miljö- ochsäkerhetsmässigt väl kontrollerade förhållanden.En kapacitetsökning gjordessamtidigt.För att effektivisera distributionenav de rostfria standardprodukterna tilldistributörer och slutförbrukare har ettnytt distributionscenter öppnats i Venloi sydöstra Nederländerna nära gränsentill Tyskland.En ny beläggningslinje med ny ochavancerad processteknik startades underåret. Beläggning kan göras med ett ellerflera skikt på band i syfte att nå nyaegenskaper och funktioner. Exempelpå tillämpningar för rostfria stålbandär strömledande skikt, t ex nickel ellersilver, för elektronikkomponenter, samtdekorativa skikt för konsumentnära produkter.De nya produkterna bedöms hastor marknadspotential och används exempelvisi så kallade ”domes”, de fjädrarsom sitter under knapparna i mobiltelefoner.Eftersom dekorativa ytskikt kan tasfram öppnas även möjligheter för olikadesigntillämpningar.Kostnaden för samtliga investeringarvar 415 miljoner kronor.Ovako SteelInvesteringstakten inom Ovako Steel harunder året varit fortsatt hög. I stålverketinstallerades en trådmatare för injektionav legeringsämnen. Den nya trådmatarenmöjliggör större precision vid legeringoch därmed en högre stålkvalitet ochökad produktivitet. Den bidrar även till enbättre tillverkningsekonomi. Nya skänkarhar införskaffats för att ytterligare kunnaförbättra stålens renhet och kvalitet. Vidaretogs en ny hydraulisk strippningsutrustningi bruk. Den 10 maj gjordes denhundratusende tappningen i Stålverk 4,vilket togs i drift 1977.Vid ämnesvalsningen fortsatte projektetmed övergång till oxyfuelteknik i gropugnarna.När projektet är slutfört under 2006kommer samtliga gropungar att vara utrustademed den modernare oxyfuel-tekniken,vilket kommer att innebära bl a enbättre och miljövänligare rökgashantering.Den nya tekniken kommer också att bidratill en jämnare och högre götkvalitet. Ettvalspar, som installerades 2002, fick nyadrivaxlar och ny växellåda med syftet attöka driftsäkerheten och att få ett jämnareflöde i produktionen.Efterfrågan på precisionskapad kuts ochringar medförde en fortsatt utbyggnad avkapaciteten. Nya höghastighetskapcellermed delvis helt ny teknologi har installeratsvid både rör- och stångkapningen iHofors respektive Hällefors.Utvecklingen av exklusiva stål för krävandeapplikationer utökades med ytterligareen stålkvalitet, IQ-stål, där IQ står för”isotropic quality”. Det innebär att stålensmekaniska egenskaper är likvärdiga i bådelängs- och tvärriktningen. De nya stålenger stålanvändarna stora möjligheter attutveckla de egna produkternas prestandabetydligt.HöganäsUnder året har Höganäs till stor del kunnatdra nytta av tidigare gjorda kapacitetsinvesteringar,och kunnat absorberaleveransökningar på över 10 %.I Sverige startades två nya glödgningsugnaroch därmed utökades kapacitetenför den snabbaste växande produktgruppen,låglegerade pulver.I Kina började produktionskapacitetenav glödgning och blandning utökas, samtidigtsom ett center för teknisk kundserviceetableras. Allt ska vara genomfört tillhalvårsskiftet 2005.Under året såldes koppardelen av SCMMetal Powders av, medan den kvarståendeSCM-anläggningen i Johnstown, USA,har integrerats i affärsområdet Höglegerat.Höganäs tog det strategiska beslutetatt inte vara aktivt inom marknadssegmentetkopparpulver.Outokumpu StainlessOutokumpu beslutade att investera cirka53 miljoner euro vid Coil Products Klosteri Långshyttan. Investeringen ökar verketstotala kapacitet från 25.000 ton till45.000 ton och möjliggör tillverkning avtunnare (0,12 mm) och bredare (1.050mm) rostfria band. Huvudsakligen bestårexpansionen av ett nytt kallvalsverk,ny linje för blankglödgning samt ett nyttskärverk. Den nya kapaciteten beräknasvara i bruk vid utgången av 2006.I Avesta slog stålverket nytt produktionsrekordunder mars. På ett dygn producerades28 stycken charger (smältor),vilket är nytt nordiskt rekord för ett verkmed rostfri skrotbaserad tillverkning.Varje charge innehåller cirka 90 ton rostfrittstål.Stålverket fick efter förnyad miljöprövningtillstånd att öka den årliga produktionentill 750.000 ton gjutna ämnen,Ovako Steel fortsätter att investera i processkontroll- och provningsutrustningar.Ovako Steels nya trådmatare.9

ÅRSBERÄTTELSE 20041,2 miljoner ton varmband och 450.000ton färdiga produkter.Under året lanserades det nya stålet,LDX 2101, på marknaden. Det är dubbeltså starkt som vanligt 18/8 stål och ärett utmärkt konstruktionsmaterial. Det ärlämpligt för tillverkning av lagringstankar,broar, tågvagnar och bussar. En avstålets fördelar är den låga nickelhalten,endast 1,5 %.Nya tjockleksmätare för 30 miljonerkronor beställdes och de ska installerasunder sommaren 2005 i varmbandverketssteckelverk. Med bättre mätutrustningkommer steckelvalsverkets styrsystemsnabbt att kunna korrigera trycketpå valsarna.En ny gjutbåge kommer att installeras istränggjutningsanläggningen i stålverketunder 2005. Investeringen omfattar cirka90 miljoner kronor.I Degerfors fortsatte investeringarnaför att ytterligare öka kapaciteten inomaffärsenheten för varmvalsad plåt, HotRolled Plate. Byggnaden för slabsslipningoch slabsdelning förlängdes och enny pulverskärmaskin installerades. Vidarebyggdes en ny provningslokal, dären helautomatisk utrustning från Zwickför dragprovning i rumstemperatur ochen ny varmdragprovmaskin kördes igång.Samtidigt investerade man i ett nytt övergripandestyrsystem, nytt ljusmikroskopoch bildanalysator för att balansera dennya, väsentligt högre volymen av rostfrigrovplåt.Uddeholm ToolingUnder året togs beslut om att investera iytterligare en ESR-ugn för elektroslaggomsmältningav verktygsstål i Hagfors.Ugnen ska vara på plats och i full driftredan under fjärde kvartalet 2005. Investeringenär 60 miljoner kronor och innefattar,förutom själva ESR-ugnen, ävenkringutrustning i form av ökad kapaciteti värmebehandling och en såg för attkapa elektrodändar. Beslutet innebär attUddeholm Tooling kommer att ha åttaESR-ugnar och ligger i linje med att styraöver produktionen mot mer högförädladestålsorter.Efterfrågan på ESR-omsmälta stålökade kraftigt under året och kapacitetenligger på 30.600 ton. Med den nya ugnenkommer bolaget att kunna producera35.000 ton. Enbart i Asien är tillväxtbehovet2.000 ton per år.Verktygsstålet skyddsmålas före leveransmed vattenbaserad färg. Därmedminskade utsläppen med mer än 95 %, tillcirka 1 ton per år.Ramnäs BrukUnder 2004 tog nya ägare (SRK ochAB Arvid Svensson) över inventariernaefter Ramnäs AB och bildade RamnäsBruk AB. Brukstraditionen går tillbakatill 1590. Ramnäs tillverkar kätting sedan1876 och dagens kätting går till offshoreindustrinför förankring av plattformaroch produktionsfartyg.Ramnäs Bruk är sedan 2004 ”nygammal”medlem i Jernkontoret.RuukkiSamtliga bolag i Rautaruukki-koncernenantog 2004 det gemensamma marknadsföringsnamnet,Ruukki, som används påalla marknader. Namnet betyder helt enkelt”Bruket”.Vid Ruukki Wirsbo Stålrör minskadespersonalstyrkan med cirka 40 personer(16 %). Samtidigt kommer årsproduktionenatt bli den högsta genom tiderna.Den totala produktionen översteg för förstagången 80.000 ton. Arbetet med enomfattande förändring av arbetsorganisationeninleddes under året – en målstyrdorganisation skapas för att ytterligare ökaproduktiviteten och lönsamheten.Böhler-UddeholmPrecision StripDet beslutade investeringsprogrammetfrån 2002 är slutfört. Under året togs en nyvärmebehandlingsutrustning samt ett 20-valsars verk med kringutrustning i drift.Under året skedde även certifieringar motISO/TS 16949 och ISO 9001:2000.Scana SteelMarknaden förbättrades kraftigt för friformssmidesbolagenmed såväl ökadevolymer som förbättrade priser. Scanainvesterade cirka 15 miljoner kronor igrov maskinbearbetning och 7 miljonerkronor i övriga investeringar.Outokumpu Stainless levererar stålet till Stonecutters Bridge i Hong Kong.ESR-ugn i Hagfors.10

