à rsberättelse 2011 - Jernkontoret

ÅRSBERÄTTELSE 20111

ÅRSBERÄTTELSE 2011InnehållBilden av stålindustrin ska bli hetare ............ 5Handelspolitik och stålmarknad .................... 7Investeringar och strukturutveckling ............ 11Energi och miljö .............................................. 19Forskning och utbildning ............................... 21Utmärkelse ....................................................... 23Jernkontorets fullmäktige .............................. 23Profilering och rekrytering ............................. 25Resultaträkning och balansräkning .............. 27Jernkontorets organisation ............................ 28Kommittéer inom Jernkontoret ...................... 30Stiftelser förvaltade av Jernkontoret ............. 31Jernkontorets representationi olika organ ..................................................... 32Serviceavgiftsbetalande företag .................... 34Företagens adresser ....................................... 35Den ekonomiska och finansiella infor ma tionen i dennapublikation lämnas i orienterande syfte.Publikationen utgör inte Jernkontorets officiella årsredovisningför 2011.Den fullständiga årsredovisningen intas i Berättelse tillBrukssocieteten avseende Jernkontorets verksamhetunder 2011. Denna berättelse kan erhållas efter hänvändelsetill Jernkontoret.Produktion: Wintjens Information ABFoto: Stig-Göran Nilsson, Jernkontoretoch Jernkontorets företag.2

ÅRSBERÄTTELSE 2011Jernkontoret har sedan 1747 varit den svenska stålindustrins branschorganisation.Jernkontorets första reglemente stad fästes 1747 av kungFredrik I. Därmed är Jernkontoret Sveriges och en av Eu ropas äldstanäringsorganisationer.Enligt reglementet skulle Jernkonto ret dels arbeta för skäliga priserpå järn, dels underlätta järnhandelns finan sie ring. Formellt kanJern kontoret göra anspråk på att vara landets äldsta bank näst efterRiksbanken. Redan från början inledde Jernkontoret rådgivning ochforskning på det tekniska området. Samtliga svens ka järn verk blevdel ägare i Jernkontoret.Jernkontorets kon struktion är ett offent ligrättsligt organ med privatdel ägar skap, ej bundet till personer eller företag utan direkt till varjejärnbruk. Även om driften läggs ner upphör inte del ägar skapet, mendet kan då överlåtas till ett annat bruk som bedriver järn han te ring.Jernkontorets delägare utövar sitt in fly tande genom Brukssocieteten.Den motsvarar bolagsstämman i ett aktie bo lag . Bruks societeten utsertolv till arton perso ner till fullmäktige, vilka utgör Jern kon torets styrelse.Bland dessa utser Bruks societeten även full mäktiges ord förande.Jern kon to ret agerar som ett organ för samarbete med statsförvaltningeni frågor av betydelse för den svenska stålindu strin. Arbetetsträcker sig över stora fält: handelspolitik, forskning och utbild ning,standardisering, energi och miljö samt skatter och avgifter.Jern kontoret leder och be driver omfattande teknisk forskning –sedan 1969 med deltagande av stål fö re tag i Norden. Jern kon toretdeltar inom EU i forskningsfrågor som rör riktlinjer, kontrakt ochansökningar. Dessutom utarbetar Jern kon toret bransch statistik ochbedriver bergshisto risk forskning.Till Jern kon toret har delegerats arbetsuppgifter som avser Sve rigesdel tagan de i internationella samarbetsorgan på stål området, såsomWorld Steel Association och The European Steel Association, Eurofer.År 2011 var 155 bruk delaktiga i Jernkontoret. Av dessa erlade 53 Jernkontorsdalern och innehar därmed rösträtt vid Bruks societetenssammankomst. Jernkontorsdalern, som sedan Jernkontorets bildande oförändrat utgår med två och ett halvt öre för varje introduceradcentner (1 centner = 42,5 kg) gav år 2011 totalt 25 857 kronor.Summan av det fullt introducerade smidet var vid utgången av år 2011 oförändrat 1 742 992,81 centner och av introducerat gammaltämnessmide oförändrat 12 456 centner. Introduktionsavgiften enligt Jernkontorets reglemente var år 2011 103:40 kronor per centnerintroducerat smide och 77:55 kronor per centner gammalt ämnessmide.Stål (råstål och pulver) framställs vid tolv anläggningar i Sverige. Vid tio av dessa verk är produktionen skrotbaserad. De resterandetvå producerar malmbaserat stål. Dessutom framställs järnpulver vid en anläggning och därutöver finns 16 anläggningar med enbartvalsverk/rörverk.3

TROVÄRDIGHET”Vår främsta uppgift inom Jernkontoret är att tillvarata stål industrins intressen.Trovärdigheten för oss som organisation är nödvändig för att vi ska kunnanå resultat i de frågor som vi driver.”Bo-Erik PersVD för Jernkontoret4

ÅRSBERÄTTELSE 2011Bilden av stålindustrinska bli hetareDen återhämtning inom stålindustrinsom inleddes 2010 fortsatte under förstahalvåret 2011. Under det andra halvåretvände dock utvecklingen. Budgetunderskottoch allt för hög skuldsättning i bådeUSA och flera EU-länder med Greklandi spetsen utlöste oro och en ny kris, en”skuldkris”. I Sverige ledde detta till eninbromsning av stålproduktionen.Trots problemen i USA och EU beräknarWorld Steel Association att denglobala konsumtionen av handelsfärdigtstål uppgår till 1,4 miljarder ton 2011,vilket motsvarar en ökning med drygtsex procent jämfört med 2010. Utvecklingeni Kina är naturligtvis fortsatt enmycket starkt bidragande orsak till denglobala konsumtionsökningen. USA ochframförallt EU har dock fortfarande enbra bit kvar innan man är tillbaka på denivåer som efterfrågades före finanskrisen2008–2009.För den svenska stålexporten har dettainneburit att Kina nu ligger på fjärde platsi listan över de största mottagarländerna.Mätt i värde motsvarade exporten tillKina sex procent av den totala stålexporten.För tio år sedan (2001) låg Kina pånittonde plats i listan över mottagarländermed en andel på knappt en procent avden samlade stålexporten. Detta är ettexempel på hur stålmarknaden under desenaste tio åren kraftigt förskjutits frånmogna ekonomier i väst till nya marknader.Det är också ett exempel på hurden svenska stålindustrin arbetar medatt anpassa sig till denna förflyttning avmarknaden.Den svenska stålindustrin har sin styrkai att den är kraftigt nischorienterad. Avde produkter som företagen levereradeunder 2011 exporterades hela 95 procent,till ett värde av 60 miljarder. Ungefärsamma mängd, motsvarande 95 procentav behovet i Sverige importerades tillett värde av 40 miljarder kronor. Det 50procent högre exportvärdet är ett resultatav den målmedvetna specialisering somsvensk stålindustri genomfört under enlång följd av år.I Sverige återhämtade sig marknadenförhållandevis väl under 2011 – trotsinbromsningen under andra halvåret –och landande på knappt fyra miljonerton, vilket motsvarar en ökning med tioprocent.Året som gått har varit mycket spännandeför Jernkontoret. Den gemensammanordiska stålforskningen genomgåren förändring som innebär att en nyforskningsplattform utarbetas med fokuspå företagens gemensamma behov.Inom arbetet med kompetensförsörjningenså breddar vi inriktningen motfler studieområden. Vi har också inlettarbetet med att skapa en gemensam plattformför att utveckla nya affärskonceptmed fokus på än mer avancerade kunderbjudandenfrån stålindustrin.Utöver detta så har vi startat ett projektför att profilera stålindustrin som en miljömedvetenframtidsbransch med mångaspännande och intressanta utvecklingsinriktningar.Stålindustrin ska i dettaarbete gemensamt formulera en visionsom kan stärka industrin i framtiden ochmed fakta beskriva dess roll i samhället.Bilden av stålindustrin hos politiker,ungdomar och andra viktiga målgrupperbehöver förbättras, och det är olyckligtatt vi i regeringskretsar uppfattas somett särintresse, när vi i vår välståndsskapanderoll snarare är ett självklart allmänintresse.Kunskapsnivån om de värdensom exportindustrin genererar behöverhöjas i samhället.Vår främsta uppgift inom Jernkontoretär att tillvarata stålindustrins intressen.Trovärdigheten för oss som organisationär nödvändig för att vi ska kunnanå resultat i de frågor som vi driver. Medkunskap skapas trovärdighet.De nära relationer och den intimasamverkan som vi har med stålföretagenoch dess specialister, är vår metod föratt kunna fokusera på rätt frågor ochargumentera på ett trovärdigt sätt. Samarbetetsom sker i olika råd och utskottär unikt i svensk industri och innebären mycket stor fördel för den svenskastålindustrin.Med siktet inställt på framtiden ser jagmed stor tillförsikt fram emot ett minstlika spännande 2012.Bo-Erik Pers, VD för Jernkontoret5

MÖJLIGHET”Utrikeshandeln är en hörnsten för Sveriges välstånd. Jobben, tillväxtenoch välfärden bygger på att företagen enkelt kan exportera till andraländer. Basindustrin utgör en viktig del av exportnäringens ryggrad somstärker vår internationella konkurrenskraft. Därför är det avgörande att vifortsätter att verka för fria och öppna marknader – mer frihandel – både iEuropa och globalt.”Ewa BjörlingHandelsminister6

ÅRSBERÄTTELSE 2011Handelspolitikoch stålmarknadDen återhämtning i efterfrågan på stålsom inleddes under 2010 fortsatte ävenunder det första halvåret 2011. Som enföljd av oron för en alltför hög skuldsättningoch budgetunderskott i såvälUSA som flera europeiska länder medGrekland i spetsen utlöstes ännu en krisunder sommaren, en ”skuldkris”. Utvecklingenledde till en inbromsning på stålmarknadenunder andra halvåret, särskilti Europa där efterfrågan minskade underfjärde kvartalet.Den globala stålkonsumtionen ökadelikväl med närmare 6 procent till rekordhöga1,4 miljarder ton. En starkt bidragandeorsak är naturligtvis utvecklingen iKina där konsumtionen sedan länge passeratnivån före finanskrisen 2008–2009,medan både USA och EU fortfarande haren bra bit kvar till nivån före krisen.Exporten från Kina till EUExporten från Kina till EU ökade kraftigtunder första halvåret av 2011 och toppadeunder andra kvartalet. Under tredje ochframförallt fjärde kvartalet bromsade ökningeni takt med att efterfrågan föll i EU.Jämfört med 2010 ökade den samladeexporten från Kina 2011 med 35 procent,som till största delen kom in under förstahalvåret.HandelspolitiskaskyddsåtgärderBland de handelspolitiska skyddsåtgärdersom varit aktuella under år 2011 kannämnas att definitiva utjämningstullarinfördes av EU på rostfri stång från Indienoch rostfria sömlösa rör från Kina.Vidare inledde EU antidumpningsundersökningarifråga om färgbelagd plåtfrån Kina, sömlösa rör från Vitrysslandsamt sömlösa rör från Kroatien, Rysslandoch Ukraina. Den antidumpningsundersökningmot grafitelektroder från Kinasom inleddes under 2010 lades dock nerunder året.Tillgången till råvarorUnder året avgjordes också en tvist iVärldshandelsorganisationen (WTO) omKinas olika åtgärder för att begränsa exportenav ett antal råvaror av betydelseför stålindustrin, bl a koks och andra viktigainsatsvaror. Tvisten, som var initieradav bl a EU, resulterade i att WTOstvistelösningspanel konstaterade att dekinesiska åtgärderna inte var förenligamed bestämmelserna inom WTO.Allmänna handelsfrågorI december beslutade WTOs medlemsländer– efter 18 år av förhandlingar ochefter otaliga misslyckade försök till avslut– att välkomna Ryssland som medlemi WTO. Frågan är nu om Ryssland interntkommer att rösta för ett medlemskap i detglobala handelssystemet. En omröstningi Duman är planerad till sommaren 2012.Om Ryssland beslutar sig för att ta stegetin i WTO innebär detta att EU måste avvecklasina ensidiga kvoter mot import avstål från Ryssland.Utvecklingen i den pågående frihandelsrundaninom WTO (Doha-rundan)har gått mycket trögt under senare år ochkunde föga överraskande inte heller avslutasunder 2011.StålkonsumtionUppgången i den globala stålefterfrågan,dvs tillförseln av stål, uppskattastill nästan 6 procent, vilket motsvarar 76miljoner ton. Världsmarknaden tillfördesnärmare 1,4 miljarder ton handelsfärdigastålprodukter under året. I Kina steg efterfrågandet senaste året med 6 procenteller 36 miljoner ton till 623 miljonerton.I övriga Asien ökade efterfrågan med5 procent till 266 miljoner ton. Även i EUökade efterfrågan och steg med 6 procenttill 154 miljoner ton. Detsamma gällerUSA där efterfrågan ökade med närmare12 procent till 89 miljoner ton. I övrigavärlden kunde en ökning noteras med4 procent till ungefär 245 miljoner ton.ProduktionsutvecklingVärldsproduktionen av råstål, som ärförstadiet till handelsfärdigt stål, ökadeockså under 2011. I världen som helhetproducerades enligt närmare 1 517 miljonerton, en ökning med 6 procent ellernästan 88 miljoner ton. Den kinesiskaproduktionen av råstål fortsatte uppåt ochökade med omkring 46 miljoner ton, eller7 procent. I Kina producerades därmed684 miljoner ton, vilket motsvarade omkring45 procent av världsproduktionen.År 2011 ökade produktionen även i andradelar av världen.I näst största producentlandet, Japan,minskade dock produktionen under åretmed 2 procent, eller två miljoner ton, tillknappt 108 miljoner ton. När det gällerövriga Asien ökade Indien med 4 procenttill 71 miljoner ton, Sydkorea med 16procent till nästan 69 miljoner ton ochTaiwan med 16 procent till 23 miljonerton.I CIS (i princip gamla Sovjetunionen)växte råstålsproduktionen underåret med 4 procent till nästan 113 miljonerton varav Ryssland svarade för 69miljoner ton, en ökning med 3 procent.En produktionsökning noterades även iSydamerika om 10 procent. Totalt produceradesdrygt 48 miljoner ton. I Brasiliensteg produktionen med 7 procent till35 miljoner ton.Även i USA ökade produktionen somen följd av den förbättrade efterfråganmed 7 procent till cirka 86 miljoner ton.I EU ökade råstålsproduktionen med3 procent till drygt 177 miljoner ton. Produktionenminskade dock i en handfullländer, Portugal, Slovakien, Spanien,Storbritannien, Luxemburg och Finland,under 2011. I övriga EU-länder ökadedäremot råstålsproduktionen jämförtmed 2010 och Italien stod för den allrastörsta ökningen med drygt 11 procent.I Turkiet, som är en potentiell framtidaEU-medlem, steg produktionen med 17procent till rekordhöga 34 miljoner ton.Det kan följaktligen konstateras attproduktionen under året har stigit i mångaav världens stålproducerande länder avbetydelse med undantag för Japan, Spanien,Kanada och Storbritannien. Det ärdock noterbart att takten i produktionsökningarnahar avtagit avsevärt jämförtmed året innan. På många håll i världenhar råstålsproduktionen kommit tillbakatill eller passerat nivån före finanskrisen2008–2009 men i EU, CIS, USA ochJapan ligger den fortfarande på 85–90procent av produktionen 2007.7