ÅRSBERÄTTELSE 2004Image och rekryteringDen viktigaste målgruppen för Jernkontoretsprofil- och rekryteringsarbete är gymnasistersom läser naturvetenskapliga ochtekniska program.Ungdomarna är efter en teknisk högskoleutbildningeftertraktade av mångaolika företag. Utgångsläget för 2004 varnågot sämre än tidigare, då det var käntatt endast 3–4 procent av gymnasisternaär intresserade av stålbranschen. Bilden ärdock betydligt ljusare bland blivande civilingenjöreri materialteknik/design, somser en karriär i stålindustrin som ett reelltalternativ. Ökad kunskap om branschenoch en intressant utbildning ökar såledesstålföretagens attraktionskraft.Lyckad rekryteringVårvinterns rekryteringsinsats riktadestraditionsenligt mot gymnasiernas avgångsklasseri naturvetenskap och teknik.Jernkontorets stipendier – i framföralltmaterialdesign – ställdes i fokus för attlocka så många ungdomar och föräldrarsom möjligt att få kännedom om våraframgångsrika företag, den matnyttigacivilingenjörsutbildningen samt de spännandearbetsuppgifterna.Kampanjen resulterade i sammanlagt80 förstahandssökande till utbildningarnai materialdesign vid Kungl Tekniska högskolan(KTH) i Stockholm och HögskolanDalarna (HDa) i Borlänge, vilket bör varaen tillräcklig årlig bas för att kortsiktigtkunna försörja stålföretagen med nya civilingenjöreri materialdesign.BrinelldagarnaDe s k Brinelldagarna på KTH vänder sigtill elever från gymnasiets årskurs två. Syf-tet är att locka till studier i materialdesignvid KTH eller HDa och att öka kunskapenom materialteknikens betydelse i samhället.Även lärare deltar och ges en specialdesignadfortbildning med anknytning tillde nedan nämnda projektuppgifterna avKTHs lärarkår. Sammanlagt deltog 153elever och 64 lärare från 110 skolor.Projektuppgifter i materialdesignInstitutionen för materialvetenskap vidKTH strävar efter en bättre samverkanmed gymnasieskolorna och driver sedanhösten 2002 en verksamhet baserad påprojektuppgifter om 100 gymnasiepoäng.Motivet är främst att få eleverna, redan igymnasiet, intresserade av materialteknik,såväl ämnesområdet som utbildningen påKTH. Jernkontoret gjorde det möjligt för60 elever att utföra projektuppgifterna.”Focus på teknik”Kontinuerlig närvaro i gymnasieskolanär viktig, inte minst för att knyta ihop deårliga rekryteringskampanjerna och detlångsiktiga profileringsarbetet. Viktigaplattformar har även under 2004 varitungdomstidningen ”Aspect på teknik”och FreeBooks skolböcker, där Jernkontoretmedverkat i ”Teknikboken”.FreeBook erbjuder även webbtjänstenutbudet.com som är en webbplats därframförallt lärare/utbildare kan beställaböcker, broschyrer, filmer mm från bl aföretag och organisationer. På detta sättdistribuerades 3.000 exemplar av boken”Stålet och miljön” och 500 exemplar avfilmerna ”Stålet och miljön” och ”Ståletsförträfflighet”.Under hösten beslutade Teknikföretagenatt lägga ned Aspect på teknik vidårets slut. Jernkontoret startade arbetetmed att hitta en webbaserad fortsättningpå tidningen och i januari 2005 öppnadewebbplatsen www.focuspåteknik.nu. Syftetär att fånga upp en del av den gamlaläsekretsen, publicera äldre Aspectartiklar,visa vägar till teknikens värld, låta degamla och nya skolredaktörerna publicerasig, tipsa lärare, utlysa tävlingar etc.www.jernkontoret.seUnder året besökte 112.000 personer Jernkontoretswebbplats, vilket nästan är enfördubbling av 2003 års besökssiffra. Enstor del av besökarna kommer till webbplatsenvia olika sökmotorer mot vilkaJernkontoret arbetar aktivt för att positionerawebbplatsens innehåll.Bibliotek och arkivI Jernkontorets bibliotek och arkiv bevarasstålindustrin till eftervärlden. Meddagens bergshistoriska bokutgivning,bok- och bildsamlingarna från 1500-taleti en obruten kedja fram till våra dagar,ges man möjlighet att fördjupa sig i en avSveriges mest betydelsefulla näringar.11

ÅRSBERÄTTELSE 2004Energi och miljöDet svenska miljöarbetet får alltmer eneuropeisk prägel och inom EU pågår fleraaktiviteter på miljöområdet. Eurofer haridentifierat cirka 50 olika miljöaktivitetersom mer eller mindre kommer att berörastålindustrin.KlimatInom ramen för Kyotoprotokollets flexiblamekanismer beslutade EU att införaett europeiskt handelssystem med utsläppsrätterför koldioxid.Svenska regeringen delade ut utsläppsrätterför 22,9 miljoner ton koldioxid perår. Hos stålverken så berörs koksverk,råjärns- och råstålstillverkning t o m gjutningsamt större pannor.Femton svenska anläggningar inomstålindustrin ingår i systemet och tilldelningenär 7,2 miljoner ton koldioxid per år,vilket i det närmaste motsvarar behovet.Andelen stålproduktion i världen somberörs av Kyotoprotokollet minskar successivtoch är 38 % baserat på 2004 årsproduktion. Detta förhållande beror påatt länder som svarar för de största produktionsökningarnai världen inte berörsav protokollet.Jernkontoret har arbetat aktivt för attden s k benchmarking-principen ska användasvid fördelning av utsläppsrätterinför nästa handelsperiod 2008–2012,dvs en jämförelse mellan alla stålföretagi Europa. Såväl riksdag som utredare haruttryckt sitt gillande av en sådan metodför bl a stålindustrin.EnergiStålindustrins användning av processkoloch energi framgår av figur 1. Processkoletdominerar, användningen av elenergi varrelativt oförändrad under många decennieroch under senare år har gasol och naturgasblivit en större energikälla än oljan.Energieffektiviteten har ökat. Det kanvara svårt att utläsa ur den vanliga statistikeneftersom andelen malmbaserat,andelen höglegerade stål samt andelenhöghållfasta stål har stor påverkan påanvändningen av energi och processkol.I en studie från Jernkontoret har dessafaktorer beaktats och då finner man attunder tioårsperioden 1994–2003, har denspecifika förbrukningen av processkol ochenergi minskat med knappt 12 %. Undersamma period fördubblades försäljningenav restenergi, i första hand till kraftvärmeverkoch fjärrvärmenät.Kostnaderna ökade för processkol ochenergi, framför allt för el. Sedan 1999 harelkostnaden ökat med cirka 35 % vilketkan jämföras med en ökad produktion omcirka 12 %.Sedimenteringsbassäng för rening av processvatten från LD-stålverk. SSAB Tunnplåt, Luleå.KemikaliepolitikInom EU ska en ny förordning för kemikaliehantering,REACH, som står förRegistration, Evaluation, Authorisationof Chemicals, införas. Även metallerbetraktas som kemikalier. Stålindustrinberörs på flera sätt: som importör av legeringsämnenfrån länder utanför EU, somproducent av järn och som användare avkemikalier.I kontakter med europeiska och nationellamyndigheter har Jernkontoret ochSveMin framfört krav på ändringar föratt regelverket ska vara hanterbart ochmiljömässigt motiverat för metaller. Dekrav som framförts är:12