ÅRSBERÄTTELSE 2011Rostfritt stålÄven världsproduktionen av rostfrittstål fortsatte att öka 2011. Totalt pro ducera des över 33 mil jo ner ton, vilket ären ökning med drygt 3 procent. I Kinaökade produktionen med 11 procent tillnästan 14 miljoner ton. Det inne bär attKina numera producerar 40 procent avallt rostfritt stål i världen. För tio år sedanproducerade landet endast 730 000 ton,vilket då motsvarade knappt 4 procent avvärldsproduktionen.Den näst största producenten, Japan,minskade sin produktion med 5 procenttill drygt tre miljoner ton medan dentredje största nationen, Indien, ökadeproduktionen med 7 procent till drygttvå miljoner ton. USA föll från tredje tillfemte plats och minskade sin produktionmed 6 procent till två miljoner ton. InomEU ökade produktionen med en procenttill 7,5 miljoner ton. Hälften av ländernapå ”tio-i-topplistan” ökade sin produktionjämfört med 2010, medan den andrahälften minskade.I Sverige producerades 585 600 tonrostfritt stål i fjol, en ökning med 7 procentjämfört med 2010. Sverige behölldärmed sin tolfte plats på listan överrostfria producenter i världen.SverigeDen svenska produktionstakten var godunder första halvåret 2011 men bromsadein under andra halvåret när eurokrisenoch den allmänna oron slog motden reala ekonomin. Totalt tillverkades4,9 miljoner ton råstål, vilket är endast0,4 procent mer än produktionen 2010.Produktionen motsvarar 86 procent avnivån före finanskrisen 2008/09. Andelenlegerade stål i förhållande till densamlade produktionen låg dock kvar påomkring 60 procent.Stålverkens leveranser av handelsfärdigaprodukter ökade med 3 procent till3,9 miljoner ton varav nästan 3,7 miljonerton exporterades. Värdet av denhandelsfärdiga stålexporten uppgick till53 miljarder kronor varav 21 miljarderavser rostfritt stål, 20 miljarder övrigtlegerat stål och 12 miljarder olegerat stål.Exportandelen legerade stål uppgick följaktligentill närmare 77 procent mätt ivärde. Värdet av den samlade stålexporten(handelsfärdigt stål inklusive göt ochämnen) uppgick till 56 miljarder kronoroch importen till 38 miljarder kronor.Stålexporten 2011 motsvarade 80 procentav värdet under rekordåret 2007 då exportenuppgick till 70 miljarder kronor.Sverige 2010 2011 %Råstål, ktonProduktion 4 846 4 867 0%däravolegerat stål (inkl kolrikt) 1 983 1 928 -3%rostfritt stål 546 586 +7%övrigt legerat stål 2 288 2 316 +1%stål för gjutgods 28 38 +33%Handelsfärdigt stål (exkl göt och gjutna ämnen), ktonStålverkens leveranser 3 814 3 931 +3%Export 3 464 3 650 +5%Import 3 290 3 581 +9%Bruttotillförsel till svenska marknaden (lev.-exp+imp) 3 640 3 862 +6%Handelsfärdigt stål MSEK (inkl göt och gjutna ämnen)Export 51 145 56 162 +10%Import 33 520 38 109 +14%8

9ÅRSBERÄTTELSE 2011

NYHET”Tack vare vår nya gasatomiseringsanläggning Durin i Söderfors, kan viutöka våra produktområden med nya stålsorter såsom rostfritt stål, nickelochkoboltlegeringar och därmed nå ut till de snabbt växande marknadernainom verktyg, energi samt speciellt olja och gas.”Pierre BlanchardVD Erasteel Kloster10

ÅRSBERÄTTELSE 2011Investeringaroch strukturutvecklingDe senaste årens investeringar om cirka400 miljoner euro är i det närmaste slutförda.Ny kylsträcka i varmvalsverket iBorlänge, nya härdlinje i Mobile, Alabama,och utvecklingen av grovplåtscentreti Kunshan, Kina, med bl a en ny färdigställningslinjeoch ett center för forskningoch utveckling med fokus på nyatillämpningar inom höghållfasta stål.Därmed tillverkas nischstål även i allaanläggningar i USA (stålverken i Montpelier,Iowa och Mobile, Alabama) ochsynergierna i samband med köpet avnordamerikanska stålföretaget IPSCO2007 har realiserats. Kapaciteten förkylda stål har ökat med en halv miljonton till totalt 1,3 miljoner ton per år.SSABs omfattande produktprograminom slit- och höghållfasta konstruktionsstålerbjuder idag ett dimensionsintervallfrån 0,5–130 mm tjocklek. En expansiontill 160 mm är inom räckhåll.Masugnen ”Heta Greta” i Oxelösundrenoverades efter 15 år till en kostnad av300 miljoner kronor. Förutom miljöförbättringarnasom ska bidra till mindrestoft i luften förväntas även säkrare ochstabilare drift.SSAB blev under året helägare till stålochmetalldistributören Tibnor. SSABägde tidigare 85 procent av företagetoch förvärvade Outokumpus resterande15 procent av aktierna för 44 miljonereuro.Den starka återhämtningen i börjanpå året planade ut under sommaren ochJohn Deere, vinnare av SSABs Swedish Steel Prize 2011.under hösten försämrades marknadssituationenfrämst i Europa. Produktionenfick således anpassas till efterfråganmed cirka 70 procents kapacitetsutnyttjandei den svenska stålrörelsen som följd.Eurokrisen och uppbromsningen i Kinainnebär att många kunder skjuter sinainköp på framtiden. SSAB har minskatsin kapacitet att galvanisera plåt genomatt metallbeläggningslinje 1 i Borlängehar lagts ned.I februari 2011 slöt Sandvik MaterialsTechnology ett flerårigt avtal med Westinghouseom leveranser av kapslingsrörtill kärnkraftverk till ett totalt värde avmer än tre miljarder kronor. Som en konsekvensav avtalet beslutade Sandviksstyrelse att bevilja en utbyggnad av produktionskapacitetenvid anläggningen iSandviken. Under året erhölls även ettflertal omfattande order på rör till så kalladenavelsträngar till oljeindustrin.I början av september kommuniceradesSandvikkoncernens nya strategiskainriktning. Enligt den nya strategin ärambitionen för affärsområde SandvikMaterials Technology att inom 2–3 år nåen högre och stabilare lönsamhet samt attdärefter utvärdera alternativ för tillväxtoch expansion.I mitten av september offentliggjordeSandvik Materials Technology därför ettomfattande förbättringsprogram (TheStep Change Program), som syftar tillatt öka affärsområdets lönsamhet till enSSABs nya kylsträcka i Borlänge.11

ÅRSBERÄTTELSE 2011Material från Sandvik räddar Vasa.betydligt högre och stabilare nivå samtatt stärka den ledande positionen inomstrategiska segment och marknader.Ett av målen med programmet är attreducera kostnadsbasen med cirka 50miljoner euro över de kommande 2–3åren, bland annat genom lägre personal-och administrationskostnader samten kostnadsoptimering av försäljningsorganisationen.En ny och förenklad organisationsstrukturbörjade implementeras med starti mitten av september 2011. Som en konsekvensav organisationsförändringenidentifierades en strukturell övertalighetmotsvarande cirka 500 personer globalt,varav 295 personer i Sverige. Den 1 novembervarslades därför 295 personer omuppsägning i Sverige.Parallellt med översynen i Sverige genomfördesäven en omfattande översynav affärsområdets globala försäljningsorganisation.Inom ramen för denna översynidentifierades en övertalighet på merän 200 personer. Denna process pågårfortfarande. Reduktionen är bland annaten konsekvens av en ny säljmodell somkommer att implementeras under förstahalvåret 2012.Som ett led i den nya strategiska inriktningenför Sandvikkoncernen överfördesproduktområde Process Systems samt delarav MedTech till affärsområde SandvikVenture den 1 januari 2012. Det innebäratt Sandvik Materials Technology frånoch med årsskiftet består av fyra produktområden:Primary Products, Tube,Strip samt Wire and Heating Technology.I samband med offentliggörandet av dennya koncernstrategin meddelades ävenatt ambitionen är att avyttra instrumentochimplantatdelen av produktområdeMedTech.Sandvik Materials Technology har tvåjoint ventures med Carpenter Technologyinom pulverteknologi. Under 2011påbörjades ett forskningssamarbete mellanSandvik och Carpenter Technology,som syftar till att stärka positionen inompulverteknologi och avancerade material– där en viktig del i strategin handlarom materialutveckling inom energisegmentet.Nya komponenter utvecklas i metalliskaoch keramiska material för resistivvärmning, exempelvis keramiska elementför glastillverkningsindustrin och diffusionsugnarför halvledar- och solcellsindustrin.Sandvik utvecklar dessutomkompletta processvärmare baserade påresistiv värmning.Sandvik kan spela en avgörande roll iteknikutvecklingen inom hållbar energiutvinning.En rad projekt pågår för attutveckla material och komponenter somhjälper kunderna att utvinna energi medminskad klimatpåverkan. Sandvik arbetarexempelvis med materialutvecklingför energieffektivisering i anläggningarsom använder fossila bränslen. Utvecklingav komponenter för vindkraftverkpågår även.År 2011 var ännu ett utmanande år förOutokumpu bl a fyllt med omstruktureringsarbete.Året startade med positivaförtecken och efterfrågan på rostfritt stålökade kraftigt. Men framåt halvårsskiftetminskade efterfrågan på grund av denökade globala ekonomiska osäkerhetenoch det sjunkande nickelpriset.Det viktigaste inför 2011 var att fåföretaget att gå med vinst igen, vilketinnebar olika aktiviteter för att förbättrakassaflödet, stärka balansräkningen ochförbättra företagets lönsamhet. Storaomstrukturerings- och kostnadsbesparingsprogramlanserades. Under vårenlanserades och implementerades ett omstruktureringsprogram,vars mål var attåstadkomma kostnadsbesparingar på 30miljoner euro. Under hösten aviseradesnya aktiviteter med syfte att minska företagetsårliga operativa kostnader med100 miljoner euro till slutet av 2012, ochatt minska rörelsekapitalet med 250 miljonereuro till mitten av 2013. Företagetsom organisation innebar också attkoncernens verksamheter delas in i treaffärsområden från och med den 1 januari2012: General Stainless, SpecialtyStainless och Ferro chrome.Outokumpu och Tubinoxia undertecknadei september det slutliga avtalet omett joint venture som berör Outokumpusrörverksamhet Outokumpu Stainless TubularProducts (OSTP). Enheten i Wildwood,Florida, USA, som tidigare var endel av OSTP ingår inte i detta joint ventureoch förblir helägt av Outokumpu.Outokumpu beslutade att öka koncernensproduktionskapacitet av ferrokrom ijuni 2010. Investeringen uppgår totalt till440 miljoner euro. Investeringen kommeratt fördubbla den årliga produktionskapacitetenav ferrokrom till 530 000 ton.Den utökade produktionskapaciteten förväntasvara i drift under första halvan av2013 och öka till full kapacitet under 2015.Ny syraåtervinningsanläggning i Avesta.12