ÅRSBERÄTTELSE 20041. Exkludera malm, mineral och metallkoncentrat2. Exkludera material för återvinning3. Behandla legeringar som speciellaberedningar4. Reducera kraven på metaller ochlegeringar i massiv form5. Undanta järn6. Undanta processgaser7. Justera tidplanen för registreringavseende metall/mineralsektornAvfallInom EU pågår ett arbete med sju tematiskastrategier, varav en gäller avfall. Definitionenav när avfall bildas och när avfallupphör att vara avfall ingår i arbetet. Dettahar också behandlats i ett nordiskt projektsamt inom Svenskt Näringsliv.Under året startade Jernkontoret en avfallssatsningmed följande syften:• Påverka utformningen av lagar m m såatt återanvändningen av restprodukterförenklas.• Ge myndigheterna ett informationsunderlag,som underlättar beslutsfattandetoch skapar möjligheter tilllikformiga beslut i alla instanser.• Dra upp gränser för när avfall bildas ochnär avfall upphör att vara avfall.• Få slagg accepterat av myndigheter ochallmänhet som ett bra material medunika egenskaper som kan utnyttjas iväg- och anläggningsbyggande.• Föreslå ny terminologi för olika restprodukter.StålkretsloppetJernkontoret har fått 42 miljoner kronori anslag från Stiftelsen för miljöstrategiskforskning (Mistra) för ett fyraårigtProvtagning av luft och stoft. SSAB Tunnplåt, Borlänge.forskningsprogram om stålets kretsloppunder förutsättning att industrin satsar 32miljoner kronor. Forskningsprogrammetspänner över hela stålets kretslopp ochska leda till resurssnålare tillverkning avstål, smartare konstruktionsmetoder förnya stålsorter och underlätta återvinningav skrot.UtsläppsminskningarMånga stålverk måste minska sina utsläppav kväveoxider. Åtgärder som vidtogs ellervidtas för att minska utsläppen är förändradeframställningsmetoder, trimningav ugnar, ersättning av olja med gasol, nyabrännarkonstruktioner, rökgasrening ochtillsatser till betbad.Minskningen av utsläppen, som framgårav figur 4, är procentuellt lika storsom den inom kväveoxidavgiftssystemetför pannor.Jernkontoret framhåller att dagens miljöprövningär tillräcklig för att åstadkommaden minskning av utsläppen somär möjlig.13

ÅRSBERÄTTELSE 2004Forskning och utbildningJernkontoret bedriver ett omfattande gemensamtnordiskt samarbete för forskningoch utveckling. Det handlar bl a om cirka70 projekt varav huvuddelen ligger inomelva olika teknikområden.Den totala forskningsbudgeten uppgicktill cirka 170 miljoner kronor, varav 30 %utgjordes av kontanter (kontantinsatserfrån Jernkontoret och medlemsföretagensamt statliga forskningsanslag) och restenav stålföretagens naturainsatser.STÅL 2004I Borlänge hölls under två dagar stålkonferensenSTÅL 2004, som samlade 400deltagare. Sammanlagt innehöll programmetdrygt 100 föredrag fördelat på sju pa-rallella sessioner innefattande högaktuellafrågeställningar kring hela det metallurgiskaområdet från järn- och stålframställningtill bearbetning, materialegenskaper,energi och miljö samt materialprovning.En av sessionerna behandlade också utvecklingenav regionala innovationssystemoch utbildningsfrågor.Metallurgisk forskningInom metallurgin pågår ett fyraårigt forskningspaketsom kommer att avslutas vidårsskiftet 2005/2006. Projektpaketet finansierasav Energimyndigheten, Jernkontoretoch industriföretagen tillsammans.Den totala projektbudgeten omfattar 345miljoner kronor inklusive naturainsatser.Kontantbidraget från Energimyndighetenuppgår till cirka 75 miljoner kronor.Projekten är till stor del inriktade påbranschens framtida utmaningar avseendeenergikonsumtion.EnergibesparingProfessor emeritus John Olof Edströmgenomförde under året en genomgång avenergisparpotentialen hos 28 avslutadeforskningsprojekt. Studien heter ”Utvärderingav stålindustrins värmnings-, bearbetnings-och materialpaket 1999–2003”och den totala projektkostnaden uppgicktill 173 miljoner kronor, varav Energimyndighetenhar bidragit med 38 miljonerkronor. Edström bedömde att projekten14

ÅRSBERÄTTELSE 2004har en samlad energisparpotential på 1.200GWh/år inom en tioårsperiod. Vid dagensenergikostnad på 290 kr/MWh bedömdeEdström att pay-off tiden är cirka två årom forskningsresultaten tillämpas.Analytisk kemiUnder året deltog medlemsföretagen ochinstituten i nio pågående RFCS-projektinom området ”TGS9 Factory wide control,social and environmental issues”. Itre av projekten utförs arbetet på Institutetför Metallforskning och för ett är Jernkontoretnordisk koordinator.Europeisk teknikplattformTeknikplattformar är ett av kommissionensmedel att betona specifika områdensom anses viktiga för att Europa ska uppnåmålen för ökad forskning. Rapporten”Europeisk teknikplattform för stål” ärframtagen i samarbete med Eurofer ochsyftet är att utgöra en gemensam långtidsvisionför stålindustrin samt att draupp riktlinjer för forskning och utvecklingfram till 2030.Genom plattformen vill man förasamman de viktigaste aktörerna såsomforskningsorganisationer, industri, myndigheteroch användare för att ta fram engemensam strategi för utvecklingsspridningoch användning av stål. I styrelsensitter bl a representanter för SSAB ochOutokumpu Stainless.Bergshistorisk forskningJernkontorets bergshistoriska forskningdriver för närvarande sju olika projekt.Ett av de mer uppmärksammade projektenhar varit att dokumentera metallurginsutveckling från mitten av 1800-talet framtill dags dato. Arbetet med detta slutfördesunder året och resulterade i ett störrebokverk i två band ”Järn- och stålframställning– utvecklingen i Sverige 1850-2000”. Boken har skrivits av 36 författare,huvudsakligen metallurger som varit medom att skapa den moderna svenska stålindustrin.Utbildning ochkompetensförsörjningJernkontoret och svensk stålindustri harsedan lång tid tillbaka aktivt stött denmaterialtekniska utbildningen i landet.Insatserna har varit inriktade mot Materialdesign(180 p) vid Kungliga Tekniskahögskolan (KTH) och vid Högskolan Dalarna(HDa) samt Kemiteknik (180p) vidLuleå tekniska universitet (LTU). Även enhögskoleingenjörsutbildning med inriktningmetallurgi (120 p) vid Bergsskolani Filipstad har fått stöd. Denna flyttadesunder hösten 2004 till Högskolan Dalarna.Huvuddelen av insatserna har hittills varitfokuserade på KTH/HDa vilket lett till attsöktrycket och utexaminationen väsentligtkunnat förbättras, figur 2.Rekryteringen till Kemiteknik (180 p)vid LTU utgör fortfarande ett problemvarför resurserna till dessa utbildningarunder 2005 kommer att förstärkas genomsamlade insatser från basindustrins företagi Norrbotten.Bearbetningsteknik vid HDaMaterialdesignutbildningens (180 p)kompetensinriktning för bearbetningsteknikbedrivs sedan 2003 vid HögskolanDalarna i Borlänge. Tillströmningen avstudenter till kompetensinriktningen harförbättrats avsevärt, från tre till fyra studenterper år till tio till tolv studenter perår sedan utbildningen flyttades till HDafrån KTH.Ett antal nya kurser har utvecklats:plastisk bearbetning, materialbeteende,tillämpad och olinjär FEM samt produktions-och anläggningsteknik.Nationella forskarskolanForskarskolan är en företagsforskarskolasom bygger på samverkan mellan KKstiftelsen,åtta företag, Jernkontoret,Högskolan Dalarna, Kungliga Tekniskahögskolan och Luleå tekniska universitet.Forskarskolan är förlagd till HögskolanDalarna i Borlänge. För närvarande ärnio doktorander rekryterade varav femär kvinnor. De första licentiatexaminaberäknas avläggas under 2005.Forskarskolan finansieras till hälftenav KK-stiftelsen och till resterande del avmedverkande företag samt Jernkontoret.Triple SteelixI Bergslagen finns idag ett betydande antalstål- och verkstadsföretag som tillsammansmed teknik- och tjänsteföretag bildarett starkt ”stålkluster”. Den samladekunskapen i företagen, tillsammans medregionala resurser inom forskning och offentligsektor, ger stor potential att förädlaoch stärka området genom utveckling ochförnyelse av arbetssätt till ett effektivt innovationssystem,kallat ”Triple Steelix”.Triple Steelix är en långsiktig satsningmed Jernkontoret som processägare. Deltagareär stålföretagen, ett betydande antalmindre och medelstora företag, åtta kommuneroch tre länsstyrelser samt andraregionala organ vilka tillsammans med högskolaoch forskningsinstitut samarbetar föratt skapa ökad tillväxt med stålet som bas.Fyra områden med tillväxtpotential harpekats ut: stålet som material, vidareförädlingav stål, teknik och tjänster relateradetill stål samt ett högteknikområdemed nano- och ytteknik.Vinnova har inom programmet ”Vinnväxt”givit möjlighet till finansiering avinnovationssystem. Triple Steelix har därvidunder slutet av 2004 utsetts som en avvinnarna, vilket innebär att Vinnova kommeratt finansiera Triple Steelix med 60miljoner kronor fördelat med sex miljonerkronor per år under tio års tid. Regionenoch företagen beräknas bidra med cirka 90miljoner kronor i medfinansiering, vilketmedför att Triple Steelix sammanlagt beräknasomsätta cirka 150 miljoner kronor.Stålet och Bergslagen har således pekatsut som ett framtidsområde av Vinnova.15

ÅRSBERÄTTELSE 2004RESULTATRÄKNING 2004 2003Belopp i tusen kronorVERKSAMHETENS INTÄKTERForskningens intäkterAvgifter från deltagande företag, anslag från svenska staten, anslag från EU mm 34 839 41 492Serviceavgifter 6 909 6 575Hyresintäkter och övriga rörelseintäkter 12 574 14 534Summa verksamhetens intäkter 54 322 63 051VERKSAMHETENS KOSTNADERForskningens kostnader –34 839 –41 942Teknisk branschbevakning –8 076 –8 488Miljöverksamheten –5 073 –5 902Handelspolitiska avdelningen –2 222 –2 596Informationsavdelningen –6 047 –7 610Ledning och administration –13 368 –14 648Kontorsfastighetens kostnader –6 006 –5 544Summa verksamhetens kostnader –75 631 –86 730RESULTAT FRÅN FINANSIELLA POSTER 33 279 32 436BIDRAGSVERKSAMHETEN –11 539 –11 233BOKSLUTSDISPOSITIONER OCH SKATT –313 –946ÅRETS RESULTAT 118 –3 422BALANSRÄKNING 2004 2003Belopp i tusen kronorTILLGÅNGARAnläggningstillgångar 384 688 395 452Omsättningstillgångar 26 713 19 880SUMMA TILLGÅNGAR 411 401 415 332EGET KAPITAL OCH SKULDEREget kapital 295 814 295 696Skulder 115 587 119 636SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 411 401 415 33216

ÅRSBERÄTTELSE 2004STIFTELSER FÖRVALTADE AV JERNKONTORETJernkontoret administrerar och förvaltarnedanstående stiftelser förvilka fondutskottet inom fullmäktigeredovisar verksamheten till Brukssocieteten.Utdelningar från samtliga stiftelserbeslutas av fullmäktiges arbetsutskottmed undantag av StiftelsenBruksdisponenten Sixten WohlfahrtsMinne, Löwensköldska fondenoch Gerhard von Hofstens Stiftelseför Metallurgisk Forskning, vilka harsina egna styrelser.Stiftelserna lämnar bidrag ochstipendier till forskning, utveckling,utbildning och studieresor enligt desärskilda bestämmelser som gällerför varje stiftelse och baserade påenskilda ansökningar.Stiftelsernas samlade egna kapitaltill marknadsvärde uppgick den31 december 2004 till 42,5 miljonerkronor.Stiftelsen Prytziska fonden nr 1För främjande och bekostande av svenskbergshistorisk forskning.Under året utdelades sammanlagt81.000 kronor till föreningen TekniskaMuseets Vänner, Eva Svensson ochSusanne Pettersson, Lunds universitet,Anna Storm och Dag Avango, KTH.Stiftelsen Prytziska fonden nr 2För främjande av metallurgisk eller metallografiskforskning.Under året utdelades 350.000 kronortill IM som forskningsbidrag till Centrumför Termodynamiska beräkningar.Stiftelsen De Geerska fondenFör järnhanteringens utveckling särskiltförtjänta unga ingenjörer eller på annatsätt för järnhanteringens utveckling specielltgagnande och nyttigt sätt.Under året utdelades sammanlagt117.700 kronor i resestipendier till doktorandernaRobert Berger, KonstantinDomkin, Josefin Engkvist, Mirjana Filipovic,Sofia Hansson, Peter Harlin,Mikael Jonsson, Michael Lindgren,Linda Lissel, Kristina Nordén, StanislavRiljak, Tatu Räsänen och Joakim Storck,Forskarskolan vid Högskolan Dalarna,Thorbjörn Hansén, Andreas Johnsson,Mats Karlberg, Tommi Niemi, Jan-OlovPerä, Erik Sandberg och Ulf Sjöström,forskare vid Mefos, doktorand JohanEkengård, KTH, och doktoranderna UlrikaLeimalm och Tobias Hilding, Luleåtekniska universitet.Stiftelsen Axel Ax:son JohnsonsforskningsfondFör att möjliggöra lösningen av för järnhanteringenviktiga problem till frommaför vårt land och för hanteringens vidareutveckling.Under året utdelades sammanlagt300.000 kronor till doktoranderna vidForskarskolan vid Högskolan Dalarna,doktorand Eva Johansson, Mefos, doktorandSune Jansson, KTH, och till Mikrabi Borlänge.Stiftelsen Överingenjören GustafJanssons JernkontorsfondFör rese- och studiestipendier åt ungaingenjörer, vilka önskar till gagn för densvenska järnhanteringen förkovra sinainsikter om hanteringens praktiska utövning.Under året utdelades sammanlagt197.900 kronor. Avkastningen beviljadestill största delen som resestipendiertill doktoranderna Robert Eriksson, AndersJakobsson, Johan Jeppsson, LinaKjellqvist, Diana Roseborough, JennyStrandh, Henrik Strandlund, och JonasÅberg, KTH, professor Seetharaman,KTH, Lars-Erik Lindgren och MohammedTahir, Högskolan Dalarna, till doktorandernaStefan Wikman, Irma Heikkilä ochMattias Ericsson, IM, och till Eva Johansson,Mefos.Utöver resestipendierna beviljades3.000 kronor som understöd till änkanefter en tjänsteman vid ett järnverk.Stiftelsen Skandinaviska MalmochMetalls forsknings- ochutvecklingsfondFör studieresor som har anknytning tillJernkontorets gemensamma forskningsverksamhet.Under året utdelades 27.000 kronortill doktoranderna Johan Ekengård, JoelGustafsson, Anders Jakobsson och AnnieNordqvist, KTH, och till JohannesGårdestam, IMStiftelsen BruksdisponentenSixten Wohlfahrts MinneFör främjande av den verksamhet för utbildningoch undervisning i bergsvetenskapligaämnen som bedrivs vid Bergsskolani Filipstad.Under året utdelades 30.000 kronor tillBergsskolan.17Stiftelsen Jonas Kjellbergs ochBerndt Wijkanders stipendiefondFör studerande vid KTH, Bergsskolan iFilipstad och Rudbecksskolan i Örebro.Under året utdelades 10.600 kronor tillMarkus Böe och Björn Wikström, Bergsskolan,Fredrik Nerelius, Rudbecksskolan,och Peter Löfroth, KTH.Stiftelsen Jonas Kjellbergs ochBerndt Wijkanders understödsfondFör bidrag till anställda och f d anställdavid AB Bofors anläggningar eller derasanhöriga, boende i Karlskoga.Under året utdelades 10.400 kronor tillAB Bofors för vidare utdelning.Stiftelsen Jernkontorsfonden förbergsvetenskaplig forskningFör att främja forskningsverksamhetenvid KTH, i första hand inom de bergsvetenskapligaområdena.Under året beviljades sammanlagt140.000 kronor till forskarna Robert Erikssonoch Era Kapilashrami, KTH.Stiftelsen Wilhelm Ekmans fondför bergshistorisk forskningFör att stödja bergshistorisk forskningavseende huvudsakligen tiden efter år1600.Under året beviljades 20.000 kronor tillJörgen Svensson, Göteborgs universitet.Stiftelsen Löwensköldska FondenFör studerande från Kopparbergs, Västmanlands,Örebro, Gävleborgs ochVärmlands län som bedriver studier medbergsvetenskaplig inriktning vid Bergsskolan,Luleå tekniska universitet samtmaterialtekniska linjen vid KTH.Under året beviljades sammanlagt64.000 kronor till Mattias Alm, AndreasHenriksson, Kristian Huhtakangas, PatrikJonsson, Peter Löfroth, Peter Svangårdoch Daniel Westin, KTH, SerageddineBen Attia, Per Jonsson, Mathias Rehnströmoch Kalevi Vainikainen, HögskolanDalarna.Gerhard von Hofstens Stiftelseför Metallurgisk ForskningFör att främja utbildning och undervisningsamt vetenskaplig forskning inomprocessmetallurgi på stål- och metallområdetsamt allmän metallforskning avseendebl a material och processer.Under året utdelades sammanlagt99.000 kronor till doktoranderna MarcusAndersson Chalmers tekniska högskola,Fredrik Carnsjö, KTH, Tobias Hilding,Luleå tekniska universitet, Eva Johansson,Mefos, Abha Kapilashrami, KTH,och Annie Nordqvist, Mefos.