ÅRSBERÄTTELSE 2011Interiör från ny syraåtervinningsanläggning i Avesta.Investeringen gör inte bara Outokumpusjälvförsörjande av ferrokrom utan äventill säljare av cirka 200 000 ton årligen tillexterna kunder. Efter expansionen kommerkoncernens ferrokromproduktion attstå för cirka fem procent av den globalaferrokromkapaciteten i världen.Outokumpu fortsatte sitt hårda arbeteinom hållbarhetsområdet under 2011. Förfemte året i rad försvarar Outokumpu sittmedlemskap i Dow Jones hållbarhetsindex,DJSI World och DJSI Europe. I 2011års granskning är Outokumpu ett av defem bästa stålföretagen i världen somfinns med i DJSI World-index.Outokumpu invigde 2011 en toppmodernanläggning för syraåtervinning istålverket i Avesta. I anläggningen återvinnsden syra som används i glödgnings-och betningslinjen. Mer än 95procent kan nu återanvändas i produktionen,vilket minskar användning av nysyra dramatiskt. Anläggningen avskiljerockså metaller som sedan återanvändssom råvara i stålverket.Outokumpu lanserade sitt superaustenitiskastål Outokumpu 654 SMO®,som ger en högre beständighet motpunktfrätning och spaltkorrosion jämförtmed andra typer av rostfria stål. Imånga fall är det ett utmärkt alternativtill nickellegeringar eller titan. Typiskatillämpningsområden för stålet är plattvärmeväxlare,kondensorrör till kärnkraftsanläggningaroch flytledningar,havsvattenkylning och filter för avgashanteringssystemoch andra avgasreningsapplikationer.Outokumpu fick sin första order pådet nyligen lanserade duplexa stålet LDX2404®. Ordern omfattade stålleveranstill konstruktion av tankar för användningi biogasproduktion. LDX 2404® harhögt korrosionsmotstånd och utmärktamekaniska egenskaper och är den sjättemedlemmen i duplexfamiljen. Outokumpuhar en global marknadsandel på 50procent inom duplexa stål.Ett annat intressant projekt för Outokumpuär trafikleden Norra länken iStockholm, dit Outokumpu har levererat300 ton armeringsjärn i rostfritt duplextstål. Norra länken är en stor infrastrukturinvesteringi en ny trafikled runt om denorra delarna av centrala Stockholm därmålet är att minska trafiken och förbättramiljön i innerstaden.Outokumpu gav ut miljöproduktdeklarationer,så kallad EPD, för rostfrittstål inom byggsektorn: en för varmvalsatoch en för kallvalsat rostfritt stål. DessaVarmvalsad platt stång i Smedjebacken, Ovako.EPD-dokument utfärdades av EuropeanConstruction Products Organisation(ECO) och är giltiga under en femårsperiod.De utgör vidare grunden för ettinternationellt anpassat system för attberäkna hållbarhetsprestanda över helabyggnadens livscykel.Outokumpus rostfria stål innehållernormalt 85–90 procent återvunnet material,vilket är mycket högre än industrigenomsnittetpå 60 procent. Utsläppenav koldioxid vid tillverkningen avOutokumpus austenitiska stål är idagnästan 40 procent lägre än de var på1990-talet.Ovakos övergripande mål under 2011var att stärka sin ledande position inomspecialstål i Norden och Västeuropa föratt även kunna expandera globalt. Fokushar legat på att öka samordningen inomkoncernen och att tillvarata de stordriftfördelarsom finns. Samtidigt har mycketarbete lagts på att förbättra Ovakos organisationinom teknik och marknad föratt stärka positionen inom produkt- ochapplikationsutveckling.Ovako gjorde ett starkt första halvår,men mot slutet av tredje kvartalet sak-13

ÅRSBERÄTTELSE 2011Höganäs induktorer används i vind- och solkraftverk.tade efterfrågan in som en effekt av ökadosäkerhet om den makroekonomiska utvecklingen.För att möta en förväntadnedgång i konjunkturen vidtog Ovako ettantal åtgärder för att minska kostnadsnivånoch dra ned produktionstakten, medeffekt från första kvartalet 2012.Programmet för att ytterligare stärkaOvakos långsiktiga marknadsplan fortsattedock som vanligt och flera investeringsbeslutfattades. I Hofors beslutadesom ett nytt ringverk för åtta miljoner euroför att möta efterfrågan på kullagerstål,som bland annat används i vindkraftverk.Ringverket kommer att färdigställas underandra halvan av 2012.I Hällefors beslutades om att investerai en ny automatiserad svarvlinje för 7,5miljoner euro för att möta den långsiktigtökande efterfrågan inom högeffektiva diselmotorer.Den nya svarvlinjen tas i brukunder första halvan av 2013. Dessutomgjordes investeringar i materiella anläggningstillgångarför 22 miljoner euro sombland annat innebar en ny växellåda ivalsverket i Hofors och en ny gjutlåda istålverket i Imatra.De större investeringar som tagits i driftunder 2011 innebar ökad produktionskapaciteti fabriken i Indien och av rostfriapulver i USA. En ny ugnslinje för järnpulverdriftsattes i USA.I februari invigde Höganäs sitt andraPoP Center (Power of Powder) i Pune iIndien. Liksom i Höganäs samlas specialistkompetenseroch avancerad utrustningi ett center, dit kunder och samarbetspartnerkan vända sig för att testaoch utveckla nya applikationsområdenför metallpulver.Under året har Höganäs ökat sina aktivitetermot samhället i närområdet kringanläggningen, för att visa verksamheten,framtidsplanerna, miljöarbetet samt föratt underlätta samrådsprocessen inför ettnytt miljötillstånd.Under hösten fattade Höganäs beslutom att uppföra en blandningsanläggningi Korea. Denna långsiktiga investeringkommer att stärka Höganäs förmåga attleverera differentierade kundlösningarmed avsevärt kortare ledtider. Projektetberäknas vara genomfört vid årsskiftet2012–2013.Första halvåret 2011 präglades för Uddeholmav hög orderingång och stor efterfrågan.Marknaden mattades därefter avnågot under slutet av sommaren och ibörjan av hösten, en nedgång som därefterhöll i sig året ut. Framför allt märktesNy ESR-ugn i Hagfors.14

ÅRSBERÄTTELSE 2011nedgången i Asien och på hemmamarknadeni Norden, medan däremot övrigaEuropa, liksom Nordamerika, fortsatt visaten relativt bra utveckling även underhösten 2011.Under 2011 beslutades om utökadproduktionskapacitet inom ESR (elektroslaggomsmältning)i syfte att öka tillverkningenav högförädlat verktygsstål.Investeringen i ESR innebär utökad kapaciteti form av ytterligare en ESR-ugn,företagets nionde. En investering somligger helt i linje med Uddeholms affärsplangällande tillväxt för de närmastkommande åren fram till 2016. Högförädladestålsorter är det segment som mani första hand avser att växa inom.Vidare beslutades om en konverteringav företagets hela olje- och gasolanvändningtill flytande naturgas (LNG). I börjanav september togs det första spadtagetför byggandet av den nya mottagningsstationenför naturgasen i Hagfors, somstod klar i vid årsskiftet.I och med konverteringen blir Uddeholmdet första stålföretaget i Skandinaviensom satsar på flytande naturgas.Uddeholm gör satsningen av två skäl;minskad miljöpåverkan och förbättradlönsamhet. Således är konverteringenbåde en investering för miljön och enförutsättning för att företagets tillväxtplanerska kunna uppfyllas i och medde miljögränser som angivits i ett nyttverksamhetstillstånd. Tillståndet blevgodkänt i Miljödomstolen i vid årsskiftet2010–2011 och omfattar en produktion istålverket om 200 000 ton. Tidigare tillståndvar på 135 000 ton.De första leveranserna av gasen kommeratt ske under sommaren 2012 ochefter det att samtliga ugnar hos Uddeholmhar konverterats, beräknas årlig förbrukningav naturgas bli cirka 12 000 ton.Nya upptäckter kring utskiljningssekvenser– när och varför vissa fasomvandlingarsker – har lett till ett förnyat fokuspå varmarbetat stål inom Uddeholm. Enfråga är om det går att komma ännulängre i varmhårdhet och sprickmotståndinom nuvarande legeringssystem.En annan allt viktigare aspekt förUddeholms stålsorter är värmeledning.Bättre värmeledning i verktygsstålet betyderkortare tid i verktyget, vilket gerfler komponenter per tidsenhet – vilketinnebär ökad produktivitet. I vissa tillämpningar,t ex presshärdning, är godvärmeledning helt nödvändigt för ettlyckat resultat.Vid sidan av Uddeholms satsning påhögpresterande verktygsstål till i förstahand industriverktyg för tillverkningsindustrin,har ett helt nytt affärsområdeinrättats, Uddeholm Component Business.Affärsområdet syftar till att hittanya affärer inom segmentet komponenttillverkning,där Uddeholms verktygsstålskvaliteterhar visat sig ha stora fördelari jämförelse med konventionellastålsorter.Nödvändigheten av strukturella förändringar,kostnadsbesparingar och inteminst ökad satsning på nya och växandemarknader i bl a Sydamerika och Mellanösterninnebar att Uddeholm från 1 april2011 fullt ut integrerade samtliga agenteroch återförsäljare på dessa marknader,vilka tidigare organiserats i ett separatdotterbolag.I oktober 2011 invigdes Durin, ErasteelKlosters nya gasatomiseringsanläggningi Söderfors. Erasteel är världsledande iproduktion av snabbstål genom gasatomiseringsprocessför pulvermetallurgi.Genom den nya anläggningen kan antaletproduktområden utökas med nyastålsorter såsom rostfritt stål, nickel- ochkoboltlegeringar som sedan når ut till desnabbt växande marknaderna inom verktyg,energi och särskilt olja och gas. Kapacitetenför Söderforsenheten kommeratt dubbleras efter investering i Durin omcirka 180 miljoner euro.Invigningen av Durin i Söderfors.Inför invigningen av Durin öppnadeett permanent besöksrum med produktmontraroch skärmpresentation avErasteels material och produkter inomkoncernen. På ett överskådligt sätt presenterasstålet inom många olika samhällsfunktioner.Förbättringsarbetet inom miljö ochsäkerhet pågår kontinuerligt. Kvalitetssatsningenhar varit framgångsrik med fåreklamationer från kunderna. Den storasatsningen av LEAN-aktiviteter i de tresvenska anläggningarna har även gettgoda resultat.Första halvåret 2011präglades av en mycketstark efterfrågan från den europeiskabilindustrin och produktionen i Garphyttangick med fullt kapacitetsutnyttjande.Under året har bl a investeringar gjorts itvå nya dragmaskiner och en utrustningför virvelströmsmätning för att kunnamöta den starka efterfrågan.I företagets anläggning i Suzhou iKina har investeringen i ökad tillverkningskapacitetslutförts under året. Investeringenbestod dels i en utbyggnadav 4 400 kvadratmeter samt ny utrustningför skalning, patentering, dragning,härdning och virvelströmsmätning avtråd. Efter investeringen kommer anläggningeni Kina att ha en produktionskapacitetom cirka 10 000 ton ventilfjädertråd,ungefär hälften av Garphyttanskapacitet.15

ÅRSBERÄTTELSE 2011Scana har antagit en hållbarhetspolicyoch som första steg har företaget gjortsig av med oljeberoendet genom att installerafjärrvärme. Detta tillsammansmed ett flertal övriga åtgärder kommerkunna minska energibehovet med 20–25procent. Allt avfall som produceras inomScana källsorteras, så att det åter kanbli råvaror, med målet att bli ett ickedeponerandeföretag.Scana Steel BjörneborgUnder året har flera nya investeringar ochförbättringsarbeten genomförts, blandannat för att sänka energiförbrukningenoch minska på koldioxidutsläppen. Istålverket pågår en stor utbyggnad ochuppdatering. Sedan tidigare har gjuthallenbyggts ut och under året har ocksåljusbågsugnens transformator bytts ut.Detta ger både ökad kapacitet och störredriftsäkerhet. Arbetet beräknas bli heltslutfört under 2012 med en ny transformatortill skänkugnen.I maskinverkstaden har två nya fräsverkoch en travers invigts. Maskinernakommer bland annat att användas till attfräsa större rotorer och plattor. Genomde nya fräsverken ökas kapaciteten mednästan 200 procent.Kundernas slutkunder ställer allt högrekrav på produkterna, både vad gäller prestandaoch livslängd. Detta påverkar allaleveransled och för Scana Steel Björneborgsdel medför det tuffare materialkravoch mer provning. Dessutom ska företagetleverera en högre förädlingsgrad ochäven kringutrustning för smidesprodukterna,till allt fler kunder.Scana Steel SöderforsScana Steel Söderfors har under 2011fortsatt att utveckla kapabiliteter inomavancerade smiden. Man kan idag erbjudasmiden i ett brett program avnischade stålsorter, alltifrån ultrarenastål med lång utmattningshållfasthet tillhöglegerade specialstål för användningarinom primärt olje- och gasindustrin menäven energisektorn generellt.Under året har flera investeringargenomförts inom grovbearbetning ochfärdigställning. Att snabbhet är en konkurrensfaktorär något som Scana SteelSöderfors försöker möta. Från investeringsbesluttill produktionsstart för enny färdigställningslinje för smidda produkterdröjde det endast fyra månader.Invigning av två nya fräsverk i Björneborg.Här har det satsats på effektiva produktionsflödenför att öka produktiviteten.Det innebär förbättrad materialhanteringmed traverser, materialportar och sågstationer.Glädjande är att man har kunnat genomföraen stor kompetenshöjning underåret genom riktade rekryteringar inomsåväl produktion som teknik och utveckling.Scana Steel Söderfors växer somen kompetens- och kapabilitetspartnertill nyckelkunder. Tillväxten drivs av allthårdare materialkrav i kombination medökande komplexitet i utförandet. ScanaSteel Söderfors strategi är att fortsätta utvecklassom en snabb spelare inom högtförädlade stålprodukter där fokus liggerpå högsta kvalitet.Scana MachiningScana Machining bildades i maj 2011.Efter den första hektiska tiden har detutvecklats till ett företag som fokuserarpå tung bearbetning, i första handmot marinsektorn, pappersindustrin ochförsvarsindustrin, men är också på starkframmarsch inom energisektorn.Företagets mål att serva marknadenmed avancerad tillverkning av bl a smidesgodsi höglegerade material samtmontering och testning, för att därefterleverera direkt till slutanvändaren.I verkstaden bereds utrymmen för att påsikt, investera i ytterligare maskinutrustningför att möta marknadens behov avlängre och mer avancerade produkter.Ett flertal nya kunder har knutits tillföretaget, med för företaget helt nyaprodukter. Långsiktiga avtal kommer attknytas för att tillsammans med kundernautveckla nya produkter och tillverkningsätt.Scana SubseaScana fortsätter sin utveckling inomfriformsmidda rör i låglegerade stål tillolje- och gasindustrin som marknadsförsoch säljs via bolaget Scana Subsea.Produkterna smids i huvudsak vid anläggningarnai Björneborg och Söderforssamt bearbetas av Scana Machining.Under 2011 har man tagit ytterligareett steg genom att tillverka dessa smidenmed högt ställda egenskapskrav i storlekarsom utnyttjar dagens anläggningmaximalt och även utvecklat produktermed högre hållfasthet.Ska utvecklingen fortsatta att mötamarknadens behov av långa produkterför användning vid oljeutvinning tillhavs på stora djup krävs investeringari processanläggningen, men även i färdigställningenså som bearbetning ochytbehandling.Ruukki i Virsbo har utvecklat höghållfastarör med mycket höga förlängningsvärden.Rören lämpar sig i tillämpningarmed höga belastningar och där kunden16

ÅRSBERÄTTELSE 2011vill spara vikt. De höga förlängningsvärdenager samtidigt utmärkta bockningsegenskaper.Rören kan i vissa applikationerersätta sömlösa rör. Ett exempelär bygghissar där Ruukki i nära samarbetemed kund tagit fram rör med högrehållfasthet och förlängningsvärden äntidigare motsvarigheter.Virsbo har även utvecklat ett nytt rörför sprinklersystem. Rören, så kalladerillade rör, är avsedda att kopplas ihopmed speciella kopplingar till sprinklersystemoch de har godstjocklekar somtidigare inte funnits på marknaden.Nya vitala delar (sax, rikt, fasenheter) i en av Boxholm ståls ringdragbänkar.För Ramnäs Bruk, som tillverkar kättingoch andra förankringsprodukter tilloffshore-verksamhet, inleddes 2011 svagtmen avslutades starkt. Största händelsenunder 2011 är ägarskiftet då RamnäsBruk sedan i september ingår i VicinayMarine-koncernen, som har sin bas iBilbao , Spanien.Med förvärvet av Ramnäs har VicinayMarine fyra bolag som tillverkar kättingför förankring av olje- och gasplattformertill havs. Förutom i Ramnäs skertillverkningen i Spanien, Brasilien ochKina. Vicinay Marine är därmed globaltden i särklass största leverantören inomdenna nisch med en omsättning på cirka170 miljoner euro och koncernen harcirka 600 anställda.Huvudsyftet med förvärvet av Ramnäsär den kraftiga efterfrågeökningen ibranschen och koncernens behov av attkunna öka leveranskapaciteten. Utbyggnadav produktionskapacitet pågår ellerplaneras dessutom i alla fyra bolagen.Boxholm Stål är Nordens största tillverkareoch lagerhållare av kalldragetstångstål med slutkunder till stor delinom fordonsindustrin.Trots finans- och skuldkriser de senasteåren har Boxholm Ståls ägare,Schmolz+Bicken-Bach, beviljat en ökningav investeringstakten och underperioden 2008–2011 investerades 4,5miljoner euro i Boxholm.Den senaste investeringen gjordes inya vitala delar (sax, rikt- och fasenheter)i en av företagets ringdragbänkar.Den kom på plats under hösten 2011 ochinvigdes den 30 november.Fagersta Stainless tillverkar rostfri valstrådoch dragen tråd. Kunderna utgörsav tråddragerier samt tillverkare avsvetsprodukter, fästelement eller fjädrar.Under 2011 har företaget i enlighet medsin strategi fortsatt att satsa på, och ökaförsäljningen av, specialstål.I slutet av 2011 påbörjades installationenav en ny produktionslinje för dragentråd. Investeringen innebär att kundernasönskemål om ett bredare dimensionsprograminfrias.Surahammars Bruk är sedan några årtillbaka en del av Tata Steel. SurahammarsBruk ingår i Cogent Power somär Tata Steels bolag för tillverkning avelektroplåt. Denna plåt har speciella magnetiskaegenskaper och används i allatyper av elektriska generatorer, motoreroch transformatorer och har stor betydelseför maskinernas verkningsgrad ochövriga prestanda.En omfattande genomgång och ombyggnadav all äldre utrustning pågårför att minska risken för olyckor. Fokusligger också på rutiner och beteendensom främjar säkerheten. Säkerhetsarbetethar lett till tydliga förbättringar medexempelvis minskat antal olyckor.Fler operatörer har anställts under åretför att öka produktionskapaciteten, mendenna är ännu inte tillbaka på den nivåsom rådde före 2009. Marknads- och orderlägethar blivit alltmer svårbedömt dåde längsta leveransavtalen numera enbartgäller för ett kvartal och kunderna fattarsina beslut allt senare. Andelen varmbandsom köps inom Tata Steel har gradvisökats genom ett gemensamt utvecklingsarbeteinom koncernen. Mindre än 20procent av behovet kommer nu från externaleverantörer.Efter flera år med begränsade investeringartogs i oktober ett beslut om attersätta ugnen i tillverkningsenheten förglödgning och betning av varmband.Investeringen, som ligger på drygt 30miljoner kronor, kommer att säkerställadriften, reducera energiförbrukningenoch möjliggöra förbättrade produkter.Några ytterligare mindre investeringarom cirka tio miljoner kronor har ocksåbeslutats.17

OÄNDLIGHET”Stål är ett av de mest resurseffektiva materialen med tanke på den mängdstålapplikationer som finns. Dessutom har stålprodukter lång livslängd ochstål kan återvinnas i all oändlighet.”Karin ÖstmanR&D Quality & Product AssuranceSandvik Materials Technolgy18

ÅRSBERÄTTELSE 2011Energi och miljöEnergi- och miljöområdena kommer fortsatthögt upp på den politiska agendan.Kraven skärps och möjligheterna till nationellflexibilitet minskar när EUs lagstiftningblir alltmer harmoniserad ochdetaljstyrd. Exempel på detta är utformningenav utsläppshandeln för koldioxidefter 2012 och det nya industriutsläppsdirektivet.Resurseffektivitet har lyfts upp somett övergripande begrepp som omfattarbåde energi och andra resurser vilketkommer att initiera regelverk inom energieffektivisering,råvaruanvändningoch transporter.Resurseffektivitet – äntligenInom EUs 2020-strategi är ett av huvudområdenaresurseffektivitet och underåret presenterades en färdplan för resurseffektivitet.Färdplanen fokuserar bl a påhållbar konsumtion och produktion samtbetonar att det måste finnas en prissättningoch tillräcklig information som göratt konsumenterna väljer rätt produkter.För att styra mot ett sådant beteende behövsindikatorer och miljöbedömningarför produkter och tjänster. Detta är ettsvårt område och behöver tid för att utvecklasoch mogna, men stålindustrin serpositivt på att fokuseringen på resurseffektivitetger ett helhetsperspektiv inommiljöpolitiken.Stål är ett av de mest resurseffektivamaterialen med tanke på den mängd stålapplikationersom finns. Dessutom harstålprodukter lång livslängd och stål kanåtervinnas i all oändlighet.Klimatpolitik – en ödesfrågaUnder 2011 presenterade EU en färdplanmot ett s k lågkolsamhälle 2050. EU harsatt reduktionsmålet för klimatpåverkandeutsläpp till 80–95 procent 2050och färdplanen visar en väg för att nå detmålet. För stålindustrin är klimatpolitikenen ödesfråga och en global klimatpolitikär en förutsättning för att europeisk stålindustriska kunna konkurrera på världsmarknaden.Begränsningar för enbarteuropeisk stålindustri gör det svårare förbranschen att utvecklas i Europa.Inför nästa period av utsläppshandelnför koldioxid, 2013–2020, har företagenansökt om fri tilldelning av utsläppsrätterenligt det regelverk som gäller för konkurrensutsattindustri. Tilldelningen blirbegränsad och kommer inte att räcka tillföretagens förväntade produktion. Skälettill det är de snävt satta riktmärken ochdet faktum att de flesta anläggningar intehar tillgång till naturgas som bränsle.Energianvändning är braEU presenterade även under året en energieffektiviseringsplansamt förslagtill ett energieffektiviseringsdirektiv.Direktivförslaget innehåller flera detaljeradeåtgärder som syftar till att EU skanå det idag icke bindande målet om 20procent energibesparing inom unionentill 2020. Att målet är formulerat somen absolut minskning är ett problem förenergiintensiv industri. För stålindustrinär energi en råvara som i effektiva processerförädlas genom stålprodukterna.De är i sin tur energieffektiva genom attde minskar energibehovet i samhället isin slutanvändning. Att använda energipå det sättet är bra och innebär att ståletkan fortsätta att vara konkurrenskraftigtpå världsmarknaden.BAT-slutsatser beslutadeEUs utsläppsdirektiv för stora industrianläggningar(IPPC) har arbetats om ochdet nya Industriemissionsdirektivet, IED,(Industrial Emissions Directive) trädde ikraft inom EU i januari 2011. Det reglerarbl a vilka krav för utsläpp till luft, markoch vatten som ska gälla för industriellverksamhet. I Sverige kommer IED atttillämpas för befintliga, tillståndspliktigaverksamheter den 7 januari 2014. Stålindustrinär direkt berörd eftersom tillståndetär en förutsättning för verksamhetenoch svåra eller menliga villkor i tillståndetger stålindustrin sämre konkurrenskraftpå den globala marknaden.I direktivet finns bl a krav på att de utsläppsvärdensom kan uppnås genom attanvända bästa möjliga teknik (BAT) blirbindande värden eller villkor i varje stålföretagstillstånd. EU-kommissionen beslutadeatt referensdokumentet för BAT(BREF) för järn- och ståltillverkning,som efter en flerårig revidering färdigställdesunder 2010, skulle kompletterasmed BAT-slutsatser som beskriver villkorsstyrandetekniker och gränsvärden.I november 2011 beslutades om BATslutsatserför järn och ståltillverkningoch den 8 mars 2012 var de översatta ochpublicerade. De börjar gälla omedelbartoch efter fyra år ska de vara inkluderadei företagens tillstånd och eventuella nyainvesteringar ska då vara genomförda.IED-lagstiftningen börja gälla först2014.För svensk basindustri är investeringscyklernaavsevärt mycket längre än fyraår. Detta tillsammans med en relativtlångsam tillståndsprocess kommer attäventyra Sveriges möjligheter att lyckasmed det som EU-lagstiftningen kräver.Det är mycket märkligt att BAT-slutsatsernabörjar gälla innan lagstiftningenär på plats.Branschen berörs av ett flertal BREF,där BAT-slutsatser ska tas fram, och idet kommande arbetet måste svensk stålindustrivara betydligt aktivare än manvarit tidigare.19

NYFIKENHET”En produktidé brukar ta omkring sex år från idé tills den kommit ut påmarknaden. Den här tältkonstruktionen i ultrahöghållfast stål har vuxit frampå ett år!”Bengt LöfgrenTriple SteelixJoakim NyströmSSAB20