ÅRSBERÄTTELSE 2004JERNKONTORETS ORGANISATIONFullmäktiges ordförandeAnders UllbergVerkställande direktöroch teknisk chefHåkan MurbyStf teknisk chefLars HanssonEnergi- och miljöchefBirgitta LindbladHandelspolitisk chefMathias TernellInformationschefPeter SalomonAdministrativ chefAnitha AnderssonAvdelningen för forskning och utbildningJernkontorets avdelning för forskning och utbildningbedriver forskning inom stålområdet avseendeprocess-, material-, produkt- och kvalitetsutveckling,samt inom energi- och miljöområdet.Forskningen görs i nära samverkan med denordiska företagen i stålbranschen och med näraliggandeföretag och institutioner. Sverige deltar,genom avdelningen, även i den gemensammaeuropeiska stålforskningen. Avdelningen stöderbranschens långsiktiga kompetensförsörjningoch tillvaratar dess intressen i utbildnings- ochhögskolefrågor. Avdelningen arbetar även föratt säkerställa den långsiktiga finansieringen avstålforskningen.Avdelningen för energi och miljöJernkontorets avdelning för energi och miljö bevakaroch tillvaratar branschens intressen i energi-,klimat- och miljöfrågor samt tillhörande skatteochavgiftssystem. De branschgemensammaenergi- och miljöfrågorna bevakas av olika råd,som inom FoU-verksamheten samverkar medJernkontorets teknikområden.Handelspolitiska avdelningenJernkontorets handelspolitiska avdelning bevakaroch tillvaratar den svenska stålindustrins intresseninom det handelspolitiska området. Inom EU verkarJernkontoret genom Eurofer. Avdelningen produceraroch analyserar statistisk information avseendestålbranschen, såsom produktion, konsumtion, leveranseroch utrikeshandel.InformationsavdelningenJernkontorets informationsavdelning profilerarstålet och stålindustrin, stöder medlemsföretagenslångsiktiga kompetensförsörjning och synliggörJernkontoret och dess verksamheter. Avdelningeninhämtar och bearbetar för branschen relevantinformation och bistår medlemsföretagen samtJernkontorets avdelningar i externa och internakommunikationsfrågor. Avdelningen ansvarar ävenför Jernkontorets bibliotek och arkiv, samt för denbergshistoriska verksamheten.Avdelningen för ekonomi och administrationJernkontorets avdelning för ekonomi och administrationansvarar för finansförvaltning, ekonomiskredovisning, personalfrågor, kontorsservice ochfastighetsförvaltning.ANTAL ANSTÄLLDA OCH PERSONALKOSTNADERMedeltal anställda2004 2003Direktion _______________________________________________________________________ 2 2Administration, ekonomi och finans ______________________________________________ 2 2,4Avdelning för forskning och utbildning ___________________________________________ 17,75 19,1Avdelning för energi och miljö ___________________________________________________ 3 2,2Bibliotek och bergshistoria ______________________________________________________ 1,7 1,7Handelspolitisk avdelning _______________________________________________________ 2 2,6Informationsavdelning __________________________________________________________ 2,6 2,6Kontorsservice _________________________________________________________________ 2,5 5,2Fastighet _______________________________________________________________________ 3,5 1Totalt antal anställda ____________________________________________________________ 37,1 38,8Personalkostnader Mkr __________________________________________________________ 28.2 27,8JERNKONTORETS TEKNIKOMRÅDENTeknikområde (TO) Ordförande ForskningschefTO 21 Malmbaserad metallurgi Kyösti Heinänen, Ruukki, Brahestad Lars BentellTO 23 Ljusbågsugnsteknik/skänkmetallurgi Göran Carlsson, SSAB, Stockholm Lars BentellTO 24 Gjutning och stelning Bo Rogberg, Sandvik Materials Technology, Sandviken Lars BentellTO 31 Band och plåt Fredrik Sandberg, Sandvik Materials Technology, Sandviken Jonas LagergrenTO 32 Stång och profil Conny Fredriksson, Fagersta Stainless, Fagersta Jonas LagergrenTO 33 Tråd David Thureborn, Haldex Garphyttan, Garphyttan Jonas LagergrenTO 43 Rostfria stål Pasi Kangas, Sandvik Materials Technology, Sandviken Jonas LagergrenTO 44 Oförstörande provning Ketil Törresvoll, Ovako Steel, Hofors Sven SundbergTO 45 Analytisk kemi Bo Larsson, Sandvik Materials Technology, Sandviken Sven SundbergTO 51 Energi- och ugnsteknik Göran Andersson, SSAB Tunnplåt, Borlänge Jonas LagergrenTO 80 Pulvermetallurgi Claes Kuylenstierna, Volvo Lastvagnar, Göteborg Kerstin FernhedenJernkontorets gemensamma nordiska forskning bedrivs inom elva teknikområden. Styrelserna för de olika teknikområdena har till uppgiftatt, inom sina områden, besluta om den gemensamma forskningens omfattning, program, finansiering och forskningsuppgifter.Styrelsen bevakar även företagens intressen vad gäller forskning och utveckling vid universitet och högskolor.18

ÅRSBERÄTTELSE 2004KOMMITTÉER INOM JERNKONTORETEnergirådetPer Abenius, Sandvik Materials Technology(ordf)Göran Andersson, SSAB TunnplåtGöran Gustafson, Outokumpu StainlessBo Gustavsson, SSAB TunnplåtAnders Lund, Ovako SteelJohan Lundqvist, SSAB OxelösundKimmo Väkiparta, Fundia Special BarBirgitta Lindblad, Jernkontoret (sekr)ProduktekologirådetCamilla Kaplin, Outokumpu Stainless(ordf)Göran Andersson, SSAB TunnplåtMikko Arponen, RuukkiAnders Bergman, SSAB TunnplåtGudrun Bågstam, TeknikföretagenKatarina Edlund, HöganäsLars-Gunnar Larsson, Ovako SteelKlas Lundbergh, SSAB OxelösundUlf Lundell, Sandvik MaterialsTechnologyMargareta Nylén, KIMABDan Persson, KIMABErkki Thorsén, Sandvik MaterialsTechnologyJoakim Widman, StålbyggnadsinstitutetHelén Axelsson, Jernkontoret (sekr)StandardiseringsrådetRoland Helmfrid, SSAB OxelösundBjörn Holmberg, Outokumpu StainlessLars-Eric Larsson, SSAB TunnplåtMagnus Lindenmo, Surahammars BrukUlf Lundell, Sandvik Materials TechnologyLars Nilsson, Fagersta StainlessLars-Uno Rystedt, Fundia Special BarBarbro Wallen, Uddeholm ToolingSven Sundberg, Jernkontoret (sekr)Christer Karlsson, SIS (adj)MiljöpolicygruppenGöran Carlsson, SSAB (ordf)Rolf Hammarbäck, Haldex GarphyttanJorma Kemppainen, Outokumpu StainlessAnders Tenebäck, Ovako SteelUlf Tjerneld, Uddeholm ToolingOlle Wijk, Sandvik Materials TechnologyBirgitta Lindblad, Jernkontoret (sekr)Camilla Kaplin, OutokumpuStainless (adj)Klas Lundbergh, SSAB Oxelösund (adj)Bergshistoriska utskottetOrvar Nyquist, Saltsjö-Duvnäs (ordf)Kjersti Bosdotter, StockholmDavid Damell, NoraMartin Fritz, GöteborgGert Magnusson, StockholmMarie Nisser, BrommaAnders Sandin, MunkforsArne Sundström, OxelösundGustaf Trotzig, StockholmKerstin Fernheden, Jernkontoret (sekr)Yngve Axelsson, Jernkontoret (adj)UtbildningsrådetOlle Wijk, Sandvik MaterialsTechnology (ordf)Lars Hansson, JernkontoretRaimo Levonmaa, Outokumpu StainlessJan Olsson, MetallgruppenBo-Erik Pers, SSAB TunnplåtPontus Sjöberg, Sandvik MaterialsTechnologyPeter Salomon, JernkontoretJonas Lagergren, Jernkontoret (sekr)MiljörådetKlas Lundbergh, SSAB Oxelösund (ordf)Göran Andersson, SSAB TunnplåtBo Björkman, LTUMichael Borell, Boliden MineralEric Burström, MEFOSRolf Didriksson, SSAB OxelösundMats Eriksson, Fagersta StainlessTomas Eriksson, Erasteel KlosterCecilia Johnsson, Uddeholm ToolingLotta Lind, SSAB MeroxIstvan Lukacs, Ovako SteelArne Lundin, HöganäsChrister Manngård, Outokumpu StainlessHelge Martander, Vargön AlloysHans Olsson, SSAB TunnplåtLars-Gunnar Sjölund, Sandvik MaterialsTechnologyLars-Ove Strand, Boxholm StålTommy Örtlund, Fundia Special BarHelén Axelsson, Jernkontoret (sekr)FoU-rådetGöran Carlsson, SSABStefan Gustafsson, HöganäsBo Jönsson, KanthalRaimo Levonmaa, Outokumpu StainlessGert Nilsson, Uddeholm ToolingPetri Palmu, Fundia Special BarBo-Erik Pers, SSAB TunnplåtMartin Pei, SSAB OxelösundPeter Sandvik, RuukkiAnders Tenebäck, Ovako SteelDavid Thureborn, Haldex GarphyttanRoger West, Surahammars BrukHenry Wisell, Erasteel KlosterSven Sundberg, Jernkontoret (sekr)19

ÅRSBERÄTTELSE 2004JERNKONTORETS REPRESENTATION I OLIKA ORGANEurofer – The EuropeanConfederation of Iron and SteelIndustriesCommittee of PresidentsAnders Ullberg, SSABSteering CommitteeHåkan Murby, JernkontoretResearch CommitteeGöran Carlsson, SSAB (ordf)Committee of Commercial AffairsAnders Elfgren, SSAB TunnplåtUlf Wilandh, Fundia Special barCommunications CommitteePeter Salomon, JernkontoretExternal Relations CommitteeMathias Ternell, JernkontoretSpecial Steels CommitteeMathias Ternell, JernkontoretSocial Affairs CommitteeUrban Levál, MetallgruppenCommittee of Economic StudiesStefan Lundewall, SSABLegal Affairs CommitteeBo Legelius, SSABStatistics CommitteeMathias Ternell, JernkontoretEnergy CommitteeBirgitta Lindblad, JernkontoretEnvironmental CommitteeBirgitta Lindblad, JernkontoretAir Quality Working GroupPer Lagerwall, SSAB TunnplåtHelén Axelsson, JernkontoretWaste Working GroupLotta Lind, SSAB MEROXHelén Axelsson, JernkontoretNCP Working Group (New ChemicalPolicy)Katarina Edlund, HöganäsHelén Axelsson, JernkontoretCamilla Kaplin, Outokumpu StainlessErkki Thorsén, Sandvik MaterialsTechnologyProducts Working GroupKatarina Edlund, HöganäsHelén Axelsson, JernkontoretCamilla Kaplin, Outokumpu StainlessErkki Thorsén, Sandvik MaterialsTechnologySoil Working GroupHelén Axelsson, JernkontoretRefocusGöran Carlsson, SSABSven Sundberg, JernkonoretStandards CommitteeChrister Karlsson, SISEuropean Parliament CoordinationCommitteeMathias Ternell, JernkontoretScrap CommitteePetri Palmu, Fundia Special BarTransport CommitteeMathias Ternell, JernkontoretAnders Olsson, SSAB TunnplåtRFCS – Kol och StålforskningsfondenSAG – Den rådgivande gruppen för stålGöran Carlsson, SSABESIC – European Steel InstitutesConfederationSven Sundberg, JernkontoretESTA – European Steel TubeAssociationMathias Ternell, JernkontoretIISI – International Iron and SteelInstituteIISIs StyrelseAnders Ullberg, SSABIISIs StämmaHåkan Murby, JernkontoretAUTOCO – Committee on AutomotiveApplicationsBo Molin, SSAB TunnplåtJan-Olof Sperle, SSAB TunnplåtECON – Committee on EconomicStudiesAnders Ullberg, SSABENCO – Committee on EnvironmentalAffairsGöran Andersson, SSAB TunnplåtHRCO – Committee on HumanResourcesStaffan Mejer, SSAB TunnplåtRAMCO – Committee on Raw MaterialsOla Hägglund, SSAB TunnplåtTECHO – Committee on TechnologyAnders Werme, SSAB TunnplåtLCA ForumGöran Andersson, SSAB TunnplåtHelén Axelsson, JernkontoretWorking Group on StatisticsMathias Ternell, JernkontoretULSAB-AVC ConsortiumJan-Olof Sperle, SSAB TunnplåtCSG – Communications Steering GroupPeter Salomon, JernkontoretSKGS – Skogen, Kemin, Gruvornaoch StåletHåkan Murby, Jernkontoret (vice ordf)Birgitta Lindblad, JernkontoretIndustrigruppenReferensgrupp Klimat/EnergiHåkan Murby, Jernkontoret (ordf)Per Abenius, Sandvik MaterialsTechnologyBirgitta Lindblad, JernkontoretReferensgrupp Forskning och UtvecklingLars Hansson, JernkontoretReferensgrupp MiljöGöran Carlsson, SSABHelén Axelsson, JernkontoretIndustrikommitténFoU-gruppenLars Hansson, JernkontoretEnergi/Klimat-gruppenHåkan Murby, JernkontoretBirgitta Lindblad, JernkontoretSvenskt NäringslivArbetsgrupp MiljöHelén Axelsson, JernkontoretArbetsgrupp EnergiHåkan Murby, JernkontoretHandelsgruppenMathias Ternell, JernkontoretBranschekonomernaMathias Ternell, JernkontoretFöretagsjuridikMathias Ternell, JernkontoretMEFOS – Stiftelsen förMetallurgisk ForskningGöran Carlsson, SSAB (ordf)Håkan Murby, Jernkontoret (vice ordf)Raimo Levonmaa, Outokumpu StainlessJarl Mårtensson, Ovako SteelSuppleantUlf Wuopio, Wirsbo StålrörMEFOS Metallurgical ResearchInstitute ABGöran Carlsson, SSAB (ordf)Hans Sandberg, Jernkontoret (vice ordf)Olle Wijk, Sandvik Materials TechnologySuppleantNina Leskinen, Erasteel KlosterStiftelsen Svensk Järn- ochMetallforskningHåkan Murby, Jernkontoret (ordf)Göran Carlsson, SSABOlle Wijk, Sandvik Materials TechnologyKIMAB – Korrosions- ochMetallforskningsinstitutet ABGöran Wallner, Uddeholm Tooling (ordf)Monica Kristel Henblom, SandvikMaterials TechnologyBo-Erik Pers, SSAB Tunnplåt20