ÅRSBERÄTTELSE 2011Forskningoch utbildningJernkontorets verksamhet inom forskningoch utbildning omfattar den gemensammastålforskningen, som drivs inom 14självständiga teknikområden, och samordningenav EU-frågor inom forskningsområdet.Inom utbildningsområdet ansvararJernkontoret för branschens långsiktigakompetensförsörjning, främst inommaterial- och processteknisk högskoleutbildning.Inom teknikområdenas verksamhet bedrivsen omfattande fortbildning i formav seminarier för produktionspersonal,forskare och utvecklingsingenjörer vidmedlemsföretagen. Närmare 600 personerfrån industrin deltar i verksamheten, vilketsäkrar en god fortbildning och snabbomsättning av nya forskningsresultat.Europeisk stålforskningPrecis som tidigare år erhöll Sverige ungefärdubbelt så stort forskningsstöd frånKol- och stålforskningsfonden (RFCS)som vår relativa andel av fonden skullemotsvara. Särskilt Swerea MEFOS ABi Luleå har en hög träffprocent på sinaansökningar.Existensen av RFCS har dock till följd attdet upplevs som svårt för stålindustrin attfå anslag ur EUs ramprogram. Under 2011presenterade EU-kommissionen förslagettill nästa ramprogram, det s k Horisont2020. I förslaget föreslås ramprogrammetbreddas och förenklas, och flera avförslagen till förändringar skulle gagnastålindustrin.Vilka forskningsområden som stödsav RFCS prioriteras av ”European SteelTechnology Platform” (ESTEP) och dess”Strategic Research Agenda” (SRA), somsträcker sig till 2030. Här följer Jernkontoretarbetet, och deltar också i den omstartade”Research Committee” (RESCOM),inom Eurofer. ESTEP har nu sex år pånacken och RESCOM har flaggat för attdet är dags för en översyn av forskningsagendan.Gemensam nordiskstålforskningDen gemensamma stålforskningen vidJernkontoret hade ungefär samma volymunder 2011 som den haft sedan 2008,med en sammanlagd omsättning omcirka 160 miljoner kronor, varav knappthälften i form av kontant finansiering avolika forskningsutförare. Av denna haroffentliga forskningsfinansiärer svarat förmerparten, men även teknikområdena ochenskilda företag har skjutit till pengar.Resten av volymen har utgjorts av företagensoch Jernkontorets naturainsatser.Under 2011 avslutades JernkontoretsEnergiforskningsprogram, med attgenomförd forskning i olika projektsammanfattades i en syntesrapport ochkunskapsläget med avseende på energibesparandeinsatser sammanfattats i enkunskapsöversikt. Programmet har pågåttsedan 2006 och haft finansiellt stödfrån Energimyndigheten. De projekt somgenomförts inom programmet uppvisaren sammanlagd energibesparingspotentialom närmare 1 TWh. Syntesrapportenoch kunskapsöversikten pekar också utområden där mer kunskap skulle kunnage ytterligare förbättringar.Under 2012 kommer också de två andrastora forskningsprogrammen vid Jernkontoret,Stålforskningsprogrammet, somstöds av VINNOVA, och Stålkretsloppet,som stöds av Stiftelsen för miljöstrategiskforskning (Mistra) att gå i mål. Det senarehar pågått sedan 2004 och strävar efter attförverkliga visionen om en sluten tillverkningoch användning av stål i samhället.Inom Stålforskningsprogrammet kommertotalt 32 projekt att ha genomförtsnär programmet avslutas. Flera viktigaresultat har uppnåtts, inte minst inom mätteknikdär resultaten bidrar till att stålkan tillverkas med bättre precision ochhögre kvalitet. Det har också gjorts intressantaupptäckter inom utvinning och användningav legeringsämnen. Resultatenkommer att redovisas och diskuteras i enprogramkonferens i september 2012.Utanför programmen har enskilda teknikområdengenomfört forskningsprojekti egen regi, och en rad seminarier har hållitsinom olika ämnesområden.Även inom den gemensamma forskningenpå Jernkontoret har arbetet meden stålplattform påbörjats. Dokumentetska sammanställa industrins kunskapsbehovpå kort, medellång och lång siktoch utgöra en referens för forskningssatsningar,både gemensamma och enskildainom varje företag för sig. Det ska ocksåanvändas för kommunikation gentemotforskningsutförare och -finansiärer.Triple SteelixTriple Steelix – Industrial region är ettinnovationssystem under Jernkontoretshuvudmannaskap. Triple Steelix arbetarmed att göra stål- och verkstadsindustrini Bergslagen ännu starkare, genom att fånäringsliv, kommuner och högskolor – dvsde så kallade ”triple-helix-aktörerna” – iregionen att samarbeta. Att arbeta enligtdenna modell, har rönt stor framgång. Under2011 hade Triple Steelix besök av ettflertal internationella kluster som ville tadel av Triple Steelix arbetssätt.I september presenterade VINNOVA eninternationell utvärdering av Triple Steelixverksamhet. Resultatet av utvärderingenblev en fortsatt finansiering från VIN-NOVA med motiveringen: ”Triple Steelixär mycket framgångsrikt och har skapatkonkreta resultat i form av nya företag ochprodukter men även systemförändringar.Stark regional samverkan som sträcker sigöver 13 kommuner i Bergslagen har etableratsoch karakteriseras av ett engageratmålinriktat regionalt ledarskap. Tillväxtoch internationell konkurrenskraft genominnovation, samverkan och förnyelse ärledstjärna och fokus ligger på utvecklingav små och medelstora företag.”Sammanfattningsvis kan konstaterasatt Triple Steelix är ett framgångsriktVINNVÄXT-initiativ med potential att21

ÅRSBERÄTTELSE 2011uppvisa än mer tydliga resultat vad gällerjobb och tillväxt.Materialteknisk utbildningJernkontoret och svensk stålindustri stöderaktivt, sedan lång tid tillbaka, den material-och processtekniska utbildningen ilandet. Insatserna har varit inriktade motföljande program:• Materialdesign (300 högskolepoäng) vidKTH och vid Högskolan Dalarna (HDa)• Industriell miljö- och processteknik(300 högskolepoäng) vid Luleå tekniskauniversitet (LTU).Jernkontorets fullmäktige beslutade2008 att ytterligare stärka rekryteringsinsatsernagenom att införa ett nytt stipendiesystemfrån och med hösten 2009.Efter ökat söktryck 2009 minskade tyvärrsöktrycket till all teknisk högskoleutbildning2010, då 90 elever antogs till ”våra”utbildningar. Den nedåtgående trendenfortsatte under 2011, då sammanlagt 80elever antogs. Däremot fortsatte trendenmed stigande kvalifikationer hos de sökande.Sist antagne elev i Stockholm hade18,5 betygspoäng av 22,5 möjliga (17,52010). KTH hade över huvud taget ett brasöktryck med cirka 20 reserver utöver de51 elever som antogs.Nationella forskarskolanDen nationella forskarskolan i bearbetningsteknikvid Högskolan Dalarna, sombl a finansierats av KK-stiftelsen avslutassista mars 2012. Vid årsskiftet fanns tvådoktorander kvar i skolan, och båda siktadepå att hinna avlägga licentiatexameninom skolans tidsram.Samtidigt har arbete inletts kring enny forskarskola, där Region Dalarna, RegionGävleborg, Högskolan Dalarna ochJernkontoret ingår bland finansiärerna.Vid årsskiftet hade idéer och förslag påtolv projekt inkommit från olika företag.Nio av dessa bedömdes vara tillräckligtgenomarbetade för att kunna påbörjasoch arbetet med att rekrytera doktoranderpågår.EOSC 2011I september samlades 250 deltagare från26 nationer i Stockholm för att närvara vidden sjätte European Oxygen SteelmakingConference, EOSC 2011. Konferensen ärett nyckelevenemang för syrgasstålsspecialister,även för dem som arbetar medsupportsystem, och bland deltagarnafanns samtliga intressenter kring stålet– forskare, leverantörer, representanterfrån stålindustrin och dess kunder. FokusEOSC 2011 samlade 250 specialister på syrgasstålstillverkning från 26 nationer.låg på praktiska resultat och erfarenheterfrån forskning och utveckling inomstålverken.Konferensen var organiserad kring sjuteman; Primary steelmaking, Plant operationsexperiences, Ladle metallurgy,Automation & on-line process analysis,Fundamentals of oxygen steelmaking,Improving steel quality och By-products,recycling and environment.Varje tema omfattade mellan fem ochfemton föredrag. Miljörelaterade frågor,såsom ökad användning av stålindustrinsrestprodukter och minskad användningav primära råvaror, återkom under flerasessioner. Dessa frågor har under senareår fått allt större utrymme på de internationellakonferenserna.Den gemensamma öppningssessionen,som kan ses på www.bambuser.com(Jernkontoret), inleddes av Bo-Erik Pers,Jernkontoret och Göran Carlsson, SwereaMEFOS.Bergshistorisk forskningJernkontorets Bergshistoriska utskott lederden bergshistoriska forskningen ochdet består av tio ledamöter. Utskottet ochdess verksamhet utgör ett betydelsefulltnätverk för forskare, såväl tekniker somhumanister, med intresse för branschenshistoria.Till utskottet finns knuten en tvärvetenskapligtsammansatt expertkommittéom tjugo personer med huvuduppgift attfölja utvecklingen inom den bergshistoriskaforskningen och initiera nya forskningsuppgifter.I expertkommittén ingåräven ledamöter från Danmark, Finlandoch Norge.Sveriges nationalatlasUtskottets stora projekt sedan sex år tillbakahar varit att ta fram en nationalatlas.Titeln är Bergsbruket – gruvor och metallframställning.Atlasen gavs ut i september2011 i både en svensk och en engelskversion samt till en del även på internet.Framställning och utgivning skedde genomNorstedts Kartor AB, med Jernkontoretsom huvudman. Atlasen spänner övercirka 4 500 år och omfånget är 216 sidordär cirka två tredjedelar av materialet utgörsav kartor och andra illustrationer.Antalet författare var 36.22

ÅRSBERÄTTELSE 2011UtmärkelsePatriotiska SällskapetshedersgåvaKungliga Patriotiska Sällskapets hedersgåvahar under året tilldelats AnnaThorell för långvarig och uppskattadarbetsinsats.Anna anställdes 1986 vid Jernkontoretsstatistik- och utredningsavdelning,men arbetar sedan 1999 på den då nystartadeinformationsavdelningen sominformatör. Hon är även projektledareför Jernkontorets webbplats.Sällskapet har sedan 1760-talet verkatför ”konsters, slöjders och rikets näringarsuppmuntran” genom att dela ut hedersbelöningar.Jernkontorets fullmäktige2012-2013Martin Lindqvist, ordfSSAB ABPierre BlanchardErasteel Kloster ABPer EngdahlHöganäs ABTom ErixonOvako ABPer JarbeliusScana Steel Söderfors ABPer HasselströmUddeholms ABMikael NissleBoxholm Stål ABBo-Erik Pers, vdJernkontoretJan PietersSuzuki Garphyttan ABCarl-Michael RaihleOvako Tube and Ring ABKarl Gustav RamströmSSAB ABJacob SandbergOutokumpu Stainless ABJoakim SköldBöhler-UddeholmPrecision Steel ABJarmo TonteriOutokumpu Stainless ABOlle WijkAB Sandvik MaterialsTechnology23

YRKESSTOLTHET”Vårt mål är att eleverna ska få en så pass bra bild av utbildningen, branschenoch universitetet att de vill söka till Industriell miljö- och processtekniki Luleå.”Josefine EnmanForskare på Luleå tekniska universitetProjektledare för rekryteringen24

ÅRSBERÄTTELSE 2011Profileringoch rekryteringJernkontorets uppgift att stödja medlemsföretagenslångsiktiga kompetensförsörjningutförs genom att profilera branschenhos huvudsakligen ungdomar och läraregenom att förbättra kunskaperna omstålet , företagen, civilingenjörsyrket ochrelevanta högskoleutbildningar.RekryteringUngdomarnas intresse för stålbranschenär generellt sett blygsamt och söktryckettill högskoleutbildningar med materialtekniskinriktning är knappt och i ettlängre perspektiv otillräckligt.Den viktigaste målgruppen är eleversom läser, eller har läst, gymnasiets naturvetenskapligaoch tekniska program.De bör dessutom ha läst kemi A, fysik Boch matematik E, som sedan 2010 krävsför att bli antagna till ett civilingenjörsprogram.Målet är att få dessa ungdomaratt välja civilingenjörsutbildningarnaMaterialdesign, vid Kungliga Tekniskahögskolan (KTH) eller vid HögskolanDalarna (HDa), och Industriell miljöochprocessteknik vid Luleå tekniskauniversitet (LTU). Ingenjörer från utbildningarnaär mycket eftertraktade avstålföretagen.GymnasieaktiviteterÅrets rekryteringskampanj riktadestraditionsenligt mot gymnasiernas avgångsklasser.Under året genomfördes en samordnadrekryteringskampanj mellan Jernkontoretoch de tre högskolorna som nämntsovan. På riksplanet verkade Jernkontoretmedan högskolorna fokuserade på de regionalagymnasieskolor som traditionelltlevererar flest blivande teknologer.Jernkontoret marknadsförde civilingenjörsprogrammengenom annonskampanjen”Obegripligt eller självklart?”.Annonsen publicerades i flera olika versionersom var anpassade till olika medieroch skolor, men även riktad till olikamålgrupper – gymnasister, vuxna ochlärare. Till detta kan läggas ett utskickav direktreklam till cirka 5 000 gymnasieeleveri årskurs tre som bedömdesklara behörighetskraven till civilingenjörsprogrammen.Aktiviteten stöddesav webbplatsen www.materialdesign.sesamt genom tre filmer om civilingenjöreroch materialdesign som låg på en webbplatsför yrkesfilmer, Young Role Modelsin School (YRMiS).Högskolorna bjöd in till en eller flera lokalabesöksdagar där utbildningsprogrammenoch högskolorna presenterades förintresserade gymnasieelever. Dagarna kalladesLundbohmdagen i Luleå, SefströmsMaterialdagar i Borlänge och Brinelldageni Stockholm. Totalt samlade besöksdagarnadetta år närmare 150 elever.HögstadieaktiviteterKontinuerlig närvaro i skolan är viktig,inte minst för att återkoppla de årligarekryteringskampanjerna och det långsiktigaprofilarbetet. Även om gymnasisternaär betydelsefulla så riktas äveninsatser mot högstadiet. Ambitionen äratt försöka öka teknikintresset och attmarknadsföra stålbranschen som en potentiellframtidsbransch.Framtidståget är en sådan aktivitetdär Jernkontoret i samarbete med Stål& Metall Arbetsgivareförbundet deltari en nationell yrkesinformationsturné iårskurs 9 inför gymnasievalet. Stål- ochmetallbranschen presenteras på 170 orteri drygt 400 skolor, vilket innebär mötenmed sammanlagt 40 000 elever.Stålbucklan är en annan högstadieaktivitet.Det är en årlig turnering i ishockeyför flickor i åldrarna 14–16 år.Turneringen sponsras av den svenska25