ÅRSBERÄTTELSE 2004MiMeR – Minerals and MetalsRecycling Research CentreBirgitta Lindblad, JernkontoretSIS – Swedish Standards InstituteHåkan Murby, Jernkontoret (ordf)SBI – StålbyggnadsinstitutetPeter Salomon, JernkontoretSIVL – Stiftelsen Institutet förVatten- och LuftvårdsforskningBirgitta Lindblad, JernkontoretKnutsbergsstiftelsen –Bruksägarnas och allmännabergslagens inom Nora ochLinde bergmästaredöme stiftelsetill bergsbrukets främjandeAlf Abrahamsson, JernkontoretTomas From, SveMinSuppleantMathias Ternell, JernkontoretStiftelsen BrukstjänstemannafondenTorkel Eriksson, Sandvik ServiceSuppleantAlf Abrahamsson, JernkontoretStiftelsen Stora KopparbergetsGruvrådKerstin Fernheden, JernkontoretSuppleantJonas Lagergren, JernkontoretStiftelsen BruksdisponentenSixten Wohlfahrts minneMats Sohlström, Bergsskolan (ordf)Torsten Ericson, BergsskolanLeif Bohlin, BergsskolanStiftelsen Löwensköldska fondenHåkan Murby (ordf)Bengt Lindahl, Ovako SteelAnders Ullberg, SSABBRUKSINDUSTRIFÖRENINGENRepresentation iSvenskt Näringsliv 2004/2005StyrelseAnders Ullberg, SSABPeter Gossas, Sandvik MaterialsTechnologySuppleantBengt Lindahl, Ovako SteelStämmoombudMats Kälvemark, Haldex GarphyttanBengt Lindahl, Ovako SteelClaes Lindqvist, HöganäsHåkan Murby, JernkontoretAnders Ruth, Uddeholm ToolingJarmo Tonteri, FundiaAnders Ullberg, SSABOlle Wijk, Sandvik Materials TechnologyUlf Öhnfeldt, Outokumpu StainlessJernkontorets fullmäktige2004–2005FRÅN VÄNSTER: Göran Carlsson, SSAB Svenskt Stål AB, Olle Wijk, AB Sandvik Materials Technology, Ulf Öhnfeldt, Outokumpu Stainless AB, Anders Ruth,Uddeholm Tooling AB, Pekka Erkkilä, Outokumpu Stainless Oy, Anders Ullberg, ordf, SSAB Svenskt Stål AB, Thomas Johanson, Scana Steel AB, Håkan Murby,vd, Jernkontoret , Bengt Åke Bengtsson, Boxholms AB, Jarmo Tonteri, Fundia AB.PÅ BILDEN SAKNAS: Mats Kälvemark, Haldex Garphyttan AB, Bengt Lindahl, Ovako Steel AB, Claes Lindqvist, Höganäs AB, och Jan Malmberg, Böhler-Uddeholm Precision Strip AB.21

ÅRSBERÄTTELSE 2004FÖRETAG OCH PRODUKTIONSANLÄGGNINGAR, 2005Företag/anläggning Typ av Antal Metallurg. Huvudsakliga produkter Huvudsakliga ägare bverk anst. a utrustningBoxholm Stål AB, Boxholm S 80 Kalldraget stångstål Boxholms AB[B-Å Bengtsson]Carpenter Powder Products AB, Torshälla PS 52 E Metallpulver av legerat stål, rör- och stångämnen Carpenter Technology Corp,USAErasteel Kloster AB, Söderfors konc. 500 Eramet, FrankrikeLångshyttan S 170 V Valstråd och dragen tråd av snabbstålSöderfors PS 240 E F Ämnen och pulver av snabbstålVikmanshyttan S 90 Kallvalsade band av snabbstålFagersta Stainless AB, Fagersta S 350 V Rostfri valstråd och dragen tråd Outokumpu Stainless (50),Sandvik (50)Haldex Garphyttan AB, Garphyttan S 400 Oljehärdad ventilfjädertråd, fjädertråd HaldexHöganäs AB, Höganäs konc. 750 Börsnoterat. Lindén-Halmstad P 100 E Atomiserat råpulver gruppen (22)Höganäs P 650 Järn- och stålpulverImatra Kilsta AB, Karlskoga S 395 F Smidda motor- och framaxelkomponenter Imatra, FinlandOutokumpu Stainless AB konc. 3465 Outokumpu, FinlandAvesta S 980 E A C V Rostfri plåt och band (varm- och kallvalsade)Degerfors S 680 V Rostfri varmvalsad plåtLångshyttan S 215 Rostfria precisionsbandTorshälla S 360 Rostfri kallvalsad plåt och bandOutokumpu Stainless Tubular Products AB konc. 380 Outokumpu Stainless (89),Fagersta S 160 Svetsade rostfria rör Sandvik (11)Storfors S 85 Svetsade rostfria rörTorshälla S 135 Svetsade rostfria rörOvako Steel AB, Upplands Väsby konc. 1900 SKFHällefors S 500 V Stång och tråd av kullager-/leg. konstruktionsstålHofors S 1400 E V F Rör och ring av kullager-/leg. konstruktionsstålRamnäs Bruk AB, Ramnäs 44 Kätting Svenskt Rekonstruktionskapital(60), AB ArvidSvensson (40)Ruukki – Fundia AB, Upplands Väsby konc. 1050 Rautaruukki, FinlandRuukki – Fundia Armering AB, Halmstad H 160 ArmeringsmanufakturRuukki – Fundia Special Bar AB 640Boxholm H 235 V StångstålSmedjebacken H 405 E C V StångstålRuukki – Fundia Bar & Wire Processing AB, 240 Hårdförkromat stångstål, kapade stångprodukter,Uppsala, Hjulsbro, Hallstahammar, Forsbacka,takstolar, spännlinam flAB Sandvik Materials Technology, Sandviken konc. 4000 SandvikPrimary Products S E A C V F Ämnen, rostfri stång och borrstålStrip S V Rostfria precisionsband och härdade bandTube S V Rostfria sömlösa rör (även speciallegeringar)Wire S Rostfri precisions-/fjädertråd samt svetsmaterialProcess Systems S Stålband, pressplåtar, kompletta processystemKanthal AB, Hallstahammar S E A V Tråd, band, värmesystem (motståndsmaterial),bimetallScana Steel Björneborg AB, Björneborg S 240 E F Friformsmide Scana Industrier, NorgeScana Steel Booforge AB, Karlskoga S 72 F Friformsmide, lyftgafflar, värmebehandling Scana Industrier, NorgeScana Steel Söderfors AB, Söderfors S 150 V F Valsad och smidd stång, valsade profiler Scana Industrier, NorgeSSAB Svenskt Stål AB, Stockholm konc. 8465 Börsnoterat. Industri-SSAB Oxelösund AB, Oxelösund H 2695 M O C V Grovplåt (höghållfasta slit- & konstr.stål); ämnen värden (14,0), Robur (7,1)SSAB Tunnplåt AB 4505Borlänge H V Varm- och kallvalsad, metall- och färgbelagdtunnplåt (hög andel höghållfasta stål)Luleå H M O C Ämnen och råstålFinspångFärgbelagd tunnplåtRonnebyFoliebelagd tunnplåtLucoil Steel AB, Luleå 25 Kallvalsad tunnplåt av ultrahöghållfast stålStructo AB, Storfors S 130 Rör för tillverkning av hydrauliska cylindrar Wizard Partners, ItalienSurahammars Bruks AB, Surahammar S 235 Kallvalsad kisellegerad elektroplåt Cogent Power [Corus Gruop(75), SSAB (25)]Uddeholms AB, Uddeholm konc. 1400 Böhler-Uddeholm, ÖsterrikeBöhler-Uddeholm Precision Strip AB, Munkfors S 390 Kallvalsat kolstål/legerat precisionsbandstålUddeholm Tooling AB, Hagfors S 780 E F VerktygsstålVargön Alloys AB, Vargön 245 Ferrokisel och högkolad ferrokrom PrivatägtWirsbo Stålrör AB, Virsbo H 235 Olegerade svetsade stålrör Ruukki, Finlanda) Antal anställda i Sverige (gäller även koncern).b) Inom parentes anges andelen av ägandet i procent.Anm: Manufakturbolag tillhörande stålverken har ej medtagits av utrymmesskäl.Typ av verk: H=Handelsstålsverk, S=Specialstålsverk, P=Järnsvamp/StålpulverMetallurgisk utrustning: M=Masugn, E=Elektrostålugn, O=Syrgaskonverter, A=AOD-konverter, C=Stränggjutning, V=Valsverk (varm), F=Smedja22