ÅRSBERÄTTELSE 2011AIK IF vann turneringen Stålbucklan för femte gången. Silvermedaljen gick till Team Sandvik.stålindustrin genom Jernkontoret. Syftetär att öka teknikintresset hos flickor, attvisa att branschen välkomnar fler kvinnortill stålföretagen och att indirekt stödjaflickhockeyn.Den 8–10 april samlades 240 flickori Stockholm från 61 olika föreningari Stockholm för att göra upp om Stålbucklan2011. Tolv lag från hela Sverigedeltog och ett lag från Norge. Lagenvar både lokalt och regionalt sammansatta;AIK IF (Solna), GötaTraneberg(Stockholm), Team LKAB Luleå HF(Norrbotten), Team Ovako (HälleforsIK, Västmanland), Team Triple Steelix(Västerbotten), Team Sandvik (Gästrikland/Dalarna),Team Sandvik Coromant(Uppland). Team Scana (Oslo, Norge),Team SSAB Oxelösund (Södertälje SK,Sörmland), Team Uddeholm (Ormsta/SDE, Stockholm), Team Ångermanlandoch Wildcats Steel Stars (Sundsvall/Umeå/Skellefteå).AIK IF besegrade Team Sandvik med3–2 i finalen, vilket blev den femte cupsegernför AIK i Stålbucklan. Team Ångermanlandtog bronsplatsen efter match omtredje pris mot Team Ovako. Förstaprisvar en ”buckla” i rostfritt stål och individuellapriser från bl a TeliaSonera.Knappt hälften av matcherna sändes irealtid över internet och kunde följas påJernkontorets webbplats.Turneringen har blivit det mest kändavarumärket inom svensk ishockey förflickor. Alla de bästa spelarna i juniorochdamlag på OS-, VM- och SM-nivåernahar spelat en eller flera gånger iStålbucklan.Jernkontoret anordnade flera Jernkontorsaftnar för teknologerna från KTH och HDa.FerrumCity 3.2FerrumCity är en nyfikenhetsbaseradfakta-dvd om stål och stålindustri. Denbehandlar bl a stålproduktion, återvinningoch -användning, svenska stålföretagpå världsmarknaden, materialtekniskutbildning, stålets egenskaper ochutveckling mot nya tillämpningar genomforskning samt stålets historia.Under åren 2005–2011 har drygt 95 000exemplar av versionerna I-III produceratsoch distribuerats till främst gymnasieeleversamt övrigt utbildningsväsende. Denfemte versionen, FerrumCity 3.2, gavs uti slutet av 2011.Huvudbidragsgivare till projektet FerrumCityhar varit stiftelsen Marcus ochAmalia Wallenbergs Minnesfond. Urdenna minnesfond erhölls under året ytterligare500 000 kronor för utvecklingav version 4. Nya områden som kommeratt utvecklas är bland annat bearbetningav stål, ökad interaktivitet, lärarstöd samtpå sikt webbasering av huvuddelen avinnehållet. Via webbtjänsten www.utbudet.seeller på Jernkontorets webbplatskan man enkelt beställa FerrumCity.Teknologmöten 2011Under hösten anordnade Jernkontorettre Jernkontorsaftnar där huvuddelen avteknologerna på materialdesignprogrammetssamtliga årskurser vid KTH ochnio teknologer vid HDa fick träffa verkställandedirektörer eller ledande befattningshavarefrån tre till fyra stålföretagper kväll. Kvällarna genomfördes undergemytliga och ”speeddejting” liknandeformer, och de inleddes med en kort ochledig presentation från varje företag, varefterstående middag intogs samtidigtsom teknologerna samlades gruppvisrunt företagens representanter. Sammanlagtdeltog över 200 teknologer.26

ÅRSBERÄTTELSE 2011RESULTATRÄKNING 2011 2010Belopp i tusen kronorVerksamhetens intäkterForskningens intäkterAvgifter från deltagande företag, anslag från svenska staten, anslag från EU mm 74 001 85 353Serviceavgifter 19 743 17 290Hyresintäkter och övriga rörelseintäkter 16 688 11 172Summa verksamhetens intäkter 110 431 113 816Verksamhetens kostnaderForskningens direkta kostnader -74 001 -85 353Forskning och utbildning -3 298 -2 160Energi och miljö -4 550 -3 921Handelspolitik -2 635 -2 473Information och marknadsföring -6 534 -5 124Ledning och administration -12.244 -12 197Kontorsfastigheten -6.214 -7 335Summa verksamhetens kostnader -109 475 -118 562Resultat från finansiella poster -24 411 40 414Bidragsverksamheten -10 708 -12 550Bokslutsdispositioner och skatt -1 059 -99Årets resultat -35 221 23 019BALANSRÄKNING 2011 2010Belopp i tusen kronorTillgångarAnläggningstillgångar 378 221 424 608Omsättningstillgångar 37 941 24 852Summa tillgångar 416 162 449 460Eget kapital och skulderEget kapital 378 221 307 361Skulder 144 021 142 099Summa eget kapital och skulder 416 142 449 46027

ÅRSBERÄTTELSE 2011Jernkontorets organisationFullmäktiges ordförandeMartin LindqvistVerkställande direktörBo-Erik PersTeknisk direktörGert NilsonEnergi- och miljödirektörHelén AxelssonHandelspolitisk direktörMathias TernellInformationsdirektörPeter SalomonAdministrativ direktörStefan HögfeltAvdelningen för forskning och utbildningJernkontorets avdelning för forskning och utbild ningbedriver forskning inom stålområdet avseende process-,material-, produkt- och kvalitetsutveckling,samt inom energi- och miljöområdet. Forskningengörs i nära samverkan med de nordiska företageni stålbranschen och med näraliggande företag ochinstitutioner. Sverige deltar, genom avdelningen,även i den gemensam ma europeiska stålforskningen.Avdelningen stöder branschens långsiktigakompetensför sörj ning och tillvaratar dess intresseni utbildnings- och högskolefrågor. Avdelningenarbetar även för att säker ställa den långsiktigafinansieringen av stålforskningen.Avdelningen för energi och miljöJernkontorets avdelning för energi och miljö bevakaroch tillvaratar branschens intressen i energi-,klimat- och miljöfrågor samt tillhörande skatte- ochavgiftssystem. De branschgemen samma energiochmiljöfrågorna bevakas av olika råd, som inomFoU-verksamheten samverkar med Jernkontoretsteknikområden.Handelspolitiska avdelningenJernkontorets handelspolitiska avdelning bevakar ochtillvaratar den svenska stålindustrins intressen inom dethandelspolitiska området. Inom EU verkar Jernkontoretgenom Eurofer. Avdelningen producerar och analyserarstatistisk information avseende stålbranschen, såsomproduktion, konsumtion, leveranser och utrikeshandel.Avdelning för information och marknadsföringJernkontorets avdelning för information och marknadsföringprofilerar stålet och stålindustrin, stöder medlemsföretagens långsiktiga kompetensförsörjning och synlig görJernkontoret och dess verksamheter. Avdelningeninhämtar och bearbetar för branschen relevant informationoch bistår medlemsföretagen samt Jernkon toretsavdelningar i externa och interna kommu ni kationsfrågor.Avdelningen ansvarar även för Jern kon torets bibliotekoch arkiv, samt för den bergshistoriska verksamheten.Avdelningen för ekonomi och administrationJernkontorets avdelning för ekonomi och admini stra tionansvarar för finansförvaltning, ekonomisk redo visning,personalfrågor, kontorsservice och fastighetsförvaltning.Antal anställda och personalkostnaderMedeltal anställda2011 2010Direktion ____________________________________________________________________ 2,0 2,0Information och marknadsföring _ _______________________________________________ 2,6 2,6Bibliotek och bergshistoria_ ____________________________________________________ 1,7 1,7Forskning och utbildning_______________________________________________________ 6,2 6,0Energi och miljö ______________________________________________________________ 4,4 4,2Handelspolitik och statistik_____________________________________________________ 2,0 2,0Ekonomi och administration_ ___________________________________________________ 1,8 1,8Kontorsservice och IT _________________________________________________________ 1,2 1,6Fastighet ____________________________________________________________________ 1,9 1,8Industridoktorander (KTH och HDa) ______________________________________________ 2,0 2,2Forskare inom forskningsprogrammen (KTH) _____________________________________ 7,3 8,2Triple Steelix_ ________________________________________________________________ 6,8 6,6Totalt _______________________________________________________________________ 39,9 40,6Personalkostnader, miljoner kronor _____________________________________________ 34,3 31,628

ÅRSBERÄTTELSE 2011Jernkontorets teknikområdenTeknikområde (TO) Ordförande ForskningschefTO 21 Malmbaserad metallurgi Kim Michelsson, FnSteel Oy Ab, Lappvik Robert VikmanTO 23 Ljusbågsugnsteknik, Stefan Gustafsson, Höganäs AB, Höganäs Robert Vikman/ Lars-HenrikskänkmetallurgiÖsterholmTO 24 Gjutning och stelning Bo Rogberg, AB Sandvik Materials Technology, Sandviken Lars-Henrik ÖsterholmTO 31 Band och plåt Jan-Olof Andersson, Outokumpu Stainless AB, Avesta Nils-Göran JonssonTO 32 Stång och profil Conny Fredriksson, Fagersta Stainless AB, Fagersta Nils-Göran JonssonTO 33 Tråd Vakant Nils-Göran JonssonTO 34 Rör Charlotta Backman, Ovako Tube & Ring AB Nils-Göran JonssonTO 41 Stålutveckling och Patrik Ölund, Ovako Hofors AB, Hofors Alena NordqvistapplikationerTO 43 Rostfria stål Rachel Pettersson, Outokumpu Stainless AB, Avesta Robert VikmanTO 44 Oförstörande provning Ketil Törresvoll, Scana Steel Björneborg AB, Björneborg Lars-Henrik Österholmoch mätteknikTO 45 Analytisk kemi Bo Larsson, AB Sandvik Materials Technology, Sandviken Lars-Henrik ÖsterholmTO 51 Energi- och ugnsteknik Göran Andersson, SSAB EMEA AB, Borlänge Alena NordqvistTO 55 Restprodukter Björn Haase, Höganäs Sweden AB, Höganäs Eva BlixtTO 80 Pulvermetallurgi Sven Bengtsson, Höganäs AB, Höganäs Robert VikmanDen gemensamma forskningen är organiserad inom Jernkontorets fjorton aktiva teknikområden (TO). Styrelsen för respektive teknikområdehar till uppgift att inom forskningsområdet besluta om den gemensamma forskningens omfattning, program, finansiering och forskningsuppgifter.Styrelsen bevakar även företagens intressen vad gäller forskning och utveckling vid universitet och högskolor.29