ÅRSBERÄTTELSE 2004FÖRETAGENS ADRESSERBoxholm Stål ABwww.bxs.seOutokumpu Stainless ABwww.outokumpu.comRuukki – Fundia ABwww.fundia.comSSAB Svenskt Stål ABwww.ssab.seBox 1, 590 10 BOXHOLMtel. 0142-551 00fax 0142-519 68Carpenter Powder Products ABwww.carpenterpowder.comBox 45, 644 21 TORSHÄLLAtel. 016-34 98 00fax 016-35 76 20Erasteel Kloster ABwww.erasteel.comHuvudkontor:815 82 SÖDERFORStel. 0293-543 00fax 0293-307 70Box 102, 770 70 LÅNGSHYTTANtel. 0293-543 00fax 0225-616 49Box 101, 776 02 VIKMANSHYTTANtel. 0293-543 00fax 0225-304 60Fagersta Stainless ABwww.fagersta-stainless.seBox 508, 737 25 FAGERSTAtel. 0223-455 00fax 0223-457 29Haldex Garphyttan ABwww.hgse.haldex.com719 80 GARPHYTTANtel. 019-29 51 00fax 019-29 51 01Höganäs ABwww.hoganas.comHuvudkontor:263 83 HÖGANÄStel. 042-33 80 00fax 042-33 81 50Box 619, 301 16 HALMSTADtel. 035-15 11 00fax 035-15 88 08Imatra Kilsta ABwww.imatrakilsta.comBox 428, 691 27 KARLSKOGAtel. 0586-632 00fax 0586-632 09Huvudkontor:PO Box 270FIN-02201 ESBO, Finlandtel. +358 9 4211fax +358 9 421 5555Box 74, 774 22 AVESTAtel. 0226-810 00fax 0226-811 86693 81 DEGERFORStel. 0586-470 00fax 0586-470 16Box 100, 770 70 LÅNGSHYTTANtel. 0225-632 00fax 0225-614 57644 80 TORSHÄLLAtel. 016-34 90 00fax 016-34 90 13Outokumpu Stainless TubularProducts ABwww.outokumpu.com/ostpBox 510, 737 25 FAGERSTAtel. 0223-451 00fax 0223-100 94Box 1004, 688 29 STORFORStel. 0550-653 00fax 0550-653 01Box 48, 644 21 TORSHÄLLAtel. 016-34 95 00fax 016-34 95 25Ovako Steel ABwww.ovako.comHuvudkontor:Box 5013, 194 05 UPPLANDS VÄSBYBesöksadress: Kanalvägen 1 A, 4 tr,Infra City,tel. 08-622 13 00fax 08-622 13 28813 82 HOFORStel. 0290-250 00fax 0290-252 72 (Stålverk/ämnen)0290-259 48 (Rör)0290-252 60 (Ring)0290-256 70 (Teknik & kvalitet)712 80 HÄLLEFORStel. 0591-600 00fax 0591-606 06Ramnäs Bruk ABwww.ramnas.comBox 14, 730 60 RAMNÄStel. 0220-22 00 00fax 0220-358 37Huvudkontor:Kanalvägen 1 A, 4 tr194 61 UPPLANDS VÄSBYtel. 08-590 789 60fax 08-590 789 70Ruukki – Fundia Armering ABBox 119, 301 04 HALMSTADtel. 035-15 40 00fax 035-10 29 26Ruukki – Fundia Special Bar AB777 80 SMEDJEBACKENtel. 0240-66 80 00fax 0240-743 62Box 5, 590 10 BOXHOLMtel. 0142-29 36 00fax 0142-29 37 01Ruukki – Fundia Bar & WireProcessing ABFålhagsleden 57753 23 UPPSALAtel. 018-60 60 90fax 018-60 60 99AB Sandvik Materials Technologywww.smt.sandvik.com811 81 SANDVIKENtel. 026-26 30 00fax 026-25 17 10Kanthal ABwww.kanthal.seBox 502, 734 27 HALLSTAHAMMARtel. 0220-210 00fax 0220-211 66Scana Steel ABwww.scana.noScana Steel Björneborg ABKristinehamnsvägen 2680 71 BJÖRNEBORGtel. 0550-251 00fax 0550-274 20Scana Steel Booforge ABBox 55, 691 21 KARLSKOGAtel. 0586-820 00fax 0586-822 85Scana Steel Söderfors AB815 75 SÖDERFORStel. 0293-177 00fax 0293-306 25Koncernkontor:Box 26208, 100 40 STOCKHOLMBesöksadress: Birger Jarlsgatan 58tel. 08-45 45 700fax 08-45 45 725SSAB Tunnplåt ABwww.ssabtunnplat.com781 84 BORLÄNGEtel. 0243-700 00fax 0243-720 00971 88 LULEÅtel. 0920-920 00fax 0920-927 14SSAB Oxelösund ABwww.ssabox.com613 80 OXELÖSUNDtel. 0155-25 40 00fax 0155-25 40 73Structo ABwww.structo.seBox 1003, 688 29 STORFORStel. 0550-388 00fax 0550-388 01Surahammars Bruks ABwww.sura.seBox 201, 735 23 SURAHAMMARtel. 0220-345 00fax 0220-303 72Uddeholms ABwww.uddeholm.comBöhler-Uddeholm PrecisionStrip ABBox 503, 684 28 MUNKFORStel. 0563-160 00fax 0563-162 00Uddeholm Tooling AB683 85 HAGFORStel. 0563-170 00fax 0563-174 00Vargön Alloys ABwww.vargonalloys.se468 80 VARGÖNtel. 0521-27 73 00fax 0521-22 17 44Wirsbo Stålrör ABBox 100, 730 61 VIRSBOtel. 0223-383 00fax 0223-383 0223

DEN SVENSKA STÅLINDUSTRINS BRANSCHORGANISATIONJernkontoret grundades 1747 och ägs sedan dess av de svenska stålföretagen.Jernkontoret företräder stålindustrin i frågor som berör handelspolitik, forskningoch utbildning, standardisering, energi och miljö samt skatter och avgifter. Jernkontoretleder den gemensamma nordiska stålforskningen. Dessutom utarbetarJernkontoret branschstatistik och bedriver bergshistorisk forskning.24