ÅRSBERÄTTELSE 2011kommittéer inom JernkontoretEnergirådetMagnus Pettersson, Höganäs (ordf)Ben Guss, Fagersta StainlessUlf Helgeson, Befesa ScandustTomas Hirsch, SSAB EMEACamilla Kaplin, Outokumpu StainlessPer Krantz, SSAB EMEASusanne Lindqvist, Sandvik MaterialsTechnologyAnders Lund, OvakoLeif Nilsson, SSAB EMEAHans Nycander, Boxholm StålGunnar Ruist, Outokumpu StainlessJoakim Sällström, Outokumpu StainlessNicklas Tarantino, Outokumpu StainlessHans Ullman, UddeholmAlena Nordqvist, JernkontoretHelén Axelsson, Jernkontoret (sekr)MiljörådetKlas Lundbergh, SSAB EMEA (ordf)Gun Berglund, SSAB EMEAAnders Bergman, HöganäsHenrik Blom, Carpenter Powder ProductsMichael Borell, Boliden MineralKristina Branteryd, SSAB EMEAMats Carlsson, OvakoMats Eriksson, Fagersta StainlessUlf Helgeson, Befesa ScandustJohan Hjerpe, SSAB EMEAKatarina Hundermark, OvakoPelle Hägg, Sandvik Heating TechnologyCecilia Johnsson, UddeholmMonica Quinteiro, LKABGunnar Ruist, Outokumpu StainlessJenny Sandeberg, ScanaBoel Schylander, OvakoMaria Sjöberg, Boxholm StålBirgitta Sjödén, Outokumpu StainlessLars-Gunnar Sjölund, Sandvik MaterialsTechnologyEvalotta Stolt, Vargön AlloysJoakim Sällström, Outokumpu StainlessCharlotta Torsner, Erasteel KlosterTommy Örtlund, OvakoBo Björkman, Luleå tekniska universitet(adj)Eva Blixt, Jernkontoret (sekr)StandardiseringsrådetBo Larsson, Sandvik Materials Technology(ordf)Elisabeth Abrahamsson, SSAB EMEABjörn Holmberg, Outokumpu StainlessUlf Lundell, Sandvik Materials TechnologyLars Nilsson, Fagersta StainlessMaria Norberg, UddeholmRoger West, Surahammars BrukChrister Karlsson, SIS (adj)Lars-Henrik Österholm, Jernkontoret (sekr)ProduktekologirådetJonas Larsson, SSAB EMEA (ordf)Mats Carlsson, OvakoRutger Gyllenram, StålbyggnadsinstitutetCamilla Kaplin, Outokumpu StainlessElinor Kruse, TeknikföretagenKlas Lundbergh, SSAB EMEAUlf Lundell, Sandvik Materials TechnologyMaria Norberg, UddeholmMargareta Nylén, Swerea KIMABInger Persson, HöganäsMaria Sjöberg, Boxholm StålJenny Sund, SSAB EMEAHelén Axelsson, Jernkontoret (sekr)Bergshistoriska utskottetOrvar Nyquist, Stockholm (ordf)Fredric Bedoire, StockholmKjersti Bosdotter, StockholmMartin Fritz, GöteborgCarl-Magnus Gagge, VästeråsBode Janzon, UppsalaJan Jonson, ForsGert Magnusson, StockholmArne Sundström, StockholmYngve Axelsson, Jernkontoret (adj)Kerstin Fernheden, Jernkontoret (sekr)ForskningsochutbildningsrådetOlle Wijk, Sandvik Materials Technology(ordf)Nader Asnafi, UddeholmMalin Hallberg, Suzuki GarphyttanPasi Kangas, Sandvik MaterialsTechnologyHans Klang, SSAB EMEAJarl Mårtenson, OvakoFredrik Gunnarsson, IndustriarbetsgivarnaPetri Palmu, OvakoPeter Samuelsson, Outokumpu StainlessPeter Sandvik, RautaruukkiStefan Sundin, Erasteel KlosterHans Söderhjelm, HöganäsRoger West, Surahammars BrukGert Nilson, JernkontoretBo-Erik Pers, JernkontoretPeter Salomon, JernkontoretForskningschefer ur Jernkontoret (adj)Robert Vikman, Jernkontoret (sekr)30

ÅRSBERÄTTELSE 2011Stiftelser förvaltade av JernkontoretJernkontoret administrerar ochförvaltar nedanstående stiftelserför vilka fondutskottet inomfullmäktige redovisar verksamhetentill Brukssocieteten.Utdelningar från stiftelsernabeslutas av fullmäktiges arbetsutskottmed undantag av LöwensköldskaFonden, Gerhard vonHofstens Stiftelse för MetallurgiskForskning och Hugo CarlssonsStiftelse för Vetenskaplig Forskning,som har egna styrelser,Stiftelsen Jernkontorsfonden förbergsvetenskaplig forskning därstipendiater utses av KungligaTekniska högskolan samt StiftelsenJonas Kjellbergs och BerndtWijkanders stipendiefond, därstipendiater utses av KungligaTekniska högskolan respektiveBergsskolan i Filipstad.Stiftelserna lämnar bidrag ochstipendier till forskning, utveckling,utbildning och studieresorenligt de särskilda bestämmelsersom gäller för varje stiftelse ochbaseras på enskilda ansökningar.Stiftelsernas samlade egnakapital till marknadsvärde uppgickden 31 december 2011 till262 miljoner kronor. Under åretutdelades sammanlagt 7,9 miljonerkronor. För mer information;se www.jernkontoret.se.Stiftelsen Prytziska fonden nr 1För främjande och bekostande av svenskbergshistorisk forskning.Stiftelsen Prytziska fonden nr 2För främjande av metallurgisk eller metallografiskforskning.Stiftelsen De Geerska fondenFör järnhanteringens utveckling särskiltförtjänta unga ingenjörer eller på annatsätt för järnhanteringens utveckling specielltgagnande och nyttigt sätt.Stiftelsen Axel Ax:son JohnsonsforskningsfondFör att möjliggöra lösningen av för järnhanteringenviktiga problem till frommaför vårt land och för hanteringens vidareutveckling.Stiftelsen Överingenjören GustafJanssons JernkontorsfondFör rese- och studiestipendier åt ungaingenjörer, vilka önskar till gagn för densvenska järnhanteringen förkovra sina insikterom hanteringens praktiska utövning.Stiftelsen Skandinaviska Malm- ochMetalls forsknings- och utvecklingsfondFör studieresor som har anknytning tillJernkontorets gemensamma forskningsverksamhet.Stiftelsen Löwensköldska fondenFör studerande från Kopparbergs, Västmanlands,Örebro, Gävleborgs och Värmlandslän som bedriver studier med bergsvetenskapliginriktning vid Bergsskolan,Luleå tekniska universitet och materialdesignprogrammetvid KTH.Stiftelsen Jonas Kjellbergs och BerndtWijkanders stipendiefondFör studerande vid KTH och Bergsskolani Filip stad.Stiftelsen Jonas Kjellbergs och BerndtWijkanders understödsfondFör bidrag till anställda och f d anställdavid AB Bofors anläggningar eller deras anhöriga,boende i Karlskoga.Stiftelsen Jernkontorsfonden förbergsvetenskaplig forskningFör att främja forskningsverksamheten vidKTH, LTU och HDa i första hand inom debergsvetenskapliga områdena.Stiftelsen Wilhelm Ekmans fond förbergshistorisk forskningFör att stödja bergshistorisk forskning avseende huvudsakligen tiden efter år 1600.Gerhard von Hofstens Stiftelse förMetallurgisk ForskningFör att främja utbildning och undervisningsamt vetenskaplig forskning inom processmetallurgipå stål- och metallområdetsamt allmän metallforskning avseende bl amaterial och processer.Hugo Carlssons Stiftelse förVetenskaplig ForskningFör att stödja vetenskaplig forskning medsådan inriktning att resultaten kan få betydelseför svensk järnhantering genom attvidga kunskaperna om stålets sammansättning,struktur och egenskaper samtom processerna vid dess framställningoch behandling.31

ÅRSBERÄTTELSE 2011Jernkontorets representation i olika organEurofer – The EuropeanConfederation of Iron and SteelIndustriesEurofer BoardBo-Erik Pers, JernkontoretCommittee of Commercial AffairsJohn Larsson, OvakoExternal Relations CommitteeMathias Ternell, JernkontoretSpecial Steels CommitteeMathias Ternell, JernkontoretSocial Affairs CommitteePer Ahl, IndustriarbetsgivarnaCommittee of Economic StudiesMathias Ternell, JernkontoretResearch CommitteePeter Samuelsson, OutokumpuStainlessGert Nilson, JernkontoretLars-Henrik Österholm, JernkontoretCommunications CommitteePeter Salomon, JernkontoretStatistics CommitteeJenni Ranhagen, JernkontoretEnergy CommitteeAlena Nordqvist, JernkontoretClimate Change CommitteeHelén Axelsson, JernkontoretKim Kärsrud, SSABEnvironmental CommitteeSophie Carler, JernkontoretWater Working GroupSophie Carler, JernkontoretAir Quality Working GroupEva Blixt, JernkontoretMaterial Cycle Working GroupAnna Utsi, MeroxEva Blixt, JernkontoretChemicals Policy Working GroupSophie Carler, JernkontoretCamilla Kaplin, Outokumpu StainlessIngalill Nyberg, HöganäsREACH Expert Working GroupCamilla Kaplin, Outokumpu StainlessProduct Related Environmental IssuesWorking GroupCamilla Kaplin, Outokumpu StainlessJenny Sund, SSABIED Working GroupEva Blixt, JernkontoretKlas Lundbergh, SSABRefocusOlle Wijk, Sandvik Materials TechnologyLars-Henrik Österholm, JernkontoretStandards CommitteeChrister Karlsson, SISEuropean Parliament CoordinationCommitteeMathias Ternell, JernkontoretHelén Axelsson, JernkontoretScrap CommitteeGöran Mathisson, JärnbruksförnödenheterTransport CommitteeJenni Ranhagen, JernkontoretEuroslagJeanette Stemme, MeroxBusiness EuropeIED TaskgroupEva Blixt, JernkontoretEurometauxWater Project TeamSophie Carler, JernkontoretRFCS – Kol- och StålforskningsfondenCOSCO – Kol- och stålkommitténGert Nilson, JernkontoretSAG – Den rådgivande gruppen för stålOlle Wijk, Sandvik Materials TechnologyESTA – European Steel TubeAssociationMathias Ternell, JernkontoretWorld Steel AssociationEPCO – Environmental PolicyCommitteeJoe Wesselman, SSABECON – Committee on EconomicStudiesMathias Ternell, JernkontoretTECCO –Technology & EnvironmentalCommitteeCarl Orrling, SSABKim Kärsrud, SSABWorking Group on StatisticsJenni Ranhagen, JernkontoretSKGS – Skogen, Kemin,Gruvorna och StåletBo-Erik Pers, JernkontoretHelén Axelsson, JernkontoretMathias Ternell, JernkontoretPeter Salomon, JernkontoretIndustrikommitténFoU-gruppenGert Nilson, JernkontoretIndustriell utvecklingBo-Erik Pers, Jernkontoret32

ÅRSBERÄTTELSE 2011Svenskt NäringslivArbetsgrupp MiljöEva Blixt, JernkontoretArbetsgrupp Energi och KlimatHelén Axelsson, JernkontoretAlena Nordqvist, JernkontoretHandelsgruppenMathias Ternell, JernkontoretBranschekonomernaMathias Ternell, JernkontoretFörbundsjuristernaMathias Ternell, JernkontoretMITF – MetallinformationSophie Carler, JernkontoretCamilla Kaplin, Outokumpu StainlessJonas Larsson, SSAB EMEAMEFOS – Stiftelsen för MetallurgiskForskning ochMEFOR – Metallurgiska Forskningsbolageti Luleå ABBo-Erik Pers, Jernkontoret (ordf)Jarl Mårtenson, OvakoJonas Bergstrand, SSABGert Nilson, JernkontoretSwerea MEFOS ABGert Nilson, Uddeholm (ordf)Elisabet Alfonsson, Outokumpu StainlessCarl Orrling, SSABBo Rogberg, Sandvik MaterialsTechnologyStiftelsen Svensk Järn- ochMetallforskningBo-Erik Pers, Jernkontoret (ordf)Hans Klang, SSABOlle Wijk, Sandvik Materials TechnologySwerea KIMAB – Korrosions- ochMetallforskningsinstitutet ABBo-Erik Pers,JernkontoretJarl Mårtenson, OvakoEnergimyndighetenProgramråd för PFEHelén Axelsson, JernkontoretProgramråd för IndustriprogrammetAnna Ponzio, JernkontoretNaturvårdsverket – samverkansgrupperArbetsgrupp ResurseffektivitetEva Blixt, JernkontoretHelén Axelsson, JernkontoretArbetsgrupp MiljöavtryckHelén Axelsson, JernkontoretArbetsgrupp BREF/SevillaEva Blixt, JernkontoretArbetsgrupp KonkurrenskraftHelén Axelsson, JernkontoretSBI – StålbyggnadsinstitutetPeter Salomon, JernkontoretSIVL – Stiftelsen Institutet förVatten- och LuftvårdsforskningGöran Andersson, SSABKnutsbergsstiftelsen –Bruksägarnas och allmännabergslagens inom Nora ochLindeberg mästaredöme stiftelsetill bergsbrukets främjandeMathias Ternell, JernkontoretTomas From, SveMinSuppleantJenni Ranhagen, JernkontoretBrukstjänstemannafondenTorkel Eriksson, Sandvik MaterialsTechnologySuppleantDominique Ballin, JernkontoretStiftelsen Stora KopparbergetsGruvrådKerstin Fernheden, JernkontoretHugo Carlssons Stiftelse förVetenskaplig ForskningBo-Erik Pers, Jernkontoret (ordf)Gert Nilsson, JernkontoretJarl Mårtenson, OvakoHans Klang, SSABBo Rogberg, Sandvik MaterialsTechnologyStiftelsen Löwensköldska fondenBo-Erik Pers, Jernkontoret (ordf)Martin Lindqvist, SSABOlle Wijk, Sandvik Materials TechnologyGerhard von Hofstens StiftelseGert Nilson, Jernkontoret (ordf)Styrelsen för Bruksindustriföreningen2012/2013Martin Lindqvist, SSAB (ordf)Per Engdahl, HöganäsKarl-Gustav Ramström, SSABPer Jarbelius, Scana Steel SöderforsPierre Blanchard, Erasteel KlosterCarl-Michael Raihle, OvakoBo-Erik Pers, JernkontoretPer Hasselström, UddeholmTom Erixon, OvakoOlle Wijk, Sandvik Materials TechnologyJarmo Tonteri, Outokumpu StainlessJan Pieters, Suzuki GarphyttanJacob Sandberg, Outokumpu StainlessMikael Nissle, Boxholm StålJoakim Sköld, Böhler-UddeholmPrecision SteelJärnverksföreningenMikael Nyquist, Tibnor (ordf)Bo-Erik Pers, JernkontoretMathias Ternell, Jernkontoret33

ÅRSBERÄTTELSE 2011serviceavgiftsbetalande företag, mars 2012Företag/anläggning Antal a Metallurg. Huvudsakliga produkter Huvudsakliga ägare banställda utrustningi SverigeBoxholm Stål AB, Boxholm 65 Kalldragen stång (varav 60% av automatstål) Schmolz+Bickenbach, TysklandBöhler-Uddeholm Precision Strip GmbH, Österrike 290 Voestalpine AG, ÖsterrikeBöhler-Uddeholm Precision Steel AB, Munkfors 185 Kallvalsade precisionsband av olegerat och legerat stålBöhler-Uddeholm Saw Steel AB, Munkfors 60 Vidareförädling av bandCarpenter Powder Products AB, Torshälla 55 E Gasatomiserade metallpulver Carpenter Technology Corp.,USA (60), Sandvik (40)Celsa Steel Service AB 190 Celsa Group, SpanienHalmstad 140 Vidareförädling av armeringsprodukterVästerås 25 Vidareförädling av armeringsprodukterVännäs 10 Vidareförädling av armeringsprodukterErasteel Kloster AB 400 Eramet, FrankrikeLångshyttan 110 V Valstråd och dragen tråd av snabbstålSöderfors 220 E F Ämnen och pulver av snabbstålVikmanshyttan 70 Kallvalsade band av snabbstålFagersta Stainless AB, Fagersta 275 V Valstråd och dragen tråd av rostfritt stål Outokumpu Stainless (50),Sandvik (50)FNsteel Hjulsbro AB, Linköping 45 Spännlina FNsteel Group, Holland[Hombergh Holdings]Höganäs AB 750 Börsnoterat. Lindéngruppen (21,8),Halmstad 100 E Atomiserat råpulver Industrivärden (12,6)Höganäs 650 P Järn- och stålpulverOutokumpu Stainless AB 2225 Outokumpu, FinlandAvesta 870 E A C V Plåt och band (varm- och kallvalsade) av rostfritt stålDegerfors 550 V Varmvalsad plåt av rostfritt stålKloster/Långshyttan 185 Precisionsband av rostfritt stålTorshälla 260 Kallvalsad plåt och band av rostfritt stålOutokumpu Stainless Tubular Products ABStorfors 95 Svetsade rör av rostfritt stålTorshälla 10 Svetsade rör av rostfritt stålMolkom 85 Svetsade rördelarÖrnsköldsvik 170 Svetsade rördelarOvako AB 2375 Triton [Riskkapitalbolag, Jersey]Ovako Bar AB 580Smedjebacken E C V Stång av olegerat och legerat stålBoxholm V Stång av olegerat och legerat stålOvako Hofors AB 700Hofors E V F Ämnen, grov stång av kullager-/legerat konstruktionsstålHällefors V Stång av kullager-/legerat konstruktionsstålOvako Tube and Ring AB, Hofors 620 F Rör och ringar av kullager-/legerat konstruktionsstålOvako Bright Bar AB, Upplands VäsbyOvako Hellefors AB, Hällefors 290 Vidareförädling av stång och trådOvako Forsbacka AB, Forsbacka 75 Vidareförädling av stångOvako Cromax AB, Upplands VäsbyOvako Hallstahammar AB, Hallstahammar 65 Blank stång och hårdförkromad stång och rörOvako Mora AB, Mora 25 Hårdförkromad stångRamnäs Bruk AB, Ramnäs 100 F Kätting för offshore-installationer Vicinay Marine, SpanienRuukki Sverige AB, Virsbo 105 Svetsade rör av olegerat stål Ruukki Holding [Rautaruukki,Finland]AB Sandvik Materials Technology, Sandviken 4300 SandvikPrimary Products, Sandviken E A C V F Ämnen, stång av rostfritt stål samt borrstålTube, Sandviken V Sömlösa rör i rostfria material samt speciallegeringarStrip , Sandviken V Precisionsband och härdade band av rostfritt stålWire and Heating TechnologySandvikenPrecisiontråd och svetsmaterialSandvik Heating Technology AB, Hallstahammar E A V Tråd, band, värmesystem (motståndsmaterial)Sandvik Powdermet AB, Surahammar Komponenter baserade på pulverteknologi (HIP) Sandvik MT (60) CarpenterTechnology Corp, USA (40)Scana Steel Björneborg AB, Björneborg 270 E F Friformsmide Scana Industrier, NorgeScana Steel Booforge AB, Karlskoga 60 F Friformsmide, lyftgafflar, värmebehandling Scana Industrier, NorgeScana Steel Söderfors AB, Söderfors 160 V F Valsad och smidd stång, valsade profiler Scana Industrier, NorgeSSAB 6050 Börsnoterat. Industrivärden (17,6),Oxelösund 2515 M O C V Ämnen & grovplåt av höghållfasta slit- & konstruktionsstål Swedbank Robur (8,8), LKAB (3,8)Luleå 1240 M O C Ämnen till tunnplåt av höghållfast/ultra höghållfast stålBorlänge 2210 V Tunnplåt, även kallvalsad & belagd. ~40% höghållfast stålFinspång 85 Färgbelagd tunnplåtSurahammars Bruks AB, Surahammar 170 Kallvalsad kisellegerad elektroplåt Cogent Power, Storbritannien[Tata Steel]Suzuki Garphyttan AB, Garphyttan 350 Oljehärdad ventilfjädertråd av legerat stål, rostfri fjädertråd Suzuki Metal Industry, JapanUddeholms AB, Hagfors 900 E V F Produkter av verktygsstål Voestalpine AG, ÖsterrikeVargön Alloys AB, Vargön 160 Högkolad ferrokrom Yildirim Group, Turkiet,[ETI Investments]a) Anm: Antal anställda avrundat till närmaste 5-tal. b) Inom parentes anges andelen av ägandet i procent.Metallurgisk utrustning: M=Masugn, P=Järnsvampugn, E=Elektrostålugn, O=Syrgaskonverter (LD), A=AOD-konverter, C=Stränggjutning, V=Varmvalsverk, F=Smedja34

ÅRSBERÄTTELSE 2011Företagens adresserBoxholm Stål ABwww.bxs.seBox 1, 590 10 BOXHOLMBesöksadress: Nordenstens väg 2tel. 0142-551 00Böhler-Uddeholm PrecisionSteel ABwww.uddeholm-strip.comBox 503, 684 28 MUNKFORStel. 0563-160 00Carpenter Powder Products ABwww.carpenterpowder.comBox 45, 644 21 TORSHÄLLAtel. 016-15 01 00Celsa Steel Service ABwww.celsa-steelservice.comHuvudkontor:Box 119, 301 04 HALMSTADBesöksadress: Stationsgatan 55tel. 035-15 40 00Seglargatan 7 (t o m maj 2012)Munkbrovägen 3 (fr o m juni 2012)721 32 VÄSTERÅStel. 021-15 86 50Västra Järnvägsgatan 22,911 34 VÄNNÄStel. 0935-124 60Erasteel Kloster ABwww.erasteel.comHuvudkontor:815 82 SÖDERFORStel. 0293-543 00Hyttgatan 1, 770 70 LÅNGSHYTTANtel. 0293-543 00Södra Industriområdet,776 02 VIKMANSHYTTANtel. 0293-543 00Fagersta Stainless ABwww.fagersta-stainless.seBox 508, 737 25 FAGERSTAtel. 0223-455 00FNsteel Hjulsbro ABwww.fnsteel.comBox 344, 581 03 LINKÖPINGtel. 013-32 82 00Höganäs ABwww.hoganas.comHuvudkontor:263 83 HÖGANÄStel. 042-33 80 00Box 619, 301 16 HALMSTADtel. 035-15 11 00Outokumpu Stainless ABwww.outokumpu.comHuvudkontor:Box 16377, 103 27 STOCKHOLMBesöksadress: Waterfront Building,Klarabergsviadukten 63, 5 tr.tel. 0226-810 00Box 74, 774 22 AVESTAtel. 0226-810 00693 81 DEGERFORStel. 0586-470 00Box 100, 770 70 LÅNGSHYTTANtel. 0225-632 00644 80 TORSHÄLLAtel. 016-34 90 00Outokumpu Stainless TubularProducts ABwww.outokumpu.com/ostpHuvudkontor (Outokumpu group):P.O. Box 140FI-02201 ESPOO, FinlandBesöksadress: Riihitontuntie 7tel. +358 9 4211Box 1004, 688 29 STORFORStel. 0550-653 00Box 48, 644 21 TORSHÄLLAtel. 016-34 95 00Box 46, 660 60, MOLKOMtel. 0553-311 00Box 203, 891 25 ÖRNSKÖDSVIKtel. 0660-577 00Ovakowww.ovako.comHuvudkontor för:Ovako ABOvako Bright Bar ABOvako Cromax ABBox 5013, 194 05 UPPLANDS VÄSBYBesöksadress:Kanalvägen 18, 6 tr, Infra Citytel. 08-622 13 00Ovako Bar AB777 80 SMEDJEBACKENtel. 0240-66 80 00Box 5, 590 10 BOXHOLMtel. 0142-29 36 00Ovako Hofors AB813 82 HOFORStel. 0290-250 00712 80 HÄLLEFORStel. 0591-600 00Ovako Tube & Ring AB813 82 HOFORStel. 0290-250 00Ovako Hellefors AB712 80 HÄLLEFORStel. 0591-600 00Ovako Forsbacka ABBox 100, 818 03 FORSBACKAtel. 026-23 80 00Ovako Hallstahammar ABBox 505, 734 27 HALLSTAHAMMARtel. 0220-230 00Ovako Mora ABBox 421, 792 27 MORAtel. 0250-284 00Ramnäs Bruk ABwww.ramnas.comBox 14, 730 60 RAMNÄStel. 0220-220 00Ruukki Sverige ABwww.ruukki.seHuvudkontor:Box 506, 301 80 HALMSTADBesöksadress: Stationsgatan 55tel. 010-7878 000Box 100, 730 61 VIRSBOtel. 010-7878 000AB Sandvik Materials Technologywww.smt.sandvik.com811 81 SANDVIKENtel. 026-26 00 00Sandvik Heating Technology ABwww.kanthal.comBox 502, 734 27 HALLSTAHAMMARtel. 0220-210 00Sandvik Powdermet ABwww.smt.sandvik.com/powdermetKontorsvägen 1,735 31 SURAHAMMARtel. 0220-221 00Scana Steel ABwww.scana.noScana Steel Björneborg ABKristinehamnsvägen 2,680 71 BJÖRNEBORGtel. 0550-251 00Scana Steel Booforge ABBox 55, 691 21 KARLSKOGAtel. 0586-820 00Scana Steel Söderfors ABBox 104, 815 04 SÖDERFORStel. 0293-177 00SSABwww.ssab.comKoncernkontor:Box 70, 101 21 STOCKHOLMBesöksadress: World Trade Center,Klarabergsviadukten 70, D6tel. 08-45 45 700781 84 BORLÄNGEtel. 0243-700 00971 88 LULEÅtel. 0920-920 00613 80 OXELÖSUNDtel. 0155-25 40 00Structo Hydraulics ABwww.structo.seBox 1003, 688 29 STORFORStel. 0550-388 00Surahammars Bruks ABwww.sura.seBox 201, 735 23 SURAHAMMARtel. 0220-345 00Suzuki Garphyttan ABwww.suzuki-garphyttan.comBruksvägen 3, 719 80 GARPHYTTANtel. 019-29 51 00Uddeholms ABwww.uddeholm.com683 85 HAGFORStel. 0563-170 00Vargön Alloys ABwww.vargonalloys.se468 80 VARGÖNtel. 0521-27 73 0035

Den svenska stålindustrins bransch organisationJernkontoret grundades 1747 och ägs sedan dess av de svenska stålföretagen.Jernkontoret företräder stålindustrin i frågor som berör handelspolitik, forskningoch utbildning, standardi sering, energi och miljö samt skatter och avgifte r. Jernkontoretleder den gemensamma nordiska stålforskningen. Dessutom utarbetarJernkontoret branschstatistik och bedriver bergshistorisk forsk ning.Box 1721, 111 87 Stockholm · Kungsträdgårdsgatan 10Telefon: 08-679 17 00 · Telefax: 08-611 20 89E-post: office@jernkontoret.se · www.jernkontoret.se36